Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 16 september 2009 - Strasbourg

5. SWIFT (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är rådets uttalande om SWIFT.

  Beatrice Ask, rådets tjänstgörande ordförande. − Herr talman! I den övergripande kampen mot terrorismen är frågan hur sådan verksamhet finansieras centralt. Att hindra finansiering av terrorism och följa de spår som transaktioner kan lämna kan både förebygga och vara viktigt i utredningar av terroristbrott. För att kunna göra det måste vi samarbeta internationellt. Vi bör här följa den uppmaning som följer av FN:s konvention mot finansiering av terrorism från 1999 och Europarådets konventioner på området.

De ledamöter som deltog vid den utfrågning bakom stängda dörrar den 3 september 2009 i Libe-utskottet hörde hur programmet för spårning av finansiering av terrorism, TFTP, bidragit till att öka säkerheten också för EU-medborgare. Under de senaste åren har information från TFTP bidragit till att avslöja och utreda terroristbrott och även kunnat förebygga terrorattentat på europeisk mark.

Ordförandeskapet har ett enhälligt förhandlingsmandat från rådet från den 27 juli 2009 som bygger på ett förslag från kommissionen. Det bästa hade varit om förhandlingarna med USA hade kunnat ske utifrån Lissabonfördraget. Då hade Europaparlamentet kunnat delta fullt ut, men som ni vet så är det inte möjligt än. Eftersom Swift flyttar sin databas från USA till Europa i slutet av året så är det helt nödvändigt att EU snarast sluter ett korttidsavtal med USA för att inte riskera ett avbrott i informationsutbytet. Det ligger i allas intresse.

Jag vill betona att det handlar om ett interimsavtal i mellanperioden fram till dess ett permanent avtal kan slutas. Det ska inte ha längre varaktighet än tolv månader och så snart ett nytt fördrag finns så har kommissionen aviserat att man avser att lägga fram ett förslag till permanent avtal. För att TFTP ska kunna vara till nytta för EU och för medlemsstaterna så måste USA fortsätta förse de respektive behöriga myndigheterna inom EU med information från TFTP på samma sätt som hittills. Det kommer också att ske.

Utöver det kommer interrimsavtalet att ge uttrycklig möjlighet för EU:s brottsbekämpande myndigheter att själva begära uppgifter från TFTP-databaser i utredningar om terroristbrott. Ordförandeskapet är övertygat om nyttan med uppgifter från TFTP. Samtidigt är vi tydliga om att interrimsavtalet måste innehålla nödvändiga mekanismer för att garantera skydd för den enskildes integritet, rättssäkerhet och dataskydd. Förslaget till avtal innehåller därför en bestämmelse om att det ska vara en särskild EU-myndighet som ska ta emot, behandla och godkänna en begäran från USA om att få uppgifter ur Swift.

Lika viktigt är att interrimsavtalet kommer att innehålla detaljerade bestämmelser om dataskydd när det gäller den information som USA mottar från Swift via den europeiska myndigheten. Avtalet kommer här att gå längre än vad som har gällt tidigare genom de ensidiga åtaganden gentemot EU som USA ingått i de så kallade TFTP-representations 2007, som finns publicerade i Europeiska unionens officiella tidning.

Låt mig få nämna några ytterligare bestämmelser som vi kommer att kräva att avtalet ska innehålla. Datauppgifter ska förvaras på ett säkert sätt, all tillgång till datauppgifter ska loggas, alla sökningar i TFTP-databasen ska vara begränsade och endast omfatta personer eller uppgifter där det finns en välgrundad misstanke eller tydlig koppling till ett terroristbrott, lagringstiden för de uppgifter som setts över ska vara begränsad och uppgifter ska raderas från databasen senast efter fem år och tidigare när så är möjligt.

Vi är helt tydliga med att slå fast att TFTP endast får användas vid utredningar om terroristbrott inklusive finansiering av terrorism. Vare sig USA eller EU kan använda systemet för att utreda andra slags brott eller för andra syften. Givetvis är det också viktigt att informationsöverföringen från EU till USA under TFTP är proportionerlig i avtalet. Därför finns förutom reglerna om den europeiska myndigheten som jag nyss nämnde en bestämmelse om att systemet ska utvärderas av en oberoende utvärderingsgrupp. Denna grupp består för EU:s del av representanter från ordförandeskapet, kommissionen, och två personer från medlemsstaternas nationella dataskyddsmyndigheter. Utvärderingsgruppens uppgift ska vara att granska att avtalet följs, att dataskyddsbestämmelserna tillämpas korrekt och att överföringen av data är proportionerlig.

Vi har ett gemensamt ansvar för att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna kan arbeta effektivt mot terrorismen. Vi har också ett gemensamt ansvar för att säkerställa att det sker på ett rättssäkert sätt och med respekt för grundläggande rättigheter. Det är ordförandeskapets övertygelse att informationsutbytet med USA inom ramen för TFTP ökar skyddet mot terrorism och att vi kan nå både ett interimistiskt och så småningom ett långsiktigt avtal som uppfyller våra högt ställda krav på dataskydd och respekt för grundläggande rättigheter.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. − (FR) Herr talman, ärade parlamentsledamöter! Jag vill uppriktigt tacka Beatrice Ask för denna sammanfattning av utvecklingen i Swift-frågan och av de pågående förhandlingarna med Förenta staterna om fortsättningen av programmet för spårning av finansiering av terrorism, TFTP.

Vid sammanträdet den 22 juli i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, hade jag själv tillfälle att förklara hur TFTP fungerar och varför vi behöver en interimslösning för att förhindra ett avbrott i verksamheten. Det gemensamma sammanträdet mellan utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för ekonomi och valutafrågor ägde rum den 3 september i närvaro av det svenska ordförandeskapet, Jonathan Faull vid generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet samt Jean-Louis Bruguière. Jag hoppas att detta möte klarade upp ett antal frågor som fortfarande var olösta.

Jag vill bara snabbt understryka några av aspekterna. Bruguières rapport, som ledamöterna i de båda utskotten kunde ta del av vid det gemensamma sammanträdet i början av september, bekräftar mervärdet av att det amerikanska finansministeriet utvärderar uppgifter inom ramen för TFTP. Som ordförandeskapet också påpekade har denna dataanalys gjort det möjligt för de amerikanska myndigheterna att förhindra attacker och underlättat utredningar kring terroristattacker i både USA och EU.

Domare Jean-Louis Bruguières rapport bekräftar också att de amerikanska myndigheterna har uppfyllt de åtaganden de gjorde 2007 angående skydd av uppgifter – vilket Beatrice Ask också just förklarade – nämligen att begränsa sparandet av uppgifter och tillgången till uppgifter, så att de bara används vid misstanke om finansiering av terrorism. Kort sagt förklarade Jean-Louis Bruguière att åtagandena har uppfyllts.

Det står dock helt klart att den rättsliga ram som förhandlades fram 2007 inte längre kan användas, eftersom databasen inte kommer att finnas i Förenta staterna längre efter Swifts strukturombyggnad som är planerad till årets slut. Det behövs ett internationellt interimsavtal mellan Europeiska unionen och Förenta staterna så att de amerikanska myndigheterna kan fortsätta att analysera uppgifter om EU-interna transaktioner som sker i Nederländerna.

Avtalet måste med nödvändighet innehålla alla garantier som krävs för att skydda våra medborgares grundläggande rättigheter, särskilt rätten till skydd av personuppgifter. Vi stöder naturligtvis helhjärtat ordförandeskapets insatser för att åstadkomma detta.

Vidare vill jag framför allt framhålla för parlamentet att vi, som Beatrice Ask just sade, talar om ett interimsavtal, ett korttidsavtal som inte ska vara mer högst än tolv månader. Det innebär att det kan omförhandlas så snart Lissabonfördraget trätt i kraft, med Europaparlamentets fulla delaktighet. Jag kan försäkra er om att kommissionen naturligtvis kommer att hålla parlamentet informerat om utvecklingen.

Vi är nöjda med att vi får möjlighet att förbereda detta avtal, som kommer att bli permanent och långsiktigt, genom att självklart kräva full ömsesidighet från våra partner i USA. Kampen mot terrorism angår oss också och det finns ingen anledning till att det inte skulle råda fullständig ömsesidighet. Därför anser jag att det är till stor fördel att parlamentet deltar i dessa förhandlingar om ett framtida avtal på lång sikt.

Det är helt ärligt vad jag anser. Jag vill än en gång tacka det svenska ordförandeskapet och Beatrice Ask för en grundlig genomgång av situationen som i dag lett fram till detta interimsavtal.

  Ernst Strasser, för PPE-gruppen. – (DE) Herr talman, fru Ask, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! USA är en viktig partner i kampen mot terrorismen. Men när det särskilt gäller frågan om känsliga uppgifter vill vi i samarbetet med USA ha EU-regler om datasäkerhet, medborgerliga rättigheter och medborgarnas individuella rättigheter i samband med uppgifter. Det är därför vi i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) efterlyser en rad grundläggande kriterier för att ett sådant avtal ska kunna ingås.

