Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 17 september 2009 - Strasbourg

9.3. Syrien: fallet Muhannad Al Hassani

  Talmannen. − Jag har mottagit sex resolutionsförslag⁽¹⁾om Syrien: fallet Muhannad Al Hassani (artikel 122).

  Franziska Katharina Brantner, författare. − Herr talman! Jag vill presentera fallet Muhannad Al Hassani. Han har fängslats för att ha försvarat de mänskliga rättigheterna för folket i Syrien.

Al Hassani har spelat en mycket viktig roll eftersom han övervakat alla rättegångar vid Statens högsta säkerhetsdomstol och gjort regelbundna utvärderingar av förhållandena i de syriska fängelserna. Nu är han själv frihetsberövad och fängslad.

Vi uppmanar Syrien att uppfylla sina förpliktelser och därmed följa den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s konvention mot tortyr, som Syrien faktiskt har skrivit under. Vi uppmanar också Syrien att upphöra med förföljelsen och trakasserierna av människorättförsvarare och deras familjer, och att omedelbart frige alla samvetsfångar, människorättsförsvarare och fredsaktivister som sitter i fängelse.

Vi har också en begäran till EU. Innan ett associeringsavtal undertecknas har vi, gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen, föreslagit antagandet av en färdplan för att klargöra vilka förbättringar vi förväntar oss i fråga om mänskliga rättigheter.

Internationell rätt ställer vissa krav som stater måste respektera, och det är också vårt ansvar, och i synnerhet hela EU:s ansvar, att se till att associeringsavtalet speglar denna respekt för att stärka den ytterligare.

Vi kommer att arbeta i den riktningen. Tack för att ni stöder resolutionen.

  Véronique De Keyser, författare. − (FR) Herr talman! Jag medger att jag är förvirrad och dessutom rätt ledsen och besviken.

Jag är förvirrad eftersom Syrien utan tvekan har gjort stora framsteg de två senaste åren när det gäller internationella förbindelser. Syrien har anslutit sig till Medelhavsunionen. Landet har vid flera olika tillfällen agerat som medlare i svåra internationella situationer, som till exempel nyligen när en ung fransk kvinna fängslades i Iran. Jag skulle vilja säga att det faktum att arbetet med detta associeringsavtal har återupptagits samtidigt är ett gott tecken – och jag vill upplysa Franziska Katharina Brantner om att det ännu inte har undertecknats, men att det kan ske rätt snart.

Även inom landet har det skett några mycket positiva framsteg. Syrien har tagit emot 1,5 miljoner irakiska flyktingar, som tas om hand, och landet har en hög utbildningsnivå och religionsfrihet, vilket är viktigt. Däremot har det inte skett några framsteg alls när det gäller politisk frihet och politisk mångfald. Till min stora sorg ser vi alltjämt exempel på förtryck och frihetsberövande av människorättsaktivister och försvarare av mänskliga rättigheter, och vi har upprepade gånger fått ingripa de senaste åren för att försöka få till stånd en frigivning av politiska fångar.

Vid två tillfällen har vi lyckats få igenom en frigivning. I syrianska fängelser sitter dock fortfarande personer som Al Labwani, Al Bunni och nu även Al Hassani. Jag vill därför rikta ett budskap till Syrien. Vi är här och vi vill hjälpa er att komma bort från den isolering ni hamnat i.

Vi anser att Syrien spelar en viktig roll på den internationella scenen, och en särskilt betydande roll för freden i Mellanöstern. För att rädda bilden av ert land uppmanar jag er att släppa de politiska fångarna och se till att följa konventionen mot tortyr och annan förnedrande behandling – för jag anser att ni är tillräckligt starka för att kunna tillåta politisk mångfald och människorättsförsvarare i ert land.

Det är för Syriens egen skull men också för världsfredens skull, och framför allt för freden i Mellanöstern.

  Renate Weber, författare. − (EN) Herr talman! Muhannad Al Hassani är ytterligare en människorättsförsvarare som godtyckligt har frihetsberövats av de syrianska myndigheterna. Han är ännu en syriansk politisk fånge vars enda brott är att han försökt skydda människors rätt att fritt få säga sin mening, engagera sig politiskt och ha rätt till en rättvis rättegång.

Under mer än fem år förbjöds han att resa. Hans arbetstelefonsamtal och e-post var under ständig övervakning av den syrianska säkerhetstjänsten. Efter veckor av trakasserier för sitt arbete med att övervaka de rättsliga förfarandena i statens högsta säkerhetsdomstol anhölls han av den syrianska säkerhetstjänsten och åtalades senare för flera brott som alla hade att göra med hans yttrandefrihet.

När vi talar om godtyckliga frihetsberövanden får vi inte glömma Kamal al-Labwani. Han är en framstående människorättsförsvarare som dömts till 12 års fängelse för något som FN:s arbetsgrupp för godtyckligt frihetsberövande anser vara ett fredligt uttryckande av politiska åsikter.

Den syrianska regeringen måste omedelbart och villkorslöst frige Al Hassani, al-Labwani och de andra politiska fångarna och under alla omständigheter garantera dem fysisk och psykisk integritet. De syrianska myndigheterna måste få ett slut på alla former av trakasserier mot syrianska människorättsförsvarare och civilrättsaktivister i enlighet med vad som anges i FN:s deklaration om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998.

  Charles Tannock, författare. − (EN) Herr talman! Syrien är ett viktigt land i Mellanöstern och spelar en central roll för att minska Irans förmåga att stödja terroristhandlingar mot Israel, via sina ställföreträdare Hizbollah och Hamas. Syrien har också för vana att underblåsa oro i Libanon, som Syrien fortfarande betraktar som nätt och jämt suveränt och tillhörande sin intressesfär.

Syrien är också en sekulär regim. Det är faktiskt nu den enda återstoden av det en gång mäktiga Baathpartiet som även styrde Irak, så till exempel kvinnors rättigheter är utvecklade. Men på det hela taget är det en brutal enpartidiktatur.

Frihetsberövandet av Muhannad Al Hassani som en ledande försvarare av mänskliga rättigheter är oroväckande. Om Syrien verkligen vill att vi ska stödja ett associeringsavtal med EU bör landet omedelbart frige Muhannad Al Hassani och sluta förfölja försvarare av mänskliga rättigheter som han.

  Eija-Riitta Korhola, författare. − (FI) Herr talman! Jag är glad över att vi har haft mod att rikta uppmärksamheten mot situationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien i nuläget. Man håller på att lägga sista handen vid associeringsavtalet mellan EU och Syrien inom ramen för Medelhavssamarbetet, och eftersom en av grundpelarna för samarbetet uttryckligen är främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati anser jag att EU med större eftertryck bör kräva förbättringar på detta område.

Det räcker inte att bara inrikta samarbetet på att förbättra den ekonomiska situationen. Som vi har hört fängslades den ledande syriske advokaten för mänskliga rättigheter Muhannad Al Hassani i slutet av juli utan någon riktig rättegång. Han anklagades för att försvaga nationella känslor och sprida falska nyheter. Fallet är inte det första i sitt slag. Vi i parlamentet ingrep senast i ett liknande fall 2007. Kamal Abwani, vars fall vi talade för då, sitter fortfarande i fängelse, trots att FN:s undersökningsgrupp i mars kom fram till att det hade varit ett godtyckligt frihetsberövande.

Syrien har mycket kvar att göra när det gäller yttrande- och föreningsfrihet. Arbetet för icke-statliga organisationer är problematiskt i landet och förekommer således praktiskt taget inte. Det är mycket beklagligt om vi i EU inte har mod att ställa upp tydliga kriterier som grundval för samarbete med Syrien. Enligt min uppfattning är det till stor del vår skyldighet att kräva att politiska fångar friges och att internationella avtal om mänskliga rättigheter iakttas innan vi kan gå vidare med associeringsavtalet mellan EU och Syrien.

De mänskliga rättigheterna i världen är inte bara en mängd isolerade företeelser. De utgör en struktur där allt hänger ihop, och om vi tolererar och blundar för att de åsidosätts kommer det inte att dröja länge innan det inkräktar på våra egna rättigheter. Det är vårt viktiga uppdrag att värna dem och se till att de alltid respekteras överallt. Endast så kan vi göra livet värt att leva.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, för S&D-gruppen. – (PL) I juli frihetsberövades Muhannad Al Hassani, en av de mest framträdande syriska människorättsaktivisterna. Under en rättegång bakom stängda dörrar som advokater inte fick tillträde till anklagades han för att försvaga nationella känslor och sprida falsk information. Han hade redan tidigare förhörts vid flera tillfällen i samband med sin verksamhet på människorättsområdet och sina insatser för att försvara människor som anhållits av politiska skäl. Han nekades också rätten att lämna landet. Muhannad Al Hassani deltog i övervakningen av högsta domstolens förhandlingar eftersom de förhållanden under vilka dessa förhandlingar genomförs enligt Human Rights Watch inte uppfyller internationella normer.

Vi är oroliga över att människorättsaktivister förtrycks i Syrien, särskilt mot bakgrund av de syriska myndigheternas bristande framsteg på människorättsområdet. Vi måste kräva att Syrien respekterar FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Med hänsyn till befintliga politiska, ekonomiska och kulturella band mellan Syrien och Europeiska unionen, och den viktiga roll som detta land spelar för att främja stabiliteten i Mellanöstern, är jag säker på att Syrien kan göra framsteg på detta område och därigenom även bidra till hela regionens demokratisering.

  Franz Obermayr (NI). – (DE) Herr talman! Detta resolutionsförslag är i grund och botten helt riktigt eftersom det, särskilt mot bakgrund av det planerade associeringsavtalet, naturligtvis är vår skyldighet att tydligt framföra våra synpunkter, bl.a. med avseende på skyddet av Muhannad Al Hassanis familj, släktingar och medkämpar, och även att insistera på kraven i artikel 2 i avtalet, inte minst därför att vi européer genom smärtsamma erfarenheter i vårt förflutna vet vad det innebär när mänskliga rättigheter förtrampas. Det var bara två årtionden sedan en kommunistisk terrorregim bröt samman i Central- och Sydösteuropa.

Men i detta hänseende vill jag varna för att ignorera om de mänskliga rättigheterna i Turkiet, som ligger i samma område som Syrien, inte respekteras såsom de borde. Detta är desto viktigare med hänsyn till att Turkiet är kandidatland för anslutning till EU med avsevärda brister på områden som rättsskipningen, det straffrättsliga systemet, skyddet för minoriteter och religionsfrihet, även om en partisk rapport från en förment oberoende kommission eller Ahtisaari-rapporten ger ett annat intryck.

  Bernd Posselt (PPE). – (DE) Herr talman! Jag anser att vi naturligtvis bör vara mycket kritiska när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien. Det är en diktatur och en polisstat. Muhannad Al Hassani måste friges.

Men vi måste också lägga märke till att president Assad – som börjar bli mer öppen och som öppnar upp sitt land – och även hans far som aleviter till exempel har stöttat samexistensen mellan muslimer och kristna på ett sådant sätt att en ledande syrisk kristen, kardinal Daud, sagt mig att de kristna i Syrien känner sig säkrare än de gör i Irak, som beskyddas av trupper från väst.

Vi bör därför vara omdömesgilla i våra förbindelser med Syrien, fördöma brotten mot de mänskliga rättigheterna och inte ge upp och sluta stödja landet på dess väg mot samarbete och öppenhet. Naturligtvis bör vi vara kritiska, men vi bör också erkänna att det här finns ansatser till något som vi bör uppmuntra.

  Meglena Kuneva, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Kommissionen delar Europaparlamentets farhågor när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien. Vår bedömning är att situationen har försämrats under de senaste månaderna med fler godtyckliga frihetsberövanden, övergrepp mot försvarare av de mänskliga rättigheterna och reseförbud.

Gripandet den 28 augusti of Muhannad Al Hassani – en välkänd advokat, ordförande i den nationella organisationen för de mänskliga rättigheterna i Syrien och medlem av Damaskus advokatsamfund i 15 år – är det senaste exemplet. Al Hassani är en försvarare av de mänskliga rättigheterna och man kan misstänka att detta frihetsberövande är politiskt motiverat.

EU har redan framfört sina farhågor till de syriska myndigheterna. Syrien måste fullgöra sina internationella åtaganden, särskilt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, där Syrien är en part. Kommissionen diskuterar via sin delegation i Damaskus tillsammans med medlemsstaternas ambassader hur åtgärderna till skydd för försvarare av de mänskliga rättigheterna ska blir mer effektiva och verksamma. Det är tydligt att vi måste fortsätta att kräva åtgärder för att skydda försvarare av de mänskliga rättigheterna och säkerställa övervakningen av rättegångar i statens högsta säkerhetsdomstol. Vi måste fortsätta att stödja det civila samhället med våra instrument, t.ex. de icke-statliga aktörerna och budgetposterna för europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, och ge familjerna moraliskt stöd.

Trots att dessa åtgärder är viktiga är de likväl otillräckliga. Vi anser att EU skulle få större inflytande över Syrien om associeringsavtalet undertecknades. Jag är glad över att ordförandeskapet räknar med att underteckna det under de kommande veckorna. Med detta avtal kommer vi att upprätta en regelbunden dialog för att ge råd i dessa frågor och uppnå bättre resultat.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum efter debatten.

(1) Se protokoll.