Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 17 maj 2010 - Strasbourg

18. Nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. – Nästa punkt är en kortfattad redogörelse för betänkandet av Heide Rühle, för utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling (2009/2175 (INI)) (A7-0151/2010).

  Heide Rühle, föredragande. – (DE) Herr talman! Jag vill tacka alla skuggföredragandena för deras konstruktiva samarbete och för att utskottet har åstadkommit ett så bra resultat hittills. Låt mig än en gång redogöra för och lyfta fram huvudpunkterna i mitt betänkande.

För det första behövs större rättssäkerhet för alla parter, såväl upphandlande myndigheter som uppdragstagare – helt enligt principen om bättre lagstiftning. I mitt betänkande understryks att offentlig upphandling blir särskilt viktigt i kristid. Samtidigt kritiseras i mitt betänkande också att det invecklade samspelet mellan gemenskapsrätt och nationellt införlivande inte har utmynnat i att den offentliga upphandlingen förenklats och avbyråkratiserats. Detta var ju syftet med 2004 års översyn. Tvärtom är resultatet mer arbete, höga externa kostnader för rättslig rådgivning och segslitna förfaranden. Det går tyvärr ut över både innovation och kvalitet, vilket också har framgått av åtskilliga studier. Det är alltför vanligt att man på grund av det osäkra rättsläget väljer det billigaste anbudet i stället för det bästa.

Kommissionen tillhandahåller i dag stöd vid miljövänlig upphandling, men sådan hjälp saknas på områden som socialt ansvarsfull upphandling, rättvis handel och innovationsfrämjande upphandling. Här måste kommissionen snarast rycka upp sig.

Det finns också ett stort behov av bättre samordning inom kommissionen. EU-domstolen har i domar på senare tid undanröjt en rad rättsliga osäkerhetsmoment och stärkt de offentliga upphandlarnas ställning, bland annat genom att påpeka att direktiven inte omfattar områden som stadsplanering. Domarna innebär inte att de upphandlande myndigheterna får uppträda hur de vill, utan ger dem snarare en tydlig ram. Även detta hörde till de saker som jag särskilt ville påpeka i mitt betänkande.

En sista punkt återstår, nämligen frågan om tjänstekoncessioner, där åsikterna skilde sig markant i utskottet. Min syn på detta är oförändrad. Tjänstekoncessionerna undantogs avsiktligt från upphandlingsdirektiven för att på dessa områden ge större utrymme för flexibilitet och beaktande av kulturella särdrag. Denna inställning får också stöd av alla berörda parter som jag talat med, oavsett om det rör sig om kommunförbund, offentligägda företag (i synnerhet vattenverk), branschförbund, fackföreningar eller, sist men inte minst, icke-statliga organisationer. Även detta ville jag än en gång entydigt påpeka i mitt betänkande.

Nu återstår bara en punkt att ta upp, som också den känns mycket angelägen för mig: offentlig upphandling får inte beröva valda organ deras demokratiska rättigheter. Om vi konstaterar att många kommuner beslutar att rättvis handel ska vara ett viktigt beslutskriterium vid upphandlingar – oavsett om det handlar om inköp av kaffe eller något annat – så tycker jag att det är viktigt att stödja detta. Och i så fall vore det verkligen viktigt att kommissionen hjälper kommunerna och biträder dem med rådgivning om de skulle göra fel. I stället har kommissionen inlett ett nytt förfarande mot Nederländerna, som anklagas för att ha begått precis sådana misstag. Just detta tycker jag är kontraproduktivt, eftersom det innebär att man kör över politiska beslut som fattats av politiska organ.

  Talmannen. – Jag ser att flera talare har begärt ordet. Kom ihåg att var och en av er har en minut på sig.

  Frank Engel (PPE) . – (FR) Herr talman! Till att börja med vill jag gratulera föredraganden och tacka henne för hennes grundliga arbete och lyhördhet. Det var ett nöje att samarbeta med henne om det här betänkandet. Jag anser att arbetet har utmynnat i ett välavvägt betänkande, som framför allt är inriktat på att öka rättssäkerheten. Därför är målet inte att nu till varje pris lägga fram nya lagförslag, utan att göra den befintliga lagstiftningen lättillgängligare och begripligare.

En av de punkter som tas upp – Heide Rühle har redan berört den – är tjänstekoncessioner. Det är en känslig fråga som också har utlöst viss osämja inom kommissionen. I den mån kommissionen avser att lägga fram nya lagstiftningsförslag på området vill jag än en gång uppmana den att beakta behovet av att få den inre marknaden att fungera bättre. Större lagstiftningsinitiativ i den här frågan är på detta stadium annars oförsvarliga.

