Index 
 All text 
Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 11 februari 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

Förslag till rådets direktiv om genomförande av det ramavtal om förebyggande av skador på grund av vassa instrument inom hälso- och sjukvården som ingåtts av HOSPEEM och EPSU (debatt)
MPphoto
 

  Stephen Hughes, författare. (EN) Herr talman! Detta är en viktig arbetsmiljölagstiftning. Liz har beskrivit en del av bakgrunden till den. Det har tagit lång tid att få fram lagstiftningen – sex år från våra första möten i frågan, som hon också nämnde. Det är bra att kommissionsledamot László Andor är här denna morgon, men det är på sätt och vis synd att kommissionsledamot Vladimír Špidla inte är här. Vi har ofta kritiserat honom här i parlamentet, men denna morgon kunde vi ha gratulerat honom till att äntligen ha tagit initiativet att lägga fram detta förslag om nålsticksskador, om skador orsakade av vassa instrument.

Det tog oss ett tag att få honom att agera. Det var faktiskt hans tjänsteavdelningar som fortsatte att råda honom att han inte skulle agera, att direktivet från 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet, kombinerat med riskanalyserna i ramdirektivet från 1989, var tillräckliga för att förebygga den här typen av skador, men till slut lyckades vi övertyga tjänsteavdelningarna om att en miljon skador per år helt klart tydde på att något var fel. Vi behövde särskild lagstiftning för att hantera det här problemet, som de har i Förenta staterna och i delar av Spanien, och den fungerar mycket effektivt där.

Till slut gick kommissionsledamoten med på att agera och 2008, som Liz har sagt, utarbetade kommissionen en ändring av direktivet från 2000, men sedan förklarade HOSPEEM och EPSU, arbetsmarknadens parter inom hälso- och sjukvårdssektorn, att de ville utarbeta ett avtal. De utarbetade avtalet. Jag är glad över att de har gjort det. Det är ett bra avtal, men det är lite oklart till vissa delar. Därför har jag lagt fram ett ändringsförslag som utskottet för sysselsättning och sociala frågor har godkänt, om att begära att kommissionen ska offentliggöra riktlinjer som ska åtfölja direktivet för att garantera ett smidigt och enhetligt införlivande i alla medlemsstaters lagstiftning.

Vi stöder helhjärtat kommissionens förslag till direktiv, och vi förstår att det inte är möjligt att ändra avtalet från arbetsmarknadens parter. Vi kan inte ändra det. Rådet kan inte ändra det. Det är deras avtal. Den viktigaste delen av avtalet, paragraf 6, som handlar om eliminering, förebyggande och skydd, innehåller tyvärr vissa oklarheter när det gäller riskanalyser och exakt vilka förebyggande åtgärder som arbetsgivarna ska vidta och när.

Om dessa oklarheter inte reds ut riskerar vi dramatiska variationer i tillämpningen av direktivet. Därför begär vi att kommissionen utarbetar genomföranderiktlinjer för att hjälpa arbetsgivarna att förstå riskerna och vilka förebyggande åtgärder de måste vidta, allt för att garantera en konsekvent tillämpning av direktivet.

Nålsticksskador är den vanligaste och farligaste formen av skador orsakade av vassa instrument inom hälso- och sjukvården. När kanyler används på patienter i sjukvården finns det risk för nålsticksskador som kan leda till allvarliga infektioner eftersom kanylen fungerar som en behållare för patientens blod eller andra kroppsvätskor.

Det finns en enorm mängd oberoende forskningsbelägg som visar att införande av lämplig utbildning, säkrare arbetsmetoder och användning av medicinsk utrustning som har säkerhetstekniska skyddsmekanismer skulle förebygga de flesta nålsticksskador. Allt detta är nödvändigt, inte bara en eller två av sakerna – alla är nödvändiga.

Undersökningar har också visat att effekten minskar betydligt om man inte genomför samtliga tre åtgärder. Likaså skulle försök att endast använda medicinsk utrustning med säkerhetstekniska skyddsmekanismer inom vissa områden eller för vissa patienter varken vara praktiskt eller effektivt.

I de länder där det finns effektiv lagstiftning, t.ex. USA, Kanada och delar av Spanien, fastställs det tydligt att samtliga tre åtgärder måste genomföras för att förebygga nålsticksskador. Det är inget sammanträffande att samtliga lagstiftningar är identiska i detta avseende. Det är den oklarhet i paragraf 6 som vi vill komma till rätta med genom offentliggörande av riktlinjer.

Liz har nämnt det trauma som de personer som drabbas av nålsticksskador får utstå. Under de sex år som vi har arbetat med den här frågan har jag träffat människor som har drabbats av nålsticksskador, och jag vill verkligen betona detta trauma. Jag träffade en läkare som slutade att praktisera på grund av en nålsticksskada. Jag träffade en person som har hiv till följd av en nålsticksskada. Jag har träffat människor som inte blev smittade, men som först efter månader av oviss väntan fick reda på om de var smittade eller inte. Jag har också mött sophämtningspersonal och kriminalvårdsanställda som har drabbats av nålsticksskador. De omfattas inte av det här avtalet. Det är ett annat område som vi bör fundera över i framtiden.

Trots detta är det ett bra avtal, och om vi får tillgång till goda riktlinjer som kan åtfölja det för att garantera en enhetlig tillämpning inom EU, anser jag att vi alla kommer att ha gjort ett bra arbete och förhoppningsvis kommer vi radikalt att minska siffran på en miljon nålsticksskador per år.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy