Rapporti verbatim tad-dibattiti

L-Erbgħa, 21 ta' Ottubru 2009 - Strasburgu

10. Ħin tal-mistoqsijiet (mistoqsijiet lill-Kunsill)

  President. − The next item is Question Time (B7-0212/2009).

The following questions are addressed to the Council.

Question 1 by Bernd Posselt (H-0303/09)

Subject: Human rights in Cuba

How does the Council assess the current human rights situation in Cuba, in particular with regard to political detainees? Does it have information about the conditions under which the Cuban doctor Darsi Ferrer and fellow-prisoner Alfredo Dominguez are being held, which are clearly inhuman in the extreme?

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − I am of course ready to move from the US to Cuba and Mr Posselt on a very serious matter, so thank you for your question, Mr Posselt.

The Council remains seriously concerned about the human rights situation in Cuba, in particular the lack of progress for civil and political rights. The people of Cuba do not enjoy freedom of speech and assembly. There is no free press. Access to information, including the Internet, remains limited. Restrictions on citizens’ freedom of movement into and within Cuba have not changed. There are currently 208 political prisoners in Cuba. This figure has decreased from 2 034 in 2007, but most of the releases were due to completion of sentence. Member States’ missions in Havana are closely monitoring the list of political prisoners and have a special human rights working group where important cases are discussed.

Prison conditions, according to human rights defenders and testimonies of political prisoners and their families, are far below the United Nations’ standard minimum rules for treatment of prisoners. Some prisoners are in very bad health, according to their families, and do not have access to adequate medical care. There have been a number of reports of cruel and degrading retreatment, including beatings of prisoners, denial of appropriate health care and psychological pressure. Still, however, there are no reports of prison guards or police being prosecuted for abuse.

The Cuban Government denies the existence of political prisoners and regrettably continues to reject international scrutiny of human rights from independent human rights organisations. The Council approach towards Cuba was set out in the common position of 1996, which has since been evaluated by the Council on an annual basis. In October 2008 the EU and Cuba agreed on the resumption of a comprehensive political dialogue. This dialogue, in accordance with EU policies, not only includes the Cuban authorities but also civil society and the democratic opposition. The Council pays special attention to the principles of democracy, human rights and fundamental freedoms in the 2009 annual evaluation of the common position.

In the conclusions from June this year, we made clear that these issues will remain one of the EU’s key priorities in the relationship with Cuba. The Council particularly urged the Cuban Government to release unconditionally all political prisoners, including those who were detained in 2003, and we expressed our concerns for the prisoners and their health condition.

Furthermore the Council called upon the Cuban authorities to facilitate immediate access of international humanitarian organisations to Cuban prisons. Since the initiation of the political dialogue with Cuba last year, the EU side has brought up the issue of political prisoners at each and every meeting. As stated in the last Council conclusions, human rights should always be addressed on these high-level visits and, when appropriate, meetings with the peaceful pro-democracy opposition will be part of these visits.

The Council decided to pursue the dialogue with Cuba because it provides an opportunity to discuss open issues of mutual interest and concern, including the human rights situation, but we remain seriously concerned about the situation in Cuba and we will continue to follow individual cases, particularly prisoners with serious health conditions.

Regarding the particular situation of one of the prisoners mentioned by the honourable Member, the European Union has made a manifestation of solidarity initiated by the Swedish Presidency in Havana in August. The manifestation was held to show the family of the arrested Dr Darsi Ferrer that the Union is concerned that national criminal procedural law is not being observed by the Cuban authorities. Equally the case of the other prisoner, Mr Alfredo Domínguez, is also being watched by the Presidency and raised in the dialogues with Cuba, and we do have contact with his family.

  Bernd Posselt (PPE). - Frau Präsidentin! Ich möchte Ihnen Frau Ratspräsidentin für die extrem gute und detaillierte Antwort sehr danken.

Herr Brechtmann von der Internationalen Gesellschaft für Menschenrechte hat mir ausführliche Informationen über die Haftbedingungen gegeben, und ich möchte nur noch fragen, ob der Rat versuchen kann, die Haftbedingungen einzelner Häftlinge nachzuprüfen und wie er die Entwicklung in Kuba, was die Beziehungen zur Europäischen Union betrifft, beurteilt?

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − We do not have access to this information formally but, via international organisations, NGOs, contacts, political parties and so on, we do get information – which is a bit fragmented – about the situation of the political prisoners. We know that in some cases their state of health is very serious. We try to liaise with families and those NGOs to facilitate the situation, but of course one of the problems is that we have little concrete and confirmed information.

Another problem is that very many of these prisoners are held in prison without proceedings and without being charged with anything. This is contrary to Cuban laws. They have the right to know why they are in prison and what they are accused of – a basic human right in all societies, but one that does not exist in Cuba, as we know.

The Cuban dialogue is, of course, fraught with difficulties, but we think for the moment that it is important to have the dialogue in place in accordance with our decision, because it gives us a chance to try and liaise with the authorities, to be very strict and firm in our criticism but also to liaise with civil society and the peaceful dissidents. We are trying to do this and, for the moment, this is an approach we think could work. I do not see any dramatic change to this in the foreseeable future.

  Νικόλαος Χουντής (GUE/NGL). - Κυρία Πρόεδρε, κυρία Υπουργέ, επειδή πιστεύω ότι και στον τομέα των ανθρωπίνων δικαιωμάτων, όπως είναι αυτά τα θέματα που θέτει ο συνάδελφος Posselt με την ερώτησή του, μπορούμε να συνεργαστούμε καλύτερα με χώρες με τις οποίες έχουμε πολιτικές και διπλωματικές σχέσεις καθώς και οικονομικές συναλλαγές, μου προκαλεί εντύπωση το γεγονός ότι η Ευρωπαϊκή Ένωση και τα κράτη μέλη της κρατάνε παθητική έως αρνητική στάση απέναντι στο λογικό και πάγιο αίτημα της Δημοκρατίας της Κούβας να αρθεί ο αποκλεισμός τους από τις Ηνωμένες Πολιτείες.

Ερωτώ, λοιπόν, πώς βλέπει το θέμα η Προεδρία και πώς νομίζετε ότι πρέπει να αντιμετωπιστεί το θέμα από τα κράτη μέλη ενόψει του γεγονότος ότι η Κούβα καταθέτει σχετικό ψήφισμα -όπως είναι γνωστό- στη Γενική Συνέλευση του ΟΗΕ, στις 28 Οκτωβρίου, για να αρθεί ο αποκλεισμός της από τις Ηνωμένες Πολιτείες;

  Krisztina Morvai (NI). - Here I am, a peaceful dissident from one of the Member States of the European Union, Hungary. I would like to ask for your advice. How can we achieve the same level of interest in the human rights situation in Hungary as you have in the human rights situation in Cuba?

In Hungary, ever since the autumn of 2006, there has been mass police brutality against peaceful demonstrators, and many political prisoners have been tortured in prison.

I would like to ask Cuban politicians to please negotiate on our behalf on the basis of all the…

(The President cut off the speaker.)

  President. − I am sorry but your speaking time is 30 seconds, and the question is about human rights in Cuba.

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − The whole European Union has, on several occasions, said that we are against the American embargo and that we think it does not facilitate a future solution on Cuba.

The European Union has also said that we are willing to enter into a closer cooperation with Cuba, including trade, depending on their progress on human rights.

For the moment, however, in view of the lack of progress on human rights and respect for democracy and of the number of political prisoners, it is not possible for us to make any progress on this situation. It is up to the Cuban authorities to show whether they want this relation with us to show concrete progress. Unfortunately there has been very little progress so far.

  President. − I would be grateful if Members would abide by the rules of Question Time, which involve giving a supplementary question of 30 seconds and keeping to the subject of the stated question.

Question 2 by Marian Harkin (H-0305/09)

Subject: Elder abuse

Given that it has already been estimated that more than 10% of older people experience some form of physical, psychological, financial or mental abuse both in domestic settings and care institutions and that, as a result of our ageing society, this figure is set to rise, what steps will the Swedish Presidency take in order to fulfil its commitment to improve cooperation and efforts at European level in order to increase the quality of care services for the elderly and prevent elder abuse?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Marian Harkin tar upp en fråga som är mycket relevant idag när en allt större del av vår befolkning blir allt äldre. Åtgärder inom detta område är i första hand nationell kompetens och gemenskapen kan enbart stödja och komplettera det arbete som görs av medlemsstaterna.

Det svenska ordförandeskapet vill dock uppmärksamma frågan, och vi gör allt vi kan för att öka kvaliteten inom äldrevården och bekämpa de problem som finns när det gäller övergrepp mot äldre. I detta avseende vill jag erinra om en konferens som hölls i Stockholm för en månad sedan på temat Hälsosamt och värdigt åldrande. Konferensen samlade 160 personer från 27 länder. Det var en hög nivå på deltagandet. Kommissionen var där, medlemsstaterna, tjänstemän från hälso- och socialministerier och många frivilligorganisationer.

Syftet var att lyfta fram precis de problem som den ärade ledamoten talar om: Hur kan vi hantera behovet av ökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdssektorn för att tillgodose våra äldre medborgares behov? Ordförandeskapets avsikt är att rådet ska anta slutsatser i denna fråga den 30 november på Epsco. I utkastet till slutsatser efterlyser man ett djupare och närmare samarbete inom området hälsosamt och värdigt åldrande, bland annat genom utbyte av information mellan medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas också att utarbeta en handlingsplan för äldre människors värdighet, hälsa och livskvalitet.

Jag skulle också vilja erinra om att rådet antog slutsatser i juni i år som kallas Lika möjligheter för kvinnor och män: ett aktivt och värdigt åldrande; just för att underlätta tillhandahållandet av vård av hög kvalitet när det gäller vård av äldre i hemmet, med beaktande av de särskilda behov som äldre män och kvinnor har.

När det gäller frågan om övergrepp mot äldre mer specifikt, förbjuder redan rådets direktiv 2000/78/EG diskriminering på grund av ålder i arbetslivet. Kommissionen föreslog att det skydd som detta direktiv ger ska utvidgas till att omfatta ett antal andra områden, såsom social trygghet, hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning, tillgång till varor och tjänster, boende osv.

Detta förslag innehåller många relevanta delar som handlar om övergrepp mot äldre. Det inbegriper både vård i hemmet, institutionsvård samt hälso- och sjukvård. Det förbjuder trakasserier, som är en form av diskriminering som definieras som oönskat beteende som leder till ”att en persons värdighet kränks och att en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller kränkande stämning skapas”.

Detta förslag diskuteras just nu i rådet, och Europaparlamentet har redan avgett ett yttrande. Det krävs enhällighet i rådet för att förslaget ska kunna godkännas. Vi kan naturligtvis inte föregripa resultatet av diskussionen i rådet, men jag vill ändå säga att vi gör de ansträngningar vi kan för att införa en lagstiftning som bidrar till att undanröja alla former av övergrepp och vanvård när det gäller äldre människor, vilket ligger helt i linje med det yttrande som Europaparlamentet har avgett.

Det är naturligtvis vår bestämda uppfattning att ingen människa ska behöva utsättas för trakasserier eller övergrepp, och allra minst våra äldre som är så beroende av vård.

  Marian Harkin (ALDE). - Thank you, President-in-Office Malmström, for your considered reply. According to the communication from the Commission in 2008, the right conditions have to be put in place in terms of resources, training and support for carers. I absolutely agree that this is so, and I also understand that this is a national competence.

There are, however, some areas where the EU can help. One of them is in the whole area of the cross-border dimension. I just wanted to know your opinion on the setting-up of a formal structure for exchange of information with regard to health professionals, in this case care-givers, who cross borders.

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − I thank the Member for that proposal. It is the first time I have heard about this. It sounds like a good initiative, but I will have to refer it back to the ministers concerned and feed it into the discussion process. Perhaps we could come back to this at a later stage.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). - Populaţia Uniunii Europene îmbătrâneşte. Persoanele vârstnice au nevoie de condiţii speciale, atât în domeniul serviciilor medicale, cât şi în ceea ce priveşte amenajarea corespunzătoare a clădirilor şi a transportului public. Suedia are o lungă tradiţie în domeniul politicii sociale. Care sunt propunerile pe care le discutaţi cu alte state membre pentru ca în toată Uniunea Europeană să fie îmbunătăţite condiţiile de viaţă ale persoanelor în vârstă?

  Seán Kelly (PPE). - President-in-Office, Ms Harkin has asked a very important question and you have answered it very well but, broadening out the scope of the question, ageism is generally regarded nowadays as 65-plus. Would you consider recommending, on a Union-wide basis, increasing, or being more flexible with, the retirement age and having gradual retirement rather than permanent retirement, which seems to happen for most people now? That would help enormously in improving the quality of life and ensuring more respect for the elderly.

  President. − I would say that seems to go a little beyond the title of the question, but I leave it to the Minister whether she wishes to deal with it or not.

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − The answer to the first question by the honourable Member is ‘yes’, particularly because we need to discuss these issues.

The Trio – the French, Czech and Swedish Presidencies – agreed to reinforce dialogue on issues relating to health and elderly people. For instance, there was a conference on Alzheimer’s, and the conference I referred to, held a month ago, referred to dignified treatment of elderly people. So it was an opportunity to discuss this issue, and the conclusions will be discussed in EPSCO at the end of November, where we will also, of course, consider the report by the European Parliament.

Concerning the retirement age, this is something that every Member State decides itself, but in the discussions we have on the Lisbon strategy – not the Treaty, for once – on how to increase growth, development and employability and the demographic challenge that we will face, this is of course an issue to take into consideration – how to use the competence and experience of elderly people also and to find ways of letting them stay in the workforce. It is not up to the Council to decide exactly the age this should happen, but rather to encourage all Member States to make full use of their labour force.

  President. − Question 3 by Olle Schmidt (H-0310/09)

Subject: Swedish journalist Dawit Isaak imprisoned in Eritrea

According to reports in the Swedish media, Swedish citizen Dawit Isaak, imprisoned in Eritrea since 2001, has been transferred to a new prison in Eritrea. No-one, apparently, has left this prison alive. Dawit Isaak has been held in prison under appalling conditions by a rogue regime for almost eight years without being informed why he was so brutally thrown into prison, and separated from his family, friends and work. So far, all attempts to have Dawit Isaak freed have been unsuccessful. The EU should do more. Isaak is also an EU citizen. If nothing is done, there is a risk that Isaak will die without either Sweden or the EU managing to persuade the Eritrean President even to discuss his case seriously.

What does the Swedish Presidency intend to do to raise the case of Dawit Isaak at the highest EU level?

Is it reasonable for Eritrea to receive aid from the EU when that country is so flagrantly violating fundamental human rights?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Åtta år har gått sedan den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak greps och fängslades i Eritrea. Han sitter fängslad utan rättegång, utan åtal. Varken hans familj, de svenska myndigheterna eller internationella människorättsorganisationer tillåts att besöka honom.

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea har tyvärr inte visat några som helst tecken på förbättring under de senaste åren. Ansvaret för denna situation vilar helt och hållet på Eritreas regering. Eritreas fortsatta brott mot sina skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter enligt nationell och internationell rätt väcker stor oro i EU.

Vi är särskilt oroade över frågan om politiska fångar och bristen på yttrandefrihet. Från EU:s sida har vi flera gånger krävt ovillkorlig frigivning av alla politiska fångar i Eritrea, självfallet även av Dawit Isaak. Den 18 september 2009 offentliggjorde ordförandeskapet, på Europeiska unionens vägnar, ett mycket tydligt uttalande där vi upprepade kravet på en ovillkorlig frigivning av alla politiska fångar och konstaterade att Eritreas beteende är ett klart brott mot de skyldigheter som fastställs i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som Eritrea har ratificerat.

Dawit Isaaks fall är beklagligtvis inte löst, men det fortsätter att vara högsta prioritet för EU, för det svenska ordförandeskapet och för den svenska regeringen. Vi kommer oförtrutet fortsätta våra ansträngningar fram till dess att han släpps av humanitära skäl och kan återförenas med sin familj. Jag kan försäkra att vi kommer att fortsätta att ta upp hans fall och situationen för hans medfångar på högsta nivå i Asmara.

Mänskliga rättigheter är ett centralt inslag i förbindelserna mellan EU och Eritrea. Vi är beredda att samarbeta med Eritreas regering för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna. När det gäller biståndet så styrs det och är beroende av bestämmelserna i Cotonouavtalet. I Cotonouavtalet behandlas både mänskliga rättigheter och den politiska dialogen för att utöva press och åstadkomma förändringar. Det är en pågående process som går förtvivlat långsamt, men vi hoppas att detta kan vara ett verktyg för att åstadkomma framsteg.

  Olle Schmidt (ALDE). - Jag behöver inte förklara mer om det hemska fallet med Dawit Isaak. Jag vet också att Cecilia Malmström är djupt engagerad i denna fråga.

Så vitt jag vet är Dawit Isaac den ende EU-medborgare som sitter fängslad för att han har utnyttjat sin rätt att yttra sig fritt. Borde inte EU då samla sig att göra ett särskilt gemensamt uttalande om Dawit Isaak. Borde inte frågan om ett särskilt uttalande tas upp i ministerrådet? Kanske borde också minister Cecilia Malmström eller någon annan bege sig till Eritrea och försöka få träffa Dawit Isaak och även president Isaias Afewerki? Jag hoppas det, för jag tycker det är helt orimligt att en EU-medborgare ska sitta fängslad utan rättegång år efter år, förmodligen svårt sjuk. Han kanske dör i fängelset.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Till Olle Schmidt vill jag säga att jag verkligen delar den enorma oron och frustrationen över att det här pågår år efter år efter år, och att det inte finns någon chans att nå fram till de eritreanska myndigheterna. Jag är säker på att både Olle Schmidt och andra ledamöter har sett reportage från Eritrea och lyssnat till intervjuer med presidenten. Det är inte en helt enkel person att ha att göra med och övergreppen i Eritrea är enorma.

Vi fortsätter att arbeta med alla de kanaler vi känner till, men vi har inte tillgång till fängelset. Vi har inte fått besöka honom, och vi vet inte hur han mår. Vi utesluter naturligtvis inte att åka dit om vi tror att det kan föra frågan framåt, men för tillfället finns det ingen möjlighet att få till stånd något som helst löfte om att vi skulle få besöka honom eller ha en dialog kring Dawit Isaak eller träffa hans familj som finns på plats i Eritrea. Det är enormt frustrerande. Vi har gjort ett mycket tydligy uttalande. Det är, som Olle Schmidt säger, den så vitt jag vet enda politiska fången av EU-ursprung som sitter fängslad och vi arbetar på olika sätt för att öka pressen på de eritreanska myndigheterna och få dem att förstå att Dawit Isaak och hans medfångar måste släppas även i enlighet med de konventioner som landet själv har ratificerat, men det är mycket svårt att få till stånd en normal dialog med detta land.

  President. − There are no other supplementaries on that question, so we will move on to the next question.

Question 4 by Anna Hedh (H-0312/09)

Subject: The EU's alcohol strategy

It is nearly three years since we adopted the EU's alcohol strategy. The intention was that it should be assessed by the summer of 2009. Unfortunately the assessment seems to have been postponed. For Sweden, alcohol policy has always been an important issue and one to which it assigns priority in EU cooperation.

Will the Swedish Presidency therefore seek to ensure that the strategy is assessed without delay? If so, when exactly?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Tack Anna Hedh! Jag skulle vilja börja med att påminna Anna Hedh om att det svenska ordförandeskapet har satt alkoholfrågor och hälsa högt på dagordningen som ett viktigt stöd för genomförandet av EU:s strategi för att stödja medlemsstaterna att minska alkoholrelaterade skador.

Med detta som bakgrund har vi redan genomfört tre större arrangemang. Det första var det informella mötet med hälsovårdsministrarna i Jönköping i juli, där man särskilt uppmärksammade försäljning och marknadsföring av alkoholdrycker och hur den påverkar alkoholkonsumtionen hos unga. Det andra arrangemanget var en expertkonferens om alkohol och hälsa i Stockholm den 21–22 september med syftet att stödja en hållbar, långsiktig och övergripande strategi inom EU beträffande alkohol. Det var mer än 450 deltagare från i princip samtliga EU-länder där, och deltagarna gav ett mycket starkt stöd till de svenska prioriteringarna på området alkohol och hälsa.

Det tredje evenemanget var det globala expertmötet om alkohol, hälsa och social utveckling som hölls den 23 september. Det ordnades av det svenska ordförandeskapet i samarbete med Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) och det norska hälsovårds- och omsorgsministeriet, och sponsrades av Världshälsoorganisationen. Syftet var att bidra till en global strategi när Världshälsoförsamlingen sammanträder i maj nästa år. Vid mötet presenterades nya rön om sambandet mellan skadlig användning av alkohol, social utveckling och spridningen av infektionssjukdomar, som hiv/aids och tuberkulos, ett viktigt samband som är värt att uppmärksamma.

Så till frågan: "Kommer det svenska ordförandeskapet att arbeta för att en utvärdering sker snarast?". Ja, antagandet av en strategi inom EU 2006 var ett viktigt steg. Genom det antagandet erkände kommissionen alkohol som en av de centrala bestämningsfaktorerna för hälsa inom EU och att EU har ansvar för att angripa riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. Det här förstärktes ytterligare genom stödet från samtliga EU:s hälsovårdsministrar i slutsatser från november 2006.

Sedan den 1 januari 2007 har kommissionen följt utvecklingen av alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador och policyutvecklingen inom EU. Även om vi har sett utveckling på många områden, har det gått alltför begränsad tid för bedöma den fulla omfattningen av hälsoeffekten som alkoholpolitik och dryckesvanor har. Den första rapporten från kommissionen, som lades fram vid en expertkonferens för ett par veckor sedan, var en lägesrapport när det gäller EU:s alkoholstrategi. Den är en delrapport inför den slutrapport som ska läggas fram 2012.

Från ordförandeskapets sida kommer vi naturligtvis att gå igenom lägesrapporten och granska resultatet av expertkonferensen om alkohol och hälsa. Vi kommer att följa utvecklingen. Vi har också finansierat ett antal nya undersökningar i syfte att se till att alkohol även fortsättningsvis står högt upp på EU:s dagordning. Bland annat finansierar vi en undersökning av vilken inverkan som marknadsföring av alkohol har på ungdomar, en granskning av alkoholens inverkan på äldre personer i 10 olika EU-länder och en undersökning av vilken inverkan som handel över gränserna har på nationell alkoholpolitik.

I våra förslag till slutsatser om alkohol och hälsa som nu behandlas i rådets arbetsgrupp har vi föreslagit att man ska uppmana kommissionen att börja analysera och söka prioriteringar för nästa fas i arbetet med alkohol och hälsa, för att framhålla att man behöver se på tiden även efter 2012 när utvärderingen och den nuvarande alkoholstrategin avslutas. Med ledning av denna behandling syftar ordförandeskapet till ett antagande av rådsslutsatser till stöd för en alkoholstrategi i december 2009.

  Anna Hedh (S&D). - Fru minister! Jag vet att ordförandeskapet har haft flera bra konferenser och lagt ner mycket tid på denna fråga.

Min fråga var just om alkoholstrategin, därför att jag har ställt samma fråga tidigare, för cirka ett halvår sedan. Då fick jag till svar att alkoholstrategin skulle utvärderas före sommaren. Det är bakgrunden, eftersom frågan inte har kommit upp på bordet.

Mycket har hänt sedan det svenska ordförandeskapet 2001 föreslog en alkoholstrategi för EU. Alkoholstrategin antogs 2006 och mycket har hänt sedan dess. Vissa medlemsländer har höjt sina åldersgränser, man har höjt alkoholskatter och man har sänkt promillegränser osv. Det gläder mig! Min önskan hade varit att det svenska ordförandeskapet kanske hade kunnat gå lite längre när det gäller reklam, men det är ändå glädjande att man nu har gjort denna utredning om reklam, alkohol och ungdomar.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Jag tackar för stödet för detta. Vi har verkligen försökt att lyfta frågan och det är ju så man kan jobba inom EU: ha konferenser, ta fram undersökningar, upprätta tidsplaner för att se till att alltihopa rullar på, samt binda upp kommande ordförandeskap. Jag är glad att vi kunde reda ut det missförstånd som tydligen har uppstått. Tanken var att det skulle vara en delrapport, som naturligtvis är nog så viktig och som vi tittar på och analyserar, men att den slutgiltiga utvärderingen kommer 2012. Under tiden finns det väldigt mycket att göra och jag kan också konstatera att många medlemsstater gör väldigt mycket, eftersom alla har blivit uppmärksammade på de hälsoeffekter som alkoholkonsumtionen har i samtliga medlemsländer.

  Justas Vincas Paleckis (S&D). - Gerbiama Ministre, Europos Sąjungos mastu mažėja žūstančių autokatastrofose skaičius, tačiau ambicingi tikslai nebus pasiekti kitais metais. Pagrindinė priežastis – alkoholis. Kai kuriose šalyse pasibaisėtinai didelis savižudybių skaičius, ir vėl alkoholis.

Ar nemanote, kad reikėtų Europos Sąjungos mastu sustiprinti, vis dėlto giežtas, priemones vartojant alkoholį, sekant Skandinavijos pavyzdžiu? Ypač jaunimui reikėtų apriboti vartojimą. Ir ar nenorėtų Švedija to inicijuoti?

  Catherine Stihler (S&D). - I want to bring the Minister’s attention to the fact that in Scotland, the constituency which I represent, a debate on a minimum pricing of alcohol products is currently happening. I wanted to take this opportunity to ask the Minister whether there is any discussion in the Council over the issue of minimum pricing of alcohol products. There is a big debate happening in Scotland and I was wondering what the Council’s perspective is, and whether it is discussing this at all.

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − One of the five priority themes in the EC alcohol strategy is precisely the reduction of injuries and death from alcohol-related road accidents. This is, as the honourable Member said, a very big problem and it causes enormous suffering and has economic costs as well.

The Commission has recommended the adoption of a lower maximum for inexperienced and professional drivers, while countries who already apply limits should not decrease them. There is a recommendation on this, and we are working with the Member States.

Many States have already applied those recommendations and there are a lot of awareness-raising activities going on to discuss this issue.

I am not aware of any ongoing discussion on prices. There might be. I will check with my colleague, the Minister for Health, who is responsible for that, but I do not think that particular issue is being discussed.

There are many other alcohol-related issues that are being followed up right now, but probably not this one for the moment, because it is of course not an EU competence.

  President. − Question 5 by Justas Vincas Paleckis (H-0316/09)

Subject: Environmental aspect of gas pipelines

In the European Union, much attention is being paid to the environmental aspects of the new pipelines being constructed to transport gas to the EU (Nabucco, Nord Stream and South Stream). The Nord Stream gas pipeline, which runs along the floor of the Baltic Sea, is an exceptional project on account of its size and its potential environmental impact on the Baltic region.

In the opinion of the Swedish Presidency, what dangers does the construction of gas pipelines pose to the environment, and what measures can be taken to eliminate those dangers?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Nord Stream är ett unikt projekt för Östersjöområdet på grund av dess storlek och möjliga konsekvenser. Rådet är medvetet om de farhågor som finns när det gäller miljöaspekterna på Nord Streams gasledningsprojekt, och har noga noterat Europaparlamentets resolution om miljökonsekvenserna av den planerade gasledningen i Östersjön mellan Ryssland och Tyskland, som antogs i juli förra året.

Alla EU:s medlemsstater och Europeiska gemenskapen är parter i FN:s Esbokonvention från 1991. Det är konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Konventionen innehåller en rad relevanta skyldigheter som är bindande för parterna, i synnerhet för att säkerställa att man gör en miljökonsekvensbedömning, där det ingår samråd med andra parter som påverkas av ett visst projekt.

Nord Stream-projektets konsekvenser för den känsliga Östersjömiljön är av yttersta vikt och måste granskas noga. Natura 2000-områden skulle kunna påverkas, liksom områden med gruvor och dumpad kemisk ammunition. Sedimentspridning skulle kunna påverka den marina floran och faunan och även få konsekvenser för fiskenäringen. Det faktum att gasledningen ligger nära viktiga sjövägar skulle också kunna innebära miljö- och säkerhetsrisker.

Inom ramen för Esbokonventionen har alla stater kring Östersjön nu samarbetat under mer än tre år om hur dessa skyldigheter är när det gäller hur projektet ska fullgöras.

Rådet vill ändå betona att Nord Stream-projektet är ett privat företag. Det är därför de projektansvariga som ska tillhandahålla information som visar att projektet följer relevant lagstiftning, under kontroll av de berörda medlemsstaterna.

Därför kan rådet inte kommentera Nord Stream-projektet på något sätt som kan tolkas som inblandning i de nationella rättsliga processerna.

  Justas Vincas Paleckis (S&D). - Ačiū, Ministre, už tikrai išsamų atsakymą, ir matyt, kad Švedijai tas klausimas labai rūpi, tuo labiau, kad Švedija yra Baltijos jūros šalis. Tiktai norisi pabrėžti vieną dalyką, kad tokiems klausimams niekada nebus per daug dėmesio. Ir man norėtųsi, kad Jūs tikrai pasakytumėte, kad tikriausia taip ir yra ir bus, kad pirmininkavimo laikotarpiu Švedija visą laiką įdėmiai seks tą klausimą kasdieną ir darys atitinkamus žingsnius.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Jag kan garantera ledamöterna att Sverige gör det. Vi är mycket vaksamma på den känsliga miljö som finns i Östersjön och som naturligtvis är utsatt för risk på grund av alla typer av projekt som ska genomföras, och därför har vi ställt mycket hårda miljökrav på just det här projektet, och det håller nu på att granskas och gås igenom av olika relevanta myndigheter. Det är inte Sveriges territorium som berörs av detta, utan Sveriges ekonomiska zon, och därför har vi varit mycket noga med att poängtera att det är internationella konventioner, såsom Espokonventionen, som utgör grunden för de ställningstaganden vi ska göra. Vi ska inte göra några politiska eller ekonomiska bedömningar, utan det är detta som den svenska staten kan titta på och det gör vi också.

  President. − Question 6 by Silvia-Adriana Ticau (H-0318/09)

Subject: Elimination of barriers to the free movement of labour between Member States

The Swedish presidency of the Council has recognised that, in the current economic crisis, the key priority is that Member States must be able to respond jointly to challenges and find solutions for overcoming the economic and financial crisis and, above all, reducing unemployment and its adverse social consequences. The barriers to the free movement of workers from the Member States which joined the Union on or after 1 May 2004 are limiting the rights of those countries' citizens and could result in clandestine employment and social dumping. To remove those barriers means protecting migrant workers on the same basis as nationals. Given the Swedish presidency's commitment to an active policy for the EU labour market and to improving adaptability and mobility, can the Council state what concrete measures it has in mind with a view to eliminating the barriers to the free movement of workers from the Member States which joined the Union on or after 1 May 2004?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Rådet vill påminna om att fri rörlighet för personer är en av de grundläggande rättigheter som garanteras i gemenskapslagstiftningen, och här ingår EU-medborgarnas rätt att leva och arbeta i en annan medlemsstat.

Rådet riktade vid mötet den 9 mars 2009 en uppmaning till de medlemsstater som fortfarande tillämpar övergångsregler som begränsar den fria rörligheten. Rådet sade då att mot bakgrund av tillgängliga fakta bör man överväga en fortsatt tillämpning av begränsningar. Länderna uppmanades också att upphäva begränsningarna under den tredje fasen om några allvarliga störningar, eller någon risk för allvarliga störningar, inte kan konstateras på arbetsmarknaderna i de berörda medlemsländerna.

Rådet framhöll också för medlemsstaterna att man måste ge företräde åt medborgare från medlemsstaterna framför arbetskraft utanför EU, och att skyddet för medborgare från nya medlemsstater som redan tidigare var bosatta och sysselsatta i en medlemsstat kvarstår under övergångsperioderna. Dessutom har familjemedlemmars rättigheter beaktats i enlighet med praxis från tidigare anslutningar.

Rådet underströk de starka inslagen av differentiering och flexibilitet i reglerna om fri rörlighet för arbetstagare. Medlemsstaterna har förklarat att de ska sträva efter att bevilja ökat tillträde till arbetsmarknaden för medborgare från de berörda nya medlemsstaterna enligt nationell lagstiftning, med sikte på att påskynda tillnärmningen till gemenskapens regelverk.

I november 2008 lade kommissionen fram sitt meddelande om konsekvenserna av den fria rörligheten för arbetstagare efter utvidgningen. Kommissionen konstaterar att arbetstagare från Bulgarien, Rumänien och EU-10-medlemsstaterna har bidragit till att tillgodose en ökad efterfrågan på arbetskraft i mottagarländerna och därigenom i betydande utsträckning stött den fortsatta ekonomiska tillväxten. De uppgifter som finns tillgängliga tyder på att rörligheten inom EU efter utvidgningen inte har lett till – och inte kommer att leda till – några allvarliga störningar på arbetsmarknaden.

Kommissionen noterar också att det är utbud och efterfrågan på arbetskraft, snarare än regler som begränsar tillgången till arbetsmarknaden, som styr omfattning och riktning på rörligheten inom EU. Kommissionen drar slutsatsen att de begränsningar som medlemsstaterna tillämpar kan leda till att anpassningar på arbetsmarknaden tar längre tid, och att andelen svartarbete ökar.

Fri rörlighet för arbetskraft är en viktig prioritering för Europeiska unionen. Arbetskraftens rörlighet bidrar till fler jobb, att ekonomin kan anpassas även vid en ekonomisk kris. Dessutom bidrar rörligheten för arbetstagare till att minska social utslagning och fattigdom.

När det gäller den övergångsperiod för fri rörlighet som ledamoten frågar om, har medlemsstaterna rätt att behålla sina begränsningar till och med slutet av övergångsperiodens tredje fas. Rådet anser emellertid att den ekonomiska kris som Europa nu genomgår inte bör användas som anledning till att fortsätta tillämpa övergångsreglerna. Även under tider då efterfrågan på arbetskraft är låg, kan det vara svårt för arbetsgivare att fylla vakanser med arbetssökande från det egna landet.

Rådet ser regelbundet över frågan om övergångsarrangemang. Detta gjordes senast vid mötet i juni 2009, då rådet noterade kommissionens information om konsekvenserna av den fria rörligheten efter utvidgningen. Kommissionen upplyste rådet om att tre av EU-15-medlemsstaterna före den 1 maj 2009 hade anmält allvarliga arbetsmarknadsstörningar eller risk för sådana till kommissionen. Tyskland och Österrike fortsatte att tillämpa begränsningar för arbetsmarknadstillträde genom att behålla kravet på arbetstillstånd, medan Storbritannien tillämpar ett system med efterhandsregistrering som ger arbetstagare möjlighet att påbörja en anställning, men det kräver registrering inom 30 dagar.

I sin information till rådet framhöll kommissionen också att den skulle se till att bestämmelserna i anslutningsfördraget efterlevs och förbehöll sig rätten att begära förtydliganden från de medlemsstater som fortsätter att tillämpa begränsningar.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). - Aş dori să vă întreb dacă pe agenda preşedinţiei suedeze aveţi în calendarul dumneavoastră o acţiune prin care să încercaţi să convingeţi în continuare statele membre care menţin aceste bariere, în ceea ce priveşte libera circulaţie a forţei de muncă, să le ridice. O a doua întrebare este dacă veţi include o astfel de sugestie de ridicare a barierelor privind libera circulaţie a forţei de muncă, în concluziile preşedinţiei suedeze.

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Tack ärade ledamot. Hela den nuvarande trion, både det franska, det tjeckiska och det svenska ordförandeskapet konstaterade i sina slutsatser att utvidgningen har inneburit stora fördelar för EU, att utvidgningen har lett till ekonomisk tillväxt och att det inte finns någonting som tyder på att det har uppstått allvarliga ekonomiska störningar.

Vi har regelbundna mekanismer för att regelbundet se över övergångreglerna tillsammans med kommissionen. Däremellan kan vi förstås uppmana medlemsländerna att vidta de åtgärder som krävs för att ta bort diskriminerande lagstiftning och se till att man tar till vara den kompetenta arbetskraft som finns inom hela EU, men de rent juridiska hållpunkterna görs regelbundet tillsammans med kommissionen. Vi gjorde som sagt en sådan utvärdering tidigare i år.

  Franz Obermayr (NI). - Frau Präsidentin! Die Fragestellerin konzentriert sich in ihren Ausführungen naturgemäß hauptsächlich auf die Situation der Mitgliedstaaten, aus denen Teile der Bevölkerung auswandern, um woanders Arbeit zu suchen. Ich verstehe das auch.

Österreich hingegen konnte – wie Deutschland – als Land mit massiver Zuwanderung eine Verlängerung der Übergangsfristen bis zur totalen Öffnung des Arbeitsmarktes erwirken. Die Gründe waren klar. Negative Verdrängungs- und Verteilungswirkungen bei den großen Einkommensunterschieden – insbesondere jetzt vor dem Hintergrund der unerfreulichen Entwicklung des Arbeitsmarktes – und eine verstärkte Zuwanderung hätten zu einer erheblichen Überlastung des Arbeitsmarktes geführt und damit zu sozialen Spannungen, die wir alle nicht wollen.

Daher meine Frage: Werden diese Probleme, wie sie sich für Österreich und Deutschland darstellen, auch erkannt, und sieht man auch entsprechende Lösungen vor?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Samtliga EU-länder är ju hårt drabbade av den ekonomiska krisen och arbetslösheten. Siffrorna ser lite olika ut, men alla är vi hårt drabbade. De övergångsregler som bland andra Österrike har, har landet rätt till och det finns möjlighet att söka om förlängning enligt särskilda förfaranden med motivering hos kommissionen. Jag har för dålig kunskap om den exakta situationen i Österrike. Jag vet inte om problemen är större där än någon annanstans. Samtliga medlemsländer har som sagt stora problem när det gäller arbetsmarknaden.

Kommissionen konstaterar i sin rapport att det inte finns något som tyder på att den fria rörligheten har lett till störningar i något medlemsland. I mitt eget land Sverige som också är drabbat av mycket hög arbetslöshet har vi inte sett något som helst samband mellan den fria rörligheten och arbetslösheten. De människor som har kommit från andra EU-länder har varit välkomna och har absorberats av arbetsmarknaden.

  President. − Question 7 by Nikolaos Chountis (H-0319/09)

Subject: Harassment by Turkey of aircraft operated by the European Union agency for external border security (Frontex)

Since May 2009, six incidents have been recorded in which aircraft operated by the European Union agency for external border security (Frontex) have been subjected to harassment, either by Turkish aircraft or through radio communications. The most recent incident occurred on 8 September 2009 when a Frontex helicopter flown by two Latvian pilots was en route from the island of Kos to Samos. While flying over the island of Farmakonisi, the helicopter received radio interference from Turkish radar at Datça, demanding that it withdraw from the area and submit a flight plan.

Is the Council aware of this incident? What are its comments? What measures will it take against Turkey?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Ja, rådet är medvetet om de händelser som parlamentsledamoten tar upp. Ordförandeskapet vill säga att Turkiet i egenskap av kandidatland måste dela Europeiska unionens värderingar och mål i enlighet med fördragen. Ett tydligt åtagande för goda grannskapsförbindelser och fredlig lösning av konflikter är ett avgörande och viktigt krav för medlemskap i EU. I enlighet med ramarna för förhandlingarna samt relevanta rådsslutsatser har EU uppmanat Turkiet att undvika alla typer av hot, konfliktkällor eller åtgärder som kan skada de goda förbindelserna och möjligheterna att lösa tvister på fredlig väg.

Jag vill försäkra ledamoten om att frågan om goda grannskapsförbindelser systematiskt tas upp av EU, senast vid associeringsrådets möte den 19 maj och vid mötet mellan EU-trojkan och Turkiets politiska direktörer i Stockholm i juli tidigare i år.

När det gäller den särskilda punkt som rör flygplan som används av Frontex vill jag nämna att Frontex samordnar flera gemensamma operationer och pilotprojekt. De är ett viktigt bidrag till skyddet av unionens sjö-, land- och yttre luftgränser.

En av operationerna är Poseidon 2009, där Grekland står värd. Den inriktar sig på att förhindra otillåtna gränspassager av personer som kommer från eller transiterar genom Turkiet och länder i Nordafrika och som försöker nå den grekiska kusten. Parlamentledamoten känner naturligtvis till detta. Poseidon inbegriper också utstationering av tekniska medel i det europeiska luftrummet längs de grekiska öarnas gränser. Turkiet har naturligtvis informerats om operationen.

När det gäller operativt samarbete mellan Frontex och ansvariga turkiska myndigheter så pågår för närvarande förhandlingar om arbetsmetoderna. Detta är mycket positivt. En överenskommelse skulle omfatta informationsutbyte och möjligheter för de turkiska myndigheterna att delta i Frontex gemensamma operationer. Ett sådant arbete skulle kunna vara en viktig del i arbetet mot olaglig invandring och kan bidra till förbättrade grannskapsrelationer.

  Νικόλαος Χουντής (GUE/NGL). - Κύρια Πρόεδρε, κυρία Υπουργέ, αφού σας επαναλάβω για άλλη μια φορά την εκτίμησή μου για τη φιλότιμη προσπάθεια που κάνετε για να δίνετε απαντήσεις σε αυτά που ρωτάμε, επιτρέψτε μου να σας πω ότι από αυτά που λέτε, το περιστατικό σας είναι γνωστό. Με την Τουρκία συνεργαζόμαστε, αλλά δεν μου δώσατε σαφή απάντηση και για αυτό εστιάζω και επαναλαμβάνω την ερώτηση εάν πράγματι, κατά την αποστολή FRONTEX, έγιναν παραβιάσεις του εναέριου χώρου της Τουρκίας όπως η ίδια ισχυρίζεται.

Γιατί το λέω αυτό; Γιατί μέσα από αυτή τη διαδικασία διερευνάται αν η Τουρκία αμφισβητεί κυριαρχικά δικαιώματα της Ελλάδας. Συμπληρωματικά σας λέω ότι ο αναπληρωτής εκτελεστικός διευθυντής της FRONTEX, ο κ. Fernandez, σε πρόσφατη επίσκεψη στην Ελλάδα ισχυρίστηκε ότι δεν γίνονται τέτοιες παραβιάσεις παραπέμποντας το θέμα σε αναφορές των πιλότων. Επανέρχομαι λοιπόν, υπάρχουν ή όχι οι παραβιάσεις τις οποίες ισχυρίζεται η Τουρκία με βάση την αποστολή FRONTEX και τι κάνετε απέναντι σε αυτό;

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Det är mycket svårt för det svenska ordförandeskapet att avgöra exakt när en kränkning äger rum eller inte. Vi har vid flera tillfällen fått information om den oro som många grekiska kolleger till mig känner. Vi har diskuterat det och vi har också uppmanat och fört dialog med de turkiska myndigheterna och de turkiska motsvarigheterna kring detta och uppmanat dem att arbeta för bättre grannskapsrelationer. Det är mycket svårt för ett ordförandeskap att avgöra exakt om en kränkning äger rum eller inte. Det här baseras ju på internationella folkrättsliga konventioner och är en bilateral fråga mellan de två medlemsländerna.

  President. − Mrs Morvai, you indicated you wanted the floor again. If it is for a supplementary on this issue for 30 seconds you have the floor.

  Krisztina Morvai (NI). - Madam President, you are probably reading my thoughts because I did not indicate that I wanted the floor, but I wanted to apologise for taking an extra 20 seconds from this extremely lively, huge democratic debate for such an irrelevant question as mass police brutality and political prisoners in a Member State. I do apologise.

  President. − If you have a question, you should submit it in the normal way in writing and then it may, if it is appropriate, be answered. There are many Members who want questions answered tonight and out of respect for them we would like to conduct this in an orderly manner.

(Question 8 fell as the questioner was absent.)

Question 9 by Mairead McGuinness (H-0325/09)

Subject: Revision of Regulation (EC) No 1/2005

Can the Council outline the views of the Presidency with regard to the review of Regulation (EC) No 1/2005 on the protection of animals during transport? Is the Presidency sensitive to all aspects of the potential impact of the revision?

  Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Tack för frågan! Rådet delar naturligtvis ledamotens oro över djurens välbefinnande. Ordförandeskapet besvarade en liknande fråga från Marian Harkin i september och framhöll redan då att det svenska ordförandeskapet har som mål att främja debatten om djurens välbefinnande, vilket återfinns bland prioriteringarna för vårt ordförandeskap.

Vid mötet den 7 september i år fick rådet information från kommissionen om att ett utkast till förslag om översyn av förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport kommer att läggas fram snarast. Vid samma möte tog rådet del av delegationernas synpunkter om behovet av nya instrument för bättre kontroll och inspektioner av internationella transporter av levande djur, till exempel satellitnavigeringssystem. Ett ändamålsenligt system för satellitnavigering skulle kunna underlätta tillsynen för medlemsstaternas myndigheter, för det är idag väldigt svårt att bevisa bristande efterlevnad med de instrument man har i dag.

Förordning 1/2005 innebär en kraftfullare lagstiftning om skydd av djur under transporter i kommersiellt syfte eftersom man fastställer vilka som är berörda parter och anger respektive ansvarsområden och inför förstärkta åtgärder i form av tillstånd, inspektioner och strängare regler för transporter.

Vissa aspekter av djurtransporter omfattas inte av bestämmelserna, nämligen maximalt antal resor och utrymmeskrav för djur. Enligt artikel 32 i förordningen ska dessa aspekter tas upp i en rapport som kan åtföljas av ett nytt förslag inom fyra år.

Ordförandeskapet bekräftar att vi avser att inleda en granskning av kommissionens förslag om översyn av förordningen så snart som kommissionen lägger fram förslaget. Detta har alltså inte hänt ännu, men så snart det kommer inleds granskningen, eftersom vi delar parlamentsledamotens intresse för frågan om översynen av den här förordningen.

  Mairead McGuinness (PPE). - Thank you for your comprehensive answer.

I share the concerns about animal welfare, but I want realistic regulation that also allows trade in animals which is legitimate and properly policed and I would suggest that we do not need additional regulation. We need absolutely proper implementation of existing regulations and I think your comments about navigation etc. are helpful in this debate. Please let science dictate.

I would ask you to concentrate, perhaps, on horse transport. That is a particular problem, and there the regulations are not being implemented. Perhaps you would have a comment on that.

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − I am not an expert in the horse sector of animal transport but I listened to your proposal and I will take it with me.

I agree with you that normally it is quite often the case that it is the implementation that is lacking, and there is not always necessarily a need for new regulation. Once the Commission proposal comes, we will look at it, evaluate it and see if there is a need for additional measures or, as you imply, only a need to reinforce implementation. So we will come back to that as soon as we have the proposal from the Commission.

  Seán Kelly (PPE). - Following on from my colleague Mrs McGuinness’s question: Ireland being an island nation is very dependent on transport of animals overseas and the restrictions that are being implemented and being proposed to be implemented are regarded by many people in the industry as cost-prohibitive. So would you take that into consideration when you are doing the review? Otherwise, if we do not have live transport, you will have a cosy cartel amongst the factories, which will pull down prices further and drive more and more people out of farming.

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − I realise the difficulties regarding Ireland’s situation, because it is an island and because of its dependence as regards transport.

I think in all legislation it is important in particular that we have a great concern. We know that there is pressure from our citizens to look at the well-being of the animals, but of course doing this in an appropriate way and evaluating what has been done. Are the provisions sufficient? Are they needed? Is there additional need? Do we need implementation? We must take all that into consideration before we move on to further regulation.

I am sure that, during the discussion that we will have with Member States, all Member States will have the opportunity to set out their specific situation as input into the discussion.

(Question 10 fell as the questioner was absent.)

Question 19 by Seán Kelly (H-0357/09)

Subject: A Commission portfolio for sport

Given, on the one hand, the growing child obesity rates in the EU 27, and on the other hand, the importance of life-long health as the EU population ages, the inclusion of sport as an EU competence under Lisbon is to be welcomed. To reflect the Treaty's strengthened recognition of the importance of sport, would the Council be supportive of any initiative to include sport explicitly in the portfolio of one of the incoming Commissioners?

  Cecilia Malmström, President-in-Office of the Council. − Sport activity is subject to the application of EU law today and, as the honourable Member rightly points out, when the Lisbon Treaty enters into force it will provide the EU with a legal basis allowing it to contribute to the promotion of European sporting issues while taking into account the specific nature of sport, its structures, based on voluntary activities, and its social and educational function.

However, the Council cannot take a view on the internal organisation of the next Commission, which in line with the Treaty is a matter for the President of the Commission.

I agree that sport and health go hand in hand. Sport activities also promote social cohesion, democracy and personal development. Sport is certainly also entertainment, both when the local football club is playing and when there are international competitions.

It is my belief that a free and independent sports movement also has a responsibility in societal matters such as public health and safeguarding democratic values.

The Swedish Presidency regards sports policy first and foremost as a national issue. One also has to be cautious with new suggestions and programmes which expand policies at EU level in a way which could damage already well-functioning systems such as the ones civic society has built up over the years.

  Seán Kelly (PPE). - Thank you very much firstly for taking my question: I appreciate it very much. Thank you also for your answer, which was comprehensive. I think you have outlined very clearly the value of sport, especially the health value of it, and I am quite sure that, when the Lisbon Treaty comes into being, we can walk hand in hand to ensure that sport, as a competence of the European Union, can get its fair share of promotion and publicity.

  Mairead McGuinness (PPE). - Thank you for taking the question, because Mr Kelly is very shy and he has not said that he was a former President of the Gaelic Athletic Association, the most important sporting movement in Ireland, and that is why his interest is in sport. He has been very coy about that, but I thought you should know.

  President. − Thank you very much for that point of information.

That concludes Question Time.

Questions which have not been answered for lack of time will be answered in writing (see Annex).