Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Fullständigt förhandlingsreferat
Onsdagen den 10 februari 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

15. Situationen i Ukraina (debatt)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Ukraina.

 
  
MPphoto
 

  Štefan Füle, ledamot av kommissionen.(EN) Herr talman! Den vice ordföranden/höga representanten Cathy Ashton bad mig göra följande uttalande.

Låt mig tacka er alla för denna mycket lämpliga inbjudan att tala till er om Ukraina, som är en av Europeiska unionens viktigaste partner.

Som ni alla vet genomfördes en andra omgång av presidentvalet i Ukraina i söndags. Detta var en viktig händelse, inte bara för landet som sådant, utan för regionen som helhet. Det var viktigt eftersom ett demokratiskt Ukraina kommer att bli en viktig förebild för landets grannar.

Vi välkomnar det OSSE/ODIHR-ledda internationella valobservationsuppdragets positiva bedömning att valet genomfördes i enlighet med internationella normer och att Ukraina har gjort ytterligare framsteg vad gäller landets redan goda valrykte sedan 2004.

Den höga representanten gav uttryck för denna åsikt i sitt uttalande i måndags. I uttalandet berömdes dessutom Ukrainas folk för sitt fortsatta engagemang för den demokratiska processen. Det stora valdeltagandet under båda valdagarna var särskilt uppmuntrande.

Det står klart att Ukrainas demokrati fortsätter sin konsolideringsprocess. Landets befolkning går och röstar, väljer fritt och förväntar sig att man ska lyssna. Detta är ett viktigt framsteg. Men det viktigaste är att det visar att Ukraina ansluter sig till europeiska värderingar.

Val har vinnare och förlorare. Det är väljarna som avgör. När vi träffas här i dag i Strasbourg har det officiella valresultatet ännu inte godkänts av den centrala valkommissionen.

Enligt det preliminära valresultatet är avståndet mellan de båda kandidaterna mycket litet. Vi har redan fått höra att resultatet kanske kommer att prövas i domstol. Vissa lokala domstolsförfaranden har redan inletts.

Det är logiskt och legitimt att alla eventuella problem undersöks. Samtidigt är det oerhört viktigt att valprocessen som helhet fortsätter utan problem, vilket visar på styrkan och djupet i Ukrainas demokratiska mognadsprocess och kandidaternas eget gemensamma engagemang för landets utveckling.

Varje val är ett uttryck för folkviljan. Det ger också en möjlighet till nystart. Det är nu viktigt för Ukraina att man går framåt. Att valprocessen i Ukraina blir en framgång – med tanke på Ukrainas geografiska och strategiska betydelse – är viktigt för EU, och för Europa som helhet.

Under åren som gått har vi fått se politisk instabilitet i form av konkurrens mellan presidenten och statsministern, något som förvärrats av konstitutionens brist på klarhet. Ukraina har genomgående genomfört goda val, och landet har ett livskraftigt civilsamhälle och fria medier. Dessvärre har emellertid reformprocessen som helhet – som är så viktig för Ukraina – tydligen avstannat. Mycket mer borde ha gjorts under tidigare år.

Den politiska kampen inför valet har också hindrat genomförandet av Internationella valutafondens standby-avtal, eftersom Ukraina inte har kunnat uppfylla kraven. Svagheten hos Ukrainas konstitutionella ram har också bidragit till detta.

Jag är övertygad om att jag talar för oss alla när jag säger att vi hoppas att det nya ledarskapet i Ukraina ska ge landets reformansträngningar nytt liv. Som en första prioritet, för att ta itu med effekterna av den globala finanskrisen och garantera en framtida ekonomisk stabilitet, måste Ukraina omedelbart på nytt komma igång med genomförandet av Internationella valutafondens program. Detta är också en förutsättning för att ett eventuellt makrofinansiellt stöd från EU ska kunna betalas ut.

Under de kommande veckorna och månaderna kommer vi att få se hur en ny förvaltning bildas i Kiev. EU:s budskap till Ukrainas ledarskap är konsekvent och tydligt: nu är det dags att handla. Vi förväntar oss konkreta framsteg. Reformer är avgörande för Ukrainas långsiktiga välstånd och säkerhet. Det ligger i Ukrainas eget intresse – inte bara för att glädja världssamfundet. Det här budskapet framfördes redan under toppmötet mellan EU och Ukraina den 4 december 2009.

Det krävs åtgärder på många olika nivåer. På den ekonomiska fronten måste Ukraina vidta skyndsamma åtgärder för att ta itu med korruptionen och för att förbättra affärs- och investeringsklimatet. Detta omfattar ansträngningar att stärka rättssystemets självständighet, öppna upp ekonomin och garantera en lojal och öppen konkurrens, till exempel genom att anta en lag om offentlig upphandling som följer internationella normer och Europeiska unionens regelverk.

Samtidigt måste viktiga reformer beslutas och genomföras inom sektorer såsom energi, framför allt gassektorn, transporter och miljö. Vi har också konsekvent uppmuntrat Ukraina att genomföra nya konstitutionella reformer, skapa stabilitet och införa fungerande grundläggande regler för det politiska livet. En konstitution måste klara sig över tid och dess reformer får inte vara knutna till kortfristiga politiska överväganden. Det är nu upp till Ukraina att välja den modell som landet vill införa. Hur som helst bör systemet garantera att det finns en effektiv maktfördelning som undviker det politiska dödläge som Ukraina har upplevt under senare tid. Hjälp och råd från Venedigkommissionen kommer att bli viktiga för att garantera att detta sker på ett sätt som motsvarar europeiska normer och att man utnyttjar bästa tänkbara erfarenheter.

Men innan några reformer genomförs måste Ukraina framför allt fortsätta det omfattande arbetet på att garantera en rättslig tillnärmning till Europeiska unionens standarder. Detta är en förutsättning för att Ukraina ska kunna utnyttja alla fördelarna med det nya associeringsavtal mellan EU och Ukraina som vi för närvarande förhandlar om med Ukraina, däribland ett djupgående och heltäckande frihandelsområde.

Det är vår uppgift att uppmuntra Ukraina på dess väg framåt och att stödja Kievs eget ledarskap i en process av omfattande reformer och modernisering. Vi har många verktyg för att göra detta. Genom den europeiska grannskapspolitiken har vi resurser att stödja Ukrainas egna reformansträngningar. Redan i dag omfattar det pågående och planerade tekniska och ekonomiska samarbetet med Ukraina cirka 435 miljoner euro, utan att man räknar med det omfattande makroekonomiska stödet. Östpartnerskapet har tillfört ytterligare verktyg. Det omfattande program för institutionsuppbyggnad som ingår i östpartnerskapet är ett bra exempel, eftersom det uttryckligen är inriktat på institutioner inom den ukrainska regeringen som behöver stärkas för att kunna leverera reformerna.

I förhandlingarna med Ukraina om ett nytt ambitiöst associeringsavtal EU–Ukraina har vi tydligt angett våra övergripande mål: politisk associering och ekonomisk integrering mellan Europeiska unionen och Ukraina. Detta är ett mycket viktigt åtagande som inkluderar upprättandet av ett djupgående och heltäckande frihandelsområde som kräver en omfattande tillnärmning till Europeiska unionens regelverk.

Men vårt erbjudande till Ukraina är inte enkelriktat. Den takt med vilken Ukraina och EU närmar sig varandra i framtiden beror på kvaliteten och djupet i Ukrainas egna reformansträngningar. Vi ser fram emot att arbeta med Ukrainas nya ledarskap för att uppnå våra gemensamma mål.

Vi har i dag varit i kontakt med den höga representanten och min kollega i kommissionen genom våra respektive kanslier, och låt mig sammanfattningsvis redovisa följande tre budskap: för det först var vi båda överens om att valet visade på livskraften i den ukrainska demokratin. För det andra har vi lovat att fördjupa våra förbindelser med Ukraina och hjälpa landet genomföra sin reformagenda. Och för det tredje ser vi fram emot att påbörja ett konstruktivt samarbete med den valda presidenten så snart de officiella resultaten har offentliggjorts.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

 
  
MPphoto
 

  Elmar Brok, för PPE-gruppen.(DE) Fru talman, herr kommissionsledamot! Vi är ganska besvikna. Jag är en av dem som befann sig i tältstaden under den orangea revolutionen i Kiev och när jag ser på det som har åstadkommits under de senaste fem åren måste jag säga till president Viktor Jusjenko att han inte har lyckats skapa stabilitet i sitt land, han har inte skapat parlamentariska möjligheter och han har fått lagstiftningsprocessen att tvärstanna. Han bär utan tvekan ansvaret för att den orangea revolutionen misslyckades. Jag hoppas att det här valet ska ge Ukraina ny stabilitet. Men även om valet uppenbarligen genomfördes i enlighet med internationella normer, så är jag orolig över att detta inte är en stabil demokrati som klarar sig på egen hand. När man ändrar lagstiftningen tre dagar innan den andra röstomgången, mitt i valet, oavsett anledning, så visar det inte att man har förstått själva processen. Det visar i stället att vi måste följa vad som sker i Ukraina med stor noggrannhet. Jag tror att vi verkligen måste engagera oss i processen att utveckla demokratin och rättsstatens principer i Ukraina, tillsammans med stabiliteten, vilket inte strider mot, utan är en följd av detta.

Štefan Füle! Ni har ett särskilt ansvar i samband med grannskapspolitiken. Men grannskapspolitik innebär inte att man bara fortsätter som tidigare. I stället innebär den att vi måste använde de verktyg som står till förfogande, inte bara för att skapa en bilateral förbindelse med ett land som Ukraina eller med andra länder i regionen, utan i stället i samband med en multilateral strategi för de länderna, så att de kan komma närmare varandra och bli stabilare. Vi måste ge dem framtidsutsikter. Det innebär inte att vi varje dag måste hänvisa till utvidgningen av Europeiska unionen, utan i stället att vi ställer viseringsmöjligheter till deras förfogande nu, överväger möjligheten av ett frihandelsområde och kanske till och med erbjuder dem möjligheten till samma status som Norge inom ramen för ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. Detta kommer inte att skada någon, det innebär inget aggressivt beteende mot någon, och samtidigt kommer det att leda till att man inför ett europeiskt perspektiv och stabilitet i länder av denna typ. Jag hoppas att den nya regeringen ska visa sig värdig att delta i denna typ av projekt.

 
  
MPphoto
 

  Kristian Vigenin, för S&D-gruppen.(BG) Fru talman, herr kommissionsledamot! En av nackdelarna med att vara ansvarig för såväl utvidgningen som grannskapspolitiken är att ni kommer att tillbringa mer tid i parlamentet. Och nu till själva sakfrågan.

Vi måste säga att de internationella observatörerna gjorde en mycket positiv bedömning av valet i Ukraina, oavsett det faktum att lagstiftningen som omgav själva valet stod på osäker mark. Man kan hävda att de ändringar som gjordes i sista minuten inte direkt påverkade resultatet av valet. I själva verket kan vi säga att demokratin i Ukraina var den största vinnaren, för när den sittande presidenten ställer upp på nytt som kandidat och bara får 5 procent av rösterna, så tycker jag det verkar vara ett tydligt tecken på att demokratin fungerar.

En av demokratins huvudregler är att man accepterar valresultatet som det är. Dessutom ska man erkänna sin rivals seger när bedömningen av det val som genomförts är positiv. Därför måste vårt budskap till den kandidat som förlorade vara mycket tydligt: Ukraina behöver politisk stabilitet och måste få en möjlighet att äntligen påbörja de sedan länge fördröjda reformerna. Förutom dessa budskap måste vi klart säga i parlamentet att vi kommer att hjälpa Ukraina att börja gå framåt igen tack vare vår politik, grannskapspolitiken, och Östpartnerskapet.

 
  
MPphoto
 

  Siiri Oviir, för ALDE-gruppen. (ET) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Presidentvalet i Ukraina nyligen utgjorde slutet på den period under de senaste åren när färgen orange innebar ett politiskt budskap. Presidentvalet nyligen kan betraktas som ytterligare ett steg i demokratins konsolidering.

