Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 16 september 2009 - Strasbourg

16. Frågestund (frågor till rådet)

  Talmannen. − Nästa punkt är frågestunden (B7-0203/2009).

Följande frågor har ställts till rådet:

Fråga nr 1 från Marian Harkin (H-0259/09)

Angående: Djurskydd

Djurskyddsfrågor är en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar, och länder såsom Irland har redan inrättat framgångsrika djurskyddsprogram när det gäller transport av levande djur. Bland programmen kan nämnas ett djurskyddsprogram för am- och dikor, vilket bidrar till att garantera att de avvanda kalvar som exporteras är starkare och bättre förberedda för att klara av resan. Har det svenska ordförandeskapet några planer på att ta hänsyn till detta eller liknande program för export av levande djur, för att se till att det råder balans mellan hållbar export av levande djur och ett bevarat djurskydd i ny lagstiftning? Med tanke på att Irland är en ö och att landet är starkt beroende av sin export av kalvar, undrar jag även om det svenska ordförandeskapet har några förslag som skulle förbjuda denna handel som är så viktig för Irland?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Jag har fått äran att besvara en fråga från Marian Harkin. Rådet delar parlamentsledamotens oro över djurens välbefinnande. Kommissionens regelbundna framläggande av förslag har lett till ett fortlöpande fastställande av en ansenlig mängd gemenskapslagstiftning på detta område. Det svenska ordförandeskapet har som mål att upprätthålla debatten om djurens välbefinnande och god djurhållning. Dessa frågor finns som prioriteringar inom jordbruksområdet när det gäller vårt ordförandeskap och det kommer att hållas en särskild konferens om djurens välbefinnande i den svenska staden Uppsala den 8–9 oktober.

Konferensen kommer att inriktas på slutresultaten av det EU-finansierade projektet Welfare Quality. Sedan 2004 har man i projektet tagit fram ett vetenskapligt baserat system för att bedöma hur väl djurbesättningar tas om hand på jordbruken. I projektet undersöks också de bästa sätten för återkoppling till jordbrukarna, konsumenterna och andra intressenter. Mer än 40 institut och universitet från EU och Latinamerika har deltagit. En annan fråga som ska diskuteras vid konferensen är hur djurens välbefinnande ska kunna förbättras globalt. Det kommer talare från internationella organisationer som WTO och FAO, globala företag och den internationella köttindustrin samt företrädare från USA och Namibia.

Resultaten från konferensen kommer kanske att vara relevanta för de slutsatser som rådet planerar till svar på kommissionens väntade meddelande om märkning av djurens välbefinnande. När det gäller eventuella initiativ till lagstiftning så är ledamoten säkert medveten om att det är kommissionen som lägger förslag. Det svenska ordförandeskapet arbetar för närvarande med ett förslag från kommissionen till ett nytt direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. I detta skede har kommissionen ännu inte lagt fram något annat förslag till lagstiftning om djurens välbefinnande som vi kommer att behandla under det svenska ordförandeskapet.

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Det gläder mig att ni säger att ni vill fortsätta debatten och att det kommer att hållas en konferens i Uppsala i denna fråga. Sanningen är att dagens lagstiftning endast har varit i kraft i cirka två år. Jag vet att vi i Irland har accepterat den. Vi har garanterat utbildning för hanterare. Vi har förbättrat våra transportsystem och som ett resultat av allt detta fungerar vår handel väldigt bra, men om vi slutar kommer naturligtvis konkurrensen att försvinna på hemmamarknaden, etc. Jag undrar om det verkligen är viktigt att ändra en lagstiftning som endast gällt i två år. Sedan undrar jag vilka robusta vetenskapliga data det finns som visar på behovet av detta.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − (EN) Som ni just sade är det viktigt att utvärdera detta ordentligt och undersöka det som gjorts och vilka resultat som det fått.

Vi håller på att samla in vetenskapliga bevis. Till konferensen i Uppsala har vi bjudit in både experter och vetenskapsmän som ska förse oss med bakgrund för de diskussioner som kommer att föras under konferensen. Som sagt, hoppas vi att de diskussionerna kan bli utgångspunkten för rådets svar på kommissionens meddelande. Det är vad jag kan säga just nu.

Vi välkomnar även varmt Europaparlamentets åsikter. Vi hoppas att detta kan bli en väldigt bra inledning till diskussionerna och hjälpa oss att samla in så mycket information som möjligt.

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Jag hoppas bara att vetenskapen får råda över känslorna när det handlar om djurtransporter.

Jag vill be er ta itu med frågan om hästtransporter som jag anser inte har hanterats tillräckligt. Jag tror att det finns en stor oro kring den frågan just nu.

Jag skulle tro att djurskyddsärenden på jordbruken kan öka till följd av de katastrofalt låga priser som jordbrukare i många av EU-medlemsstaterna tvingas sälja sina produkter för. De gör sitt bästa för att upprätthålla skyddsstandarden trots de låga priserna på produkterna, som i sin tur inte genererar några inkomster till jordbruken. Jag anser att vi måste gå väldigt försiktigt fram i denna fråga.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Detta är en väldigt kontroversiell fråga i Irland och ett välkommet bidrag för dem som förespråkar ett nej till Lissabonfördraget. Med tanke på det och med tanke på att Irland är en ö kommer det att skapas en trevlig liten kartell om vi inte har export av levande djur, särskilt när det gäller priserna på nöt och får. Kan ni ge oss något besked om detta kommer att behandlas eller ifrågasättas före folkomröstningen om Lissabonfördraget den 2 oktober?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − (EN) Jag förstår oron som vissa ledamöter här i parlamentet och medborgarna har gett uttryck för. Tyvärr kan jag inte lova att detta kommer att lösas innan folkomröstningen.

Just nu väntar vi på kommissionens förslag. Det har blivit försenat av skäl som jag inte känner till. Så fort det skickas kommer vi att kasta oss över det och diskutera det. Jag kan inte säga mer, eftersom vi väntar på kommissionens förslag. Jag hoppas att vi kan genomföra detta utan dramatik och snarare utvärdera och se på det ur ett vetenskapligt och sakligt perspektiv.

Fråga nr 2 från Claude Moraes (H-0262/09)

Angående: Barnhandel inom EU

I en rapport från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) i juli belystes hur allvarligt problemet med barnhandel är inom EU. Ett stort antal barn köps och säljs inom våra gränser för syften såsom sexuellt utnyttjande, tvångsarbete, adoption och organdonation.

Jag välkomnar att det svenska ordförandeskapet låter människohandeln ingå som en prioriterad fråga i sitt arbetsprogram, men jag skulle vilja veta om man även kommer att behandla några förslag som gäller just handeln med barn, i enlighet med rekommendationerna från byrån för grundläggande rättigheter?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Det svenska ordförandeskapet delar parlamentsledamotens oro över handel med barn för sexuellt utnyttjande eller andra syften. Denna form av modernt slaveri är en av de mest lukrativa formerna av internationellt organiserad brottslighet. Den är naturligtvis avskyvärd och det är ett allvarligt problem både inom EU och övriga världen. Människohandel har länge varit en viktig fråga på EU:s dagordning och det står klart att vi måste fortsätta att sätta in en kombination av åtgärder för att bekämpa denna avskyvärda kränkning av de mest grundläggande rättigheterna.

Europa måste öka sina ansträngningar när det gäller förebyggande åtgärder och kampen mot den organiserade brottsligheten, men också skydd av brottsoffer. EU:s åtaganden i kampen mot människohandeln framgår tydligt av antagandet och genomförandet av såväl lagstiftning som icke bindande instrument om denna fråga. Till att börja med antogs 1997 en gemensam åtgärd för att bekämpa människohandel. Den viktigaste biten i lagstiftningen är rambeslutet från 2002 om bekämpande av människohandel.

I mars 2009 lade kommissionen fram ett förslag till nytt rambeslut för att förebygga och bekämpa människohandel samt skydda offer för en sådan verksamhet. Detta skulle därmed upphäva rambeslutet från 2002. Ett av målen för förslaget är att tillhandahålla särskild behandling för sårbara offer, barn, vid brottsutredningar och straffrättsliga förfaranden i syfte att förebygga s.k. sekundär viktimisering.

Detta förslag är kopplat till ett annat förslag som i ännu högre grad inriktas på barns särskilda behov, dvs. förslaget till rambeslut om bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi samt upphävande av rambeslut 2004/68, som kommissionen lade fram vid samma tillfälle. Syftet är att skapa mer konsekvent rättslig ram, öka effektiviteten och skärpa påföljden för förövarna.

Båda dessa förslag diskuteras just nu inom rådet. De bygger på en betydande internationell koncensus, särskilt i FN:s Palermo-protokoll och Europakonventionens åtgärder mot människohandel samt Europarådets konvention av skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och övergrepp.

I samband med en ministerkonferens som ordförandeskapet organiserar i Bryssel den 19–20 oktober – Övergripande EU-åtgärder mot människohandel – kommer rapporten från byrån för grundläggande rättigheter att läggas fram och diskuteras specifikt och slutsatserna kommer att föreläggas rådet. Det svenska ordförandeskapet har också för avsikt att ta upp människohandel och sexuella övergrepp mot barn som prioriteringar i det s.k. Stockholmsprogrammet, som vi avser att anta på toppmötet i december.

  Anna Hedh, ersättare för frågeställaren. – Tack så mycket fru minister! Jag vet att denna fråga är jätteviktig och vi i Sverige har ju drivit frågan framåt, liksom EU, de senaste åren. Jag vill bara påpeka att jag tycker att det är väldigt synd att vi EU-parlamentariker inte har möjlighet att delta i konferensen den 19–20 oktober eftersom vi befinner oss här i Strasbourg och inte kan vara i Bryssel och delta i denna viktiga konferens. Det är tråkigt, men så är situationen.

Jag vet också att det svenska ordförandeskapet har sagt att man vill ta upp frågan om exploatering av barn i samband med turism och resande. Det var tänkt att man skulle göra det på en konferens den 20 november, då den permanenta mellanstatliga arbetsgruppen L'Europe de l'enfance ska ha ett möte, men nu har jag hört att man inte kommer att ta upp den frågan från ordförandeskapets sida. Varför? Kommer ni att göra det vid ett annat tillfälle?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Tack Anna Hedh. Jag vet att Anna Hedh är mycket engagerad i dessa frågor.

Det är mycket olyckligt att konferensen i Bryssel sammanfaller med sessionen. Anledningen till att den ligger på de datumen är att den ska vara samtidigt som EU Anti-trafficking Day, som är precis de dagarna. Det är därför det sammanfaller. Jag beklagar verkligen det.

När det gäller den andra fråga som ledamoten ställde om varför det har fallit bort: Det visste jag inte om. Det får jag kolla och återkomma om och kanske förmedla ett svar till ledamoten i den frågan.

  Elizabeth Lynne (ALDE). – (EN) Tack för svaret. Jag beklagar också att konferensen äger rum då vi är i Strasbourg. Kan ni se till att Europarådets konvention mot människohandel betonas på konferensens dagordning? Det finns nämligen ett antal medlemsstater som fortfarande inte har undertecknat den och det finns vissa medlemsstater – inklusive Sverige självklart – som inte har ratificerat den. Det är väldigt viktigt att se till att den står högt upp på konferensens dagordning, så att vi kan bekämpa människohandeln. Vi har resurserna för det. Vi behöver verkligen agera nu.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − (EN) Ja, fru Lynne, jag ska uppmärksamma arrangörerna på detta.

Fråga nr 3 från Mairead McGuinness (H-0264/09)

Angående: Budskapet till FAO:s högnivåmöte

Vilket budskap kommer rådet att förmedla på EU:s vägnar vid den kommande konferensen för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Vi rör oss mellan många olika frågor.

