Index 
 Înapoi 
 Înainte 
 Text integral 
Procedură : 2009/0169(COD)
Stadiile documentului în şedinţă
Stadii ale documentului : A7-0164/2010

Texte depuse :

A7-0164/2010

Dezbateri :

PV 15/06/2010 - 17
CRE 15/06/2010 - 17

Voturi :

PV 16/06/2010 - 8.1
Explicaţii privind voturile
Explicaţii privind voturile

Texte adoptate :

P7_TA(2010)0212

Dezbateri
Marţi, 15 iunie 2010 - Strasbourg Ediţie revizuită

17. Programul comun de cercetare şi dezvoltare la Marea Baltică (BONUS-169) (dezbatere)
Înregistrare video a intervenţiilor
PV
MPphoto
 

  El Presidente. − El punto siguiente del orden del día es el debate sobre el informe de Lena Ek, en nombre de la Comisión de Industria, Investigación y Energía, sobre la propuesta de Decisión del Parlamento Europeo y del Consejo relativa a la participación de la Comunidad en el Programa Conjunto de Investigación y Desarrollo sobre el Mar Báltico (BONUS-169) emprendido por varios Estados miembros (COM(2009)0610 - C7-0263/2009 - 2009/0169(COD)) (A7-0164/2010).

 
  
MPphoto
 

  Lena Ek, föredragande. − Herr talman! På 150 år har Östersjön gått från ett orört, klart och näringsfattigt artiskt hav till ett tillstånd av konstant kris. Problemen med övergödning, algblomning, giftigt avfall och hotad biologisk mångfald växer sig allt större. Läget för Östersjön är mycket allvarligt. Trots framgångar på 90- och 00-talen med sjunkande tillförsel av kväve och fosfor är idag i stort sett hela Östersjön drabbad av övergödning. Likaså är halterna av miljögifter och tungmetaller höga, trots framgångsrikt minskade utsläpp av exempelvis bly, kvicksilver och DDT.

Jag vet inte om någon av er har sett algblomningen i detta stora förut friska innanhav. När man åker ut med en båt i den fantastiska skärgården på sommaren möts man av ett decimetertjockt grönt illaluktande stinkande täcke av alger. Om hundar dricker vattnet dör de och om barn badar i det kräks de och får magsjuka. Sådant är tillståndet på många håll runt Östersjön i dag. För att säkra tillväxt och en levande landsbygd även i framtiden är det en absolut nödvändighet att vi ökar våra kunskaper kring inverkan på Östersjön.

Östersjöområdets ekosystem är komplext och omöjligt att tillgodogöra sig utan samarbete mellan forskare över landsgränser i hela avrinningsområdet ner i detta innanhav. Mycket sådan forskning pågår redan idag men ofta utan tillräcklig samordning. För att ändra på detta finns det förslag som vi har på bordet idag, som förkortas Bonus. Detta arbete blir ett gemensamt forskningsprogram mellan staterna runt Östersjön, inklusive faktiskt forskare från Ryssland, för att möta miljöutmaningarna i detta område. Bonus skapar en strategisk plan med gemensam fokus för mer än 500 forskare från de åtta kringliggande medlemsstaterna. EU och Östersjöländerna kommer då att tillsammans satsa närmare 1 miljard svenska kronor på miljöforskning.

Runt Östersjön lever 85 miljoner människor i länder vars ekonomi är beroende av havet på olika sätt. Samtidigt är det våra samhällen som bidrar till problemen när utsläpp och avfall letar sig ut till vattnet. En bättre helhetsbild för forskningen krävs om Östersjön ska kunna räddas. Forskningen i området är fragmenterad och alltför beroende av de begränsade forskningsanslag som finns på lokal, regional och nationell nivå.

Bonus bygger i stället vidare på erfarenheter från EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Genom Bonus kommer de nationella forskningsprogrammen och verksamheterna i de deltagande staterna för första gången att integreras i ett gemensamt strategiskt program med en klar fokus.

Jag tackar alla som har medverkat – mina kollegor, det spanska ordförandeskapet och forskningskommissionären – till att detta verkligen kommer till stånd. Denna typ av samordnade satsningar på miljöforskning är ett led i att skapa ett hållbart, dynamiskt och resurseffektivt Europa. Östersjön är oerhört levande i kulturen i alla våra åtta länder runt detta innanhav, i litteratur, musik och konst. Vi vill att det ska finnas kvar för våra barnbarn. Bonus kommer att utgöra en del av plattformen för denna framtidssatsning.

 
  
MPphoto
 

  Máire Geoghegan-Quinn, Member of the Commission. − Mr President, I wish to express my gratitude to the European Parliament and particularly to the rapporteur, Ms Lena Ek, for supporting the European Commission’s proposals on the joint Baltic Sea research programme, BONUS. I would also like to thank the shadow rapporteurs on the Committee on Industry, Research and Energy for their constructive support and I would like to acknowledge the supportive opinion of the European Parliament’s Committee on the Environment, Public Health and Food Safety concerning the BONUS programme.

Eight of the nine states bordering the Baltic Sea are members of the European Union, and we are all aware of the very complex and pressing environmental problems currently being faced in the Baltic Sea, which were outlined very eloquently by Ms Ek a few moments ago. These ever-increasing pressures are today threatening the capacity of the Baltic Sea region to continue to provide the diverse range of goods and services upon which we have all learned to depend. Science has a very important role to play in supporting public policy in the research and environmental sectors. However, the fragmentation of the European research system and the lack of coordination and coherence among its national components undermine its cost effectiveness and overall performance.

This is indeed the challenge that we face in the Baltic Sea region. It is clear that no individual Baltic Sea state acting alone can be successful in solving the complex environmental issues in this area. To tackle the environmental problems in the Baltic Sea it is now a matter of urgency to develop a strategic and integrated research strategy for the region, enable cross-border synergies, pool resources, share knowledge and enhance the cross-border mobility of researchers. This is how we can ensure a sustainable future for the Baltic Sea region. The BONUS initiative, together with the efforts made within the framework of the EU strategy for the Baltic Sea region, will provide the structure and the means to address these challenges in an effective and coordinated manner.

I welcome the institutional agreement that was reached with regard to the implementation of the BONUS initiative on 27 April last. Having said this, I would also like to stress my regret at the lack of agreement among the Member States to put in place a real common-pot model, as set out in the original European Commission proposal. Without having a real common-pot financing facility, the selection of the best transnational research proposals based strictly on scientific excellence, the quality of the consortium and the expected impact cannot be fully guaranteed. It does not allow for the full realisation of the benefits, added value and efficiency gains of cross-border collaboration. For this reason, the European Commission would like to stress that the implications of this decision should not be taken as a precedent for future proposals. Member States will need to commit to a real common pot for cross-border funding and collaboration before the launch of any further initiatives based on Article 185 of the Lisbon Treaty.

To come back to this current initiative, the European Commission has every confidence that the BONUS programme will be in a position to optimise the potential of environmental research programmes in the Baltic Sea region, enhance the scientific capacity of the area, facilitate cross-border mobility of researchers, promote synergies and avoid wasteful duplication of research efforts. This will secure a sustainable future for the Baltic Sea.

 
  
MPphoto
 

  Anna Rosbach, ordfører for udtalelse fra Udvalget om Miljø, Folkesundhed og Fødevaresikkerhed. − Hr. formand! Bonus-169 er et vigtigt pilotprojekt og drejer sig om at samarbejde om miljøproblemer i et givet område. Programmet støttes generelt af samtlige Østersøstater. Programmet skal også omfatte ikke-EU-lande, som udleder deres affaldsvand og dermed forurener Østersøen, som regnes for at være et af verdens mest forurenede have. Bonus-programmet har en kolossalt stor opgave med at klarlægge alle de mange miljøproblemer i Østersøen. Alverdens forskellige slags forurening, fra papirfabrikker og lignende, og kollapsende fiskebestande truer Østersøen, ligesom udetonerede sennepsgasbomber og russiske gasledninger ikke bidrager til økosystemets velbefindende. Så derfor: ja tak til Bonus-programmet. Men det må ikke stå alene, det skal følges op af nationalstaternes miljøbevidsthed og en indsats – og også af finansielle midler.

 
  
MPphoto
 

  Lambert van Nistelrooij, namens de PPE-Fractie. – Voorzitter, commissaris Geoghegan-Quinn, mevrouw Ek, rapporteur, de bijzondere problemen en de bijzondere situatie in de Oostzee vragen een bijzondere aanpak. Daarom ben ik erg blij dat we op dit moment de zaak in een akkoord kunnen afronden en dat het werk kan beginnen. Maar toch nog een paar bespiegelingen.

De commissaris zei het ook al, we gingen in eerste aanleg voor een echte common pot, voor een gezamenlijk fonds waarin de criteria van excellentie, interdisciplinaire aanpak, enzovoort worden gehandhaafd. In de loop van het overleg zijn we tot een wat pragmatische aanpak gekomen, dat landen ook zelf mogen 'shoppen' binnen de lijst van de projecten om eigen universiteiten en instellingen aan de bak te brengen. Op zich heb ik daar niets op tegen, ik stem er ook mee in, maar we moeten het wel evalueren. Het moet efficiënt gebeuren. En als het goed gebeurt en men werkt beter samen dan in het verleden, is het misschien wel een voorbeeld van datgene wat we zoeken in EU-2020. Europa betaalt wat bij en de lidstaten betalen bij. Vervolgens gaat het ook nog over de uitvoering, niet alleen over onderzoek. We moeten ook effectief de ecologische kwaliteit terugbrengen, dus laten we het maar nauwgezet volgen.

Een tweetal opmerkingen nog: in de eerste plaats kan de aanpak in de Oostzee ook een voorbeeld zijn voor andere macroregio's, bijvoorbeeld de Donau. Misschien mag ik aan de commissaris vragen of er ook in die zin, naar die regio gedachten ...

(de Voorzitter ontneemt de spreker het woord)

 
  
MPphoto
 

  Adam Gierek, w imieniu grupy S&D. – Proponowane we wniosku Komisji regulacje dotyczące badań na rzecz dobrostanu Morza Bałtyckiego wprowadzają pewien ważny element, tj. etap planowania strategicznego. Bez tego etapu mielibyśmy do czynienia jedynie z ekstensywnym rozwojem tych badań. Chodzi zatem o szerszy plan działania, o lepszą strategię, która, poza samym morzem, będzie uwzględniać jego zlewnię, w której obecnie – jak wiemy – szaleją powodzie.

Specjalna uwaga należy się doborowi ekspertów. Proponowane szerokie badania nie sprowadzają się bowiem do zjawisk, które można odtworzyć w laboratorium. Tutaj badania poligonowe są ściśle związane z terenami podlegającymi jurysdykcji danego kraju. Trzeba więc prawo unijne pogodzić z prawami krajowymi. Dobór przez komisje niezależnych ekspertów winien ten fakt uwzględnić.

Zwiększenie możliwości badawczych nowych państw członkowskich w rejonie Morza Bałtyckiego winno uwzględniać to, że po pierwsze, potencjał badawczy w tych krajach jest zróżnicowany i na ogół dobremu potencjałowi kadrowemu towarzyszy słabszy potencjał laboratoryjny. Dlatego dziwi narzucony limit: 25% udziału wkładu materialnego do wspólnej puli. Po drugie, dla wielu państw tzw. wspólny garnek jest nie do przyjęcia zarówno ze względów prawnych, jak i ze względu na to, że mogłoby to niekorzystnie wpłynąć na realizowane już tam aktualnie plany badawcze. Po trzecie, etap strategiczny programu wymaga czasu. Ten etap powinien być lepiej wykorzystany merytorycznie.

Najpierw trzeba więc określić priorytety badawcze dla Bałtyku i jego zlewisk, a następnie uczestnicy projektu winni inwestycyjnie dostosować swoje warsztaty badawcze do ich realizacji. Istotną sprawą jest włączenie do tych badań Rosji na zasadzie równoprawnego Partnerstwa Wschodniego.

 
  
MPphoto
 

  Satu Hassi, Verts/ALE-ryhmän puolesta. – Arvoisa puhemies, hyvät kollegat, suuri kiitos mietinnön esittelijälle Ekille aivan erinomaisesta työstä. Tämä BONUS-tutkimusohjelma, joka on hyvin kannatettava ja hyvä aloite, on seurausta EU:n Itämeri-strategiasta.

Pidän myös itse strategiaa erittäin merkittävänä edistysaskeleena. Itämerestähän tuli käytännöllisesti katsoen EU:n sisämeri kuutisen vuotta sitten laajenemisen yhteydessä. Tämä asia on tiedostettu liian hitaasti. Kuten esittelijä Ek totesi, Itämerta on tutkittu paljon, mutta liian vähän on koordinoitua tutkimusta, joka mm. luo tietopohjaa EU:n politiikkojen kehittämiselle paremmiksi ja älykkäämmiksi.

Toivon, että koordinoitu tutkimus auttaa meitä tiedostamaan ainakin kaksi asiaa. Ensinnäkin Itämeren ekologinen tila on hälyttävä. Se on yksi maailman saastuneimmista meristä. Maailman suurin hapeton – siis kuollut – merenpohja-alue on Itämeressä. On sanottu, että Euroopan suurin autiomaa on Itämeren pohjassa.

Toinen asia, jota tutkimus toivottavasti auttaa ymmärtämään paremmin on se, että syypäitä Itämeren tilaan olemme me itse. Pääongelma on rehevöityminen, jonka seurauksia mietinnön esittelijä myös hyvin kuvasi. Rehevöittävien ravinteiden – typen ja fosforin – suurin lähde on maatalous. Se tarkoittaa pääasiassa EU-maataloutta Itämeren valuma-alueella.

Toivon siis, että yhteinen koordinoitu tutkimus auttaa tiedostamaan nämä asiat riittävän laajasti, ja että se auttaa meitä myös kehittämään parempia ja älykkäämpiä menetelmiä kaikille toimialoille, mutta erityisesti maatalouteen, sillä ovathan jokiin ja meriin valuvat lannoitteet viljelijöiden kannalta silkkaa resurssien tuhlausta.

Hyvät kollegat, on kuitenkin muistettava, että tutkimus ei voi ratkaista kaikkea. Meidän on myös ymmärrettävä, että Itämeren pelastaminen edellyttää todellisia muutoksia myös politiikassa, ennen kaikkea maataloudessa, mutta myös muilla aloilla. Toivon, että teemme Itämerestä, joka on nyt yksi maailman saastuneimmista meristä, ja sen pelastamisesta menestystarinan, josta muu maailma voi ottaa oppia.

 
  
MPphoto
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE). - Senhor Presidente, Senhora Comissária, congratulo-me com o Programa BONUS que integrará as actividades de investigação nacionais dos Estados-Membros e da Comissão Europeia na área do ambiente e da gestão dos recursos marinhos no Mar Báltico. O Programa BONUS constitui um modelo inovador e um exemplo para outras formas de cooperação regional no sector da investigação científica.

À semelhança da região do Mar Báltico, outras regiões, como por exemplo a região do Sudoeste da Europa, beneficiaria da existência de uma acção concertada dos Estados-Membros e da Comissão, de modo a enfrentar desafios comuns e a apoiar o desenvolvimento sustentável das suas regiões.

Exorto, assim, o Parlamento Europeu e a Comissão a considerarem a possibilidade de se criar um programa conjunto de investigação para a região sudoeste da Europa, centrado em áreas de grande importância, como o mar, a biodiversidade, as fontes de energia do mar e tendo em vista o desenvolvimento sustentável do eixo atlântico europeu e as suas regiões vizinhas.

 
  
MPphoto
 

  Petru Constantin Luhan (PPE). - Implicarea Comunităţii în programul comun de cercetare la Marea Baltică reprezintă dovada faptului că instituţiile europene doresc îmbunătăţirea coordonării politicilor, programelor şi a celorlalte activităţi menţionate în regiunea de cercetare. Este nevoie de o acţiune comună la nivel comunitar, pentru a face faţă provocărilor şi pentru a îmbunătăţi eficienţa şi eficacitatea programării, prin integrarea tuturor activităţilor de cercetare într-un program unitar, bine coordonat, care să promoveze o dezvoltare durabilă a regiunii.

Programul BONUS este deosebit de important pentru regiunea Mării Baltice, însă rolul său nu trebuie să se limiteze numai la această regiune. Doresc ca, în viitor, acest program să servească drept model de colaborare pentru alte forme de cooperare regională din Europa, cum ar fi cele din zona Dunării sau a Mării Mediterane. În acest fel, vom avea o Uniune Europeană puternică, dinamică şi competitivă.

 
  
MPphoto
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE). - Įgyvendinant Baltijos jūros mokslinių tyrimų ir vystymo programos Bonus 169 projektus buvo atskleista katastrofiška Baltijos jūros padėtis, ypač tose vietose, kur planuojami plataus masto energetikos infrastruktūros projektai, vykdomi ne vien Europos Sąjungos valstybių, bet ir kitų, besiribojančių su Sąjunga, valstybių. Genotoksiškumas tam tikrose vietose pakilęs kelis šimtus sykių. Taigi, Bonus programa jau įrodė savo galimybes prisidėti prie Baltijos aplinkos stebėsenos, todėl būtina ir toliau aktyviai tirti Baltijos jūros būklę. Kad tyrimai būtų kuo išsamesni ir objektyvesni, labai svarbu, kad į tyrimus lygiomis teisėmis būtų įtraukiami visų Baltiją supančių valstybių mokslininkai. Ši programa tarytum prevencinė priemonė, atkreipianti dėmesį į sudėtingą ekologinę Baltijos jūros situaciją. Tik tinkamai finansuodami mokslinius tyrimus ir laiku pastebėdami grėsmes užkirsime kelią ekologinėms katastrofoms ir tikiu, kad užtikrinsime, jog Baltijos jūra....

 
  
MPphoto
 

  Elena Oana Antonescu (PPE). - Problemele de mediu din anumite regiuni ar putea fi abordate cu mult mai mult succes, dacă activităţile de cercetare desfăşurate de statele individuale ar fi puse în comun. De aceea, consider binevenită propunerea Comisiei şi propunerea raportoarei privind susţinerea programului BONUS pentru regiunea Mării Baltice.

Cred că este bine că s-a inclus un considerent care cere Comisiei să facă o evaluare finală a programului pentru a vedea care este calitatea şi eficienţa punerii în aplicare a programelor de acest tip, în special în privinţa progreselor înregistrate în raport cu obiectivele stabilite. Aceste rezultate ar trebui să fie publicate pe site-ul programului pentru ca cetăţenii să se poată informa cu privire la evoluţia programului şi randamentul său, iar reprezentanţii mediului de afaceri să poată să îşi facă planuri de afaceri, în funcţie de recomandările şi oportunităţile care apar în urma rezultatelor de cercetare în această regiune.

Ceea ce este important este să vedem rezultatele acestui program exprimate în beneficii clare pentru mediu, pentru cetăţeni şi pentru dezvoltarea acestei zone, mai ales în contextul actualei crize economice.

 
  
MPphoto
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE). - Panie Przewodniczący! W pełni popieram utworzenie wspólnego programu badawczo-rozwojowego na rzecz Morza Bałtyckiego Bonus. Jestem przekonany, że utworzenie skonsolidowanego ponadnarodowego programu badawczego opierającego się na wzajemnej współpracy ponadgranicznej, wymianie doświadczeń przyczyni się do efektywniejszego działania na rzecz ochrony Morza Bałtyckiego oraz doprowadzi do zrównoważonego rozwoju tego regionu. Program Bonus został zainicjowany przez 8 państw członkowskich. Środowisko Bałtyku obejmuje jeszcze jeden kraj, jakim jest Rosja. Uzasadnione jest więc aby rosyjscy naukowcy uczestniczyli w tym programie. Ten program badawczy powinien dostarczyć szeregu propozycji do opracowywanej strategii Unii dla regionu Morza Bałtyckiego i roli makroregionów w przyszłej polityce spójności, nad którą obradowaliśmy w Parlamencie dwa miesiące temu. Szkoda, że nie było nas stać, aby otwarcie dyskutować i określić jakie konsekwencje i zagrożenie dla tego morza będzie miała budowa i eksploatacja (...).

(Przewodniczący odebrał posłowi głos)

 
  
MPphoto
 

  Piotr Borys (PPE). - Ogromnie dziękuję, Panie Przewodniczący, za uwzględnienie mojego głosu.

Chciałbym powiedzieć, że dzisiejsze badania związane z całym sektorem Morza Bałtyckiego należy postrzegać poprzez element dużej spójności terytorialnej całej Unii Europejskiej. Skupiamy się dzisiaj na kilku ważnych równorzędnych strategiach: strategii na rzecz Morza Bałtyckiego, Morza Śródziemnego czy też Dunaju. Musimy jednak pamiętać, że te obszary muszą być ze sobą połączone.

Obecnie główny handel towarów odbywa się z Indochinami i dlatego tak ważne jest skupienie się na tym, aby także strategia Morza Bałtyckiego uwzględniała możliwość połączeń w sieci TNT „Północ-Południe”. Na szczęście strategia ta jest dzisiaj dostępna do publicznej wiadomości i mam nadzieję, że także obszar Morza Bałtyckiego będzie spójnie połączony właśnie z południem Europy poprzez sieć TNT bazującą na kilku równoległych rozwiązaniach.

 
  
MPphoto
 

  Máire Geoghegan-Quinn, Member of the Commission. − Mr President, I would like to express my thanks to the rapporteur, Ms Ek, and to the 10 Members of the European Parliament who took the time to be here at a late hour this evening to discuss this issue.

I am very satisfied that all Article 185 initiatives announced under the cooperation element of the seventh EU framework programme have now been adopted. This is a political achievement for all of the institutions of the European Union. The BONUS initiative would clearly help the countries of the Baltic Sea region to address more effectively the very complex and pressing environmental problems in this area by promoting synergies and avoiding the wasteful duplication of purely national research efforts.

In view of the key global political problems that we are facing in policy areas such as climate change, energy, food and health, the requirement to pool resources and work together becomes necessary. The Article 185 initiatives are playing a key role in tackling some of these key issues. The experience we gain from these initiatives will allow us to find even better and more efficient ways to collaborate at a European level, making full use of both national and Community research programmes.

As I said at my European Parliament ratification hearing last January, I am deeply committed to the complete realisation of the European research area, but we must work together in a spirit of unity and cooperation if we are going to achieve this objective. This is vitally important for the future economic development of the European Union and if we are to ensure that the EU becomes a global leader in the fields of research, innovation and science.

 
  
MPphoto
 

  Lena Ek, föredragande. − Herr talman! Bonus är egentligen ett pilotprojekt under artikel 185 och jag kan försäkra alla som kommer att arbeta i Bonus-programmet och alla som kommer att läsa eller beröras av detta att det inte är lätt. Det är inte lätt att lägga samman forskningsmedel från Europeiska unionen och från olika medlemsländer, det är en stor utmaning. Det är inte lätt att samordna olika akademiska forskningskulturer och traditioner – 16 stora forskningsgrupper, 500 forskare, åtta länder och hela resten av EU som står och tittar på om det här verkligen ska gå, plus alla som ska revidera och kontrollera att vi gör rätt saker och är effektiva.

Detta kommer att kräva mycket av de inblandade forskarna. Det kommer att kräva mycket av medlemsländerna och dess regeringar och jag kan försäkra er att det kommer att krävas tuffa politiska beslut och tufft politisk ledarskap, men vi måste göra så här. Våra forskningsprogram måste vara noga utvärderade och vi måste ta detta stora ansvar, för vi måste lösa problemen gemensamt för Östersjön. Men vi måste också hitta en modell som gör att vi kan gå vidare i andra delar av Europa. Det gäller de stora floderna, det gäller Medelhavet och det gäller över huvud taget hur vi hanterar gemensamma resurser från skattebetalarna i EU-program och i nationella program.

Östersjön är en del av vår gemensamma historia och kultur från istidens slut, förbi vikingarna, förbi medeltidens handel, förbi frihetens hav under det kalla kriget och nu ett hav som våra föräldrar och barn älskar och som det är vårt ansvar att förvalta. Med tanke på dessa svårigheter och de stora utmaningarna vill jag därför igen tacka alla inblandade. Arbetet är inte slut med de beslut vi som fattar här och de dokument vi skriver under, utan det är nu arbetet börjar.

 
  
MPphoto
 

  El Presidente. − Se cierra el debate.

La votación tendrá lugar mañana a mediodía.

 
Aviz juridic - Politica de confidențialitate