Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/0135(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0182/2010

Ingivna texter :

A7-0182/2010

Debatter :

PV 14/06/2010 - 23
CRE 14/06/2010 - 23

Omröstningar :

PV 16/06/2010 - 8.6
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0217

Debatter
Måndagen den 14 juni 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

23. Estlands införande av euron den 1 januari 2011 (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande av Edward Scicluna, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om förslaget till rådets beslut om Estlands införande av euron den 1 januari 2011 (KOM(2010)02392010/0135(NLE)) (A7-0182/2010).

 
  
MPphoto
 

  Edward Scicluna, föredragande. (EN) Fru talman! Det gläder mig att kunna lägga fram detta betänkande som stöder Estlands ansökan om att bli medlem i euroområdet.

Det är mycket betydelsefullt att en liten men ytterst beslutsam EU-medlemsstat kommer och knackar på dörren till euroområdet under så svåra tider. Det säger mycket om landet och det säger också mycket om euron och euroområdet.

Anledningen till att Estland bör ansluta sig till euroområdet är enkel. Estland har uppfyllt Maastrichtkriterierna som fastställs i fördragen. Framför allt måste vi tänka på att denna prestation uppnåddes under den värsta globala finansiella, ekonomiska och sociala kris som vi har upplevt under vår livstid. Det måste slås fast att en bedrift av detta slag är en följd av Estlands olika regeringars och det estniska folkets beslutsamma, trovärdiga och uthålliga ansträngningar. Trots den senaste tidena problem i euroområdet ger dessutom den allmänna opinionen i Estland ett starkt stöd för anslutningen till euron.

Som föredragande har jag stått i ständig kontakt med kommissionen, Europeiska centralbanken och Estlands regering, och jag besökte Estland i mitten av maj när kommissionen och ECB offentliggjorde sina konvergensrapporter. De förberedelser som gjorts av finansministeriet, parlamentet, statistikmyndigheten och centralbanken i Estland är en heder för landet.

Jag måste emellertid uttrycka min oro över den oerhört korta tid som parlamentet får till sitt förfogande för att lägga fram sitt betänkande efter offentliggörandet av konvergensrapporterna. Jag anser inte att det är skäligt. Som tidigare har påpekats visar det på bristande respekt för parlamentet. Jag medger att det har skett vissa märkbara förbättringar, som när centralbanken och kommissionen träffade presidiet och lämnade en muntlig redogörelse för framstegen. Jag hoppas emellertid verkligen att denna tidsplan inte kommer att följas nästa gång ett land vill ansluta sig till euroområdet.

Även om det kanske finns somliga som säger att euroområdet bör lösa sina problem innan man tar in nya medlemmar skulle det enligt min åsikt vara ett kortsiktig strategi. Som medlemmar av euroområdet är vi antingen tillräckligt trygga och motiverade för att kunna rida ut de stormar som euron just nu går igenom, eller så misströstar vi och tappar fattningen och säger nej till en duglig och kvalificerad medlemsstat som vill ansluta sig till euroområdet och är villig att sträcka ut en hjälpande hand i nödens stund.

Min åsikt är att Estland kommer att vara en verklig tillgång för euroområdet i kampen för att återställa förtroendet för euroområdet med åtgärder för att förbättra stabiliteten i de offentliga finanserna genom strängare statistisk styrning. Landets kloka sätt att hantera de offentliga finanserna innebar att man i slutet av 2009 hade ett angenämt mycket lågt underskott i de offentliga finanserna i euroområdet – om inte det lägsta. Samtidigt har det faktum att Estland hade byggt upp stora överskott under de goda åren inneburit att den offentliga sektorns skuld som andel av BNP på 7,2 procent gott och väl är den lägsta i EU och en av de lägsta i världen, trots en kraftig nedgång i ekonomin med nästan 15 procent. Enkelt uttryckt har Estland sett om sitt hus under den värsta ekonomiska och sociala krisen.

Detta placerar avgjort Estland i den grupp av länder i euroområdet som är mer disciplinerade finanspolitiskt sett och som är beredda att göra de svåra valen för att bibehålla stabila offentliga finanser. Det har också stor politiskt symbolisk betydelse. Estlands ansökan om att bli medlem är ett viktigt tecken för grannländerna på att en anslutning till euroområdet bör vara en attraktiv möjlighet för de länder som förbereder sig väl.

Slutligen innebär inte detta att det är en lätt väg som ligger framför Estland ekonomiskt sett. För det första är arbetslösheten oerhört hög och den framtida inflationsrisken är också hög. Därför måste regeringen fortsätta att hålla ett vaksamt öga på priserna, särskilt under övergångstiden.

Jag rekommenderar således betänkandet till kammaren.

 
  
MPphoto
 

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman! Jag vill först och främst tacka Edward Scicluna för det mycket balanserade och omfattande betänkandet om Estlands konvergens och inträde i euroområdet.

Jag vill också lyckönska våra estländska vänner till att de nått denna viktiga milstolpe.

Jag uppskattar det överväldigande stödet för Estlands införande av euron från parlamentets ekonomiutskott den 2 juni. Det är faktiskt avgörande för att komma vidare med kommissionens förslag och för att euron till slut ska införas i Estland den 1 januari nästa år.

Vi vet alla att konvergensbedömningen och beslutet om Estlands införande av euron kommer att ske mot bakgrund av en av de svåraste tiderna sedan euroområdets tillkomst – om inte den allra svåraste.

I detta avseende är den positiva bedömningen av Estland en särskilt viktig signal som visar att de ramar som EMU utgör fungerar till fullo. Det visar också tydligt att medlemsstaterna vid konvergensbedömningen granskas med utgångspunkt från sina egna prestationer och sina egna meriter och med full respekt för principen om likabehandling.

Den positiva bedömningen av Estland är också en stark positiv signal både till marknaderna och till de medlemsstater som står utanför euroområdet vid denna tidpunkt.

Jag vill understryka att Estland, som Edward Scicluna förklarade, skulle ansluta sig till euroområdet från en mycket stark ställning med trovärdig politik, en av de starkaste ställningarna när det gäller de offentliga finanserna samt den allra lägsta skuldnivån inom EU. Medan den genomsnittliga statsskulden i EU för närvarande ligger på omkring 75 procent har Estland en skuldnivå på 7,2 procent, vilket naturligtvis är en enorm skillnad jämfört med genomsnittet. Även om den estländska ekonomin inte är immun mot krisen har den också visat en förmåga att fungera och anpassa sig inom ett system med fasta växelkurser i nära två decennier, sedan 1992. Därför förväntas inte själva införandet av euron bli någon allvarlig chock för de finansiella villkoren eftersom fördjupningen av finansmarknaden redan är långt framskriden.

Införandet av euron kommer naturligtvis inte att vara slutet på resan, tvärtom. Om Estland inför euron nästa år är det av avgörande betydelse att bibehålla den politiska disciplinen och helt inrikta finans-, struktur- och tillsynspolitiken på att uppnå bra resultat inom euroområdet.

Jag är glad över de estländska myndigheternas vilja att inge euroområdets och EU:s partner tillförsikt genom en formell skrivelse där man bekräftar sitt fasta åtagande att föra en stabilitetsinriktad politik och anger politiska prioriteringar i enlighet därmed.

Samtidigt måste den ekonomiska styrningen i EU stärkas snarast. Kommissionens nyligen offentliggjorda förslag syftar både till en omfattande fördjupning av den ekonomiska styrningen i EU och till en välbetänkt utvidgning av euroområdet på grundval av ländernas egna meriter.

På det sättet kan man bygga upp en starkare och mer effektiv ekonomisk och monetär union.

Sammanfattningsvis kommer frågan efter denna veckas samråd med Europaparlamentet att följas av en diskussion i Europeiska rådet senare under veckan. Om allt går enligt planerna förväntar vi oss att alla tillämpliga rättsakter antas av Ekofinrådet den 13 juli, vilket därmed ger Estland tillräckligt med tid för att förbereda omställningen och införandet av euron den 1 januari nästa år.

Därför, än en gång, stort tack för ert stöd för förslaget och mina varmaste lyckönskningar till folket i Estland!

 
  
MPphoto
 

  Gay Mitchell, för PPE-gruppen.(EN) Fru talman! Jag vill tacka föredraganden för ett utmärkt betänkande. Jag kan stödja den allmänna inriktningen i hans kommentarer och också de farhågor som han tar upp.

Jag vill särskilt säga att det är på grund av det estniska folkets uppoffringar och den estniska regeringens och parlamentets ledarskap som vi kan låta Estland ansluta sig till euroområdet. Det är ett ledarskap som går utöver att bara se om sitt hus och göra de uppoffringar som hör samman med det. Medan somliga av oss slickar våra sår och är mycket osäkra när det gäller framtiden och ovissa när det gäller euroområdet har vi detta lilla land som visar vägen. Det är ett föredöme inte bara för de andra länder i regionen som strävar efter att få ansluta sig till EU, utan ett föredöme för hela Europa som visar att vi måste hysa större tillförsikt i denna svåra tid som kommer att få ett slut.

Medan jag har ordet vill jag påminna parlamentet om att det skapades 16 miljoner arbetstillfällen inom EU-området under eurons första tio år – många fler arbetstillfällen än vad som samtidigt skapades i USA. Detta är därför verkligen ett stöd för hela projektet vid en tidpunkt då det behöver stöd från ett modigt parlament, en modig regering och ett modigt folk. Jag välkomnar Estland och jag anser att de gör det enda rätta.

Erfarenheten från mitt land – ett annat litet land – har varit nästan enbart positiv. Tänk på var de små länderna annars skulle vara. Var skulle vi vara om vi inte hade Europeiska centralbanken och kommissionen och gemenskapen med ministrarna i euroområdet i dessa svåra tider? Vi skulle vara helt förlorade.

Två punkter som jag vill ta upp är problemet med konjunkturcykler med starka svängningar, som vi måste ta itu med och som måste övervakas, samt problemet med tillgångsinflationen. Jag tog upp detta med ordföranden för Europeiska centralbanken två år innan man började tala om det allmänt. Kommissionen och ECB måste på något sätt acceptera att låg inflation och låga räntor också leder till tillgångsinflation. Det måste finnas något sätt att ta itu med det.

Det gläder mig att jag kan stödja den allmänna inriktningen i föredragandens betänkande.

 
  
MPphoto
 

  Ivari Padar, för S&D-gruppen.(ET) Mina damer och herrar! I övermorgon kommer vi att rösta om Europaparlamentets betänkande som stöder Estlands anslutning till euroområdet. Sedan är det knappt en månad till rådets officiella beslut. För Estland är anslutningen till euroområdet nästa milstolpe som ska passeras i integrationsprocessen i EU, och anslutningen är en naturlig del av den kloka budgetpolitik som har förts i Estland under många år. Redan i början av den ekonomiska krisen insåg vårt samhälle att de utmaningar som följde av krisen krävde ett helt nytt tillvägagångssätt och en omprövning av mycket av den politik som dittills förts. Särskilt innebar det flera budgetnedskärningar 2008 och 2009.

Anslutningen innebär att de ansträngningar som gjorts under de senaste åren varit riktiga, och utvecklingen under de senaste åren har också visat hur viktigt det är att ha trovärdig statistik och att undvika att ställa olika krav. Jag är säker på att Estland kommer att fortsätta med sin mycket välbetänkta, öppna och förnuftiga finanspolitik i framtiden. Vi har insett att det inte finns något annat alternativ i ett litet land med en öppen ekonomi. Estlands anslutning är ett positivt tecken för hela Europa. Vi tror på en gemensam valuta som ett hoppfullt ljus i slutet av tunneln i den komplicerade ekonomiska situation som vi står inför i EU i dag.

När Estland väl har anslutit sig är jag övertygad om att euroområdet kommer att ha en medlem som förstår spelreglerna och som kommer att vara till nytta för att stärka valutaunionen och den gemensamma valutan. För min del vill jag tacka kollegerna, det vill säga föredraganden Edward Scicluna och skuggföredragandena, för deras gedigna arbete. Jag vill försäkra er om att Estland är redo att ansluta sig till euroområdet. Tack.

 
  
MPphoto
 

  Wolf Klinz, för ALDE-gruppen.(DE) Fru talman! Jag är glad över att kunna hälsa Estland välkommen som den sjuttonde medlemmen av euroområdet från och med den 1 januari 2011. Vår baltiska granne är, som tidigare talare redan har nämnt, faktiskt ett av de mycket få länder som uppfyller Maastrichtkriterierna och det verkligen med besked!

Med tanke på det aktuella läget kan vi vara säkra på att kommissionen, Eurostat och Europeiska centralbanken har granskat allt mycket ingående och inte har tagit hänsyn till några förmildrande omständigheter när de har utvärderat uppgifterna. Rådet kommer också att fatta sitt beslut utan politiska hänsyn.

Tio år efter införandet står euron, som vi alla vet, just nu inför sitt största prov och sin största utmaning. Det vittnar om ett enormt engagemang, en otrolig vilja och en oerhört stor ansträngning att Estland faktiskt har lyckats uppfylla anslutningskriterierna under dessa omständigheter. Jag anser att det också bevisar att man vill uppfylla dessa kriterier som fastställs i fördraget. Estland vet att man som medlem av EU en dag också måste bli medlem av euroområdet, och det faktum att man vill ansluta sig så snabbt gör mig personligen mycket glad. Det visar att det fortfarande finns länder som hyser verkligt förtroende för detta europeiska projekt.

Det är tur att Estlands regering inte behövde lägga fram anslutningsbeslutet för folkomröstning, eftersom vi är väl medvetna om att medborgarna i viss mån är mycket oroliga. Om de följer medierna kommer de att betrakta euron som en mjuk valuta och euroområdet som en övergångsunion, och de är oroliga för att införandet av euron kommer att leda till stora prisökningar. Slovenien och Tyskland är exempel på detta, och i Tyskland är det inte utan anledning som man har använt ordleken ”Teuro” för att anspela på den dyra euron (”der teure Euro” – den dyra euron). Det faktum att allt detta bara är upplevd inflation, som Europeiska centralbanken säger, är verkligen något av en underdrift.

Som medlem av euroområdet kommer Estland också att vara tvunget att ta itu med de problem som den gemensamma valutan står inför och således också underkasta sig euroområdets räddningsplan. Vad det kommer att få för konsekvenser för budgeten vet vi inte. Jag vill be kommissionen om vissa klargöranden i detta hänseende. Jag hoppas att den utmärkta utvecklingen fortsätter i Estland och jag hoppas att dess prestationer, särskilt i fråga om budgetdisciplin och inflationsbekämpning, kommer att visa sig vara hållbara också i framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Kay Swinburne, för ECR-gruppen.(EN) Fru talman! Jag vill tacka föredraganden Edward Scicluna för hans tydliga och omfattande betänkande. Vi stöder hans slutsatser till fullo. Under denna tid av aldrig tidigare skådade ekonomiska omvälvningar i hela världen till följd av finanskrisen 2008–2009 är det ett bevis på den estländska regeringens ekonomiska skicklighet och budgetdisciplin att de nu uppfyller kraven för att ansluta sig till euroområdet.

Deras förmåga att hålla sitt offentliga underskott under kontroll trots det höga arbetslöshetstrycket är berömlig. Om någon medlemsstat uppfyller de stränga kriterierna för att ansluta sig till euroområdet och om det är deras önskan att ansluta sig redan i dessa oroliga tider anser jag att det i sista hand är ett beslut för väljarna, och jag önskar dem lycka till på den väg de valt.

 
  
MPphoto
 

  Andrew Henry William Brons (NI).(EN) Fru talman! Många anser att man bör lyckönska Estland. Jag vill framföra mitt deltagande med folket i Estland. Värdet av ett lands valuta måste avspegla såväl den relativa efterfrågan på de varor och tjänster som landet exporterar och importerar som andra valutarörelser, och måste ändras efter behov. Ett land som är bundet till ett valutavärde som inte avspeglar behoven i dess ekonomi kommer att märka att alla ekonomiska problem förvärras.

Storbritannien märkte detta när vi deltog i föregångaren till eurosamarbetet, växelkursmekanismen. Vi märkte att vi var fast inte bara i en gemensam valuta utan också i en lågkonjunktur som vi inte tog oss ur förrän vi lämnade ERM.

I Sciclunas betänkande lyckönskas Estland till att man ersätter underskottet i handels- och betalningsbalansen med ett överskott i handels- och betalningsbalansen. Det ser ut som goda nyheter, men det finns orosmoln vid horisonten. Överskottet kan få till följd att kommissionen och Europeiska centralbanken fastställer en för hög växelkurs mellan kronan och euron. Om Estland då drabbas av en nedgång i värdet av sin export i förhållande till sin import skulle följden bli en konjunkturnedgång och ett underskott i betalningsbalansen som man inte skulle kunna ta sig ur. Estland kommer att förlora sin monetära och finansiella självständighet och följaktligen sin politiska självständighet, vilket är ironiskt för ett land som undkom Sovjetunionens klor för bara 19 år sedan.

 
  
MPphoto
 

  Arturs Krišjānis Kariņš (PPE).(LV) Fru talman! När det gäller fotboll förväntar vi supportrar oss att saker och ting sker logiskt. Vi förväntar oss att det lag som har den bästa disciplinen och det största engagemanget ska vinna världsmästerskapet. Detta slags logik bör också tillämpas när det gäller utvidgningen av euroområdet. Budgetdisciplin och genomförande av reformer måste belönas med medlemskap i euroområdet. Under det ekonomiska uppsvinget i världen mellan 2005 och 2008 förbrukade de flesta staterna i EU en hel del mer pengar än de hade råd med – de levde över sina tillgångar. De beredde faktiskt vägen för eurokrisen i dag. Under denna tid när andra gjorde av med pengar var våra vänner i Estland lite mer förståndiga – de sparade budgetöverskotten. Det är tack vare dessa överskott och deras budgetdisciplin som den branta ekonomiska nedgång som Estland också upplevde 2009 inte förde dem till konkursens rand. Genom att iaktta sträng disciplin uppfyller Estland i stället alla Maastrichtkriterierna och bör få bli medlem i euroområdet. Införandet av euron i Estland skulle innebära goda nyheter på tre fronter. För det första skulle det vara en mycket viktig och kraftfull signal till omvärlden om att euroområdet trots alla svårigheter fortsätter att utvidgas. För det andra skulle det vara en positiv signal till alla de baltiska staterna och den baltiska regionen om att de baltiska staterna och regionen är stabila och i stånd att föra en pragmatisk politik. För det tredje skulle det vara en mycket viktig signal till Lettland och de andra eurokandidatländerna om att den som fogar sig efter Maastrichtkriterierna kommer att ha framgång och belönas med medlemskap i euroområdet. Vid denna tidpunkt i Europa måste medlemsstaterna få ordning på sina budgetar så att deras invånare och finansmarknaderna kan återfå förtroendet för euroområdet. Enligt min uppfattning kommer Estlands medlemskap i euroområdet att vara ett bra exempel för regeringarna och samhällena i andra länder om att budgetdisciplin är möjlig också under mycket svåra tider. Tack för er uppmärksamhet.

 
  
MPphoto
 

  George Sabin Cutaş (S&D).(RO) I början av den ekonomiska krisen i EU var de baltiska länderna bland dem som drabbades hårdast. De baltiska tigrarna blev de sjuka männen i Europa efter ett ekonomiskt uppsving som varade i flera år. Trots det ser vi nu hur Estland förbereder sig för att ansluta sig till euroområdet på rekordtid. Landets inträde kommer emellertid att stärka euroområdet vid en kritisk tidpunkt. Vi gläder oss åt Estlands strävan att införa den gemensamma valutan trots den kris som också har drabbat dem. De har kunna bemöta den med snabba åtstramningar och finansiella disciplinåtgärder. Även om de baltiska länderna har drabbats hårt av krisen har de dragit nytta av sina låga offentliga skuldnivåer, vilket har gett dem större flexibilitet när det gäller externa lån. Detta är viktigt att minnas, med tanke på att Estlands offentliga skuldkvot som andel av BNP är 7,2 procent, vilket ligger långt under referensvärdet på 60 procent.

Jag anser att det nu är dags för oss att dra lärdom av den europeiska krisen och av Estlands beslutsamhet och lyckas hitta den gyllene medelvägen mellan framåtsträvan och försiktighet. Som ett led i denna process får vi emellertid inte bortse från den sociala aspekten av att gå över till euron. Erfarenheten från stater som tidigare har anslutit sig pekar på allvarliga risker när det gäller prishöjningar. Därför hoppas jag att myndigheterna i Estland ska kunna föra en balanserad budgetpolitik så att inte medborgarna tvingas till stora uppoffringar. Det är i detta avseende helt riktigt att Edward Scicluna riktar uppmärksamheten mot inflationsrisken.

Sist men inte minst har Estlands övergång till euron också en symbolisk aspekt. Estland kan vara en förebild för länderna i Östeuropa, vars entusiasm har dämpats av krisen samtidigt som deras verkliga möjligheter att hålla tidsfristerna för införandet av euron har minskat.

 
  
MPphoto
 

  Olle Schmidt (ALDE). - Fru talman! Jag vill rikta en personlig hyllning till Estland. Idag har Europa och euron svåra problem. Det är i svåra tider som agnarna sållas från vetet. Vi kan här se skillnad på dem som verkligen tror på Europa och vill ge sitt bidrag till ett starkare EU, som Estland, och de som ängsligt står vid sidan och väntar på hur det ska gå, som mitt hemland Sverige, fru talmans hemland Storbritannien, och Danmark.

Låt oss för ett ögonblick anta att EU:s mödrar och fäder hade stått och väntat på samma sätt när det hela började – var hade Europa då varit idag? Det är i kristider som EU utvecklas och visar sin styrka för ett mer enat och starkare Europa. Euron är den mest synliga symbolen för ett enat Europa. Heder åt Estland!

 
  
MPphoto
 

  Elena Băsescu (PPE).(RO) Jag vill börja med att lyckönska Estland till de extra ansträngningar man har gjort för att uppfylla konvergenskriterierna genom att föra en klok politik. Estland blir därmed det sjuttonde landet som inför euron. Under en svår period för den europeiska ekonomin med ökade spekulationer om att medlemsstater tänker lämna euroområdet visar Estland att det är redo att gå över till den gemensamma valutan.

Det ger också en kraftig signal om möjligheterna för euroområdet att utvidgas österut. De andra åtta länderna som ingick i 2010 års konvergensrapport, bland annat också Rumänien, har kommit olika långt på vägen mot att införa den gemensamma valutan, och för närvarande uppfyller de inte alla kriterier för att ansluta sig till euroområdet. Slutligen vill jag säga att innan en medlemsstat inför euron måste den vara helt redo för det.

 
  
MPphoto
 

  Zigmantas Balčytis (S&D).(LT) Jag vill också instämma i dagens gratulationer till Estlands förvaltning. För bara några år sedan var Litauen i samma situation, men det saknades en tiondels procentenhet i inflationsindikatorn. Faktum är ju att varje stat har sin egen historia. Vi har olika ekonomiska strukturer och vi har fattat olika beslut på grund av vissa händelser i det förflutna. Det som särskiljer Estland är att det troligen har fattats färre populistiska beslut i det förflutna, att centralbanken har fört en mycket försiktig politik och mycket annat. Det är verkligen ett exempel för oss alla, särskilt de baltiska staterna. Om några år kommer vi förhoppningsvis också att få uppleva detta fantastiska ögonblick. Jag vill än en gång gratulera den tidigare finansministern, numera ledamot av Europaparlamentet, som bidragit till denna process, och jag vill gratulera hela den estniska regeringen till ett mycket framgångsrikt genomförande av vissa av den ekonomiska och monetära unionens principer. Lycka till.

 
  
MPphoto
 

  Graham Watson (ALDE).(EN) Fru talman! Det faktum att Andrew Brons, som talade tidigare i debatten, bara vräkte ur sig en massa ord och sedan lämnade lokalen vittnar sannerligen om vilket intresse som han och hans parti visar för denna debatt.

Det intressanta med Estlands anslutning till euron är att det är en förtroendeomröstning i Estland och en omröstning om förtroendet för euron. Euron har kritiserats mycket, särskilt i den anglosaxiska pressen, förutsägbart nog. I realiteten är det så att utan euron, och utan den budgetdisciplin som uppvisas av länder som Estland, skulle ingen av oss ha något hopp.

 
  
MPphoto
 

  Milan Zver (PPE).(SL) Jag skulle väl aldrig förlåta mig själv om jag inte tog tillfället i akt att gratulera mina kolleger från Estland.

Under de senaste tjugo åren har Estland inom många områden haft bland de bästa resultaten av alla övergångsländerna.

Ett exempel på det är de utmärkta skattereformer som genomförts. Estland avreglerade redan på 1990-talet sitt ekonomiska system på ett sätt som andra övergångsländer inte kunnat efterlikna.

Jag är övertygad om att Estland kommer att vara en stark pelare i euroområdet och kommer att handla mycket mer adekvat än många medlemmar i euroområdet och göra sitt för den gemensamma valutans stabilitet.

 
  
MPphoto
 

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman! Jag vill tacka parlamentsledamöterna för deras stöd.

Låt mig ta tillfället i akt att informera er om orsakerna till den snäva tidsplanen för antagandet av konvergensrapporten, som Edward Scicluna nämnde. Sista datum för bedömningen beror på tillgången till prognosuppgifter, vilket i sin tur beror på tidpunkten för validering av de offentliga finansuppgifterna från Eurostat. Faktum är att Eurostat gått med på att flytta fram valideringen av finansuppgifterna för att ge Europaparlamentet mer tid. Men produktionstiden för kommissionens rapport är ändå mycket pressad, eftersom vi vill garantera en kvalitetsprodukt. Att korta den tiden ytterligare är inte genomförbart utan att göra avkall på den EU-omfattande bedömningen av alla medlemsstater, inte minst när det gäller förfarandet vid alltför stora underskott och den övergripande respekten för stabilitets- och tillväxtpakten, som är själva grunden för den ekonomiska och monetära unionen.

Vi kommer att använda samma råmaterial i morgon i kommissionen när vi fattar beslut om sammanlagt 16 förfaranden vid alltför stora underskott – tolv befintliga och fyra nya förfaranden för EU:s medlemsstater. Det är alltså verkligen en övergripande process på EU-nivå och det innebär i sammanhanget vissa begränsningar i kommissionens arbete.

I vilket fall uppskattar jag er pragmatism och jag kan säga att jag träffade ledamöterna i utskottet för ekonomi och valutafrågor den 13 april för en informell framstegsdialog om Estlands konvergensplaner. Jag skulle också vilja tillägga att kommissionen är beredd att informera parlamentet när som helst om den ekonomiska och skattemässiga situationen i Estland. Det är uppenbart att Estland måste förbli på sin vakt för att säkerställa stabiliteten i sina offentliga finanser och den makroekonomiska utvecklingen, och kommissionen kommer sannerligen att övervaka detta mycket noga.

Slutligen räknar jag med Estland som en bundsförvant i eurogruppen när det gäller att utöva grupptryck i fråga om budgetdisciplinen. Vi behöver allierade i detta och här räknar jag med Estland. Vi måste samarbeta för att säkra de offentliga finansernas hållbarhet och därmed en hållbar tillväxt och nya jobb i EU.

Jag tror det var Andrew Brons som menade att Estland nu skulle förlora sitt nyligen återfunna oberoende och sin frihet. Som svar på det skulle jag vilja tala om hur min farfar förklarade varför han röstade ja i folkomröstningen om Finlands EU-medlemskap, för ungefär 15 år sedan. Han förklarade för mig att han tillbringat fem år vid fronten vänd mot öster för att försvara sitt land, men att han sedan dess alltid tittat västerut.

 
  
MPphoto
 

  Edward Scicluna, föredragande. (EN) Fru talman! Tack, herr Rehn, för den förklaringen. Jag förstår att tidtabellen är sådan. Mina farhågor gällde att parlamentets roll inte får bagatelliseras, vilket jag är säker på att kommissionen beaktar.

Sammanfattningsvis vill jag tacka mina skuggföredragande för goda råd och meningsfulla ändringar som jag till fullo stöder och har tagit med i betänkandet. Särskilt vill jag nämna min kollega parlamentsledamoten Ivari Padar, tidigare Estlands finansminister, och den nuvarande ministern Jürgen Ligi för deras mycket ärliga och öppna förklaringar varje gång jag behövt deras hjälp.

Jag önskar det estniska folket allt gott. De har hittills lyckats motbevisa sina kritiker. Nu uppmanar jag dem att fortsätta där de är och vaka över sin ekonomi, särskilt dess konkurrenskraft, för att se till att de fortsätter att lyckas i fortsättningen som medlemmar i euroområdet.

Jag rekommenderar därför detta betänkande till kammaren. Estlands ansökan förtjänar vårt stöd och jag hoppas att en överväldigande majoritet kommer att ge esterna det förtroende de förtjänar när parlamentet röstar på onsdag och visa att euroområdet är i högsta grad levande.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum onsdagen den 16 juni 2010.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Fru talman! I dessa svåra ekonomiska tider är det lätt att glömma bort hur långt EU har kommit de senaste åren. För bara tjugo år sedan var Estland en del av Sovjetunionen. I dag är landet redo att ansluta sig till euroområdet. Vi får inte underskatta de svårigheter som hela EU står inför, oavsett om man är med i eller står utanför det gemensamma valutasamarbetet. Men Estland möter dessa utmaningar som en självständig nation inom EU och kommer därför att vara en viktig aktör när det gäller att hitta lösningar. Jag ser fram emot Skottlands självständighet, när det skotska folket också kommer att få spela sin fullständiga roll i EU:s framtid.

 
  
MPphoto
 
 

  Kristiina Ojuland (ALDE), skriftlig.(ET) Jag tackar föredraganden Edward Scicluna för utarbetandet av betänkandet om Estlands anslutning till euroområdet. Jag är mycket glad att Estlands ansträngningar för att uppfylla Maastrichtkriterierna nu vederbörligen har erkänts, och jag hoppas att mina kolleger kommer att stödja betänkandet i onsdagens omröstning. Införandet av euron i Estland den 1 januari nästa år kommer att ske vid en tidpunkt som är avgörande för hela euroområdet. Den globala ekonomiska krisen och finanskrisen har exponerat de medlemsstater som systematiskt har undvikit de gemensamt överenskomna kriterierna och därigenom äventyrat de övriga medlemsstaternas ekonomier. Krisen är mycket upplysande, och det är särskilt viktigt att alla medlemsstater i euroområdet, liksom Europeiska centralbanken, noga kontrollerar att Maastrichtkriterierna alltid är uppfyllda. Kriterierna blir i stort sett meningslösa om medlemsstaterna tillåts avvika från dem och åka snålskjuts på andras bekostnad. Även om ett prejudikat har skapats kan vi inte förlita oss på räddningspaket för att kompensera för vissa medlemsstaters oansvariga ekonomiska och finansiella politiska beslut. Den estniska regeringen har tvingats fatta flera svåra men nödvändiga beslut för att stabilisera den nationella budgeten och stoppa den ekonomiska nedgången. Den förestående anslutningen till euroområdet är ett bevis på att regeringens åtgärder har gett resultat. Jag hoppas att de övriga medlemsstaterna är också beredda att vidta åtgärder som kan garantera ekonomisk och finansiell hållbarhet och konkurrenskraft i EU, med beaktande av de strukturella förändringar som nu sker i den globala ekonomin. Estlands anslutning till euroområdet sänder en viktig och lugnande signal och ger oss anledning att tro att den gemensamma valutan trots den senaste tidens nedgång snart kommer att stabiliseras.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy