Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 19 april 2010 - Strasbourg

24. Jordbruk i områden med naturbetingade svårigheter: en särskild granskning (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. - Nästa punkt är betänkandet av Herbert Dorfmann, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, om jordbruk i områden med naturbetingade svårigheter: en särskild granskning (KOM(2009)0161 – 2009/2156(INI)) (A7-0056/2010).

  Herbert Dorfmann, föredragande. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! I detta betänkande beaktas ett meddelande från kommissionen om jordbruk i områden med naturbetingade svårigheter.

Det handlar särskilt om att avgränsa områden med svårigheter och om att hitta nya sätt att göra detta. Dessa områden definieras för närvarande huvudsakligen eller uteslutande på grundval av nationella kriterier. Det finns över 100 sådana kriterier och de skiljer sig helt åt i unionens olika medlemsstater.

Enhetligheten stärks inte av detta förhållande, något som revisionsrätten har kritiserat vid ett flertal tillfällen. Kommissionen föreslår nu i sitt meddelande ett nytt sätt att avgränsa dessa områden som innebär att man använder sig av åtta olika kriterier för att fullständigt omdefiniera dessa områden.

Parlamentet vet ännu inte vilken inverkan dessa kriterier kommer att få, eftersom de simuleringar av områden som kommissionen bad om från medlemsstaterna inte fanns tillgängliga när vi arbetade med detta betänkande och vi alltså inte heller fick titta på dessa.

Jag skulle vilja sammanfatta det som vi föreslår i detta betänkande. Vi anser i princip att det skulle vara rimligt med en enhetlig avgränsningsmetod och att det möjligen också är nödvändigt för att säkerställa enhetlighet i EU. Vi anser även att kompensationsbidraget, vilket man skulle kunna se som den viktigaste konsekvensen av detta avgränsningsförfarande genom att dessa områden kan få ett sådant bidrag, är en mycket viktig del av jordbrukspolitiken och, framför allt, gör jordbruk möjligt i områden där det annars skulle vara mycket svårt, med andra ord i områden med naturbetingade svårigheter, särskilt i bergsområden.

Icke desto mindre kan vi inte, på grund av att vi inte för närvarande har tillgång till några simuleringar av områden, genomföra någon utvärdering av kriteriernas kvalitet, det vill säga bedöma huruvida de fungerar i dag eller inte. Det råder emellertid mycket specifika tvivel om huruvida de föreslagna kriterierna kommer att vara tillräckligt precisa.

Det behöver dessutom fortfarande tydliggöras om kriterierna som kommissionen nu föreslår faktiskt bör handskas med på detta sätt, med andra ord separat, kriterium för kriterium, eller om man under vissa omständigheter måste beakta en ackumulering av dessa kriterier. De naturbetingade svårigheterna inbegriper ofta flera parallella faktorer och det verkar fullkomligt rimligt för oss, och möjligen absolut nödvändigt att beakta en ackumulering av dessa kriterier.

Vi behöver även ta ställning till om subsidiaritetsprincipen bör tas i beaktande när det gäller detta, med andra ord om vi även i detta fall bör upprätta ett grovt ramverk genom att använda det nya kriteriet och sedan ge medlemsstaterna och regionerna möjlighet att finjustera detta.

Slutligen anser jag att det är nödvändigt att även beakta att vi behöver ha övergångsperioder. Denna avgränsning kommer att resultera i att vissa områden inte längre kommer att klassificeras som områden med naturbetingade svårigheter, och dessa områden behöver i så fall få en tillräckligt lång övergångsperiod.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga – och jag anser att betänkandet speglar denna åsikt – att det nuvarande meddelandet från kommissionen behöver förfinas ytterligare och att det, innan det genomförs, behöver övervägas mycket noggrant, eftersom det kommer att få långtgående konsekvenser för berörda jordbrukare.

Slutligen vill jag tacka mina kolleger här i parlamentet och även kommissionens personal som under de senaste månaderna har hjälp till att sammanställa detta betänkande.

  Peter Jahr (PPE). – (DE) Herr talman! Stort tack till föredraganden för detta utmärkta betänkande! Att minska de områden som klassificerats som områden med naturbetingade svårigheter är en grundläggande fråga i den gemensamma jordbrukspolitiken, vars syfte är att upprätthålla den allmänna utbredningen av jordbruk i Europa. Kommissionens strategi att utveckla ett system som kan användas i hela EU för att avgränsa dessa områden välkomnas därför. Nyckelfrågan är emellertid huruvida de åtta kriterier som har utvecklats för detta verkligen kommer att räcka till. Jag är inte övertygad om att dessa verkligen är de rätta kriterierna. Jag kan inte förstå, och jag tror att jag även talar för föredraganden och hela utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, varför kommissionen inte har gjort resultatet av simuleringarna av effekterna av dessa åtta kriterier tillgängliga för oss. Jag vädjar därför till kommissionen att inte låta sådant hända så ofta som det faktiskt gör.

När vi vill och behöver utvärdera något måste vi naturligtvis också få veta resultatet av utvärderingen. Jag ser i viss utsträckning detta som en brist på förtroende för parlamentet. Detta betyder att det, när det gäller denna särskilda föreslagna förordning, fortfarande återstår mycket att göra. Jag hoppas att kommissionen kommer att titta närmare på Herbert Dorfmanns betänkande, vilket vi har gjort till vårt eget. Personligen hoppas jag att Herbert Dorfmann kommer att få fortsatt politisk stimulans i denna fråga.

  Martin Häusling (Verts/ALE). – (DE) Herr talman! Även jag skulle vilja tacka Herbert Dorfmann för betänkandet. Det som han tydligt och klart har presenterat visar att det fortfarande finns några saker som behöver tydliggöras i denna fråga. Liksom talarna före mig anser även jag att det nuvarande ramverket för att avgränsa dessa områden är alltför grovt. Många delar av områdena uppfyller inte kraven för områden med naturbetingade svårigheter. Jag ifrågasätter om vi kommer att kunna hantera detta med endast naturliga kriterier.

Men vi måste också titta närmare på den sociala situationen som spelar en stor roll i områden med naturbetingade svårigheter. Eftersom utbetalningarna till dessa områden är viktiga för många anläggningars överlevnad, behöver kommissionen tänka till ännu en gång när det gäller att förfina det nuvarande ramverket för att många regioner ska få chans att överleva.

Jag är rädd för att genomförandet av det nuvarande systemet skulle leda till mycket stora förändringar som inte alltid är gripbara och som kommer att leda till stor oro och osäkerhet inom jordbruket. Vi måste se över detta igen.

  Csaba Sándor Tabajdi (S&D). – (HU) Det är mycket viktigt att man i den gemensamma jordbrukspolitikens budget fortsätter att prioritera stöd till jordbruksområden med naturbetingade svårigheter på grundval av Dorfmanns betänkande. Utan ett sådant stöd skulle det uppstå allvarliga ekologiska skador och sociala problem där. Det är glädjande att kommissionen – och här förtjänar den beröm – låter medlemsstaterna själva identifiera de stödberättigade områdena utifrån de åtta kriterierna. Samtidigt skulle jag vilja uppmärksamma det faktum att det ännu idag finns skillnader och diskriminering mellan medlemsstaterna, inte bara när det gäller direkta utbetalningar, vilka har utgått till nya medlemsstater, särskilt kommissionens eget land Lettland, och även till andra nya medlemsstater. I mitt land är vattentillförseln till ett område som består av sanddyner (Homokhátság) ett bekymmer, eftersom grundvattennivån har sjunkit med 4–5 meter de senaste fyra decennierna och området har blivit en halvöken. Samma problem uppstår också i Sydeuropa, och därför är frågan om att hitta en lösning på problemet med vattenförvaltningen i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken av särskilt intresse.

  Michel Dantin (PPE). – (FR) Herr talman! Jag vill tacka vår kollega Herbert Dorfmann för hans utmärkta arbete med detta betänkande. Jag tror att det på ett perfekt sätt summerar det nuvarande läget vad beträffar kommissionens förslag.

Jag vill rikta mig särskilt till kommissionsledamoten. Detta arbete har pågått under flera månader nu. Det skapar mycket oro i många av medlemsstaternas industrier som nu hotas av omklassificering. Och detta händer eller kan hända vid en tid när många produktionssektorer upplever särskilda svårigheter, något som kommer att diskuteras vid den muntliga frågestunden i morgon kväll. Vi behöver därför röra oss framåt och det snabbt. Jag tror inte att vi kan vänta tre år på att ge ett tydligt svar till de jordbrukare som påverkas av denna avgränsningsexercis.

  Sari Essayah (PPE). – (FI) Herr talman! Det är mycket bra att mindre gynnade regioner särskilt har uppmärksammats i detta betänkande. Den helt centrala uppfattningen, som förmodligen stöds av alla här, är att förutsättningarna för lönsam jordbruksproduktion måste säkerställas överallt i EU, både nu och i framtiden.

Det tycks råda stor förvirring när det gäller kriterierna för att definiera mindre gynnade regioner. Vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt jordbruket i mindre gynnade regioner eftersom tidigare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken ofta genomförts med avseende på gynnade regioner.

För att mindre gynnade regioner ska kunna fortsätta utvecklas är det ytterst viktigt att vi använder oss av proportionella regleringsmekanismer. Att några av de tidigare jordbruksreglerande mekanismerna avskaffades av EU var inte en framgång. Att till exempel mjölkkvoterna togs bort och arealuttagssystemet avskaffades var olyckliga beslut när det gäller mindre gynnade regioner.

  Czesław Adam Siekierski (PPE). – (PL) Herr talman! Stödet till europeiskt jordbruk kan inte ifrågasättas. Det finns många skäl att ge stöd såsom en mängd olika produktionsvillkor, till exempel klimat, jordkvalitet, problemet med tillgång till vatten, markens belägenhet och sociala och historiska omständigheter. De flesta av dessa är av avsevärd betydelse för produktionsresultaten och ekonomin, och har påverkat de rådande kriterierna för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jag delar författarens uppfattningar och farhågor med avseende på att den nya strategin inte får de förväntade effekterna. Kan det vara så att de kriterier som hittills har använts inte har varit ändamålsenliga? Vi förväntar oss beräkningar och en mer djupgående analys av effekterna. En viktig fråga är hur jordbruksproduktion ska kunna bibehållas i mindre gynnade områden. Enligt min uppfattning måste stödet till dessa områden fortsätta på en lämplig nivå som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken i den kommande budgetramen.

  Andris Piebalgs, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag vill tacka Herbert Dorfmann för ett utmärkt betänkande om kommissionens meddelande ”Mot bättre riktat stöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter”.

Jag vill ta upp några frågor. Det övergripande målet för stöd för naturbetingade svårigheter är att trygga fortsatt markanvändning och att genom förvaltning av jordbruksmark bevara landsbygden och främja system för hållbara jordbruksmetoder. Stödet till jordbrukare i dessa områden kompenserar jordbrukarnas extra kostnader och inkomstbortfall som är följden av de naturbetingade svårigheterna.

Rådet har beslutat att ta bort de socioekonomiska kriterierna från målen för stöd för naturbetingade svårigheter. Avskaffandet av de socioekonomiska kriterierna bör ses i samband med hela det åtgärdspaket som medlemsstaterna kan använda sig av i förordningen om utveckling av landsbygden – diversifiering till annan verksamhet, utveckling av mikroföretag och små och medelstora företag samt turism och grundläggande tjänster.

Stödet för naturbetingade svårigheter är således inte det interventionsmedel som syftar till att lösa avbefolkningsfrågan. Att kompensera jordbrukare i områden där produktionen inte hämmas av naturbetingade svårigheter och där det inte förekommer extra kostnader eller inkomstbortfall skulle snedvrida konkurrensen i förhållande till jordbrukare i andra områden. Dessutom förändras socioekonomiska indikatorer med tiden och det skulle därför krävas en kontinuerlig uppföljning och revideringsprocess av varje aktuellt område.

Förslaget om att ta hänsyn till avlägsenhet är inte praktiskt genomförbart mot bakgrund av den överenskomna ram som fastställts av rådet och som avser naturbetingade svårigheter. När det gäller avlägsenhet finns det andra avgränsningsnivåer, till exempel den särskilda artikeln om svårigheter i förordningen.

I olika skeden av förfarandet inbjöd kommissionen medlemsstaterna att lämna alternativa förslag till biologisk-fysiska kriterier och deras tröskelvärden. Dessa förslag kommer att analyseras av forskare med avseende på deras validitet och framför allt med avseende på deras klarhet och tillämplighet i hela gemenskapen. Men de alternativa tröskelvärdena måste innebära att ett aktuellt område är behäftat med en avsevärd svårighet såsom rådet har begärt.

När arbetet med att undersöka en avgränsning baserad på biologisk-fysiska kriterier har avslutats kommer kommissionens förlag till den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 att ta hänsyn till detta arbete. Varje lagförslag kommer också att syfta till en smidig övergång för de områden som kan förlora sin ställning som områden med en naturbetingad svårighet.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum om två veckor under nästa sammanträdesperiod i Bryssel.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Anneli Jäätteenmäki (ALDE), skriftlig. – (EN) Jag vill tacka föredraganden för hans utmärkta arbete. Att upprätthålla varierade och aktiva landsbygdsområden är viktigt av flera skäl, inte minst på grund av ökande global efterfrågan på livsmedelsprodukter och miljömässigt hållbar turism. I många områden skulle det dessutom innebära ett allvarligt avbräck att inte längre bruka marken, både med avseende på viktiga inkomster från jordbruket och att landskap går förlorade som kan ha formats under flera århundraden.

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. – (RO) Stödordningen för områden med naturbetingade svårigheter har verksamt bidragit till att bruket av jordbruksmark har kunnat fortsätta i dessa regioner. Betydelsen av att ge skäligt stöd till mindre gynnade områden är obestridlig.

Förfarandet för att avgränsa och klassificera dessa områden har genomförts av medlemsstater på grundval av flera kriterier alltefter deras egna indikatorer. Men bara att jämföra dessa indikatorer är ytterst svårt eftersom det används olika metoder för att klassificera och vikta regionerna. Att införa gemensamma klassifikationskriterier skulle öka ordningens klarhet, tillförlitlighet och effektivitet i hela Europa. I detta hänseende stödjer jag behovet av att se över stödordningen för jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter och att utforma en global strategi för mindre gynnade områden och därigenom minska de skillnader som har uppkommit mellan medlemsstater när det gäller att fördela ekonomiskt stöd.

  James Nicholson (ECR), skriftlig. – (EN) Vi bör komma ihåg att 54 procent av den brukade marken i EU för närvarande omfattas av en klassificering som mindre gynnade områden. Att fortsätta med systemet med mindre gynnade områden är avgörande om vi ska kompensera jordbrukare för att tillhandahålla allmänna tjänster, undvika nedläggning av jordbruk, bidra till att främja biologisk mångfald och stödja landsbygdssamhällen. Marknaden varken belönar eller kompenserar jordbrukare för dessa insatser i områden där jordbruket har naturbetingade svårigheter. Vi måste därför se till att reformen av systemet med mindre gynnade områden får adekvat finansiering inom den totala budgeten för GJP och att det system som används för klassificering är rättvist och icke-diskriminerande. I kommissionens ursprungliga meddelande var de åtta biologisk-fysiska kriterier som kommissionen föreslog för att bedöma klassificeringen av områden med betydande naturbetingade svårigheter otvivelaktigt inriktade på varmare och torrare klimat i Kontinentaleuropa. Därför gladde det mig att se att ändringsförslag som tar upp ”markvattenförhållanden” och ”antal dagar då jorden kan brukas” antogs i utskottet. Detta är ett första steg för att säkerställa att länder i Nordeuropa, såsom Storbritannien och Irland inte diskrimineras inom ramen för ett nytt klassifikationssystem.