Talmannen. − Nästa punkt är kommissionens uttalande om situationen i Chile och EU:s strategi för humanitärt bistånd.
Janez Potočnik , ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag gör detta uttalande i stället för min kollega Kristalina Georgieva, kommissionsledamot med ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering. Varför i stället för henne? Det är ganska tydligt och uppenbart. Kristalina Georgieva kom till Chile i går, den 10 mars, för att besöka de områden som nyligen drabbades av jordbävningen och för att på plats följa de europeiska experternas humanitära insatser och räddningstjänstinsatser.
Omedelbart efter att ha ankommit till Chiles huvudstad Santiago reste Kristalina Georgieva till det område som drabbats värst av jordbävningen och tsunamin, som omfattar kustregionen kring Constitución, Talca och Concepción.
Under sitt besök på fältet mötte hon företrädare för partner till generaldirektoratet för humanitärt bistånd (Echo) som arbetar i området, besökte övervaknings- och informationscentrumets basläger i Penco och hade bilaterala kontakter med chilenska myndigheter i regionen.
Hon kommer också att företräda ordförande José Manuel Barroso vid installationen av president Sebastián Piñera i Valparaíso senare i dag.
Den kraftiga jordbävning och den efterföljande tsunamin som drabbade Chile tidigt på lördagen den 27 februari är en fruktansvärd tragedi. Enligt de senaste officiella siffrorna har minst 528 människor omkommit och denna siffra förväntas öka. Över två miljoner människor har drabbats. Infrastrukturskadorna har varit enorma och en halv miljon bostäder har skadats allvarligt.
EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton ringde samma dag till Chiles utrikesminister Mariano Fernández för att uttrycka vårt deltagande med offrens familjer och meddela att vi var redo att ge stöd och hjälp.
Så snart som nyheten om jordbävningen kom mobiliserades Echos system för katastrofinsatser. EU:s räddningstjänstemekanism utfärdade omedelbart en förvarning till de deltagande staterna. Krisrummet vid övervaknings- och informationscentrumet (MIC) var aktivt under hela detta veckoslut och fick rapporter om jordbävningens omfattning och konsekvenser, samt identifierade de tillgångar inom räddningstjänsten som kunde bli tillgängliga för snabba insatser. Kommissionsledamot Kristalina Georgieva kom till krisrummet under dagen för att leda insatserna.
Ett antal EU-medlemsstater har underrättat övervaknings- och informationscentrumet om stöd som använts eller erbjudits. Detta inkluderar personal och utrustning som redan skickats till Concepción från Spanien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien, löften om finansiering från Finland, Storbritannien och Nederländerna och erbjudande om broar, tält, fältkök och generatorer från Bulgarien, Slovakien, Sverige och Österrike.
Chilenska myndigheter har uppgett att de accepterar erbjudanden om hjälp från EU-medlemsstaterna.
Kommissionens system för humanitära katastrofinsatser lanserades samtidigt i Bryssel och vid Echos regionala kontor i Managua som omfattar Latinamerika.
Potentiella partner för snabb finansiering med kapacitet att ge omedelbar undsättning kontaktades och Echos experter på fältet mobiliserades för att resa till jordbävningsområdet snarast möjligt. Ett primärkrisbeslut om tre miljoner euro fattades tidigt på söndagsmorgonen. Överenskommelser om humanitärt stöd har nu nåtts med fyra partnerbyråer: Telecom Sans Frontières från Frankrike för att tillhandahålla telekomtjänster under krisen, Pan-American Health Organisation och spanska röda korset för att hjälpa till med att återupprätta hälso- och sjukvården, och tyska röda korset för att tillhandahålla husrum, säker tillgång till vatten och grundläggande hushållsresurser.
Echo satte in en grupp med två experter på humanitärt bistånd som kom till Chile på morgonen måndagen den 1 mars för att utvärdera behoven och träffa myndigheter och potentiella genomförandepartner. Ytterligare två medlemmar av gruppen kom nästa dag och de åtföljdes av en femte några dagar senare.
En räddningstjänstmekanism från EU, en grupp om sex experter, är nu också i Chile. Fyra är verksamma i jordbävningsområdet nära Concepción medan två för närvarande är baserade i Santiago för att hålla kontakt med myndigheter och samordna EU-medlemsstaternas insatser.
Echos humanitära experter och EU:s räddningstjänstgrupp gör bedömningar tillsammans med FN:s humanitära organ Ocha och flera andra FN-organ i de värst drabbade områdena.
Michèle Striffler, för PPE-gruppen. – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Såsom tidigare har sagts var jordbävningen i Chile, som var kraftigare än den som drabbade Haiti och som också följdes av en tsunami, trots allt mindre dödlig, tack vare ett fungerande system för tidig varning, en befolkning som var bättre förberedd på katastrofer och en kraftfull stat som kunde reagera.
Jag välkomnar kommissionens och medlemsstaternas snabba insatser. Kommissionens övervaknings- och informationscentrum aktiverades omedelbart, ett humanitärt krisbeslut togs om att tilldela 3 miljoner euro för att svara på de omedelbara behoven, och experter från generaldirektoratet för humanitärt bistånd (GD Echo) sattes in i katastrofområdena för att utvärdera behoven.
Jag vill särskilt berömma kommissionsledamot Kristalina Georgievas omedelbara offentliga agerande. Hon anlände till Santiago i går för att besöka de drabbade områdena.
De flesta naturkatastrofer är oväntade. För att skydda liv i områden som är utsatta för naturkatastrofer är det mycket viktigt att minska riskerna genom att vara bättre förberedd och ha tillräckligt anpassade byggnader. Det är också vikigt att se till att utvecklingssamarbetet inbegriper riskbegränsande åtgärder för katastrofer, det vill säga, förberedelse för katastrofer, mildrande av deras effekter och framför allt förebyggande åtgärder.
María Muñiz De Urquiza, för S&D-gruppen. – (ES) Herr talman! För det första vill jag för delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile uttrycka vår solidaritet med Chiles befolkning, parlament och regering med tanke på den katastrofala jordbävning som inträffade den 27 februari och de fler än 200 efterskalv som hittills har inträffat.
Minst 500 människor, inklusive två européer, har dödats och 2 miljoner chilenare har drabbats av jordbävningarna. Mapuchefolket har drabbats värst, då deras områden ligger i tre av landets fyra sydligaste regioner.
Jag vill också uttrycka vår tacksamhet till alla dem som har arbetat osjälviskt och alla de yrkespersoner som hjälpte offren. Chiles befolkning har visat en förmåga att möta utmaningarna i en mycket komplex situation. Jag vill gratulera president Michelle Bachelet för den omedelbara undsättningsinsats som hennes regering inledde för att kontrollera den situation som orsakats av den fruktansvärda jordbävningen, som förstörde byggnader och infrastruktur.
Chiles regering agerade snabbt och identifierade på ett seriöst och ansvarsfullt sätt de specifika områden där stöd behövdes. Världssamfundet har också visat sin solidaritet, vilket intygar Chiles utmärkta förbindelser med sina grannländer och strategiska partner.
Jag vill också gratulera Sebastián Piñeras nya regering som tillträder i dag och uppmuntra honom i de återuppbyggnadsinsatser för vilka jag hoppas att han kan räkna med EU:s fulla stöd.
Utöver att vara en vän och en partner till EU är Chile ett utvecklat land som är medlem i OECD. Ändå kommer kostnaden för återuppbyggnaden att vara avsevärd. Enligt bedömningarna kommer den att uppgå till hela 20 miljoner US-dollar, vilket utgör 15 procent av Chiles BNP. Därför uppmanar jag EU att ställa alla verktyg till förfogande för de chilenska myndigheterna för att hjälpa dem med återuppbyggnaden. Chile kommer att behöva internationella lån och Europeiska investeringsbanken, med vilken Chile just har undertecknat ett avtal, bör bidra till finansieringen av återuppbyggnadsprojekten.
EU har under det spanska ordförandeskapet inrättat en mekanism för att samordna stödet med Förenta nationerna och en arbetsgrupp för katastrofer. Kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering förväntas också anlända till platsen under de kommande dagarna. Vi hoppas att kommissionen kommer att kunna uppfylla den chilenska befolkningens förväntningar, utan att bortse från andra lika brådskande åtaganden såsom situationen i Haiti.
Izaskun Bilbao Barandica, för ALDE-gruppen. – (ES) Herr talman! Vi borde använda mer än bara ord för att visa vår solidaritet med ett land som har drabbats av en katastrof, såsom Chile har, och vi har hört detta i dag från kommissionens företrädare.
Chile har varit en källa till skydd och asyl för oss i gångna tider. Till exempel bor där en stor grupp basker, som emigrerade till området av ekonomiska skäl under 1800-talet och av politiska skäl under 1900-talet.
Därför bör orden i detta fall åtföljas av handling och jag är nöjd med de snabba åtgärderna från EU:s sida, som omedelbart skickade 3 miljoner euro i stöd för att finansiera insatser. Jag är också nöjd med reaktionen från den höga representanten Catherine Ashton, och jag gratulerar kommissionsledamot Kristalina Georgieva som agerade snabbt och som sedan i går befinner sig i Chile och ger stöd och verkar för vad som behövs på plats där.
Jag är nöjd med hur kommissionens system för räddningstjänst och humanitärt stöd fungerar, med den hjälp som ges av EU-institutionerna och med det samarbete som har inrättats genom de olika organen.
I tider som dessa har EU haft, och fortsätter att ha, ett tillfälle att stärka sin ledande roll på den internationella arenan, arbeta direkt med de drabbade och hjälpa till att samordna det stöd som organiseras av medlemsstaterna och regionerna.
Jag vill uppmärksamma president Michelle Bachelets åtgärder, för hon har än en gång visat hur politiken bör bedrivas. Hon har gett prov på stor mänsklighet och har arbetat nära tillsammans med Sebastian Piñera, som tar över som president i dag. Jag vill också gratulera honom till hur han på ett exemplariskt sätt har satt politiken åt sidan för att ta itu med problem på det sätt som landet behöver.
För gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa vill jag uttrycka min solidaritet och mitt stöd för alla de insatser som genomförs och mitt deltagande med familjerna till de 528 människor som omkom och alla dem som saknas, och med de personer som har blivit hemlösa.
Nyligen besökte vi området med ett observationsuppdrag inför valet för delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile. Vi hade tillfälle att observera de projekt som utvecklas där och vi såg att Chile är ett föredöme för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Latinamerikas södra del.
Vi måste se till att denna jordbävning inte avbryter framstegen mot ekonomisk och social utveckling.
Raül Romeva i Rueda, för Verts/ALE-gruppen. – (ES) Herr talman! Jag vill inleda med att upprepa vad som har sagts av María Muñiz och Izaskun Bilbao, eftersom jag anser att det första vi behöver göra är visa EU:s solidaritet med Chiles befolkning och institutioner, som är mycket väl företrädda av president Michelle Bachelet och den tillträdande presidenten Sebastian Piñera.
För det andra är det också viktigt att komma ihåg att naturkatastrofer, såsom brukar vara fallet i dessa situationer, är godtyckliga och inte tar hänsyn till om människor är fattiga eller rika. De drabbar alla lika. Men samtidigt är det också tydligt att de fattiga drabbas värst och det är särskilt svårt att återuppbygga fattiga områden.
Därför är det viktigt att inte bara överväga vilka åtgärder för återhämtning och återuppbyggnad som behövs efter att en katastrof har inträffat, utan att också i många fall se över vissa strukturella faktorer, och det är det min fråga gäller. Om det går bra, herr kommissionsledamot, skulle jag vilja ställa en mycket specifik fråga som gäller det landstrategidokument som EU har med Chile.
Av de 41 miljoner euro som öronmärkts för perioden 2007–2013, hur mycket ska specifikt användas för att stärka infrastruktur såsom vägar och transporter? Hur mycket ska användas för att förbättra byggnaders konstruktion för att säkra att folk i händelse av potentiella, ovälkomna katastrofer i framtiden är bättre förberedda för denna typ av situation? Slutligen, hur stor andel av dessa resurser har redan avsatts för dessa syften?
Tomasz Piotr Poręba, för ECR-gruppen. – (PL) Jordbävningen i Chile har skördat flera hundra offer, och mer än en halv miljon människor har blivit hemlösa. Låt oss visa solidaritet med Chile i dag och komma ihåg att befolkningen fortfarande lider brist på hygienprodukter och tillgång till dricksvatten, mat, mediciner och filtar. Det förekommer dessutom att människor trakasseras av kriminella grupper som plundrar övergivna affärer och hus.
Vi i Europeiska unionen måste göra allt som står i vår makt för att förhindra att människor som har förlorat alla sina tillhörigheter och i många fall även familjemedlemmar, faller offer för tjuvar som skor sig på deras lidande.
Det är bra att vi har beslutat att skicka tre miljoner euro för att tillgodose de mest akuta behoven. Det finns dock fortfarande platser i Chile som inte har nåtts av hjälpen på grund av att vägar och broar har skadats. Jordbävningarna i Chile och på Haiti visar att både EU:s ekonomiska stöd och stödmekanismerna för att hjälpa katastrofdrabbade länder fortfarande behöver förbättras.
Det är bra att EU visar solidaritet med Chile; solidaritet är något fint. Vi får dock inte låta det stanna vid detta, utan vi bör även ge vårt stöd till Chile i framtiden.
Fiorello Provera, för EFD-gruppen. – (IT) Herr talman! Jag hoppas att ni tillfrisknar snabbt! Först vill jag uttrycka min solidaritet med alla dem som har drabbats av denna naturkatastrof. Olyckligtvis fortsätter tragedier att inträffa på grund av stora jordbävningar. I situationer som denna, där det har skett en omfattande förstörelse av byggnader och infrastruktur och tusentals människor har dött, är det viktigt att kontinuerligt förbättra samordningen mellan civilskyddet och larmmyndigheterna för att undvika att insatserna överlappar varandra och att man slösar med resurserna. EU ingrep visserligen snabbt i Chile, men man behöver även samarbeta med de lokala myndigheterna för att identifiera behoven och samordna hjälpen på ett effektivt sätt.
I tidningarna i morse lyfte man fram nyheten om att hälften av FN:s stöd till Somalia har stulits av lokala partner, några FN-tjänstemän och av militanta islamister. En aspekt att beakta i detta sammanhang är vilken insyn som tillåts vid insamling av privata bidrag eller bidrag från allmänheten och hur effektivt stödet når ut till folket. Generositet får inte utnyttjas och ett strikt kontrollsystem måste upprättas för att förhindra att pengar inte förslösas eller stjäls, särskilt när hjälp skickas till länder som ligger långt bort och vars institutioner kan vara försvagade av kriser.
Diane Dodds (NI). – (EN) Herr talman! Våra medborgare kommer att bli uppmuntrade av att höra att vi har agerat positivt för att hjälpa det chilenska folket. Vi har alla berörts av deras svåra situation.
I dag vill jag emellertid kommentera mer allmänna frågor som har med strategin för humanitärt bistånd att göra. Kommissionen är stolt över att vara en av världens största givare av humanitärt bistånd. Enligt kommissionen själv är dess uppdrag att rädda och skydda liv, hitta en fristad för fördrivna och hjälpa världen att säkra en beredskap för naturkatastrofer. Detta är aktningsvärda ambitioner. Icke desto mindre är det inte kommissionens pengar som doneras utan brittiska, tyska och franska – i själva verket kommer pengarna från 27 länder. I en tid av ekonomisk kris bör man ge ett erkännande till vart och ett av dessa länder för deras aktningsvärda insatser. Kanske bör det framgå i kommissionens dokument vilka det är som faktiskt gör uppoffringar. Det är inte den politiska eliten och partipampar från Berlemont, utan vanliga människor från vanliga samhällen.
Det är sant att utvecklingsländerna behöver vår hjälp och vårt stöd för att etablera och upprätthålla trovärdiga demokratiska strukturer och bygga upp starka och obundna civilsamhällen. Och än viktigare är att de behöver vår ärlighet när det gäller att kritisera politiska regimer som låter vanligt folk fortsätta att leva i fattigdom och nöd.
Georgios Papanikolaou (PPE). – (EL) Herr talman! Den stora jordbävningskatastrof som nyligen drabbade Chile, en kort tid efter katastrofen på Haiti, har kostat hundratals människor livet och orsakat stor skada på landets infrastruktur, särskilt i området kring Concepción.
Vi måste stå vid offrens och deras familjers sida och uppriktigt förklara vår solidaritet. Vi måste hjälpa ett land som vi har nära och vänskapliga band med, som är en av de starkaste ekonomierna i regionen och ett riktmärke för utveckling för dess grannländer. Detta har fastställts inom ramen för den gemensamma parlamentarikerkommittén.
Jag vill påminna er om att Europeiska unionen och Chile ingick ett associationsavtal som trädde i kraft 2005 och som tillhandahåller politiskt och ekonomiskt samarbete och gemensamma åtgärder i global skala. Dessutom, vilket redan har konstaterats, har kommissionen antagit en sexårig strategisk utvecklingsplan för Chile för 2007–2013, som föreskriver att landet ska få gemenskapsmedel för regionala program och sektorsprogram som dess nyvalda regering har åtagit sig att genomföra.
Det omedelbara tillkännagivandet av ekonomiskt stöd och de övriga saker som kommissionen har nämnt i dag är uppmuntrande. Icke desto mindre vill jag betona att vi måste underlätta möjligheten att använda de öronmärkta resurserna inom ramen för det tidigare nämnda EU-chilenska strategiska ramverket så snabbt som möjligt, så att man skyndsamt kan ta itu med att åtgärda konsekvenserna av jordbävningen på landets infrastruktur, och med att ytterligare utveckla landet.
Enrique Guerrero Salom (S&D). – (ES) Herr talman! Jag vill uttrycka min solidaritet med det chilenska folket, något som även har uttryckts med Haitis, Turkiets och Perus folk, vilka även de har drabbats av naturkatastrofer nyligen.
Solidaritet är ett av EU:s främsta kännetecken, och vi måste stärka den inför framtiden.
Lyckligtvis är Chile ett land som har en långtgående kapacitet att hantera naturkatastrofer. Stora delar av världen har dock inte samma förmåga.
Jag skulle därför vilja ta upp EU:s strategi för humanitärt bistånd. Vår respons skulle kunna bli snabbare och effektivare om vi bara rörde oss i rätt riktning. Vilken är den rätta riktningen? För det första anser jag att vi behöver mer samordning mellan medlemsstaterna, mellan deras respektive humanitära organisationer och EU:s institutioner.
För det andra behöver vi bättre samordning mellan EU och internationella humanitära biståndsorganisationer, särskilt FN.
För det tredje behöver vi bättre samordning mellan militära och humanitära aktörer. Vi måste upprätthålla säkerheten för civilbefolkningen och de humanitära grupperna samtidigt som det humanitära biståndsarbetet måste präglas av oberoende, neutralitet och opartiskhet samt respekt för internationell lagstiftning.
För EU:s del behöver vi såväl mer mänskliga som ekonomiska resurser för att vårt humanitära bistånd och vår krishantering tillsammans ska kunna utgöra en grundläggande beståndsdel i våra yttre åtgärder.
Vi kan dra nytta av Michel Barniers rapport för att upprätta en frivilligstyrka inom EU och, eftersom kommissionsledamot Andris Piebalgs är här, vill jag tillägga, för att stärka och på ett bättre sätt samordna länken mellan humanitärt bistånd och strategier för återuppbyggnad och utveckling.
Jim Higgins (PPE). – (EN) Herr talman! Jag håller med om allt som Enrique Guerrero Salom har sagt när det gäller hur vi ska reagera på detta. Jag måste säga att jag först blev chockad när jag hörde att det som EU, dvs. Catherine Ashton, skulle bistå med var ungefär tre miljoner euro. Detta är ingenting i förhållande till konsekvenserna och den förödelse som jordbävningen har orsakat.
När vi samlades här senast, för fyra veckor sedan, diskuterade vi Haiti. Denna morgon diskuterar vi följderna av stormen Xynthia i Europa, och vi diskuterar även konsekvenserna av den jordbävningskatastrof som inträffade i Chile för lite mer än två veckor sedan. Efterskalvet, som mätte 6,6 på Richterskalan, var dessutom i sig självt fullkomligt förödande.
Vi ser resultatet av detta. Vi ser statistiken. Vi talar om ungefär 500 000 – en halv miljon – förstörda hus. Husen måste byggas upp, och vi kan bistå med praktisk hjälp till detta. Cirka 540 människor har omkommit och det grävs fortfarande upp lik ur ruinerna. Detta är i sig självt en naturkatastrof. Man beräknar att den sammanlagda kostnaden kommer att hamna på 22 miljarder euro och vi måste därför höja vårt eget bidrag till detta.
Ett av argumenten för att anta Lissabonfördraget – vi är medvetna om att vi på Irland avvisade Lissabon I – var att vi skulle få snabba humanitära insatser vid naturkatastrofer. Jag måste säga att vi varken har gjort några insatser för Haiti, Sydeuropa eller för Chile. Jag vet att det är tidigt, men vi måste verkligen samla oss inför detta. Vad vi först och främst behöver är praktisk hjälp: a) pengar, b) rent vatten, c) att återupprätta elförsörjningen och d) att få ekonomin på fötter så snabbt som möjligt.
Agustín Díaz de Mera García Consuegra (PPE). – (ES) Herr talman! I går talade jag med senator Jorge Pizarro, som blev ordförande i den chilenska senaten för några timmar sedan. Han kommer i dag att presentera president Sebastián Piñera med presidentbandet. Jag hoppas att president Piñera kommer att åta sig återuppbyggnadsuppgiften och jag vill även gratulera president Michelle Bachelet till hennes sätt att hantera krisen.
Jag vill uttrycka min solidaritet med och broderliga tillgivenhet för Chiles folk efter de hemska jordbävningarna och tsunamin som drabbade Concepción, Biobío, Temuco och Valparaíso. Jag är säker på att Chiles heroiska folk kommer att komma över denna katastrofsituation precis som de tidigare har gjort, och jag vill ännu en gång upprepa min tillgivenhet och min djupaste solidaritet med Chile.
Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Med anledning av de förödande konsekvenserna av jordbävningen i Chile, som mätte 8,8 på Richterskalan, måste ni hålla med borgmästaren i Concepción om att 24 timmar är en evighet för någon som ligger begravd under spillror. Även om myndigheterna och räddningstjänsten i detta latinamerikanska land otvivelaktigt är väl förberedda för jordbävningar, gick inte hjälpen till de över två miljoner drabbade människorna fram tillräckligt snabbt till alla delar av jordbävningsområdet på grund av logistiska problem. Trupper som redan var försenade drogs in i kaoset. Befolkningen tvingades att fly upp på sina tak och upprätta vägspärrar, inte bara av rädsla för efterskalv utan även av rädsla för brottslingar. Chile skulle kunna ha tillräckligt med kapacitet för att självt ta hand om dem som drabbats av jordbävningen, men, och tack gode gud för det – man svalde stoltheten och bad om hjälp, däribland från EU.
Det finns saker som även vi har att lära av detta, nämligen att civilisationens yta snabbt krackelerar vid olyckor och att 24 timmar kan vara alltför lång tid. Med detta i åtanke bör beredskapsplaner och samordningen av hjälpinsatser vid nödsituationer göras effektivare, även inom EU.
Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Vi var alla chockade av omfattningen av denna naturkatastrof och dess följder för människorna. Genom den snabba mobilisering som gjordes av generaldirektoratet för humanitärt bistånd och EU:s civilskyddsmekanism kunde vi erbjuda samordnad och praktisk hjälp snabbt efter utbrottet.
Som jag redan har nämnt var stödet som gavs eller erbjöds från ett antal medlemsstater också viktigt.
Förutom humanitär hjälp och de övriga åtgärder som jag har beskrivit är det värt att nämna att Europeiska investeringsbanken (EIB) och Chile i tisdags i Luxemburg, vilket en av ledamöterna nämnde, undertecknade ett ramavtal för att möjliggöra för banken att vara verksam i Chile.
Denna utveckling lyfter fram det utmärkta förbindelseläget mellan EU och Chile och vår delade ambition att fortsätta att expandera och fördjupa vårt partnerskap. Det är också mycket lägligt eftersom Europeiska investeringsbanken kan utgöra ytterligare ett redskap för EU att samarbeta med Chile på medellång till lång sikt när det gäller de återuppbyggnadsinsatser som redan pågår.
När det gäller den konkreta frågan om landstrategin för Chile och det utlovade biståndet på 41 miljoner euro har 25 miljoner euro spenderats i en första delbetalning, och 15,6 miljoner euro återstår för den andra. Detta skulle normalt sett delas upp, med 50 procent för social sammanhållning och 50 procent för innovation och konkurrens. Vi har erbjudit oss att ändra detta till återuppbyggnad under översyn. Inga krav har ännu uttryckts från de chilenska myndigheterna, men återuppbyggnaden skulle givetvis kunna skötas under båda rubrikerna.
De chilenska myndigheterna har ännu inte lämnat in någon särskild förfrågan till EU om hjälp för återuppbyggnad. Som jag nämnde träder president Sebastián Piñera i tjänst i dag. Han kommer säkert att ha som högsta prioritering att utvärdera och kvantifiera skadan och planera för den stora insats som kommer att behövas.
Kommissionen står beredd att beakta eventuella förfrågningar som kan inkomma. Som jag nämnde tidigare läggs det faktum att EIB nu kommer att vara verksamt i Chile till som ytterligare ett instrument bland dem som redan står till vårt förfogande att välja bland.
Det som nämndes av vissa av er, att Chile är ett bra exempel på utveckling, är också beaktansvärt. Landet är faktiskt en nettofordringsägare till skillnad från de flesta andra latinamerikanska länder. Den avgående finansministern lyfte förra fredagen fram det faktum att landet, till skillnad från när andra tragedier har drabbat Chiles folk, nu också har egna resurser.
Sammanfattningsvis står Europeiska unionens folk, regioner och länder sida vid sida med Chile under denna katastrof. Och det är så det ska vara i en civiliserad och mänsklig värld.
Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.
Skriftliga förklaringar (artikel 149)
António Fernando Correia De Campos (S&D), skriftlig. – (PT) Efter jordbävningen i Haiti står vi åter inför en fruktansvärd katastrof, med 800 bekräftade offer och skador som i pengar befaras uppgå till 15 procent av Chiles BNP. Enligt den chilenska presidenten Michelle Bachelet, påverkades 80 procent av befolkningen av jordbävningen. Landets infrastruktur har dessutom blivit allvarligt skadad.
Ännu en gång har EU tagit sitt ansvar som en privilegierad handelspartner till landet; EU är Chiles viktigaste handelspartner och den viktigaste marknaden för landets export. EU:s insats bestod i att tillhandahålla tre miljoner euro i katastrofhjälp samt europeiska räddningstjänstexperter som befinner sig på plats och utvärderar de mest omedelbara behoven.
De naturkatastrofer som har drabbat världen, exempelvis de jordbävningar och dödliga stormar som vi nyligen har bevittnat i EU, får oss att tänka om när det gäller paradigmet humanitär hjälp och nödsituationer och inse att det krävs en snabb, rörlig och samordnad insats.
EU har uppvisat effektivitet och reaktionsförmåga. Förutom att parlamentet framför sina djupa kondoleanser till Chile visar man även i denna debatt sin föresats att hjälpa till med att bygga upp landet som blev så allvarligt skadat av jordbävningen den 27 februari.
(Sammanträdet avbröts kl. 11.40 och återupptogs kl. 12.00.)