Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 16 september 2009 - Strasbourg

14. Ny reglering vad avser visum för Balkanländerna (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien) (debatt)

  Talmannen. − Nästa punkt är rådets och kommissionens uttalanden om ny reglering vad avser visum för Balkanländerna (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien).

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Herr talman! Vi går raskt vidare i geografin för att diskutera något som jag också är mycket glad över: utsikterna till visaliberalisering för vissa länder på Balkan. Det är mycket bra att Europaparlamentet så här tidigt i valperioden tar upp denna fråga. Det visar hur viktigt vi alla tycker att det är att folken på västra Balkan förs närmare Europeiska unionen. Det är utan tvivel den viktigaste frågan för medborgarna på Balkan när det gäller deras förbindelser med EU i dag.

Visaliberaliseringen kommer i första hand att göra det möjligt för människor att röra sig friare inom hela Europa och skapa öppnare samhällen. Många människor i regionen – särskilt de unga – har aldrig varit i Västeuropa, och en rad möjligheter till kontakter och utbyten kommer naturligtvis att skapas genom visaliberaliseringen. Det är den verkliga fördelen med detta initiativ.

År 2007 inledde EU en process som ska leda till att viseringskraven slopas för länderna på västra Balkan. Denna process har två sidor: Länderna själva måste göra betydande framsteg när det gäller dokumentsäkerhet, bättre migrationslagstiftning, starkare rättigheter för minoriteter och inte minst kampen mot korruption och organiserad brottslighet. I gengäld erbjuder EU viseringsfria resor. Redan i januari 2008 infördes viseringslättnader, kopplade till förpliktelser på återtagandeområdet. Endast genom en verklig visaliberalisering kommer dock de ekonomiska och byråkratiska hinder som följer av viseringsskyldigheten att försvinna.

En liberalisering av de visumbestämmelser som gäller för medborgarna på västra Balkan är en viktig åtgärd som stärker banden mellan denna region och Europeiska unionen. Vi kan förvänta oss att detta kommer att stimulera den proeuropeiska inriktningen hos såväl regeringarna som folken i regionen, för det kommer att visa att den europeiska integrationsprocessen har en verklig konkret fördel. Fortsatt isolering, däremot, skulle innebära en känsla av utanförskap och förhindra utbyte av idéer, och kan i värsta fall späda på trångsynt nationalism.

Målet för oss är naturligtvis det motsatta: att öppna EU, ge länderna tillträde till gemenskapsprogrammen, underlätta personkontakter och främja utveckling och utbyte mellan länderna på västra Balkan och mellan dem och EU. Inte minst kommer visaliberaliseringen att skapa nya möjligheter för handel, näringsliv och kunskapsöverföring. Detta är viktiga inslag för att minska konsekvenserna av den ekonomiska krisen.

Därför är kommissionens förslag, som lades fram den 15 juli, mycket välkommet. Där föreslås att viseringskravet som ett första steg slopas för medborgare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien, som har biometriska pass. Målet är att vi den 1 januari 2010 ska liberalisera viseringsbestämmelserna för dessa medborgare och senare utsträcka detta till andra länder så snart de uppfyller villkoren. Kommissionens utvärdering visar att tre länder: Serbien, Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i stor utsträckning är klara och i princip uppfyller villkoren för viseringsliberalisering. Utvärderingen av Serbien och Montenegro pågår fortfarande och under hösten väntar vi på bekräftelse från kommissionen om att alla villkor har uppfyllts, så att vi kan gå vidare.

Jag vill understryka att många av de villkor som vi ställer för liberalisering, t.ex. reform av polisväsendet och kampen mot korruption, också gynnar ländernas förberedelser inför EU-medlemskap och därigenom skapar en situation som vi alla vinner på när det gäller harmonisering av regelverket. Det är också ett bra exempel på att konditionaliteten fungerar på västra Balkan.

Albanien och Bosnien-Hercegovina kommer inte att omfattas av detta första beslut om viseringsundantag, men vi lämnar dem inte i sticket. Jag vet att många här i kammaren är oroliga för detta. Det är bara en tidsfråga innan även dessa länder uppfyller de nödvändiga villkoren i kommissionens färdplaner. För att processen ska kunna slutföras så snart som möjligt fortsätter vi att med eftertryck uppmana och stödja Albanien och Bosnien-Hercegovina att göra ytterligare framsteg med de återstående riktmärken som finns, så att de också förhoppningsvis kan dra nytta av viseringsliberaliseringen inom en nära framtid.

EU kommer att göra allt för att hjälpa och stödja dessa båda länder i ansträngningarna för att klara av sina riktmärken, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen.

När det gäller Kosovo innebär kommissionens förslag inte någon förändring. Där kommer viseringskravet tills vidare att kvarstå. I framtiden måste vi titta på hur åtgärderna på bästa sätt kan utsträckas så att även medborgarna i Kosovo får samma rättigheter som de andra i regionen. Vi väntar här på ett meddelande från kommissionen i oktober om idéer om hur man kan främja djupare samarbete och förbindelser med Kosovo.

Rådet har bara påbörjat sina diskussioner om kommissionens förslag, men ordförandeskapet kommer att arbeta hårt och se till att vi kan nå en överenskommelse så snart som möjligt. Vi välkomnar att Europaparlamentet visar stort intresse för detta förslag och att inledande diskussioner redan pågår i era utskott. Med tanke på förslagets oerhört stora politiska betydelse är jag säker på att vi är överens om målen, nämligen att snarast slutföra denna process med tillfredsställande resultat, så att visaliberaliseringen verkligen kan komma till stånd så snart som möjligt.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. − (FR) Fru talman! Jag vill tacka minister Cecilia Malmström för allt hon har meddelat oss och som jag ska försöka bekräfta på kommissionens vägnar.

Den 15 juli föreslog kommissionen att korttidsviseringen för medborgare från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien ska avskaffas. Som ni, fru minister, har betonat är detta naturligtvis ett historiskt ögonblick för våra förbindelser med västra Balkan.

Detta förslag om att avskaffa viseringarna grundas på de framsteg som har gjorts under de senaste sex åren inom området för rättsliga och inrikes frågor i enlighet med åtagandena från Thessaloniki 2003.

Kommissionens förslag har överlämnats till rådet. Medlemsstaterna stöder den strategi som föreslås av kommissionen och bekräftar sin avsikt att föra ett nära samarbete med Europaparlamentet för att se till att texten antas formellt under ert svenska ordförandeskap.

Jag är tacksam för att Europaparlamentet har tillsatt föredragandena inom utskottet för medborgerliga rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och för att det har fastställt en tydlig tidsplan för att lägga fram betänkandet i slutet av september och omröstningen i utskottet för medborgerliga rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och sedan under plenarsammanträdet i oktober och november. Målet är i själva verket att uppnå viseringsundantag för medborgare från Makedonien, Serbien och Montenegro den 1 januari 2010.

Kommissionens förslag grundas på resultaten av den dialog som inleddes under första hälften av 2008 med de fem länderna på västra Balkan. Färdplaner har utarbetats med kriterier som, för att förverkligas, innebär att strukturreformer genomförs inom det viktiga området för rättvisa, frihet och säkerhet. Denna metod har visat sig vara ett mycket viktigt incitament för länderna i regionen att gå vidare med reformer, framför allt inom området för dokumentsäkerhet, med införandet av biometriska pass och identitetskort för gränskontroll och global migrationspolitik samt när det gäller den allmänna ordningen och säkerhetspolitiken: kampen mot den organiserade brottsligheten, människohandeln och sist men inte minst de grundläggande rättigheterna, däribland medborgarskapsfrågor.

Efter att ha granskat rapporterna kan vi säga att f.d. jugoslaviska republiken Moldavien uppfyller alla kriterier som ingår i landets färdplan.

Montenegro och Serbien har gjort mycket stora framsteg. I Serbiens fall finns det emellertid fortfarande några villkor som måste uppfyllas för kontrollen av de identitetsdokument som har lämnats av medborgare i Kosovo och personer av kosovanskt ursprung som bor utomlands, när de ansöker om ett serbiskt biometriskt pass.

Det andra villkoret för Serbien är kontrollen av gränserna mot Kosovo och samarbetet med Eulex, EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo, och för det tredje utarbetandet av en nationell migrationsstrategi.

I fråga om Montenegro måste man hitta en varaktig lösning för flyktingarna. Åtgärder måste fortfarande vidtas för ett effektivt införande av främlingslagen och för att förstärka den administrativa kapaciteten, åtgärder som är avsedda att på ett effektivare sätt bekämpa korruptionen och den organiserade brottsligheten.

Sådan är situationen i dessa tre länder.

Trots de mycket betydande framsteg som har gjorts under de senaste månaderna har Bosnien och Albanien ännu inte helt kunnat genomföra de nödvändiga reformer som krävs i färdplanen, till exempel avskaffandet av viseringarna. På grundval av denna analys har kommissionen, som svar på uppmaningen från rådet (allmänna frågor) i juni 2009, därför föreslagit att viseringarna ska avskaffas för medborgarna i Makedonien, Montenegro och Serbien. När det gäller Serbien kommer personer som är bosatta i Kosovo, eller personer av kosovanskt ursprung som är bosatta utomlands och som innehar ett serbiskt pass utfärdat av en central myndighet i Belgrad, att undantas från liberaliseringen och kommer att tvingas skaffa visum. Sedan 1999 har Serbien i själva verket inte kunnat tillhandahålla någon kontroll av identitetshandlingar som innehas av personer från Kosovo. Kommissionen har övervägt den säkerhetsrisk som denna kategori av personer utgör för gemenskapen, liksom att det ännu inte har förkommit någon dialog om viseringsliberalisering med Kosovo.

Därför är beslutet att innefatta vissa länder i denna liberalisering av viseringskraven beroende av de framsteg som varje enskilt land gör.

När det gäller Serbien och Montenegro kommer vi att noggrant följa de åtgärder som vidtas av dessa båda länder för att genomföra alla kriterier fullt ut. När det gäller de framsteg som redan har gjorts av Albanien och Bosnien-Hercegovina är kommissionen övertygad om att dessa båda länder inom en snar framtid kommer att kunna uppfylla alla kriterier. I oktober kommer deras myndigheter att lämna ytterligare upplysningar till kommissionen om de framsteg som har gjorts under de senaste månaderna. På grundval av dessa upplysningar kommer utvärderingsuppdrag att genomföras i början av nästa år och därefter kommer kommissionen att utarbeta nya utvärderingsrapporter som ska diskuteras med medlemsstaterna. Efter detta hoppas kommissionen att den kommer att kunna föreslå att viseringskravet upphävs 2010.

I enlighet med de pågående förfarandena kommer förslaget att diskuteras i rådet och bli föremål för ett yttrande i Europaparlamentet. Det formella antagandet av texten av majoriteten av Schengenländerna bör därför äga rum under det svenska ordförandeskapet, vilket kommer att möjliggöra ett effektivt införande av avskaffandet av viseringskraven för medborgare från dessa tre länder från januari 2010.

Så förhåller det sig. Det här är de punkter jag vill betona efter de utmärkta synpunkter som har framförts av ordförandeskapet.

  Manfred Weber, för PPE-gruppen. – (DE) Fru talman, fru rådsordförande, herr kommissionsledamot! Västra Balkan behöver EU och vi européer behöver stabilitet i västra Balkan. Västra Balkan är en central del av Europa och vi måste göra vårt yttersta för att återföra denna viktiga del hem till Europa. Dessa förslag är därför helt berättigade.

Man har beskrivit livets verklighet i detta område: de tröstlöst långa köerna på viseringskontoren, ungdomar utan utsikt att lämna in en ansökan om att lämna landet och få lära känna livet i Europa. Många människor upplever detta område som ett fängelse där de inte har någon kontakt med världen utanför. Vi vill alla få slut på detta och i min grupp arbetar Doris Pack, Anna Maria Corazza Bildt och Bernd Posselt hängivet med denna fråga. Vi stöder alla denna ståndpunkt.

Det som oroar oss är att det, som ett resultat av den olika behandlingen av staterna i detta område, kommer att skapas separatiströrelser och olika medborgarklasser i området västra Balkan, vilket förvisso skulle kunna leda till problem. Emellertid förväntar sig medborgarna i EU också säkerhet. Det innebär att de normer som kommissionsledamot Jacques Barrot har beskrivit här i dag, dvs. säkerhetsnormer för polissamarbete i kampen mot olaglig invandring och ekonomisk migration och för biometriska uppgifter, är de överenskomna miniminormer som utgör spelreglerna. Våra medborgare förväntar sig att dessa spelregler ska följas.

Detta leder mig till min andra punkt: Det får inte finnas några utrikespolitiska eftergifter när det gäller frågan om upphävandet av viseringarna. Vi bör inte ge dessa stater fria tyglar. Spelreglerna är tydliga och om var och en som håller sig till dem har alla möjligheter att få viseringskraven upphävda. Påtryckningarna på de stater som hittills inte har kunnat förbättra sina normer, trots EU-hjälp, får inte minska.

Dessa är de två åtgärder som vi i Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) anser vara riktiga. Vi litar på den utvärdering som kommissionen har genomfört och kan därför godkänna den nuvarande åtgärden.

  Kristian Vigenin, för S&D-gruppen. – (BG) Fru talman, fru rådsordförande, herr kommissionsledamot! Vi stöder naturligtvis kommissionens förslag, eftersom de utgör ett mycket viktigt steg för de tre länderna i den nämnda regionen, som från och med den 1 januari 2010 kommer att åtnjuta ett viseringsfritt system.

Jag kommer själv från ett land och en generation som entusiastiskt välkomnade upphävandet av viseringssystemet innan vårt land blev medlem i EU. Jag vill också säga att detta är det första och viktigaste tecknet på att saker och ting rör sig i rätt riktning och att slutdestinationen för dessa länder en dag kommer att bli EU.

Samtidigt kan jag inte låta bli att i viss mån uttrycka min förvåning över kommissionens överdrivet administrativa strategi i denna fråga. Trots att tekniska frågor å ena sidan är viktiga, i den meningen att efterlevnaden är nödvändig och att länderna måste uppfylla de nödvändiga villkoren för att bli en del av EU och därför beviljas denna möjlighet att resa viseringsfritt, är kommissionens beslut att i viss utsträckning utesluta Albanien och Bosnien-Hercegovina obegripligt. Därigenom lyckas man inte visa hur ömtålig denna fråga är i regionen. Man undervärderar den eventuella inverkan på den framtida utvecklingen av förbindelserna mellan länderna i regionen och inställningen hos vanliga medborgare i regionen till det beslut som har fattats av kommissionen.

Av denna anledning anser vi att kommissionens beslut bör omprövas så att Albanien och Bosnien-Hercegovina inkluderas med en tydlig färdplan, där det framgår när dessa länder skulle kunna ingå i det viseringsfria systemet, sedan specifika villkor har uppfyllts.

I detta avseende är denna fråga särskilt ömtålig när det gäller befolkningen i Kosovo. Vi undrar därför följande: När tänker kommissionen inleda en dialog om viseringar med Kosovo och har den övervägt vilka följderna skulle bli för Kosovos stabilitet, om inte denna dialog inleds så snart som möjligt?

  Sarah Ludford, för ALDE-gruppen. – (EN) Fru talman! ALDE-gruppen stöder fast och konsekvent målet att alla länder på västra Balkan ska anslutas till EU. Vi är inriktade på att ge deras medborgare förutsättningar för att ansluta sig till ett integrerat område med fri rörlighet, med en gemensam marknad och med gemensamma värderingar.

Friheten att företa korta resor är ett mycket viktigt inslag i förberedelserna för detta. Kommissionen och rådet delar uppenbarligen detta mål, och därför undrar jag varför kommissionen har lyckats lägga fram ett så oöverlagt och splittrande förslag.

Den liberala gruppen vill självklart inte ifrågasätta de strikta kraven på pass- och gränssäkerhet och kravet på rättssäkerhet över huvud taget, men processen måste vara rättvis, konsekvent och effektiv. Det finns naturligtvis en del anomalier för närvarande. Som exempel kan nämnas att Serbien och Montenegro omfattas av juliförslaget. Även om de inte levde upp till riktmärkena när förslaget lades fram förväntas de göra det i framtiden. Sedan finns kravet på biometriska pass, av vilka Bosnien-Hercegovina för övrigt nu har utfärdat 40 000, men på kroaterna, som under en tid har kunnat resa utan visum, ställs inte något sådant krav.

Vi anser att stabiliserings- och associeringsavtalet med Serbien inte kan göra några framsteg så länge Ratko Mladić håller sig gömd eftersom detta tyder på att man saknar kontroll över säkerhetstjänsten. Men för att slippa viseringskravet måste de uppfylla kraven i block 3: Allmän ordning och säkerhet – här finns det en viss motsägelse.

Det rätta sättet att få Bosnien-Hercegovina och Albanien att leva upp till kraven skulle vara att låta dem på ett bindande sätt omfattas av den föreslagna regleringen men att göra det faktiska slopandet av visumkravet avhängigt av ett kommissionsuttalande om efterlevnad – i själva verket ett uttalande liknande det som kommissionen måste göra i höst när det gäller Serbien och Montenegro. Processen skulle vara exakt densamma men ske något senare.

Varje ytterligare försening för Bosnien-Hercegovina och Albanien, samtidigt som Kosovo lämnas helt utanför, kommer att få mycket splittrande och skadliga följder. Det kommer att leda till att människor ansöker om kroatiska, serbiska eller – när det gäller invånarna i Kosovo – makedonska pass, och det kommer att inverka negativt på integriteten hos de styrande i Bosnien-Hercegovina och särskilt i Kosovo. Jag kan inte tro att kommissionen och rådet har för avsikt att slå in på denna farliga väg.

  Marije Cornelissen, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Fru talman! Jag är för visaliberalisering och jag förespråkar att det uppställs vissa kriterier för visaliberalisering, men ännu mer förespråkar jag fred och stabilitet på västra Balkan.

Hur tror ni att särskilt unga människor, bosniska muslimer, kommer att reagera när de ser hur deras kroatiska och bosnienserbiska kamrater med dubbla pass gör korta resor till och från EU över ett veckoslut? Vill vi verkligen ta risken att frammana nationalistiska känslor och fördjupa klyftorna i ett land där stabiliteten fortfarande är så bräcklig? Och till vilken nytta? Bosnien-Hercegovina ligger faktiskt inte långt efter Serbien när det gäller att uppfylla kriterierna. De utfärdar redan biometriska pass och har gjort ungefär lika stora framsteg i fråga om de övriga kriterierna.

Därför ber jag er enträget att låta Bosnien-Hercegovina omfattas av det aktuella förslaget, till gagn för de människor som bor där och som arbetar mycket hårt för att få en bättre framtid – samtidigt som de har krigsupplevelserna i färskt minne.

  Ryszard Czarnecki, för ECR-gruppen. – (PL) Det gläder mig mycket att statsrådet Cecilia Malmström, som tills nyligen var vår kollega, har talat på rådets vägnar. Europaparlamentet har varit fattigare under hennes frånvaro, men det svenska ordförandeskapet har förvisso dragit nytta av den. Jag skulle vilja säga ”tack” på svenska för hennes anförande, ett ord som på mitt språk polska betyder ”ja” – och därför är det ett passande ord eftersom jag helt och fullt instämmer i vad hon i dag har sagt till oss på rådets vägnar, även om jag vill göra ett antal små men viktiga kommentarer.

För det första vill jag verkligen inte att detta välavvägda rådsinitiativ, som också stöds av kommissionen, ska vara – för att uttrycka mig rakt på sak – något slags alternativ till Serbiens, Makedoniens och Montenegros snabba anslutning till Europeiska unionen. Det är vad människorna i dessa länder förväntar sig, och det är vad de förtjänar. Jag anser inte att vi bör ersätta utsikterna till snabbanslutning till Europeiska unionen för dessa länder med ett slopande av viseringskraven.

För det andra anser jag att även människorna i Bosnien-Hercegovina, Albanien och Kosovo förtjänar att kunna resa utan visum så snart som möjligt. I detta sammanhang måste vi konsekvent hålla fast vid och påminna dem om deras tydliga utsikter till EU-medlemskap.

  Nikolaos Chountis, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Fru talman! Vi inom gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster anser att kommissionens förslag att slopa visumtvånget för medborgare från Serbien, Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som har biometriska pass är ett steg i rätt riktning och innebär att Europeiska unionen uppfyller sina förpliktelser mot människorna i detta område så att de kan planera resor och resa till resten av Europa utan att behöva visum.

När det gäller västra Balkan måste jag påpeka att vi talar om ett traumatiserat område som nyligen har upplevt ett inbördeskrig som Europeiska unionen och vissa av dess medlemsstater bär ansvaret för. Såren läker långsamt i detta område. Därför anser vi att slopandet av visumtvånget för medborgarna i alla dessa länder är ett mycket viktigt steg som kommer att ge dem möjlighet att umgås med folken i resten av Europa.

Jag måste dock lyfta fram de villkor som – om jag har förstått saken rätt – innebär en viss osäkerhet om huruvida rådet kommer att godkänna slopandet av visumtvånget för Montenegro och Serbien i oktober.

För det första vill jag nämna Kosovo som – om jag inte har missförstått saken – är underkastat säkerhetsrådets resolution 1244, och särskilt den serbiska minoriteten som lever i ett slags landsbygdsfängelse och vaktas inom geografiska gränser. I detta fall vägrar vi dem i själva verket fria kommunikationer. En dubbel tvångssituation: vi tillåter dem inte att resa inom sitt land, och vi tillåter dem inte heller att resa till Europeiska unionens länder.

För det andra har jag åtskilliga reservationer om huruvida dessa krav som vi ställer på Serbien och Montenegro verkligen gäller denna specifika fråga och inte tjänar andra politiska mål. Därför anser jag att ni i oktober bör försöka att slopa visumtvånget för invånarna i Montenegro och Serbien och i de andra länderna på västra Balkan.

  Athanasios Plevris, för EFD-gruppen. – (EL) Fru talman! Först och främst ligger fred och stabilitet på västra Balkan förvisso i hela Europas intresse, och som grek anser jag naturligtvis att det bör ligga ännu mer i vårt intresse eftersom vi har gränser mot en del av dessa stater. Därför anser vi att ni har slagit in på rätt spår.

Jag vill emellertid lyfta fram frågan om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Skopjeregeringen odlar en extrem nationalism riktad mot en av Europeiska unionens medlemsstater, nämligen Grekland, och låter sprida kartor som framställer en del av Grekland, Makedonien, inklusive Tessaloniki och åtskilliga andra städer, som ockuperat område. Därigenom underblåser man i själva verket tanken på att dessa områden, som påstås vara ockuperade av Grekland, bör befrias.

Jag vill inte sätta fokus på namnfrågan, som ni kanske är likgiltiga för, även om grekerna är mycket känsliga för att man lägger beslag på ett namn. Men ni måste naturligtvis förstå att vi inte kan återgå till nationalism eller uppmuntra nationalism i dessa länder, vilket skulle skada andra EU-medlemsstater.

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Fru talman! Att visumkraven för Serbien, Makedonien och Montenegro kommer att avskaffas visar att dessa länders reformsträvanden uppenbarligen bär frukt. Men tio år efter konfliktens slut är gravarna fortfarande djupa och motsättningarna pyr fortfarande under ytan. Detta har uppenbarligen samband med att Albanien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina, som inte har tagits med denna gång, känner sig förfördelade. Uppenbarligen föredrar människorna där att odla gamla motsättningar hellre än att ställa sig frågan varför deras grannländer har klarat sig bättre och hur man kan göra framsteg för att göra sig förtjänt av visaliberalisering. Under alla omständigheter bör Serbien snart få status som kandidatland eftersom landet i flera avseenden är på väg mot anslutning.

Såren är dock långt ifrån läkta, och detta påverkar bedömningen av alla EU:s insatser. Därför måste vi dels ge bättre besked om skälen till våra beslut, dels också klargöra för Albanien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina att de fortfarande måste göra enorma insatser för att i samma utsträckning kvalificera sig för anslutning. Fred på Balkan, som är på god väg mot anslutning, har under alla omständigheter blivit långt viktigare än Turkiets anslutning, som förespråkas så ivrigt från många håll.

  Anna Maria Corazza Bildt (PPE). – (EN) Fru talman! Vi i PPE säger i dag till människorna i Bosnien-Hercegovina, Albanien och Serbien: ni är inte glömda, vi har inte övergett er. Särskilt när det gäller människorna i Sarajevo förstår vi er frustration. Men samtidigt säger vi till människorna i EU att vi inte kommer att tumma på riktmärkena. Reglerna måste vara desamma för alla. Er säkerhet är viktig för oss.

Framför allt säger vi till myndigheterna i Bosnien-Hercegovina: ta ert ansvar, skapa ordning i ert land, gör er läxa. Vi uppskattar de framsteg som har gjorts under den senaste tiden. Vi kommer att be kommissionen att fortsätta att stödja er. Men en sak har jag lärt mig under de sex år då jag har upplevt både krig och fred på Balkan: offermentalitet, ömsesidiga beskyllningar och utpekande av syndabockar hör till det förgångna. Ni måste tro mig när jag säger att detta ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Detta är en fråga om europeisk integration. Vi måste se på detta ur ett europeiskt perspektiv, och jag instämmer i vad Cecilia Malmström sade: det bästa sättet att göra den helomvändning som krävs för att komma ifrån beroende och offermentalitet är att de tar ansvar för sitt land och att man inleder de visumreformer som ändå är helt nödvändiga.

Jag hoppas att vi kan komma överens om ett tydligt budskap till myndigheterna i regionen om att vi kommer att stödja dem och att de måste ta sitt ansvar, men vi kommer inte att dagtinga om våra medborgares säkerhet.

Jag anser att vi bör stödja kommissionens förslag, och till dem som tror att detta skulle kunna verka destabiliserande vill jag säga att stabiliteten kommer genom den europeiska integrationen. Det är mycket olyckligt att pass utfärdas i Zagreb och Belgrad, och vi bör absolut försöka minska detta så mycket som möjligt, men vi kan inte införa andra regler för folket i Bosnien-Hercegovina. Det ligger inte i deras intresse.

Vad vi kan göra här i parlamentet är att bidra till att påskynda processen och fatta ett beslut. Vi bör utforma vår politik så att rådet kan fatta ett beslut under detta år.

  Tanja Fajon (S&D). – (SL) Som ni antagligen vet är jag föredragande för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor när det gäller visaliberaliseringen för länderna på västra Balkan.

I juli skickade kommissionen ett förslag till oss i vilket den rekommenderar ett slopande av viseringskravet för medborgare i Serbien, Makedonien och Montenegro. Makedonien har redan uppfyllt sina skyldigheter medan Montenegro och Serbien måste uppfylla de återstående villkoren så snart som möjligt.

Även om jag i högsta grad välkomnar kommissionens förslag och inser hur krävande denna uppgift är, är jag besviken över att de återstående länderna helt har lämnats utanför i detta dokument utan att de ens har fått något slags tidtabell.

Bosnien-Hercegovina och Albanien följer en tydlig färdplan för slopande av viseringskravet och är medvetna om alla de villkor som måste uppfyllas innan detta kan ske. Särskilt Bosnien-Hercegovina har under sommaren gjort stora framsteg i detta avseende, av rapporter från oberoende organisationer att döma.

Beslutet att inte ta med Bosnien-Hercegovina och Albanien är i första hand av teknisk natur. Vi är alla mycket medvetna om att även de bästa tekniska beslut kan få stora politiska konsekvenser. Det är faktiskt bosniakerna som har lämnats utanför processen med visaliberalisering.

Vi måste alla ta på oss en del av det politiska ansvaret för genomförandet av denna process, som kommer att vara en förutsättning för fred och stabilitet på västra Balkan. Det är också nödvändigt att vi snarast tänker på att inleda visumdialogen med Kosovo eftersom detta kommer att bidra till att påskynda strukturella reformer.

Mina damer och herrar! Vi får inte försätta oss i en sådan situation att vi bromsar slopandet av visumkraven för alla de länder på västra Balkan som har en tydlig inriktning mot EU-anslutning. Visaliberalisering på västra Balkan är inte något pussel som ni kanske skulle vilja roa er med. Det handlar om människor, deras livskvalitet och rörlighet, och det gäller att underlätta ett så nära samarbete som möjligt, inte minst på det ekonomiska området.

  Jelko Kacin (ALDE). – (SL) Jag gratulerar Makedonien och hoppas att Montenegro och Serbien också kommer lika långt. Det skulle vara bra för alla tre länderna och för västra Balkan som helhet.

Det är emellertid olyckligt att Bosnien-Hercegovina inte har tagits med i detta paket. De insatser som gjorts när det gäller Bosnien-Hercegovina har varit bristfälliga och inte tillräckligt framgångsrika, och med detta menar jag både våra ansträngningar och deras. Det främsta hindret mot framsteg i Bosnien-Hercegovina är sinnesstämningen, den känsla av maktlöshet som verkar paralyserande på människor och institutioner där. Bosniakerna är det enda folk i Bosnien-Hercegovina som inte har fått tillåtelse att resa fritt i Europa. De har inte en andra stat att ta sin tillflykt till, och därför har de tvingats till en gettotillvaro. De är de enda som inte kan hysa några drömmar om dubbelt medborgarskap. Detta är förödmjukande. De känner sig förbisedda, nedklassade och straffade av EU.

Vi måste ge politiskt stöd till staten Bosnien-Hercegovina för att den ska kunna hjälpa sig själv och sina medborgare. Europeiska unionen är delaktig i ansvaret för situationen i Bosnien-Hercegovina och för stabiliteten i regionen. Detta ansvar vilar på rådet, kommissionen och parlamentet.

Bosnien-Hercegovina är nära att få viseringskraven slopade. Det enda kvarstående problemet finns i människornas huvuden – i deras huvuden och i våra. Det finns en mur mellan oss och dem, en mur som är högre än Berlinmuren. Låt oss bryta ned denna mur och låt oss hjälpa Bosnien-Hercegovina så att visumkravet slopas. Det bör vi göra nu så snart som möjligt, i samma paket som för de övriga tre länderna i regionen.

  Ulrike Lunacek (Verts/ALE). – (DE) Fru talman, fru Malmström, herr kommissionsledamot! Vi inom gruppen De gröna välkomnar naturligtvis visaliberaliseringen för Montenegro, Makedonien och Serbien. Detta är någonting som jag kämpade mycket hårt för när jag under de senaste åren fortfarande var ledamot av Österrikes nationalförsamling. Det är ett viktigt steg mot förverkligandet av drömmen om ett enat och fredligt Europa.

Den väg ni har slagit in på innehåller emellertid ett antal hinder. Framför allt kommer den att leda till att de muslimska medborgarna i Bosnien-Hercegovina känner sig diskriminerade. Så var det redan när ni bara tillkännagav att det skulle bli en liberalisering för de andra staterna. Ert argument är att det finns tekniska villkor som Bosnien-Hercegovina ännu inte har uppfyllt, men ni bortser uppenbarligen från att det fortfarande finns problem i andra stater där liberaliseringen nu genomförs. Bosnien har redan utfärdat 40 000 biometriska pass och har redan infört en reglering när det gäller flyktingar, vilket andra stater ännu inte har gjort, och man har inrättat en antikorruptionsmyndighet, vilket t.ex. Serbien ännu inte har gjort.

Jag har ett intryck av att det också är fråga om politisk diskriminering, och jag anser att detta är mycket farligt för freden i regionen och för ett mångetniskt Bosnien-Hercegovina. Jag ska ännu en gång nämna denna fara: det finns en fara för att de etniska skiljelinjerna kommer att formaliseras även här. Därför uppmanar jag er att komma överens med Bosnien-Hercegovina och Albanien om ett gemensamt paket och att inleda visumsamtal med Kosovo.

  Fiorello Provera (EFD). – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! I dag är vissa områden på Balkan fortfarande instabila och där förekommer olaglig handel som kontrolleras av organiserade kriminella nätverk. Särskilt allvarlig är människohandeln, som ofta innebär utnyttjande i form av illegalt arbete eller prostitution.

Parallellt med visaliberaliseringen krävs det därför en strikt tillämpning av säkerhetsreglerna, och en av dessa är införandet av biometriska pass. Såvitt vi känner till har Albanien och Bosnien-Hercegovina ännu inte genomfört dessa tekniska åtgärder fullt ut. Därför är det av avgörande betydelse att vi inte genomför någon visaliberalisering för dessa två länder förrän deras regeringar samarbetar fullt ut och har vidtagit de tekniska åtgärder som krävs för att garantera de berörda parternas identitet. Att inte leva upp till krav innebär enligt min mening inte någon diskriminering.

  George Becali (NI). – (RO) Det gläder mig att vi i dag diskuterar slopandet av viseringskravet för vissa Balkanländer, och jag måste tala om för er varför: mina farföräldrar föddes i Makedonien, min far i Albanien, min mormor i Grekland och min mor i Bulgarien, medan jag själv är född i Rumänien. Jag tackar Gud för att jag är här i dag så att jag kan fråga Olli Rehn: är det möjligt att slopa viseringskravet för Albanien i mitten av 2010 som utlovat? Detta är en fråga som jag gärna vill ha svar på eftersom den berör mina känslor, mina relationer, min familj och mina rötter som finns över nästan hela Balkan. Jag ber enträget om ett svar.

  Doris Pack (PPE). – (DE) Fru talman, fru Malmström, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi blev alla mycket glada över förslaget om liberalisering av visumbestämmelserna. Vi har redan kämpat länge för detta i parlamentet, och nu har första steget tagits. Det räcker dock inte för oss. Jag anser att man valde fel formulering i juni. Som vi har hört finns det fortfarande problem i Serbien och Montenegro i dag. Så varför tog vi inte med även Albanien och Bosnien i formuleringen för att understryka att det även där finns problem som måste övervinnas? Det skulle inte ha gjort någon skada.

Det är förstås ett faktum att politikerna i Bosnien-Hercegovina inte hyser något större intresse för att förbättra den i alla bemärkelser besvärliga situation som deras landsmän befinner sig i. Varför skulle de det? De har jobb, de kan resa, och de slösar bort sin tid på meningslösa nationalistiska konflikter i stället för att till exempel arbeta för ett bra skolsystem, en bra infrastruktur och ett bra sjukvårdssystem, och de har inte heller sett till att landet uppfyller kraven för visaliberalisering. En visaliberalisering skulle innebära en efterlängtad frisk fläkt i Bosnien-Hercegovinas nationalistiska instängdhet och äntligen ge den unga generationen något att hoppas på.

Sedan kommissionen offentliggjorde sin utvärdering har man vidtagit åtgärder för att bekämpa korruptionen i Bosnien-Hercegovina, och ett antal viktiga lagar har sjösatts så att de tekniska villkoren ska kunna uppfyllas till hösten. Det handlar dock inte bara om tekniska villkor, utan också om den politiska aspekten av saker och ting. Vi har till exempel frågan om biometriska pass – jag vet att det inte är särskilt många sådana som har utfärdats hittills, och jag skulle verkligen vilja uppmana kommissionen och vissa av medlemsstaterna att hjälpa till med att utfärda dessa pass. Teknisk assistans betyder en hel del.

Rådet, kommissionen och de lokala politikerna måste verkligen göra alla tänkbara insatser för att förhindra att klyftan mellan de olika etniska grupperna i landet vidgas ytterligare. Om Bosnien-Hercegovina vägras visaliberalisering innebär detta att muslimerna placeras i ett getto, eftersom kroaterna och serberna har möjlighet att ta sig ut ur landet. Ett pass är i normalfallet ett omisskännligt bevis för en nationalitet, men de bosniska passen kommer att vara värdelösa i sina innehavares ögon om de inte öppnar dörren till EU.

Jag vill be kommissionen och rådet att hjälpa dessa länder. Albanien kommer att lyckas. De har en ny regering, de kommer att lyckas, men Kosovo kommer bara att lyckas om ni alla hjälper till. Ni har vårt stöd. Ni behöver inte se mellan fingrarna, men ni borde ställa krav på politikerna och inte bara på polisväsendet.

  Monika Flašíková Beňová (S&D). – (SK) Liberaliseringen av visumbestämmelser för länderna på västra Balkan är ett känsligt ämne, både politiskt och rent mänskligt för invånarna i området. I nuläget talar vi om Montenegro, Makedonien och Serbien, och dessa länder är mycket viktiga i ett historiskt sammanhang, men vi bör undvika att införa två olika hastigheter för länderna på västra Balkan på lång sikt. Vi måste i stället särskilt få med Bosnien-Hercegovina i den här processen så snabbt som möjligt, och naturligtvis även Albanien.

Västra Balkan har starka geografiska, kulturella och historiska kopplingar till EU och till många av våra medlemsstater, och trots de oerhört turbulenta händelser som ägt rum där i vår tid är det viktigt att påpeka att både reformerna och våra förväntningar gradvis håller på att uppfyllas, och att de ledande politikerna i dessa stater verkligen gör stora ansträngningar för att leva upp till våra förväntningar.

Jag I mitt anförande vill jag därför inte bara be rådet och kommissionen utan också var och en här i Europaparlamentet att stödja de olika staternas ledare och hjälpa dem med de problem som ännu återstår att lösa. Vi får inte heller glömma bort att länderna på västra Balkan också är geopolitiskt viktiga för oss av många orsaker.

Nu när Serbien och Montenegro står inför viktiga inrikespolitiska utmaningar som vi alla hoppas att de ska klara av, vill jag än en gång framhålla att det vore ytterst lämpligt att så snart som möjligt bestämma ett datum för de länder som har utestängts från processen, nämligen Bosnien-Hercegovina och Albanien.

  Gerard Batten (EFD). – (EN) Fru talman! Dessa åtgärder innebär att viseringsfri inresa till medlemsstaterna i EU och Schengensamarbetet tillåts från Serbien, Montenegro och Makedonien från januari 2010. Kommissionen räknar med att eventuellt kunna tillåta viseringsfri inresa från Albanien och Bosnien-Hercegovina i mitten av 2010. Med andra ord kan ytterligare 20,7 miljoner människor komma att få tillträde till EU inom det närmaste året.

I princip borde detta inte påverka Storbritannien, eftersom landet inte ingår i Schengensamarbetet, men i praktiken kommer det att göra det. Om miljoner människor från några av Europas fattigaste och mest korrumperade länder får tillträde till EU innebär det att de har klarat av det första hindret för att ta sig in i Storbritannien på olaglig väg. Dessa länder kommer så småningom att bli fullvärdiga medlemmar i EU och därigenom få fullt tillträde till hela EU. Dessa åtgärder är ännu ett sätt att undergräva Storbritanniens möjlighet att kontrollera sina egna gränser, och ännu en anledning till att Storbritannien borde lämna EU.

  Dimitar Stoyanov (NI). – (BG) Fru talman! Vi är alla fullt medvetna om fördelarna och nackdelarna med fri rörlighet, men låt oss se saken ur en annan synvinkel. Uppfyller de tre aktuella länderna verkligen de grundläggande kriterierna för att beviljas sådana privilegier som undantaget från viseringskravet innebär?

Den bulgariska minoriteten i Serbien har utsatts för omfattande osynliggörande och diskriminering i snart ett århundrade, samtidigt som Makedonien ända sedan staten bildades i praktiken har fört en konstant och konsekvent bulgariskfientlig politik.

Den senaste åtgärden som Makedonien vidtog i det här sammanhanget var att arrestera den bulgariska medborgaren Spaska Mitrova och ge henne en anmärkningsvärt hård dom. Mitrova är medlem av den bulgariska organisationen ”Ratko”. Denna organisation har förbjudits i Makedonien, vilket ledde till att Makedonien tvingades betala böter för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Det bulgariska folket finner det oacceptabelt att eftergifter görs för de länder som bryter mot bulgariska medborgares och därmed också EU-medborgares mänskliga rättigheter.

  Kinga Gál (PPE). – (HU) Jag tycker att det är viktigt att vi nu äntligen kan föra en ordentlig diskussion om frågan om viseringsfri inresa när det gäller länderna på västra Balkan. Det är glädjande att dessa länder, som hittills har uppfyllt alla sina löften, också kan bidra till att göra gränsöverskridande resor så smidiga som möjligt.

Det är självklart för mig som ungersk parlamentsledamot att stödja dessa insatser, eftersom de bland annat kommer att göra det möjligt för ungrare som bor i till exempel Vojvodina i Serbien att få bättre kontakt med sitt fosterland. För medborgare som bor på varsin sida om gränsen och som talar samma språk och hålls samman av familjeband och gemensam kultur finns det inga ord som räcker till för att beskriva vikten av att kunna korsa gränsen utan några hinder och utan visum. Även om det inte har en nära koppling till viseringsfria resor vill jag nämna att man också har fattat vissa framsynta beslut: bland annat har Serbien nyligen antagit en lag om hur minoriteternas nationella råd ska skötas. Detta visar på verkliga framsteg när det gäller samhällets skydd av minoriteters rättigheter.

Underlättandet av viseringsfria resor kan inte bara betraktas som ett tekniskt problem. Det är alldeles uppenbart en politisk fråga. Vetskapen om vilka rättigheter medborgarna får genom ett pass från sin egen stat, och i vilken utsträckning passet erkänns av EU, utgör ett viktigt bidrag till dessa länders politiska stabilitet. Det vore oacceptabelt om klyftorna mellan staterna i regionen skulle kvarstå i det långa loppet.

Därför vill jag lyfta fram kommissionens och rådets stora ansvar i den här frågan. EU har ett politiskt ansvar att erbjuda länderna på västra Balkan möjligheten att ansluta sig till unionen. Vi bör hjälpa dessa länder att komma ikapp oss och uppmuntra dem att bilda och stärka sina egna demokratiska institutioner, vilket även innefattar minoritetsrättigheter.

  Kinga Göncz (S&D). – (HU) Tack så mycket, fru talman! Jag vill också hälsa Cecilia Malmström och kommissionsledamot Jacques Barrot välkomna. Jag är mycket positivt inställd till det förslag som har lagts fram. Som före detta ungersk utrikesminister har jag varit med och arbetat hårt för att föra länderna på västra Balkan närmare EU och få dem att ta nästa steg på vägen mot anslutning. Vi vet också att viseringsfria resor är det som folk förstår bäst och känner mest för i det här sammanhanget. Det ger dem möjligheten att njuta av den fria rörligheten och skapa närmare mänskliga relationer. Kanske kan det också bidra till något som jag tror att vi alla betraktar som viktigt, nämligen att upprätthålla dessa länders motivation under den svåra anslutningsprocessen.

Vi vet att vissa ytterst viktiga åtgärder måste vidtas. Ofta måste vi komma till rätta med vissa traditioner, vilket inte är helt lätt. Det är mycket viktigt att dessa tre länder nu beviljas viseringsfria resor. Jag skulle också vilja göra er uppmärksamma på en synpunkt som har framförts många gånger i dag, nämligen att jämvikten i länderna på västra Balkan är mycket skör. Det fanns redan spänningar mellan olika etniska grupper före kriget, och de finns fortfarande kvar nu när kriget är över. Därför måste vi utvärdera varje åtgärd genom att fråga oss om den kommer att öka eller minska dessa spänningar.

När det gäller Bosnien, som andra har nämnt flera gånger tidigare i dag, är det här beslutet gynnsamt och viktigt inte bara därför att Bosnien har lämnats utanför, utan också för att ett stort antal bosniska medborgare som har ett kroatiskt eller serbiskt pass kommer att kunna resa viseringsfritt, medan resten av dem inte kommer att kunna det. Samma sak gäller medborgare i Kosovo: det vill säga att den som lyckas skaffa ett pass i Serbien kommer att kunna resa viseringsfritt.

Jag anser att det är viktigt att vi framhåller än en gång att det som krävs är ett politiskt beslut, inte bara ett tekniskt sådant. Av den anledningen är det vårt ansvar att hjälpa dessa länder att beviljas viseringsfria resor så snart som möjligt, och inom en klart definierad tidsram.

  Bernd Posselt (PPE). – (DE) Fru talman, herr ordförande, herr kommissionsledamot! Jag delar också Manfred Webers oro för säkerheten, eftersom jag har suttit i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikesfrågor i tio års tid. Den här frågan har en stark utrikespolitisk aspekt.

