Elnök. − A következő pont a Tanácshoz intézett szóbeli kérdés tárgyalása
– A neurodegeneratív betegségek, különösen az Alzheimer-kór elleni küzdelemre irányuló kutatás közös programozása (O-0112/2009 - B7-0218/2009)
A szerző, Herbert Reul úr jelezte, hogy késik, talán a végén szót kap, ha megérkezik.
Françoise Grossetête, suppléant l’auteur. − Monsieur le Président, en l'absence de M. Reul, je vais rappeler cette question que nous posons à la Commission. En fonction de la base juridique de l'article 165 du traité, la recommandation du Conseil sur les mesures de lutte contre les maladies neurodégénératives demande une consultation du Parlement.
Ce que nous voulons, c'est savoir si le Conseil peut confirmer son intention d'adopter des conclusions sur cette question lors du Conseil "Concurrence" du 3 décembre 2009. Et, étant donné que le Parlement est consulté sur la proposition de la Commission, le Conseil est-il disposé à tenir compte de l'avis du Parlement pour établir ses conclusions?
Ensuite, lorsque nous aurons d'éventuelles initiatives ultérieures en matière de programmation conjointe des activités de recherche, le Conseil peut-il confirmer son avis selon lequel de telles initiatives devraient en principe être adoptées en utilisant la même base juridique?
Je voudrais rappeler que nous avons rédigé une résolution. Cette résolution recueille l'accord de tous les groupes politiques et elle est importante parce que, tout simplement, elle met en lumière les enjeux du vieillissement de la population – ces enjeux qui font que nous avons aujourd'hui en Europe plus de 7 millions de personnes atteintes de la maladie d'Alzheimer et, selon les prévisions, ce chiffre devrait doubler au cours des vingt prochaines années.
Il est donc essentiel de planifier, d'investir et de coopérer dans ce domaine, afin de maîtriser les coûts sociaux de ces maladies, d'offrir de l'espoir, de la dignité et une vie plus saine aux millions de personnes qui sont atteintes et à leur famille. Ces problèmes de santé et de société qui concernent toute l'Europe nécessitent des actions coordonnées en vue d'assurer l'efficacité de la prévention, du diagnostic, du traitement et des soins offerts aux personnes concernées.
Il faut porter une attention toute particulière au soutien au travail de recherche et d'innovation des acteurs publics et privés pour trouver les nouveaux remèdes et prévenir le développement de ces pathologies. La recherche en matière de santé est encore beaucoup trop fragmentée au niveau européen et les partenariats public/privé doivent être multipliés. L'exemple de l'initiative "Médicaments innovants", entrée en vigueur en février 2008, ne doit pas rester une expérience unique.
Je termine en vous disant qu'il s'agit d'une véritable course contre la montre, car il faut prévenir le plus possible. La recherche aujourd'hui nous indique qu'il y a déjà des pistes pour le prédiagnostic. C'est sur ces questions concrètes que nos concitoyens attendent des signaux de l'Europe de la santé, qui doit donner des garanties et anticiper l'évolution des maladies dues au vieillissement.
Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Herr talman! Förslaget till rådets rekommendation om åtgärder mot neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom, som antogs av kommissionen den 22 juli, grundar sig på artikel 165 i fördraget. I artikeln talas det om samordning mellan gemenskapen och medlemsstaterna av verksamhet inom forskning och teknisk utveckling, just för att säkerställa att det finns en större samstämdhet mellan medlemsstaternas politik och gemenskapens politik.
Artikel 165 och målen för initiativen till gemensam programplanering stämmer överens. De bygger på att vi gemensamt fastställer de utmaningar som våra samhällen kollektivt står inför, och att vi genom ett förstärkt politiskt åtagande från medlemsstaternas sida kan komma överens om gemensamma eller samordnade svar på dessa utmaningar. Syftet är naturligtvis att öka effektiviteten i den offentliga forskningsfinansieringen i Europa.
Men jag tror att problemet och kärnan till er fråga är att artikel 165 inte ger rådet rätt att agera. Artikeln utgör en rättslig grund för kommissionen att ta eventuella initiativ för att främja samordningen mellan medlemsstaterna och gemenskapens politik. Det finns ingen annan rättslig grund i fördraget under rubriken forskning som kommissionen kunde använda för att föreslå åtgärder angående initiativ till gemensam programplanering.
Det finns naturligtvis ett mycket starkt politiskt engagemang inom rådet för att inleda pilotinitiativ för gemensam programplanering ägnat kampen särskilt mot Alzheimers sjukdom så snart som möjligt. Mot bakgrund av detta är det ordförandeskapets åsikt att rådet ska anta slutsatser om detta gemensamma programplaneringsinitiativ utifrån den text som har lagts fram av kommissionen.
Jag vet att Europaparlamentet ger hög prioritet åt kampen mot Alzheimers sjukdom. I ert uttalande från februari uppmanade parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att erkänna denna kamp som en prioritering inom området europeisk folkhälsa. Ni känner naturligtvis till kommissionens förslag. Ordförandeskapet kommer att försöka se till att parlamentets synpunkter så långt det är möjligt införlivas med de slutsatser som ska antas när konkurrenskraftsrådet sammanträder den 3 december i år.
Vad gäller eventuella framtida initiativ till gemensam programplanering delar rådet ledamotens uppfattning att man bör välja ett gemensamt tillvägagångssätt för att anta dessa initiativ under rubriken forskning. Just nu finns det tyvärr bara ett sätt som står till buds, nämligen att anta rådsslutsatser för varje enskilt initiativ. Det beror på att fördraget inte innehåller någon lämplig rättslig grund för att anta andra åtgärder.
Elena Oana Antonescu, în numele grupului PPE. – Preşedinţia suedeză doreşte să adopte în decembrie concluziile privind măsurile de combatere a bolilor neurodegenerative fără a mai aştepta opinia Parlamentului pe această chestiune.
Eu am fost raportor pe aviz din partea Comisiei ENVI în acest dosar şi, în aceste condiţii, susţin adoptarea unei rezoluţii care să exprime poziţia Parlamentului asupra măsurilor de combatere a bolilor neurodegenerative, în special a maladiei Alzheimer, prin programarea în comun a activităţii de cercetare.
Bolile neurodegenerative reprezintă o problemă majoră de sănătate în Europa. Avansul în ştiinţa medicală şi nivelul de trai din ţările dezvoltate au creat premisele creşterii speranţei de viaţă, iar numărul persoanelor afectate de bolile neurodegenerative a crescut şi el.
Este o problemă care se pune pe mai multe aspecte. Sunt aspecte care privesc calitatea vieţii celor afectaţi de aceste boli, impactul pe care boala îl are asupra celor apropiaţi sau asupra persoanelor care îi îngrijesc. Este în egală măsură o problemă care vizează sustenabilitatea sistemelor de sănătate, care vor trebui să facă faţă unui număr crescut de pacienţi, în condiţiile în care îmbătrânirea populaţiei sporeşte ponderea persoanelor care nu mai sunt active în câmpul muncii.
Propunerea Comisiei se concentrează pe aspecte care ţin de cercetare. Rezoluţia pe care o propunem pune accentul în egală măsură pe rezultatele pe care coordonarea acţiunilor de cercetare le va avea şi măsura în care acestea vor aduce o îmbunătăţire a situaţiei actuale. Pledez, deci, pentru o dublă focalizare a eforturilor, atât pe cercetarea ştiinţifică, cât şi pe reflectarea acestora la nivelul rezultatelor în calitatea îngrijirii de care pacienţii pot beneficia.
Având în vedere interesul pe care Parlamentul l-a manifestat în decursul timpului în acest domeniu şi importanţa acestui dosar, care este un proiect pilot pentru programarea în comun a activităţii de cercetare, este esenţial ca poziţia Parlamentului să fie avută în vedere în redactarea concluziilor Consiliului.
Parlamentul trebuie implicat în toate iniţiativele de programare comună viitoare în domeniul cercetării, iar articolul 182 al Tratatului de la Lisabona asigură o bază legală potrivită pentru dezvoltările viitoare în acest domeniu.
Patrizia Toia, a nome del gruppo S&D. – Signor Presidente, onorevoli colleghi, l'iniziativa che stiamo per varare è molto importante per due ragioni: la prima è il tema della ricerca che riguarda la lotta alle malattie neurodegenerative e la seconda è la modalità della programmazione congiunta nella ricerca.
Avremmo ovviamente preferito, ed è stato detto ed è oggetto della nostra interrogazione, una più diretta partecipazione del Parlamento al progetto pilota. Se ora non dobbiamo fermare le cose e dobbiamo procedere, chiediamo però garanzie che il nostro parere sia tenuto in conto nel recepimento del Consiglio "Competitività", e che si chiarisca per il futuro una base giuridica più certa per un pieno coinvolgimento del Parlamento e per una più piena titolarità in questa materia della ricerca.
Ora dobbiamo intervenire con adeguati mezzi e risorse per prevenire e debellare una piaga così diffusa come l'Alzheimer, il Parkinson e le altre malattie, che sono destinate a crescere di fronte all'invecchiamento della popolazione. Chiediamo che ci si concentri su studi di grandi dimensioni e di vasta scala, sia rivolti alla diagnosi che all'individuazione delle cure. Fondamentali sembrano essere le ricerche sui biomarcatori, sulle metodiche di diagnosi precoce basate su un approccio multidisciplinare, la costituzione di vaste banche dati, la ricerca di farmaci curativi e di modelli di cura e di servizi appropriati.
Una sola sollecitazione mi sento di fare in questa sede: non si trascuri né la soggettività dei pazienti, troppo spesso esclusa in questo tipo di malattie, né il coinvolgimento delle associazioni dei pazienti e dei parenti. Sotto l'aspetto metodologico, i progetti di ricerca congiunta riteniamo siano molto importanti, perché rispondono a un'esigenza fondamentale, quella di concentrare sforzi e risorse e superare quelle frammentazioni, quelle duplicazioni e poter fare così una massa critica sufficiente a dare esiti adeguati a questo tipo di ricerche.
Se si pensa che in altre aree del mondo gli sforzi congiunti pubblici e privati arrivano a investire decine di milioni di euro, noi ci rendiamo conto di quanto ci resta da fare e di quanto dobbiamo ancora fare, convergendo su progetti condivisi, su linee strategiche e programmi condivisi tra gli Stati e l'Europa e su programmi comuni tra soggetti pubblici e privati, senza trascurare quella cornice internazionale che ci mette in contatto con le grandi realtà scientifiche a livello internazionale.
Jorgo Chatzimarkakis, im Namen der ALDE-Fraktion. – Herr Präsident, Frau Ratspräsidentin! Wir behandeln heute einen Entschließungsantrag zu neurodegenerativen Krankheiten. Eigentlich sollte daraus eine Richtlinie werden, und das nächste Mal sollten wir auch eine Richtlinie hierzu behandeln. Die Krankheiten, die wir heute behandeln – Alzheimer, aber auch Parkinson wurde in den Text aufgenommen –, sind Hirnkrankheiten, die eine große Herausforderung für Europa darstellen. Die Kosten werden auf lange Sicht hochgetrieben, und es gibt noch viel zu erforschen. Leider gibt es in Europa viel Doppelforschung und viel Bürokratie. Wir wollen deswegen mit diesem Entschließungsantrag diese Doppelforschung, die Bürokratisierung, die Zersplitterung überwinden.
Die GUE/NGL-Fraktion hat einen Antrag eingebracht, wonach die Forschungsergebnisse öffentlich zugänglich sein sollen. Ich finde diesen Antrag gut. Leider ist er falsch formuliert, und ich bitte deswegen um Umformulierung, damit das besser geregelt werden kann. Grundsätzlich gibt es ein Problem bei den europäischen Patenten. Ich fände es gut, wenn die Kommission, aber auch der Rat, das Thema europäische Patente im Bereich Pharma, im Bereich Bio aufgreifen und deutlich machen würde, dass wir das brauchen. Die ALDE-Fraktion jedenfalls unterstützt diesen Entschließungsantrag.
Philippe Lamberts, on behalf of the Verts/ALE Group. – Mr President, I should have been rapporteur on this dossier, so I feel a bit disappointed. However, I am happy that we are moving forward. It is not the time for an interinstitutional dispute. I am happy that the Council is prepared to move.
I have a number of observations to make. Indeed, we hope here in Parliament that the Council will take on board the ideas in the resolutions that we are going to vote on tomorrow.
I would emphasise the need to have the right balance between – like in climate change – mitigation and adaptation. Here, I am speaking about preventing this disease and understanding why it happens, what the factors are, so we can really prevent it effectively, because that is always the most effective and also the least expensive way of fighting disease.
Is the joint programming initiative enough? Well, not in the sense that this should become the norm, that in such major undertakings working together should be the norm, not just a voluntary thing, but something that would really bind all Member States into working together effectively.
Secondly, on financial priorities, the first question is: are we spending enough on these types of diseases? We believe this is not the case and we would strongly encourage, within the forthcoming framework programmes, taking some money from big programmes like ITER, which the best scientists are telling us will pay off maybe in 60 years, and put some of that money into research into Alzheimer’s disease and other diseases of a similar nature. I think that this is really needed.
Marisa Matias, em nome do Grupo GUE/NGL. – Antes de mais quero manifestar o meu total apoio em relação à questão que foi colocada pelo Sr. Reul e, sobretudo, evidenciar a questão de fundo, a questão política de fundo que está aqui nesta matéria, que tem a ver precisamente com a programação conjunta da investigação.
O que se passou em matéria da programação conjunta sobre doenças neurodegenerativas e, em particular, sobre o Alzeimer foi que, a meio do processo, mudaram-se as regras, deixámos de ter um relatório, passámos a ter uma resolução, portanto eliminou-se a nossa capacidade de co-decisão nesta matéria, deixámos de ser deputados, passámos a ser consultores. E portanto gostaria de saber se, pelo menos, aquilo que recomendamos será tido em consideração ou não.
A programação de actividades de investigação, seja em que matéria for, é uma escolha política, não é uma escolha técnica e, neste sentido, o papel do Parlamento deve ser valorizado e deve ser reforçado. Parece-me que definir prioridades que são políticas significa que estas devem ser escrutinadas, devem ser transparentes, devem ser democráticas. O que se passou em relação à decisão conjunta e à programação conjunta da investigação sobre o Alzeimer é um processo que não deve voltar a repetir-se e, se se voltar a repetir, por favor, avisem com tempo! Espero, por isso, que a última coisa que nos pode acontecer é que não sejam consideradas as decisões e as recomendações que o Parlamento apresentou nesta matéria.
VORSITZ: SILVANA KOCH-MEHRIN Vizepräsidentin
Diane Dodds (NI). - Madam President, in my constituency of Northern Ireland, we currently have 16 000 people suffering from dementia. They, their families and their carers will welcome a proactive approach to tackling this disease, which can be so devastating to both sufferers and families.
It is in areas like this that I believe it is good to see cooperation across European states. I believe that a coordinated approach to tackling disease can bring forward new evidence, new medical breakthroughs and, in time, hopefully improve treatment and cure.
In the United Kingdom, we currently have just over 400 000 people suffering from Alzheimer’s. This United Kingdom figure is likely to be something in the region of 750 000 people by 2025. It is therefore imperative that something is done to improve our diagnosis, treatment and prevention and social research into the welfare of patients and their families, particularly families who act as carers. A coordinated approach and a sharing of research are vital, as long as that research respects the sanctity of human life in all its forms.
Maria Da Graça Carvalho (PPE). - Congratulo-me com as iniciativas e acções levadas a cabo a nível europeu na luta contra as doenças neurodegenerativas e, em particular, a doença de Alzeimer. Os Estados-Membros têm vindo a desenvolver esforços de investigação neste domínio. É importante que a cooperação entre os Estados-Membros seja incentivada, garantindo uma maior coordenação em matéria de investigação científica e desenvolvimento tecnológico, evitando a fragmentação.
A programação conjunta das actividades de investigação representa um instrumento valioso para reduzir a fragmentação ao envolver, a nível europeu, os Estados-Membros, o sector público e o sector privado. Este instrumento de programação conjunta será fundamental para o futuro do espaço europeu de investigação. A construção do espaço europeu de investigação está no centro da política de investigação do Tratado de Lisboa.
Manifesto, no entanto, a minha preocupação relativamente à implementação deste instrumento de programação conjunta no que se refere à complexidade burocrática e à demora nos processos administrativos. Pergunto, portanto, quais os planos para a utilização de um processo de economia de escala que combina eficácia, simplificação e celeridade dos processos administrativos de modo a promover a excelência e a incentivar a colaboração à escala europeia que a importância desta matéria exige.
Nessa Childers (S&D). - Madam President, as a former health-care professional of over 30 years, it was distressing to learn that Parliament would not be consulted regarding the Commission’s new proposals on Alzheimer’s disease. However, we must move on.
As Europe’s population becomes older, the impact of Alzheimer’s will become deeper too. The number of Alzheimer’s cases worldwide is predicted to grow from 35 million today to 107 million cases in 2050.
One of the most harrowing aspects of Alzheimer’s disease is the many people it affects apart from the patient. In Ireland, for example, there are 50 000 listed carers to cater for Ireland’s 44 000 sufferers. This disease is often called a family disease because of the chronic stress of watching a loved one slowly decline.
The further role of the European Parliament in the fight against Alzheimer’s disease should not be discounted. Any new direction by the EU should take account of Parliament’s unique voice on the matter and should move to assist not just Alzheimer’s sufferers but also the many carers who work to increase their quality of life.
Mairead McGuinness (PPE). - Madam President, obviously, coordinating research in this area is really important, and this is not just about Alzheimer’s disease, as the term ‘neurodegenerative’ covers a multitude of diseases.
Parliament actually has a very significant role to play in how that research will be done. I draw attention to the ongoing discussions between Parliament and the Council on the issue of the welfare of animals used in scientific experimentation. I am concerned – and hopeful, because of our rapporteur and the direction of the talks – that we continue to allow necessary research using animals in a way that is more welfare-friendly than perhaps it is now. This is because we need research in this area in order to do the things that have been spoken about to prevent, and to treat people – and we may be amongst them ourselves in time – who unfortunately may be affected by these diseases.
I hope we can have an early agreement at second reading on this very important directive. While we may not have had a great input into this particular issue, we will have had one into the ongoing research.
Bogusław Sonik (PPE). - Pani Przewodnicząca! Kwestia walki z tą chorobą została podniesiona – i chwała za to – za czasów prezydencji francuskiej. To wtedy mówiło się, że właśnie Unia powinna podjąć działania w tej materii. Dobrze by było, żeby kolejne prezydencje tę sprawę równie ważnie podnosiły i traktowały. Mówiono już tutaj, że problem ten dotyczy wielu milionów osób i ich rodzin, które cierpią.
Kiedy spotykamy się z naszymi wyborcami, słyszymy często pytanie: co Unia wnosi dla obywateli Europy? Dlaczego tam jesteście? Za co odpowiadacie? Czym się zajmujecie? To właśnie tego rodzaju kwestie powinny być przedmiotem wizerunkowego budowania powagi i wagi Unii Europejskiej. To potrzebne jest obywatelom, wspólna praca nad zwalczaniem tego typu chorób musi być priorytetem instytucji unijnych.
Νικόλαος Χουντής (GUE/NGL). - Κυρία Πρόεδρε, θεωρώ το πρόβλημα της καταπολέμησης των νευροεκφυλιστικών νοσημάτων και ιδιαίτερα του Alzheimer, παρά πολύ σοβαρό.
Επομένως είναι πολύ χρήσιμο να υπάρξει και να επιτευχθεί συντονισμός των ενεργειών των χωρών της Ευρωπαϊκής Ένωσης, προκειμένου να αντιμετωπιστούν οι αιτίες, να αντιμετωπιστεί το πρόβλημα της πρόληψης, της θεραπείας, αλλά και των συνεπειών που έχουν τέτοιες νόσοι στους ασθενείς, στο ευρύτερο δημόσιο σύνολο και στη δημόσια υγεία των πολιτών της Ευρωπαϊκής Ένωσης.
Πιστεύω ότι η προτεραιότητα και η κύρια κατεύθυνση πρέπει να είναι στον τομέα της πρόληψης και όχι της φαρμακευτικής αγωγής. Επίσης θα πρέπει να ενθαρρυνθούν τα κράτη μέλη να δημιουργήσουν κέντρα παρακολούθησης των ασθενών καθώς και των ατόμων που τους φροντίζουν, και να εξασφαλιστεί η ισότιμη επιστημονική συμμετοχή των κρατών στην ερευνητική αυτή προσπάθεια της Ευρωπαϊκής Ένωσης.
Τέλος, αυτά τα δεδομένα που θα δημιουργήσει η βάση σε συνεννόηση του Συμβουλίου και των κρατών μελών, πρέπει να είναι κάτω από δημόσια και κρατική ιδιοκτησία μέσα στα πλαίσια των εθνικών συστημάτων και τα συμπεράσματα να ανακοινώνονται σε δημόσια παγκόσμια φόρουμ. Τέλος, από εμάς εξαρτάται να ελέγξουμε τον σχετικό προϋπολογισμό για το εν λόγω θέμα.
Vilija Blinkevičiūtė (S&D). - Iš tiesų pritariu, jog šiuo laikotarpiu ypač svarbu sutelkti dėmesį į mokslinius tyrimus garantuojant pagalbą Alzheimerio ligomis sergantiems žmonėms , nes mūsų Europos Sąjunga vienija 27 valstybes ir kiekviena valstybė neturi vienodų galimybių suteikti pagalbą Alzheimerio liga sergantiems žmonėms. Tai yra skirtingos sveikatos priežiūros galimybės, skirtingos socialinių paslaugų galimybės, skirtinga pagalba toms šeimoms, kurios turi tokį ligonį. Todėl šie moksliniai tyrimai yra tiesiog gyvybiškai būtini ir tiems tyrimams turi būti sutelkta ir rasta, pirma, finansavimas, koordinuotas darbas, koordinuota veikla ir, antra, labai svarbu, kad atsirastų finansinės galimybės įgyvendinti tuos tyrimus ir suteikti realią pagalbą žmonėms, sergantiems ta liga, ir jų šeimoms.
Herbert Reul (PPE). - Frau Präsidentin! Ich will es auch sehr kurz machen. Die Notwendigkeit ist in vielen Redebeiträgen schon dargestellt worden. Es ist eine Krankheit, die viele Menschen und immer mehr Menschen betrifft. Es gibt die verstärkte Notwendigkeit, dass die Mitgliedstaaten zusammenarbeiten, dass man Kräfte bündelt, um Wirkung zu erzielen. Insofern ist es ein richtiger und vernünftiger Weg.
Schade ist, dass wir auf dem Verfahrenswege einige Schwierigkeiten haben, jetzt die Rolle des Parlaments noch einzubringen. Dass das hier mit einer Entschließung in letzter Minute geschehen muss, ist bedauerlich. Aber wenn es am Ende ein gutes Ergebnis gibt, dann ist das wichtig und entscheidend.
Cecilia Malmström, rådets tjänstgörande ordförande. − Fru talman! Alzheimers och andra demensrelaterade sjukdomar är fruktansvärda. Jag tror att många av oss som har sett en anhörig drabbas av Alzheimers ser vad det gör för att bryta ner en tidigare frisk människa och hur plågsamt det är för familj och anhöriga, och jag känner väldigt starkt för att vi ska satsa mera resurser på att forska om denna fruktansvärda sjukdom.
Det är tydligt att vi behöver ta nya grepp för att bättre samordna vår kunskap och forskning i Europa, och kommissionens pilotinitiativ syftar till att mobilisera de bästa forskarna vi har för att försöka förstå, bota och förhindra såväl Alzheimers som andra demensrelaterade sjukdomar.
Inom ramen för det triosamarbete som pågår mellan Frankrike, Tjeckien och nu Sverige, diskuterade vi tidigt vikten av att lyfta in Alzheimers som en gemensam prioriterad fråga inom ramen för folkhälsoarbetet. Det franska ordförandeskapet hade en mycket viktig konferens som en utav de ärade ledamöterna refererade till, och det svenska ordförandeskapet hade i september en konferens om värdigt åldrande, där Alzheimers var en utav punkterna på agendan.
Rådet ämnar som sagt anta slutsatser om detta den 3 december, och vi kommer naturligtvis att ta i beaktande den utmärkta resolution som ni har skrivit och som ni kommer att rösta om i morgon. Jag är övertygad om att frågan om Alzheimers kommer att återkomma inom ramen för forskningsprogrammet och liknande initiativ inom en mycket kort framtid, så tack så mycket för att ni reste denna mycket viktiga fråga.
Die Präsidentin. − Zum Abschluss der Aussprache wurden gemäß Artikel 115 Absatz 5 der Geschäftsordnung ein Entschließungsantrag(1)eingereicht.
Die Aussprache ist geschlossen.
Die Abstimmung findet morgen statt.
Schriftliche Erklärungen (Artikel 149)
Cristian Silviu Buşoi (ALDE), în scris. – Salut propunerea Comisiei de recomandare privind programarea in comun a cercetarii in domeniul combaterii bolilor neurodegenerative. Sanatatea psihica a populatiei este esentiala pentru un nivel adecvat de calitate a vietii. Acest tip de boli afecteaza din ce in ce mai multi oameni in UE, de aceea este nevoie de eforturi pentru combaterea factorilor care stau la baza declansarii acestor boli. Insa pentru a combate acesti factori e necesara descoperirea acestora prin cercetare. Consider ca proiectul-pilot de programare in comun a activitatilor de cercetare are un avantaj clar, acela de a mutualiza eforturile pentru finantarea cercetarii, ceea ce duce la o utilizare mai rationala a fondurilor destinate cercetarii in acest domeniu. De asemenea, colaborarea pe baza de retele formate din centrele de cercetare nationale si exploatarea in comun a infrastructurii necesare este cu atat mai utila cu cat nu toate statele membre dispun de resursele necesare intreprinderii actvitatilor de cercetare pe cont propriu, desi se confrunta cu un numar ridicat de cazuri de boli neurodegenerative. Va fi esential ca rezultatele cercetarilor sa fie utilizate pentru informarea populatiei cu privire la modurile care favorizeaza sanatatea psihica, contribuind astfel la reducerea numarului pacientilor si la mentinerea viabilitatii sistemelor nationale de sanatate publica.
António Fernando Correia De Campos (S&D), por escrito. – Caro Presidente, Caros Colegas, a Comunicação da Comissão ao Parlamento apresenta uma análise optimista das vantagens esperadas da cooperação na investigação entre Estados-Membros e da coordenação que a Comissão pode realizar, no contexto do 7º Programa Quadro, em matéria de doenças neurodegenerativas, nomeadamente na doença de Alzheimer. As medidas propostas na Comunicação relevam apenas do princípio da melhor utilização dos meios e programas já existentes: - Programa "Saúde"; - 7º Programa Quadro; - Plano de Acção da UE em matéria de deficiências; - Método Aberto de Coordenação; - Programa Estatístico. Bastará uma utilização óptima destes recursos para se obterem os resultados esperados? Que mecanismos de coordenação propõe a Comissão que não pudessem ter sido realizados antes da Comunicação? Qual o valor acrescentado desta? Que meios práticos novos pensa a Comissão adoptar para impulsionar uma cooperação de investigação, num contexto onde os recursos e as equipas existem, embora dispersos? Bastará dar maior visibilidade ao problema e utilizar instrumentos já existentes para ele vir a ser solucionado?
Proinsias De Rossa (S&D), in writing. – I support this Resolution welcoming the proposed pilot project for joint programming of research activities in the field of neurodegenerative diseases. Neurodegenerative diseases such as Alzheimer's and Parkinson's disease affect more than seven million citizens of the European Union. No cures are currently available for neurodegenerative diseases and knowledge about prevention, treatment, and identification of risk factors is very limited. Indeed, most of the research effort in the field of neurodegenerative diseases is carried out by Member States, with a relatively low level of transnational coordination, leading to fragmentation and limited sharing of knowledge and best practices among Member States. Joint programming could be highly valuable in reducing fragmentation of the research effort, leading as it would to a pooling of a critical mass of skills, knowledge and financial resources. However, Article 182(5) of the Treaty on the Functioning of the European Union, as inserted by the Treaty of Lisbon, which establishes measures necessary for the implementation of the European research area, could provide a more appropriate legal basis for future joint programming initiatives in the field of research. The Commission should consider using Article 182(5) as a legal basis for all future proposals for joint programming of research activities.
