Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 15 juni 2010 - Strasbourg

18. Tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem (SIS) i Bulgarien och Rumänien (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Carlos Coelho, för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, om utkastet till rådets beslut om tillämpningen av de bestämmelser i Schengenregelverket som rör Schengens informationssystem (SIS) i Bulgarien och Rumänien (06714/2010 – C7-0067/2010 – 2010/0814(NLE)) (A7-0199/2010).

  Carlos Coelho, föredragande. – (PT) Herr talman, kommissionsledamot Malmström, mina damer och herrar! Jag vill ta upp fyra grundläggande punkter. Den första punkten rör utvärderingsprocessen. Sedan EU-medlemskapet 2007 har Rumänien och Bulgarien arbetat mot full integrering i Schengenområdet. Om rådet ska fatta ett beslut om att avskaffa de inre gränserna måste det i de olika delarna av utvärderingen klart framgå att alla villkor som krävs för att genomföra de relevanta delarna av gemenskapens regelverk har uppfyllts, dvs. dataskydd, Schengens informationssystem, luft-, land- och havsgränser, polissamarbete och viseringspolitik.

Utvärderingen började med den del som rör dataskydd. Man kontrollerade att dessa två medlemsstater faktiskt är redo att tillämpa alla gällande bestämmelser på dataskyddsområdet. Ett positivt resultat på denna punkt är därför en nödvändig förutsättning för utvärderingen av den del som rör Schengens informationssystem, som innebär överföring av data till dessa länder. Att godkänna detta beslut är därför ett första steg mot att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna mot Bulgarien och Rumänien.

Den andra punkten rör tillgång till handlingar. Rådet har lagt fram detta utkast till beslut för parlamentet. Parlamentet har emellertid inte mottagit några utvärderings- och uppföljningsrapporter. Dessa skulle ha gett parlamentet tillgång till all den information som krävs för att inta en välunderbyggd och välgrundad ståndpunkt. Rådet överlämnade dessa handlingar först efter uppmaning från parlamentet.

Jag välkomnar den rumänska ambassadörens insatser. Det hjälpte oss att lösa situationen genom att göra det möjligt att klassificera om sekretessbelagda handlingar till handlingar som omfattas av begränsad tillgång. Tack vare detta kunde vi hålla tidtabellen. Samma problem kommer emellertid att dyka upp igen när parlamentet ska yttra sig över andra aspekter i Schengenregelverket. Därför är det nödvändigt att parlamentet och rådet så snabbt som möjligt ingår ett avtal om överföring av sekretessbelagda handlingar.

Den tredje punkten rör bedömningen av Bulgarien och Rumänien. I Bulgariens fall konstaterades vissa brister i antagandet, genomförandet och verkställandet av Europarådets rekommendation 85/15 avseende reglering av användningen av personuppgifter inom den polisiära sektorn. Brister konstaterades även i den nationella dataskyddskommissionens verksamhet. Bulgarien vidtog lämpliga åtgärder på grundval av dessa rekommendationer och den 26 april konstaterade rådet att de nödvändiga villkoren på dataskyddsområdet hade uppfyllts.

I Rumäniens fall konstaterades svagheter i samband med antagandet av två lagar som ska reglera behandlingen av personuppgifter, och även när det gällde den nationella tillsynsmyndighetens kapacitet och resurser på dataskyddsområdet samt införandet av regelbundna utvärderingar av Schengenuppgifter. I princip har Rumänien vidtagit de åtgärder som krävs enligt rekommendationerna. De åtgärder som ännu inte har vidtagits hindrar inte landet från att i förekommande fall tillämpa alla nödvändiga villkor på dataskyddsområdet. Villkoren för att ge Rumänien och Bulgarien grönt ljus på dataskyddsområdet har således uppfyllts.

Den sista punkten rör översynen av mekanismen för att utvärdera Schengensamarbetet. Jag vill utnyttja detta tillfälle till att upprepa behovet av att så snabbt som möjligt inrätta en mekanism för att utvärdera Schengensamarbetet på EU-nivå som är enkel, effektiv, ändamålsenlig och insynsvänlig. Parlamentet förkastade de förslag som lades fram i oktober förra året. Jag uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utnyttja sin initiativrätt och lägga fram nya förslag.

  Cecilia Malmström, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag är övertygad om att Bulgarien och Rumänien kommer att göra sitt yttersta för att nå målet att kontrollerna vid de inre gränserna ska avskaffas i mars 2011. Kommissionen kommer att inom ramen för sina befogenheter hjälpa båda länderna att klara Schengenutvärderingen.

Det är upp till rådet att genomföra Schengenutvärderingarna. Baserat på utvärderingarna fattar sedan rådet beslut om att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna. Utvärderingarna pågår fortfarande, så det är för tidigt att avgöra hur förberedelserna går. De första stegen har emellertid varit lyckade, vilket bekräftas av den positiva utvärdering av dataskyddsbestämmelserna som nu gör det möjligt för Rumänien och Bulgarien att få tillgång till Schengens informationssystem.

Europaparlamentet och Carlos Coelho föreslår att Bulgarien och Rumänien ska underrätta rådet och parlamentet om uppföljningsrekommendationerna. Det är förvisso gängse praxis i den nuvarande Schengenutvärderingen att de berörda medlemsstaterna rapporterar till rådet om de åtgärder som har vidtagits för att följa rekommendationerna, eftersom det nu är rådet som helt och hållet ansvarar för utvärderingsmekanismen. Enligt gällande lagstiftning är det därför upp till rådet att på lämpligt sätt underrätta parlamentet.

Herr Coelho! Jag vill återknyta till ert förslag och bekräftar att jag till följd av ikraftträdandet av Lissabonfördraget snart – till hösten – kommer att föreslå en ny utvärderingsmekanism av just de skäl som ni nämnde.

Jag anser att både medlemsstater och parlament bör göras delaktiga i denna mekanism. Medlemsstaterna ska naturligtvis vara delaktiga för att upprätthålla ett ömsesidigt förtroende för varandras förmåga att tillämpa alla åtfäljande åtgärder för att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna, framför allt när det gäller de yttre gränserna, visering och polissamarbete.

Europaparlamentet bör hållas fullständigt underrättat om utvärderingsresultaten. Med hjälp av denna nya mekanism avser kommissionen att åtgärda de nuvarande svagheter som föredraganden har påpekat. För tillfället sker ingen riktig uppföljning efter utvärderingarna och rekommendationerna genomförs inte alltid. Jag uppskattar verkligen parlamentets stöd på detta område.

  Mariya Nedelcheva, för PPE-gruppen. – (BG) Jag gratulerar Carlos Coelho och välkomnar de framsteg som Bulgarien och Rumänien har gjort enligt betänkandet. De positiva resultaten och slutsatserna från granskningen av skyddet för personuppgifter har gjort det möjligt att fastställa ett datum för när Schengens informationssysten ska börja tillämpas i Bulgarien.

Både Bulgariens anslutning till EU och dess anslutning till Schengenområdet gör alla bulgariska medborgare entusiastiska. Det rör sig om mer än entusiasm eftersom det handlar om möjligheten att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna och använda sig av rätten till fri rörlighet i hela EU. Denna framgång beror på den bulgariska regeringens omfattande insatser och resoluta agerande. Den har gjort allt den har kunnat för att ta igen för de år den inte har uppfyllt villkoren, och den har gjort de förberedelser som krävts för att tillämpa Schengenregelverket.

Schengenområdet handlar inte bara om fri rörlighet. Det innebär även närmare polis- och tullsamarbete, särskilt när det gäller att bekämpa människohandel och illegal handel med varor, samt organiserad brottslighet på en mer allmän nivå. Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet är ett delmål på vägen mot att förverkliga vår dröm om ett medborgarnas Europa. För att nå detta mål krävs kontinuerliga insatser och att ländernas regeringar följer kraven i Schengenregelverket, för att inte nämna ett starkt stöd från EU-institutionerna.

Europaparlamentets tillgång till rekommendationerna i utvärderingsrapporterna och uppföljningsdokumenten innebär en garanti för att den konstruktiva dialogen mellan oss fortsätter. En öppen dialog ger även medborgarna i Bulgarien och Rumänien en garanti för att de grundläggande rättigheter som anges i fördraget verkligen existerar.

  Ioan Enciu, för S&D-gruppen. – (RO) I går firade vi att det var 25 år sedan EU-medborgarna för första gången fick rätt att fritt resa utan restriktioner inom EU. Kommissionsledamot Malmström sade vid detta tillfälle att Schengen har blivit en av de kraftfullaste symbolerna för EU:s förmåga att förbättra sina medborgares liv. S&D-gruppens ordförande Martin Schulz sade å sin sida att Schengen förmodligen är det mest framgångsrika och påtagliga resultat som EU har uppnått under de senaste 30 åren. Med anledning av detta firande vill jag bara säga: Hjärtliga lyckönskningar till Schengen och friheten! Rumänien och Bulgarien skulle kunna bli en födelsedagspresent till Schengenområdet.

Efter att ha slutfört sina utvärderingar kom rådet fram till att båda länderna tillhandahöll tillräckliga garantier för att ta första steget mot att gå med i Schengenområdet. Vid morgondagens omröstning kommer vi att bekräfta detta steg genom att rösta för förslaget. Det är inte bara medborgarna i Bulgarien och Rumänien som kommer att tjäna på att äntligen kunna ansluta sig till Schengenområdet utan hela EU. Ökat ekonomiskt, socialt och administrativt samarbete kommer att stärka EU. Som ett led i anslutningsprocessen måste regeringarna i båda medlemsstaterna uppfylla kraven i Schengenfärdplanen.

Det gläder mig att Europaparlamentet framgångsrikt har uppfyllt sin roll som garant för den europeiska demokratin. Det ändringsförslag som föredraganden har lagt fram syftar endast till att få till stånd ett samarbete mellan EU-institutionerna som präglas av öppenhet och insyn. Bara på så sätt kan vi uppnå snabba, konkreta resultat i processen för att debattera och godkänna EU-lagstiftning. Interinstitutionell oenighet inom EU får inte försena eller hota EU-medborgarnas rättigheter, friheter och välbefinnande eftersom alla EU-institutioner existerar just för att tjäna dessa medborgare.

Att införa ett nytt utvärderingssystem, som Carlos Coelho har föreslagit, gör det möjligt att garantera säkerheten och stärka principen om ömsesidigt förtroende – vilket är nödvändigt för att upprätthålla Schengenområdet. Jag stödjer Carlos Coelhos förslag.

  Nathalie Griesbeck, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! För bara några dagar sedan firade vi årsdagen av Schengenavtalet tillsammans med Europaparlamentets talman Jerzy Buzek och kommissionens ordförande José Manuel Barroso. I kväll, eller snarare i natt, lägger vi en ny sten till den grund som rådets utkast till beslut baseras på.

Vi går från tanke till handling och samarbete, till de preliminära och nödvändiga villkoren för att avskaffa gränskontrollerna mot Bulgarien och Rumänien, som enligt de preliminära utvärderingarna håller på att uppfyllas. Dessa två länder bör snart kunna garantera skydd och behandling av personuppgifter.

Detta är goda nyheter och kommer att leda till att dessa länder blir helt integrerade i Schengensamarbetet. Detta kommer att bidra till ökad säkerhet och ökat välstånd, inte bara för dessa länder utan för hela EU. Jag är övertygad om att detta kommer att göra det möjligt att bekämpa problem som illegal migration och invandring, internationell brottslighet och allt möjligt gissel. Detta kommer att hjälpa till att minska riskerna.

Två korta kommentarer ...

(Talmannen avbröt talaren.)

  Tatjana Ždanoka, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Eftersom Schengens informationssystem (SIS) är en väsentlig del av Schengenområdet är denna fråga oerhört viktig. Jag kommer själv från en ny medlemsstat. Jag kommer ihåg hur det var när Lettland ville ansluta sig till området. Därför välkomnar jag verkligen Bulgariens och Rumäniens anslutning.

Trots det måste jag påpeka att vissa brister har konstaterats. Min grupp delar helt föredragandens åsikt att det bör göras en uppföljning. Parlamentet måste med andra ord underrättas om hur problemen har lösts och våra frågetecken på dataskyddsområdet måste beaktas. Jag hoppas också att bristen på öppningar inte blir ett hinder för anslutningen till SISOne4ALL.

Avslutningsvis stöder vi helt föredragandens oro beträffande den nya mekanismen för att utvärdera Schengensamarbetet. Parlamentet måste kunna utöva demokratisk kontroll och jag välkomnar helhjärtat kommissionsledamot Cecilia Malmströms uttalande om att så kommer att bli fallet.

  Zbigniew Ziobro, för ECR-gruppen. – (PL) Rumänien och Bulgarien antog Schengenregelverket när de blev EU-medlemmar 2007. Nu har vi emellertid nöjet att diskutera utkastet till rådets beslut om tillämpningen av Schengenregelverket i EU:s två nyaste medlemsstater, vilket är ett av de sista stegen mot att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna mot Bulgarien och Rumänien. Båda länderna har fått en positiv bedömning av expertkommittén när det gäller deras beredskap att avskaffa kontrollerna vid EU:s inre gränser. De brister som identifierades bör och kommer säkert snabbt att åtgärdas. Om bristerna åtgärdas förväntas Bulgarien och Rumänien vara tekniskt redo för anslutning till SIS II senast i oktober 2010, vilket är i linje med den nuvarande färdplanen. Tack vare detta kommer det att bli möjligt att öppna Schengen för de två nya medlemsstaterna samtidigt som man behåller skyddet av medborgarnas säkerhet och intressen på en lämplig nivå.

  John Bufton, för EFD-gruppen. – (EN) Herr talman! Schengen var en eftergift för fri rörlighet för personer och varor och gav medlemmarna rätt att utföra lämpliga åtgärder för att garantera trygghet och säkerhet på sina egna territorier. Även om Storbritannien inte formellt är med i Schengenregelverket använder vi vissa inslag i Schengens informationssystem (SIS) för att bekämpa brott. På samma gång ger emellertid systemet och Schengenregelverket i allmänhet de listigaste brottslingarna en bredare plattform för internationell brottslighet och korruption.

Efter Bulgariens och Rumäniens anslutning till SIS är första frågan om dessa medlemsstater kan garantera en inhemsk kontrollnivå som rättfärdigar fri rörlighet över hela kontinenten. Det har funnits starkt motstånd mot en andra utveckling av Schengens informationssystem, särskilt balansen mellan kostnader och effektivitet. Storbritannien använder sig av oberoende stickprovskontroller och deltar inte i det passlösa resandet. Blir vi nu tvungna att bidra med ekonomiskt stöd för att utveckla informationsinsamlingssystem i de länder som vill ansluta sig till Schengen, för att förhindra den potentiella ökningen av brott som kan kopplas till en politik med öppna gränser?

Schengen medförde ökade möjligheter till människohandel och handel med illegala varor över gränserna. Säkerheten vid resor utan gränskontroller bygger huvudsakligen på förtroendet för att de enskilda medlemsstaterna kan utföra andra former av lämpliga kontroller.

Utvidgningen av Schengens informationssystem ökar möjligheterna till korruption och skapar en mycket större mängd insamlad information för de brottslingar som vill hacka sig in i nätverket. På samma sätt kan djupare integration, tillsammans med att medlemsstaterna blir mer delaktiga, göra att de åtgärder som används inom Schengens informationssystem måste utökas, framför allt nu när vi närmar oss SIS II. När kommer till exempel lagringen av biometriska uppgifter att bli något positivt?

Kritikerna är även oroliga för att systemet kan användas för att övervaka medborgare med särskilda politiska åsikter, där den insamlade informationen skulle kunna missbrukas i politiskt syfte. Denna risk ökar i takt med att allt fler stater ansluter sig till regelverket. Omkring 500 000 datorer har för närvarande åtkomst till Schengens informationssystem. Det är omöjligt att veta hur många av dessa som är fria från destruktiva program. I allmänhet har varannan dator drabbats av virus. Spionprogram gör det möjligt för en tredje part att få åtkomst till samma data som användaren. Ju mer omfattande systemet är, desto mer data finns det att få åtkomst till och desto fler brottslingar finns det som vill missbruka systemet.

Medlemsstaterna måste kunna visa upp en oerhört avancerad säkerhet och inte ens med omfattande insatser och de bästa avsikter kan man utesluta intrång, vilket i sin tur skulle skada alla inblandade parter.

  Elena Oana Antonescu (PPE). – (RO) Jag vill rikta ett varmt tack till föredraganden Carlos Coelho för hans sätt att hantera detta ärende och gratulera honom till allt hans arbete. Jag stöder starkt vad han sade förut, inte bara för den nuvarande utvärderingen av dataskydd, utan även för de övriga rapporter som ska utarbetas på de områden som återstår att utvärdera.

Rådet måste kunna garantera att det kan förse Europaparlamentets ledamöter med all den information som krävs för att parlamentet ska kunna anta ett lämpligt, rättvist beslut. Jag hoppas verkligen att vi kommer fram till en lösning så att vi kan fortsätta vårt arbete under normala förhållanden och fatta välgrundade beslut.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Först och främst vill jag gratulera Carlos Coelho till hans utmärka arbete med detta betänkande, som är så viktigt för Rumänien och Bulgarien. Dessutom vill jag göra följande förtydliganden. Rumäniens antagande av lagen för att reglera behandlingen av personuppgifter är ett viktigt steg mot att uppfylla samtliga villkor för anslutning till Schengenområdet.

Förvaltnings- och inrikesministeriet har nyligen gjort betydande framsteg så att Rumänien kommer att hålla tidtabellen och kommer att kunna ansluta sig till Schengenområdet senast i mars 2011. I flera rapporter från europeiska experter har Rumänien framhållits som ett föredöme, särskilt när det gäller Scomar, Rumäniens system för att övervaka sin havsgräns. Andra åtgärder kommer att omfatta inrättandet av gränspolisens nya territoriella tjänster, förbättrat samarbete med Frontex och fortsatta investeringar i arbetet med att göra landgränsen säkrare.

Avslutningsvis vill jag betona att gränssäkerhet ...

(Talmannen avbröt talaren.)

  Petru Constantin Luhan (PPE). – (RO) Även jag sällar mig till dem som vill gratulera föredraganden Carlos Coelho. Han har verkligen gjort ett utmärkt arbete för Bulgarien och Rumänien.

För det första vill jag uppmärksamma att Rumänien faktiskt har framhållits som ett föredöme när det gäller sjöfartssäkerhet. Dessutom anser jag att Rumänien, precis som Bulgarien, uppfyller kraven för att delta i SIS II. Därför anser jag att kommissionen också måste stödja dessa båda länder, så att även de andra utvärderingarna kan slutföras och vi faktiskt kan ansluta oss till EU:s gemensamma område.

Vi talar här om att utvidga hela EU, inklusive dess värderingar. En av dessa värderingar är frihet och rätten till fri rörlighet.

  Czesław Adam Siekierski (PPE). – (PL) Herr talman! EU-medborgarna drar nytta av Schengenavtalets fördelar. Det underlättar effektiv och fri rörlighet för personer, utvecklandet av turism och ökat handelsutbyte. Det är något som vi kan ta åt oss äran av och en av EU:s största bedrifter. Vi behöver emellertid rätt teknisk infrastruktur för att övervaka dessa processer. Vi vet av egen erfarenhet att de länder som ansluter sig till Schengenavtalet är skyldiga att följa de krav som rör Schengens informationssystem. Det är för vårt eget bästa och för vår gemensamma säkerhet. Vi måste hålla fast vid vår höga standard på detta område.

  Piotr Borys (PPE). – (PL) Jag vill tacka Carlos Coelho, som är vår Schengenexpert här i parlamentet och som verkligen har lagt ned stort arbete på detta område.

För det första gläder det mig att rådets arbetsgrupp för utvärdering av Schengensamarbetet har gjort en positiv bedömning av Bulgariens och Rumäniens ansökningar, och att dessa länder har undanröjt alla problem som stod i vägen för att uppnå detta viktiga mål. Den viktigaste frågan är naturligtvis skyddandet av de inre gränserna och jag anser att vi även bör fortsätta arbetet med SIS II och de biometriska uppgifter som används. Detta hör givetvis framtiden till, men kom ihåg att vi har denna process framför oss.

Jag önskar att våra vänner från Bulgarien och Rumänien får uppleva samma sak som vi upplevde i Tjeckien och övriga länder för två år sedan, och även i mitt hemland Polen – där hindren symboliskt lyftes bort och Schengen blev ett faktum. Det förändrar verkligen sammanhållningen inom unionen och den historiska synen på enandet av den gamla och den nya unionen. Jag hoppas också att även Bulgarien och Rumänien kommer att uppfylla de nödvändiga kraven i nästa skede och jag hoppas att kommissionsledamot Cecilia Malmström kan påskynda detta arbete ...

(Talmannen avbröt talaren.)

  Cecilia Malmström, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Jag har inte mycket att tillägga eftersom det verkar råda ett brett samförstånd i denna fråga. Jag håller helt med alla som anser att vi verkligen hade skäl att fira i veckan. Schengenområdet är en av EU:s stora bedrifter Vi kan vara extremt stolta över det. Det representerar fri rörlighet för personer i ett Europa utan gränser och jag hoppas att Schengenområdet snart kommer att få tillökning av två nya medlemmar. Under tiden är naturligtvis anslutningen till Schengens informationssystem ett mycket viktigt första steg.

Det återstår fortfarande en del arbete i dessa länder när det gäller viseringar, polissamarbete, rättsväsende, organiserad brottslighet osv. Vi kommer naturligtvis att noga övervaka detta. Jag tänker själv besöka båda länderna i slutet av året för att visa mitt stöd och för att på plats studera de framsteg som har gjorts. Jag vill verkligen tacka dessa länder för de framsteg som de för närvarande gör.

Som vissa av er har nämnt är förtroende oerhört viktigt för att se till att de andra medlemsstaterna ser att det finns konkreta resultat att visa upp, så att denna historia kan få ett lyckligt slut. Därför är ökad insyn i systemet och ökad delaktighet från Europaparlamentets sida i samband med utvärdering och genomförande ett viktigt steg.

Därför hoppas jag att vi kan arbeta tillsammans med denna nya utvärderingsmekanism. Jag vill i min tur tacka Carlos Coelho för det arbete han har utfört för dessa båda länder och jag ser fram emot att få samarbeta med er i framtiden.

  Carlos Coelho, föredragande. – (PT) Herr talman! Jag har fyra avslutande punkter. För det första vill jag tacka mina kolleger för de vackra orden och för det utmärkta samarbetet med mina skuggföredragande. För det andra vill jag framhålla det breda samförstånd som råder om att säga ja till dessa initiativ, men även när det gäller att kräva att parlamentet inom sex månader underrättas om uppföljningen av rekommendationerna, vilket hittills inte har varit fallet.

För det tredje vill jag påminna er om att detta bara är första steget. Som kommissionsledamot Cecilia Malmström så riktigt påpekade kommer detta att följas av ytterligare steg. Jag vill gratulera kommissionsledamot Cecilia Malmström till hennes försäkran om att ett lagstiftningsinitiativ om utvärderingssystemet kommer att läggas fram i höst.

Dessa två länder utvärderas uteslutande av rådet. Jag håller med kommissionsledamot Cecilia Malmström om att vi behöver ett utvärderingssystem på EU-nivå där samtliga EU-institutioner deltar, såväl kommissionen och rådet som parlamentet. Framför allt måste emellertid utvärderingssystemet på EU-nivå vara ett system som inte använder sig av två standarder. Vi får inte fastställa strängare utvärderingskriterier för externa länder som vill ansluta sig till Schengenområdet än de som tillämpas för de medlemsstater som redan tillhör Schengen. Alla länder, både de som vill ansluta sig och de som redan tillhör Schengen, måste visa att de strikt följer Schengenregelverket och visa att deras kontroll av de yttre gränserna är tillräckligt bra. Bara på så sätt kan vi garantera säkerheten i vårt område med fri rörlighet, och därmed garantera att våra medborgare kan resa fritt inom EU.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Kinga Gál (PPE) , skriftlig. – (HU) Schengenområdets fortsatta utvidgning är en positiv utveckling som definitivt bör stödjas eftersom det gör medborgarnas fria rörlighet – en central aspekt i unionens regelverk – tillgänglig för alla medborgare. EU ger härigenom medborgarna en konkret fördel i deras vardag. Schengenregelverket är särskilt viktigt för oss som är medborgare i de nya medlemsstaterna, som i årtionden var utestängda från Europa. Det betyder mycket för mig att ytterligare en gräns, denna gång det rumänska avsnittet av Ungerns yttre Schengengräns, snart kommer att försvinna. Detta kommer att ge medborgare från båda sidor av gränsen, inklusive de 1,5 miljoner etniska ungrare som bor i Transsylvanien, chansen att njuta av ett EU utan gränser. Enligt den preliminära tidtabellen kommer Bulgarien och Rumänien att kunna bli medlemmar i Schengenområdet första halvåret 2011, dvs. under det ungerska ordförandeskapet.

Det är viktigt att denna tidtabell hålls, så att man ser till att de tillfälliga milstolparna också blir framgångsrika. Enligt den nuvarande (tillfälliga) utvärderingen finns det inte några juridiska hinder som hindrar Bulgarien och Rumänien från att under andra halvåret påbörja tekniska integrationsförberedelser även på detta område. Jag stöder föredragandens utvärdering och slutsatser, framför allt att Europaparlamentet, och särskilt ledamöterna i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt inrikes frågor, måste få tillgång till utvärderingsrapporterna och relevant information innan de avger sitt yttrande.

  Kinga Göncz (S&D), skriftlig. – (HU) Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet nästa år kan bli en viktig framgång för det ungerska ordförandeskapet, som inleds i januari nästa år. Beslutet kommer att öka säkerheten i regionen och ge många ytterligare miljoner medborgare rätt till fri rörlighet i EU utan gränskontroller, inklusive ungrare. Jag välkomnar den positiva bedömningen av de två medlemsstaternas beredskap i den senaste rapporten från arbetsgruppen för utvärdering av Schengensamarbetet och att denna godkändes av rådet som består av medlemsstaternas företrädare. Bulgarien och Rumänien förväntas därför vara formellt redo att ansluta sig till Schengens informationssystem i oktober 2010. Efter den sista planerade utvärderingen i december kommer de två länderna förmodligen att bli fullvärdiga medlemmar i ett EU utan gränser nästa vår. Förseningen på grund av utvecklingen av Schengens informationssystem får inte inverka negativt på anslutningsprocessen för de två länder som väntar på att integreras. För Ungern är det särskilt viktigt att se till att medborgarna i grannländerna, inklusive medlemmar av de ungerska befolkningsgrupper som bor utanför Ungern, kan utnyttja rätten att fritt röra sig över gränserna i hela EU.

  Csaba Sógor (PPE), skriftlig. – (HU) Det gläder mig att Europeiska rådet har kommit fram till att Rumänien och Bulgarien, de två nyaste EU-medlemmarna, har uppfyllt de relevanta kriterierna och att Schengenregelverket därför även kan tillämpas i dessa länder. För EU:s medborgare är inrättandet av Schengenområdet ett av de mest påtagliga tecknen på den europeiska integration som har resulterat i gränslös rörlighet utan restriktioner. Denna möjlighet har mycket större betydelse för medborgarna i de postkommunistiska länderna eftersom järnridån både fysiskt och bokstavligen stod i deras väg och gjorde det praktisk taget omöjligt för dem att resa till länder i Västeuropa. Nu, tjugo år efter kommunismens fall, verkar allt detta bara vara en mardröm. Genom att bli medlemmar av Schengenområdet kommer Rumänien och Bulgarien att ta ytterligare ett steg på vägen mot att integreras i ett enat Europa. I takt med att gränskontrollerna försvinner kommer begreppet ”gräns” att få en ny innebörd och gränserna mellan medlemsstaterna kommer att få en ny funktion. Gränserna kommer inte längre att vara administrativa gränser. I stället kommer de att bli broar och knyta samman Europas folk och länder. Jag välkomnar att Rumänien och Bulgarien kommer att bli fullvärdiga medlemmar av Schengenområdet, ett område genomkorsat av så många broar och öppna gränser.