Jag tillhör en generation som växte upp med hundratusentals så kallade jugoslaviska gästarbetare. Under kommunistdiktaturen kunde de människor i sydöstra Europa som levde på gränsen till Jugoslavien resa fritt, trots diktaturen. I dag talar vi om europeisering, vi skickar dit styrkor och tjänstemän och vi lägger ned en hel del pengar, men samtidigt stänger vi in unga människor i dessa länder. Det är därför det finns ett akut behov av en visaliberalisering.

Jag har dock också en del kritik att komma med. För det första är jag mycket glad över att Makedonien är med. Makedonien har skött sig exemplariskt när det gäller att uppfylla kriterierna, men vi ska inte använda berömmet för det som en kompensation när de kommer med en berättigad önskan om att få ett slutgiltigt datum för anslutningsförhandlingar.

För det andra gäller det Kosovo: man har sagt att landet måste följa spelreglerna, men spelare kan bara följa reglerna om de släpps in på spelplanen. Kosovo har inte släppts in på spelplanen. Vi ingrep militärt för att befria kosovoalbanerna från förtryck. Nu ska de tidigare förtryckarnas land åtnjuta undantag från viseringskravet – och det välkomnar jag, för det finns ingen kollektiv skuld – men Kosovo kan inte hoppas på samma privilegium. Även om det förekommer tillkortakommanden där, så är det vi som bär skulden, eftersom vi praktiskt taget sköter landets administration. Med andra ord måste vi ge Kosovo alla möjligheter, för om Serbien beviljas undantag från viseringskravet på längre sikt och Kosovo utestängs helt, kommer det att innebära en oacceptabel skevhet.

För det tredje har vi Bosnien-Hercegovina: jag och flera andra ledamöter skrev under protesten mot att Bosnien-Hercegovina skulle utestängas. Detta land består av tre nationer som blev dåligt utformade i och med Daytonavtalet, ett dokument som är i skriande behov av en revision. Landet har en internationell administration, som också gjort sig skyldig till ineffektivitet, och detta land måste slutligen få en chans att närma sig Europa utan att upplösas. Upplösning av Kosovo eller Bosnien skulle äventyra vår säkerhet i långt högre grad än några tekniska detaljer.

  Maria Eleni Koppa (S&D). – (EL) Fru talman! Vi måste vara medvetna om att undantaget från viseringskravet för Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro är ett viktigt steg mot att integrera länderna på västra Balkan i Europa.

Men vi borde låta undantaget gälla alla nationerna på västra Balkan för att undvika att skapa nya uppdelningar i området. Ingen kan rätteligen påstå att kommissionen har fördomar mot de muslimska medborgarna i Bosnien-Hercegovina. Men å andra sidan får vi inte glömma bort Kosovo, som befinner sig i den märkliga situationen att dess självständighet inte erkänns av alla EU:s medlemsstater.

Vi vill att invånarna i Kosovo ska få fördelen av ett undantag från viseringskravet, men oavsett vilken lösning man hittar, så får den inte påverka de slutliga arrangemangen kring landets status. Kommissionen gjorde rätt som valde att inte stänga dörren för Bosnien-Hercegovina och Albanien. Men nu måste man snabbt gå vidare, så att inga nya splittringar kan hota stabiliteten i området. Staterna å sin sida måste naturligtvis genomföra de nödvändiga reformer som, låt oss inte glömma det, rör säkerhet och bekämpning av organiserad brottslighet.

Parlamentet har i flera år framhållit att enklare kontakt med världen utanför och större möjligheter att resa kommer att stärka freden, utbytet på alla plan och i förlängningen även stabiliteten. Visumfrågan är inte bara en teknisk fråga utan en starkt politisk fråga som påverkar områdets europeiska framtid, och alla nationerna i området har rätt till den framtiden.

  Anna Ibrisagic (PPE). - Fru talman! Jag tror att det i detta skede av debatten inte längre råder någon tvekan om hur viktig visaliberaliseringen är för medborgarna på Balkan. Att fritt kunna resa är, tillsammans med utbildning, det kanske viktigaste instrument som vi kan erbjuda de nya generationerna, av vilka vi förväntar oss ett stort engagemang i demokratiseringsprocessen i hela regionen.

Därför välkomnar jag förslaget om visaliberalisering för Serbien, Makedonien och Montenegro. Varje enskilt lands framsteg på vägen mot EU är ett framsteg för hela Balkan. Vissa av dessa länder har fått vänta länge, vissa kanske t.o.m. onödigt länge. Vi i Europaparlamentet och de två länder som fortfarande inte omfattas av visaliberaliseringen borde dra vissa lärdomar av detta.

Trots att det är en mycket känslig politisk fråga vill jag ändå påpeka att reglerna för en visaliberalisering är tydliga och universella för alla. De måste uppfyllas. Men låt oss nu inte politisera frågan mer än nödvändigt. Låt oss se vad som återstår att göra och hur vi så fort som möjligt kan se till att även Bosnien och Hercegovina och Albanien snart kan ansluta sig till familjen visumfria länder.

Bosnien och Hercegovina har under de senaste dagarna gjort stora framsteg och har snart uppfyllt de flesta av de kvarstående kraven från färdplanen. Jag vill därför uppmana aktörerna i Bosnien och Hercegovina att så fort som möjligt anta antikorruptionslagen och bestämma regler för informationsutbyte mellan de olika delarna av polisväsendet. Jag uppmanar dem också att se till att helst bli klara med detta arbete före slutet av september, innan avrapporteringen till kommissionen. Därefter förväntar jag mig att kommissionen i sin tur i en ny analys bedömer vilka faktiska framsteg som gjorts och, efter att EU:s krav uppfyllts, föreslår rådet att fatta beslut om en visaliberalisering för Bosnien och Hercegovina. Förhoppningsvis kan den träda i kraft i juli 2010.

  Marian-Jean Marinescu (PPE). – (RO) Fru talman, herr kommissionsledamot! Undantaget från viseringskravet för vissa av länderna på västra Balkan utgör en första bekräftelse på EU:s engagemang i att fortsätta den europeiska integrationsprocessen. Tyvärr anser jag att kommissionens förslag inte är komplett. Medborgare från Albanien och Bosnien-Hercegovina kommer inte att behandlas på samma sätt, vilket kommer att skapa skillnader mellan medborgarna i Balkanländerna.

Jag vill påminna er om att det redan finns en uppdelning mellan den äldre generationen, som kunde dra fördel av att före detta republiken Jugoslavien öppnades upp mot Europa, och den yngre generationen, som inte har åtnjutit likabehandling från EU:s sida. Det här förslaget kommer att leda till att medborgare i de länder i före detta republiken Jugoslavien som inte omfattas av undantag från viseringskravet kommer att försöka skaffa sig ett andra pass i ett land som tillhör den tidigare jugoslaviska federationen och vars pass godkänns av EU utan visum. Vi har redan sett den typen av scenario när det gäller moldaviska och georgiska pass kontra ryska pass.

Jag anser att den enda logiska lösningen är att behandla alla Balkanländer på samma sätt, och jag vill dessutom uppmana kommissionen att se över möjligheterna att även inkludera Moldavien i denna grupp av sydösteuropeiska länder.

  Victor Boştinaru (S&D). – (RO) Som parlamentsledamot och socialist välkomnar jag rådets och kommissionens meddelande om viseringssystemet för de tre länderna på västra Balkan. Det är ett definitivt första steg mot deras integration i EU, en första milstolpe som uppnåtts för de framtida EU-medborgarna på västra Balkan. Men jag inser också att bristen på tydliga framtidsutsikter i form av en färdplan för Bosnien-Hercegovina, Albanien och Kosovo är något som vi bör se ytterst allvarligt på. Jag talar inte bara om besvikelsen hos allmänheten, utan i synnerhet om den risk som den politiska stabiliteten i de tre länderna utsätts för. Framför allt förväntar jag mig att Europaparlamentet och den nybildade kommissionen ska följa en tydlig tidsplan för att integrera länderna på västra Balkan i EU. Det är enda sättet för oss att uppnå det som vi har fått mandat för: att ena Europa.

  Norica Niculai (ALDE). – (RO) Fru talman! En minut räcker mer än väl till för mig för att välkomna ett historiskt beslut för både Balkan och EU. Jag anser att fri rörlighet är inkörsporten till demokrati och kunskap. Ni har gett dessa tre länder en chans. Samtidigt anser jag att EU i mångt och mycket består av bestämmelser som alla EU-medborgare måste följa. Ni har lagt fram det här förslaget eftersom ni har bedömt att de villkor vi har ställt upp har blivit uppfyllda.

Jag är övertygad om att ni kommer att lägga fram ett förslag om att även inkludera Albanien och Bulgarien när de väl uppfyller EU-kraven. I ert beslut kommer ni säkert att lägga fram en rekommendation för hur denna process ska kunna påskyndas. Jag tillhör dem som inte anser att det här är en fråga om diskriminering. Tvärtom, i själva verket. Jag tror att den här processen kommer att uppmuntra de två övriga länderna att göra bättre ifrån sig och uppfylla villkoren, eftersom de andra tre länderna i och med det här beslutet har visat att de var villiga att göra det som krävdes för att deras folk skulle få en bättre status.

  Antonio Cancian (PPE). – (IT) Fru talman, herr kommissionsledamot, fru minister, mina damer och herrar! Jag måste säga att jag är för liberalisering och europeisk integrering upp till och inklusive västra Balkans enande, eftersom vi måste ha ett stabilt Balkan, som någon sade tidigare. Integreringen är därför avgörande och måste bli av så snart som möjligt.

När det gäller invandring – vilket vi ju talade om i går och i samband med det talade vi om säkerhet och mänskliga rättigheter – måste vi vara försiktiga. Enligt min mening måste kontrollerna utföras grundligt i stället för att förenklas. Kontrollerna måste överensstämma med tidsramarna och de måste förkortas om det är möjligt. Jag konstaterar att det finns ett kryphål på det här området, vilket inte har diskuterats tillräckligt, och det kryphålet är Kosovo. Ni förstår säkert vad jag menar när jag säger att detta kryphål gör det ganska enkelt för folk från de andra länderna att resa mellan Kosovo och Makedonien. Jag vet att ett betänkande håller på att utarbetas som kommer att ge oss information om några dagar, men vi behöver mer information om Kosovo redan i kväll.

  Emine Bozkurt (S&D). – (NL) Fru talman! Ministern uttryckte det mycket bra: viseringsliberalisering är nödvändigt för att man ska kunna stärka förbindelsen med EU, förhindra ökande nationalism och undvika isolering. Hur kan det då vara möjligt att förslagen hotar att isolera de bosniska muslimerna? Stora ojämlikheter håller på att skapas inom ett enskilt land, med tanke på att serbiska och kroatiska bosnier faktiskt får ett pass. Muslimerna har dock tråkigt nog inget grannland som kan ge dem ett pass. Vem kommer att kämpa för de bosniska muslimerna? Kommissionen? Eller rådet? Kan ni ge mig ett tydligt svar på om kommissionen eller rådet har fört samtal med Kroatien och Serbien om att göra inskränkningar i utfärdandet av pass med tanke på att det borde vara uppenbart att deras åtgärder kommer att leda till en hel del oro?

  Nadezhda Nikolova Mikhaylova (PPE). – (BG) Jag vill gratulera Jacques Barrot till kommissionens ståndpunkt om viseringsliberaliseringen för västra Balkan. Jag var utrikesminister när viseringskraven för Bulgarien upphävdes, så jag vet hur känslosamt det var för våra medborgare när det skedde och förnedringen upphörde. Samtidigt kan jag i egenskap av parlamentsledamot inte göra annat än att hålla med Doris Pack och Anna Maria Corazza Bildt om att en sann europeisk solidaritet innebär att EU ger logistiskt stöd när länderna ska uppnå kriterierna i stället för att avvika från dem, eftersom det skulle få en demoraliserande effekt på samhällen och frigöra regeringarna från deras ansvar.

Förändringen måste komma som en belöning för de insatser som har gjorts, och inte som en dubbelmoral. Människorna på västra Balkan måste vänja sig vid att kräva att deras regeringar sköter sitt arbete. De måste få veta att viseringssystemet blir försenat på grund av regeringarna inte har utfört sin del av arbetet och att det inte beror på europeiskt pedanteri. Solidaritet borde erbjudas när de har tagit sitt ansvar. När ett principiellt ställningstagande står på spel spelar en människas religion och etniska tillhörighet ingen roll.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Jag stöder kommissionens beslut, som uttrycker det åtagande som har visats i många år i rad när det gäller upphävandet av viseringskravet för medborgare på västra Balkan. Jag tycker emellertid att Moldaviens medborgare borde få samma rättigheter när det gäller fri rörlighet i EU så snart som möjligt. EU måste fortsätta att utforma en politik som är öppen för utvidgning för de här länderna. Upphävandet av viseringskravet är ett viktigt steg på vägen mot europeisk integrering för dessa människor.

Utöver det här beslutet, som kommer att leda till gränsöverskridande affärsmöjligheter och ge människor rätten att röra sig fritt, måste EU:s institutioner överväga att anordna kultur- och utbildningsprogram som kan marknadsföra EU:s värderingar i dessa länder. Mot bakgrund av detta måste förstärkningen av gränssäkerheten och kampen mot internationell brottslighet prioriteras även fortsättningsvis.

Slutligen vill jag återigen bekräfta att Rumänien inte har erkänt Kosovos självständighet.

  Zoran Thaler (S&D). – (SL) Jag vill tala om hur belåten jag är över de framsteg som gjorts med viseringsliberaliseringen de senaste 18 månaderna. Detta är en stor bedrift och jag vill uppmana er att agera snabbt för att kunna fortsätta på samma spår.

De senaste dagarna har vi fått rapporter från Sarajevo om att processen för att uppfylla färdplanens krav håller på att ta fart, trots alla svårigheter. Detta gäller även för så känsliga områden som polissamordning mellan Banja Luka och Sarajevo.

Jag uppmanar kommissionen och rådet att övervaka denna process kontinuerligt och att vara lyhörd för den. EU måste kunna utöva sitt inflytande för att påverka de politiska krafter i Bosnien-Hercegovina som försöker sabotera denna process. Bosnien-Hercegovinas medborgare får inte lämnas åt sitt öde på grund av deras politikers oansvarighet och det är vår skyldighet att hjälpa dem med detta. Jag uppmanar kommissionen att inkludera Bosnien-Hercegovina i det viseringsfria området så snart som möjligt.

  Alojz Peterle, föredragande. − (SL) En selektiv taktik när det gäller upphävandet av viseringskravet kommer inte att stärka de europeiska utsikterna för något land på västra Balkan, med sina splittrade samhällen, eftersom en sådan taktik medför nya splittringar. Jag välkomnar alla åtgärder för att motverka selektivitet och jag är starkt övertygad om att ett upphävande av viseringskraven för alla dessa länder med all säkerhet skulle förbättra människornas bild av EU. De här länderna behöver världens omfamnande efter många år av konflikter.

Jag vill även påpeka att det finns tusentals unga människor i dessa länder som aldrig har kunnat resa utomlands. Deras enda kunskapskälla om Europa och världen är tv. Det är vår skyldighet att stärka även deras europeiska utsikter. Jag är medveten om säkerhetsaspekten, men de som lämnar sitt land med onda avsikter kommer att hitta ett sätt att ta sig in i EU ändå. Vi förhindrar emellertid hundratusentals människor med goda avsikter.

Jag vill därför uppmana rådet och kommissionen att se över sina ståndpunkter så snart som möjligt för att kunna göra en uppföljning av utvecklingen i dessa länder och för att upphäva viseringskraven i de länder som inte inkluderades i den första gruppen. Tack så mycket.

Naturligtvis uppmanar jag regeringarna i länderna på västra Balkan att uppfylla sina skyldigheter så snart som möjligt för sina medborgares skull och för deras utsikter till EU-anslutning.

  Petru Constantin Luhan (PPE). – (EN) Fru talman! Viseringsliberaliseringen för länderna på västra Balkan är viktig, eftersom denna åtgärd betyder mest för de vanliga medborgarna i området och den kommer tydligt påvisa fördelarna med tillnärmningsprocessen till EU. Jag är säker på att det villkorliga medtagandet av Albanien och Bosnien-Hercegovina på vita listan kommer att utgöra ett starkt incitament för att uppnå färdplanens övriga krav. I vårt fall skickades en sådan stark signal 2001 och efter några månader lyckades vi uppfylla alla återstående villkor.

Det är mycket viktigt att Albanien och Bosnien-Hercegovina inkluderas i Schengens vita lista så snart som möjligt, och kommissionen borde ge allt nödvändigt tekniskt stöd till myndigheterna i de här två länderna för att de ska kunna uppfylla de nödvändiga villkoren inom kort.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Det råder inget tvivel om att en visaliberalisering är oerhört viktig för människorna på Balkan. Jag har, precis som ni, träffat mängder med framför allt unga frustrerade människor som inte kan resa som de vill i Europa, inte hälsa på sina kompisar, inte åtnjuta de friheter som vi alla har. Att uppnå visumfrihet för dessa människor vore förstås bra för dem, för deras länder, för hela regionen och för EU.

Därför är jag väldigt glad att det idag finns förutsättningar för att vi redan vid årsskiftet kan ge den möjligheten till de tre aktuella länderna, alltså f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien. Jag beklagar att inte alla länder på västra Balkan är med i förslaget idag, men inget tvivel ska råda om att det svenska ordförandeskapet är otroligt angeläget om att stärka integrationsprocessen och så småningom utvidgningsprocessen i Balkanregionen. Ni som känner mig vet vilket enormt engagemang jag har i den här frågan.

Men om det engagemanget ska bli verklighet och vara trovärdigt så måste vi värna om villkoren. Det måste vi göra för att slå vakt om människorna på västra Balkan och för våra medborgares skull. Vi måste se till att uppställda kriterier iakttas. Vi kan inte ge utrikespolitisk rabatt bara för att vara snäll som Manfred Weber sade. Detta gäller både visering och medlemskap.

Jag vet att människorna i Albanien och Bosnien och Hercegovina är besvikna. Jag förstår det. Men de är inte bortglömda. Vi kommer att göra vårt yttersta för att hjälpa dem och göra visumfrihet möjligt, även tekniskt. Vi ska vara tydliga med att ge en politisk signal om att de har möjlighet att vara med. Det gör vi gör redan idag. Men det är myndigheterna och politikerna i dessa länder som måste göra det sista jobbet.

Jag tror inte att en tidsskillnad mellan de tre första länderna och Albanien och Bosnien och Hercegovina kommer att skapa instabilitet. Tvärtom visar det att EU står vid sitt ord och att om ni gör det ni ska, då uppfyller vi våra löften. Vi ska stötta dem och vi ska hjälpa dem. Jag tror att det är möjligt för dem att få en positiv rapport från kommissionen 2010. Det har även kommissionär Jacques Barrot sagt.

För Kosovos del inleddes viseringsdiskussionerna när Kosovo fortfarande var en del av Serbien, men vi arbetar på att hitta en lösning. Jag hoppas att kommissionen kommer visa på vägar framåt i sin rapport så att vi på sikt kan nå visaliberalisering även för människorna i Kosovo.

Den föreslagna visumliberaliseringen för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien är ett första väldigt viktigt steg. Jag hoppas att ni kan hjälpa oss att ta det. Jag hoppas också att vi mycket snart kan ta nästa steg för resten av regionen.

  Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande. − (FR) Fru talman! Jag vill börja med att säga att detta är ett banbrytande steg. För första gången har vi en verkligt regional strategi. Jag vill tillägga att denna färdplan grundas på mycket objektiva och exakta kriterier. Detta är till hjälp när vi försöker uppmuntra dessa framtida medlemsstater att faktiskt inse att vi i EU har regler och värderingar. Det är något som jag vill poängtera. Det är inte förvånande att kommissionen är särskilt lyhörd för allt som bidrar till kampen mot människohandel och korruption. EU:s värderingar är viktiga och vi måste uppmärksamma dem särskilt mycket.

Jag är inte säker på om vissa av er förstod mig rätt. Jag sade tydligt att vi under 2010 hoppas att lägga fram förslag för Bosnien-Hercegovina och Albanien. Det pågår därför en process där syftet inte är att diskriminera någon. Vi vill helt enkelt att färdplanens objektiva kriterier ska uppmärksammas ytterligare.

Det är sant att man i Albaniens fall måste förbättra förfarandet för att utfärda biometriska pass. Jag reste själv till Albanien för att presentera det första biometriska passet där och jag kan tala om för er att jag var så uppmuntrande som möjligt för att se till att Albanien och dess politiska ledare samt Bosnien-Hercegovinas ledare är fullt medvetna om de insatser som krävs. Vi hjälper dem till exempel att upprätta folkbokföringsregister, eftersom det inte spelar någon roll hur mycket man anstränger sig med att utfärda biometriska pass, för om det inte finns något folkbokföringsregister är det ändå omöjligt. Därför hjälper vi dem med det tekniska. Det är uppenbart att särskilt Albanien måste inrätta den befintliga ramen för att kunna bekämpa organiserad brottslighet och korruption. I Bosnien-Hercegovina måste man dessutom förbättra gränskontrollen och samarbetet mellan polismyndigheterna. Det är vad vi vill. Jag tycker att vi har goda skäl att tro att de här två länderna under 2010 också kommer att kunna dra nytta av avskaffandet av viseringskravet.

Jag vill även förtydliga att för oss handlar det inte om etnisk eller religiös diskriminering. I f.d. jugoslaviska republiken Makedonien råkar det finnas en viktig muslimsk minoritet. Det rör sig inte om diskriminering av de 25 eller 30 procent muslimska albanerna i Makedonien. Jag vill därför verkligen tala om för er och försäkra er om att detta är en del av en process som vi har planerat och som rådet villigt har godtagit.

Jag ska även svara på era funderingar om Kosovo. I mars 2009 resulterade ett expertbesök bekostat av kommissionen i några positiva slutsatser. Det är sant att kommissionen även försöker uppmuntra medlemsstaterna att utföra effektiva konsulära besök i Pristina. Jag kan bekräfta att vi kommer att få en rapport inom kort om den exakta situationen i Kosovo. Det är uppenbart att vi vill öppna detta europeiska perspektiv för alla länder på Balkan och vi tänker särskilt på den unga generationen. Några av er har särskilt betonat det faktum att resor och betydligt mer lättillgängliga utbyten med andra EU-medlemsstater naturligtvis är mycket fördelaktigt. Jag vill upprepa att det är därför vi kommer att bygga ett EU som grundas på de regler och värderingar som vi verkligen värnar om.

Vi är på rätt väg, men uppenbarligen väntar vi fortfarande på två av ländernas slutgiltiga insats. Jag hoppas att även de kommer att få uppleva att viseringskravet avskaffas 2010.

Detta är vad jag kan tala om för er och jag försäkrar er om att kommissionens arbetssätt i alla händelser är objektivt och mycket lyhört och inte alls handlar om någon form av diskriminering, utan om samarbete. Det är något som jag personligen tycker är mycket viktigt.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. – (RO) Kommissionen och rådet uppmanas att så snart som möjligt uttala sig om öppnandet av EU:s gränser för medborgarna i Makedonien, Serbien och Montenegro. Detta är en mycket viktig stund för över 10 miljoner européer som skulle vilja ha ett visum för att kunna ta sig över gränsen. Makedonien gav EU sitt stöd när EU behövde det. Till och med Serbien har förstått att EU vill ta emot Serbien, men det landet måste göra upp med sin historia för att kunna gå med i EU. Serbien har arbetat nära med de internationella institutionerna, till exempel Internationella brottmålsdomstolen, och har erkänt sina begångna misstag. Det är dags att EU belönar de insatser som de här staterna har gjort för att uppnå de demokratiska och ekonomiska krav som är karaktäristiska för EU-27. Deras resa har inte varit lätt och deras ansträngningar måste värdesättas. Makedonien, Serbien och Montenegro har utan tvekan gjort en helomvändning för EU. Det är därför jag tycker att EU måste rösta för avskaffandet av de viseringskrav som påtvingas medborgarna i dessa tre länder. Deras regeringar har visat att de delar våra värderingar. Ett positivt beslut skulle därför ge ny drivkraft för de interna reformer som det finns ett starkt behov av i Makedonien, Serbien och Montenegro.

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig. – (RO) Jag välkomnar kommissionens initiativ att avskaffa viseringssystemet för medborgare från västra Balkan, närmare bestämt för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Montenegro. Dessa åtgärder, som vidtas i syfte att föra dessa stater och EU närmare varandra i integreringssyfte, kommer att minska risken för konflikter betydligt i området. Beträffande Rumänien, som delar gräns med Serbien, kan den här sortens åtgärd tjäna till att ge ytterligare garantier för vänskapliga förbindelser över gränserna. Denna åtgärd kommer att bidra till en mer omfattande fri rörlighet för rumänerna i Rumänien och Serbien och stödja utvecklingen av handelsförbindelser mellan vårt land och Serbien och Montenegro. Jag är säker på att upphävandet av viseringssystemet i de tre ovannämnda länderna endast är början på processen, som sedan kommer att utvidgas med åtgärder i Albanien och Bosnien-Hercegovina. Även om de inte har uppnått kommissionens krav ännu, tror jag att resultaten kommer att märkas inom kort med hjälp av samordnade insatser. Innan jag avslutar vill jag betona att avskaffandet av viseringskravet och den fria rörligheten för människorna på västra Balkan inte får leda till oro, utan i stället leda till en tro på att EU:s säkerhetszon utvidgas till allas fördel.

  Iuliu Winkler (PPE) , skriftlig. – (HU) EU har blivit starkare vid varje utvidgning, inte bara för att det har skapats en gemensam marknad för nästan 500 miljoner medborgare, utan även för att man har garanterat stabilitet i centrala och östra EU. Länderna på Balkan är en integrerad del av EU. Den ekonomiska krisen och ratificeringen av Lissabonfördraget får inte försena den process som ska leda till dessa länders anslutning till EU.

Jag tror starkt på att en utökning av utvidgningsprocessen till Balkan är en nödvändig process som EU måste stödja för att kunna stärka sin globala roll. Vi får inte glömma att Balkanländernas process för att komma ikapp och deras återhämtning efter det blodiga kriget i slutet av 1900-talet garanterar EU:s stabilitet och områdets väl. Att upphäva viseringskravet för Serbien, Montenegro och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är en mycket viktig händelse som utgör en del i dessa länders återhämtningsprocess. EU:s ansvar för området måste också beaktas.

Denna process måste fortsätta utan tveksamheter. Det kommer att göra det möjligt för medborgarna i Bosnien-Hercegovina, Albanien och – tids nog – Kosovo att resa utan visum så snart de har uppnått de relevanta villkoren. Jag stöder utan reservationer vissa europeiska politikers åsikt om att det kommer att leda till oförutsägbara och skadliga konsekvenser om man kväver Balkanländernas strävan att ansluta sig till EU.