Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2166(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0062/2010

Ingivna texter :

A7-0062/2010

Debatter :

PV 06/05/2010 - 3
CRE 06/05/2010 - 3

Omröstningar :

PV 06/05/2010 - 7.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0156

Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 6 maj 2010 - Bryssel EUT-utgåva

3. Europeiska investeringsbanken (EIB) - Årsrapport 2008 (debatt)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 

  Talmannen. – Första punkten är ett betänkande av Tamás Deutsch, för budgetkontrollutskottet, om Europeiska investeringsbankens årsredovisning för 2008 (2009/2166(INI)) (A7-0062/2010).

 
  
MPphoto
 

  Tamás Deutsch, föredragande. – (HU) Herr talman, mina damer och herrar, herr Maystadt! Den aktuella punkten har som rubrik: Europeiska investeringsbanken – Årsredovisning för 2008. Betänkandet innehåller emellertid mycket mer än en analys av Europeiska investeringsbankens verksamhet som den såg ut för två år sedan.

Vi hör varje dag, vilket jag tycker bör understrykas, att EU nått slutet på en epok och början på en ny. Lissabonfördragets ikraftträdande för omkring sex månader sedan, å ena sidan, och den globala finansiella och ekonomiska krisen och dess inverkan på och den reaktion den framkallade hos den Europeiska unionen, å andra sidan, innebär helt säkert att vi har nått slutet på en era i EU:s historia och att en ny era tar sin början.

Under 2000-talets andra decennium har alltså en ny epok tagit sin början i den Europeiska unionens historia. Det aktuella betänkandet tillkom under denna nya epok och jag anser att Europaparlamentet och Europeiska investeringsbanken måste ta intryck av denna tids viktigaste frågor och utmaningar. Betänkande handlar om en bank, ett finansinstitut, och dess verksamhet så som den såg ut för två år sedan. Vi kan för ovanlighetens skull säga att det trots omständigheterna, med global finansiell och ekonomisk kris, går att visa uppskattning för en banks eller ett finansinstituts aktiviteter. För två år sedan agerade Europeiska investeringsbanken snabbt och effektivt på den globala finansiella och ekonomiska kris som spred sig. Den gjorde det genom att stärka utlåningen, främst genom att öka utlåningen till små och medelstora företag och genom att delta i EU:s ekonomiska återhämtningsplan med all den kapacitet som stod till dess förfogande.

Lissabonfördraget trädde i kraft för sex månader sedan. Fördraget gör det möjligt att ytterligare stärka förnyelseprocessen för Europeiska investeringsbankens organisations-, tillsyns- och kärnstruktur. Banken gjorde tydliga framsteg i det avseendet så tidigt som 2008, innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Det står även klart att Europeiska investeringsbanken medvetet förebereder sig för EU:s budgetram för tiden efter 2014, för att kunna delta i finnsieringen av makroregionala strategier och stödja landsbygdsutveckling, nya energikällor, gröna investeringar och infrastrukturutveckling. Ännu en aspekt som vi anser vara viktig och som därför finns med i betänkandet är att Europeiska investeringsbanken bör delta i finanseringen av Europa 2020-strategi, som väntar på ratificering, och som inriktas på att skapa arbetstillfällen. Det var faktiskt med jobbskapande i åtanke som Europeiska investeringsbanken började finansera små och medelstora företag.

Slutligen skulle jag vilja uppmärksamma er på två frågor. Jag anser att det är av yttersta vikt att Europeiska investeringsbanken fortsätter arbeta för att utjämna infrastrukturella ojämlikheter inom EU. Det är viktigt att stödja program som hjälper till att balansera den infrastrukturella standarden inom EU.

Sist men inte minst vill jag nämna att Europeiska investeringsbanken alltid under de senaste åren erhållit det stöd från Europaparlamentet som den behövt för sin verksamhet. Mot bakgrund av förberedelsearbetet som utförts under de senaste månaderna anser jag att banken, med den konstruktiva kritik som ges i betänkandet, även i fortsättningen ska få stöd för sin verksamhet från Europaparlamentet. Tack för er uppmärksamhet. Jag ser med intresse fram emot debatten.

 
  
MPphoto
 

  Philippe Maystadt, Europeiska investeringsbankens ordförande. (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Låt mig inleda med att tacka er för att jag fått äran att tala i denna församling, enligt den tradition som inleddes för några år sedan.

Jag vill börja med att tacka föredraganden, Tamás Deutsch, för det välgjorda betänkandet.

I synnerhet uppskattade jag det faktum att Tamás Deutsch, och andra ledamöter i utskottet, Thijs Berman och Ivailo Kalfin, tog sig tid att besöka Europeiska investeringbanken för att ställa några mycket specifika frågor. Jag välkomnar detta utmärkta samarbete med parlamentet.

Faktum är att Europeiska investeringsbanken är det enda internationella finansinstitut som frivilligt anpassar sig efter och är ansvarigt inför en parlamentarisk församling. Jag anser att det är en utmärkt idé. Enigt min åsikt är det helt nödvändigt att stärka dialogen med Europaparlamentet för att vi ska kunna fullgöra vår roll, vår särskilda uppgift, som är att vara en bank, men inte en vanlig bank, som tjänar den politik som förs av Europeiska unionen.

Det är, som Tamás Deutsch redan påpekat, just det som vi har ansträngt oss mycket för att göra, som ett svar på krisen.

Från och med september 2008, efter Lehman Brothers kollaps, ombads vi av rådet (ekonomiska och finansiella frågor) att utöka vår utlåningsvolym till stöd för realekonomin. Vi följde genast rådets begäran och jag tror att vi kan säga att vi fullgjort våra åtaganden då utlåningsvolymen för 2009 steg från 58 miljarder till 79 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 37 procent av vår utlåningsvolym inom EU.

Den ökade utlåningen rörde i huvudsak tre sektorer som rådet och parlamentet hade uppmanat oss att prioritera.

Det första området handlade om särskilda insatser för de länder som drabbats allvarligast av krisen. Ökningen avsåg mest det vi kallar konvergensregionerna och i synnerhet de länder som hade det särskilt svårt under 2009. Vi har följaktligen aldrig tidigare lånat ut så mycket till länder som Ungern, Litauen och Rumänien. Detta förklarar dessutom varför vi i år kommer att göra en särskild insats för Grekland. Jag besökte Aten förra veckan och kom överens med den grekiska regeringen att vi ska öka vår utlåning till Grekland väsentligt som ett tecken på att vi stöder dem och för att bidra till den allmänna ansträngningen att få Grekland på fötter igen.

Det andra området som prioriterades var stödet till små och medelstora företag. Vi ökade vår utlåning till bankerna så att de i sin tur kunde låna ut till små och medelstora företag, med hjälp av en ny produkt som kommer att ge oss större kontroll över användningen av de medel vi lånar ut. Förra året lånade vi ut mer än 12 miljarder euro till bankerna för små och medelstora företag.

Det tredje området som vi ombads prioritera var kampen mot klimatförändringen. Förra året tillhandahöll vi närmare 17 miljarder euro för finansiering av projekt som direkt bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Jag vill påstå att vi under 2009 uppnådde det som förväntades av oss. Vi bidrog med andra ord till den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.

Vi måste naturligtvis fortsätta på samma kurs, och jag vill helt kortfattat nämna de tre största utmaningarna som vi står inför kommande månader och år.

Den första utmaningen, som föredraganden helt rätt poängterade, är att fortsätta bidra till de av EU prioriterade områdena. Det innebär därför att vi, Europeiska investeringsbanken, måste dra vårt strå till stacken för genomförandet av Europa 2020-strategin. Som ni vet har kommissionen lanserat denna nya strategi, som för närvarande diskuteras med rådet och parlamentet. Europeiska investeringsbanken är beredd att bidra, särskilt med hjälp av innovativa finansiella instrument, som skulle göra det möjligt för oss att öka hävstångseffekten för vissa medel i den europeiska budgeten. Vi skulle vilja använda oss av gemensamma instrument för kommissionen och banken.

Den andra stora utmaningen som vi står inför är förnyelsen av Europeiska investeringsbankens externa mandat. Vi kommer att diskutera detta med parlamentet. Kommissionen har just lagt fram ett förslag som ligger helt i linje med rapporten från visemannakommittén, med Michel Camdessus som ordförande. Den viktigaste delen i detta förslag är att göra systemet ännu effektivare. Som ni vet, finns en EU-garanti för verksamheter som ingår i de externa mandaten. Målet är därför att använda dessa på ett så bra sätt som möjligt. Kommissionen föreslår en förenkling, en harmonisering av våra externa mandat. Kommissionen föreslår även att de 2 miljarder euro som lagts åt sidan utdelas till projekt som bidrar till kampen mot klimatförändringarna.

