Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 17 september 2009 - Strasbourg

5. Röstförklaringar

Muntliga röstförklaringar

Resolutionsförslag: RC-B7-0026/2009

  Tunne Kelam (PPE). - (EN) Herr talman! Jag röstade mot resolutionen om Litauen eftersom jag ansåg att den var en förhastad och obalanserad reaktion på en lag som inte ens trätt i kraft ännu, och som inte heller kommer att göra det i sin ursprungliga form.

Mänskliga rättigheter hör i och för sig till unionens behörighet. Men i det här fallet är unionen farligt nära att kränka en medlemsstats rätt till självbestämmande. Det är en anledning till att jag röstade mot resolutionen. En annan är att den också kan få en skadlig inverkan på den irländska folkomröstningen, genom att vara ett avskräckande exempel på hur medlemsstaternas rätt till självbestämmande kan kränkas.

  Bogusław Sonik (PPE). – (PL) Herr talman! Jag röstade mot resolutionen eftersom Litauen klarar att hantera problemet på egen hand. Litauens president har utsett en särskild kommitté för att granska lagen, som inte träder i kraft förrän 2010. Jag anser dessutom att resolutionen skulle utgöra en omotiverad inblandning i den oberoende staten Litauens inre angelägenheter. Resolutionen innehåller dessutom en formulering som går ut på att ett rättsligt yttrande ska inhämtas från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Det hör ju inte till ansvarsområdet för byrån för grundläggande rättigheter att utvärdera enskilda länder och avge yttranden om sådana här ärenden. Det vore en alldeles för farlig väg att slå in på.

  Bernd Posselt (PPE). – (DE) Herr talman! Jag är en hängiven EU-anhängare och vän av både Lissabonfördraget och en konstitution för Europa. Jag är också en förkämpe för mänskliga rättigheter. Men den här resolutionen skadar Europa allvarligt, inte minst nu inför den irländska folkomröstningen. Den använder mänskliga rättigheter som ideologiskt slagträ. Den litauiska lagen har inget med mänskliga rättigheter att göra – faktum är att den stärker, snarare än kränker, de mänskliga rättigheterna för barn i Litauen. Jag tycker att denna ideologiskt motiverade resolution är pinsam. Parlamentets vänsterblock och liberalerna har skadat Europa och de mänskliga rättigheterna allvarligt genom sin resolution.

  Philip Claeys (NI). – (NL) Herr talman! Våra vänner i Litauen hade säkert en annan bild av framtiden. Efter att ha kastat av sig det sovjetiska oket ville de så snart som möjligt gå med i en annan union – en som gärna yvs över att vara en unik sammanslutning av självständiga nationer. Nu tycks det emellertid som om ett förmyndarskap bara har förbytts i ett annat, låt vara i lite mer subtil form. Inte heller i dag är Litauen ett fritt land. När Litauens parlament antar en lag för att skydda minderåriga får det hätska fördömanden och utstötthet till tack. I dag finns det inte längre något område som Europa inte lägger sig i, och vi lär inte få se någon förbättring de närmaste åren. Tvärtom! Den nya kommissionsledamoten för mänskliga rättigheter – what’s in a name? – kommer att förstärka det europeiska förmyndarskapet ytterligare. Genom sådana åtgärder kvävs vår frihet – och det kan vi tacka Guy Verhofstadt och de övriga mandarinerna i kommissionen för.

  Daniel Hannan (ECR). - (EN) Herr talman! Snårskogen av EU-bestämmelser växer sig allt tätare. Bryssels revor klänger sig fast i varje spricka och prång av medlemsstaternas vardag.

Skyddet av minderåriga och liknande åtgärder är känsliga etiska frågor för många av våra väljare. Om vi här i parlamentet ska börja stifta lagar åt medlemsstaterna, vad gör de då för nytta? Finns det ingen gräns för vår arrogans?

Nu ska jag utan omsvep berätta hur jag ser på det här. När Storbritannien skulle införa ”Section 28”, en snarlik motsvarighet till den här lagstiftningen, var jag i stort sett den enda konservativa ledamot som röstade emot. Jag låg flera år före resten av mitt parti när jag kämpade för likabehandling av homosexuella, inklusive åldersgränsen för samtycke till sexuellt umgänge och bestämmelserna för civila partnerskap. Det känns väldigt bra att resten av mitt parti nu har intagit samma ståndpunkt.

Men jag är ingen litauisk parlamentsledamot! Frågan ska avgöras i Litauen, av personer som kan ställas till ansvar genom det landets demokratiska mekanismer och förfaranden. Om vi inte är beredda att tillåta det, kan vi lika gärna lägga alla nationella parlament i malpåse, bomma igen deras dörrar och göra museer av dem.

Resolutionsförslag: RC-B7-0047/2009

  Peter Jahr (PPE). – (DE) Herr talman! Många gårdars överlevnad står på spel. Det gläder mig därför att vi i dag har antagit ett gemensamt förslag till resolution om krisen inom mejerisektorn. Det känns väldigt tråkigt att Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen inte ville medverka när vi utarbetade förslaget.

Jag vill betona att vi inte kan ta oss ur krisen enbart med hjälp av de åtgärder som kommissionen föreslår. Framför allt måste vi öka konsumtionen av mejeriprodukter, så att trycket på marknaden minskar. Här är det viktigare att stimulera försäljningen än att bygga upp lager. Konstruktiva förslag har varit i omlopp länge, till exempel utfodring av kalvar med mjölkpulver, minimipriser för ostprodukter, tydlig märkning av ostersättning och användning av smör vid tillverkning av glass och bageriprodukter. Jag kan inte begripa varför kommissionen ännu inte har genomfört förslagen.

Jag vill uppmana kommissionsledamoten att lägga förslagen i resolutionsförslaget på minnet och genomföra dem snarast.

  Oldřich Vlasák (ECR). – (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Jag skulle vilja förklara varför jag avstod från att rösta om krisen i mejerisektorn. Situationen inom mejerisektorn är sorgligt nog mycket kritisk. Trots att konsumentpriserna har ökat med 14 procent under de senaste åren har inköpspriset på mjölk fallit med närmare 40 procent. Därför står nu många europeiska mejeriproducenter på ruinens brant. Enligt Madetas verkställande direktör Teplý är till exempel 15 mejerier i Tjeckien kliniskt döda i ekonomiskt hänseende. Men situationen måste lösas systematiskt genom långsiktig förvaltning av sektorn, inte endast genom kortsiktiga stödåtgärder som subventioner, interventionsköp och stöd till privat lagring. Det stör bara marknaden utan att förebygga instabila priser. Vi måste samtidigt åstadkomma likvärdiga förutsättningar för jordbrukare i alla medlemsstater, och inte bara inom mejerisektorn.

  Franz Obermayr (NI). – (DE) Herr talman! Kommissionens förslag måste i grund och botten välkomnas och det är ett vettigt förslag, åtminstone utifrån en realistisk ekonomisk och politisk synpunkt. Men om vi tittar på situationen från alla vinklar bör man tillägga att priserna inte föll endast på grund av minskad efterfrågan.

Vi måste också beakta problematiken för mejeriproducenterna i Österrike och Alperna. De inhemska småbrukarna kan inte realistiskt sett konkurrera med de stora mejeriproducenterna i norra Tyskland och Nederländerna. Därmed uppstår en obalans. Ett frisläppande av hela mjölkmängden skulle tvinga mejeriproducenter i Österrike att lägga ner och det skulle medföra allvarliga och oförutsägbara konsekvenser även för odlingslandskapet.

Ett fåtal multinationella företag skulle då dominera den europeiska marknaden. Jag kan också mycket väl föreställa mig vilken inverkan det skulle få på livsmedelskvaliteten.

  Mario Borghezio (EFD). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Under de senaste dagarna har befogade protester från mjölkproducenter ägt rum i hela Europa mot priser, mot uteblivna åtgärder från Europeiska unionen och mot godkännandet – inte i framtiden, utan omedelbart – av märkning, i synnerhet märkning av substitut för mejeriprodukter.

Vi vill ha färska produkter på konsumenternas bord, produkter som vi vet varifrån de kommer och inte skräpet som vi får från andra länder: mjölkpulver som uppges vara färsk mjölk från våra egna producenter. I morgon kommer mjölk att hällas ut såväl i Padanien som i övriga Europa – och det är en viktig protest, för den garanterar våra produkters kvalitet. I Europa vill vi äta hälsosam mat från vår region: god, färsk mjölk, mjölk som jag självklart dricker. I Padanien dricker vi till minne av den uppoffring som görs av våra producenter, som Europa måste skydda.

EU:s kommissionsledamot har undantagit ost med lång mognadstid från bestämmelserna. Det skyddar endast producenter av mjölkpulver. Det är skamligt!

  Krisztina Morvai (NI). – (HU) Herr talman! Vi lever i en tid då mejeriproducenter begår självmord varje dag, även i rika västländer som Frankrike. Det är därför en enorm tragedi. Jag röstade för Paolo De Castros båda betänkanden för det krävs omedelbara, brådskande åtgärder. Men vi vet att mjölkpulver och smör har lagrats i interventionslagren. De kommer att tas ut från interventionslagren och kommer till slut endast att pressa ner priserna igen. Det här är ett av mina problem.

Det andra problemet är att åtgärden troligen kommer att hjälpa stora jordbrukare i stället för småbrukare. Men vi bör inte glömma att småbrukarna är i behov av omedelbar hjälp för att tjäna sitt levebröd, medan det endast skulle skydda eller öka de stora jordbrukarnas vinster. Grundläggande förändringar behövs. Vi måste slutligen garantera livsmedelssuveränitet i stället för att använda den frihandelsmodell som WTO dikterar. Som andra talare före mig redan har sagt behöver vi livsmedel som produceras lokalt av lokala jordbrukare.

  Daniel Hannan (ECR). - (EN) Herr talman! I likhet med tidigare talare är jag medveten om omfattningen av krisen inom jordbrukssektorn. Alla ledamöter som representerar jordbrukare känner till den. Men krisen har sitt ursprung i vårt aktuella jordbrukssystem – den gemensamma jordbrukspolitiken – som medför ödesdigra konsekvenser för jordbrukare i Storbritannien. Och inte bara för jordbrukare, utan också för våra konsumenter, våra skattebetalare och naturligtvis för alla fattiga i tredje världen som ser att deras marknader avvisas och att överskotten sedan dumpas hos dem.

I Europeiska unionen försökte vi successivt komma ifrån systemet för direktstöd som var så skadligt för miljön och ekonomin, och nu är vi på väg dit igen med full fart. Jag kan tala om för er att folk i Storbritannien tydligt minns hur mjölkkvotsystemet fungerade. Vi tilldelades en kvot som var lägre än vår nationella produktion, så vi fick med häpnad se brittiska jordbrukare använda mjölk som gödningsmedel eller bara hälla ut den. Sedan var vi tvungna att återimportera mjölk från Nederländerna, Frankrike eller andra delar av Europeiska unionen för att tillmötesgå efterfrågan. Vi hade precis börjat komma ifrån det och nu har kammaren röstat tillbaka alltihop.

Den som tror att Europeiska unionen går i riktning mot att göra mindre och överlåta makt kan bara titta på dagens omröstning.

  Syed Kamall (ECR). - (EN) Herr talman! I förra veckan såg vi hur flera album av Beatles släpptes igen i ny digitaliserad tappning. Den här veckan debatterar vi mjölkkvotsystemet i ny tappning. Vid första anblicken kanske det inte finns så mycket gemensamt men titta på titeln på en av Beatles låtar, Back in the USSR. Det sammanfattar det hela, anser jag. Här har vi ett system för priser och kvoter som fastställs av byråkrater, inte av konsumenternas behov eller ens leverantörernas behov. Här har vi ett system som medför att konsumenterna betalar två gånger om, i form av högre priser och högre skatter, för att stödja ett system som inte klagade när priserna var höga.

Jag minns att Martin Schulz mot slutet av förra mandatperioden sade att han äntligen såg en demokratisering av PPE. Ja, jag tror att hans dröm har gått ett steg längre och att vi nu ser en sovjetisering av EU. Vill vi verkligen ha ett ”EUSSR”?

  Jens Rohde (ALDE). - (DA) Herr talman! Från danska liberalers sida har vi stor förståelse för de jordbrukare som står inför dagens stora ekonomiska utmaningar, och vi har egentligen också stor förståelse för tanken att ge kortsiktigt stöd till dem som behöver det. Det enda problemet är att kortsiktiga systematiserade stödsystem aldrig förblir kortsiktiga trots många fina avsiktsförklaringar. Det slutar alltid med att de införs permanent och det vet vi ju väl, alla vi som har varit med om att genomföra dem, antingen här eller i våra nationella parlament. Därför är vi rädda – med rätta, menar vi – för att åtgärderna som rekommenderas i den här resolutionen och också i kommissionens initiativ, sett ur detta perspektiv, i praktiken kommer att leda till att vi avviker från den utmärkta reformprocess mot ett effektivt jordbruk som kommissionsledamoten ansvarade för. Därför måste vi förkasta den här resolutionen.

Förslag till resolution RC-B7-0040/2009

  Zigmantas Balčytis (S&D). - (EN) Herr talman! Jag röstade för resolutionen eftersom frågan om en tryggad energiförsörjning i dag är av största betydelse för alla medlemsstater i Europeiska unionen.

Den senaste krisen mellan Ryssland och Ukraina visade tydligt vilka problem som finns inom energisektorn och i synnerhet att vissa medlemsstater är starkt beroende av en enda naturgasleverantör.

De baltiska länderna, som är isolerade från övriga Europa, är helt utlämnade åt gasleverantörer från östra Europa. Nu är det viktigare än någonsin att utveckla en övergripande gemensam energipolitik baserad på solidaritet, diversifiering av energikällor och försvar av gemensamma intressen.

Jag vill ta tillfället i akt att tacka kommissionen och i synnerhet det svenska ordförandeskapet för presentationen av Östersjöstrategin, som möjliggör en effektiv mobilisering av strukturfonderna så att de används mer effektivt för att uppnå gemensamma mål.

Om strategin genomförs på rätt sätt är jag övertygad om att den kommer att bli ett exempel på regional framgång.

Jag vill slutligen uppmana kommissionen att ta en ledande roll i genomförandet av Östersjöstrategin för att se till att enskilda medlemsstaters intressen inte i vissa fall går före uppnåendet av gemensamma strategiska mål.

  Bogusław Sonik (PPE). – (PL) Jag röstade för resolutionen eftersom energifrågan är en viktig prövning av den europeiska solidariteten. Medlemsstaterna måste arbeta tillsammans i den här frågan.

Energipolitiken måste kopplas till utrikespolitiken. Kommissionen måste också utreda diversifieringen av en trygg energiförsörjning i EU:s medlemsstater. Kampen mot klimatförändringar innebär att energi som är beroende av kol kan stå inför mycket besvärliga ekonomiska omständigheter. Medborgarna skulle då drabbas av högre priser. Det är hög tid att vi inför en gemensam politik på det här området i hela EU. Kommissionen måste tydligt ange att den kommer att bekämpa den själviska inställningen hos medlemsstater som inte ser någon fara med ett fortsatt beroende av en enda leverantör, som exempelvis ett beroende av Ryssland för gas.

Vi behöver handling. Europeiska kommissionen och kommissionsledamoten med ansvar för energi måste tydligt uttrycka sin politiska vilja.

  Iosif Matula (PPE). – (RO) Herr talman! Jag röstade för resolutionen och jag ska nu förklara varför. Europeiska unionen är beroende av importerad energi. Energiförbrukningen fortsätter att öka, men naturresurserna är begränsade. En tryggad energiförsörjning innebär såväl en diversifiering av leverantörer och transportvägar som högeffektiva rörledningar mellan medlemsstaterna, något man för närvarande arbetar med inom olika projekt, med europeisk finansiering av gasledningar mellan Rumänien och grannländerna Ungern och Bulgarien. Här står vi för närvarande, tänkte jag, men vad måste vi göra mer?

Jag vill göra en kanske djärv men enkel jämförelse med elenergi. Våra hem försörjs i dag med el utan att vi vet varifrån den kommer. Med ett diversifierat nätverk för naturgas och många transportnät måste vi kunna nå exakt samma mål: en tryggad gasförsörjning i alla lägen, oavsett situation. Det är därför jag stödde och fortfarande stöder projektet med Nabucco-ledningen, men också utvecklingen mot en diversifiering av förnybara energikällor.

Skriftliga röstförklaringar

- Betänkande: Paolo De Castro (A7-0005/2009)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till rådets förordning vad gäller interventionsperioderna 2009 och 2010 för smör och skummjölkspulver, för jag ser åtgärderna som en förlängning av en positiv åtgärd som omedelbart reglerade överskottet på mjölk- och mejerimarknaden. De sjunkande världsmarknadspriserna för mjölk- och mejeriprodukter de senaste tolv månaderna beror på en allmän ökad produktion på världsmarknaden och en minskad global efterfrågan i samband med den ekonomiska och finansiella krisen. Det motiverar fortsatt offentlig intervention för smör och mjölkpulver.

  Jean-Pierre Audy (PPE), skriftlig. – (FR) Med betänkandet av min italienske kollega Paolo De Castro som grund röstade jag för förslaget till rådets förordning om undantag från förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden vad gäller interventionsperioderna 2009 och 2010 för smör och skummjölkspulver. Efter 2007 års globala prisexplosion på alla livsmedel, och därmed också på mjölk, har priserna kollapsat de senaste tolv månaderna. Jag stöder kommissionen, som i början av 2009 införde stöd för privat lagring av smör i ett försök att stödja marknaden. På grund av den exceptionella situationen stöder jag förlängningen av den pågående offentliga interventionsperioden för smör och skummjölkspulver till den 28 februari 2010 genom ett anbudsförfarande. Med tanke på den osäkerhet som råder beträffande tidpunkten för mejerimarknadens förväntade återhämtning stöder jag dessutom att kommissionen bemyndigas att förlänga interventionsperioden 2010/2011 om marknaden så kräver, återigen genom ett anbudsförfarande.

  David Casa (PPE), skriftlig. − (EN) I betänkandet hänvisas till förslaget till rådets förordning om undantag från den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden vad gäller interventionsperioderna för smör och skummjölkspulver. Eftersom mejerisektorn befinner sig i en allvarlig kris röstade jag för betänkandet.

  Lena Ek, Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström (ALDE), skriftlig. − Vi är fullständigt medvetna om att mjölkböndernas situation är ohållbar. Vi är dock lika medvetna och övertygade om att interventioner från EU:s sida inte är lösningen. Tiden är nu mogen för en övergång till ett marknadsbaserat, försäkringsmässigt system som befriar jordbrukarna utan att rubba vare sig den inhemska eller den globala marknaden. Det är också hög tid att se över konkurrenssituationen inom den storskaliga insatsindustrin och den nästan lika storskaliga livsmedelsindustrin som ligger mellan bonden och konsumenterna.

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig. – (PL) Med beaktande av ändringsförslagen om en frysning av mjölkkvoterna skulle jag vilja säga följande. För det första finns det ingen anledning att utgå från att ett förslag till ökade produktionskvoter (som en översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle medföra) skulle påverka krisen inom sektorn.

För det andra skulle en frysning av kvotökningen (vilket är vad ändringsförslagen till Europaparlamentets lagstiftningsresolution går ut på) straffa jordbrukare i länder som för närvarande är mycket nära att nå sina kvoter. Det skulle vara orättvist och även omoraliskt att ändra spelreglerna i det här skedet. För det tredje skulle jag vilja påminna er om att vi förhandlade (förhandlingarna innefattade Polen) om frågan om mjölkkvoter vid toppmötet 2002 i Köpenhamn, med vetskapen om att kvoterna skulle tillämpas till 2007. I Luxemburg förlängdes kvotsystemet till 2014, utan att vi deltog eller hade rätt att rösta.

Vi kan inte lösa problemen inom mejerisektorn genom att ge vissa producenter möjlighet att öka sina andelar på bekostnad av andra producenter. Våra principer och åtgärder måste syfta till att ge alla en chans, oavsett vilket land de kommer från, oavsett om det är från de femton gamla eller de tolv nya medlemsstaterna.

  Jörg Leichtfried (S&D), skriftlig. − (DE) Jag stöder kommissionens kortsiktiga lösning att köpa upp smör och skummjölkspulver. Men jag uppmanar till en långsiktig lösning på mejerikrisen, exempelvis genom att använda flexibel kvantitetskontroll som leder till ett mjölkpris som täcker kostnaderna. Överskottet av mjölk måste hejdas på nationell nivå genom att europeiska krav införs.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Krisen i mejerisektorn har också medfört ett prisfall på smör och skummjölkspulver. Jag välkomnar kommissionens förslag till fortsatt marknadsstöd och förlängning av interventionsperioden till den 28 februari 2010. Efter det är det bara att hoppas att marknaden återhämtar sig och att priserna återigen fastställs genom tillgång och efterfrågan. Men jag anser att interventionen är nödvändig under en begränsad tid och därför röstade jag för föredragandens förslag.

  Cristiana Muscardini (PPE), skriftlig. − (IT) Den allvarliga krisen i mejerisektorn äventyrar mejeriböndernas fortlevnad. Jag anser därför att det är riktigt att även i fortsättningen motarbeta individuella kvotsystem, eftersom det egentligen skulle innebära att man åsidosätter kompensationsutbetalningarna i slutet av året, en mekanism som i själva verket är mycket viktig för det italienska produktionssystemet. Jag är positiv till en tillfällig ökning av interventionspriset, till initiativ och åtgärder som syftar till att få balans inom sektorn, till förbättrad information till konsumenterna och till den viktiga åtgärden att införa ursprungsmärkning av mjölk och mejeriprodukter.

För att återskapa balans mellan tillgång och efterfrågan bör vi i synnerhet stödja förslaget att tillfälligt frysa en del av de kvoter som tilldelats enskilda medlemsstater och erbjuda ett kompensationssystem till producenter som tvingas avliva en del av sin besättning, i förhållande till andelen av den frusna mjölkkvoten.

  Daciana Octavia Sârbu (S&D), skriftlig. – (RO) Europeiska unionen genomgår för närvarande en av de allvarligaste kriserna någonsin inom mejerisektorn, som beror på ökad produktion och kraftigt minskad global efterfrågan. Med hänsyn till den allvarliga situation som Europas mejeriproducenter befinner sig i måste perioden med offentlig intervention (dvs. köp och lagring av skummjölkspulver och smör) fortsätta åtminstone till februari nästa år eller till 2011 om så behövs. Jag tror inte att vi kan tillåta oss att stå och titta på när lantbruk läggs ner, för inom ett års tid skulle vi vara tvungna att importera mjölk och mejeriprodukter från länder utanför gemenskapen. Om vi också beaktar att hälsostandarderna inte kommer att vara i närheten av dem som vi strävar efter har vi allt för mycket att förlora. Betänkandet är välkommet i detta avseende. Men för att verkligen kunna lösa problemet i mejerisektorn måste vi anta liknande åtgärder, för det här lagret av produkter kräver betydande resursanslag och det kan hända när som helst att lagret blir värdelöst. Vi måste nu investera i ett hållbart jordbrukssystem som kan tillmötesgå våra livsmedelskrav, även om vi befinner oss mitt i en finanskris, för att förebygga en senare livsmedelskris.

- Betänkande: Paolo De Castro (A7-0004/2009)

  David Casa (PPE), skriftlig. − (EN) Genom detta förslag ändras de system för direktstöd för jordbrukare som gäller för närvarande. Eftersom jag håller med om att sådana ändringar behövs röstade jag för.

  Daciana Octavia Sârbu (S&D), skriftlig. – (RO) Vi befinner oss i början av en ny mandatperiod då vi fastställer prioriteringarna för Europeiska unionens framtida politik. Jag vet att vi frestas att rikta vår uppmärksamhet mot vissa frågor som vi anser vara mycket viktiga och samtidigt ignorera andra. I det här läget vill jag betona att vi kan ge upp många saker, men vi kan inte sluta äta. EU måste därför även i fortsättningen prioritera jordbruksområdet. Enligt min åsikt måste vi höja det lägsta stödbelopp som beviljas jordbrukare över det tak på 15 000 euro som kommissionen har fastställt, samtidigt som vi anslår en högre budget för att främja mjölk- och mejerisektorn. Jag förespråkar starkt ett stöd till jordbrukare som producerar mjölk och kött, i syfte att stabilisera marknaderna, genom att låta dem ingå i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder med anledning av krisen.

Systemen för direktstöd måste dessutom ta hänsyn till särskilda egenskaper i de nya medlemsstaterna, där jordbruket spelar en viktig roll i den nationella ekonomin. Man måste också se till att stödet går till jordbruket, så att strukturella problem kan lösas och konvergensmålen uppnås genom att utvecklingsnivån inom jordbrukssektorn höjs och skillnaderna i förhållande till de gamla medlemsstaterna elimineras när det gäller effektivitet och konkurrenskraft.

- Förslag till resolution: SWIFT B7-0038/2009

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. − (EN) Kampen mot terrorismen har stått högt upp på parlamentets dagordning. Vi måste dock se till att vi når en rimlig balans mellan säkerhetsåtgärderna och skyddet av medborgerliga och grundläggande rättigheter. Vi måste även se till att människors privatliv och uppgiftsskyddet respekteras till fullo. Balans och rimliga proportioner måste vara de huvudprinciper som kampen mot terrorism baseras på. EU har alltid visat prov på ett starkt engagemang för att skydda människors privatliv, och detta engagemang får inte rubbas. Gemenskapen är grundad på rättsstatsprincipen, och i samband med varje överföring av personuppgifter till tredjeländer måste rättssäkerhetsgarantier och rätten till försvar respekteras.

Självklart måste alla uppgiftsöverföringar följa uppgiftsskyddslagstiftningen på nationell och europeisk nivå. SWIFT-systemet utgör här en viktig infrastruktur, och vi måste se till att varje begäran om uppgiftsöverföring är välmotiverad, gäller ett specifikt fall och underställs strikt rättslig prövning. Gemenskapen måste vara bestämd i förhandlingarna med USA och se till att SWIFT-uppgifter inte kan användas i några andra syften än sådana som kan kopplas till finansiering av terrorism.

  Göran Färm, Anna Hedh, Olle Ludvigsson, Marita Ulvskog och Åsa Westlund (S&D), skriftlig. − Vi Socialdemokrater valde att lägga ned våra röster i omröstningen om ändringsförslag 1. Att Europarlamentet och de nationella parlamenten får tillgång till handlingarna och förhandlingsdirektiven inför förhandlingarna med Förenta staternas myndigheter om tillgång till betalningsuppgifter är av största vikt för den demokratiska kontrollen. Europas medborgare måste kunna lita på att överföringen av deras bankuppgifter varken strider mot nationell rätt eller EU-lag. Samtidigt inser vi vikten av att framöver effektivt kunna utreda terrorismbrott, dock inte till vilket demokratiskt pris som helst.

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Jag röstade för den gemensamma resolutionen om att få till stånd en internationell överenskommelse för att ge Förenta staternas finansministerium tillgång till betalningsuppdragsuppgifter för att kunna förhindra och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism. Som företrädare för medborgarna, och med tanke på hur känslig denna fråga är eftersom den rör grundläggande rättigheter, kräver vi dock starka garantier innan någon överenskommelse med Förenta staterna om SWIFT kan undertecknas. Sådana garantier omfattar följande: att uppgiftsöverföringar endast sker i syfte att bekämpa terrorism, att en ömsesidig mekanism finns som ålägger Förenta staterna att på begäran av europeiska myndigheter överföra relevanta finansiella uppgifter, att giltigheten för denna tillfälliga överenskommelse begränsas till högst tolv månader samt att en ny överenskommelse förhandlas fram vid ett senare tillfälle så snart Lissabonfördraget har trätt i kraft och med full medverkan av Europaparlamentet och de nationella parlamenten.

Jag skulle också gärna se att det hemlighetsmakeri som i mångt och mycket präglat denna fråga skingras och att vi parlamentsledamöter får betydligt mer information än vi hittills fått om de förfaranden som ingår i denna överenskommelse.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Enligt den planerade internationella överenskommelsen ska Förenta staternas finansministerium få tillgång till betalningsuppdragsuppgifter för att kunna förhindra och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism. Att överföra betalningsuppdragsuppgifter till främmande makt utgör ett allvarligt intrång i medborgarnas grundläggande rättigheter, i synnerhet när uppgiftsmottagaren är Amerikas förenta stater.

USA har vid ett flertal tillfällen redan visat att man inte tar uppgiftsskyddet på allvar, särskilt inte om det gäller att uppfylla och genomföra den amerikanska regeringens projekt och mål. Även om syftet med detta förslag till resolution, dvs. att skydda Europas medborgare, är gott kan man inte helt utesluta att dessa känsliga uppgifter kan komma att användas på ett felaktigt sätt. Det är av detta skäl som jag röstade mot resolutionsförslaget.

- Resolutionsförslag: EG–Tadzjikistan B7-0025/2009

  David Casa (PPE), skriftlig. − (EN) Tadzjikistan har ett betydelsefullt geografiskt läge i skärningspunkten mellan Europa och Asien och spelar därför en viktig roll för ökad stabilitet i regionen. Jag röstade för denna resolution som syftar till att identifiera ett antal viktiga frågor rörande Tadzjikistan som man måste försöka lösa.

- Betänkande: Alojz Peterle (A7-0007/2009)

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar starkt det föreslagna partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EG och Tadzjikistan, som ger ramarna för EU:s framtida samarbete med Tadzjikistan. Centralasien utgör en mycket viktig region för EU ekonomiskt och politiskt sett, och detta avtal kommer att bidra till att konsolidera och stärka EU:s politiska såväl som ekonomiska och handelsmässiga förbindelser med och närvaro i Tadzjikistan och Centralasien i allmänhet.

Avtalet kommer dessutom att främja ekonomisk tillväxt och stödja en hållbar utveckling, åtgärder för att bekämpa fattigdom samt ökad stabilitet i Tadzjikistan och i Centralasien som region. Jag ser mycket positivt på att avtalet även omfattar sådana frågor som åtgärder för att bekämpa terrorism och massförstörelsevapen, människohandel, narkotikasmuggling och organiserad brottslighet. Från och med nu kommer EU och Tadzjikistan att föra en nära dialog som kommer att bana väg för fördjupade kontakter på ett stort antal områden.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Under det tyska ordförandeskapet 2007 antog EU en strategi för Centralasien i syfte att få till stånd en ny associering. Avtalet med Tadzjikistan utgör en del av denna strategi, och det har påpekats att huvudambitionen med detta avtal i regionen är naturresurserna, inte minst naturgas. Jag röstade mot betänkandet om ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Tadzjikistan eftersom EU endast är intresserat av detta land för naturresursernas skull och på grund av landets geostrategiska läge, eftersom Tadzjikistan gränsar till både Afghanistan och Kina.

EU:s förbindelser med tredjeländer bör baseras på andra intressen, på ömsesidig respekt, och alltid präglas av respekt för varje parts suveränitet och självklart även av respekt för hur deras naturresurser förvaltas.

- Gemensamt resolutionsförslag: Situationen i Litauen till följd av antagandet av lagen om skydd för minderåriga (RC-B7-0026/2009)

  Robert Atkins (ECR), skriftlig. − (EN) Jag och mina brittiska konservativa kolleger håller med om mycket i detta betänkande. Vi stöder helhjärtat lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett funktionshinder, ras, religion eller sexuell läggning, och tar avstånd från diskriminering i alla dess former. Vi hyser dock allvarliga betänkligheter mot att EU:s byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska unionen lägger sig i frågor som vi anser hör till en enskild nationalstats angelägenheter.

Det är därför vi har beslutat oss för att lägga ned våra röster när det gäller denna resolution.

  Martin Callanan (ECR), skriftlig. − (EN) Ledamöterna i gruppen Europeiska konservativa och reformister stöder starkt lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett ras, religion, sexuell läggning eller funktionshinder, och fördömer starkt diskriminering i alla dess former.

Vi hyser dock allvarliga betänkligheter mot att EU:s byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska unionen lägger sig i frågor som vi anser hör till en enskild nationalstats angelägenheter. Litauen är en demokratisk nation och vi anser att denna fråga bör avgöras av Litauens parlament och av litauerna själva.

Vi har därför beslutat oss för att inte stödja denna resolution.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om den litauiska lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information, eftersom jag anser att man omgående bör se över den lag som antogs av Litauens parlament den 14 juli 2009, enligt vilken det kommer att vara förbjudet att till minderåriga direkt sprida offentlig information som främjar homosexuella, bisexuella eller polygama förhållanden, eftersom detta skulle ha skadlig påverkan på de minderårigas utveckling. Enligt Europeiska unionens principer ska alla former av diskriminering undanröjas, inte minst diskriminering på grund av sexuell läggning, och EU:s byrå för grundläggande rättigheter bör därför yttra sig om lagen i fråga och ändringar i den med utgångspunkt i EU-fördragen och EU-lagstiftningen.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Det resolutionsförslag som vi behandlar i dag är verkligen häpnadsväckande. Ett land kritiseras för att landets demokratiskt valda parlament håller på att se över en lag som – i likhet med de lagar som finns i de flesta medlemsstater – har utformats för att skydda minderåriga, och som särskilt syftar till att skydda dem från propaganda som främjar homosexualitet, bisexualitet och polygami. Vad vore mer naturligt än detta när det är fråga om barn? Men nej, detta anses som ”diskriminering” och hela EU går i gemensam attack mot stackars Litauen som gjort sig ”skyldigt” till förbud mot omvändelsepropaganda och till att uppmuntra familjevärderingar.

Ännu mer förvånansvärt är att även Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), som i teorin säger sig vara kristdemokrater och stå för vissa moraliska värderingar, har skrivit under denna absurditet, som initierades av vänstern. Som vanligt räknas barns rättigheter inte alls när vissa lobbygrupper trycker på. Det bör påpekas att vissa ledamöter av detta parlament på sin tid under parollen universell sexuell frihet och allas rätt till sexualitet, oavsett ålder, faktiskt förespråkade pedofili. Denna resolution är inte bara kriminell, den är motbjudande!

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Jag röstade för resolutionen som fördömer den litauiska lag om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information enligt vilken varje form av information om homosexualitet förbjuds om den är tillgänglig för minderåriga. Denna lag går totalt stick i stäv mot europeisk lagstiftning, framför allt när det gäller att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning. Lagen präglas i stor utsträckning av homofobi och innebär även att yttrandefriheten hindras. Ett stort antal icke-statliga organisationer har fördömt lagen, däribland ILGA (den internationella sammanslutningen för homosexuella) och Amnesty International, och även Europarådet. Vi måste ge de unga en vision av ett samhälle som tillåter mångfald och grundas på principen om respekt för andra, hur annorlunda de än må vara. Europeiska kommissionen måste, i egenskap av fördragens väktare, agera på ett ansvarsfullt sätt och inleda överträdelseförfaranden gentemot Litauen om Litauen står fast vid sitt beslut. Genom denna omröstning uppmanar vi de litauiska parlamentsrepresentanterna att ta sig samman och avslå denna lag som signalerar en återgång till en förgången tid som åtminstone jag inte vill ha tillbaka.

  Jim Higgins, Seán Kelly, Mairead McGuinness och Gay Mitchell (PPE), skriftlig. − (EN) Detta är en röstförklaring från Fine Gaels delegation i Europaparlamentet. Fine Gaels ledamöter i Europaparlamentet lade ned sina röster när det gäller Litauen eftersom den lagstiftningsmässiga/rättsliga processen inte har slutförts där än. Först när det rättsliga förfarandet i Litauen har slutförts kan frågan om huruvida det strider mot EU-fördragen utredas. Så ser det gängse och korrekta förfarandet ut. Vi noterar dessutom att resolutionen prioriterar en form av diskriminering framför andra och därför i sig utgör en form av diskriminering.

  Filip Kaczmarek (PPE), skriftlig. – (PL) Jag röstade mot resolutionen eftersom den skulle kunna skapa ett farligt prejudikat i Europeiska unionen. Jag anser att varken resolutionens utformning eller sakinnehåll är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Sådana resolutioner kan främja EU-skepticism, eftersom de visar på EU:s tendens att blanda sig i EU-medlemsstaternas inre angelägenheter. Principen om icke-inblandning i EU-medlemsstaternas inre angelägenheter utgör visserligen inte någon absolut princip, men det finns ingenting som händer i Litauen som skulle föranleda oss att ingripa. De som vill ha ett bättre EU bör rösta emot denna resolution. Detta är skälet till mitt beslut. Tack så mycket.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Litauens parlament har godkänt vissa ändringar i lagen om skydd av minderåriga mot skadlig påverkan från offentlig information. Syftet med denna lag är att hindra spridningen av sådan information till allmänheten ”som agiterar för homosexuella relationer” eller ”utmanar familjevärderingar”

Litauen bör därför ändra lagen, alternativt avskaffa den, och avstå från att anta ändringarna i strafflagen och förvaltningslagen så att man kan säkerställa att lagarna är förenliga med mänskliga rättigheter och grundläggande friheter enligt internationell och europeisk lag.

Det var ett steg i rätt riktning när Litauens nya president bad det litauiska parlamentet att ta upp lagen till ny behandling för att se till att den uppfyller principerna i grundlagen om rättsstat, rättssäkerhet och rättslig klarhet, och att den inte strider mot garantierna för ett öppet samhälle och en pluralistisk demokrati.

Av dessa skäl, och med tanke på det akuta behovet av att denna lag ses över, röstade jag för Europaparlamentets gemensamma resolutionsförslag.

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. – (FR) Jag röstade mot denna resolution eftersom den skapar ett farligt prejudikat genom att de åsikter som uttrycks i den inte stämmer överens med subsidiaritetsprincipen och utgör en form av inblandning i den suveräna verksamheten i en medlemstats parlament, och det i ett skede då lagen i fråga inte ens har trätt i kraft än.

- Gemensamt resolutionsförslag: Krisen i mejerisektorn (RC-B7-0047/2009)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag ställde mig bakom och röstade för ändringsförlag 28 till denna resolution där kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att omedelbart vidta ytterligare åtgärder för att påverka gemenskapens nuvarande produktionsnivå genom att tillfälligt frysa kvoterna på nuvarande nivå, något som beslutades i samband med den senaste översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Skälet till min inställning är att detta ändringsförslag ligger i Portugals samtliga mjölkproducenters intresse och har stöd framför allt av mjölkproducenterna på Azorerna. Jag beklagar därför att detta ändringsförslag inte fick stöd av en majoritet av Europaparlamentets ledamöter.

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. − (EN) Jag röstade för detta gemensamma resolutionsförslag eftersom mejerimarknaden, tvärtemot Europeiska kommissionens prognos om kraftigt ökande priser på mejeriprodukter, drabbats av en dramatisk nedgång med fallande mjölkpriser, trots interventioner och exportsubventioner. Ekonomin i många medlemsstater är starkt beroende av jordbrukssektorn. Tyvärr råder det nu stora skillnader mellan de priser konsumenterna betalar för jordbruksprodukter i affärerna och de intäkter som går till producenterna. Många mjölkproducenter i EU har drabbats hårt och tvingas sälja mejeriprodukter till priser som ligger under produktionskostnaden. Kommissionen måste vidta lämpliga åtgärder såväl på kort som på lång sikt för att få slut på krisen och för att rädda EU:s mejerimarknad. Jag ger därför mitt starka stöd till förslaget att skapa en EU-fond för mejerisektorn för att hjälpa producenterna och främja investeringar på gårdarna. Om vi vill ha en välfungerande mejerimarknad måste vi främja jordbruksinvesteringar med inriktning på modernisering, småproducenter och unga jordbruksföretagare. Och det allra viktigaste är att se till att lantbrukarna får rättvist och skäligt betalt för sin produktion.

  David Casa (PPE), skriftlig. − (EN) Under de senaste tolv månaderna har mejerisektorn drabbats av en nedgång med mjölkpriser som fallit under 21 cent per liter, vilket lett till att många jordbrukare blivit tvungna att sälja sina mejeriprodukter till förlustpriser. Situationen är oerhört allvarlig och det är av den anledningen som jag röstade för denna resolution.

  Ole Christensen, Dan Jørgensen, Christel Schaldemose and Britta Thomsen (S&D), skriftlig. − (DA) Vi har röstat mot förslagen om ökat jordbruksstöd till mejerisektorn. Vår grupp röstar genomgående för minskat jordbruksstöd och för fortsatt reform av EU:s jordbrukspolitik. I samband med detta beslut röstade gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet mot ändringarna 16, 17 och 19 då dessa ändringar, trots det positiva innehållet, inte var relevanta för den aktuella frågan.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för förslaget om en gemensam resolution om krisen i mejerisektorn eftersom jag anser att det behövs omedelbara åtgärder för att avhjälpa den allvarliga krisen inom denna sektor, särskilt genom att stimulera efterfrågan så att balansen kan återställas på marknaden. Den kompromiss som nåtts i parlamentet innehåller dock tyvärr inget tillfälligt stopp för kvothöjningar eller andra åtgärder för att minska produktionen, åtgärder som skulle inneburit ett mycket viktigt bidrag för att hjälpa EU:s jordbrukare genom denna kris.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Den allvarliga kris som mejerisektorn befinner sig i gör att man omedelbart måste vidta ännu effektivare åtgärder för att stödja producenterna och tänka igenom nyttan av att avskaffa mjölkkvoterna 2015.

En stabilisering av mjölk- och mejerimarknaden kommer inte att kunna uppnås endast genom en eller två enstaka åtgärder, som t.ex. att avstå från att höja kvoterna, som vidtas för att dämpa de omedelbara och tillfälliga effekterna av krisen. I stället är det lösningar på medellång eller lång sikt som krävs, och orsakerna till att denna marknad inte fungerar som den ska måste fastställas, och även hur man på bästa sätt kan uppnå en hållbar produktion, samtidigt som konsumenternas rätt till rimliga priser inte får förbises.

Jag vill i detta sammanhang peka på det särskilt utsatta konkurrensläget i de mest avlägsna regionerna som är starkt beroende av sin mejeriproduktion, t.ex. Azorerna. Jag beklagar den brist på lyhördhet som Europeiska kommissionen visat prov på, samt bristerna på nationell nivå när det gäller hanteringen av denna process från den portugisiska regeringens sida. Att våra ledare har förmåga att handla och främja nationella intressen är särskilt viktigt i samband med kriser. Tyvärr saknas sådan förmåga. Positivt är dock att de ändringsförslag som jag står som medförfattare till och som rör ett stöd för en ökning av de s.k. försumbara stöden har rönt framgång. Detta är ingen idealisk lösning, men det är en bit på vägen.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstar för denna resolution, trots att den inte går tillräckligt långt. För att stabilisera priserna nu måste bonusen på 2 procent av den årliga ökningen utöver kvoten avskaffas omedelbart. Mjölkkvotsystemet kommer att behövas även efter 2015, alternativt ersättas av en annan regleringsmekanism. Mjölkproduktionen måste anpassas till efterfrågan inom EU för att producenterna ska kunna garanteras ett skäligt pris. Insyn i marknaden är avgörande, och här föreslår jag att ett europeiskt observationsorgan inrättas som hjälper till att övervaka och reglera marknaden från produktion till distribution.

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Den antagna resolutionen innehåller positiva åtgärder som är nödvändiga i den svåra krissituation som för närvarande råder inom sektorn. Därför röstade vi för. Det handlar emellertid bara om tillfälliga åtgärder som inte löser sektorns grundläggande problem, särskilt för de små och medelstora producenterna för vilka situationen troligen kommer att förvärras i framtiden, med tanke på att det tillkännagetts att man har för avsikt att avskaffa mjölkkvoterna.

Den kamp som mjölkproducenterna för och som sträcker sig bortom deras mest närliggande mål – att sälja sina produkter till priser som gör att de kan överleva – har också en djupare innebörd och betydelse som har att göra med vilken typ av jordbruk vi vill ha i framtiden. Den nyliberala jordbruksmodellen, som får marknaden att översvämmas av produkter från länder med större produktionskapacitet och främjar intensiv produktion i vissa länder och nedläggning av jordbruk i andra med följden att vissa blir beroende av andra för sin mat, måste ersättas med en modell som grundas på idén om livsmedelssuveränitet och livsmedelstrygghet, dvs. varje lands rätt att producera på ett hållbart sätt. I denna modell är allmänna styrmedel för produktionen – kvoter som anpassas efter varje lands behov – av avgörande betydelse.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) När den politik som förs driver jordbrukare att begå självmord, när den gör att människor avsiktligt förstör vad de skapat för att detta inte upplevs som värre än det som den förda politiken erbjuder, då är det hög tid att börja driva en annan politik. Liberaliseringen av jordbruket i allmänhet, och av mejerisektorn i synnerhet, är en katastrof. Hur många gånger måste det sägas här i kammaren att jordbruket inte kan ses som en ekonomisk verksamhet som alla andra eftersom det förser människor med mat, bidrar till att göra landsbygden mer attraktiv och får människor att stanna kvar? Livsmedel är inte produkter som man kan spekulera med på en marknad som är skild från varje slags verklighet. Det är absurt att uppmuntra import av produkter som inte ens tillfredsställer de krav våra bönder måste leva upp till. Det är skandalöst att lämna dessa bönder i händerna på livsmedelsberedningsföretag och rovgiriga stora centrala uppköpare, som kammar hem vinster på bekostnad av både producenter och konsumenter. Textens blygsamma, vaga förslag är varken tillräckliga eller helt tillfredsställande, men de existerar åtminstone. Därför har vi röstat för.

  Pascale Gruny (PPE), skriftlig. – (FR) Tillståndet på mejerimarknaden har försämrats betydigt under de senaste 12 månaderna: mjölkpriset har sjunkit med 30 procent på ett år vilket är det största fallet på 20 år. Därför är det hög tid att införa nya regleringar på europeisk nivå för att säkerställa att mejerisektorn inte bara rättar sig efter marknadens regler utan faktiskt även kan sägas utmana dem. I nuläget tillåter inte den instabilitet som råder avseende producenternas intäkter att de resurser som är avgörande för framtida investeringar i sektorn fördelas på bästa sätt. Därför är det Europeiska kommissionens plikt att underlätta avtalsförhållanden i jordbrukets livsmedelskedja, för att balansera förhållandet mellan de olika aktörerna inom sektorn, stabilisera marknaderna och förebygga marknadsrisker. Den måste också uppmuntra till bättre organisation inom sektorerna. Dessutom bör det övervägas om utökade mjölkkvoter kan ha en positiv inverkan på producentpriserna. EU måste agera nu. Vi kan inte vänta längre. Om vi inte agerar riskerar vi att den europeiska mejerisektorn skadas permanent och då berövar vi bräckliga landsbygdsområden deras ekonomiska bas.

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Mjölkstrejken växer i omfång i Europas länder med uppseendeväckande bilder av mjölk som rinner ut på åkrarna. För att bemöta mejeriproducenternas oro har Europaparlamentet antagit en ståndpunkt. I detta sammanhang röstade jag för att en fond på 600 miljoner euro skapas i EU:s budget för 2010, för att erbjuda hjälp till mjölkbönder som nu upplever den allvarligaste krisen någonsin i denna sektor, och som brottas med lagen om tillgång och efterfrågan på världsmarknaden för mejeriprodukter.

Mina socialistiska kolleger och jag har även ingett ett ändringsförslag som förordar ett tillfälligt upphävande av de gällande mejerikvoterna i avsikt att få till stånd en prishöjning. Vi bör även vidta konjunkturåtgärder som ett komplement till de marknadsstyrningsåtgärder som redan genomförts, då de senare har visat sig ineffektiva när det gäller prisvolatilitet.

  Elisabeth Jeggle (PPE), skriftlig. – (DE) Mejerisektorn är nu mitt uppe i en allvarlig, aldrig tidigare skådad, kris: producentpriserna har sjunkit drastiskt, konsumentpriserna har stigit och många jordbruk i EU kämpar för sin överlevnad. Kommissionen har stått bredvid och sett på denna utveckling alldeles för länge. I vårt resolutionsförslag, som får stöd från nästan samtliga grupper, klargör vi att de beslut som fattades i november 2008 i samband med hälsokontrollen inte är tillräckliga i den nuvarande situationen. Den övergripande jordbruksreform som vi antagit är för liten.

Om de grundläggande villkoren har förändrats måste kommissionen ta initiativ till att göra något som hjälper EU:s bönder. I vår resolution manar vi till omfattande åtgärder: marknadsstabilisering, säljfrämjande åtgärder, ett övergripande skolmjölksprogram, en ökning av det högsta beloppet för minimibetalningar från 7 500 euro till 15 000 euro för alla jordbruksområden, en förtidspensioneringsplan/kvotåterköpsplan, stärkande av producentorganisationer, korrekt märkning av mejeriprodukter, exportkreditförsäkring liknande den som finns i USA och, för särskilda åtgärder, mejerifonden. Med denna resolution är vi redo att ta ansvar för det europeiska jordbruket. Därför röstade jag för den aktuella resolutionen.

  Marine Le Pen (NI), skriftlig. – (FR) Mejerisektorn hotas. Under flera månader nu har mejeriproducenter producerat med förlust utan att mjölkpriserna fallit i konsumentledet. De som dragit nytta av detta är de stora distributörerna. Tusentals franska småproducenter hotas av konkurs. Den allmänna mejeristrejken är det senaste steget producenterna tagit för att göra sina röster hörda, för att inte kvävas av myndigheternas likgiltighet, och den sprider sig nu i många europeiska länder och äventyrar därmed många arbetstillfällen i andra branscher inom mejerisektorn. Behovet av att hitta effektiva lösningar för denna viktiga sektor av det franska och det europeiska jordbruket är akut, liksom behovet av att radikalt förändra politiken, eftersom det om vi ska vara ärliga är Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet med sina ultraliberala idéer som bär hela ansvaret för denna tragedi. Vi måste agera omgående: behålla kvotprincipen efter 2015, genast sänka kvoterna för att stoppa prisfallet, sätta priser som motsvarar de kostnader som oberoende producenter har och skapa full insyn i de stora distributörernas prissättning. Bönderna förväntar sig ett kraftfullt agerande.

  Astrid Lulling (PPE), skriftlig. − (DE) Vi räddade bankerna för att vi måste. Detta medgavs och accepterades av alla ansvarstagande politiker.

Nu står vi inför en situation inom jordbruksindustrin där vi behöver förhindra att bönder går i omedelbar konkurs, särskilt inom mejerisektorn, eftersom priserna inte längre täcker produktionskostnaderna. Vi måste emellertid se till att vår produktionskapacitet är tillräckligt stor för att förse de europeiska medborgarna med högkvalitativa livsmedel.

Jag tillhör en generation som upplevt matransonering och tvingats hamstra mat för att ha tillräckligt att äta. Förhoppningsvis kommer det aldrig att gå så långt igen. Men de som inte upplevt hunger förstår inte hur viktig en stark gemensam jordbrukspolitik är för Europa.

Vi behöver leveranssäkerhet och då inte bara i energisektorn.

Jag skulle vilja be er ha i åtanke att kostnaden för EU och medlemsstaterna skulle bli många gånger större om alltför många jordbruk i alltför många regioner tvingas upphöra med sin verksamhet för att vi inte kan eller är beredda att vidta de nödvändiga kortsiktiga åtgärder som efterlyses i denna resolution, jämfört med kostnaderna för lämpliga kortsiktiga åtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Armén av arbetslösa är stor nog. Att tillåta att jordbruksföretag går i konkurs skulle vara oansvarigt av sociala, ekonomiska och miljömässiga skäl.

Jag hoppas att vår varning kommer att hörsammas.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Jag röstade för det gemensamma resolutionsförslaget trots att jag ansåg att det var otillfredsställande. Förslaget att avskaffa systemet med mjölkkvoter år 2015 och att till dess öka kvoterna med 1 procent per år innebär i praktiken en legalisering av de överskott som redan finns i vissa länder och nu produceras över kvoten och sedan exporteras till mycket låga priser. Det medför en sänkning av marknadspriset, som i många länder ligger under produktionskostnaden. De åtgärder som kommissionen försöker genomföra syftar främst till avreglering och därmed till liberalisering av sektorn för mjölkproduktion i Europa.

Vi är helt emot dessa åtgärder eftersom de tjänar de stora företagens intressen på samma sätt som reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken och är till men för småskaliga producenter. Vi stöder åtgärder för att reglera mjölksektorn.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) De senaste månaderna har en situation utvecklats på mjölkmarknaderna som hotar många mjölkproducenters existens. Priset på deras produkter har snabbt fallit. Små och medelstora jordbruk har drabbats särskilt hårt och tvingas nu utnyttja sina reserver för att överleva. Därför måste EU handla snabbt. Kommissionen har tidigare varit alltför försiktig i sina försök att få bukt med krisen, som den delvis bär ansvaret för på grund av sitt beslut att öka leveranskvoterna.

Parlamentets initiativ, varav de flesta också nämns i detta resolutionsförslag, är därför desto mer välkomna. Det handlar först och främst om inrättande av en mjölkfond som tilldelas 600 miljoner euro, åtgärder för att öka efterfrågan på mjölkprodukter, utökad kvalitetskontroll och krav på noggrann märkning. För att stödja våra jordbrukare var det därför självklart för mig att rösta för resolutionsförslaget och de åtgärder som föreslås i det.

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. – (FR) En varningsklocka – det är det väsentliga i vår resolution. Den uppmanar kommissionen och rådet att vidta nödåtgärder för att finna en väg ut ur krisen, vars fulla kraft mjölkproducenterna nu får känna av. I Belgien fick denna kris en ny dimension i går, när över 2 000 producenter hällde ut tre miljoner liter mjölk i Ciney. Att enbart skylla detta på avskaffandet av kvoterna är ett sätt att stoppa debatten. Därför motsatte jag mig ändringsförslag 28, där man kräver en frysning av kvoterna, eftersom det är alltför förenklat. Huvudorsakerna står att finna på annat håll: en nedgång i efterfrågan, hård konkurrens över hela världen och framför allt distributionsföretagens oacceptabla vinstmarginaler som har kritiserats av många konsumentföreningar. Det var det som föranledde mig att i punkterna 17 och 18, som jag är författare till, begära en undersökning av kommissionen för att avgöra om det finns några karteller. Kommissionens trovärdighet står på spel. Å andra sidan stödde jag ändringsförslag 1, som handlar om en utvidgning av det initiativ som 16 medlemsstater tagit och innehåller krav på att balansen återställs mellan de olika aktörerna i sektorn. Personligen är jag för att man fastställer ett minimipris på mjölk i varje land.

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig. – (FR) Inför omröstningen om resolutionen om krisen inom mjölksektorn hade jag lagt fram och ställt mig bakom några ändringsförslag om en kortfristig reglering av mjölkmarknaden, speciellt genom en frysning av kvotökningar eller en tillfällig minskning av kvoterna (på 3 till 5 procent). Alla dessa åtgärder har emellertid avvisats av parlamentet. Producenter har rätt att förvänta sig att parlamentet lägger fram de radikala åtgärder som behövs. Trots vissa positiva inslag uppfyller inte resolutionen dessa förväntningar, och därför avstod jag från slutomröstningen.

- Gemensamt resolutionsförslag: Tryggad energiförsörjning (RC-B7-0040/2009)

  Maria da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) EU är starkt beroende av importerad energi. För att minska vårt energiberoende måste vi vidta åtgärder för energieffektivitet, diversifiering av energikällor genom en ökad användning av förnybar energi och diversifiering av ursprungs- och transitländer. Konsolidering av den gemensamma energimarknaden i hela EU är också mycket viktig för att öka energitryggheten. Gaslednings- och elnät som täcker hela Europa måste prioriteras. I det avseendet är två av de projekt som ingår i den ekonomiska återhämtningsplanen mycket viktiga för Portugal: sammanlänkningen av elnäten mellan Portugal och Spanien, som bidrar till att stärka den iberiska elmarknaden, och länken mellan Spanien och Frankrike, för att förhindra att den iberiska halvön blir en isolerad energiregion. Kommissionen och rådet uppmanas att göra sitt yttersta för att stödja utvecklingen av projekt för förnybar energi i länderna i södra Europa med hög kapacitet för förnybar energi. Vidsträckta områden i regionen Alentejo har den högsta potentialen för solenergi i hela Europa, såsom framgår av kartor över solstrålningens fördelning.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om de externa aspekterna av en tryggad energiförsörjning, eftersom jag anser att inrättandet av en verklig gemensam energipolitik är avgörande för en tryggad energiförsörjning i EU. En gemensam energimarknad som fungerar ordentligt och en diversifiering av energikällorna kommer hur som helst att vara oerhört betydelsefullt för att förhindra kommande kriser och avbrott i energiförsörjningen. I det avseendet anser jag att ökade investeringar i förnybar energi och energieffektivitet bör vara ett centralt inslag i EU:s politik.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) EU:s energiberoende, det strategiska behovet av att minska det och de hot mot EU:s stabilitet som orsakas av en sådan svaghet är väl kända och har varit föremål för en omfattande debatt.

I det avseendet är mitt lands beroende mycket större än det europeiska genomsnittet. Det är ett tecken på hur den ena regeringen efter den andra totalt misslyckats på detta område och ger anledning till stor oro för en eventuell kris på energimarknaderna.

Med tanke på de problematiska förbindelserna med vissa av våra huvudleverantörer, gränserna för energikällornas mångfald och den otillräckliga försörjningsförmågan anser jag att det är viktigt för alla medlemsstater att EU agerar samfällt för att bevaka sina gemensamma intressen och visa att det kan stå fast vid dem i ett mycket krävande förhandlingssammanhang.

Likaledes anser jag att medlemsstaterna inte får smita från sitt ansvar utan bör besluta om varierade energikorgar där alla viktiga alternativ, inklusive kärnkraft, ska undersökas, utvärderas utan förutfattade meningar och praktiseras när de befinns användbara, med förtur för dem som kan produceras mest effektivt, säkrast och renast.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Europa kommer inte, åtminstone inte på kort sikt, att kunna göra sig kvitt sitt beroende av länder utanför Europa för sin energiförsörjning. För att kunna minska dessa begränsningar är det sant att vi behöver variera formerna för vårt beroende, med avseende på både energikällor och leveransländer. Men uppriktigt sagt ser jag ingen mening med att försätta oss i Turkiets klor i ett utspel som verkar motiveras mer av fientlighet mot Ryssland än av energiöverväganden. Turkiet är en nödvändig transitpunkt för er berömda Nabucco-gasledning, som systematiskt har prioriterats framför andra projekt. Detta skulle ge landet ett verksamt medel att utöva påtryckningar.

När det gäller Desertec kan jag inte heller här se vitsen med att bli beroende av något som för närvarande är ett projekt som ingår i ett privat initiativ. I själva verket anser jag att det är oförenligt att vilja föra en centraliserad energipolitik, under kommissionens överinseende, och att samtidigt överlämna EU:s energisektor till privata aktörer, vilket medför prisökningar och minskad service och leder till sämre energival. Framför allt anser jag att energi är en alltför viktig fråga för att avgöras av kommissionens tjänstemän eller överlåtas till några företags vinstintressen.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Detta gemensamma resolutionsförslag om de externa aspekterna av en tryggad energiförsörjning innehåller viktiga alternativa lösningar för Europas framtida energipolitik. I all synnerhet anser jag att den markanta ökningen av andelen förnybara energikällor i den nuvarande energimixen är särskilt betydelsefull, och jag är därför också för Desertec-projektet som planeras av en grupp privata investerare.

Syftet med detta är framför allt att minska EU:s beroende av enskilda stater varifrån vi hittills har fått våra fossila bränslen. Det planerade Nabucco-projektet kommer tyvärr inte att bidra till detta eftersom det kommer att lämna EU öppet för utpressning på grund av Turkiets planerade anslutning till EU. Med tanke på den islamiska regimens direkta inflytande i Turkiet bör vi därför avvisa projektet i dess nuvarande form. Av detta skäl avstod jag i slutomröstningen från att rösta om texten som helhet, trots flera positiva inslag.

  Geoffrey Van Orden (ECR), skriftlig. − (EN) Vi förstår våra olika allierades speciella bekymmer. Ur brittisk synpunkt kräver emellertid inte ansträngningarna att åstadkomma en mer samordnad EU-strategi för en tryggad energiförsörjning Lissabonfördraget eller en utvidgning av kommissionens befogenheter. Tillräckliga mekanismer finns redan på plats för att EU:s medlemsstater ska kunna agera samfällt när vi har att göra med Ryssland, om vi så skulle önska.

Hänvisningarna till Lissabonfördraget i denna resolution är till stor nackdel. Det brittiska konservativa partiet är häftiga motståndare till ratificeringen av detta fördrag och till ytterligare försök till politisk integration i EU. Jag beklagar också att man underlåtit att hänvisa till kärnkraft i den mix av hållbara och varierade energiförsörjningskällor som kommer att krävas under kommande år. Tryggad energiförsörjning är våra regeringars första och främsta ansvar.