För det första måste det finnas en balans mellan medborgarnas säkerhet och medborgarnas rättigheter. För det andra måste rättssäkerheten garanteras för de berörda företagen och för våra medborgare. För det tredje välkomnar vi Europaparlamentets roll som medlagstiftare och välkomnar därför också avsikten att ingå ett interimsavtal. Vi önskar Beatrice Ask och kommissionen framgång på detta område under de kommande veckorna.

För det fjärde anser vi att interna EU-uppgifter bör hanteras i enlighet med EU-lagstiftningen, både i interimsavtalet och i det slutliga avtalet. För det femte vill vi att ett instrument som liknar TFTP också införs på EU-nivå och för det sjätte anser vi att detta är ett villkor för ömsesidighet.

Detta är våra tankar och vi är säkra på att vi kommer att få en bred samsyn kring detta i plenum. När interimsavtalet väl har ingåtts kommer vi att behöva förhandla och ingå det slutliga avtalet snabbt.

  Claude Moraes, för S&D-gruppen. – (EN) Herr talman! Swift har uppenbarligen blivit testområde för att hitta en balans mellan vårt samarbete med Förenta staterna, kampen mot terrorismen och skyddet av våra grundläggande rättigheter.

När parlamentet i sina resolutioner 2006 och 2007 begärde att Swifts databaskopia skulle flyttas från USA till EU var det givetvis för att vi ansåg att det skydd som USA:s regelverk kunde erbjuda EU:s medborgare inte nådde upp till EU-standard och därför måste förbättras. Detta är alltså en positiv utveckling och vår grupp välkomnar att Swifts två nya servrar nu flyttas till Europa och att en ny rättslig ram kommer att upprättas så att USA:s TFTP kan fortsätta använda och bearbeta uppgifter i samarbete med våra rättsvårdande myndigheter.

Min grupp konstaterar också att rådet i sina rekommendationer försöker ta upp en del av parlamentets och Europeiska datatillsynsmannens farhågor. Men några centrala frågor är fortfarande obesvarade. Om USA:s rättsnormer ska fortsätta tillämpas på EU:s territorium vid bearbetning av EU-uppgifter, hur kan vi då garantera att EU-normerna respekteras när det gäller processrätten och skydd för personuppgifter? Till vilken domstol kan en EU-medborgare eller ett EU-företag vända sig vid ett brottmålsåtal?

En av de viktigaste frågorna är naturligtvis tidsplanen för avtalet och att det är interimsavtal, som rådet och kommissionen har föreslagit. Valet av den tredje pelaren som rättslig grund och avtalets interimskaraktär ställer parlamentet – och därmed EU:s medborgare – helt utanför lagstiftningsprocessen. Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet är tydliga med att detta interimsavtal bara ska gälla i tolv månader och att ett nytt avtal ska förhandlas tillsammans med parlamentet som medlagstiftare så att vi här i kammaren kan försäkra oss om att den känsliga balansen mellan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter skyddas i den viktiga och svåra kampen mot terrorismen.

  Sophia in 't Veld, för ALDE-gruppen. – (NL) Herr talman! Efter alla dessa varma ord kommer jag nu att röra om lite i grytan! Jag tänker inte säga något om innehållet, eftersom det säger sig självt att det som förhandlats fram är i linje med EU:s normer för rättsligt skydd och skydd av personuppgifter. Men jag vill ha några svar kring själva processen, eftersom detta är ännu ett av otaliga exempel på hur rådet fattar beslut som angår medborgarna bakom stängda dörrar. EU:s regeringar och den amerikanska regeringen vill veta allt om våra privatliv, men vi – medborgarna – får inte veta vad rådet gör. För mig känns detta lite bakvänt. Kampen mot terrorismen har i praktiken blivit ett skenande tåg, och rådet visar sitt totala förakt för EU:s medborgare och den parlamentariska demokratin. Varenda gång, oavsett om det rör sig om Swift, PNR, sparade uppgifter eller vad det kan vara, får vi höra att detta är ”oumbärligt i kampen mot terrorismen”. Det tror jag säkert, men när kommer vi att faktiskt och för en gång skull få höra fakta, när kommer vi att göra en utvärdering? Det finns också ett antal frågor som jag verkligen hade velat få svar på när det gäller Swift, eftersom de inte besvarades den 3 september. Varför inte? Man visste redan 2007 att Swift skulle behöva byggas om. Varför kom då rådet med den här planen i sista minuten, i somras, när parlamentet inte hade börjat arbeta ännu? Varför har ni inte hört med de nationella parlamenten angående mandatet? Varför? Är inte detta ett fall av ”politiktvätt”, när det i själva verket är så att EU:s regeringar försöker få tillgång till våra uppgifter via USA:s regering? Säg det rakt ut i så fall!

