Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 6 maj 2010 - Bryssel

4. Omfattande grymheter i Jos, Nigeria i januari och mars (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är kommissionens uttalande om de omfattande grymheterna i Jos, Nigeria i januari och mars.

  Olli Rehn , ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Med stor sorg har vi fått veta att före detta presidenten Umaru Musa Yar’Adua dog i går kväll. Han bidrog i hög grad till det politiska och demokratiska livet i Nigeria och bidrog genom sin politik framför allt till stabiliteten, framför allt i subregionen Västafrika.

Enligt konstitutionen blir den tillförordnade presidenten Goodluck Jonathan automatiskt den verklige presidenten. Vi antar att han inom kort, möjligen i kväll, kommer att avlägga eden inför Nigerias högste domare. Han kommer förmodligen i sin tur att välja en vice president från landets norra del, vilket ger anledning till nya spekulationer om det politiska läget i Nigeria.

EU har varit en engagerad partner till Nigeria och har fortsatt att ge ett starkt och konstruktivt stöd under de senaste månaderna av politisk osäkerhet. De våldsamma konflikterna i Jos och omgivande byar i januari och mars i år, då man rapporterar att hundratals medborgare har massakrerats eller skadats allvarligt, har varit särskilt förödande. Tusentals människor har förlorat sina hem och befinner sig nu i läger.

Jag delar helt den oro som uttrycks av ledamöterna om de omfattande grymheterna i Jos och jag vill försäkra er att de har utlöst en bestämd reaktion från EU.

När nyheten kom ut om händelserna i januari och mars tog kommissionen omedelbart kontakt med Internationella röda korset i Nigeria och andra lokala organisationer, som bekräftade att de humanitära behoven för de flesta offren hade tillgodosetts och att sjukhusen kunde klara av tillströmningen av skadade. EU var bland de första av Nigerias internationella partner som offentliggjorde sin åsikt om våldet.

I januari utfärdade den vice ordföranden/höga representanten Catherine Ashton gemensamt med Hillary Clinton, David Miliband och Bernard Kouchner ett uttalande där de uttryckte sitt djupa beklagande över våldet och den tragiska förlusten av människoliv. Alla parter uppmanades att visa återhållsamhet och sträva efter fredliga sätt att lösa oenigheterna samt uppmanade den federala regeringen att ställa våldsverkarna inför rätta. EU utfärdade ytterligare förklaringar om Nigeria i februari och mars. Man överlämnade en diplomatisk demarsch till det nigerianska utrikesdepartementet för att uttrycka sitt fördömande över de senaste våldsutbrotten.

EU krävde att Nigerias federala regering skulle leda en fullständig undersökning av orsakerna till det senaste våldet och ställa våldsverkarna inför rätta. Under de senaste 10 åren har över 14 000 människor dött i Nigeria och över tre miljoner människor har fördrivits på grund av de våldsamma konflikterna.

Det är inte möjligt att betrakta de muslimska eller de kristna samhällena som vare sig angripare eller offer, eftersom de tyvärr historiskt sett har haft båda rollerna. Det är emellertid tydligt att konflikten alltid innefattar mycket fattiga människor. Konflikter som uppges vara religiöst motiverade utlöses ofta av andra orsaker, däribland konflikter mellan traditionella styrande, strider om land eller resurser mellan samhällena, politiska inbördes strider och spänningar mellan statliga och federala myndigheter. Genom religiösa skillnader underblåses och förstoras befintliga skillnader, vilket leder till mer omfattande stridigheter.

De åtgärder som har vidtagits av EU i Nigeria är en kombination av diplomati och långsiktigt utvecklingssamarbete. I enlighet med EUF stöder vi utvecklingssamarbetet i Nigeria. De två viktigaste sektorerna är fred och säkerhet samt förvaltning och mänskliga rättigheter. Vi främjar också aktivt fred och säkerhet genom att föra en regelbunden politik dialog med Nigeria enligt Cotonouavtalet och vi håller en regelbunden dialog med Nigeria om mänskliga rättigheter och demokratiska principer, däribland etnisk, religiös och rasistisk diskriminering.

Slutligen anser jag att det är viktigt att vi förblir uppmärksamma på frågan om återkommande våld mellan folkgrupperna i Nigeria. Jag föreslår att denna fråga ska prioriteras för en dialog vid nästa ministermöte i höst detta år mellan EU och Nigeria.

  Gay Mitchell, för PPE-gruppen. – (EN) Herr talman! Tillåt mig tillsammans med kommissionsledamoten uttrycka min sympati för det nigerianska folket med anledning av president Umaru Yar’Aduas död.

De senaste våldsutbrotten i Nigeria är symboliska för ett större problem som landet står inför. De händelser som har ägt rum i Jos, en stad som har en våldshistoria, är mycket alarmerande. Staden ligger i en skärningspunkt mellan den muslimska norra och den kristna södra delen, något som har fått många att anse att händelserna endast beror på religiöst hat.

I vårt gemensamma förslag till resolution har vi krävt en mer omfattande undersökning av de bakomliggande orsakerna till konflikten. Eftersom jag kommer från Irland vet jag att människor alltför länge talade om konflikten på Nordirland som en konflikt mellan katoliker och protestanter, medan det i själva verket var något mycket mer komplicerat och det fanns många allvarligare frågor, inklusive frågor om medborgerliga rättigheter i botten av problemet.

Det är absolut nödvändigt att vi undviker förenklade påståenden om att dessa avskyvärda mord bara är ett resultat av religiöst hat. Det finns sociala, politiska och ekonomiska faktorer som måste övervägas innan vi kan dra några slutsatser. Den etniska rivaliteten mellan hausa- och beromfolken måste också anses vara en faktor i våldet. Dödandet är detsamma när det gäller metoder och följder som i de tidigare konflikterna 2001, 2004 och 2008. Våld har i det förflutna använts för att lösa meningsskiljaktigheter och har åter triumferat över användningen av dialog.

Det är en mycket stor besvikelse att en så stor del av befolkningen i ett land som Nigeria, som är världens åttonde största producent av olja, lever under fattigdomsgränsen. Det är bara genom att säkerställa fred och säkerhet, demokrati och politisk stabilitet som Nigeria kan resa sig ur fattigdomen och skapa ett välstånd och en social rättvisa som kommer att leda folket bort från våld som ett sätt att lösa konflikter.

Jag uppmanar kommissionen att fortsätta dialogen med Nigeria i enlighet med Cotonouavtalet för att undersöka de bakomliggande orsakerna till denna konflikt och för att ge allt det stöd som krävs för att se till att dessa grymheter inte upprepas.

  Thijs Berman, för S&D-gruppen. – (EN) Herr talman! S&D-gruppen förenar sig med kommissionsledamot Olli Rehn för att uttrycka vårt beklagande med anledning av den nigerianske presidenten Umaru Yar’ Aduas död.

Våldet mellan den muslimska och den kristna befolkningen i Jos, Nigeria, i januari och mars i år visar att regionen befinner sig i ett spänt och explosivt tillstånd. Trots att den uppenbara orsaken tycks vara knuten till religion måste vi också inrikta oss på andra underliggande orsaker, vilket min kollega Gay Mitchell mycket riktigt också påpekade. Den viktigaste är att regionen lider av knappa resurser och olika gruppers ojämlika tillgång till dessa resurser. Kampen om bördig jordbruksmark är också en viktig underliggande orsak till de våldsamma konflikterna mellan de kristna och muslimska nybyggarna. De lokala jordbrukarna känner sig hotade av nybyggare som letar efter betesmark för sin boskap.

Vi kräver därför en mer omfattande undersökning av orsakerna till denna konflikt. Om inget görs för att råda bot på fattigdomen och diskrimineringen kommer dessa konflikter att fortsätta. Detta innebär att hela befolkningen behöver samma möjligheter och samma tillgång till viktiga tillgångar som ordentlig utbildning eller tillträde till politisk makt. En långsiktig och hållbar lösning kan endast åstadkommas om man tar hänsyn till alla dessa faktorer. Vi kräver rättvisa och öppna rättegångsförhandlingar för förövarna av våldet, men vi är chockade över att höra att de lokala makthavarna nu hotar att avrätta dödsdömda interner endast för att minska trycket på de överbefolkade nigerianska fängelserna, där människor måste vänta i åratal innan de ens får träffa en domare. Det vore bättre om de nigerianska makthavarna tog itu med de många underliggande problemen i det straffrättsliga systemet. Endast då kan våldsverkarna få en rättvis och öppen rättegång.

  Charles Goerens, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman! Vi har alldeles nyss fått veta att Umaru Yar’Adua har avlidit. På min grupps vägnar vill även jag uttrycka våra kondoleanser med anledning av att den nigerianska presidenten dött en för tidig död.

Hans dödsfall kommer i en tid när splittringen mellan muslimer och kristna har tagit en särskilt obehaglig vändning. De 200 kristna som dödades i Josregionen är orsaken till den aktuella resolutionen. Vi skulle kunna gå igenom denna barbarism om och om igen, för att ännu en gång konstatera att den med säkerhet uppstått ur en religiös splittring. Vi kan också återigen konstatera att fattigdom inte alls hjälper. Detta är resultatet, bland andra, av de politiska myndigheternas oförmåga att övervinna korruptionen. Vi kan också återigen nämna tvisterna kring vissa knappa naturresurser, i synnerhet den bördiga jord som finns i regionen, samt klimatförändringen som också förvärrar de faktorer jag just har tagit upp.

Vad kan EU göra under dessa omständigheter?

Givetvis kan EU åberopa artikel 8 i Cotonouavtalet för att förstärka dialogen med de politiska myndigheterna i det landet. Vi kommer att göra det.

Vi kan också fördöma illdåden. Det gör vi i den aktuella resolutionen.

Vi kan givetvis beklaga att detta rika land – Afrikas ledande oljeexportland – inte kan satsa denna rikedom på att bekämpa fattigdomen.

Vi kan i själva verket göra allt vad som krävs, vi kan fördöma allt detta om och om igen. Jag anser att det finns en strimma av hopp, och det är Nigeria självt som måste leda en rörelse för att få landet tillbaka på rätt spår. Interimspresidenten Jonathan Goodluck har alla de kvaliteter som krävs för att modigt bekämpa de problem som jag just nämnde.

Det är upp till landet självt att återhämta sig, och jag tror att individer av hans kaliber är sällsynta. Vi bör önska honom lycka och klarhet, och ge vårt stöd till denna utomordentliga person som nu är interimspresident i landet.

  Nicole Kiil-Nielsen, för Verts/ALE-gruppen. – (FR) Herr talman! Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen vill också upprepa de kondoleanser som just framförts av våra ledamotskolleger.

Vi stöder helhjärtat resolutionen om de fruktansvärda illdåden i Nigeria, som olyckligtvis bara företräder en aspekt av den dystra människorättssituationen i det landet.

Under den tid som jag tilldelats vill jag tala om Nigerias fängelser, som är fyllda av fångar vars rättigheter systematiskt kränks. Som avslöjades i en rapport från 2008 från Amnesty International har 65 procent av fångarna i det landet aldrig förklarats skyldiga till något brott. Vissa har väntat på rättegång i över tio års tid.

Problemen är av sådan omfattning att Nigeria inte har något annat val än att erkänna dem och lova att reformera systemet. Vi väntar ännu på denna reform.

Jag inriktar mitt tal på fängelserna eftersom den nuvarande situationen återigen har påmint oss om hur lågt ett människoliv värderas i Nigeria, och ännu lägre i fängelserna.

Nigerias nationella ekonomiska råd har meddelat att man planerar att avrätta hundratals dödsfångar för att minska överbeläggningen i fängelserna, dvs. döda för att minska överbefolkningen på fängelserna. Detta är chockerande, särskilt när flera av dessa dödsfångar med säkerhet är oskyldiga och majoriteten av dem inte har haft rätt till en rättvis rättegång, och särskilt med hänsyn till att den nigerianska federala utrikesministern, i februari 2009, förklarade inför FN att hans hemland tillämpar ett de facto-moratorium för dödsstraffet.

Därför kommer jag under omröstningen att lägga fram ett muntligt ändringsförslag för att fördöma de nigerianska guvernörernas senaste framstötar.

  Peter van Dalen, för ECR-gruppen. – (NL) Herr talman! Även jag vill framföra min grupps sympatier till det nigerianska folket med anledning av presidentens dödsfall.

Herr talman! De illdåd som utförts i och omkring Jos trotsar all beskrivning och är tråkigt nog inga isolerade händelser. De kommer att upprepas i framtiden om ingenting görs. Våld utbryter fortfarande nästan dagligen, och det är i synnerhet de kristna som får ta emot stötarna.

Nigeria behöver göra fyra saker. För det första måste landet utan dröjsmål inleda en oberoende utredning och undersöka arméns roll, som helt klart har misslyckats med att erbjuda medborgarna ett effektivt skydd. För det andra måste landet ställa förövarna inför rätta. Förfärliga händelser av det här slaget kan inte tolereras. För det tredje måste landet uppmuntra en dialog mellan etniska och religiösa grupper. För det fjärde bör man söka efter en lösning på de spänningar som finns mellan olika befolkningsgrupper som gör anspråk på samma markområden.

EU måste givetvis bistå Nigeria med dessa åtgärder, men unionen bör också utöva påtryckningar mot landet, eftersom våldsspiralen absolut måste få ett slut.

  Marie-Christine Vergiat, för GUE/NGL-gruppen. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill naturligtvis också tilllägga mina kondoleanser till de som just har framförts till de nigerianska folket till följd av presidentens dödsfall.

Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster kommer inte att rösta för det förslag till gemensam resolution som lagts fram här i dag, och gruppen vill heller inte förknippas med detta.

Vi anser att man i resolutionen, tvärtemot en del av det jag just har hört sägas, inte tar itu med orsakerna till det återkommande våldet i landet och dessutom åtgärdas det endast delvis, trots att vi fördömer våldet och i själva verket kräver att förövarna ska ställas inför rätta.

Nigeria är ett stort afrikanskt land med en rik sekulär historia, och det är med sina 140 miljoner invånare ojämförligt det högst befolkade landet på kontinenten. Man skulle också kunna säga att Nigeria borde vara ett rikt land, eftersom man upptäckt oljefält här. Värdet av landets BNP gör att Nigeria hamnar på andra plats i Afrika, efter Sydafrika och före Algeriet. Majoriteten av befolkningen lever dock under fattigdomsgränsen, och Nigeria är det enda oljerika landet i världen som har ett budgetunderskott.

Det mest ironiska av allt är att Nigeria importerar nästan alla de oljeprodukter som ekonomin behöver på grund av landets otillräckliga raffinaderikapacitet. Det bör påpekas att landets tre största raffinaderier inte är i drift och, vad värre är, landets oljeproduktion har minskat väsentligt under de senaste åren på grund av de ständiga angreppen mot de befintliga oljeanläggningarna.

Varför befinner sig Nigeria i denna situation?

Jo, för att landet är ett tydligt exempel på hur Afrikas resurser beslagtagits av några internationella bolag, i detta fall oljebolag. Det handlar i synnerhet om ett specifikt bolag som exploaterar 40 procent av Nigerias olja under medverkan av några av våra regeringar.

Dessa bolag utformar och upplöser regeringar efter sina egna behov och till nackdel för de behov som finns hos landets befolkning. Nigerdeltat, vars flora och fauna en gång var bland de vackraste i världen, har kommit att bli en riktig avfallshög. Detta beror inte enbart på oljeutvinningen, utan också på att 500 containrar fyllda med giftigt avfall i varierande form varje månad anländer till hamnen och lämnas på stora öppna avstjälpningsplatser.

Nigeria är ett av världens mest korrupta länder. De som understött de juntor som följt på varandra har tjänat mer än 325 miljarder US-dollar av de 400 miljarder US-dollar som oljan har inbringat till landet. Var är dessa dollar? Jo, på bankkonton i Schweiz, Storbritannien och Frankrike.

Personligen anser jag att situationen är oacceptabel och jag menar att den resolution som vi står inför att anta inte motsvarar de utmaningar som ett uttryck av internationell solidaritet från EU till Afrika innebär.

  Fiorello Provera, för EFD-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Vi känner till hur svårt det är att uppnå en fredlig samvaro mellan de olika religiösa grupperna i Nigeria, i synnerhet när det gäller förbindelserna mellan kristna med olika trosuppfattning och muslimer. Som framgår av den resolution som ska gå till omröstning är situationen extremt krisartad: mer än 14 000 människor har dödats i religiösa eller etniska konflikter sedan slutet av militärstyret 1999. Det talas om fler än 500 dödsfall under de senaste tre månaderna.

Tyvärr är Nigeria inte det enda land där det förkommer konflikter och spänningar mellan religiösa grupper. Det skulle därför vara önskvärt att utarbeta en årlig parlamentsrapport om religiös frihet i världen, som på ett strukturerat sätt svarar på det problem som är kritiskt för flera länders stabilitet. Jag vill hänvisa till ett uttalande av kommissionsledamot Olli Rehn, som jag personligen högaktar och som sade att Nigeria är ett mycket fattigt land. Det stämmer inte. Nigeria är ett mycket rikt land, men landet är föremål för ett korrupt och odugligt ledande skikt som har plundrat landets resurser och låtit miljontals medborgare utarmas.

Detta är följaktligen det verkliga problemet, och för att åstadkomma ett socialt och ekonomiskt återupplivande i det här landet, liksom i flera andra afrikanska länder, krävs ett nytt ledande skikt som agerar ansvarsmedvetet inför medborgarnas behov.

  Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! Efter den kommande världscupen i fotboll i Sydafrika kommer uppmärksamheten för vår afrikanska politik återigen att riktas mot Nigeria. Det är ett stort, rikt land med enorma sociala klyftor. Givetvis är landet också fångat i konflikten mellan den kinesiska vägen och den europeiska vägen mot globalisering. Jag är fast övertygad om att vi måste hålla fast vid den europeiska vägen, vilket innebär att motsätta oss missförhållanden och brott mot de mänskliga rättigheterna och att göra de människor som har varit fängslade till våra partner, snarare än de korrupta ledarna inom vissa kretsar och grupperingar inom regeringen, som bara ger oss kortsiktiga fördelar. I detta fall bör vi stödja resolutionen och även det som Marie-Christine Vergiat har sagt. Resolutionen väger tillräckligt tungt, men det är viktigt att EU står bakom de mänskliga rättigheterna. Vi kan inte tolerera det som Kina avser att göra i Nigeria, eller Kinas nonchalans inför de mänskliga rättigheterna.

  Mario Mauro (PPE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Våld löser inte konflikter, det förvärrar bara konflikternas tragiska konsekvenser. Förutom att våld är fel, omoraliskt, orättfärdigt och omänskligt är det inte lönande. Det ger inga fördelar. Det är det minst effektiva sättet för att hitta en lösning på de problem som drabbat en hel region. Om de faktorer som framkallar våld mellan den kristna minoriteten och muslimer inte bara handlar om religiös fundamentalism utan bristande ekonomisk utveckling – vilket ger upphov till förbittring och spänningar mellan de olika etniska grupperna – måste nämligen EU tillsammans med Afrikanska unionen och hela världssamfundet få den federala regeringen i Nigeria (som är ansvarig för flera aspekter i denna situation) att förstå att ett främjande av en civiliserad och fredlig samlevnad mellan olika etniska och andra grupper i landet är en gynnsam faktor för alla, och för hela befolkningen.

Förutom genomförandet av ett lämpligt system för utredning, som många har begärt, och fördömandet av de skyldiga för de förfärliga blodsutgjutelserna under de senaste månaderna – jag skulle nog säga de senaste åren – krävs att varje tänkbart initiativ görs för att dels stödja en dialog mellan olika etniska och religiösa grupper och dels utforma ett nytt ledande skikt, som flera föreslagit.

I och med denna resolution hoppas vi definitivt klargöra att lösningen på konflikter, särskilt för ett land som är så rikt på råmaterial – i synnerhet olja – som Nigeria, kräver en förbättrad tillgång till och fördelning av resurser. Jag anser också att det avtal som undertecknades den 12 december 2009 mellan Nigeria och Europeiska kommissionen kan driva på utvecklingen i denna riktning.

I dag är därför säkerheten en central komponent för landets oräkneliga problem, och det främsta hotet är inte själva konflikten utan de skäl som skapat och genererat den. Det är där det krävs handling för att hjälpa Nigeria på vägen mot en verklig ekonomisk och demokratisk utveckling.

  Corina Creţu (S&D). – (RO) Även jag vill ansluta mig till dem som har uttryckt sina kondoleanser till det nigerianska folket, vars president avled i går natt.

Beklagligt nog har en ny riskfaktor, till följd av detta, tillkommit utöver de redan befintliga spänningarna, nämligen förlusten av en central auktoritet i ett land som är allvarligt våldsdrabbat. Som ni vet dödades fler än 300 muslimer i början av året. Knappt två månader senare mördades ungefär lika många kristna under loppet av endast två timmar. För närvarande är det bara arméns närvaro på gatorna som hejdar planerna på hämnd hos vissa kristna och muslimer.

Enligt min uppfattning är huvudproblemet just nu hur ordningen ska kunna upprätthållas för att undvika nya illdåd. Med detta i åtanke anser jag att det behövs en internationell närvaro. För det andra har vi problemet med straffrihet, som också tillämpas allmänt i Afrikas konfliktområden. Så snart som en ständigt växande skara massförbrytare har arresterats och förklarats skyldiga kommer vi att se en minskning av våldet. Världssamfundet måste återigen ovillkorligt involveras. Världssamfundet har visat sig känsligt för problemen på Balkan och i Mellanöstern, men blundar för lidandet i Afrika.

  Charles Tannock (ECR). – (EN) Herr talman! Jag kommer ihåg hur jag som pojke såg bilder på teven från det förfärliga inbördeskriget i den nigerianska regionen Biafra. Fyrtio år senare tycks beklagligt nog inte mycket ha förändrats. De vämjeliga bilderna från Jos, där hundratals oskyldiga människor stympades till döds under ett barbariskt dåd, påminner oss om att Nigeria är ett kroniskt instabilt land.

Spänningar till följd av etnicitet, religion – särskilt kristna mot muslimer – släktskap, kultur eller ekonomi tycks vara endemiska i Nigeria. Den nuvarande osäkerheten till följd av presidentens dödsfall under gårdagen – och jag sänder mina kondoleanser till det nigerianska folket – kommer oundvikligen att resultera i en kamp om makten, vilket kommer att ytterligare förvärra instabiliteten i detta stora afrikanska land. Jag oroar mig därför för Nigerias långsiktiga hållbarhet som en enhetsstat. Vissa personer, däribland den politiska vilden och libyske presidenten Muammar Khadaffi, har polemiskt föreslagit att Nigeria bör delas i två. Även Sudan, ett annat land som är delat mellan ett muslimskt norr och ett kristet söder, förfaller redo att separeras i två delar nästa år. Den troliga delningen kommer att skapa ett prejudikat som innebär att kolonialgränserna i Afrika inte längre är okränkbara, vilket väcker många intressanta frågor avseende Afrikas framtid.

  Joe Higgins (GUE/NGL). – (EN) Herr talman! Den förfärliga massakern i Plateau State i Nigeria i januari och mars ledde till hundratals oskyldiga offer och särskilt många kvinnor och barn. Trots att sekteristiska motsättningar och stammotsättningar är faktorer som varit avgörande i denna och andra förfärliga massakrer är vi tvungna att undersöka dem mer grundligt för att förstå dess verkliga orsaker.

Den tidigare koloniala inblandningen och kolonialmakternas brutala erövringar i Afrika, där motsättningar mellan folkgrupper och stammar ofta utnyttjades, har skapat ett bestående arv. I BBC:s nyhetsanalys nyligen uppgavs analytiker påstå att trots att våldet pågår mellan muslimer och kristna är de underliggande orsakerna politiska och ekonomiska, med hänvisning till den fördärvliga fattigdomen hos merparten av det nigerianska folket och den obetingade korruptionen bland den styrande eliten.

Nigeria är ett av de mest rikt utrustade länderna i världen när det gäller naturresurser och mineraltillgångar, däribland olja. Tyvärr tar den korrupta lokala eliten och utländska multinationella företag, däribland Shell Oil, merparten av dessa rikedomar och låter en stor del av den nigerianska befolkningen leva i yttersta misär. Jag stöder mina kolleger från den demokratiska socialistiska rörelsen i Nigeria, som kräver att Nigerias rikedomar ska övergå i allmän ägo och stå under majoritetsbefolkningens demokratiska kontroll, däribland arbetare och fattiga. På grundval av denna rikedom är det fullt möjligt att skapa ett anständigt liv för alla människor i Nigeria, och utifrån detta även överkomma splittringar mellan olika folkgrupper. Alternativet är givetvis en uppdelning av Nigeria, och ytterligare barbariska ohyggligheter som tillfogas befolkningen.

  Filip Kaczmarek (PPE). – (PL) Herr talman! Nigeria är ett viktigt land – ett mycket viktigt land. Därför intresserar vi oss för det som inträffade den 7 mars i närheten av staden Jos.

Problemet i centrala Nigeria är inte bara att de människor som dödas är kristna, för i januari i år var det muslimer som dödades. I Nigerias fall försvåras den religiösa splittringen av flera andra splittringar, och några av dessa har redan nämnts, nämligen ekonomisk, etnisk och social splittring. Det finns emellertid också två andra typer, nämligen en historisk splittring – för i denna del av landet betraktas de kristna som lokalbefolkning och muslimerna som utomstående, trots att de har levt där under två eller tre generationer – men det finns även politiska olikheter. De kristna stöder i regel det styrande Folkets demokratiska parti, och muslimerna stöder vanligtvis oppositionen, dvs. Partiet för hela Nigerias folk. Så det finns många olika skillnader, och vi bör inte betrakta dessa händelser som tydliga exempel på religiös förföljelse.

Den nigerianska konstitutionen garanterar religionsfrihet, dvs. religionsfrihet, fri religionsutövning och rätten att ändra sin religion. Ni kanske anser att min hänvisning till den nigerianska konstitutionen är en naiv infallsvinkel, men jag vill påminna alla om att värderingarna härrör från den äldsta skrivna konstitutionen – nämligen den amerikanska konstitutionen – och från den äldsta skrivna konstitutionen i Europa – dvs. den polska konstitutionen. Dessa värderingar är fortfarande relevanta och av bestående värde. Därför uppmanar jag Nigerias federala regering, guvernörer och lokala myndigheter att lösa denna fråga, inte bara på våra värderingars vägnar utan också för de värderingar och principer som är skrivna i landets egen konstitution. Jag anser att det är viktigt att hänvisa till landets egna handlingar.

  Laima Liucija Andrikienė (PPE). – (EN) Herr talman! Jag vill uttrycka mitt djupa beklagande över det våld som utbrutit i området kring Jos, och som lett till att flera hundra människor har mist livet. Detta är ytterligare ett exempel på betydelsen av att anta ett förfarande för samförstånd för att möjliggöra en fredlig samexistens mellan den muslimska befolkningen i norr och den kristna befolkningen i söder.

Jag vill att ni ska känna till att illdåden till stor del sker på grund av påfrestningarna hos, och förtrycket mot, de invånare som lever i de oljerika områdena men som inte får dra nytta av landets samlade utveckling. Vi uppmanar de nigerianska myndigheterna att se till att åstadkomma en mer rättvis och demokratisk utveckling bland samtliga samhällsgrupper i landet och att grundläggande mänskliga rättigheter skyddas och främjas. Slutligen går mitt deltagande, särskilt i dag, till det nigerianska folket med anledning av den nigerianske presidentens död.

  Cristian Dan Preda (PPE). – (RO) Även jag vill ansluta mig till dem som har uttryckt sina kondoleanser till det nigerianska folket, till följd av president Umaru Yar’Aduas död.

Jag vill ta upp två frågor i mitt anförande. För det första vill jag börja med ett påpekade som gjordes av en invånare i Nigeria som fick frågan om vad roten till det onda i Nigeria var. Han sade klart och tydligt att ”vi ser hur människor som är skyldiga till illdåd och brott blir anklagade, och sedan”, han fortsatte, ”försvinner de i huvudstaden och vi ser dem aldrig mer igen”. Med andra ord finns det aldrig några tecken på offentligt ansvar för de brott som begås.

För det andra vill jag betona att vi måste komma ihåg konfliktens religiösa aspekt. Flera tidigare talare tycks mena att det finns en religiös aspekt, men att allting i själva verket beror på sociala och ekonomiska faktorer. I själva verket har den tillförordnade presidenten Jonathan Goodluck tagit hänsyn till denna aspekt, och uppmanat religiösa ledare till dialog. Vi måste stödja honom i detta.

  Andrzej Grzyb (PPE). – (PL) Herr talman! De bilder som vi för inte så länge sedan såg i flera tv-sändningar var chockerande. De scener som såg ut som en segerkrönt uppvisning av människor som hade mördats i och omkring Jos var chockerande. Som Mario Mauro sade finns det inget som rättfärdigar våld, för våld är i sig något ont. Som europeiskt samhälle och som ledamöter av Europaparlamentet kan vi inte bortse från det som har inträffat. Därför stöder jag helhjärtat resolutionen.

Oavsett de orsaker som ligger till grund för konflikten och bedöms som bakgrund till våldet vill vi reagera för att de mänskliga rättigheterna och medborgerliga friheterna ska respekteras i Nigeria, ett land som trots allt är oss kärt. Jag vill också ta tillfället i akt och uttrycka mina kondoleanser till det nigerianska folket med anledning av presidentens död.

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Tack för en mycket seriös och ansvarsfull diskussion i dag. Flera av er har belyst de nigerianska samhällsproblemens komplexitet. Jag håller med er, och kommissionen är medveten om komplexiteten i dessa problem. Vi fortsätter vårt engagerade partnerskap med Nigeria, och jag kan bara instämma med er när det gäller betydelsen av att bekämpa korruption och straffrihet. Korruptionen är tyvärr djupt rotad och hindrar samhälleliga framsteg och en demokratisk process i detta resursrika land, och således inverkar den också skadligt på vanliga människors liv.

Vi ger aktivt ett starkt och konstruktivt stöd till Nigeria. Vi använder en hel rad instrument från diplomati till utveckling, och kommissionen fortsätter att vara uppmärksam och engagerad för att tygla våldet i Nigeria med de diplomatiska medel som står till vårt förfogande.

Nästa forum där denna mycket viktiga fråga kommer att behandlas på hög nivå är ministermötet mellan EU och Nigeria i höst, och vi kommer definitivt att diskutera frågan vid det tillfället.

  Talmannen. – För att avsluta denna debatt har jag mottagit sju resolutionsförslag⁽¹⁾ i enlighet med artikel 110.2.

Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i dag kl. 11.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig. – (IT) Under alltför många år nu har detta land, som är så rikt på naturresurser, utgjort scenen för ett stort antal mänskliga tragedier, massavrättningar och konflikter mellan etniska grupper på grund av ekonomiska och sociala orsaker. Jag vill emellertid bara erinra om de ord som sades av en katolsk missionär som har levt och arbetat i Nigeria: Fader Piero Gheddo påpekade nyligen att för bara 20 år sedan var förbindelserna mellan muslimer och kristna i de centrala och norra delarna av Nigeria utan tvivel svåra och präglades av diskriminering mot kristna, men splittringen nådde aldrig det skede av massvåld som vi har sett under det senaste decenniet. Prästen klargjorde emellertid att även om situationen har förvärrats under de senaste åren beror detta också på att inflytandet från den islamistiska extremismen i Al-Qaidas ideologi har spridits till Nigeria, och i synnerhet till de 12 staterna i norr som har antagit sharia som lag. Vi håller därför med om att de olika etniska grupperna i Nigeria, i sina olika religiösa trosuppfattningar, hittar idealiska förevändningar för att begå illdåd och bruka massvåld mot varandra. Låt oss emellertid komma ihåg att denna tätt befolkade afrikanska stat, som under åratal också har tvingats utstå en ständig politisk instabilitet, under åren har utgjort värdland för en våg av islamistisk extremism som vi inte kan ignorera.

  Jarosław Leszek Wałęsa (PPE), skriftlig. – (PL) Om EU:s högsta värde är rätten till självbestämmande, med andra ord rätten till respekt för det egna samvetets principer och värderingar, då bör alla tecken på intolerans och hat som direkt leder till mord och massakrer på grund av ras, etniskt ursprung eller religion mötas av vårt omedelbara och entydiga fördömande. Detta fördömande bör emellertid inte begränsas till enbart ord. Det bör omfatta åtgärder som kan garantera en fredlig samexistens i framtiden.

  Zbigniew Ziobro (ECR), skriftlig. – (PL) Herr talman! Till en början vill jag uttrycka mitt djupa beklagande över informationen om oroligheterna i Jos i Nigeria, i januari och mars, då hundratals kristna och muslimer dödades. Vi bör komma ihåg att detta inte var den första gången som sådana förfärliga händelser äger rum i Jos. Striderna mellan anhängarna av dessa två religioner har pågått sedan 2001. Att de spänningar som emellanåt övergår i öppna konflikter har bestått under en tioårsperiod bekräftar den viktiga roll som staten har att spela för att främja försoningsprocessen. Konfliktens komplicerade bakgrund visar hur djup splittringen är. Nigerianska kristna och nigerianska muslimer skiljer sig inte bara åt när det gäller religionen. Utöver denna grundläggande skillnad finns också en historisk splittring, för i den region där oroligheterna äger rum betraktas de kristna som den lokala befolkningen och muslimerna som främlingar. Dessa två skillnader omvandlas till stöd från kristna och muslimer till olika politiska grupper, vilket innebär en utvidgning av konflikten. För att emellertid göra en lång historia kort är källorna till konflikten religiösa skillnader och myndigheternas oförmåga eller oduglighet att åstadkomma en fredlig tillvaro mellan de två grupperna. Denna höst kommer ett ministermöte mellan EU och Nigeria att hållas, och jag anser att detta problem bör finnas med på mötets dagordning. Kommissionen bör dessutom anstränga sig för att utnyttja de diplomatiska instrument som står till förfogande för att förbättra situationen i Nigeria.

(Sammanträdet avbröts under några minuter i avvaktan på att omröstningen skulle börja.)

ORDFÖRANDESKAP: ROUČEK
Vice talman

(1) Se protokollet.