Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 11 mars 2010 - Strasbourg

12.1. Fallet Gilad Shalit

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (artikel 122 i arbetsordningen), inledningsvis fallet Gilad Shalit (fyra⁽¹⁾resolutionsförslag).

  Bastiaan Belder (IND/DEM), författare. − (NL) Herr talman! Vid åttatiden i morse här på parlamentet besökte jag den hemsida som är tillägnad Gilad Shalit och en smärtsam verklighet fångade min blick: I 1 355 dagar, 3 timmar, 12 minuter och 37 sekunder har den bortförde Gilad nekats kontakt med sin far, mor, bror och syster. På samma hemsida stötte jag också på ett stycke ur Jeremias bok ”Ja, det finns ett hopp för din framtid, säger Herren. Dina barn skall vända tillbaka till sitt land”. Noam Shalit, som är med oss här i dag, sätter sitt hopp och förtroende i era händer och i händerna på Israels Gud, för att få till stånd frigivandet av sin dyrbara son.

I dag diskuterar vi fallet Gilad Shalit. Redan under ett extra möte med den israeliska delegationen i går eftermiddag försäkrade jag Noam Shalit att hans angelägenhet – frigivandet av Gilad Shalit – är också vår angelägenhet. Låt denna debatt och denna resolution vara tydliga tecken på detta, som uppenbarligen kräver en uppföljning av EU:s utrikesrepresentant. I går förmiddag talade jag personligen med Catherine Ashton om detta. Fallet Shalit är vår angelägenhet, en europeisk angelägenhet.

Mina damer och herrar, fortsätt att kämpa för denna sak även under nästa mandatperiod. Jag räknar med er. Låt EU göra en skillnad i Mellanöstern. Tillsammans med Noam Shalit och hans familj ser vi fram emot att den rabbinska bönen förverkligas för Shalit, psalm 126:1: ”När Herren Zions fångar lösandes varder, så skole vi varda såsom drömmande.”

  Frédérique Ries, författare. − (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Gilad Shalit var 19 år när han rövades bort under en Hamas-attack i närheten av Gaza. Inte i Gaza, utan i Israel, på en kibbutz där hans enhet var stationerad.

I nästan fyra år har denne unge man levt i en källare, utan rätt att ta emot besökare, utan läkare, utan advokat, utan post, utan rättegång och utan någon Genèvekonvention för Gilad, utan någonting alls. Han, som felaktigt är känd som soldat Gilad Shalit, gjorde sin militärtjänst såsom alla ungdomar i hans land.

Han är en ganska blyg ung man – likt hans far för den delen, som vi har träffat vid flera tillfällen och som vi har nöjet att välkomna i kammaren i dag med – en ung man som älskade matematik, som älskade fotboll och som förstås skulle ha återgått till ett civilt liv om han inte hade tvingats leva i ett hål, i fyra år nu, skild från sin familj.

Herr kommissionsledamot, jag vill inte tala med er om politik denna eftermiddag. Jag vill inte tala med er om Mellanöstern, konflikter, förhandlingar eller fångutbyten. Parlamentet kräver entydigt att ni hjälper en ung man – en ung israel, en ung fransman, en ung europé – att få komma hem.

Därför skriver jag tillsammans med mina medförfattare till denna resolution och ledamöter i sex politiska grupper, Sari Essayah, Daniel Cohn-Bendit, Richard Howitt, Charles Tannock och Bastiaan Belder, som just talade, till Catherine Ashton i dag.

Vi uppmanar starkt Catherine Ashton, som reser till Israel och Gaza nästa onsdag, att använda allt sitt inflytande för att kräva att Gilad Shalit friges, det inflytande som hon begåvas med genom mandatet i denna resolution i dag, inflytandet av de 500 miljoner EU-medborgare som vi företräder här i parlamentet.

(Applåder)

  Proinsias De Rossa, författare. − (EN) Herr talman! Jag välkomnar denna partiöverskridande resolution som efterlyser frigivandet av den israeliske soldaten Gilad Shalit som hålls fången sedan 2006 av den militära grenen av Hamas. Jag instämmer med Gilads far som vill att hans sons fall ska ses som en humanitär fråga och inte förvandlas till ett tomt politiskt slagord. I våra livliga politiska debatter får vi aldrig glömma bort lidandet hos både de israeliska och de palestinska familjer som har förlorat sina närmaste i denna konflikt.

Genèvekonventionen måste respekteras av alla parter. Det är helt oacceptabelt att Gilad Shalit har förvägrats de rättigheter som krigsfånge som Goldstonerapporten tydligt fastlägger att han har rätt till. Hans familj har inte fått någon information om hans hälsotillstånd, varken beträffande hans fysiska eller också hans psykiska hälsa.

Samtidigt, av de 7 200 palestinska fångar som sitter i israeliska fängelser, också anhållna i strid mot Genèvekonventionerna, hålls 1 500 i förvar på obestämd tid och 13 stycken har redan avtjänat 25 år. Fyrtiofyra är barn medan 23 ledamöter av det palestinska lagstiftande rådet hålls i förvar som motåtgärd till Gilad Shalits tillfångatagande. Ännu en gång är Richard Goldstone tydlig: detta förvar av PLC-ledamöterna strider mot folkrätten.

Jag kommer att ta upp dessa frågor i den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet i Jordanien denna vecka. Jag uppmanar Catherine Ashton att vid sitt kommande besök i regionen pressa de israeliska och de palestinska myndigheterna, inklusive de i Gaza, att frige Gilad Shalit, de palestinska barnen och PLC-ledamöterna, och försäkra sig om att de säkert och snabbt får återvända till sina familjer.

  Charles Tannock, författare. − (EN) Herr talman! Sergeant Gilad Shalit har nu suttit gisslan hos Hamas jihad-fanatiker i över tre år. Hamas påstår att organisationen är en laglig aktör som iakttar Genèvekonventionerna och därför är han en krigsfånge, men Israel betraktar honom som kidnappad från den stund han greps. Oberoende av hans rättsliga status och av folkrätten, har han på ett grymt sätt hållits fången i Gaza utan möjlighet till kontakt med omvärlden eller besök från Röda korset, vilket föreskrivs i Genèvekonventionen. Hans familj har inte fått någon information om hans liv och hälsa bortsett från en videoinspelning och sporadiska indikationer från Hamas att han fortfarande är vid liv och mår bra.

Om världssamfundet ska ta några som helst av Hamas påståenden på allvar, bör de åtminstone nu entydigt visa att han hålls fängslad under förhållanden som följer den internationella humanitära rätten.

Men vi kräver mer än så. Vi kräver att han släpps omedelbart och utan förbehåll. Jag döljer inte att jag är emot en dialog med Hamas-terrorister, en organisation som eftersträvar Israels förintelse. Men om ni någonsin ska ha att göra med Hamas får detta enbart ske efter det att Gilad Shalit befrias från sin hemska fångenskap.

  Sari Essayah, författare. − (EN) Herr talman! Oftast när parlamentet lägger fram en resolution om än med ringa koppling till Mellanöstern är det svårt att uppnå ömsesidig förståelse. Så är inte fallet den här gången, tack vare våra kolleger som har gjort detta möjligt.

Gilad Shalits situation är en humanitär fråga och i vår gemensamma resolution lyfter vi fram det faktum att han, sedan han tagits som gisslan för nästan fyra år sedan, har hållits fången på okänd plats i Gaza, där han förvägras grundläggande rättigheter enligt humanitära normer, inklusive den tredje Genèvekonventionen. Det är utifrån detta humanitära perspektiv som vi kräver Gilad Shalits omedelbara frigivande. Vårt minimikrav under tiden är att Röda korset och Shalits föräldrar tillåts att vara i kontakt med honom.

Det går inte att mäta en människas värde. Det är gränslöst. Gilad Shalit får inte användas som förhandlingsobjekt av terroristorganisationen Hamas, utan han måste omedelbart släppas fri. Detta budskap vill vi att den höga representanten Catherine Ashton tar med sig till Gaza vid hennes nästa besök.

  Takis Hadjigeorgiou , författare. – (EL) Herr talman! I går deltog jag tillsammans med andra ledamöter i ett sammanträde där Shalits far närvarade och jag vill säga att det är omöjligt att inte bli berörd av denna familjetragedi. Vår åsikt är därför att Gilad Shalit, medlem i Israels väpnade styrkor som greps på israeliskt territorium den 24 juni 2006, uppfyller kriterierna för att betraktas som krigsfånge skyddad av tredje Genèvekonventionen.

Som sådan borde han behandlas på ett humant sätt och tillåtas att kommunicera. Internationella Röda Korset borde tillåtas att besöka honom och hans familj borde ha varje rätt att få information om hans situation och förstås besöka honom. Samtidigt vill vi utrycka vår övertygelse och vår önskan om att denna person friges.

Utan att på något sätt vilja förringa vad jag har sagt hittills, anser jag dock att vår inställning, dvs. att denna fråga kan urskiljas från en rad andra fängslade palestinier, är något opolitisk. Att de befinner sig i dessa fängelser är också en humanitär fråga. Jag anser att vi ger denna familj falska förhoppningar när vi tror att vi, genom att från Europaparlamentets sida enbart fokusera på frigivandet av denna specifika person, vars frigivande jag upprepar vi kräver, kommer att åstadkomma någonting.

Är det faktum att dussintals 16-åriga palestinska barn sitter i fängelse inte en humanitär fråga? Hur kan ni skilja på dessa två frågor? Vi kan inte låta bli att nämna att själva Gaza – eftersom någon tidigare sade att han lever i en håla och det gör han verkligen – att själva Gaza, upprepar jag, är en jättestor håla. En och en halv miljon palestinier som lever där, lever i en kollektiv håla. Det sitter 7 200 palestinier i israeliska fängelser. Bland dem finns 270 barn i åldrarna 16 till 18 och 44 barn under 16 år. Dessutom har 750 000 palestinier gripits och fängslats sedan 1967.

Vi kräver Shalits frigivande, men vår inställning att tro att detta kan åstadkommas genom att avskilja den frågan från helhetsbilden i Palestina är opolitisk.

Avslutningsvis vill jag tillägga att den enda platsen på jorden som har en minister med ansvar för frågor som rör fångar är Palestina. Jag vill ännu en gång utrycka vår tillgivenhet och sympati för familjen och jag hoppas att problemet löser sig inom kort.

  Nicole Kiil-Nielsen, författare. − (FR) Herr talman! Resolutionen om korpral Gilad Shalit, som vi diskuterar i dag, är ett komplement till alla resolutioner som parlamentet tidigare har antagit om situationen för de mänskliga rättigheterna i Mellanöstern.

Korpral Gilad Shalit, som har hållits gisslan i 1 355 dagar, måstes friges så fort som möjligt. Vi kräver och hoppas uppriktigt att han friges. Den unge fransk-palestiniern Salah Hamouri som har hållits i förvar av israeliska myndigheter sedan den 13 mars 2005 måste friges. De barn som sitter fängslade i Israel, i strid mot de folkrättsliga reglerna och konventionerna om barnets rättigheter, måste friges. Militanta anhängare av icke-våldsmotståndet mot ockupationen, som t.ex. Abdallah Abu Rahmah från Bil’in, måste friges. De valda företrädarna, ledamöterna av det palestinska lagstiftande rådet – inklusive Marwan Barghouti – måste friges.

Det är dags för EU att allvarligt kräva att de mänskliga rättigheterna och folkrätten respekteras i Mellanöstern. Lösningen ligger inte i att övermanna varandra, med förtryck och våld, vilket mordet på en Hamas-ledare i Dubai är ett exempel på, en handling som vi fördömer eftersom den försvårar frigivandet av Gilad Shalit ännu mer.

  Elena Băsescu, för PPE-gruppen. – (RO) Det är andra gången inom loppet av två veckor som jag talar i plenum om Gilad Shalit och det gläder mig att de gemensamma ansträngningar som vi har gjort med mina kolleger har resulterat i denna resolution. ”Fallet Gilad Shalit” visar att EU är särskilt angeläget om den humanitära situationen i Gaza. Gilads rättigheter, som fastställs i Genèvekonventionen, får inte vara beroende av konflikten mellan israeler och palestinier. Gilad Shalits far, Noam, har upprepade gånger bekräftat att varken han eller hans familj är engagerade i politiken. De har inte valt att befinna sig i den här situationen just nu. Det idealiska scenariot för oss européer hade varit två stater som samexisterar i fred och säkerhet.

Förhandlingarna om Gilads frigivande har pågått sedan 2006 med hjälp av olika medlare och, i själva verket, har ett mycket kontroversiellt förslag lagts fram om att han ska överlämnas i utbyte mot 1 000 palestinska fångar. Gilad och hans familj behöver vår hjälp.

Tack så mycket.

  Olga Sehnalová, för S&D-gruppen. – (CS) Fallet Gilad Shalit har blivit en symbol för den oändliga förtvivlan och frustrationen i Mellanöstern. Detta gäller både för de människor som lever där och för världssamfundet, som har engagerat sig där. Gilad Shalit är en gisslan som har ett namn och vars händelserika öde vi följer med sympati och oro. Folket i Mellanöstern är den namnlösa gisslan i denna oändliga konflikt. Öga för öga och tand för tand. Eller finns det något annat hopp för Gilad och alla andra offer?

Alla folkrättsnormer tillsammans kan inte gottgöra det som vi hör så lite om i denna konflikt – en vädjan om mänsklighet. Att försöka överge den geopolitiska synen på världen, där människor och deras öden manipuleras som kortlekar. Att försöka sätta oss i samma position som familjerna till offren och till alla oskyldigt fängslade och utfattiga människor.

Vad är det då som stoppar frigivandet av Gilad Shalit och alla andra vars skuld inte har bevisats bortom allt tvivel, i domstol? För att inte tala om att uppmuntra de som vill leva i fred. Nyckeln till fred är tillit, kompromiss och mod att försvara freden gentemot alla de som inte kan försonas. Jag vill be er att ta det första steget.

  Margrete Auken, för Verts/ALE-gruppen. – (DA) Herr talman! Vår debatt i dag handlar i allra högra grad om att sätta ett namn och ett ansikte på mänskligt lidande och på så sätt öka vår medkänsla och vår empati. I detta avseende är det mycket värdefullt att vi har valt Gilad Shalit som ämne för dagens debatt. Det får oss att utsträcka vår empati till andra så att vi kan identifiera oss med deras och deras familjers lidande. Tusentals palestinier hålls i förvar under fullständigt oacceptabla förhållanden, något som strider mot de internationella reglerna i alla avseenden, och situationen är lika svår för dem som den är för Gilad Shalit och hans familj. Vi måste göra vårt yttersta för att ta problemet på allvar, och min känsla är att alla här i parlamentet är beredda att göra det. Det rör sig inte bara om en fånge, utan om tusentals fångar som är offer för denna enorma konflikt.

Jag vill tillägga en sak: Det är viktigt att vi bemöter orsaken till detta lidande ärligt och att vi inser att dessa människor inte kommer att ha någon framtid om vi inte gör någonting, inte bara när det gäller belägringen av Gaza, utan även ockupationen av Palestina i stort, och om vi inte skapar en tvåstatslösning, något som jag tror att vi alla efterlyser och önskar. Jag anser att detta är ett mycket givande sätt att gå till väga för att finna en gemensam lösning, och jag hoppas att Catherine Ashton ska sätta EU i en position där vi inte bara betalar, betalar och betalar, utan också gör vår röst hörd lite då och då.

  Louis Bontes (NI). – (NL) Herr talman! Den 25 juni 2006 tillfångatogs den israeliske korpralen Gilad Shalit efter infiltration av terrorister från Gazaremsan. Gilad Shalit hålls sedan dess som gisslan hos Hamas. Hamas har hållit Gilad Shalit isolerad från omvärlden. Han sitter fängslad i djupaste mörker och inte ens Röda korset har fått besöka honom.

Fallet Gilad Shalit visar än en gång att EU och Israel står på samma sida. Barbariska islamiska krafter driver ett fullt utvecklat krig mot västvärlden. Israel befinner sig i krigets frontlinje. I Israel och Europa räknas varje människas liv. För islamiska terrorister är en människas liv inte värt något, eller snarare är en människas liv värt tusentals liv, för i utbyte mot Gilad Shalit kräver Hamas att Israel ska frige tusen fångar, bland dem ett stort antal terrorister och mördare.

Det är viktigt att Gilad Shalit friges, men utan att Israel i utbyte ska behöva frige terrorister. Vi har tidigare sett vad sådana utbyten leder till: terroristernas, deras anhängares och ledares segereufori och oundvikligen mer terror. Terrorism får inte löna sig och det vore oansvarigt om vi uppmanade Israel att svara på gisslantagandet med ett utbyte, för nästa gisslan kan bli någon från Paris, Amsterdam eller Bryssel. Och i vilken situation hamnar vi då?

En förändring måste till omedelbart. Det är Hamas och inte Israel som måste betala för att ha tagit Gilad Shalit, en europé, som gisslan. Priset måste vara så högt att de friger honom av egen fri vilja. I detta avseende begär vi att ett totalt reseförbud till och genom EU införs för alla företrädare för Hamasregimen, även för dem som inte är formellt allierade med Hamas och för dem som inte är upptagna på den europeiska listan över terrorister.

  Tunne Kelam (PPE). – (EN) Herr talman! Den här unge mannen har hållits fången i nästan 1 400 dagar i fullständig brist på respekt för internationell rätt och ingen har fått besöka honom, inte ens Röda korset. Jag anser att fallet måste ses och lösas som en humanitär tragedi och enbart som en sådan. Europaparlamentets omfattande stöd för debatten och den varma medkänsla som våra kolleger gav Gilad Shalits far i går gläder mig.

Vi får inte köpslå om Gilad Shalit. Om Hamas vill vinna legitimitet i fredsprocessen vore det bästa beviset för deras trovärdighet att de frigav Gilad Shalit villkorslöst och avstod från kidnappningar i framtiden.

  Filip Kaczmarek (PPE). – (PL) Vi diskuterar inte en politisk resolution i dag och vi försöker inte lösa konflikten i Mellanöstern. Det enda vi vill är att en oskyldig son ska få komma hem till sin far och sin familj. Jag vet inte om mina kolleger känner till att det finns en organisation som kallas Parents Circle. Det är en organisation för israeliska och palestinska familjer som har förlorat anhöriga i konflikten. I dag talar vi om ett enskilt fall, för vi vill inte att Gilad Shalits far ska sällas till dem som har förlorat den käraste av alla – sitt eget barn.

Vi vädjar om frigivning av gisslan för vi delar inte åsikten att ändamålet helgar medlen. Kampen för rättvisa rättfärdigar inte handlingar som hela världen fördömer eller anser vara terrorism. Organisationer som vill få vårt stöd och vår respekt får inte ta någon som gisslan.

(Applåder)

  Cristian Dan Preda (PPE). – (RO) Jag vill också ge mitt stöd till dem som både i går och i dag i kammaren vädjade om Gilad Shalits frigivning och jag vill också uttrycka min medkänsla till hans familj.

Jag vill rikta mitt anförande till dem som kanske ställer sig frågan: ”Varför har vi en resolution om Gilad Shalit och varför nu?” Några kolleger har påmint oss om att det snart är fyra år sedan den unge Gilad Shalit togs som gisslan under brutala omständigheter och i strid mot internationella rättigheter enligt tredje Genèvekonventionen om skydd för krigsfångar. Vi förstår alla vilket fruktansvärt lidande varje ytterligare dag i fångenskap innebär för Gilad Shalit och hans familj.

Jag vill ange ett annat skäl till stöd för resolutionen, nämligen att Gilad Shalit är EU-medborgare, han är ett europeiskt offer för terrorism och i dag på Europadagen för terrorismens offer kan jag inte tänka mig någon bättre symbolisk handling än denna resolution.

  Ana Gomes (S&D). – (EN) Herr talman! Jag vill först och främst välkomna de ansträngningar som Gilad Shalits familj har gjort för att försöka få honom fri och vi stöder dem helhjärtat. Det är budskapet som vi vill framföra i resolutionen. Som det anges i Goldstonerapporten anser vi att han uppfyller kraven för krigsfångestatus på samma sätt som fångarna i Israel bör göra, bland dem många barn.

Vi vill att alla friges. Vi vill att Gilad Shalit och alla unga palestinska män och kvinnor friges. Det är den enda vägen som leder till fred i regionen. Vi uppmanar Catherine Ashton att sätta in all kraft för att Gilad Shalit och de palestinska krigsfångarna friges, särskilt de ungdomar som måste uthärda fångenskap.

  Ryszard Czarnecki (ECR). – (PL) Gilad Shalits fall har en särskild personlig dimension. Det är ett tragiskt fall med en mycket ung man i samma ålder som min son och det är också tragiskt för hans familj. Men vi får inte låtsas som om fallet inte ingår i ett större politiskt sammanhang. Det påminner oss faktiskt om att den svartvita film som ofta presenteras mycket ensidigt i kammaren, filmen som berättar om offer enbart på den palestinska sidan, i verkligheten inte är så objektiv.

Jag anser att vi i dag mycket tydligt måste begära att den här unge mannen friges. Men låt oss också komma ihåg att de som avfyrar missiler mot Sderot ansvarar för att han fortfarande hålls fången.

  Eija-Riitta Korhola (PPE). – (FI) Herr talman! Som vi vet låg politiskt mycket känsliga omständigheter bakom resolutionen, men det får inte hindra oss från att rösta igenom en rent humanitär resolution som inte urvattnas av allmänna politiska yttranden om situationen i sig.

Jag är glad över att man i resolutionen har hållit sig till sakfrågan. Jag tänker rösta för den. I resolutionen betonas idén att alla inblandade parter i krisen i Mellanöstern måste följa internationell humanitär rätt och lagstiftningen om mänskliga rättigheter. Jag hoppas att parlamentet ger den ett starkt stöd.

(Applåder)

  Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Europeiska unionen är djupt oroad över fallet med den bortförde israeliske soldaten Gilad Shalit.

Min tidigare kollega kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner vädjade enträget om Gilad Shalits frigivning i kammaren redan den 5 juli 2006, mindre än två veckor efter det att han tillfångatogs. Under årens lopp och vid ett flertal tillfällen – bland annat vid det senaste mötet i associeringsrådet med Israel i juni förra året och i rådets (utrikes frågor) slutsatser från december 2009 – har EU konsekvent vädjat till dem som håller Gilad Shalit fången att frige honom omedelbart. Vi stöder därför i dag parlamentets resolutioner om hans frigivning.

I linje med den bedömning som många människorättsorganisationer gör anser vi att förhållandena för Gilad Shalits fångenskap bryter mot internationell humanitär rätt. Vi vädjar därför till dem som har tagit honom till fånga att respektera dessa skyldigheter och i synnerhet att låta företrädare för Röda korsets internationella kommitté besöka honom. Vi är slutligen medvetna om att medling pågår i syfte att få Gilad Shalit frigiven. Vi uppmuntrar alla ansträngningar som görs i den riktningen och hoppas att de snart ska bli framgångsrika. Jag kommer också att förmedla ett tydligt budskap från er till min kollega Catherine Ashton.

Våra tankar går naturligtvis till Gilad Shalits familj. Jag vet att hans far har varit här i kammaren under veckan och jag förstår att han just nu sitter här bland oss.

(Applåder)

Jag vill försäkra honom om att våra tankar och ansträngningar följer honom och naturligtvis alla andra som lider av följderna av den här långvariga konflikten.

(Applåder)

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum efter debatten.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Indrek Tarand (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag beklagar att Gilad Shalit är frihetsberövad. Hans bortförande och isolering från övriga fångar i området är oacceptabelt. Situationen måste förändras så snart som möjligt. Jag anser att frigivningen av Gilad Shalit skulle bidra till fredsprocessen i Mellanöstern i allmänhet.

(FR) För övrigt har Frankrike nyligen beslutat om att sälja ett krigsfartyg av klassen Mistral till Ryssland. Vi tror att landet kommer att ångra sitt beslut djupt.

(1) Se protokollet.