  Evelyne Gebhardt (S&D). – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! I grund och botten hade min grupp gärna stött Heide Rühles betänkande, eftersom det innehåller en lång rad mycket positiva inslag.

Men tyvärr tycker vi att tre punkter saknas eller behandlas på ett oacceptabelt sätt i betänkandet. För det första kunde Heide Rühle inte finna sig i att vi faktiskt behöver en rättslig ram för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. För det andra har hon underlåtit att poängtera att det är särskilt viktigt att öka rättssäkerheten när det gäller sociala tjänster. Det är en brist hos betänkandet som vi självfallet djupt beklagar.

En punkt som vi inte alls kan godta är motståndet mot tjänstekoncessioner. Vi kan inte bara säga att det är något vi inte vill ha. EU-domstolen har redan avkunnat sin dom, så detta är en synnerligen opolitisk fråga. När vi vet att kommissionen utarbetar en lagtext är mycket viktigt att vi klart och tydligt talar om hur vi vill ha det. Det är viktigt att vi uppmanar Europeiska kommissionen att faktiskt rätta sig efter domstolens mycket glädjande besked i den här frågan, och på så vis sörja för rättssäkerhet. Det är vårt krav, och därför har vi lagt fram ett alternativt resolutionsförslag som vi uppmanar våra ledamotskolleger att ställa sig bakom.

  Cristian Silviu Buşoi (ALDE) . – (RO) Jag vill gratulera föredraganden till hennes idoga arbete med betänkandet. Jag håller helt med om att vi behöver förenkla lagstiftningen för offentlig upphandling i EU, och öka öppenheten. De många tvisterna om offentlig upphandling i en rad medlemsstater oroar mig.

I exempelvis Rumänien är det rättsliga regelverket särskilt komplicerat, med förfarandefel som följd. Samtidigt kan en felaktig tillämpning av bestämmelserna för offentlig upphandling försvåra tillgången till medel från strukturfonderna. Vi behöver därför en enklare och tydligare lagstiftningsram som förenklar tillvaron för båda parter.

Jag har också en synpunkt på problemet med lägsta pris. Jag håller med om att anbud i offentliga upphandlingar inte ska antas med lägsta pris som utslagsgivande kriterium. Jag håller också med föredraganden om att förhållandet mellan kvalitet och pris i anbudet, och den ekonomiska nyttan, måste vara de viktigaste faktorerna – inte enbart priset. Översynen av lagstiftningen måste således beakta detta och ge offentliga upphandlare mycket större flexibilitet. Samtidigt måste vi gå mycket varsamt fram här. Om vi misslyckas med att införa tydliga kriterier öppnar vi sannerligen Pandoras ask: vi riskerar att utlösa ny rättslig osäkerhet och till och med korruption.

  Malcolm Harbour (ECR). – (EN) Herr talman! Som min grupps skuggföredragande och ordförande för det ansvariga utskottet vill även jag tacka Heide Rühle för hennes mycket betydelsefulla betänkande. Det är verkligen tråkigt att den ganska besynnerliga arbetsordning som gäller här i parlamentet begränsar inläggen om ett så viktigt betänkande – som berör ett av de centrala inslagen på den inre marknaden, och i politiken över huvud taget – till anföranden på en minut.

Det är bra att Antonio Tajani är här. Jag vill nämligen säga till honom att offentlig upphandling är ett av de främsta verktyg vi har för att uppmuntra innovativa företag i hela EU. Som vi vet kommer Michel Barnier nu att granska strategin, och jag hoppas att han tar till sig åtskilligt av detta.

Men problemets kärna är att vi, som konstateras i betänkandet, har ett svåröverskådligt och komplicerat system, som i många offentliga myndigheters ögon snarare utgör en byråkratisk belastning än en möjlighet. Vi kan använda den offentliga upphandlingen för att driva på utvecklingen på områden som små och medelstora företag och innovationsmöjligheter samt miljövänliga varor och tjänster – den kan faktiskt bli ett stöd för hela vårt innovationsprogram. Det är vårt mål, men alla delar av kommissionen behöver dra åt samma håll för att det ska gå att genomföra betänkandets rekommendationer.

  Jaroslav Paška (EFD). – (SK) Offentlig upphandling tycks vara ett välfungerande sätt att köpa in varor och tjänster till den offentliga sektorn, som gör det möjligt att både få rimliga kostnader och minska korruptionsmisstankarna. I framtiden kan det dock vara lämpligt att försöka förenkla de offentliga upphandlingsförfarandena, och att försöka förkorta beslutstiden.

Jag anser att det målets grundläggande princip förtjänar vårt stöd. Erfarenheten visar emellertid att det också är bra att publicera avtal på nätet, eftersom en bredare allmänhet på så vis kan sätta sig in i avtalen och inse hur fördelaktiga de är. Erfarenheten visar att så är fallet, särskilt när det gäller lokala myndigheter. Där är det mycket vanligt att medborgarna håller ett vakande öga på samhällets tillgångar. När man började publicera avtal på nätet blev folk väldigt nöjda och kände ett större förtroende för de lokala myndigheterna.

  Zuzana Roithová (PPE). – (CS) Det här betänkandet om offentlig upphandling antogs med absolut majoritet av utskottet för inre marknaden och konsumentskydd. Jag tror att det blir en bra orienteringshjälp för kommissionen när den arbetar med översynen av direktivet. Vårt mål är att göra den offentliga upphandlingen mycket lättillgängligare för små och medelstora företag, och att göra anbudsförfaranden mindre byråkratiska och samtidigt lättare att övervaka. Den volymmässigt största andelen av den offentliga upphandlingen för EU-medel avser byggnader. Där är det vanligt med korruptionsmisstankar – och ibland stannar det inte vid misstankar.

Jag beklagar att vi inte i samband med det här betänkandet kommer att rösta om mitt förslag att kommissionen ska inrätta en offentlig Internetportal, där man kan övervaka prisskillnader mellan ingångna avtal och de faktiska byggkostnaderna vid genomförandet. Med portalens hjälp skulle man kunna övervaka och därigenom också upptäcka eventuella misstänkta prisskillnader mellan medlemsstaterna när det gäller exempelvis kostnaden för att bygga en kilometer motorväg. Jag är övertygad om att de små och medelstora företagen inte får verkligt tillträde till den offentliga upphandlingen förrän korruptionen har undanröjts.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). – (RO) Den offentliga upphandlingen på EU-nivå motsvarar 16 procent av unionens BNP. Utgångspunkten för den inre marknaden är att samtliga företag i EU kan delta i upphandlingar i samtliga medlemsstater. Tjänstedirektivet garanterar att varje EU-företag kan tillhandahålla tjänster i vilken medlemsstat som helst, även elektroniskt.

Den inre marknaden behöver också se till att system för elektroniska myndighetstjänster är kompatibla – och att således även system för digitala signaturer och elektroniska anbudssystem är det. Jag välkomnar att kommissionen har startat pilotprojektet Peppol för elektronisk offentlig upphandling, liksom beslutet om förteckningen över ackrediterade leverantörer av certifieringstjänster och EU:s plan för att inrätta en tjänst för validering av digitala signaturer.

Jag vill påpeka att medlemsstaternas regeringar 2005 utfäste sig att 2015 genomföra 50 procent av de offentliga upphandlingstransaktionerna i EU elektroniskt. Rumänien införde ett elektroniskt offentligt upphandlingssystem redan 2002, vilket minskade kostnaderna för statskassan, ökade öppenheten och förbättrade de små och medelstora företagens tillträde till den offentliga upphandlingsmarknaden.

  Andreas Schwab (PPE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill också tacka Heide Rühle och skuggföredragandena för ett verkligt gediget betänkande. Vi i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) är nöjda med en stor del av betänkandets innehåll. Här och var har vi gått med på kompromisser, för här i parlamentet är det ju så att man aldrig får precis som man vill. På det hela taget är betänkandet på en rad områden en bra utgångspunkt för vidare överläggningar med kommissionen.

Heide Rühle har redan berört frågan om hur man kan göra det möjligt för upphandlande organ, institutioner och myndigheter att beakta sociala aspekter vid upphandlingen, utan att ge avkall på principerna för den inre marknaden. För det andra: Hur kan vi utforma tjänstekoncessionerna så att de överensstämmer med den inre marknadens regelverk på lång sikt? Detta har Frank Engel redan tagit upp.

Jag håller helt med Frank Engel och Heide Rühle om att vi bara kan godta ny lagstiftning om den innebär en kännbar förbättring av den inre marknaden. Mot bakgrund av detta har vi åstadkommit en bra kompromiss. Det vore förstås roligt om även socialdemokraterna i slutändan konstaterade att de kan ställa upp på den.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Den globala ekonomiska och finansiella krisen har tvingat mitt lands regering att sänka de statsanställdas löner, liksom pensioner, arbetslöshetsersättningar och subventioner. Mot bakgrund av att man vidtagit så hårda åtgärder måste den offentliga upphandlingen bedrivas så öppet och snabbt som möjligt, så att skattemedlen går till lämpliga ändamål där de ger mycket för pengarna.

Vi bör också uppmuntra användningen av elektroniska anbudssystem, som bidrar till att undanröja korruption och bedrägerier i det offentliga upphandlingssystemet. Dagens administrativa förfaranden och ett rörigt och invecklat regelverk har, tillsammans med behovet av att klargöra hur upphandlingsbeslut ska överklagas, lagt hinder i vägen för flera viktiga avtal. Efter samråd med Internationella valutafonden har Rumäniens regering ändrat lagen om offentlig upphandling, som träder i kraft den 1 juni.

  Lara Comi (PPE). – (IT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Den ekonomiska och finansiella krisen visar hur viktiga de offentliga upphandlingarna är. Syftet med dem är att utveckla storskaliga arbeten, stimulera innovation och, givetvis, att uppmuntra intern och extern konkurrens på EU-nivå.

Vi anser att det är oumbärligt att förenkla reglerna och att skapa ett tydligare rättsläge. På så sätt ökar helt säkert öppenheten kring sammansättningen av och arbetet i den interna rådgivande kommittén för offentlig upphandling, som kommissionen ansvarar för.

Vi välkomnar den roll som de institutionella offentlig-privata partnerskapen spelar för att underlätta tillträdet för de små och medelstora företagen, som utgör grunden för vår ekonomi. Vi bör öka våra insatser för att förebygga diskriminering, som ofta drabbar små och medelstora företag i Europa. Jag gratulerar mina kolleger till det arbete de har utfört. De kan räkna med mitt stöd i morgon.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Herr talman! Jag menar att när vi söker efter anledningar till den ekonomiska recessionen pekar vi – med all rätta – ut bankirer, byggherrar, tillsynsmyndigheter, spekulanter etc. Jag anser dock att även offentliga upphandlingar har lett till en hel del av problemen eftersom de kännetecknats av ”mer arbete för grabbarna” samt bristande öppenhet och integritet. Kontrakten gick utan undantag hela tiden till samma personer som givetvis gång på gång överskred tidsgränserna och budgeten utan att någonsin bli straffade.

Jag välkomnar den nya utvecklingen som kommer att möjliggöra största möjliga öppenhet i förfarandet. Vi bör dock också se till att de som ansvarar för tilldelningen har stor expertkunskap och är oberoende samt att de inte har utnämnts av de regerande partierna.

Slutligen vill jag påpeka att det givetvis är mycket viktigt med förenkling eftersom det inte är någon mening med att lägga alltför mycket tid och pengar på en mycket viktig men, när allt kommer omkring, preliminär verksamhet.

  Antonio Tajani, kommissionens vice ordförande. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Kommissionen och framför allt kommissionsledamot Michel Barnier, som jag företräder i kväll, har noggrant övervakat utarbetandet av parlamentets initiativbetänkande om nya utvecklingstendenser inom offentlig upphandling och debatten om ändringsförslagen.

Som Silvia-Adriana Ţicău, Lara Comi och Malcolm Harbour sade är god disciplin inom offentlig upphandling mycket viktig för att se till att de offentliga medlen används på bästa sätt i medborgarnas och i små och medelstora företags intresse, framför allt i dagens snäva budgetsituation.

Vederbörlig hänsyn kommer att tas till kommentarerna i betänkandet vid utarbetandet av nya initiativ. Vissa initiativ har redan inletts som en reaktion på kommentarerna. Kommissionen har påbörjat en efterhandsutvärdering av direktiven om offentlig upphandling. Ett meddelande för att förtydliga på vilket sätt offentlig upphandling kan användas för att främja hållbar utveckling, social integration och innovation håller just nu på att utarbetas. Man håller också på att analysera domstolens rättspraxis i fråga om offentlig-offentligt samarbete. Därmed kommer vi att kunna fastställa huruvida offentlig-offentligt samarbete omfattas eller inte omfattas av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling.

Vad beträffar ett eventuellt initiativ i fråga om koncessioner tar kommissionen på sig bevisbördan och håller på att utarbeta en konsekvensbedömning, som kommer att slutföras 2010. Bedömningen är en förutsättning för alla lagstiftningsinitiativ inom området. Om den visar att den nuvarande lagstiftningen hindrar ekonomisk utveckling eller utveckling av en ny tjänst av högre kvalitet och av allmänt intresse kommer vi utan tvekan att vara tvungna att åtgärda det genom att garantera större öppenhet, rättssäkerhet och klarhet i fråga om tillämpliga regler.

På internationell nivå gör vi allt vi kan för att öppna marknaderna för offentlig upphandling i världens stora ekonomier. För att garantera den europeiska industrins konkurrenskraft är ömsesidighet centralt i alla våra förhandlingar. Vi vill ha ett nära samarbete med parlamentet och vi uppmanar er att alltjämt ha en konstruktiv och öppen inställning till diskussionen.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon (tisdagen den 18 maj 2010).