Detta för mig till den tredje utmaningen och den vill jag särskilt understryka. Den handlar om Europeiska investeringsbankens behov att, tillsammans med andra institutioner, särskilt bidra till att de åtaganden som EU påtog sig i Köpenhamn uppnås. Som ni vet gjorde EU några stora åtaganden för att stödja det som vi kallar snabbstartsfinansiering. I detta sammanhang anser vi att Europeiska investeringsbanken, som har utvecklat en obestridlig kompetens på detta område, kan bidra med mycket. Det är skälet till att vi föreslog att vi skulle arbeta med andra nationella finansinstitut för att skapa ett nätverk, en europeisk plattform, som skulle kunna samordna, och därför optimera, finansieringen av projekt i utvecklingsländerna. Agence Française de Développement och den tyska investeringsbanken KfW har redan visat intresse för detta initiativ, och jag hoppas att vi, tillsammans med kommissionen, kommer att kunna bidra till att detta instrument fullbordas under de kommande veckorna.

Dessa tre är de största utmaningarna vi står inför de kommande månaderna och åren, och jag vill uppmärksamma er på dem.

 
  
MPphoto
 

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag skulle på kommissionens vägnar vilja tacka Tamás Deutsch för hans utmärkta betänkande och även välkomna Philip Maystadt till ert plenum och gratulera honom till den enorma insats som Europeiska investeringsbanken gjort för att motverka den ekonomiska krisen och stödja EU:s återhämtningsplan.

Under de ovanliga omständigheterna hade vi ett extra ordinarie samtal med banken som genast svarade med att öka sin utlåning till rekordnivåer. Tack vare bankens utmärkta finansiella ställning kunde den genomföra detta till och med vid en tidpunkt när det var svårt att skaffa finansiering via marknaderna.

De ökade utlåningsvolymerna riktades särskilt mot de områden som vi anser vara prioriterade – och jag tror att parlamentet delar våra prioriteringar. Vi prioriterade särskilt små och medelstora företag, energi och klimatförändring, samt investeringar i EU:s konvergensregioner som drabbats särskilt hårt av den ekonomiska nedgången. Europeiska investeringsbanken kunde dessutom i samarbete med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Världsbanken öka sitt stöd till den finansiella sektorn i de länder i central- och östeuropa som även de har en osedvanligt svår situation.

Europeiska investeringsbanken kommer att spela en viktig roll vid genomförandet av Europa 2020-strategin genom att stödja investeringar inom infrastruktur, grön teknik, innovativa lösningar och små och medelstora företag.

Vi lägger även grunden till att stärka en kombination med EU-medel och finansiella instrument från Europeiska investeringsbanken både inom och utom EU, inklusive konvergensregionerna, där Europeiska investeringsbanken kan komma att spela en viktig roll för att förbättra tillgodogörandet av strukturella fonder.

När det gäller den externa delen är jag mycket nöjd med halvtidsöversynen av Europeiska investeringsbankens externa mandat, som får stöd av Camdessus rapport. Rapportens slutsats är att EU-garantin till Europeiska investeringsbanken är ett effektivt och kraftfullt instrument med stor finansiell och politisk hävstångseffekt.

Camdessus rapport innehöll även ett antal goda förslag om utökad anpassning av Europeiska investeringsbankens externa aktiviteter till EU:s politik, och om hur man förbättrar samarbetet mellan Europeiska investeringsbanken och EBRD, som bygger på en parlamentsresolution om Europeiska investeringsbankens och EBRD:s årsredovisningar för 2007.

Parlamentet hade efterlyst en bättre ömsesidig förståelse mellan de två bankerna. Jag är mycket nöjd med att kunna konstatera att Europeiska investeringsbanken och EBRD har kommit överens om hur de ska samarbeta i gemensamma samarbetsländer. Denna överenskommelse kommer att utgöra basen för en mer global trepartsöverenskommelse med kommissionen, som ersätter befintliga regionalt baserade överenskommelser.

Det viktigaste resultatet av halvtidsöversynen är det lagstiftningsförslag som kommissionen just lagt fram i parlamentet och rådet om ändring av Europeiska investeringsbankens mandat för återstoden av den nu gällande budgetplanen.

Jag är fövissad om att ni kommer att finna att det är ett grundligt utarbetat och väl avvägt förslag som beaktar parlamentets rekommendationer och intressen. Målet med förslaget är att stärka det externa mandatets fokus på de viktigaste politiska områden där Europeiska investeringsbanken har goda meriter, i synnerhet klimatförändringar, sociala och ekonomiska infrastrukturer och utveckling av den lokala privata sektorn, men även att i högre grad betona utvecklingsaspekterna vid finansiering genom Europeiska investeringsbanken.

Sammanfattningsvis ser vi fram emot att under de närmaste månaderna föra en konstruktiv och fruktbar dialog med er och med rådet om detta förslag. Vi hoppas att vi återigen kan komma överens redan vid första behandlingen så att vi tryggar den rättsliga stabiliteten hos ett externt utlåningsmandat som gör att vi kan jobba vidare med EU:s externa politiska mål på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

 
  
MPphoto
 

  Edit Bauer, föredragande för yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. – (HU) Mina damer och herrar! Utskottet för ekonomi och valutafrågor ansåg i sitt yttrande över betänkandet att Europeiska investeringsbanken hanterade krisen väl under 2008.

Vad kan man vänta sig från en investeringsbank under kristider? Huvudsakligen att den försöker kompensera sjunkande utlåning hos de kommersiella bankerna genom att skapa likviditet. Det kan konstateras att Europeiska investeringsbanken kontinuerligt har ökat sina utlåningsvolymer med gynnsamma räntevillkor under 2008, och utfäst sig att årligen göra ytterligare 15 miljarder euro tillgängliga för små och medelstora företag under 2009 och 2010.

Varför är detta så viktigt? Naturligtvis för att dessa genererar flest jobb, och för tillfället är det just sysselsättningen som är Europas största fråga. Vi måste skapa fler jobb.

Banken skötte sig bra i detta hänseende genom att omstrukturera vissa målområden. Banken vände sig i stor utsträckning till små och medelstora företag och hjälpte dem på fötter så fort det gick. Utskottet skulle rekommendera Philip Maystadt att även beakta tre områden där bankens aktiviteter kunde bli mer effektiva eller insynsvänliga.

Det första är att banken bör fokusera ännu mer på de länder som är mest drabbade av krisen och därigenom ytterligare stärka EU:s inre sammanhållning. Det andra är att banken inte bara bör ingå partnerskapsavtal med stora kommersiella banker för att finansier små och medelstora företag, utan den bör även inkludera regionala banker och sparbanker i partnerskapen, eftersom det är dessa finansinstitut som känner till marknaden bäst. Det tredje området är slutligen att vi anser att det skulle vara ytterst viktigt att de finansinstitut som omfattas av partnerskapet måste överföra minst 20 procent av vinsten från 50 procent av den totala finansiering från Europeiska investeringsbanken, vilket innebär en större procentandel än det som krävs enligt nuvarande avtal.

I stort sett anser vi att Europeiska investeringsbanken lyckades bra och att den fortfarande visar vägen när det gäller att hantera krisen på lämpligt sätt, men ytterligare samordnade ansträngningar krävs för att vi ska kunna göra framsteg tillsammans med Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken, i synnerhet när det gäller att skapa jobb.

 
  
MPphoto
 

  Karin Kadenbach, föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling.(DE) Herr talman, herr Rehn! Jag vill först, på utskottet för regional utvecklings vägnar, uttrycka min tacksamhet över betänkandet och jag vill även tacka föredraganden.

Utskottet uppskattar Europeiska investeringsbankens höga kapitalkvot. Vi kan med tillfredsställelse se att den ekonomiska och sociala sammanhållningen och konvergensen, och i synnerhet konvergenspelaren i EU:s sammanhållningspolitik, är en huvudmålsättning för Europeiska investeringsbanken. Vi uppskattar även Europeiska investeringsbankens bidrag till att uppnå konvergensmålen genom att låna ut 21 miljarder euro till konvergensprojekt, vilket motsvarar 41 procent av bankens totala utlåning inom EU.

Jag skulle dessutom vilja framhålla det mervärde som det innebär att genomföra aktiviteter i samarbete med kommissionen, och Europeiska investeringsbankens strategi för att ge ytterligare stöd och hävstångseffekt till interventioner från strukturfonderna.

 
  
MPphoto
 

  Jean-Pierre Audy, för PPE-gruppen.(FR) Herr talman! Först vill jag hälsa er, Philip Maystadt, välkommen, och uttrycka min glädje över att träffa er igen, eftersom jag arbetade med en identisk rapport för en tid sedan. Jag vill även hälsa kommissionsledamoten välkommen och tala om för föredraganden och föredragandena från andra grupper att de utträttat ett fantastiskt arbete, och jag vill även hälsa dem välkomna.

Det är beklagansvärt att rådets stol står tom, eftersom Europeiska investeringsbanken är ett mellanstatligt organ. Det är medlemsstaterna som är Europeiska investeringsbankens samarbetspartner. Jag vill dessutom ännu en gång visa min uppskattning för det intresse Philip Maystadt och hans kolleger visar parlamentet i alla dessa frågor.

Först av allt skulle jag vilja tala om tillsyn, vilken är en hjärtefråga för mig eftersom jag anser att Europeiska investeringsbankens uppgifter till sin natur är sådana att de bör utsättas för noggrann kontroll. Nu gör den inte det eftersom den är ett internationellt organ som inte är underkastat nationella revisionsmyndigheter.

Jag har ingivit ett ändringsförslag så att vår europeiska bankmyndighet, som vi hoppas skapa, får ett uppdrag som gör det möjligt för den att utöva lämplig tillsyn. Herr kommissionsledamot! Jag skulle vilja att ni stöder denna idé. Det har sagts mig att medlemsstaterna är emot detta. Medlemsstaterna kommer inte att kunna anförtro uppgifter åt Europeiska investeringsbanken på lång sikt utan att de är säkra på att den står under lämplig tillsyn.

Jag vill avsluta med frågan om investeringar och den roll Europeiska investeringsbanken spelar där. EU investerar inte tillräckligt, och vi vet idag att om vi så talar om sammankoppling av transportnät, energi, höghastighetståg, motorvägar, universitet, vatten, rymden eller hälsan, så måste vi investera mer. Europeiska investeringsbanken har emellertid rätt, det är en bank, och den måste skydda sin trippel A-klassade kreditvärdighet.

Därför föreslår jag att vi i Europa 2020-strategin åtminstone har som målsättning att investera 1 biljon euro. Detta är möjligt, men vi måste ha en investeringsbudget inom EU, och vi måste samarbeta med Europeiska investeringsbanken med hjälp av innovativa instrument. Jag föreslår att EU blir bankens partner, eftersom det skulle skapa bättre synergieffekter mellan unionen och detta instrument, vilket är absolut nödvändigt för Europas framtid.

 
  
MPphoto
 

  Cătălin Sorin Ivan, för S&D-gruppen. – (RO) Vi är nog alla överens om att Europeiska investeringsbanken är ett av de europeiska projekt som vi kan beskriva som framgångsrika europeiska projekt. Jag vill även passa på att gratulera banken till att den under en kris ändå har lyckats behålla sin AAA-kreditbetyg, vilket är utmärkt.

Å andra sidan innebär den rådande ekonomiska situationen i Europa dock att Europeiska investeringsbanken måste göra en omfattande granskning av sina uppgifter. Jag vill nämna tre viktiga punkter. Först och främst måste de lån som ges stödja Europa 2020-strategin. För det andra måste de lån som ges användas för att främja storskaliga investeringsprojekt så att Europas ekonomier kan börja fungera igen. Slutligen kan och måste Europeiska investeringsbanken stödja skapandet av en mycket stabilare och mer kraftfull ekonomisk ram för Europa.

 
  
MPphoto
 

  Olle Schmidt, för ALDE-gruppen. Herr talman, herr kommissionsledamot, herr Maystadt! Jag vill rikta ett stort tack till föredraganden för ett intressant och bra betänkande. Från ALDE-gruppen vill vi gärna börja med att berömma banken för ett bra arbete. EIB var både snabbt och resolut när det gällde att agera när finanskrisen slog till med kraft. Banken visade att den klarade av att hantera de stora utmaningar som den ställdes inför när den globala ekonomiska krisen nådde ekonomierna i Europeiska unionen.

Banken ökade penningtillgången och såg till att utlåningsvolymen ökade markant. Detta mildrade finanskrisens nedgång och var viktigt för en någorlunda återhämtning. EIB:s viktiga roll när det gäller att stödja de små och medelstora företagen, vilket nämnts här, bör lyftas fram och kan inte nog poängteras. Genom dessa satsningar har krisen väsentligt kunnat mildras. Småföretagen utgör ju motorn i vår ekonomi. Det är 99 procent av alla våra företag i Europa och sysselsätter 100 miljoner människor.

Att EIB har en strategi för att långsiktigt säkra en hållbar tillväxt inom unionen är givetvis av yttersta vikt, vilket har upprepats – med en grön utveckling, bland annat en satsning i de så kallade TEN-projekten. Ett väl fungerande transeuropeiskt transportnät är en av de viktigaste beståndsdelarna i det europeiska tillväxtinitiativet; vulkanen på Island kanske har lärt oss en del.

Att utjämna skillnaderna i Europa är en annan viktig del av EIB:s arbete. Att EU får stabila och ekonomiskt starkare grannar är till nytta för unionen. I detta sammanhang ser vi EIB:s arbete som särskilt strategiskt viktigt.

Öppenhet, transparens och bedrägeribekämpning är särskilt viktiga ämnesområden. Vi inom den liberala ALDE-gruppen gläder oss åt att EIB faktiskt har efterlevt de rekommendationer som parlamentet har framfört under så många år. Vi tycker att det är mycket bra. Här kan EIB fungera som en öppenhetens fyrbåk för andra EU-institutioner.

Så slutligen till en plump i EIB:s protokoll. Det är mycket nedslående att jämställdheten inom EIB fortfarande är så dålig. Kvinnor är fortfarande kraftigt underrepresenterade, herr Maystadt, bland annat bland EIB:s högre tjänstemän i synnerhet och direktörer och utgör bara ca 20 procent av arbetsstyrkan. På detta område måste EIB förbättra sig! Det kan vi läsa i Diversity Strategy från december 2008. Sammanfattningsvis alltså tre bra punkter och en mindre bra, eller till och med dålig.

 
  
MPphoto
 

  Philippe Lamberts, för Verts/ALE-gruppen. (FR) Herr talman, mina damer och herrar, herr Maystadt, kära landsmän! Vi behöver en bank som er. Vi behöver den i en tid då privata banker, precis som industrin, har visat att de arbetar mot allmänhetens intresse och att de inte längre sköter sitt uppdrag att tillhandahålla krediter till samhället. Vi behöver offentliga låneinstrument, och än mer på europeisk nivå. Av det enda skälet anser jag – och vi – att EIB bör få en allt viktigare roll.

Vilken roll tycker ni att ni bör ha? Rollen som katalysator, naturligtvis. En offentlig bank som er kan inte möta alla marknadens behov, men bör fungera som en katalysator: en katalysator som hjälper våra samhällen och ekonomier att förändras, så att de kan möta de två avgörande utmaningarna i vår tid. Dessa är inte bara att lära sig leva inom vår planets fysiska begränsningar – både när det gäller klimatfrågan och när det gäller utarmningen av resurser – utan även att möta den allt större utmaningen med social sammanhållning både inom Europeiska unionen och på planeten som helhet, eftersom ni har ett viktigt uppdrag på utvecklingsområdet.

Utifrån den synvinkeln skulle jag vilja ta upp ett exempel. Om vi tittar på de energiinvesteringar ni finansierade under år 2009 ser vi att tre fjärdedelar gick till 1800- och 1900-talets teknik, och bara en fjärdedel till förnybar energi.

Vårt uppdrag till er, herr Maystadt och EIB, är därför att vända på proportionerna och se till att tre fjärdedelar av era investeringar – och på lång sikt alla investeringar – år 2010 och därefter går mot denna omställning. Jag tror att det är så ni bör spela rollen som katalysator. Ni har ofta varit bäst i klassen, herr Maystadt, och nu ber vi er att se till att EIB också verkligen är bäst i klassen globalt sett.

 
  
MPphoto
 

  Ryszard Czarnecki, för ECR-gruppen. (PL) Herr talman! Först och främst vill jag tacka föredraganden Tamás Deutsch för hans mycket goda arbete. Jag tycker att det är ett väldigt ambitiöst mål att öka utlåningen med det belopp som anges i rapporten. Ur europeiska skattebetalares och europeiska väljares synvinkel tror jag faktiskt att en europeisk investeringspakt i grund och botten bara är viktig eftersom den är en ekonomisk ”kran” för små och medelstora företag. Det ökade finansiella åtagandet bör värdesättas, eftersom det är relativt viktigt på detta område. Framför allt i kristider är stöd till denna sektor särskilt värdefullt.

Som representant för Central- och Östeuropa, och som polack, måste jag säga att det är av yttersta vikt för oss att banken stöder omställningen i vår del av Europa och minskar den nuvarande uppdelningen. Det gläder mig även att banken visar ett stort engagemang när det gäller hur man förhåller sig till EU:s medel. Även detta är av indirekt betydelse för oss.

 
  
MPphoto
 

  Marta Andreasen, för EFD-gruppen. (EN) Herr talman! När jag tittar på de projekt som EIB finansierar slås jag av hur många som involverar stora företag, och hur få som involverar de små och medelstora företag som stödet är avsett för. Behöver företag som General Motors, Electrolux och Arcelor Mittal verkligen använda EIB förutom för de mjuka villkor som erbjuds? Och vad har sådana lån gjort för Europas ekonomi? Har de skapat några arbetstillfällen? Nej, de har exporterat arbetstillfällen, ibland till billigare europeiska länder och ibland till länder utanför EU.

Electrolux är ett exempel på en av Europeiska investeringsbankens framgångar. Efter att ha beviljats lån på 250 miljoner euro för kapacitetsförbättringar byggde de nya fabriker i Polen, Rumänien och Ungern. Så fort dessa var färdigställda flyttades produktionen från Storbritannien, vilket ledde till att nära 2 000 arbetstillfällen försvann i Spennymoor i England. Därför tror jag att vi alla kan vara överens om att EIB spelar en mycket viktig roll i den europeiska ekonomin, framför allt när det gäller handelsbalansen: den exporterar våra jobb och importerar arbetslöshet.

 
  
MPphoto
 

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Det är glädjande att läsa i den årliga rapporten att Europeiska investeringsbanken (EIB) snabbt bemötte krisen genom att öka de tillgängliga medlen avsevärt. Framför allt utlåning till små och medelstora företag måste förbli en av bankens centrala prioriteringar och där det är möjligt utökas. Det är dock viktigt att se till att affärskvinnorna och -männen i fråga verkligen får lånen.

När det gäller systemet för kontroll och tillsyn stöder jag förslaget om att inrätta en europeisk bankmyndighet. För att denna myndighet ska kunna fungera effektivt krävs dock att den får omfattande befogenheter och behörighet att övervaka banker med gränsöverskridande verksamhet.

När det gäller Europeiska investeringsbankens mål vill jag se ett ökat fokus på verksamheten inom Europa. Det är något som brådskande behövs mot bakgrund av den aktuella finansiella och ekonomiska krisen, och som dessutom skulle kunna undvika dubbelarbete och intressekonflikter inom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE). – (GA) Herr talman! Jag instämmer med de kolleger som har påpekat vilket utmärkt arbete EIB har gjort.

(EN) Samtidigt som vi berömmer EIB kan vi se en tydlig kontrast till den tråkiga, dystra och omoraliska historien som uppdagats om de privata bankernas extravaganta ersättningspaket och groteska bonusar, och den fullständiga bristen på bolagsstyrning. EIB har, delvis kanske eftersom den, som ordföranden säger, är ansvarig gentemot parlamentet, varit en exakt motsats till detta. Därför bör vi berömma banken för att den har handlat på rätt och lämpligt sätt, och framför allt för att den snabbt reagerade på den ekonomiska krisen.

Han nämnde att banken helt riktigt beslutat att ge särskild uppmärksamhet och stöd till små och medelstora företag, och jag vet att EIB avsatt 300 miljoner euro till små och medelstora i mitt hemland. Men frågan är: når stödet de små och medelstora företagen, och om inte, kan de förklara varför inte? Finns det någon utväg för företag som inte beviljas stöd även om de har till synes goda affärsplaner?

Inte minst i Irland finns dagligen exempel på företag som går i konkurs, och till och med i The Irish Times löd i tisdags rubriken ”Staten skär ned stödet till företag med 22 miljoner euro”. Så än har vi inte klarat oss ur krisen.

Jag vill även fråga följande. Det finns även obekräftade uppgifter om hur privata banker använder pengar som är avsedda för små och medelstora företag för andra verksamheter inom bankerna. Jag vill därför veta: är detta fallet? Kan man konstatera att det är på detta vis, och kan vi i parlamentet i synnerhet göra något för att fastställa om dessa fakta stämmer?

 
  
MPphoto
 

  Jens Geier (S&D). – (DE) Herr talman, herr Maystadt, herr Rehn! Först vill jag tacka Tamás Deutsch för hans arbete. Jag vill dock även ta tillfället i akt att understryka hur viktig Europeiska investeringsbanken (EIB) är för Europa och för Europas medborgare, och betona att vi måste använda oss av detta unika institut mer, framför allt i tider av ekonomisk kris.

Ur ett budgetkontrollperspektiv, som i moderna termer även omfattar resultaten och effektiviteten av EU:s program och institutioner, har EIB verkligen förtjänat sitt höga kreditbetyg, framför allt när det gäller politisk pålitlighet. Den skapar verkligt mervärde för Europas folk genom de investeringar som görs i de sex huvudsakliga programmen, alltifrån transeuropeiska nät för att stödja små och medelstora företag och de särskilda programmen såsom projektet för att bekämpa klimatförändringar. Jag är säker på att det kommer att finnas ett brett stöd för detta i Europaparlamentet. Det innbär dock även att parlamentet i framtiden måste utöka sina egna tillsynsförfaranden. Jag tänker då t.ex. på investeringsanslaget.

Slutligen vill jag påpeka ytterligare något som är särskilt viktig för min grupp, och som är riktat direkt till EIB. Vi välkomnar att EIB har sett över sin linje när det gäller finansiella offshore-centrum. Vi behöver dock även garantier för att inkomster från EIB-medel inte hamnar i denna typ av skatteparadis, eftersom det skulle kunna leda till att EIB förstör det goda rykte och det kreditbetyg den har skaffat sig.

 
  
MPphoto
 

  Charles Goerens (ALDE). – (FR) Herr talman! Europeiska investeringsbanken är både en bank och en institution. Som bank får den inte glömma att den är en institution, och som institution får den inte glömma att den är en bank. Den måste därför å ena sidan möta Europeiska unionens krav, utan att försumma sin refinansieringsförmåga, å andra sidan.

Sett ur denna synvinkel har vi inte rätt att ta onödiga risker, framför allt inte vid bankens ingripanden i utvecklingsländer. Det är därför det är viktigt att förorda ett slags avtal mellan Medlemsländerna och Europeiska kommissionen å ena sidan och Europeiska investeringsbanken å andra sidan, där institutionella givare har möjlighet att ingripa i donationerna, samtidigt som Europeiska investeringsbanken i kraft av sin roll kan bevilja lån.

Denna försiktighetsåtgärd skulle skydda oss från de bakslag som Världsbanken för några år sedan fick erfara, då den tvingades skriva av skulder värda 50 miljarder, som inte skulle ha betalats tillbaka. Jag tror att vi kan undvika sådana erfarenheter med den förståndighet som präglar Europeiska investeringsbankens verksamhet, och jag vill uppmuntra banken till att ytterligare utveckla sina ingripanden i utvecklingsländerna, eftersom det fortfarande finns ett visst manöverutrymme där.

 
  
MPphoto
 

  Malika Benarab-Attou (Verts/ALE). – (FR) Herr talman, herr ordförande för Europeiska investeringsbanken! I EIB:s rapport för budgetåret 2008 framhöll parlamentet att bankens externa verksamhet skulle följa Europeiska unionens allmänna mål.

Därför skulle projektet att finansiera ett kärnkraftverk i Jordanien strida mot grunderna i artikel 3.5 i fördraget om Europeiska unionen. Jag citerar; ”I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bidra till hållbar utveckling av vår jord”.

I februari 2009 kontaktade de jordanska myndigheterna EIB för att söka stöd till sitt kärnkraftsutvecklingsprojekt, vilket framför allt omfattar att bygga ett kärnkraftverk till 2016.

Det är därför med en viss glädje jag nu har fått visshet om att Europeiska investeringsbanken inte beviljade förfrågningen, och att banken anser att dess uppgift är att stödja projekt i Jordanien som syftar till att utveckla vindkraft och solenergi, som är framtidens energikällor för vår planet eftersom de är förnybara.

Kommer man att stå fast vid denna ståndpunkt vid andra förfrågningar om finansiellt stöd till kärnkraftverk?

 
  
MPphoto
 

  Paweł Robert Kowal (ECR). – (PL) Herr talman! Stabilitet i Ukraina är ett naturligt mål för alla EU:s medlemsstater, delvis på grund av att Ukraina är en av våra viktigaste och största samarbetspartners. Som vi ser går Ukraina genom en kris. Stabiliteten i Ukrainas budget kommer att vara avgörande för den sociala och politiska situationen och för landets framtid. Ju mer hjälp och politiskt stöd vi ger Ukraina desto mer kommer vi att ha rätt att förvänta oss reformer av den ukrainska ekonomin till fördel för en fri marknad.

Den ekonomiska krisen i Ukraina är inte bara en kris för Ukraina, utan något som rör oss alla. I dagens besvärliga situation i Ukraina blir det tydligt hur mycket vi kan hjälpa. Därför stöder jag makroekonomiskt stöd till Ukraina. Jag tycker att vi i dag måste säga att stödet borde vara större, och att ju större det är, desto större och mer ambitiösa kan våra förväntningar på Ukraina vara.

 
  
MPphoto
 

  Nikolaos Salavrakos (EFD). – (EL) Herr talman! Utan tvekan har Europeiska investeringsbanken varit en framgång sedan den grundades för 52 år sedan. Den har framför allt varit framgångsrik när det gäller att uppnå och stärka Europeiska unionens mål och att finansiera små och medelstora företag, vilket utgör stöttepelaren för näringslivet i Europeiska unionen och stöttepelaren för de företag som måste hållas vid liv under den nuvarande ekonomiska krisen för att behålla arbetstillfällen och socialt lugn i unionen.

Som vi alla vet tar unionen just nu itu med den grekiska krisen. Självklart vet jag inte om framtidens historiker kommer att kalla den ”den grekiska krisen” eller ”finanskrisen”, eller kanske ”den monetära krisen”. Vad jag vet är dock att Galileo – om han levt i dag – inte skulle säga att jorden snurrar, utan istället att ”jorden springer”, eftersom händelserna springer ifrån oss och vi, som Europeiska unionen, måste följa dem och hitta de lösningar som krävs.

Jag tror att alla här anser att vi måste påskynda arbetet att färdigställa en politisk och ekonomisk union om livet ska fungera smidigt i unionen. Jag anser att EIB har kunskapen och den objektiva kapaciteten att göra en större insats och föreslår därför – och jag riktar detta förslag specifikt till Olli Rehn, som jag respekterar högt för med vilken värdighet han hanterar olika frågor – att man bör undersöka möjligheten att EIB medverkar vid framtida bedömningar av medlemsstaternas kreditbetyg.

 
  
MPphoto
 

  Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! De föregående talarna har helt riktigt betonat hur viktig Europeiska investeringsbanken (EIB) är. Karin Kadenbach hänvisade t.ex. till bankens stora bidrag till social konvergens. Jag vill sätta in det i ett politiskt sammanhang. Vi ser med oro att högerextrema partier blir allt populärare i allt fler länder. Orsaken till det är att den sociala konvergensen i Europeiska unionen inte fungerar på det sätt som vi alla hade önskat.

Dessa radikala högeranhängare är ofta ulvar i fårakläder, vilket gör att de kan dölja sitt massiva och cyniska förakt för mänskligheten. Mitt avslutande exempel, herr talman – och jag känner till era politiska sympatier – handlar om vad Andreas Mölzer just gjorde. Han höll ett fint litet tal, men efter det kallade han en av sina politiska motståndare – med andra ord mig – för psykopat. Det är samma språk som användes under Hitlers fascism. Det är så här dessa människor arbetar, genom att stämpla sina politiska motståndare som monster. Jag vill be er att vidta nödvändiga åtgärder och vill även be medarbetarna vid EIB att fortsätta sitt arbete, framför allt på området öppenhet. De ska göra vad de gör ännu mer öppet, eftersom det hjälper i kampen mot fascismens nya uppsving.

 
  
MPphoto
 

  Sophie Auconie (PPE). – (FR) Herr talman! I och med Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2008 firar vi ett jubileum: EIB har nu aktivt bidragit till vår världsdels ekonomiska utveckling under mer än 50 år.

Som en europeisk bank som tillhandahåller långsiktiga lån spelar den en avgörande roll i arbetet med att bekämpa den kris vi nu upplever. Banken förtjänar ett erkännande för den lyhördhet den har uppvisat sedan hösten 2008. Bara under år 2008 betalade EIB ut 10 miljarder euro mer än beräknat.

Som ledamot av Europaparlamentets utskott för regional utveckling och utskottet för ekonomi och valutafrågor är jag särskilt intresserad av EIB:s stöd till EU:s små och medelstora företag. Jag anser att det är ytterst viktigt att vi fortsätter att utveckla initiativ som Jeremie. Företag behöver eget kapital, riskkapital, garantier, lån och den tekniska hjälp som Jeremie föreslår. För ett år sedan lanserade Auvergne-regionen – en del av min ”Euro-valkrets” och som Jean-Pierre Audy, som är här, känner väl till – denna stödmekanism för små och medelstora företag. Stödet omfattar 25 miljoner euro, varav 18 miljoner euro kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), och syftar till att hjälpa småföretag, främja innovation och bidra till att lösa krisen.

Jag är glad över detta konstruktiva samarbete mellan EIB, Europeiska investeringsfonden och våra lokala myndigheter. Herr Maystadt! Jag är övertygad om att vi måste fortsätta på samma linje.

 
  
MPphoto
 

  Thijs Berman (S&D). (EN) Herr talman! Inom EU år 2008 reagerade EIB snabbt och korrekt på finanskrisen genom att öka sitt kapital och nästan fördubbla investeringarna och utbetalningarna jämfört med tidigare år, framför allt till små och medelstora företag. Inom ramen för EIB:s externa mandat har EIB dock inte vidtagit konjunkturella åtgärder lika akut i utvecklingsländer. EIB minskade till och med sina investeringar avsevärt i AVS-länderna, Asien och Latinamerika. Årsrapporten är ett smärtsamt bevis på att EIB för utvecklingsländernas del har reagerat alldeles för långsamt på krisen.

EIB:s huvuduppgift som offentligt finansinstitut i utvecklingsländer ska inte bara vara att investera i tung infrastruktur. En annan lika viktig fråga är att tillhandahålla kapital när brist råder och att stödja marknader där privata banker är ovilliga att göra det. Inom ramen för EIB:s mandat bör banken investera mer i finansiella tjänster och erbjuda bättre tillgång till lån och sparande för medborgare och små och medelstora företag. Det leder till hållbar tillväxt här och i utvecklingsländer.

 
  
MPphoto
 

  Georgios Stavrakakis (S&D). (EL) Herr talman, mina damer och herrar! Innan jag välkomnar ordförande Maystadt till Europaparlamentet och innan jag gratulerar honom till Europeiska investeringsbankens framgångar och dess ambitiösa affärsplan vill jag uttrycka min avsky med anledning av det hemska brandbombsattentatet mot tre av mina landsmän på deras arbetsplats i Aten i går och framföra mitt djupa deltagande till deras familjer.

Den nuvarande ekonomiska krisen har utan tvivel framhävt det viktiga arbete som utförs av Europeiska investeringsbanken (EIB). Ytterligare ekonomiskt stöd av EIB har möjliggjort snabba utbetalningar och bidragit till att stödja realekonomin, framför allt genom att skydda viktiga projekt och stödja livskraftiga åtaganden i dessa ovanligt svåra tider.

EIB har också spelat en viktig nyckelroll i kärnprogrammet om konkurrenskraft i EU, där EIB genom initiativen Jaspers och Jeremie har främjat instrument för att ge ytterligare väsentligt stöd till nyskapande.

Europeiska investeringsbankens roll blir allt viktigare, inte bara inom ramen för sammanhållningsmålen utan också vid genomförandet av Europa 2020-strategin. Man förväntar sig att de intelligenta finansiella instrument som EIB ständigt utvecklar och det nyare europeiska energiinvesteringsprogrammet på lokal nivå eller Elenainitiativet utgöra ett avgörande bidrag till sysselsättningen genom viktiga investeringar i sektorer som hållbarhet och säkerhet för energitillförseln, som har en direkt inverkan på den lokala ekonomiska utvecklingen och på en förbättring av våra medborgares livskvalitet.

 
  
MPphoto
 

  Zigmantas Balčytis (S&D).(LT) President Adamkus! Sedan Europa drabbades av den finansiella och ekonomiska krisen har stödet från Europeiska investeringsbanken till små och medelstora företag blivit särskilt nödvändigt. Jag ser positivt på det beslut som togs av banken 2008 att anslå 42 procent mer lån än föregående år till små och medelstora företag, eftersom de utgör 99 procent av alla företag i EU och sysselsätter mer än 100 miljoner människor. Med tanke på att den ekonomiska krisen ännu inte är över och att nivån för arbetslösheten fortfarande stiger måste vi se till att Europeiska investeringsbanken ytterligare ökar lånemöjligheterna för de små och medelstora företagen, förbättrar tillgången till kapital och förenklar de komplicerade byråkratiska reglerna så att projekt kan finansieras snabbare och effektivare, framför allt i de medlemsstater och sektorer som har lidit mest av krisen. Samtidigt med det stöd till företagen som jag har nämnt bör EIB också fortsätta att ägna stor uppmärksamhet åt att finansiera utvecklandet av en hållbar, konkurrenskraftig och säker infrastruktur för energi och en enhetlig infrastruktur för transportsektorn.

 
  
MPphoto
 

  Proinsias De Rossa (S&D).(EN) Herr talman! Om vi inte hade Europeiska investeringsbanken skulle vi nu ha ett desperat behov av att inrätta en sådan. Jag välkomnar förslaget att i hög grad öka antalet lån och jag stöder också bankens roll för att hjälpa utvecklingsländerna utanför EU.

Jag anser emellertid att vi slösar bort denna värdefulla resurs genom att inte utnyttja bankens expertis i den alltmer omfattande finanskrisen. Vi är i trängande behov av en europeisk mekanism för ekonomisk stabilitet. Genom att inrätta en förvaltningsfond, enligt förslaget från Europeiska socialdemokratiska partiet, skulle vi se till att medlemsstater som ansätts av samvetslösa spekulanter kan få stöd utan att direkt vända sig till skattebetalarna och vi skulle säkra mindre spread. Detta skulle tydligt visa marknaden – framför allt de samvetslösa spekulanterna – att vi inte är beredda att tillåta att någon medlemsstat nedmonteras och fördärvas, vilket just nu händer Grekland och troligen kommer att hända andra medlemsstater, inte minst mitt eget land, Irland.

 
  
MPphoto
 

  Corina Creţu (S&D).(RO) Mot bakgrund av krisen har EIB snabbt lyckats ändra sina prioritering när det gäller att bevilja lån för att ge stöd till de små och medelstora företagen, som är mest utsatta för de risker som har utlösts av krisen och de ökade lånekostnaderna. Det är viktigt för oss att se i vilken utsträckning banken kan erbjuda samfinansiering för projekt som finansieras genom strukturfonderna i medlemsstaterna i öster. Som ni vet har många små och medelstora företag och lokala myndigheter haft stora svårigheter att få tillgång till EU-medel som det saknas samfinansiering för på finansmarknaden och hos bankerna.

Jag anser att bankens verksamhet under den närmaste perioden måste inriktas på länder som har drabbats hårt av krisen och som inte lyckas rivstarta sina ekonomier, för att stödja sammanhållningen och förhindra den pågående ekonomiska och sociala nedgången.

Europeiska investeringsbanken har en särskild plats i den finansiella mekanism som är tillgänglig för EU för att åter få fart på den ekonomiska tillväxten. Därför stöder jag rekommendationen att EU, som rättslig enhet, tillsammans med medlemsstaterna ska kunna bli aktieägare i banken, vilket skulle bidra till att stärka samarbetet.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Jag ska under en halv minut ge ordet till Andreas Mölzer, som ansåg att en annan ledamot anspelade på honom i ett anförande.

 
  
MPphoto
 

  Andreas Mölzer (NI). (DE) Herr talman! Jag vill göra ett personligt uttalande enligt artikel 151 i arbetsordningen, efter de allvarliga anklagelser som Hans-Peter Martin riktade mot mig i sitt anförande.

Jag måste påpeka att jag inte vill ha något att göra med denne parlamentsledamot. Hans politiska strategi är att kritisera sina kolleger, att kritisera hela parlamentet i media och att påstå att tjänstemännen i parlamentet är lata, slöa och odugliga. Jag vill inte tala med en man som använder sig av samma metoder som underrättelsetjänsten, t.ex. nyckelhålskameror, miniatyrkameror och annan underrättelseutrustning för att spionera på människor. Jag har inte talat med honom i dag och kommer inte att göra det i framtiden. Jag vill inte ha något att göra med en sådan människa. Jag förkastar Hans-Peter Martins påstående och anser att han bör ta tillbaka det.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Herr Mölzer! Era ord har registrerats i det fullständiga referatet av dagens sammanträde.

 
  
MPphoto
 

  Petru Constantin Luhan (PPE). (RO) Jag måste börja med att gratulera Europeiska investeringsbanken för de ansträngningar den har gjort för att uppnå gemenskapsmålen. Denna institution har spelat och fortsätter att spela en avgörande roll under den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen.

Konvergensmålet får ett stort stöd från de struktur- och sammanhållningsfonderna eftersom det är ett av bankens huvudmål. Med hjälp av 21 miljarder euro, ungefär 41 procent av den totala summan av EIB-lån i EU har man finansierat lån till projekt med tanke på detta mål. Jag anser att fattiga områden inte kan utvecklas förrän man har skapat infrastruktur som ger tillgänglighet samt den rätta sociala och utbildningsmässiga infrastrukturen, grundad på de gemensamma normerna för alla EU-medborgare.

Därför uppmuntrar jag Europeiska investeringsbanken att fortsätta de åtgärder som syftar till att främja ekonomisk och social sammanhållning i EU och åtgärder för att bekämpa den finansiella krisen genom att öka…

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  George Sabin Cutaş (S&D). (RO) Europeiska investeringsbanken spelar en viktig roll för att öka konvergensnivån i hela EU, ett nödvändigt bidrag under den ekonomiska recession som har slagit hårt mot investeringarna, framför allt inom den offentliga infrastrukturen.

Jag anser att EIB har reagerat mycket snabbt på de utmaningar som krisen har medfört, till exempel genom att bevilja finansiering till Rumänien på totalt nästan 1,5 miljard euro för 2009. Genom dessa lån framhävs den mångsidiga omfattningen av bankens engagemang för att påskynda processen att överbrygga utvecklingsklyftorna under perioden efter anslutningen.

Som mina kolleger har påpekat ska en betydande del av lånen användas för att stödja små och medelstora företag. Jag anser att förbättrandet av dessa företags tillgång till kapital kan spela en nyckelroll för att få fart på den europeiska ekonomin och bekämpa arbetslösheten. I detta avseende vore det ändamålsenligt om utvärderingen utfördes varje år om tillgängligheten och effektiviteten av dessa lån för att garantera större öppenhet när det gäller deras slutdestination och för att förbättra den administrativa processen.

 
  
MPphoto
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE).(EN) herr talman! Vi bör välkomna den viktiga roll som Europeiska investeringsbanken spelar för att återuppbygga våra ekonomier i de svåra tider som de flesta av våra länder står inför. Mitt land Litauen är ett bra exempel på detta. EIB spelar en roll i det nationella stimulanspaketet, framför allt när det gäller att förstärka finansieringen för små och medelstora företag, men också för att finansiera projekt som handlar om förnybar energi och transport.

Jag vill ändå uppmana de europeiska regeringarna att ge EIB avsevärt större utlåningskapacitet till våra grannar, framför allt till dem i öster som också lider av verkningarna av krisen och som är i stort behov av lån och investeringar. Framför allt behövs det investeringar inom de tunga sektorerna, t.ex. transport, miljö och sist men inte minst energi. Den sista är särskilt viktig, framför allt med tanke de energiinfrastrukturproblem som…

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Andrzej Grzyb (PPE). (PL) Herr talman! Även jag vill förena mig med dem som riktar ett varmt tack till Philippe Maystadt och Europeiska investeringsbanken och även till Tamás Deutsch som har utarbetat betänkandet.

Två målsättningar har kunnat urskiljas under debatten: Först och främst utveckling och för det andra stabilisering eller tvärtom – ordningen är inte viktig. Inom EU och dess medlemsstater tänker vi framför allt på utvecklingen inom området för sammanhållning. Jag vill framför allt betona den roll som EU kan spela genom att finansiera sektorn för små och medelstora företag. I Lissabonagendan har vi redan sagt att det inte kommer att bli möjligt att utveckla sammanhållningen utan sektorn för små och medelstora företag och utan regionalt samarbete.

Vi har länder utanför unionen som är grannar till EU, de östra partnerskapsländerna, där det utan Europeiska investeringsbankens hjälp – både Paweł Robert Kowal och Laima Liucija Andrikienė talade om detta – inte kommer att bli möjligt…

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Paul Rübig (PPE).(DE) Herr talman, herr Maystadt! Det vore intressant att veta vilken effekt diskussionen om Basel III har på banken och framför allt på Europeiska investeringsfonden (EIF). Anser ni att vi har den nödvändiga kreditvärdigheten för att ge ett effektivt stöd i en ekonomisk kris eller anser ni att vår kreditvärdighet måste förbättras? Vilka möjligheter ser ni i framtiden för att göra mer riskkapital tillgängligt i kriser som den vi just nu upplever? Stödet från EIF är av stor betydelse, framför allt för små och medelstora företag i svåra tider.

Jag vill tacka Europeiska investeringsbanken (EIB) för dess framgångsrika samarbete med EIF och för att den har gjort stora framsteg när det gäller att inrikta sig på små och medelstora företag och framför allt på de transeuropeiska näten.

 
  
MPphoto
 

  Philippe Maystadt, Europeiska investeringsbankens ordförande. (FR) Herr talman! Jag vill tacka alla talare för deras kommentarer. Naturligtvis förtjänar vissa av de frågor som har tagits upp här i dag att diskuteras mer ingående. Jag kan bara lämna några svar här och jag kommer att skilja mellan å ena sidan frågor som gäller våra verksamhetsprioriteringar och å den andra de som handlar mer om tillsyn och förvaltning.

När det gäller våra verksamhetsprioriteringar har många av er uppmärksammat en, det vill säga det stöd som bör ges till små och medelstora företag. Enikő Győri och framför allt Olle Schmidt har betonat detta. Jag anser att de har helt rätt när de betonar vikten av stöd till de små och medelstora företagen.

Som ni säkert vet lanserade vi 2008 en ny produkt för lån till banker avsedda för små och medelstora företag, vilket gör det möjligt för oss att mer effektivt övervaka användningen av de medel vi lånar ut. Sålunda kan jag meddela er att vi, från och med sista kvartalet 2008 till slutet av 2009, undertecknade lån till ett värde av 21 miljarder euro, av vilka 16 miljarder euro redan har använts. Vid slutet av förra året hade dessutom mer än 90 procent av dessa medel redan lånats ut till små och medelstora företag.

Jag anser därför att vi kan ge betydande stöd på detta sätt genom att vi som intermediärer använder affärsbanker och, som Enikő Győri betonade, inte bara traditionella affärsbanker utan också regionala banker och sparbanker. Vi har diversifierat omfånget av våra intermediärer.

Vi försöker också arbeta i nära samverkan med vårt dotterbolag, Europeiska investeringsfonden, genom kombinerade aktioner, eftersom man genom denna fond kan ge garantier för den låneportfölj som beviljas de små och medelstora företagen. Sophie Auconie gav ett mycket specifikt exempel på detta deltagande och jag är tacksam för hennes stödjande ord i denna fråga.

Den andra verksamhetsprioriteten som fångade ert intresse är naturligtvis konvergensen och jag kan bekräfta att Europeiska investeringsbanken strävar att ytterligare öka sin verksamhet i de så kallade konvergensregionerna. Sålunda ser ni att vår utlåningsvolym 2009 växte mer i de nya medlemsstaterna än i de gamla. Detta är en del av vår beslutsamma ansträngning att försöka hjälpa till att minska klyftan mellan medlemsstaterna eftersom detta faktiskt är innebörden i begreppet konvergens.

I detta sammanhang är det, som Karin Kadenbach och framför allt Ryszard Czarnecki underströk, viktigt att ha ett gott samarbete med kommissionen när det gäller användningen av strukturfonderna, och jag kan säga er att det verkligen är fallet.

Dessutom har vi tillsammans med kommissionen slutfört flera gemensamma program: Jaspers, för att ge tekniskt stöd åt att utarbeta projekt som kan beviljas stöd från strukturfonderna, Jeremie, som är en idé som ursprungligen är avsedd att förvandla strukturfonderna till finansinstrument med roterande egenskaper (vi kan använda samma belopp flera gånger) och slutligen Jessica, som är samma idé om användningen av strukturfonderna för finansiering inom området för stadsförnyelse.

Den tredje verksamhetsprioriteringen är energi och kampen mot klimatförändringarna. Vi kanske får möjlighet att diskutera detta mer i detalj, men jag kan försäkra er att tanken är att lägga mer tonvikt på förnybara energikällor och energieffektivitet, i enlighet med den strategi som har antagits på EU-nivå.

Philippe Lamberts citerade siffror för perioden 2002–2008, men om ni tittar på de senaste siffrorna, framför allt de från 2009, ser ni att andelen håller på att bli den omvända, eftersom vi 2009 finansierade projekt för förnybar energi till ett värde av mer än 4 miljarder euro, vilket utgör mer än 70 procent av vår finansiering för elproduktion.

Avsikten är alltså att gå vidare med denna omsvängning av andelen genom att tillhandahålla mer finansiering till förnybara energikällor. I detta sammanhang vill jag tacka Georgios Stavrakakis för att han i sitt tal nämnde Elenaprogrammet, som även det är ett program i samarbete med kommissionen för att ge tekniskt stöd inom området för energieffektivitet.

Om energi vill jag dessutom säga till Malika Benarab-Attou att vi respekterar varje medlemsstats val av policymix. Om en medlemsstat beslutar att använda kärnenergi har inte EIB befogenhet att motsätta sig detta, men jag bekräftar att vi i fallet Jordanien endast diskuterar finansieringen av förnybara energikällor.

Jag ska nu i korthet ta upp några frågor om tillsyn och förvaltning. När det gäller tillsyn har Jean-Pierre Audy gått igenom detta och han känner till vår ståndpunkt. Vi är helt öppna och är redan i stor utsträckning kontrollerade av ett oberoende revisionsutskott, Europeiska revisionsrätten, när vi använder EU-budgeten, av Olaf och av Europeiska ombudsmannen. Jag anser att vi redan är det mest kontrollerade internationella finansinstitutet.

Jag erkänner sålunda att det kunde vara användbart att ha banktillsyn och vi är därför helt öppna för förslag om detta ämne, framför allt via den nya europeiska bankmyndigheten.

När det gäller Basel III vill jag helt enkelt säga till Paul Rübig att vi följer arbetet på nära håll. Det är för tidigt att yttra sig om den verkan detta skulle kunna ha, eftersom vi bara befinner oss på samrådsstadiet när det gäller Basel III och parametrarna ännu inte har bestämts.

När det gäller finansiella offshore-centrum vill jag säga till Jens Geier att vi är mycket intresserade av detta. Om han vill kan vi förklara vår nya politik mer i detalj, men huvudavsikten är att förhindra skatteflykt när finansiella offshore-centrum används.

Slutligen en specifik fråga som togs upp av Olle Schmidt. Han har rätt. Vi har fortfarande några framsteg att göra för att uppnå jämställdhet. Den siffra som han nämnde gäller bara högre tjänstemän. Det är sant att vi har för få kvinnor bland EIB:s högre tjänstemän. Vi har genomfört en handlingsplan och vi hoppas rätta till detta förhållande inom de närmaste åren, men jag försäkrar honom om vår vilja i detta avseende. Vi vill förbättra en situation som, enligt nuvarande förhållanden, verkligen är oacceptabel.

 
  
MPphoto
 

  Olli Rehn, kommissionen. − (FI) Herr talman, ärade ledamöter! Jag vill tacka er för en mycket professionell och konstruktiv debatt och Tamás Deutsch för hans utmärkta betänkande.

Jag vill säga tre saker om denna fråga. Först och främst är jag säker på att denna debatt och detta betänkande kommer att utgöra en god grund för ett snabbt antagande av Europeiska investeringsbankens externa mandat. Detta är viktigt för att vi ska kunna se till att vi på ett effektivt sätt genomför EU:s gemensamma mål inom utrikespolitiken och utvecklingssamarbetet.

För det andra är Europeiska investeringsbanken en mycket viktig partner till Europeiska kommissionen, framför allt om vi ska uppnå målen för Europa 2020, särskilt inom områdena för hållbar tillväxt och sysselsättning. EIB har nycklarna till utvecklingen av infrastrukturen, nyskapandet och de små företagen och vi samarbetar nära och smidigt med detta.

Många av er har naturligt nog hänvisat till situationen i Grekland. I går sände jag på uppdrag av kommissionen vårt deltagande till släktingar och vänner till dem som förlorade livet i Aten på grund av våldet. Våldsamma debatter ingår i demokratin, men våld kan aldrig tolereras och det måste finnas en mycket sträng gräns för uppträdande av detta slag.

Kommissionen har aktivt engagerat sig för att bygga upp ett stabiliseringsprogram för den grekiska ekonomin och antagandet av ett mycket stort ekonomiskt räddningspaket för att stödja den ekonomiska stabiliteten i hela euroområdet och för att säkerställa stabiliteten för den grekiska ekonomin. I slutet av förra veckan lade vi inför Eurogruppen fram ett mycket stort räddningspaket och ett stabiliseringsprogram som totalt uppgår till 110 miljarder euro. Finansministrarna i Eurogruppen fattade ett beslut i söndags med hänvisning till ett förslag från kommissionen, ECB och Internationella valutafonden. Det var ett svårt, men samtidigt nödvändigt och ansvarsfullt beslut. Nu är det mycket viktigt att alla de nationella parlamenten snart fattar sina beslut. För min del förlitar jag mig på ert stöd för att uppnå detta mål

Det handlar inte bara om Grekland utan om stabiliteten i hela euroområdets ekonomi. Det är viktigt att stoppa eldsvådan i Grekland innan den utvecklar sig till en löpeld som sprider sig i hela Europa. Jag är säker på att vi kan göra detta, men det innebär att vi måste agera ansvarsfullt. Nu är det inte tid att ta hem popularitetspoäng: Det är en tid för ansvarsfull och beslutsam handling. Euron är inte bara en teknisk anordning: Den är kanske EU:s viktigaste gemensamma politiska projekt.

 
  
MPphoto
 

  Tamás Deutsch, föredragande. – (HU) Herr talman, ordförande Maystadt, kommissionsledamot Rehn! Låt mig framföra mitt tack till mina kolleger, till ordföranden och till kommissionsledamoten för denna värdefulla debatt.

Låt mig, innan vi röstar, göra tre anmärkningar efter flera månader av grundligt och enligt min åsikt värdefullt förberedelsearbete. Som Montecuccoli sade för flera hundra år sedan krävs det pengar, pengar och åter pengar för att utkämpa ett framgångsrikt krig. Det står klart att vi, för att lösa de ekonomiska problem som berör oss alla, behöver nya arbetstillfällen, nya arbetstillfällen och ännu fler nya arbetstillfällen. Det är viktigt att Europeiska investeringsbanken alltid har betraktat detta som ett viktigt mål och genom dagens debatt känner vi oss alla övertygade om att den kommer att fortsätta att arbeta i partnerskap med Europaparlamentet, kommissionen och rådet för att sträva mot dessa mål.

Jag anser att de anmärkningar från kolleger som uppmanar Europeiska investeringsbanken att ägna mer uppmärksamhet åt de medlemsstater som är mest berörda av krisen är viktiga. Jag anser att vi också i detta avseende slår in öppna dörrar.

Sist men inte minst anser jag, när det gäller Europeiska investeringsbankens externa mandat, att de anmärkningar också är viktiga som har framförts under plenardebatten där man betonar vikten av att ge stöd och kredit till de europeiska länder som gränsar till EU. Ukraina nämndes liksom Balkanregionerna. Jag håller med. Låt mig till sist vid slutet av debatten nämna två herrar vid namn. Vid sådana tillfällen är det ofta institutionscheferna som tar emot berömmet. Jag vill naturligtvis gratulera ordförande Maystadt till det arbete han hittills har gjort, men låt mig också tacka Dominique de Crayencour och Manuel Castro Brito, som har varit utmärkta medarbetare i Europaparlamentet, för deras arbete. Sist men inte minst vill jag tacka mina kolleger för deras samarbete. Det har varit en gemensam ansträngning och vi delar även framgången.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Hans-Peter Martin har bett om ordet på grund av personliga anspelningar. Hans landsman Andreas Mölzer anspelade på Hans-Peter Martin, på hans förflutna och hans uppträdande och enligt artikel 151 har han därför rätt att svara.

Dessa anföranden om personliga anspelningar kan inte förvandlas till en pingpongmatch som innebär att en person anspelar på den andre och den andre anspelar på den förste. Efter Hans-Peter Martins anförande kommer jag därför att betrakta denna sak som helt avslutad. Hans-Peter Martin kommer att få en minut för att tala och jag ber honom hålla sig noga till artikel 151 och meddelar honom att jag efter exakt en minut kommer att avbryta honom.

 
  
MPphoto
 

  Hans-Peter Martin (NI).(DE) Herr talman! Det är ledsamt att jag måste ta upp detta under plenarsammanträdet. Jag måste meddela er att det som Andreas Mölzer sade är osant. På vägen hit in kallade han mig faktiskt för psykopat. Under de senaste åren har han ofta sagt till mig att jag borde träffa en psykiater. Det är så radikala högerpolitiker arbetar. Förra året sade ledaren för den socialdemokratiska gruppen: ”Jag anser att Hein-Christian Strache är nazist”. Detta är den man vars parti Andreas Mölzer tillhör och som han samarbetar mycket nära med.

Mot bakgrund av det vi upprepade gånger har upplevt här anser jag att vi inte bara bör diskutera den ekonomiska krisen, finanskrisen och det som nu kan kallas ett krig om pengar. Vi bör också hantera den farliga ökningen av högerradikalism. Om ni, herr talman, med ert politiska förflutna, satt här i den bakre delen av kammaren skulle ni känna igen de farliga tendenser som än en gång visar sig i Ungern, i Österrike och på andra håll. Detta måste stoppas innan det blir ohanterligt.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. − Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 11.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward (ALDE). (GA) Europeiska investeringsbanken spelar en mycket viktig roll för de små och medelstora företag som försöker överleva den nuvarande ekonomiska krisen. Små och medelsstora företag står för 70 procent av sysselsättningen i EU och därför spelar de en central roll för den europeiska ekonomins sätt att fungera.

Den största svårighet som dessa företag för närvarande står inför är att få tillgång till finansiering och kapital. EIB:s centrala roll för att ge stöd till små och medelstora företag måste välkomnas och banken bör stödjas i sina ansträngningar. För perioden 2008–2011 har 30 miljarder euro öronmärkts för de små och medelstora företagen och över 50 000 företag i EU tog emot EIB-finansiering 2009.

Jag välkomnar rekommendationerna i betänkandet när det gäller att förbättra öppenheten i systemet varigenom tillhandahålls genom EIB:s finansiella intermediärer. De finansiella intermediärerna måste överföra dessa lån till de små företagen. Bankens övervakningssystem för dessa lån måste förbättras för att garantera effektiviteten hos dessa lån.

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Higgins (PPE). (EN) Jag uppskattar i hög grad det fortsatta stöd som EIB har gett till Irland under den ekonomiska krisen. EIB har på ett beundransvärt sätt reagerat på de allvarliga likviditetsbegränsningarna och de snäva kreditvillkor som resulterar i allvarliga problem när det gäller att finansiera de små och medelstora företagen och bristande förtroende för de finansiella marknaderna. EIB har också spelat en viktig roll i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, framför allt när det gäller den förstärkta finansieringen av små och medelstora företag, energi från förnybara energikällor och ren transport. Det är mycket viktigt att EIB tillämpar en utlåningspolitik med större risktagande till förmån för små och medelstora företag för att förbättra deras tillgång till kapital för projekt som innebär risktagande. Förra året försåg EIB Irland med 1,02 miljarder euro för sex transaktioner, den högsta nivå som någonsin har uppnåtts i Irland. Jag välkomnar att banker som agerar som intermediärer enligt avtal är skyldiga att till små och medelstora företag låna ut minst dubbelt så mycket pengar som de får i lån från EIB för att garantera att en del av deras vinster från EIB:s finansiering kommer de små och medelstora företagen till godo. Emellertid krävs det noggrann tillsyn av denna förordning, eftersom många små och medelstora företag i Irland kämpar för att låna från irländska banker för att få EIB-lån.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE), skriftlig. (PL) Europeiska investeringsbanken firade sitt femtioårsjubileum 2008. Under hela denna period har den avsevärt bidragit till utvecklingen av integrationen, en balanserad och hållbar utveckling och ekonomisk och social sammanhållning genom att stödja investeringsprojekt i Europa och låna ut pengar till de offentliga och privata sektorerna med hjälp av finansmarknaderna och sina egna medel. År 2008 inleddes också den världsomspännande finansiella och ekonomiska kris som ödelade den europeiska ekonomin. På grund av bankernas begränsade likviditet, strängare utlåningspolitik och kapitalbegränsningar räddade Europeiska investeringsbanken många hotade investeringar och projekt. Genom att reagera på krisen ökade EIB avsevärt sin utlåningsvolym till företag 2008. Detta var synnerligen viktigt, särskilt för sektorn för små och medelstora företag, som drabbades ovanligt hårt av krisen. Eftersom de ofta stod inför stränga restriktioner när det gällde tillgången till kapital från banker som var överhopade av problem var EIB deras enda hopp. Den positiva roll som har spelats av EIB under krisen är obestridlig. Det är emellertid värt att tänka på hur de resurser som står till bankens förfogande skulle kunna användas ännu bättre. Bästa sättet att åstadkomma detta är att förenkla den komplicerade byråkratin och skapa tydliga förfaranden.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy