Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2228(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0120/2010

Ingivna texter :

A7-0120/2010

Debatter :

PV 05/05/2010 - 25
CRE 05/05/2010 - 25

Omröstningar :

PV 06/05/2010 - 7.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0153

Debatter
Onsdagen den 5 maj 2010 - Bryssel EUT-utgåva

25. Utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Patrizia Toia, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp (KOM(2009)01112009/2228(INI)) (A7-0120/2010).

 
  
MPphoto
 

  Patrizia Toia, föredragande. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Det betänkande som vi debatterar i kväll och som vi ska rösta om i morgon utgör en del av en större insats för att genomföra 20-20-20-paketet, som jag betraktar som ett av de mest framsynta och betydande resultaten från Europaparlamentets senaste valperiod. Om någon frågade mig vad jag skulle bevara från de senaste fem åren, skulle jag definitivt placera 20-20-20-paketet högst upp på listan.

Det är viktigt att tillägga att betänkandet bygger på en mycket intensiv arbetsinsats, både av Europeiska kommissionen – ett meddelande och en rekommendation föregick betänkandet – och av utskottet för industrifrågor, forskning och energi, med flera. De berikade det ursprungliga betänkandet och vårt arbete med många förslag, tillägg och ändringar.

Jag tror att det fortfarande råder en viss åsiktsskillnad inom parlamentet när det gäller en punkt, och jag hoppas att den kan överbryggas genom morgondagens omröstning. Det berör den mer eller mindre bindande karaktär som vi vill ge innehållet i betänkandet. Jag vill dock gärna påpeka att betänkandet utarbetades i en anda av stort samförstånd och stor enhällighet.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig sektor, inte minst eftersom den bär upp en stor del av den europeiska ekonomin. Den står för sju procent av arbetskraften – av den europeiska arbetskraften – och sex procent av BNP, alltså en betydande del av den europeiska ekonomin och av den europeiska produktionskraften och arbetskraften.

Den är även mycket viktig, inte enbart för det den representerar, utan även på grund av vad den kan bidra med och för den grundläggande och betydande roll som sektorn kan spela när det gäller att genomföra denna övergång från vår ekonomi till en situation där ekonomin, även om den fortfarande är utvecklad, producerar färre utsläpp och innehåller mindre koldioxid och därför i mindre utsträckning kommer att förorena vår framtid och kommande generationers framtid. Kort sagt kan sektorn utgöra ett exempel på förändringar, inte i ord utan i konkret handling, som kan leda till ett sätt att producera, leva, resa och konsumera i vårt samhälle, och till den industriella revolution som för många faktiskt kommer att karaktärisera det sociala och ekonomiska livets framtid, inte bara på vår kontinent utan i hela världen.

Hur kan informations- och kommunikationstekniken på detta avgörande sätt bidra till att omvandla vår ekonomi? För det första genom att förändra sektorn i sig. Avsikten med betänkandet är att visa hur sektorn först och främst kan vända sig inåt för att ta reda på hur den kan producera kommunikationsinstrument, mikroelektronik och andra instrument som drar mindre energi och därför i sig är mer effektiva.

Därefter kan de bidra i oerhört stor utsträckning i de större sektorerna, inom bostads- och transportsektorerna. I dessa två sektorer, och här citerar jag uppgifter från kommissionen, kan större effektivitet enligt EU:s regler och de mål som fastslagits genom 20-20-20-paketet leda till en avsevärd minskning av dessa utsläpp. I dag förbrukar nämligen transportsektorn 26 procent av energin i EU medan 40 procent förbrukas i hemmen för uppvärmning och kylning, beroende på årstid. Där kan en mycket hög effektivitet uppnås.

Dessutom påverkar de större sektorernas tillämpningsområde våra liv på mycket viktiga områden. Jag tänker på hela banksektorn, förhållandena inom den offentliga förvaltningen, hela e-förvaltningssektorn och alla tjänster. Kort sagt på områden där tillämpningen av denna teknik inte endast kan minska koldioxidutsläppen utan även spara tid, vilket i sin tur leder till att EU-invånarnas livskvalitet och kvaliteten på det sociala livet förbättras.

Detta är därför högst betydelsefullt. Jag anser dock att detta betänkande kommer att bli än mer betydelsefullt om parlamentet i morgon godkänner dess bindande karaktär. Låt mig bara ge två exempel: smarta mätare och det smarta elnätet samt smarta städer. Senast i går slöt 700 europeiska borgmästare ett nytt avtal i denna kammare, inför talmannen och kommissionsledamoten, som just var inriktat på att förbättra städernas effektivitet, där mer än 70 procent av EU-medborgarna bor i och som därför i hög grad kan bidra till att öka effektiviteten samt stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D).(RO) Jag välkomnar Europeiska rådets slutsatser från mötet den 25–26 mars 2010, som tydligt och för första gången fastställer ett EU-mål som innebär en 20-procentig ökning av energieffektiviteten. Energieffektiviteten kan förbättras inom byggsektorn genom användning av informations- och kommunikationsteknik och effektiva mätsystem, samt inom transportsektorn genom införande av intelligenta transportsystem på EU-nivå. IKT-baserade system kan faktiskt minska energiförbrukningen i byggnader med upp till 17 procent och koldioxidutsläppen i samband med transporter med upp till 27 procent.

Jag anser att elnäten, i syfte att skära ned energiförbrukningen med 20 procent fram till 2020, bör bli smarta, med ett flexibelt kraftflöde samt styras av och baseras på användning av informations- och kommunikationsteknik. EU måste göra det till en prioritering att hjälpa fram den europeiska ekonomin genom investeringar i utvecklingen av e-tjänster, ny teknik och i synnerhet genom utbyggnad av bredbandskommunikation i alla medlemsstater.

 
  
MPphoto
 

  John Dalli, ledamot av kommissionen. - (EN) Herr talman! Kommissionen välkomnar i högsta grad ert intresse, ert stöd och era värdefulla rekommendationer om att utnyttja IKT för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi, och vi har noggrant läst Patrizia Toias betänkande.

Det är viktigt att inse vilken betydelsefull roll IKT-sektorn kan spela genom att göra det möjligt att minska växthusgasutsläppen, och vi behöver se till att denna potential faller i god jord och förverkligas.

Kommissionen har för avsikt att göra denna fråga till en prioritering inom den digitala agenda för Europa som kommissionen kommer att anta inom kort.

Liksom ni nämner i betänkandet kan IKT bidra väsentligt till att förbättra energieffektiviteten på andra områden, särskilt inom byggnads- och transportsektorn. Vi instämmer även med er i att smarta nät och installation av smarta mätare i medlemsstaterna är avgörande för att kunna förverkliga denna potential. Utbyggnaden måste drivas framåt inom medlemsstaterna, för att ge aktivare konsumenter som kan dra nytta av förnybara energikällor och energieffektiv teknik.

Det är också mycket viktigt att upprätta en gemensam ram för mätning av IKT-sektorns egna utsläpp. En strikt ram för mätning som är allmänt överenskommen och antagen inom branschen är ett måste för att man ska kunna beräkna de verkliga fördelarna med informations- och kommunikationsteknik. Detta måste tas med i beräkningen när man bedömer den positiva inverkan av IKT-användning.

Sedan rekommendationen om detta ämne antogs i oktober 2009 har kommissionen genomfört ett antal åtgärder tillsammans med berörda parter för att driva på utvecklingen på detta område. Låt mig nämna några exempel som svar på de farhågor som tas upp i ert betänkande.

I februari 2010 startades forumet ”ICT for Energy Efficiency” [IKT för energieffektivitet]. Forumet sammanför ledande högteknologiska industriförbund från EU, Japan och USA. De kommer att fastställa mål som grundas på en gemensam ram för mätning av IKT-sektorns egna energi- och koldioxidavtryck. Dessa ska ha utarbetats vid slutet av 2010.

Forumet undersöker också hur IKT-sektorn kan bidra till att förbättra effektiviteten i andra sektorer, som byggnads- och transportsektorn. Flera europeiska storstäder har undertecknat ”Green Digital Charter” [gröna digitala stadgan]. Dessa städer åtar sig att minska koldioxidavtrycket av sin egen IKT-användning med 30 procent senast 2020, och att starta fem storskaliga pilotprojekt per stad inom IKT senast 2015. Det sammanlagda antalet städer som skrivit på Green Digital Charter har ökat från 14 till 21.

I takt med att marknaderna kommer närmare konsumenterna blir frågor som rör detaljmarknaden för energi allt viktigare vid införandet av ny teknik och nya system i form av smarta mätare och smarta nät. Arbetet med kommissionens arbetsgrupp för smarta nät går också framåt. Syftet är att ge kommissionen råd om politik, upprätta ett regelverk samt samordna de första stegen mot införande av smarta nät enligt bestämmelserna i tredje energipaketet. En samling rekommendationer väntas vid slutet av 2011.

Avslutningsvis vill jag betona att kommissionen är mycket fast besluten att bidra till att uppnå 20-20-20-målen senast 2020, i enlighet med stats- och regeringschefernas beslut, och IKT har en viktig roll att spela i detta. Vi tackar er för era värdefulla bidrag genom betänkandet, och ser fram mot att samarbeta med er för att se till att vi antar en god politik för att uppnå dessa mål.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. - Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy