Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 24 februari 2010 - Bryssel

20. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

  Talmannen. – Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt i enlighet med artikel 150.

Vi kommer att ge företräde åt de ledamöter som inte yttrade sig under den senaste perioden för anföranden på en minut i enlighet med artikel 150, framför dem som yttrade sig förra gången.

  Traian Ungureanu (PPE). – (RO) Den 4 februari 2010 offentliggjorde Traian Băsescu, Rumäniens president, ett beslut som bekräftar högsta försvarsrådets godkännande av Rumäniens deltagande i USA:s antirobotsystem. Avtalet ska nu läggas fram inför det rumänska parlamentet för godkännande. Samtidigt förklarade presidenten att avtalet inte är riktat mot Ryssland. Jag anser att detta ger Rumänien möjlighet att visa sin förmåga att agera som strategisk partner till Förenta staterna i Svartahavsregionen och bli en nettoleverantör av säkerhet i Europa.

I det nuvarande sammanhanget av allvarliga globala utmaningar kommer avtalet mellan Rumänien och USA ofrånkomligen att konsolidera säkerhetssystemet för europeiska allierade. Jag är övertygad om att Europeiska unionen kommer att välkomna detta betydelsefulla avtal.

  Joanna Katarzyna Skrzydlewska (PPE). – (PL) Herr talman! Jag vill framföra min djupa oro över mina polska landsmäns snabbt försämrade situation i Litauen. Litauen är en medlemsstat i Europeiska unionen. Trots detta sker överträdelser av den polska minoritetens grundläggande rättigheter i Litauen. Det finns nära 300 000 polacker i Litauen, i regioner där de utgör 60-80 procent av befolkningen, men de har inte rätt att använda sitt modersmål som officiellt minoritetsspråk i officiella situationer. En domstol har beslutat att tvåspråkiga gatunamn ska tas bort. Domstolstjänstemän skickas för att genomdriva detta beslut. Polska namn anpassas till litauiskan. Polacker utsätts för diskriminering vid återlämnande av mark. Polska barns rätt till undervisning på polska inskränks. Deras föräldrars rösträtt begränsas.

EU:s framtid ligger just nu i vågskålen. Vill vi fortfarande leva i ett Europa av skenbara värderingar, eller ett av verkliga värderingar? I vilken riktning EU utvecklas beror delvis på oss. Ska vi blunda för öppen diskriminering av en minoritet, eller ska vi verkligen bygga ett säkert Europa i en anda av respekt för mänskliga rättigheter?

  Andres Perello Rodriguez (S&D). – (ES) Herr talman! Jag vill rapportera något till parlamentet och be om dess stöd. Jag vill rapportera att i den södra delen av EU, i den flitiga och företagsamma staden Valencia, finns ett historiskt hamnkvarter vid namn Cabañal, som skulle kunna förstöras av en plan som de lokala myndigheterna vill genomföra efter att ha lämnat området åt sitt öde i nästan 20 år.

De lokala invånarna har protesterat mot denna plan. På högsta domstolens begäran har kulturministeriet avgjort att planen skulle utgöra förstörelse av kulturarv, och även författningsdomstolen försökte nyligen stoppa planen eller dömde att den borde stoppas.

Svaret från de offentliga myndigheterna har varit att vägra att ge vika för institutionerna, med allt detta medför av risk, fara och brist på politisk hänsyn.

Det stöd jag efterfrågar är att de lokala invånarna ska få den hjälp de ber om från parlamentet mot denna förstörelse av kulturarv, för att se till att en sådan stor, barbarisk villfarelse inte kan drabba ett område som Cabañal i södra delen av Europeiska unionen.

  Cristian Silviu Buşoi (ALDE) . – (RO) Förra veckan deltog jag i ett sammanträde med den parlamentariska samarbetskommittén EU–Moldavien. Resultaten från detta sammanträde är ytterst uppmuntrande när det gäller bilaterala förbindelser och Republiken Moldaviens närmande till Europeiska unionen.

Den pro-europeiska regeringen i Chişinău har gjort synliga framsteg under de få månader som gått sedan den kom till makten. Jag anser att dessa framsteg är ett klart tecken på uppriktig vilja att sätta kurs mot Europa. Den politiska viljan hos Republiken Moldaviens nuvarande regering att främja reformer som syftar till att bygga upp stabil demokrati och välmående ekonomi framgick tydligt under diskussionerna förra veckan. Jag välkomnar att man inlett förhandlingar om ett nytt associeringsavtal i januari i år. Jag anser att Europaparlamentet måste vara aktivt involverat i denna process och stödja slutandet av ett sådant avtal och undantag från viseringskrav.

Republiken Moldavien delar Europeiska unionens värderingar. Därför anser jag att både Europeiska kommissionen och Europaparlamentet måste bistå denna regering med ekonomiskt stöd, som måste beviljas så snabbt som möjligt, och även bidra med den expertkunskap som EU kan erbjuda på de olika områden som reformerna riktas mot, såsom rättssystem eller ekonomi.

  Ryszard Czarnecki (ECR). – (PL) Herr talman! Tyvärr är jag ännu en gång tvungen att yttra mig om situationen för den polska minoriteten i en av Europeiska unionens medlemsstater – Litauen. Det skulle kunna tyckas att om en stat tillhör Europeiska unionen borde den följa alla europeiska normer. Regeringen i Vilnius gör emellertid inte detta.

Det finns fortfarande ingen överenskommelse i Litauen om tvåspråkiga gatunamn på platser där den polska befolkningen är en majoritet snarare än en minoritet. Det finns betydande problem kring bedrivandet av undervisning på polska. Till följd av åtgärder som vidtagits av litauiska utbildningsmyndigheter kommer ungefär 100 polska skolklasser att upphöra. Nyligen har avsevärda restriktioner införts för konstnärliga grupper som sprider polsk kultur.

Det finns en märklig obalans här, eftersom litauer i Polen garanteras alla sina rättigheter och får stora bidrag från den polska statsbudgeten. Det är dags för en grundläggande och civiliserad reaktion. Det är på tiden att internationella organisationer, däribland vårt eget Europaparlament, tar upp frågan om diskriminering av polacker i Litauen.

  Gerard Batten (EFD). – (EN) Herr talman! Nu i kväll närvarade jag vid en mottagning för Shen Yun Performing Arts i ledamöternas sal. Förra året hade jag nöjet att se Shen Yuns show i London. Gruppens syfte är att visa upp och återuppliva intresse för traditionell kinesisk kultur, en kultur som det kinesiska kommunistpartiet och regeringen förstås har gjort sitt bästa för att förstöra under de senaste 60 åren.

Jag blev förfärad när jag fick veta i kväll att ett planerat uppträdande i Rumänien i april hade ställts in på grund av påtryckningar från den kinesiska regeringen. Det är fullständigt oacceptabelt att Rumänien, ett land som påstår sig vara en demokrati, låter sig påverkas på detta sätt av en tyrannisk kommunistisk regim. Jag borde också påpeka att Shen Yun främjar en filosofi av sanningsenlighet, tolerans och medkänsla, så det är föga överraskande att den kinesiska regeringen och kommunistpartiet fruktar denna ideologi som går stick i stäv med deras egen.

Jag föreslår Europaparlamentets talman Jerzy Buzek att vi rättar till situationen genom att bjuda in Shen Yun att sätta upp en föreställning i parlamentet på tidigaste passande datum. Detta skulle vara ett tydligt sätt att visa stöd för dessa oförlikneligt modiga kinesiska demokratiaktivister.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Herr talman! Jag vill ta detta tillfälle i akt att här i parlamentet fördöma användandet av förfalskade irländska, brittiska, franska och tyska pass vid mordet på Hamasledaren som inträffade nyligen. Dubais polischef sade att han var 99 procent säker på att Mossad låg bakom dödsfallet.

Om detta är fallet var det flagrant missbruk av EU-pass för att begå brott i ett tredjeland, och i synnerhet ett svek gentemot Irland eftersom vi ända sedan vi fick vår självständighet 1922 har varit ett neutralt och vänligt inställt land vilket gör att våra medborgare kan resa, kanske med större frihet, till platser dit andra personer inte skulle få resa.

Användandet av förfalskade pass i denna situation har äventyrat detta förhållande, särskilt i Dubai. Jag vill uppmana i synnerhet den höga representanten att utreda detta ärende, och jag anser att om den israeliska regeringen eller Mossad låg bakom detta bör vi och de andra berörda länderna få upprättelse.

  Alan Kelly (S&D). – (EN) Herr talman! Vi kommer så småningom att komma över den här förvirringen. Regionalstödskartan för regler om statligt stöd i Europa är i allvarligt behov av översyn. Verkligt oroande är att när jag skrev till den förra kommissionen i det här ärendet baserade den sin politik på uppgifter från Eurostat från 2006. Nu när regionalstödskartan håller på att ses över är det oerhört viktigt att inse att den europeiska ekonomin befinner sig i ett helt annat läge. För att bara nämna ett exempel från mitt eget land har arbetslösheten i landets mellersta västra delar ökat med över 40 procent under det senaste året, och då har jag inte räknat in tidigare år då arbetslöshetssiffrorna redan var på uppåtgående. Områden i landets mellersta västra delar, som Limerick, Clare och Tipperary, behöver omfattande statligt stöd för att framförallt skapa nya arbetstillfällen. Situationen börjar bli kritisk.

Med tanke på den dramatiska vändningen i den irländska ekonomin, liksom i andra ekonomier, kunde åren 2006 och 2007 lika gärna ha varit en hel livstid sedan. Samtidigt som jag inser att det delvis är upp till medlemsstaterna själva att informera kommissionen om eventuella förändringar i sin ekonomiska situation bör kommissionen inte ha samma strategi oavsett vad som händer.

  Corneliu Vadim Tudor (NI). – (RO) Mina damer och herrar! Jag anser att hunden är Guds viktigaste gåva till människan. Ni känner säkert till citatet av Madame Roland som skulle giljotineras under franska revolutionen: ”Ju mer jag ser av människorna, desto mer tycker jag om hundar.” Lord Byron å sin sida skrev: ”Hundar har människans alla dygder utan hennes brister.”

Jag företräder här i parlamentet flera miljoner djurvänner i mitt land som är upprörda över den grymhet som visas mot herrelösa hundar som hänsynslöst dödas. Utländska besökare i Rumänien blir bestörta över att se döda hundar ligga på vägarna, en barbarisk syn som till och med barnen måste bevittna. Bukarests prefekt kräver för närvarande en ändring av en lag som ändrats av Rumäniens parlament för att utrota de herrelösa hundarna. Hundar är dock skyddande änglar. Det är också väl känt att hundarna i forna dagar hjälpte till att skydda invånarnas hälsa i befästa städer eftersom de såg till att hålla råttor och ormar borta.

Jag uppmanar Europaparlamentet att kräva att den rumänska regeringen följer den allmänna förklaringen om djurens rättigheter som utfärdades i Paris 1978. Vi måste få slut på massakern på herrelösa hundar i Rumänien. Den som inte älskar djur älskar inte heller människor. För guds skull, vi lever faktiskt i det tredje årtusendet efter Kristus!

  Ramon Tremosa i Balcells (ALDE). – (EN) Herr talman! Jag vill skarpt kritisera situationen i den katalanska och europeiska svinsektorn. Priset på svin har fortsatt att minska i över ett år och har under flera månader nu legat klart under produktionskostnaden. Ett av skälen till detta är svinimporten från tillväxtländer. Alltför ofta importeras svinen till EU utan att kontrolleras ordentligt i den europeiska tullen.

Alltför ofta uppfyller svinimporten inte de krav i flera EU-förordningar om kvalitet och livsmedelstrygghet som EU enbart ålägger europeiska producenter. Det verkar som om samma sak kommer att ske under de kommande åren: skärpta djurskyddskrav för europeiska producenter men ingen kontroll av importen från tillväxtländer.

Det här är ett uppenbart fall av illojal konkurrens. Europa kommer på det här sättet att mista sina jordbrukare och svinproducenter, och utan dem kommer Europa att förlora en viktig del av sin livsmedelsproduktion från jordbruket. Det var dessa farhågor jag ville dela med er.

  Valdemar Tomaševski (ECR). – (PL) Herr talman! Jag vill ta upp nationella minoriteters situation i Litauen, där deras rättigheter ständigt inskränks.

I Litauen, i områden där det bor många nationella minoriteter, råder ett allmänt förbud mot användningen av tvåspråkiga informationsskyltar som har använts i 20 år. Stödet till skolor för nationella minoriteter har sänkts, och förberedelser pågår för att stänga skolorna som ett led i vad som kallas en ”reform”. Utländska namns ursprungliga stavning får inte användas i identitetshandlingar. Dessutom vidtas åtgärder för att försvåra för polacker i Litauen att få tillbaka mark som konfiskerats av kommuniststyret, och på senare tid har även minoriteternas kulturliv drabbats. Wilia, den äldsta, traditionella, polska sång- och dansgruppen i Litauen, har fått sitt statliga stöd sänkt till en fjärdedel av vad det tidigare var, och tre heltidstjänster har dragits in så att det numera endast återstår en.

De nationella minoriteternas rättigheter i Litauen ska respekteras som EU kräver i sitt motto: Förenade i mångfalden.

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Herr talman! Ramon Tremosa i Balcells tog upp frågan om lågkostnadsproduktion inom jordbruket, och det är en fråga som jag är djupt oroad över, i likhet med många andra här i parlamentet. Jag är dock mer oroad över kommissionen och över hur den ser på jordbruket, landsbygdsområden och livsmedelsindustrin. Den verkar i EU 2020-strategin nästan har glömt bort denna viktiga sektor i EU. Jag uppmanar kommissionen att inte ignorera detta viktiga område. Jag hoppas att det inte betyder att kommissionen tycker att sektorn har förlorat sin betydelse, särskilt med tanke på att vi försöker reformera EU:s budget.

Jag vill påminna kommissionen om att jordbruket och livsmedelssektorn är viktiga för livsmedelstryggheten, för miljöskyddet och för sysselsättningen i landsbygdsområden. Jag anser att detta måste återspeglas i EU 2020-strategin.

Jag vill tacka Macra na Feirme, som är en organisation för unga jordbrukare i Irland, både män och kvinnor, för att de gjort mig uppmärksam på den här frågan. Jag hoppas att kommissionen lyssnar.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). – (RO) Arbetslösheten i euroområdet uppgick vid årets början till 10 procent, vilket kan jämföras med 9,6 procent i EU-27. Arbetslösheten för ungdomar är över 21 procent. Det finns ca 20 miljoner företag i EU, finanssektorn ej inräknad. Av dessa är 99 procent små och medelstora företag. Två tredjedelar av den totala arbetsstyrkan i den privata sektorn är anställda av små och medelstora företag.

Jag uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram ett åtgärdspaket för att särskilt hjälpa små och medelstora företag ur den ekonomiska och finansiella krisen. Detta åtgärdspaket bör även inriktas på dem som vill starta små eller medelstora företag. Åtgärderna kan till exempel bestå av att på lämpligt sätt anpassa Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och det sjunde ramprogrammet för forskning och förenkla de administrativa kriterierna och förfarandena för att underlätta för små och medelstora företag att delta i projekt som genomförs med hjälp av EU-medel.

Sist men inte minst föreslår jag att man, precis som för jordbrukarna, beviljar statliga garantier på lån till små och medelstora företag för att hjälpa dem ur krisen, naturligtvis för en begränsad period och upp till ett visst tak.

  Georgios Papanikolaou (PPE). – (EL) Herr talman! Problemet med olaglig invandring är som vi alla vet betydligt värre i Grekland än i resten av EU. Det finns olika skäl till detta, allt från landets geografiska läge till dess långa kustgräns.

Under dessa omständigheter är den grekiska regeringens initiativ, som på ett aldrig tidigare skådat sätt gör det möjligt för invandrare att bli grekiska medborgare, i bästa fall ett infall i dessa tider. Det har gett upphov till följande paradox: att regeringen i det land som har det mest akuta problemet också föreslår de minst strikta reglerna, på alla nivåer, i hela EU.

Detta främjar snarare olaglig invandring än motverkar den, på bekostnad av den lagliga invandringen. Det undergräver den sociala sammanhållningen och utgör ett splittrat angreppssätt i frågan eftersom man endast undersöker det sista ledet i en hel kedja bestående av olaglig inresa, asyl, avlägsnande och uppehålls- och arbetstillstånd i EU. Det ger ett okänt antal olagliga invandrare möjlighet att få EU-medborgarskap.

Ur det perspektivet är det en europeisk fråga som vi noggrant bör diskutera inom en snar framtid.

  Ioan Enciu (S&D). – (RO) Rätten till personlig integritet har blivit en särskilt aktuell fråga den senaste tiden på grund av införandet av ny informationsteknik. Denna teknik har positiva effekter på många områden. Den har dock även väckt frågan om intrång i medborgarnas privatliv och i förlängningen behovet av att reglera tillgången till personuppgifter. Jag syftar här på att medborgarna måste garanteras rätten att kontrollera hur deras personuppgifter samlas in, lagras, används och sprids.

Gällande dataskyddslagstiftning har släpat efter och kan inte längre lösa alla de problem som har uppkommit. De många synpunkterna från allmänheten visar tydligt att det behövs en skärpt reglering av rätten till personlig integritet. Jag välkomnar EU:s insatser för att skapa en tillfredställande rättsdatabas på området, men jag anser att de fortfarande inte är tillräckliga för att möta de nya utmaningarna.

(Applåder)

  Oldřich Vlasák (ECR). – (CS) Mer än sex månader har gått sedan Kanada vidtog den nya åtgärden att återinföra visumkravet för medborgarna i en av EU:s medlemsstater, i det här fallet Tjeckien. Kanada motiverade åtgärden med att massor av tjeckiska medborgare, i synnerhet romer, sökte asyl på andra sidan oceanen. Under dessa omständigheter skulle jag vilja säga att i Tjeckien gäller samma villkor för alla, oavsett om de har tjeckiskt, slovakiskt, vietnamesiskt eller ukrainskt medborgarskap eller om de har tjeckiskt, afroamerikanskt eller romskt ursprung. Enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, som är en del av vår konstitutionella lagstiftning, har alla medborgare lika rättigheter oavsett nationalitet eller etnicitet. Bara det att Kanada motiverar sina åtgärder med hänvisning till romerna är i sig diskriminerande eftersom man därmed erkänner att visumvillkoren ändras på grund av en etnisk grupp. I stället för det kostsamma och administrationskrävande visumförfarandet borde Kanada, om något, noga tänka igenom dessa villkor.

  Agustín Díaz de Mera García Consuegra (PPE). – (ES) Herr talman! Som ni vet röstade parlamentet den 11 februari nej till programmet för att spåra finansiering av terrorism, Swift-avtalet. Avtalet har därmed upphävts, och inga uppgifter överförs.

Kommissionen har emellertid ett nytt förhandlingsmandat. Frågan jag skulle vilja ställa till Europaparlamentets ordförandeskap – inte till er, utan till det faktiska ordförandeskapet – är om vi har en förhandlingspart, om Förenta staterna förhandlar med EU efter bakslaget, eller om förhandlingarna sker bilateralt med vissa medlemsstater.

Om förhandlingarna äger rum kräver jag i vilket fall som helst att Europaparlamentet deltar i förhandlingarna, ett krav som jag tror att vi alla ställer oss bakom.

  Mario Borghezio (EFD). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Den 23 februari resulterade ett stort kolväteutsläpp från en tank i ett nedlagt raffinaderi i Villasanta, Lombardiet, i enorma föroreningar av den närliggande floden Lambro.

Den stora miljökatastrofen, i vilken tusentals kubikmeter olja läckte ut, slår inte bara ut Lambros ekosystem, med konsekvenser även för faunan, utan riskerar också – trots de vidtagna åtgärderna – att sprida sig till floden Po, som rinner längs hela Podalen tills den mynnar ut i Adriatiska havet.

Situationen är så osedvanlig och allvarlig att Lombardiet redan har begärt utlysning av undantagstillstånd. Det krävs dock även åtgärder från EU:s sida – och jag efterlyser en signal från ordförandeskapet – både när det gäller att samordna miljöinitiativen i de områden som befinner sig i riskzonen, vilket naturligtvis bland annat gäller Poområdet, och när det gäller vilka stödbelopp som kommer att behövas för det oerhört viktiga arbetet med att återställa miljön i detta vidsträckta område som drabbats av en enorm miljökatastrof.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE). – (PT) Regionala skillnader är fortfarande en utmaning för EU. Därför är det viktigt att sammanhållningspolitiken fortsätter att stödja mindre utvecklade regioner. Jag välkomnade därför initiativet till en EU-strategi för Östersjöregionen och det pågående initiativet för Donauregionen.

Av samma skäl uppmanar jag parlamentet att noggrant överväga möjligheterna att upprätta nya strategier för andra regioner. I sydvästra Europa står till exempel Makaronesien (Azorerna, Madeira, Kanarieöarna och Kap Verde) inför olika gemensamma utmaningar. Med en strategi för den här regionen skulle man därför kunna förbättra kommunikationssystemen, bevara miljön, främja tillväxt, vetenskapligt utbyte, sysselsättning och sysselsättningstrygghet, och underlätta kampen mot den olagliga invandringen. Detta skulle också innebära en utveckling av Europas atlantgräns och skulle skapa ytterligare en brygga mellan Europa och Afrika.

  Luís Paulo Alves (S&D). – (PT) Jag skulle vilja påpeka att lufttransport ibland är det enda sättet att ta sig till öregioner och att förutsättningarna för att bedriva sådan verksamhet beror på mängden passagerare och gods som transporteras. I vissa öregioner är dessa volymer stora nog för att locka många flygbolag – vilket bidrar till ökad konkurrens och låga transportpriser och därmed ökad tillgänglighet. I andra områden, till exempel Azorerna, rör det sig om mycket lägre volymer, vilket gör dem oattraktiva för flygbolagen. Biljettpriserna blir därför högre, vilket begränsar människors rörlighet och gör området mindre populärt för turister, som annars skulle kunna bidra till att förverkliga områdets enorma utvecklingspotential och bidra till att öka diversifieringen av den ekonomiska basen. Detta hinder är särskilt allvarligt i kristider, som den period vi befinner oss i för närvarande.

Det innebär att det behövs tillfälligt stöd för att främja ökade passagerar- och lastvolymer så att marknaden kan börja fungera. Detta skulle även innebära att dessa regioner, som har stor potential som turistmål, kan omfattas av målen för de transeuropeiska näten, som ska utvidgas mot Europas utkanter.

  Czesław Adam Siekierski (PPE). – (PL) Trots att många ekonomer och politiker redan har förklarat att krisen är över i Europa kämpar vi fortfarande med dess negativa konsekvenser. De månatliga arbetslöshetssiffrorna i EU blir allt mer deprimerande. Det finns för närvarande över 23 miljoner människor i Europa som är utan arbete. Det innebär att krisen har förstört många års insatser för att främja sysselsättningen. Den ständigt stigande ungdomsarbetslösheten är en ytterst negativ företeelse. För närvarande är en av fem unga européer utan arbete. Man bör utgå ifrån att denna situation kommer att få ytterst negativa sociala konsekvenser, i form av ökad brottslighet, ökat alkohol- och narkotikamissbruk och fler problemfamiljer. Jag anser att vi för att snabbt ta oss ur lågkonjunkturen bör använda vår största tillgång – EU:s inre marknad. Det behövs ökad samordning på EU-nivå för att kunna utnyttja den gemensamma marknadens alla möjligheter. Vi behöver fortsätta att förenkla reglerna för den inre marknaden och utveckla en verklig ekonomisk union.

  Claudiu Ciprian Tănăsescu (NI). – (RO) I början av februari löpte GMP-standarden ut för Cantacuzino-institutet, som är ett nationellt institut för forskning och utveckling inom mikrobiologi och immunologi i Bukarest. Institutet fick därför sitt tillstånd indraget för tillverkning och saluföring av injicerbara produkter, bland annat vaccin. Cantacuzino-institutet väntas återfå sitt tillstånd att tillverka vaccin under andra hälften av april efter att ha genomfört den åtgärdsplan som tagits fram av institutets ledning och det nationella läkemedelsverket och som godkänts av hälsoministeriet.

Vi bör dock inte glömma bort att det finns stora potentiella risker med att avbryta verksamheten vid ett för både Rumänien och EU strategiskt viktigt institut som Cantacuzino-institutet. Jag anser därför att det är viktigt för EU:s institutioner att skärpa sina kontroller för att förhindra att den här situationen uppstår igen på EU-nivå i framtiden.

  Georgios Papastamkos (PPE). – (EL) Herr talman! Jag ber er med all respekt att imorgon ge oss en lista över alla som begärt ordet för anföranden på en minut baserad på två kriterier: Det första är att de inte talade under föregående plenarsammanträde, och det andra är tidpunkten när de lämnade in sin begäran.

Med all respekt för både er och presidiet anser jag inte att presidiet har rätt att fördela tiden hur som helst. Det finns vissa principer, och den första är öppenhetsprincipen.

Vi ser fram emot listan imorgon – och jag ser att andra ledamöter instämmer – med de två kriterierna: dels kriteriet om vilken tidpunkt de lämnade in sin begäran och dels kriteriet om huruvida de talade under föregående plenarsammanträde.

  Talmannen. – De kriterier som vi tillämpar är som ni vet en jämn fördelning av anförandena mellan de olika politiska grupperna, baserad på gruppstorlek. Dessutom ger vi förtur åt dem som inte talade under föregående sammanträde. Det är de kriterier vi tillämpar.

  Michail Tremopoulos (Verts/ALE). – (EL) Herr talman! Inte en enda person ur gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen talade idag medan fem eller till och med sju ledamöter ur andra grupper har talat. Hur förklarar ni det?

  Talmannen. – Jag förklarade det tidigare, herr Tremopoulos. Tre personer ur er grupp begärde ordet. De hade alla talat under föregående sammanträde. Vi tillämpade därför detta kriterium för att fördela anförandena jämnt.

  María Muñiz De Urquiza (S&D). – (ES) Är det ni eller sammanträdestjänsten som väljer dessa kriterier? Finns de nedskrivna någonstans?

  Talmannen. – Listan över ledamöter som begärt ordet visar vilka ledamöter som talade vid föregående sammanträde enligt artikel 150.

Baserat på dessa uppgifter ger ordförandeskapet ordet till alla politiska grupper. Nu råkade det förhålla sig så att de tre ledamöter som begärde ordet ur gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen redan hade talat vid föregående sammanträde. Vi gav dem därför inte företräde. Så går det till. Vi försöker se till att alla får tala, i enlighet med respektive grupps storlek och det kriterium som jag förklarade för er om dem som inte talade vid föregående sammanträde.

  María Muñiz De Urquiza (S&D). – (ES) Det kan mycket väl vara ett rimligt kriterium, men står det skrivet någonstans i plenarsammanträdets eller parlamentets regler eller arbetsordning?

  Talmannen. – Ordförandeskapet använder sina befogenheter och tolkar hur sammanträdet ska skötas på ett korrekt, rättvist och balanserat sätt för alla grupper.

  Chrysoula Paliadeli (S&D). – (EN) Jag skulle vilja veta om jag står med på listan över dem som har begärt ordet idag och om jag också står med på listan över dem som talade vid föregående sammanträde. Går det att få ett svar på den frågan här och nu?

  Talmannen. – Jag ska informera er här och nu. Fru Paliadeli, ni står med på listan över talare från den socialdemokratiska gruppen. Ni kommer att få ordet i samma ordning som ni begärde ordet: Ni finns uppskriven i samma ordning som ni begärde ordet. Vi har gett ordet till sex ledamöter i er grupp.

  Chrysoula Paliadeli (S&D). – (EN) Herr talman! På vilka grunder?

  Talmannen. – Kronologisk ordning – tidsordning. Ni var nummer nio på listan.

Jag fortsätter nu med sammanträdet.

(Inpass från kammaren)

Jag har förklarat kriterierna. Vad mer vill ni veta?

  Corina Creţu (S&D). – (EN) Herr talman! Det enda problem vi har är att det vore bra att veta i förväg vem som kommer att få ordet. Klockan är tio på kvällen, och vi stannar förgäves om vi inte får någon talartid. Jag tycker att vi borde ha som regel att vi får veta minst två timmar i förväg vem som ska få ordet för anföranden på en minut.

  Talmannen. – Vi ska ta era synpunkter i beaktande.

  John Bufton (EFD). – (EN) Herr talman! Det är inte alls ert fel, men det är en enda röra. Vi har väntat i många timmar här ikväll för att få tala. Klockan har nu blivit tio på kvällen. Det blir dags för anföranden på en minut, vi tilldelas talartid men det är patetiskt. Om vi ska lägga tid här på viktiga frågor för våra egna regioner borde vi verkligen få lov att komma till tals.

Det måste finnas någon struktur i er organisation, i detta skämt till parlament, som gör att vi faktiskt kan säga att vi kommer att närvara och kan få tid att tala. Det är löjligt att tro att vi skulle sitta här så länge och vänta i förhoppningen om att få tala. Vårt folk hemma i Storbritannien är trötta på detta nonsens, eftersom vi inte kan försvara deras rättigheter och ta upp deras frågor.

Det här är rena rama parodin. Det kan ni hälsa José Manuel Barroso. Jag har redan förklarat för honom att allt det här är en fars. Om jag ska vara här klockan tio på kvällen på en måndag, tisdag, onsdag och torsdag kväll bör vi åtminstone få chans att tala om viktiga frågor som rör våra medlemsstater. Det kan ni hälsa era chefer, för det här är inte en demokrati, det är en diktatur.

  Talmannen. – Tack. Jag vill påminna er om att José Manuel Barroso är ordförande för kommissionen, inte för Europaparlamentet.

  Sonia Alfano (ALDE). – (IT) Herr talman! Om vi hade fått möjlighet att tala istället för att käbbla skulle vi kanske också ha kunnat göra något för våra väljare. Klockan är tio på kvällen, och vi visste alla att vi skulle ha fått ordet. Vi kommer alla hit för att framföra våra väljares krav. En minuts talartid är redan väldigt kort tid, och jag tycker att det är ganska arrogant att skära ned på listan.

  Talmannen. – Mina damer och herrar! Situationen är glasklar. Vi har en halvtimme på oss för dessa anföranden, och jag måste därför hålla mig till denna halvtimme. Det skulle ta mycket mer än en halvtimme att låta alla som begär ordet tala. Vad ordförandeskapet gör är att tillämpa rationella, rättvisa kriterier, och det är en del av dess befogenheter.

Jag förstår er frustration. Vi kommer tillsammans med direktören för sammanträdestjänsten att undersöka hur vi ska göra för att få en ungefärlig uppfattning – det kommer aldrig att gå att säga exakt, men åtminstone att få en ungefärlig uppfattning – om vilka av er som ska tala så att vi kan minimera antalet väntande personer. Det gör vi gärna och efter bästa förmåga.

Med er tillåtelse kommer vi nu att fortsätta sammanträdet, annars kommer vi att vara här hela natten och diskutera samma sak.

Punkten är härmed avslutad.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Tunne Kelam (PPE), skriftlig. – (EN) Det här är en tid då vi måste fatta avgörande beslut i förbindelserna mellan EU och Vitryssland. Det östliga partnerskapsprogrammet har gett regimen i Vitryssland möjlighet att lätta på sin hårda kontroll av samhället och bana väg för demokratiska reformer. Processen måste dock vara ömsesidig. EU:s ekonomiska stöd och inledande av samarbetsprojekt kan bara resultera i tillförlitliga framsteg om varje välvilligt steg som EU tar åtföljs av uppriktiga åtgärder för att åter bygga upp ett öppet demokratiskt samhälle i Vitryssland. Sacharovpristagaren Aljaksandr Milinkevitjs bedömning av situationen är pessimistisk. Han förklarade att situationen inte har förbättrats när det gäller mänskliga rättigheter. Den har faktiskt förvärrats. Samtidigt är Alexander Lukasjenkos regim mer beroende av västerländsk teknik än någonsin, och EU har därmed ett effektivt inflytande över regimens framtida beteende. Först måste vi dock inse att den vitryska diktatorn försöker se hur allvarliga hans EU-partner faktiskt är när det gäller vikten av demokratiska reformer. Det är därför viktigt att skicka en tydlig signal om att EU prioriterar verkliga förändringar när det gäller mänskliga rättigheter.