FN:s FAO-konferens kommer att inledas den 18 november. En av de viktigaste frågorna på dagordningen är reformen av FAO. Reformprocessen grundar sig på den plan för åtgärder som godkändes 2008 av samtliga medlemmar i FAO. Denna handlingsplan innebär reformer på många olika sätt. Bl.a. kommer FAO:s framtida verksamhet att styras av ett resultatbaserat förvaltningssystem som kommer att främja ökad effektivitet när det gäller tilldelning och utnyttjande av knappa resurser. Vi tror också att reformprocessen kommer att ha långsiktiga effekter när det gäller FAO:s arbete med frågor som rör dess personal och decentraliserade kontor. Konferensen kommer också att behandla frågor som rör ändringar i FAO:s stadga och reformerna av kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning.

Denna reform är av viktig eftersom den är kopplad till inrättandet av ett globalt partnerskap för jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och näringstillförsel. För att diskutera dessa frågor på politisk nivå anordnar FAO ett världstoppmöte om tryggad livsmedelsförsörjning i Rom den 16–18 november. Där är ordförandeskapet representerat och vi kommer att föra fram en förklaring som delvis bygger på rådets slutsatser om tryggad livsmedelsförsörjning som ska antas på FAO:s möte.

I sina slutsatser om FAO av den 11 november 2008 erkände rådet att den aktuella livsmedelskrisen kräver en gemensam samstämmig och samordnad reaktion från världssamfundet, med stöd av det civila samhället och den privata sektorn. I detta syfte bör EU stödja ett globalt partnerskap för jordbruk och livsmedel enligt EU:s handlingsprogram för millenniemålen. Detta välkomnades av Europeiska rådet i juni 2008.

Vidare välkomnade rådet i sina slutsatser den pågående reformen av FAO som genomförs på ett konstruktivt sätt av samtliga medlemsstater i organisationen inom ramen för konferensens kommitté. Mot denna bakgrund anser ordförandeskapet att toppmötet bör ha ett tydligt politiskt mål och lansera ett nytt förvaltningssystem för tryggad livsmedelsförsörjning i världen där ett förnyat och stärkt CFS bör inta en ledande roll.

Enligt ordförandeskapet är det nödvändigt att detta toppmöte inrättar ett framåtblickande och åtgärdsinriktat system som kan bemöta den aktuella livsmedelskrisen och öka insatserna för att nå det första millennieutvecklingsmålet – att utrota extrem fattigdom och hunger. För att organisera detta kommer CFS-reformen och ett brett engagemang för det globala partnerskapet att vara av största vikt.

Ordförandeskapet anser att toppmötet bör ha detta tydliga politiska mål, att lansera ett nytt system för styrning av världens livsmedelsförsörjning där det förnyade och stärkta CFS bör ha en ledande roll. På operativ nivå anser ordförandeskapet att detta toppmöte behöver inrätta ett framåtsyftande och handlingskraftigt system som kan bemöta den nuvarande livsmedelskrisen och stärka insatserna för att nå millenniemålen.

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Jag uppskattar det utförliga svaret. Jag vill bara dröja kvar en stund vid det svenska ordförandeskapets inställning till den gemensamma jordbrukspolitikens roll när det gäller att stödja den tryggade livsmedelsförsörjningen i världen som koncept och tillgodose behovet av detta. Vilken roll anser ni att vår politik kan spela där? Anser ni att det är viktigt att vi har en gemensam politik i EU, med tanke på vår oro för den tryggade livsmedelsförsörjningen i världen?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − (EN) Vi har inte diskuterat det i rådet mot bakgrund av just den här konferensen, men det är uppenbart att den gemensamma jordbrukspolitiken kan spela en roll och att den, när vi diskuterar frågan i framtiden, även kan spela en allt större roll för att underlätta fattiga länders deltagande på den gemensamma marknaden, och även när det gäller vad vi kan göra för att mildra och lösa den rådande akuta krisen.

Det har vi gjort. Nu ser situationen i världen lite bättre ut. Det kommer in positiva rapporter från nästan samtliga av de olika marknaderna. Det är utmärkt, och jag vill ge lite tid åt att reflektera över hur vi kan hantera den här typen av konflikter i framtiden och hur vi kan använda en något förändrad gemensam jordbrukspolitik för att hjälpa de fattiga länderna att undvika en liknande situation.

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Vi talar här om tryggad livsmedelsförsörjning i världen, men jag vill bara kort nämna livsmedelsförsörjningen i EU. Den tryggade livsmedelsförsörjningen i EU är enligt min åsikt beroende av livsmedelsproduktionen i EU. Så sent som i dag hade ALDE-gruppens ledamöter i jordbruksutskottet ett möte med kommissionsledamot Mariann Fischer Boel och vi diskuterade just den här frågan och den gemensamma jordbrukspolitikens framtid som redan har nämnts här, särskilt framtiden efter 2013. Vi diskuterade även det faktum att budgeten kan skäras ned. Detta får allvarliga konsekvenser för livsmedelsproduktionen i EU.

Jag vet att detta bara är en del av den större diskussion som vi har här i kväll, men det är ändå oerhört viktigt för dem som är verksamma inom jordbruket. Ni har redan gett ett svar, men om det svenska ordförandeskapet har några ytterligare tankar om detta, skulle jag uppskatta att få höra dem.

  Cecilia Malmström, rådets ordförande. − (EN) Det här är en komplicerad och mycket omfattande diskussion. Den handlar om själva konferensen, men sträcker sig självklart mycket längre än så. Det är inte vår avsikt att verkligen inleda dessa diskussioner. Vi har väntat på att kommissionen ska lägga fram ett dokument, ett meddelande om den framtida budgeten. Vi fick ett löfte – efter ett beslut av rådet redan 2004 – om att vi skulle få en utförlig granskning av intäkterna och budgetutgifternas effekter, och då självklart inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken som utgör en stor del av EU:s budget. Detta meddelande har blivit försenat – det ryktas nu att det ska komma före årsslutet. Om så är fallet tänker vi, det svenska ordförandeskapet, hålla en första diskussion om det med medlemsstaterna, men det kommer att bli det spanska ordförandeskapets uppgift att verkligen sätta igång arbetet med dessa frågor. Därför kan jag inte ge mer detaljerade uppgifter i nuläget.

Fråga nr 4 från Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (H-0267/09)

Angående: Stabilitets- och tillväxtpakten

Vid sitt möte i juni bekräftade Europeiska rådet sitt åtagande om sunda offentliga finanser och till stabilitets- och tillväxtpakten. Ändå förväntas mer än 20 av medlemsländerna vara föremål för förfaranden p.g.a. för stora underskott i slutet av året. Vilka åtgärder avser ordförandeskapet att vidta för att uppfylla målet om korrekt och ansvarsfullt genomförande av stabilitetspakten? Vilka svårigheter med ett korrekt genomförande har ordförandeskapet kunnat konstatera hittills? Anser ordförandeskapet att krisen gör det nödvändigt att åter se över pakten eller är den reform som antogs 2005 tillräcklig för att pakten ska kunna efterlevas och vara effektiv under nuvarande omständigheter? Vilken exitstrategi och strategi för minskning av de offentliga underskotten förespråkar ordförandeskapet och vilken tidsplan vill ordförandeskapet se för genomförande av en sådan strategi? Anser ordförandeskapet att man för 2010 bör satsa på budgetsanering och budgetdisciplin eller bör man fortsätta tillämpa en viss grad av flexibilitet i de offentliga finanserna, särskilt mot bakgrund av den ökande arbetslösheten?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Denna fråga diskuterade vi ju även tidigare i dag. Under den pågående krisen har offentliga myndigheter vidtagit extraordinära åtgärder, både i termer av penningpolitik och av budgetstöd. Dessa insatser har varit nödvändiga och lämpliga, och har spelat en viktig roll för att undvika en ännu allvarligare kris, stabilisera ekonomin och förhindra en dramatisk konjunkturnedgång. Stabiliseringen av den ekonomiska och finansiella situationen innebär emellertid inte att konjunkturnedgången är över. Vi måste vara mycket försiktiga och se till att vår politik för framtiden förenar det nödvändiga stödet för återhämtning – som vi hoppas kommer – med en ansvarsfull inställning till de offentliga finansernas hållbarhet på medellång och lång sikt.

Det är just behovet av att balansera dessa två mål som gör att den flexibilitet som faktiskt tillåts i 2005 års översyn av pakten är så förnuftig. I svåra ekonomiska tider måste de offentliga myndigheterna vidta åtgärder som krävs för att främja ekonomisk aktivitet. När återhämtningen har fått fart och drivs framåt av egen kraft, måste vi emellertid se till att våra offentliga finanser är hållbara och fastställa trovärdiga planer för att konsolidera våra budgetar.

Med tanke på att omständigheterna skiljer sig väldigt mycket åt i de olika medlemsstaterna kommer det att finnas olika planer, olika tidtabeller, när det gäller att upphöra med finanspolitiska stimulanser och penningpolitiska anpassningar. Detta kommer att återspeglas i många av de underskottsförfaranden som kommer att riktas till enskilda medlemsstater, men de måste samordnas, och även i fortsättningen ska de överensstämma med den övergripande ramen i stabilitets- och tillväxtpakten. Därför planerar ordförandeskapet diskussioner i Ekofin under hösten om lämpliga exitstrategier och samordningen av detta.

Jag förväntar mig att dessa diskussioner kommer att leda till ett tydligt samförstånd om ambitiös konsolidering vid rätt tidpunkt i varje medlemsstat för att garantera långsiktig hållbarhet.

  Marietta Giannakou, ersättare för frågeställaren. − (EL) Fru minister! Tack för ert mycket tydliga svar. Jag räknar med att ni särskilt kommer att fokusera på frågan om vi ska insistera på att 2010 ska vara ett år där vi förbättrar de offentliga finanserna eller om vi på något sätt ska kunna ge förlängning eller uppskov eftersom detta är något unionen hittills inte har utnyttjat i sin politik.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Detta är en fråga som är mycket svår att svara på. Vi kommer på G20-mötet nästa vecka att inleda en sådan första diskussion om exit strategies. Men det är klart att situationen ser väldigt olika ut i de olika medlemsländerna, och därför kommer det att finnas lite olika tidtabeller. Jag hoppas att vi ganska snart kan påbörja denna processen, men det är också avhängigt hur den ekonomiska situationen utvecklas. Vi ser ljus i tunneln, vi tror att det värsta är över och då behöver vi fortare gå in i det här exit strategy-tänkandet. Om vi inte gör det så småningom är det ju de allra mest sårbara i våra samhällen som drabbas av stigande arbetslöshet, hårda offentliga besparingar och risk för inflation. Men exakt när den tidpunkten inträffar i de olika länderna är lite tidigt att säga i dag.

Fråga nr 5 från Seán Kelly (H-0270/09)

Angående: EU:s åtgärder för att bekämpa arbetslösheten

I en ny Eurobarometer angav visserligen 72 procent av EU:s invånare att Europeiska unionen spelar en viktig roll för att skapa nya arbetstillfällen och bekämpa arbetslösheten, men samtidigt uppgav bara drygt en tredjedel av personerna i undersökningen att de hade hört talas om EU:s instrument för detta, såsom Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Görs det tillräckliga insatser för att marknadsföra dessa viktiga redskap?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Rådet delar ledamotens oro över resultaten i den senaste eurobarometern när det gäller medvetenheten om viktiga EU-verktyg för att bekämpa arbetslösheten som Europeiska socialfonden och Europeiska fonden av justering av globaliseringseffekter. Ur både demokrati- och legitimitetssynpunkt är det viktigt att kommunicera till medborgarna om vad EU gör.

Rådet fäster stor vikt vid Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter och vi vill att de ska användas effektivt för att bekämpa arbetslösheten. De här båda instrumenten är viktiga finansiella redskap för att möta den aktuella konjunkturnedgången och öka sysselsättningen genom att den inför integrerade flexicuritystrategier och säkerställer att kompetensen höjs och matchas bättre med de behov som finns. Detta gav rådet uttryck för i december 2008 då det ställde sig bakom att Europeiska socialfonden snabbt ska inleda kompletterande åtgärder till stöd för sysselsättningen. Rådet efterlyste också en förbättring av förfarandena i Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Därför gjordes en översyn av den ursprungliga förordningen så att fonden ska kunna reagera mer effektivt till stöd för arbetstagare som har friställts, inte bara till följd av globaliseringen utan också tillfälligt på grund av den finansiella och ekonomiska nedgången. Det bör emellertid påpekas att genomförandet av dessa fonder, inklusive lämplig information och publicitetsverksamhet, är medlemsstaternas och kommissionens behörighet. När det gäller Europeiska socialfonden så ska medlemsstaterna informera om insatser och medfinansierade program i syfte att lyfta fram gemenskapens roll och stöd från fonderna. I det här sammanhanget kan nämnas Europeiska öppenhetsinitiativet som kommissionen lanserade 2005. Ett av de viktigaste målen med detta initiativ är att förbättra informationen till allmänheten om mottagande av EU-medel genom att man offentliggör namnen på mottagare av direktstöd inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik.

När det gäller Europeiska globaliseringsfonden bör information om de finansierade åtgärderna lämnas av medlemsstaterna. Jag vill samtidigt påminna om att fonden för justering av globaliseringseffekter upprättades relativt nyligen. De dåliga kunskaperna kanske kan bero på att det finns relativt få fall där stöd från denna fond anslagits.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Tack så mycket för ert mycket kortfattade svar. Jag har bara en till fråga. Jag har förstått att det finns ett mycket starkt motstånd i rådet mot förslaget att förhandsfinansiera Europeiska socialfonden till 100 procent under de kommande två åren. Om detta motstånd kvarstår, kan rådet ge exempel på alternativ som har lagts fram för att bevara styrkan i EU:s ekonomiska återhämtningsplan?

  Cecilia Malmström, rådets ordförande. − (EN) Ja, vi har faktiskt diskuterat detta i rådet ett flertal gånger. Det råder stor enighet om att projektet bör delfinansieras på nationell nivå för kvalitetens skull. Förslaget om att ta bort den nationella finansieringen har därför inget stöd från rådet.

Vi är emellertid medvetna om den rådande situationen och de problem som finns. Vi har bett kommissionen lägga fram ett alternativt förslag. Jag tog upp saken med kommissionsledamot Paweł Samecki, den ansvarige kommissionsledamoten, för bara två dagar sedan. De håller på att utarbeta ett sådant förslag och kommer att lägga fram det så snart som möjligt.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). – (RO) Jag beklagar att rådet inte vill ge det nödvändiga stödet i form av hundraprocentig finansiering i dessa tider då vi talar om Europeiska socialfondens funktion att minska arbetslösheten, i synnerhet under den rådande krisen. Jag vill även nämna att vi under den rådande ekonomiska krisen ser en ökning av arbetslösheten som särskilt drabbar stålverk och skeppsvarv, och till och med teknisk arbetslöshet i och med att arbetstagare faktiskt görs överflödiga. Jag vill ställa följande fråga, med tanke på att vi måste investera i och bevara EU:s ekonomiska konkurrenskraft även i framtiden: vilka åtgärder har ni för avsikt att vidta för att förenkla användningen av resurser från Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i syfte att stödja de industrisektorer som drabbats av ekonomiska svårigheter?

  Cecilia Malmström, rådets ordförande. − (EN) Som jag sade har vi bett kommissionen ta fram alternativa förslag om hur just denna socialfond kan användas i en situation där, som ni säger, massor av människor i hela EU står utan arbete, och vi hoppas att kommissionen kommer att lägga fram ett sådant förslag snarast.

Vi gör dock mycket annat för att bekämpa arbetslösheten. Detta ligger förstås inom medlemsstaternas ansvarsområde, men vi har även ett gemensamt ansvar för att samordna, underlätta fullbordandet av den inre marknaden, undanröja hinder, få tjänstedirektivet att gälla från den 1 januari, få bort betungande administration och göra det lättare för folk att hitta arbete genom att ge dem resurser för att slutföra sin utbildning eller börja om i en annan riktning.

Arbetslösheten kommer även att diskuteras vid ett särskilt informellt Ekofinmöte i oktober där arbetslösheten är en av huvudfrågorna på dagordningen. Mot bakgrund av den diskussion om Lissabonstrategins framtid som jag vet pågår i parlamentet, men även i nästan alla rådskonstellationer, finns det många frågor att diskutera.

Socialfonden är alltså bara ett instrument för att bekämpa arbetslöshet. Den kan förbättras och den kan troligtvis användas i större utsträckning för att visa allmänheten hur den används på ett bättre sätt. Men den är bara en del av en hel uppsättning instrument som vi har och som vi måste använda för att bekämpa arbetslösheten.

Fråga nr 6 från Bernd Posselt (H-0271/09)

Angående: Information om Tjetjenien

Vilka åtgärder vidtar rådet för att se till att de mänskliga rättigheterna även fortsättningsvis bevakas i Tjetjenien, efter mordet på människorätts- och fredsaktivtsten Natalja Estemirova och den efterföljande stängningen av människorättsorganisationen Memorials kontor där? Hur ser rådet på möjligheterna att öppna ett EU-kontor i Groznyj eller i omedelbar närhet av Tjetjenien som kan genomföra denna uppgift, eller åtminstone genomföra ett tidsbegränsat uppdrag för att bevaka de mänskliga rättigheterna i landet?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Så snart som ordförandeskapet hade informerats om mordet på Natalia Estemirova gjorde vi omedelbart ett uttalande som fördömde mordet och uttryckte vårt djupa deltagande till hennes familj och till hennes kolleger inom människorättsorganisationen Memorial. Vi uppmanade också de ryska myndigheterna att utreda mordet snabbt och noggrant och ställa förövarna inför rätta.

Jag kan försäkra Bernd Posselt om att rådet fortsätter att följa utvecklingen i Tjetjenien noga och vi ägnar särskild uppmärksamhet och respekt åt de mänskliga rättigheterna och människorättsförsvararnas situation. I rådet har vi flera gånger uppmanat de ryska myndigheterna att göra allt som står i deras makt för att skydda dessa människor i Ryssland i enlighet med FN:s universellt erkända förklaring om människorättsförsvarare. Jag betonar att EU redan är närvarande i Tjetjenien genom kommissionens stödprojekt, diplomater från Moskvas ambassader i EU:s medlemsstater och regelbundna resor till Tjetjenien.

Rådet betonar den vikt det fäster vid Bernd Posselts frågor och är orolig över situationen för de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien, men vi anser inte att det i dag finns något särskilt behov av ett kontor eller ett uppdrag såsom han har föreslagit. Unionen är närvarande i regionen och vi kommer att fortsätta att övervaka frågorna om respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och de demokratiska principerna i Tjetjenien och ta upp detta närhelst det är nödvändigt.

  Bernd Posselt (PPE). – (DE) Tack, fru Malmström! Det var det första tillfredsställande svar jag fått från rådet i den här frågan. Tack.

Jag har dock en kort kompletterande fråga: tänker rådet ta upp frågan om Tjetjenien igen under det svenska ordförandeskapet, med tanke på att de ryska ledarna har gjort ett antal uttalanden om förändringar? Vi behöver se handling, men inget händer, och därför vill jag be att ni återigen ger oss ordentlig information om den här frågan inför förhandlingarna om avtalet. Vi har för avsikt att hålla en brådskande debatt om den här frågan i morgon.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Ja, vi tar kontinuerligt upp frågor om mänskliga rättigheter i vår dialog med Ryssland och vid det toppmöte som vi hoppas kommer att äga rum mellan unionen och Ryssland under hösten så kommer mänskliga rättigheter att finnas på dagordningen.

Fråga nr 7 från Nikolaos Chountis (H-0273/09)

Angående: Den turkiska regeringens tillstånd till kolväteprospektering inom EU-länders exklusiva ekonomiska zoner

Turkiets regering har beslutat att ge klartecken för det statsägda turkiska oljebolaget TPAO:s sökande efter kolvätefyndigheter inom Greklands och Cyperns exklusiva ekonomiska zoner (EEZ). Detta är ännu ett uttryck för den fientliga hållning som Turkiet intagit i ett försök att avskräcka Cypern från att gå vidare med exploateringen av sina ekonomiska zoner vilket tvingade Cypern att lägga in sitt veto mot att man öppnade energikapitlet i Turkiets medlemskapsförhandlingar. Med tanke på att Turkiets beslut kan få allvarliga följder för landets förbindelser med EU-länderna skulle jag vilja få svar på följande frågor från rådet:

Vilka omedelbara åtgärder kommer rådet att vidta för att se till att den turkiska regeringen drar tillbaka sitt tillstånd till kolväteprospektering i de exklusiva ekonomiska zonerna i EU:s medlemsstater? Vilka åtgärder kommer rådet att vidta för att se till att Turkiet uppfyller tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet även gentemot Cypern och erkänner landets rätt till en exklusiv ekonomisk zon? När förväntas Turkiet anta havsrättskonventionen, som har införlivats i gemenskapsrätten?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Rådet är medvetet om de händelser som parlamentsledamoten tar upp. När det gäller Turkiets förbindelser med länderna i den berörda regionen så är Turkiet, precis som alla andra länder, skyldigt att verka för goda grannförbindelser och fredlig tvistelösning. Detta är andemeningen i FN-stadgan.

Det är också ett viktigt krav för EU-anslutning. Enligt Turkiets ramar för EU-förhandlingar och rådets berörda slutsatser har EU uppmanat Turkiet att undvika varje hot, konfliktkälla eller handling som negativt skulle kunna påverka goda grannförbindelser och processen för fredlig tvistlösning. EU har dessutom vid flera tillfällen framhållit vikten av framsteg i normaliseringen av de bilaterala förbindelserna mellan Turkiet och alla EU-medlemsstater, inklusive Republiken Cypern, och betonat alla EU-medlemsstaters suveräna rättigheter.

När det gäller frågan om tilläggsprotokoll är unionens ståndpunkt mycket tydlig. Det är en avtalsskyldighet för Turkiet att tillämpa det fullt ut på ett icke diskriminerande sätt. Alla dessa frågor tas systematiskt upp av EU, senast under mötet mellan politiska direktörer från EU-trojkan och Turkiet i Stockholm i juli och i associationsrådet i maj. Jag kan försäkra ledamoten om att rådet fäster stor vikt vid dessa frågor och att vi fortsätter att följa utvecklingen mycket noga.

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL). – (EL) Fru minister! Jag uppskattar er vilja och beslutsamhet att ge tydliga svar på våra frågor.

Jag vill även påpeka att vi kommer att hålla en debatt om Nabucco-gasledningen i parlamentet i morgon och påminna er om att den turkiske premiärministern i januari 2009 hotade Bryssel med att hans land skulle omvärdera sitt stöd för byggandet av naturgasledningen om det inte blev några fortsatta förhandlingar om öppnandet av energikapitlet.

Detta kapitel har, som ni vet, blockerats genom att Cypern har lagt in sitt veto på grund av att landet känt sig hotat av Turkiet när det gäller utnyttjandet av Cyperns exklusiva ekonomiska zon.

Därför vill jag återigen fråga vilka åtgärder rådet kommer att vidta för att se till att Turkiet erkänner Cyperns rätt till en exklusiv ekonomisk zon, eftersom frågan om exklusiva ekonomiska zoner är av avgörande betydelse och kan orsaka stora problem på flera av EU:s politikområden.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Både rådet och kommissionen har noterat detta och vi följer frågan nära. I alla våra konstellationer med Turkiet fortsätter vi att ta upp frågan och vikten av goda grannskapsrelationer. Nästa tillfälle kommer att bli utrikesministrarnas trojka i november. Jag hoppas att incidenter av det slag som ledamoten nämner kan undvikas.

När det gäller energikapitlet så screenas det just nu i de olika konstellationerna i rådet och det pågår en diskussion. Det är lite för tidigt att säga resultatet av denna utvärdering och som ledamoten vet kräver varje steg i denna process enhällighet i rådet.

Fråga nr 8 från Liam Aylward (H-0278/09)

Angående: EU:s politik i Burma

Kan rådet uttala sig om Europeiska unionens politik gentemot Burma och förklara vilka åtgärder som Europeiska unionen vidtar för att bidra till att Aung San Suu Kyi, som har suttit fängslad sedan 1990, släpps fri?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! EU har noga följt situationen för Aung San Suu Kyi ända sedan hon fängslades för 20 år sedan. Rådet har arbetat mycket aktivt och kontinuerligt för hennes sak. Vid många tillfällen har vi uppmanat myndigheterna i Burma att frige henne.

Vidare har rådet under denna tid vidtagit ett antal mycket konkreta åtgärder. Jag vill nämna några av dessa.

I augusti fördömde EU genast domen mot Aung San Suu Kyi och rättegången mot henne vilken saknade rättslig grund. Vi uppmanade myndigheterna i Burma att omedelbart och utan villkor frige henne. Rådet uttalade att det rättsliga förfarandet mot Aung San Suu Kyi utgjorde ett brott mot nationell och internationell rätt.

Vidare ingrep EU:s höge representant, Javier Solana, på Aung San Suu Kyis vägnar vid ASEAN:s ministermöte och vid den efterföljande ministerkonferensen mellan ASEAN och EU i juli, där även företrädare för Burma var med. Vid detta möte framfördes starka krav från många av de närvarande, bl.a. från USA, Kina, Ryssland med flera länder, om att Aung San Suu Kyi och andra politiska fångar omedelbart skulle friges.

EU har även varit mycket aktivt genom sitt särskilda sändebud för Burma, Piero Fassino, till stöd för de åtgärder som FN och FN:s särskilde rådgivare Ibrahim Gambari, vidtagit och även när det gäller samråd med viktiga EU-partner i Asien.

Myndigheterna i Burma har valt att ignorera protesterna mot fängslandet och uppmaningarna att frige Aung San Suu Kyi från ett stort antal länder och organisationer, bl.a. FN:s generalsekreterare, ASEAN:s ordförande och flera av ASEAN:s medlemsstater, en organisation där Burma faktiskt är medlem.

På grund av bristen på respons från Burma har EU svarat med ytterligare riktade åtgärder mot personer som är ansvariga för domen. Vi har fört upp medlemmar av domarkåren och andra personer inblandade i talan mot Aung San Suu Kyi på förteckningen över personer som omfattas av viseringsförbud och frysning av tillgångar. Vi har utvidgat förteckningen över personer och enheter som omfattas av restriktiva åtgärder så att den även gäller frysning av tillgångar hos företag som ägs och kontrolleras av medlemmar av regimen i Burma eller av personer som är knutna till dem.

Det svar som rådet enades om den 13 augusti ligger helt i linje med den resolution som Europaparlamentet antog i oktober 2008. Jag kan försäkra ledamoten om att EU utöver dessa specifika åtgärder kommer att intensifiera sitt arbete inom det internationella samfundet och särskilt med likasinnade partner i Asien för att vi ska kunna få till stånd ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av Aung San Suu Kyi och andra politiska fångar. Det är ett grundläggande första steg i den process av nationell försoning som krävs om valen 2010 ska kunna ses som fria, trovärdiga och rättvisa.

  Liam Aylward (ALDE). – (EN) Fru rådsordförande! Tack för ert utförliga svar. Får jag fråga er vilka åtgärder EU har vidtagit, eller håller på att vidta, för att hjälpa de tusentals flyktingar som har flytt från Shan-staten i norra Burma till Kina som ett resultat av de våldsamma sammandrabbningarna i augusti mellan juntan och de etniska minoriteterna?

  Cecilia Malmström, rådets ordförande. − (EN) Jag beklagar verkligen. Jag tror inte att jag kan svara på den frågan just nu. Jag måste be att få återkomma om det. Jag beklagar.

Fråga nr 9 från Brian Crowley (H-0280/09)

Angående: Närmare förbindelser mellan EU och Förenta staterna

Vilka initiativ genomför rådet i syfte att inrätta närmare politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Rådet fäster största vikt vid förbindelserna mellan EU och USA. De transatlantiska förbindelserna utgör en hörnsten i EU:s yttre politik och grundas på våra gemensamma värden, dvs. demokrati, mänskliga rättigheter och engagemang för öppna och integrerade ekonomier. Den nya administrationen i USA har gett ny stimulans till förbindelserna.

Vi är fast beslutna att fortsätta detta samarbete. Detta är en tid när konkreta resultat förväntas i de transatlantiska förbindelserna på båda sidor om Atlanten. Jag vill gärna framhålla att det finns många områden där EU har ett nära samarbete med Förenta staterna för att utvidga vårt strategiska partnerskap och uppnå resultat. Vi fortsätter naturligtvis att ha ett mycket nära samarbete i ett antal regionala frågor såsom Afghanistan, Pakistan, Iran, fredsprocessen i Mellanöstern, Ryssland och västra Balkan. Vi har ett regelbundet samarbete om krishantering och jag är väldigt glad att Förenta staterna nu deltar i ett civilt ESFP-uppdrag, nämligen EULEX i Kosovo.

Vi kommer att ha ett nära samarbete i klimatfrågorna inför Köpenhamn vid årets slut. Förenta Staternas ambitioner på detta område har på ett väsentligt sätt höjts i och med den nya administrationen. Vi välkomnar detta och hoppas att de kan presentera jämförbara mål när det gäller utsläppsminskningar på medellång sikt som en del av avtalet. Vi har också ett samarbete sedan länge om energifrågor. Vi menar att detta nu måste gå vidare till en högre nivå och vi vill inrätta ett särskilt energiråd för EU och Förenta staterna. Det kan bli ett bra forum för utökat samarbete mellan oss när det gäller energitrygghet, marknader, hållbarhetspolitik och forskning om ny energiteknik.

En annan högprioriterad fråga är naturligtvis en finansiella och ekonomiska krisen. Här krävs ett mycket nära samarbete för att återställa förtroendet för de finansiella marknaderna och för att få dem att fungera. På handelsområdet måste Doharundan slutföras på ett ambitiöst sätt 2010 eftersom det är väsentligt för att främja ekonomisk återhämtning och motverka protektionism. Här är USA en nyckelspelare.

Vi kommer naturligtvis att diskutera dessa frågor på G20-mötet nästa vecka. Vi har från båda sidor intresse av att fördjupa samarbetet om rättsliga och inrikes frågor och att öka förståelsen för varandras regelverk och politiska ramar. Uttalandet om stängningen av Guantánamo, där en fördjupning av samarbetet om rättsliga och inrikes frågor nämns, är ett viktigt steg i detta sammanhang.

När det gäller icke-spridning och nedrustning har samarbetet mellan EU och Förenta staterna fått ny kraft och Obamaadministrationen har varit mycket angelägen om detta. Washington och Bryssel arbetar tillsammans för att se till att betydande framsteg görs i frågor som konferensen om översyn av ickespridningsfördraget, ikraftträdande av fördraget om ett fullständigt förbud mot kärnsprängningar och början till en lösning av den fastlåsta situationen i nedrustningskonferensen, så att vi får ett fördrag om förbud mot framställning av klyvbart material för kärnvapen.

Det finns ett starkt intresse från båda sidor för att stärka den transatlantiska politiska dialogen och samarbetet om utvecklingssamarbete. EU och USA är världens största givare och därför har vi ett gemensamt intresse av att förbättra insatserna på utvecklingsområdet. Vi för diskussioner om hur detta kan ske. Det kommande toppmötet mellan EU och Förenta staterna är ett utmärkt tillfälle att diskutera dessa och andra relevanta frågor på högsta nivå. Jag är väldigt stolt över att det svenska ordförandeskapet har fått möjlighet att leda EU vid toppmötet. Vi är fast övertygade om att toppmötet kommer att främja de transatlantiska förbindelserna på ett positivt och konstruktivt sätt.

  Brian Crowley (ALDE). – (EN) Tack så mycket fru minister! Det är mycket roligt att ha er här igen, om än i en annan funktion.

Jag tänker särskilt på de två frågor där jag tror att vi kan samarbeta mest: när det gäller spridning för det första, och den finansiella krisen för det andra.

Har det svenska ordförandeskapet – i egenskap av rådets företrädare, såklart – några särskilda tankar som de vill framföra vid det toppmöte mellan EU och Förenta staterna som kommer att äga rum mycket snart? Jag tänker särskilt på de meningsskiljaktigheter som verkar finnas mellan Frankrike och Storbritannien å ena sidan och resten av EU å den andra i fråga om hur den finansiella regleringen ska se ut. Förenta staterna verkar ligga närmare övriga EU-länders ståndpunkt än de franska och brittiska tankegångar som presenterades av Gordon Brown i går.

  Cecilia Malmström, rådets ordförande. − (EN) I morse höll vi en debatt om förberedelserna inför G20-mötet. Jag vet att olika förslag diskuteras i medierna men jag måste säga att EU är ytterst väl samordnat. Vi har haft diskussioner med finansministrarna och i morgon kommer vi att ha en middag med statscheferna och premiärministrarna för att fullborda samordningen med anledning av mötet i Pittsburgh.

EU visar upp en enad front. Vi vet vad vi vill. Vi har ett konkret förslag som kommer att finslipas i morgon. Därför är jag inte särskilt orolig för detta, och jag är även mycket glad över att vi, med hjälp av kommissionen och kommissionsledamot Joaquín Almunia, har nått detta mycket sällsynta läge med stark enighet inom EU. Det är våra prioriteringar och våra lösningar som diskuteras och vi kommer självklart att försöka nå en samsyn på så många punkter som möjligt med den amerikanska regeringen och andra partner vid G20-mötet.

Vi är mycket glada över att icke-spridning åter står på dagordningen. Det har under en tid varit svårt att ta upp frågan och vi är mycket glada över president Barack Obamas engagemang i den. Men det kommer att ta tid. Det rör sig om komplicerade tekniska frågor och det kommer att ta tid att fullfölja dem. Vi är mycket processinriktade. Vi kommer att försöka driva frågorna vidare, men jag kan inte säga hur lång tid det kommer att ta och vilka tidsfrister vi har. Men det finns på dagordningen. Vi är fast beslutna att gå framåt och jag tror att det är en önskan som våra amerikanska partner delar.

  Justas Vincas Paleckis (S&D). – (EN) Fru rådsordförande! Jag vill ställa en fråga om triangeln EU–USA–Ryssland. Som vi vet har USA och Ryssland på initiativ av president Barack Obama inlett mycket viktiga förhandlingar om kärnvapennedrustning. Hur kan rådet och EU enligt er åsikt underlätta och påverka dessa förhandlingar som är så viktiga för mänsklighetens framtid?

  Cecilia Malmström, rådets ordförande. − (EN) Jag är mycket glad över dessa nyheter. Jag anser att det är ett viktigt steg att dessa två länder sitter ned och diskuterar, som ni säger, viktiga frågor för mänskligheten, och vi kan bara hoppas att de gör konkreta framsteg.

I mars 2010 kommer ett globalt kärnvapentoppmöte att hållas där självklart även EU kommer att närvara. Mot bakgrund av detta har vi ett utmärkt tillfälle att samordna våra synpunkter och se hur vi kan bidra till att göra dessa diskussioner så lyckade och givande som möjligt.

  Talmannen. − De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan).

Frågestunden är härmed avslutad.