Slutligen något om öppenhet. Handlingarna, och särskilt den rättsliga bedömningen från rådets egen rättstjänst, måste offentliggöras. Inte bara i ett litet rum dit bara parlamentsledamöter har tillträde – eftersom vi redan hittat dem bredvid kopieringsapparaten vet vi vad det står i papperna – utan för alla EU:s medborgare. Det är äkta öppenhet.

  Jan Philipp Albrecht, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! Ordförandeskapet och kommissionen talar hela tiden om att stärka de medborgerliga rättigheterna och om medborgarnas EU. I själva verket urholkas de grundläggande rättigheterna, och den offentliga debatten hämmas. Man gör allt för att utestänga parlamenten och undanhålla information. Detta tillvägagångssätt är inte öppet och det är helt oacceptabelt för ett demokratiskt EU.

Det räcker inte med att ringa i alarmklockorna, ett ansvarstagande parlament måste stoppa denna oönskade utveckling. Ordförandeskapet måste avbryta förhandlingarna fram till dess att medborgarnas och parlamentens rättigheter kan garanteras. Den kohandel ni planerar med databaser, utan någon skyddsmekanism, kommer att sälja ut EU-medborgarnas rätt till skydd av uppgifter och skapa en preventiv allmän misstänksamhet gentemot alla medborgare.

Vi i De gröna vill inte ha med detta att göra. Inte ens tillfälligt och verkligen inte om vi ska ha servrar här i EU och inte bara i USA, eftersom uppgifterna ändå kommer att fortsätta skickas till USA och ingen kan garantera det rättsliga skyddet.

  Marie-Christine Vergiat, för GUE/NGL-gruppen. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Det är en stor ära för mig att för första gången få tala i denna kammare för de miljontals européer som vill ha ett annat Europa.

Swift-affären är symptomatisk för de säkerhetsmissar som tvingas på oss i terrorismens namn, och man visar ett totalt förakt för våra medborgares mest grundläggande rättigheter. I denna affär har USA tillskansat sig uppgifter ur databaserna utan rättslig grund och utan någon som helst information från myndigheterna i EU. Skandalen har fått EU:s myndigheter att vakna och reagera. Ett avtal har ingåtts med USA:s regering. En expert har gjort en bedömning av detta avtal. Men vilken expert är det då? Jean-Louis Bruguière, en fransk domare med terrorismbekämpning som specialitet, vars misstag inom området grundläggande rättigheter är väl kända i Frankrike. Vi är därför skeptiska när det gäller rapportens kvalitet.

Bortsett från principfrågan innehåller det förslag till resolution som vi har framför oss ett antal varningar som vi instämmer i, men de är otillräckliga. Vi föreslår ändringar för att stärka de krav som det är Europaparlamentets skyldighet att ställa. Vi måste gå längre och kräva att avtalet upphävs om de fastställda principerna överträds. Vi vill veta varför det har tagit EU-myndigheterna så lång tid att informera parlamentet och varför det var så bråttom att ingå det här nya avtalet.

Vi räknar med det svenska ordförandeskapet. Vi kommer fortlöpande att bevaka att de mänskliga rättigheterna respekteras. Ja, vi medborgare har rätt till säkerhet, men detta måste kunna skötas utan att vi ska tvingas leva i ett storebrorssamhälle där alla vet allt om oss.

  Beatrice Ask, rådets tjänstgörande ordförande. − Herr talman! Tack för viktiga synpunkter. Jag ska försöka att på den korta tid som finns besvara några frågor.

Det första som man naturligtvis frågar sig är hur man garanterar att USA följer avtal. Jag vill gärna säga att vi först har Bruguière-rapporten, som har gett en bra beskrivning av att villkoren följs i det som har gällt hittills. Sedan har vi i utkastet till avtalet dels en utvärderingsgrupp, som jag beskrev för er, dels ordförandeskapet, kommissionen och deltagare från nationella dataskyddsmyndigheter, vilket syftar till att kontrollera att verksamheten hanteras på ett korrekt sätt. Det är naturligtvis helt avgörande att vi kan lita på de uppgifterna. Viktigt är också att alla känner till att man när uppgifter sänds över i detta dataprogram inte kan gå in och titta på dem hur som helst. Det krävs misstanke om ett terroristbrott eller finansiering av dylikt för att man ska få tillgång till dessa uppgifter. Det begränsar naturligtvis i sig hur de kan användas.

Apropå kritiken om att detta sköts nu och om att detta kommer under sommaren vill jag också säga att bakgrunden är att ordförandeskapen har ställt ungefär de frågor som ledamöter av Europaparlamentet ställer sig. Vi har haft i uppgift att bereda frågan grundligt och analysera bland annat denna rapport, som svarar på en del frågor, men också annat. Verkligheten är den att det inte är vi som har bestämt att SWIFT ska flyttas över till Europa, utan att detta har skett på grund av andra beslut. Men USA är angeläget om att kunna använda detta verktyg i sin terroristbekämpning och vi anser att också vi skulle ha nytta av motsvarande. För att detta ska komma på plats så krävs ett avtal. Eftersom Lissabonfördraget inte har trätt i kraft har vi ansett det nödvändigt att göra en temporär lösning. Det är det vi förhandlar om och har ett mandat från rådet att hantera. Jag har försökt beskriva detta.

Det är inte heller så att ordförandeskapet i något avseende i onödan vill begränsa insynen eller debatten. Detta är ju en offentlig debatt för det första, och för det andra så är vi naturligtvis beredda att berätta om hur diskussionerna går. Däremot kan man under en förhandling inte presentera dokumenten löpande eftersom förhandlingar just innebär att saker förändras fram och tillbaka. Jag har dock försökt beskriva våra utgångspunkter och de tydliga mandat som vi har från rådet. Där är vi mycket bestämda på att kombinera hög effektivitet och en praktisk användning av detta med högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Jag är helt övertygad om att vi också kommer att nå dit. Skulle vi mot förmodan inte nå dit så blir det ju inget avtal.

ORDFÖRANDESKAP: WIELAND
Vice talman

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. − (FR) Herr talman! Jag vill bara bekräfta kommentarerna från minister Beatrice Ask, som förresten drog en mycket klar slutsats: om vi inte får de garantier för skydd av personuppgifter som vi behöver för det långsiktiga avtal som ordförandeskapet måste förhandla fram och som kommissionen kommer att stödja, så blir det inget avtal.

På dessa premisser anser jag att vi bör kunna nå en uppgörelse och därigenom bekämpa terrorismen, samtidigt som vi, naturligtvis, respekterar de viktiga värderingar och principer som innebär att vi i EU fäster stor betydelse vid integritetsskydd å ena sidan, och vid att förhindra industrispionage å andra sidan.

Jag vill bara säga att jag sedan jag tillträdde som vice ordförande för min del naturligtvis var medveten om att rådet bad domare Bruguière ge sig ut på detta uppdrag för att leta fakta i Förenta Staterna. Bruguière-rapporten från december 2008 lämnades över till mig i januari 2009. Denna rapport lades fram för parlamentet och rådet (rättsliga och inrikes frågor) i februari 2009. Det var vid den tidpunkten som kommissionen ansåg att den hade de nödvändiga komponenterna för att garantera fortsättningen av programmet för spåra finansiering av terrorism i väntan på att Lissabonfördraget ratificeras och parlamentet blir medlagstiftare. Då kommer vi i sanning att kunna förhandla om ett långsiktigt avtal med alla de garantier som minister Beatrice Ask nämnde, samt de ömsesidighetskrav som framför allt Ernst Strasser tog upp.

Jag anser att rådet just har klargjort sina avsikter mycket tydligt. Kommissionen delar denna åsikt, detta fasta och tydliga åtagande från rådets sida att se till att parlamentet blir en medlagstiftare när tiden är mogen för ett bestående avtal.

  Sophia in 't Veld (ALDE). – (EN) Herr talman! Jag har en smärre ordningsfråga. Jag märker att vi återigen inte har fått svar från rådet på de frågor som vi ställt. Jag frågade rådet varför man väntade två år innan man i sista ögonblicket tog ett beslut om denna överenskommelse, och jag skulle också vilja veta – och svaret får gärna vara skriftligt – varför de nationella parlamenten helt har uteslutits från hela förfarandet. Slutligen har jag läst ert svar, vilket är ganska oklart, och ni verkar säga att ni inte kommer att offentliggöra yttrandet från rådets rättstjänst.

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

(Omröstningen kommer att äga rum torsdagen den 17 september 2009.)