Det sägs att revolutionen äter sina egna barn. Detta är sant, men Ukraina förblir en stat även efter detta val. Landet har fortfarande sitt flerpartisystem, och detta till största delen tack vare den orangea revolutionen. På samma sätt kan man tacka händelserna för fem år sedan för att det finns yttrandefrihet och en fri press. Det var då man slog in på vägen mot frihet och respekt för mänskliga rättigheter. Och allt detta är mycket viktigt.

Vi måste med andra ord erkänna att Ukraina utvecklats mot demokrati och rättsstatens principer, mot att förbättra den ekonomiska integrationen och främja förbindelserna med Europeiska unionen. Jag tror att Ukraina kommer att fortsätta på den inslagna vägen, trots det officiella valresultatet. Landet kommer att fortsätta stödja integrationen med Europeiska unionen, göra statens ledning effektivare, göra det politiska systemet mer balanserat, och fortsätta reformera konstitutionen.

Ukrainas inhemska politiska stabilitet och koncentrationen på inhemska reformer är en förutsättning för att kunna fortsätta förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ukraina. Det är en avgörande förutsättning för det bilaterala och multilaterala samarbetet att Ukrainas regering fortsätter att uppfylla sina mål. Vi måste fortsätta samtalen om ett associeringsavtal mellan Ukraina och Europeiska unionen. På senare tid har tempot sjunkit, och vi måste höja tempot igen.

Vi måste också ge energi- och miljösamarbetet ett konkretare innehåll. Att bli medlem av Världshandelsorganisationen är ett viktigt resultat, som också är en viktig förutsättning för att skapa ett riktigt frihandelsområde för oss och Ukraina. Men vi måste också nämna bristerna: vi har redan nämnt korruptionen, och det finns sedan länge grupper med särskilda särintressen och nepotistiska rutiner. Vi hoppas att Ukraina ska ta sig runt dessa brister …

(Talmannen avbröt talaren)

 
  
MPphoto
 

  Rebecca Harms, för Verts/ALE-gruppen.(DE) Fru talman! För det första skulle jag vilja ta vid där Elmar Brok slutade. Det är sant att det var ett mycket trist resultat för hjälten från 2004, Viktor Jusjenko, att bli besegrad i första valomgången. Viktor Jusjenko är som jag ser det den enda person som bör ställas till svars för misslyckandena för samtliga ledare i de ukrainska partierna eller blocken.

En viktig fråga som vi måste ta itu med är att människorna i Ukraina egentligen inte litar på att någon av ledarna för de ukrainska partierna ska kunna leda deras land som företrädare för och till förmån för samtliga landets medborgare. Om något har kommit fram genom valobservatörernas närvaro, förutom att valet genomfördes korrekt, vilket är självklart, så är det att de flesta röstade för det minst onda. Ingen av de medborgare som jag träffade hade stora förväntningar på detta val. Det är oroväckande när det gäller en så pass ung demokrati, som har kommit längre bort från det tidigare sovjetiska systemet än något annat land i Östeuropa.

Štefan Füle! Jag hoppas att er närvaro här i dag och frånvaron av Cathy Ashton inte innebär att Ukraina än en gång hamnar i bakgrunden och försvinner bland alla andra utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringar. Detta måste bli en av de viktigaste prioriteringarna, för så har det inte varit under de senaste fem åren.

De inhemska misslyckandena i Ukraina motsvaras av misslyckanden i EU:s strategi. Vi får inte ta lätt på detta längre. Vi måste ge Ukrainas fokusering västerut vårt oreserverade stöd, för vi har mycket att förlora. Gas är en fråga som alltid orsakar en hel del förvirring. Jag behöver bara nämna Sevastopol, där vi står inför en omfattande konflikt. Vi kan inte bara låta allt fortsätta som hittills. Ni har tagit på er ett stort ansvar inom detta område.

 
  
MPphoto
 

  Andreas Mölzer (NI).(DE) Fru talman, herr kommissionsledamot! Självklart har Julia Tymosjenko rätt att överklaga resultatet av presidentvalet. Med tanke på intrigerna och fifflet 2004 kan vi inte klandra henne, om det inte vore för det faktum att den här gången har internationella valobservatörer bekräftat resultatet. Hon kan kräva det som hon anser vara sin rätt. Men detta är inget smart drag i politiska termer, för en sådan här tvist kommer att resultera i att den politiska och ekonomiska osäkerheten i landet fortsätter.

Det jämna valresultatet återspeglar att landet har delats i två läger. Men det är knappast realistiskt möjligt för Viktor Janukovitj att återupprätta den auktoritära regim som störtades för flera år sedan, även om han skulle vilja det, trots att de oligarkiska strukturerna i det politiska och ekonomiska systemet utan tvekan har förstärkts genom presidentvalet.

Med tanke på det jämna resultatet kommer båda läger att tvingas till kompromisser. Det är viktigt att den kulturella och öst-västliga sprickan i landet läks för folkets skull. Mycket kommer att bero på om Viktor Janukovitj utser en statsminister som både öst- och västukrainare kan leva med och om Julia Tymosjenko är tillräckligt demokratiskt mogen för att kunna erkänna sitt nederlag och förena sig med oppositionen.

 
  
MPphoto
 

  Paweł Robert Kowal, för ECR-gruppen. (PL) Fru talman, herr kommissionsledamot! För fem år sedan genomgick även detta parlament en orange revolution, om man säger så. Men för flera veckor sedan, bland annat i Catherine Ashtons anförande, ställdes frågan om människorna i Ukraina var redo för den orangea revolutionen och om de hade genomfört allt detta. Jag är lika besviken som Rebecca Harms över att Cathy Ashton inte är med oss här i dag. Det finns dock ett svar på den frågan: ett valdeltagande på 70 procent i ett val är verkligen sällsynt i Europa, och det är även verkligen sällsynt även i våra länder. I det avseendet har Elmar Brok fel när han säger att den orangea revolutionen förlorade. Den vann, för den handlade om att skapa regler som alla kunde dra nytta av. Även i Polen känner vi till situationer där den som drar nytta av de demokratiska reglerna är någon som tidigare varit motståndare till demokratin. Men detta är bra, det är så det måste vara.

Och nu har det blivit dags för vårt svar: har vi gjort allt vi borde ha gjort efter den orangea revolutionen? Har vi besvarat den frågan? Har vi, frånsett alla de instrument som kommissionsledamoten talade om, och det är en bra sak att vi har skapat dessa instrument, sagt att dörren står öppen för Ukraina? Kan omfattande reformer genomföras i ett postkommunistiskt land utan det löftet? Kan vi uppmuntra människor att göra uppoffringar om vi säger till dem att de alltid kommer att lämnas utanför i väntsalen? Borde vi inte snarare säga till dem: det finns plats för er i EU, kanske inte i dag, inte i morgon, men det finns plats.

Att säga detta är ett fantastiskt tillfälle för den nye kommissionsledamoten Štefan Füle. Catherine Ashton är inte här i dag. Herr kommissionsledamot! Var modig och bli den förste som börjar säga att det finns plats. Kanske inte i dag, inte i morgon, men det kommer att finnas plats. Det kommer att vara till stor hjälp för Ukrainas befolkning. Detta är kanske sista chansen att säga detta, och det är därför som alla ukrainare måste vara säkra på att integrering, samarbete med EU och förändringar av lagen är deras egen personliga möjlighet.

Detta måste man inte enbart säga till eliten, till affärsmännen eller till studenterna. Det måste sägas på ett sådant sätt att alla förstår att det fortfarande är meningsfullt att göra uppoffringar efter flera år av kommunism, att det fortfarande är värt att göra något. Det är även en möjlighet för er, Štefan Füle. Säg detta klart, och ni kommer att gå till historien. Ni kommer att hjälpa inte bara Ukraina, utan hela Centraleuropa. Alla måste känna att de har en möjlighet. Det är därför som vi, förutom att underteckna associeringsavtalet, som är mycket viktigt, måste släppa på viseringskraven för ukrainare och i framtiden ta bort dem helt. Vi måste säga mycket tydligt att dörren står öppen för Ukraina. Någon måste äntligen, efter dessa fem år, säga det.

 
  
MPphoto
 

  Lena Kolarska-Bobińska (PPE).(EN) Fru talman! Valet i Ukraina nyligen har visat att landet är en fungerande demokrati.

Den nya presidenten kommer att tvingas regera med en stabil opposition och fria medier. Man kan bara hoppas att oppositionen blir konstruktiv och att standarden på landets styrelseskick förbättras.

Valkampanjen bekräftade att den ukrainska politiska eliten vill fortsätta processen att integreras med Europeiska unionen och behålla goda grannförbindelser med Ryssland. Europeiska unionen måste svara med tydliga signaler som välkomnar båda dessa trender. Samtidigt måste Ukraina höja tempot i reformarbetet.

Om sådan framsteg görs måste EU överväga att utlova medlemskap åt Ukraina. Under tiden måste vi uppmuntra och göra betydligt mer för att öka integrationen på gräsrotsnivå.

Utbyte individ till individ, ungdoms- och skolbesök, stipendier, vänortsarrangemang mellan städer och regioner och affärskontakter är det bästa sättet att sprida budskapet att reformer är den enda vägen till en bättre framtid.

Det som är viktigast just nu är att EU hittar ett sätt att införa lättnader i viseringssystemet. Vi måste garantera största möjliga flöde av människor över våra gränser med Ukraina.

Som en av mina väljare skrev till mig nyligen: hjälp 1 000 människor att resa till EU från östra Ukraina så kommer 100 000 att höra talas om deras positiva intryck när de kommer tillbaka.

Detta är enda sättet för att stärka de reformer vi vill se genomförda hos denna vår värdefulla demokratiska granne.

 
  
MPphoto
 

  Marek Siwiec (S&D).(PL) Fru talman! Det finns åtminstone ett land från f.d. Sovjetunionen där man inte känner till valresultatet i förväg. Det landet heter Ukraina, och det bör vi vara glada över, för även vi har bidragit till detta. Efter valet i Ukraina kommer något att ändras. Det blir en ny president, och den nya presidenten bör få ett vänligt mottagande av Europeiska unionen och Europaparlamentet. Detta eftersom Ukrainas europeiska ambitioner inte bara är en nyck utan en allvarlig utmaning och en strävan för miljontals ukrainare. En ny öppenhet gentemot Ukraina behövs i Europeiska unionen. Låt oss inte motiveras av personliga ambitioner. Jag förstår att Europeiska folkpartiet beklagar att valet inte vanns av den kvinna de hade velat se som segrare. Man låt oss inte tvinga Ukrainas nya president i armarna på Moskva. Ukraina kommer att bli en partner som vi har stora förväntningar på. Ukraina kommer att bli en partner som kommer att få mycket att göra. Ukraina kommer att bli en partner som bör behandlas med gott uppsåt. Därför krävs det, än en gång, en ny europeisk impuls, för Ukraina är en del av Europa och vi måste tillämpa en sådan politik i vårt eget intresse.

 
  
MPphoto
 

  Traian Ungureanu (PPE).(RO) Jag hoppas att de ukrainska myndigheterna ökar ansträngningarna att samarbeta externt med Europeiska unionen och att rätta in sig efter de europeiska normerna internt. Östpartnerskapet och Euronest-initiativet erbjuder en bra ram för detta.

Oavsett den nya förvaltningens politiska färg är frågan inte om Ukraina ska förbli östvänligt eller bli västvänligt. Frågan är om Ukraina kan stärka sin demokrati internt. Det innebär att fastställa demokratiska normer och skydda de demokratiska rättigheterna. Ett känsligt område är t.ex. situationen för den rumänsktalande minoriteten i Ukraina och deras rätt till utbildning på sitt modersmål.

När det gäller utrikespolitik måste Ukraina uppmuntras till samarbete med Europeiska unionen genom att utveckla goda grannskapsförbindelser med EU:s medlemsstater. Men det är lika viktigt att engagera Ukraina i de europeiska processerna för samarbete i Svarta havsregionen. Slutligen kan en konsolidering av förbindelserna med den proeuropeiska regeringen i Republiken Moldavien visa sig bli ett omedelbart, nyttigt steg mot en god grannskapspolitik.

 
  
MPphoto
 

  Mário David (PPE).(PT) Fem år efter den orangea revolutionen verkar Ukrainas befolkning blicka tillbaka på perioden som en försutten möjlighet. Detta är inte bara den politiska elitens fel. Det är sant att de var alltför upptagna av konflikter kring makt och inflytande. Många reformer genomfördes aldrig, och många lämnade aldrig ritbordet.

I en demokrati kan man inte ändra vallagarna mellan två omgångar av ett val. Detta är inte smickrande för de personer som föreslog vallagarna, de som röstade för dem och de som utformade dem. Det antyder att det finns ovärdiga och oönskade avsikter bakom detta. Mycket måste ändras när det gäller de rättsvårdande myndigheternas brist på självständighet, eftersom de utsätts för mycket påverkan, inte bara från politiska kretsar, utan även från ekonomiska aktörer. Utan ett fritt och oberoende rättssystem kan det inte finnas några lagar, de mänskliga rättigheterna är inte garanterade och det förekommer heller inga utländska investeringar och ingen utveckling.

Men Europaparlamentet, och framför allt många av medlemsstaterna, måste ta på sig en del av skulden för denna besvikelse. Jag önskar att vi under ett par sekunder kunde föreställa oss hur det är att vara medborgare i ett europeiskt land som på grund av historiens nycker fortfarande inte är medlem av Europeiska unionen. Vad skulle vi då förvänta oss av EU? Solidaritet. Men många utländska ministrar, som bara var intresserade av att störa eller irritera Moskva har utnyttjat och missbrukat de ständiga konflikterna i Kiev för att kunna undvika att tydligt säga ifrån att Ukraina är ett oberoende och suveränt land.

Om därför majoriteten av landets befolkning fritt visar att de är för och landet uppfyller de fastställda kriterierna, kan Ukraina hoppas bli medlem av Europeiska unionen i framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE).(LT) Även om det är en besvikelse måste vi inse att den sexåriga romantiska perioden i Ukrainas politiska liv nu är slut. Resultatet av presidentvalet i Ukraina är varken en olycka eller ett ”felaktigt” val av Ukrainas befolkning. I stället återspeglar det de djupare politiska problemen och det faktum att förhoppningarna från den orangea revolutionen aldrig uppfylldes.

Herr kommissionsledamot! Ni sade att vi förväntar oss energiska och engagerade insatser från Ukrainas nya president och nya förvaltning. Landet behöver seriösa strukturreformer.

Men vi borde säga något till Europeiska unionen. I det här läget måste vi samarbeta med Ukraina, och det mera aktivt än någonsin tidigare, om vi vill ha inflytande i det postsovjetiska området och konsolidera demokrati och mänskliga rättigheter i regionen. Europeiska unionen måste erbjuda Ukraina en alternativ europeisk vision. För att kunna göra det borde vi i första hand rikta in oss på så kallade mjuka åtgärder med långfristiga verkningar, t.ex. att främja den ekonomiska integrationen, vara aktivare när det gäller att skapa kontakter individ-till-individ och föra en politisk dialog med Ukrainas statliga institutioner.

 
  
MPphoto
 

  Kinga Gál (PPE).(HU) I diskussionen om det nuvarande läget i Ukraina skulle jag vilja att kommissionen utnyttjade sina förbindelser eller sitt nätverk av förbindelser med Ukraina för att kräva att landet, parallellt med åtgärder inom andra områden, visar ett konsekvent och tydligt engagemang för de nationella minoriteternas rättigheter. Det vi har hört i dag om den senaste tidens bakslag i Ukraina, som påverkar så många områden, gäller nämligen i högsta grad den som tillhör en minoritetsgrupp, det gäller utbildning i minoritetsgruppernas språk och användningen av deras modersmål. Klarhet och följdriktighet krävs från vår sida, för Europeiska unionen har verkligen möjlighet att påverka Ukraina, som omfattas av grannskapspolitiken, över hela linjen, inbegripet regler och förordningar om nationella minoriteter. Vi har sett att följdriktighet i vår ståndpunkt och i våra budskap verkligen fungerar, och vi hoppas att detta ska kunna bidra till att man hittar lämpliga lösningar på sådana problem. Jag föreslår att alla eventuella framtida avtal som tecknas med Ukraina uttryckligen ska ta upp dessa frågor, inbegripet rätten till utbildning på modersmålet, eftersom detta är en grundläggande förutsättning för att de nationella minoriteterna ska överleva.

 
  
MPphoto
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D).(LT) I dag upplever Ukraina inte bara en ekonomisk kris, utan i vissa avseenden även en politisk kris. Kanske kan presidentvalet hjälpa till att föra landet ut ur det politiska dödläget och ge ökad stabilitet. Ukraina måste fortfarande bestämma sig för vilken samhällsmodell man ska ansluta sig till. ska landet samarbeta med Öst eller välja integrering med Europa? Detta är inget enkelt val, framför allt eftersom den ideologiska splittring som finns i det politiska livet även har spritts till samhället i stort. Dörren till EU måste lämnas öppen för Ukraina och allmänna val är ett viktigt steg för att stärka den demokratiska statens principer. Ukrainas befolkning har uttryckt sin vilja att välja vem som ska leda landet. Ukraina är ett europeiskt land som måste ha rätt att fatta beslut som rör Europa. Därför måste Europeiska unionen samarbeta intensivt med Ukraina, stärka demokratin i landet och påskynda dess integration i EU.

 
  
MPphoto
 

  Ivo Vajgl (ALDE).(SL) Herr kommissionsledamot! Er rapportering om Ukraina i dag var mycket tydlig. Ukraina har utsikter att bli medlem av EU och vi har de instrument som krävs för att de utsikterna ska bli ett trovärdigt alternativ.

Valet var mycket jämnt, men det var demokratiskt, och för oss är detta det enda viktiga. Den jämna valutgången har visat hur komplicerat detta land är. Ukraina är ett multietniskt och flerkonfessionellt land med en mycket orolig historia, vilket är något vi också måste ta hänsyn till. Jag tror att vi, såväl Europaparlamentet som EU som helhet, måste utnyttja alla möjligheter för att uppmuntra till något slags produktiv dialog med Ukraina, en dialog som skulle stärka den ukrainska staten och det ukrainska samhället inifrån.

Att sätta etiketter på detta land eller sprida olika typer av förutfattade meningar om det skulle vara något negativt. Jag tycker inte att vi har gjort det tidigare, och jag hoppas att vi inte kommer att göra det i framtiden heller.

 
  
MPphoto
 

  Charles Tannock (ECR).(EN) Fru talman! I söndags hade jag förmånen att närvara i Kiev som medlem av valobservationsgruppen. Allt jag såg var fredligt, öppet och på många sätt egendomligt nog stabilare än i mitt eget land, Storbritannien, med genomskinliga röstlådor och foto-ID som krävdes för att man skulle få rösta.

Men jag blev naturligtvis besviken på resultatet, för president Viktor Janukovitj är ingen demokrat i västeuropeisk mening. Han kommer nu formellt att ge upp alla ansträngningar att bli medlem av Nato och endast låtsas vara intresserad av EU-medlemskap för sitt land, som nu även formellt är motståndare till Ryssland, hans nära vän och granne. Han kommer i stället att nöja sig med ett frihandelsavtal och viseringslättnader. Julia Tymosjenko griper enligt min mening efter halmstrån genom att vilja pröva sitt mycket knappa valnederlag i domstolarna, och jag betvivlar starkt att det kommer att lyckas.

Det som verkligen oroar mig nu är det jag hörde man diskuterade under kvällen: förnyade utbrytartendenser i västra Ukraina – som var motståndare till Viktor Janukovitj och som stödde Julia Tymosjenko – så att den delen antingen förenas med Polen eller bildar en ny väststat. Detta kommer förmodligen aldrig att ske, men om det skulle bli så, så måste det ske fredligt och med konsensus. Det vi måste göra här i Europeiska unionen är att stödja arvet från den orangea revolutionen och våra demokratiska värderingar som vi delar med Ukraina.

 
  
MPphoto
 

  Franz Obermayr (NI).(DE) Fru talman! Striden är över, och åtminstone under nästa parlamentariska mandatperiod kommer Viktor Janukovitj att vara Ukrainas president. Det är glädjande att detta var resultatet av ett rättvist val. Det antyder dessutom att väljarna inte ville att de olika ståndpunkterna skulle huggas i sten, t.ex. att å ena sidan gå med i Nato, eller å andra sidan den rysslandvänliga hållningen. Viktor Janukovitj gör klokt i att fortsätta den demokratiska processen och inte enbart blicka österut, och att göra tydliga förändringar i den ukrainska befolkningens levnadsförhållanden. Annars kommer resultatet av nästa val att vara avgjort i förväg.

EU måste erbjuda ett kraftfullt stöd för denna stabiliseringsprocess. Det kommer att stå klart senast när EM i fotboll äger rum 2012 om Ukraina har utvecklat ett gemensamt ukrainskt medvetande eller om landet kommer att fortsätta plågas av sin språkliga och geografiska splittring.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Låt mig åter igen be alla dem som jag inte kunde ge en möjlighet att yttra sig om ursäkt. Jag är säker på att detta är en fråga som vi kommer att återkomma till.

 
  
MPphoto
 

  Štefan Füle, ledamot av kommissionen.(EN) Fru talman! Låt mig än en gång tacka er för möjligheten att tala här i dag. Jag tycker att detta har varit en nyttig diskussion som har avsatt ett par konkreta förslag och påpekanden som vi kan fundera vidare på.

Som jag sade inledningsvis är Ukraina viktigt. Det är fortfarande en strategiskt viktig partner för Europeiska unionen och en ledare i regionen. Förbindelserna mellan EU och Ukraina har fördjupats kraftigt under de senaste åren. Jag anser verkligen att denna utveckling bör fortsätta i framtiden.

Hur snabbt och hur djupt närmandet mellan Ukraina och Europeiska unionen blir kommer att vara beroende av reformer. Och reformer kommer att uppmuntra mig att bli ännu djärvare. Vi står redo att stödja Ukraina i det arbetet, med ett stort antal olika verktyg som EU förfogar över. Hur som helst hoppas vi att det nya ledarskapet ska visa prov på den politiska viljan att genomföra reformer till förmån för Ukrainas framtida stabilitet och välstånd.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum under det andra sammanträdet i februari.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig.(RO) Ukraina är särskilt viktigt för Europeiska unionen när det gäller engagemanget i Östpartnerskapet och Svarta havssamarbetet och för EU:s energiförsörjning.

Mitt bidrag kommer att gälla en aspekt som inte nämnts särskilt mycket, men som är särskilt viktig för mig när vi talar om Ukraina. Över en halv miljon etniska rumäner lever i det landet. Myndigheterna i Kiev har hittills visat lite intresse för dem när det gäller att garantera deras grundläggande rättigheter. Men under valkampanjen kunde vi för första gången se hur en ny typ av styrelseskick lanserades i detta grannland till Rumänien. En av kandidaterna garanterade rumänerna i landet att han skulle stödja införandet av rumänska som ett regionalt språk i områden där rumäner är i majoritet.

Ukraina står i dag inför två olika värdesystem. Vissa medborgare vill närma sig Europeiska unionen och att våra värderingar, till exempel frihet och fred, ska garanteras. En annan grupp av medborgare ser på den europeiska integrationen med misstänksamhet. Ukraina behöver stöd och solidaritet från EU för att kunna fortsätta de reformer som redan påbörjats för att kunna eliminera denna splittring mellan Öst och Väst.

 
  
MPphoto
 
 

  András Gyürk (PPE) , skriftlig.(HU) Efter presidentvalet inleds ett nytt kapitel i förbindelserna mellan EU och Ukraina. Ett av de viktigaste samarbetsområdena kommer att bli frågan om energiförsörjning. Det är ingen tillfällighet. Europeiska unionens beroende ökar, eftersom en betydande del av dess energiimport kommer in via EU:s grannar i öster. För att säkra energiimporten är det motiverat att Europeiska unionen med alla till buds stående medel hjälper Ukraina att underhålla och modernisera sitt energinät, framför allt det vitala nätet av gasledningar. Samtidigt tror jag det finns en grundläggande förutsättning för ekonomiskt stöd, i linje med slutsatserna från EU-toppmötet i juni: Ukraina borde påbörja sin reformering av branschen och öka insynen i sin gasindustri. Bristen på öppenhet i systemet med mellanhänder har medfört nackdelar för Ukrainas medborgare, samtidigt som det också förhindrar möjligheterna att skapa försörjningstrygghet för EU:s medlemsstater. Dessutom kan det vara värt att stödja ansträngningarna att utöka lagringskapaciteten. Att lägga upp reservlager är faktiskt ett av de viktigaste sätten att garantera en kontinuerlig överföring av gas i Europa under den kalla vinterperioden.

Europaparlamentet förväntas anta den nya förordningen om EU:s gasförsörjning till våren. Enligt den förordningen ska medlemsstaterna godkänna samordnade handlingsplaner för eventuella störningar av gasförsörjningen. Jag tror att medlemsstaterna måste samordna sådana handlingsplaner, inte bara inbördes, utan också få med Ukraina i samrådsprocessen. Även i framtiden blir det otänkbart att lösa problemet med störningar av importen utan intensiva samtal med ledarna i Kiev.

 
  
MPphoto
 
 

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig.(RO) Valet av Viktor Janukovitj som president innebär att Ukraina går in i en ny fas som kommer att föra landet närmare EU. Som medlem av den parlamentariska samarbetskommittén EU–Ukraina och europeisk medborgare anser jag att Europeiska unionen kan och bör göra vad den kan för att underlätta för sin östliga granne att slå in på en europeisk och demokratisk väg. Europaparlamentets valobservationsuppdrag ansåg att valet gick lagligt till utan några incidenter och att det därmed garanterar den nya presidentens legitimitet. Det utgör också en tydlig kontrast mot det val som ägde rum 2004–2005. Den nya politiska färgen får inte ändra vår strategi gentemot Ukraina, som måste förbli lika konsekvent och till och med effektivare. Även om det är väl känt att president Viktor Janukovitj inte tänker försvaga sina band med Ryssland, så innebär inte det att han tänker avlägsna sig från EU. För att undvika risken för att detta ska inträffa, hur liten den än är, så måste vi vara proaktiva när vi hanterar våra förbindelser med Ukraina, eftersom det är enda landet som kan garantera stabiliteten i området. Vi måste visa öppenhet genom dialog och fast vilja, så att Ukraina får den uppmuntran som krävs för att slå in på en proeuropeisk utveckling. Jag är övertygad om att Ukrainas har förmågan att återuppta reformarbetet och visa att landet är en trovärdig partner för EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Tunne Kelam (PPE), skriftlig.(EN) Ukraina är fortfarande avgörande för Europas stabilitet och demokratiska utveckling. Även om de flesta förväntningarna i samband med den orangea revolution som Europaparlamentet så effektivt bidrog till har kommit på skam, hoppas man att arvet från Viktor Jusjenkos presidentperiod – fria och rättvisa val, människor som har besegrat sin rädsla när de har framfört sina åsikter och i grunden fria medier – kommer att finnas kvar. Det stämmer att ett stort land som Ukraina, som har varit berövat sitt oberoende under lång tid och som har drabbats av ett veritabelt folkmord – Holodomor – kommer att behöva lite tid för att bättre kunna definiera sin europeiska identitet och sina framtida strategiska mål. Men vi kan inte bortse från att Europeiska unionens politik mot Ukraina sedan 2004 har ett visst ansvar. EU har inte varit ivrigt att erbjuda Ukraina möjligheten till ett framtida medlemskap i EU. EU:s stöd till Ukraina har till största delen visat sig vara tvetydigt och det har inte övertygat befolkningen i Ukraina, eftersom det ofta har dominerats av rädslan att irritera Ryssland. Vi måste inse att den viktigaste faktorn för att skapa en äkta demokratisk och vänligt sinnad rysk granne är ett oberoende och EU-integrerat Ukraina. Detta kommer att förbli EU:s ansvar. Nu måste vi utnyttja Östpartnerskapet maximalt.

 
  
MPphoto
 
 

  Krzysztof Lisek (PPE), skriftlig. (PL) Fru talman! Jag har tagit del av informationen om valet av Viktor Janukovitj som Ukrainas president. Även om Ukraina befinner sig i en mycket allvarlig situation kan man se förändringar till det bättre vad gäller respekten för lagen under perioden sedan det förra valet. Jag hoppas den juridiska tvisten om valresultatet kommer att lösas snabbt och att båda sidor ska koncentrera sig på att hjälpa Ukraina ta sig ur den ekonomiska krisen, stärka landets ställning i världen och framför allt hjälpa Ukraina utveckla fastare band med Europeiska unionen. Mot bakgrund av den nyvalda presidentens löften om att öka demokratiseringen och garantera internationell stabilitet, samt det faktum att han lägger stor vikt vid Ukrainas medlemskap i EU, är jag övertygad om att det nuvarande goda samarbetet mellan Ukraina och Europeiska unionen inte bara ska fortsätta, utan utvidgas. Företrädare för alla EU:s länder hoppas att Ukraina äntligen ska gå in i en period av politisk stabilitet och enighet när det gäller den ekonomiska politiken.

Enligt min mening kommer Ukrainas nya ledare också att vända sig till Europeiska unionen för att få hjälp med att ta Ukraina snabbare ur landets djupa kris, som har lett till en fruktansvärd ekonomisk tillbakagång och ett budgetunderskott på 12 procent. Europa borde överväga att lägga fram ett särskilt förslag om att inkludera Ukraina i de europeiska strukturerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian-Jean Marinescu (PPE), skriftlig.(RO) Jag hoppas att den nya presidenten tar hänsyn till den EU-vänliga inställning som majoriteten av Ukrainas befolkning har visat.

Associeringsavtalet förhandlas förnärvarande och jag tror det kan vara nyttigt för båda parter att underteckna det så snart som möjligt. Vallöftena måste uppfyllas. Ett av dem är respekten för minoriteternas rättigheter och avskaffandet av politiken för avnationalisering och assimilering av etniska minoriteter.

Rumänien kan fungera som en modell för Ukraina när det gäller att tillämpa europeiska normer på minoriteternas situation. I det avseendet kan den parlamentsledamot som företräder den ukrainska befolkningen i Rumänien i det rumänska parlamentet fungera som rådgivare, och jag rekommenderar honom åt Ukrainas framtida president.

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig. (RO) Ukraina är en europeisk stat som delar alla Europas kulturella värderingar. Ukraina måste ärligt och effektivt genomföra ett politiskt program som garanterar rättigheterna för nationella minoriteter som ryssar, tatarer, rumäner, polacker, ungrare, greker och andra. Landet måste genomföra EU:s stadga för regionala språk och minoritetsspråk, som garanterar dessa språk status av regionala språk. Jag anser att EU måste stödja genomförandet av sådana åtgärder och därvid understryka att inte en enda minoritet får glömmas bort.

Det finns t.ex. en rumänsktalande minoritet i Ukraina på över 410 000 personer. Det är en traditionellt nationell grupp med djupa historiska rötter som lever i harmoni med majoriteten och med andra minoriteter, framför allt i Tjernivtsiregionen (norra Bukovina, norra Bessarabien och Hertsa), Odessaregionen (distrikten i södra Bessarabien) och i Transkarpatien (historiskt sett Maramureş). EU bör uppmuntra myndigheterna i Ukraina att utveckla enheter som erbjuder undervisning på rumänska i de yrkesskolor och gymnasier som för närvarande finns i städerna i de regioner som nämnts ovan. Dessutom bör EU samarbeta med Kiev så att universitetet i Chernivtsi inrättar avdelningar som erbjuder undervisning för personer som har rumänska som modersmål i samtliga de nuvarande institutionerna och specialutbildningarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristian Dan Preda (PPE), skriftlig. (RO) Jag gläder mig åt att valet i Ukraina förra söndagen avlöpte väl. Valresultatet måste erkännas av alla berörda parter, eftersom en demokrati inte kan byggas på permanent misstro och tvister. Det är tråkigt att Julia Tymosjenko förlorade valet. Men det är ännu tråkigare att höra alla hennes uttalanden under valkampanjens senare del, när hon ifrågasatte domen i Internationella domstolen om kontinentalsockeln i Svarta havet. Jag hoppas att den ukrainska regeringen, oavsett om den kommer att ledas av Julia Tymosjenko eller någon annan, ska godta det faktum att en sådan dom är slutgiltig.

 
  
MPphoto
 
 

  Csaba Sógor (PPE), skriftlig.(HU) Viktor Janukovitj utlovade följande åtgärder till den ungerska minoriteten i Ukraina om han vinner valet: Omedelbart upphävande av restriktioner som påverkar det ungerska utbildningssystemet, ungerska grundskoleelever och sistaårsstudenter, obehindrad användning av modersmålet inom utbildning, rättssystemet, offentlig administration, media och andra områden, obehindrad användning av nationella symboler, obehindrade kontakter med fäderneslandet, medverkan från gemenskapens företrädare i lokal, regional och nationell offentlig förvaltning. Resultaten av presidentvalet i regioner med en högre andel underska medborgare och det knappa slutresultatet visar att den ungerska gemenskapens röster i stor utsträckning bidrog till Viktor Janukovitjs seger. I kampanjens hetta lovade även Julia Tymosjenko att upphäva åtgärder som diskriminerar utbildning på modersmålet. Men det lät inte som ett trovärdigt budskap från en politiker som varit premiärminister i fem år och under den tiden inte visat något intresse för minoriteternas problem. Den ungerska och rutenska minoriteten sätter nu sitt hopp till Viktor Janukovitj och väntar sig att han erkänner minoriteters regionala status och skapar nya förutsättningar för relationerna mellan majoriteten och minoriteterna. Men om den nye presidenten i Ukraina misslyckas med att hålla sina löften, t.ex. i utbyte för stöd från ukrainska nationalister tappar han inte bara stödet från minoriteterna utan fördröjer också bildandet av det så omtalade europeiska Ukraina flera år.

 
  
MPphoto
 
 

  Csaba Sándor Tabajdi (S&D), skriftlig.(HU) Europeiska unionen ska spela en mer aktiv roll i Ukraina. Vi ska sluta att bete oss som EU gjort de senaste åren och behandla en av Europas största stater med tveksamhet och utan större intresse. Ukraina är en viktig partner i den östliga dimensionen av gemenskapens grannskapspolitik och en av de viktigaste transitländerna för relationer som odlas med Ryssland. Med Viktor Janukovitj som vald president har Ukraina en stark, lättsam ledare som är lika öppen mot Europa som Ryssland. Den viktigaste uppgiften för den nye presidenten blir att överbrygga den djupa politiska klyftan så att en stark förvaltning kan komma till stånd och de länge emotsedda, omfattande sociala och ekonomiska reformerna kan genomföras. Det viktigaste för EU nu är att göra sin närvaro mer märkbar än förut i Ukraina och skapa ny grund för samarbete. Den östliga dimensionen av gemenskapens grannskapspolitik utgör en utmärkt ram för detta och avdelningen för yttre åtgärder som inrättas enligt Lissabonfördraget kommer att ge lämpliga förutsättningar. Jag vill betona att Ungern, med Ukraina som största granne är särskilt intresserad av att politisk och ekonomisk stabilitet kommer till stånd i Ukraina. Det ligger också i vårt intresse att förbindelserna mellan Ukraina och Ryssland konsolideras. Vi hoppas också mycket på att Ukraina ska lämna sin minoritetsbekämpande politik som lett till kränkningar av minoriteternas rättigheter i regionen Nedre Karpaterna, även ungrarnas.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy