Förslag till rådets direktiv om genomförande av det ramavtal om förebyggande av skador på grund av vassa instrument inom hälso- och sjukvården som ingåtts av HOSPEEM och EPSU (debatt)
Alejandro Cercas, för S&D-gruppen. – (ES) Herr talman! Även jag vill börja med att gratulera min kollega Elizabeth Lynne till hennes utmärkta arbete i vårt utskott, till hennes förmåga att sammanjämka alla synpunkter och till det arbete som hon har genomfört under så lång tid.
Jag gratulerar även kommissionsledamot László Andor. Det är er andra dag, och ni har inlett arbetet inom era ansvarsområden på ett positivt sätt. Dessutom finns det nu även ett andra direktiv om mikrofinansiering som parlamentet har engagerat sig i sedan en tid tillbaka. Ni kommer även att få äran att lösa två problem på två dagars tid, som kommer att öppna för stora möjligheter för många européer. Jag tackar även kommissionsledamot Vladimír Špidla för hans hjälp i den här frågan.
Ni har hört att ramavtalet är ett mycket viktigt rättsinstrument för de anställda inom hälso- och sjukvården, och jag kommer därför inte att ödsla tid på att påminna er om det. De anställda drabbas av över en miljon olyckor varje år, vilka även medför allvarliga hälsorisker, som virusinfektioner, hepatit C, aids och så vidare. Detta är emellertid inte bara viktigt för de sjukvårdsanställda, utan även för sjukhuspatienter och deras anhöriga. I slutändan kommer miljoner européer att skyddas bättre genom detta instrument.
Vi har åstadkommit detta efter en lång resa som parlamentet inledde genom att knacka på kommissionens och rådets dörrar, och det är viktigt att vi minns det utmärkta arbete som har genomförts av Stephen Hughes under denna långa process.
Jag vill bara kort förklara varför de socialdemokratiska ledamöterna i parlamentet är mycket nöjda i dag. I dag är en lämplig dag för att nämna ett par saker.
För det första har vi betydelsen av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Detta är centralt för att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt för de anställda, deras anhöriga och medborgarna. I mänskliga termer har vi redan talat om alla följder av dessa typer av skador för arbetstagarna och medborgarna, men de får även följder i ekonomiska termer. För ett par dagar sedan här i parlamentet informerade Europeiska arbetsmiljöbyrån från Bilbao oss om några av de kampanjer som byrån genomför för att främja hälsa och säkerhet, och byrån avslöjade till och med ekonomiska undersökningar som t.ex. visar att i Australien utgör olyckor och sjukdomar över 6 procent av BNP i den nationella ekonomin. Vilket pris får vi betala för bristande social trygghet? Vilket pris får vi betala för bristande hygien och säkerhet på arbetsplatsen? Därför är detta en investering i humankapitalet, men även en investering i samhället och i ekonomiska termer.
För det andra vill jag nämna betydelsen av förebyggande, eftersom det är bättre att förebygga än att bota. Åtgärderna måste vidtas innan olyckor uppstår så att de kan förebyggas. Förebyggande, som är en komplex fråga, kräver ökad kunskap, information, utbildning och övervakning när det gäller var och en av dessa uppgifter.
För det tredje är det viktigt att i detta skede även nämna den viktiga roll som arbetsmarknadens parter och de fackliga organisationerna spelar. Utan dem skulle detta ramavtal inte finnas och det skulle inte heller finnas några förebyggande åtgärder. En del kritiserar fackföreningarna och säger att de är en kostnad för samhället, men de glömmer de enorma fördelar som fackföreningarna tillför, eftersom de står bakom införandet av så viktig arbetsmiljöpolitik som de frågor som behandlas i ramavtalet.
Avslutningsvis måste jag nämna den viktiga funktion som parlamentet fyller, som måste försvara sin ståndpunkt inför den allmänna opinionen och de övriga gemenskapsinstitutionerna. Utan parlamentet skulle detta ramavtal inte heller finnas, och parlamentets samarbete med kommissionen och rådet har också varit exemplariskt. Jag uppskattar det spanska ordförandeskapets stöd och hoppas att detta kommer att tjäna som ett bra exempel på en ny samarbetsfas mellan våra institutioner.