Eija-Riitta Korhola (PPE), kirjallinen. – Arvoisa puhemies, Alzheimerin tauti on hämmentävä sairaus, joka muuttaa sairastuneen maailman tuntemattomaksi ja vaaralliseksi paikaksi. Elämä on olemista hengenvaarallisessa nyt-hetkessä, jossa menneet muistot ja oppimiset eivät anna nykyhetkeen turvallista siltaa. Inhimillisesti kohtalon kovuutta lisää se, ettei parannuskeinoa tautiin tunneta tänä päivänä. Kyseessä on myös läheisten sairaus. Tautia kutsutaan joskus perheen sairaudeksi omaisten kärsiessä usein kroonisesta stressistä. Sosiaalinen vaikutus on laaja ja raskas. Väestön ikääntyessä Euroopassa hermoston rappeutumissairaudet kuten Alzheimerin ja Parkisonin tauti ovat enenevässä määrin kansanterveydellinen kysymys: jo nyt potilaita on yli 7 miljoona, ja määrän odetetaan tuplaantuvat tulevalla vuosikymmenellä. Sairauksien syitä lääketiede ei kuitenkaan vielä edes täysin tunne. Lupaavia tutkimustuloksia esiintyy, mutta läpimurtojen edistämiseksi tarvitaan koordinointia. Yksityisen ja julkisen sekä eri jäsenmaiden tutkimustiedon ja innovoinnin yhteensaattamiseksi tarvitaan yhteisön ohjelmasuunnitelua – siten on toivoa, että näiden sairauksien tehokkaampi ennaltaehkäisy, diagnosointi ja hoito tulevat mahdollisimman pian todeksi käytännön hoitotyössä. Olen vakuuttunut siitä, että hermoston rappeutumissairauksien kanssa kamppaleivat ihmiset, potilaat, omaiset ja hoitavat tukevat voimakkaasti pyrkimyksiä löytää yhteistyön avulla uusia keinoja sairauksien selättämiseksi. Juuri tällaiset hankkeet kertovat kansalaisille, miksi ylipäätään olemme täällä tänään; ne justifoivat koko unionin olemassa oloa. Olen kollega Reulin kanssa siinä samaa mieltä, että proseduuriset ja toimivaltaseikat ovat toisarvoisia silloin, kun itse asia etenee oikeaan suuntaan.
Sirpa Pietikäinen (PPE), kirjallinen. – Arvoisa puhemies, hyvät kollegat, Komissio hyväksyi viime kesänä neuvoston suosituksen, jossa patistettiin EU:n jäsenmaita yhteiseen ohjelmasuunnitteluun rappeuttavien hermostosairauksien tutkimustoiminnassa. Tämä on tärkeää, jotta rajalliset tutkimusvarat saadaan yhä parempaan käyttöön. On kuitenkin muistettava, että tutkimuksen ohella Eurooppaan tarvitaan laajempi muistisairauksia koskeva toimintaohjelma. Euroopan parlamentti hyväksyi puolestaan alkuvuodesta kirjelmän, jossa se vaati komissiota valmistelemaan Alzheimerin tautia koskevan toimintaohjelman. Parlamentin kirjelmässä tähdennettiin neljää seikkaa: tutkimuksen kehittämistä, varhaista diagnoosia, potilaiden ja heidän hoitajiensa elämänlaadun parantamista sekä muistiyhdistysten asemaa. Haluan muistuttaa, että ohjelmalla on kiire ja komission on syytä tarttua toimeen, jota parlamentti siltä on vaatinut.
Richard Seeber (PPE), schriftlich. – In unserer immer älter werdenden Gesellschaft wird die Zahl der neurodegenerativen Erkrankungen wie Alzheimer oder Altersdemenz weiter ansteigen. Um uns bestmöglich darauf vorzubereiten, müssen wir die Forschungsstrukturen besser ausbauen und die bestehenden Einrichtungen besser nutzen. Das geplante Pilotprojekt in diesem Bereich ist ein idealer Ausgangspunkt, um die derzeitigen Forschungsanstrengungen besser zu vernetzen. Wichtig ist neben der bestmöglichen Pflege für Betroffene aber auch die Prävention. Die Mitgliedstaaten sind dazu angehalten, Informationskampagnen über eine aktive Lebensgestaltung zu forcieren.