Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Debatter
Onsdagen den 16 juni 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

5. Slutsatser från toppmötet EU/Ryssland (31 maj–1 juni) (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är uttalandet av kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om slutsatserna från toppmötet mellan EU och Ryssland (31 maj–1 juni).

 
  
MPphoto
 

  Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.(EN) Fru talman! Det känns väldigt glädjande att vi i dag har möjlighet att diskutera resultaten från det senaste toppmötet mellan EU och Ryssland i Rostov-na-Donu. Det var ett bra, praktiskt inriktat och konstruktivt toppmöte, som bekräftade att Ryssland vill stärka sina förbindelser med EU.

Toppmötet utgjorde startskottet till partnerskapet för modernisering. Som ni ledamöter vet har det ju varit ett återkommande tema under Dmitrij Medvedevs tid som president att han inser att Ryssland behöver moderniseras. EU är Rysslands viktigaste handelspartner och största investerare och därmed en naturlig partner i detta sammanhang. Vår utgångspunkt är entydig: Alla moderniseringsprogram ska vara brett anlagda för att lyckas. De måste stimulera innovation och entreprenörskap, men också stärka de demokratiska värderingarna och rättssäkerheten. Till de prioriterade områdena för partnerskapet för modernisering hör därför ett välfungerande rättsväsende, bekämpande av korruptionen samt dialogen med det civila samhället.

EU påpekade, precis som tidigare, att vi anser att människorättsaktivisternas och journalisternas dagliga situation inger oro. Att den grundlagsskyddade församlingsfriheten är fortsatt problematisk visas av demonstrationerna i Moskva den 31 maj. Den växande instabiliteten i norra Kaukasus ger också upphov till oro.

Men i vissa avseenden har utvecklingen också varit positiv, och det är viktigt att erkänna detta. Moratoriet mot dödsstraffet har förlängts, och protokoll nr 14 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna har ratificerats. Arbetet med att förbättra rättssäkerheten och bekämpa korruptionen kommer också att främja ett företagsvänligare klimat. Investeringsflödena till Ryssland har minskat, och Ryssland inser att landet behöver göra mer för att locka till sig investerare.

Ett inträde i Världshandelsorganisationen är ett led i denna bredare strategi för att stärka processer som bygger på regelefterlevnad. EU vill ha en snabb anslutning av Ryssland. Förhoppningsvis är arbetet med att åstadkomma detta snart slutfört.

Frihandelsvänliga politiska utfästelser behöver omsättas i konkreta åtgärder. Genomförandet av tullunionen mellan Ryssland, Kazakstan och Vitryssland har utlöst viss oro. Vi har inget att invända mot tullunioner i allmänhet, EU är ju också en tullunion. Men det är oroväckande om handeln hindras i stället för att främjas, vilket verkar vara fallet med den tullunion som föreslagits.

På energiområdet inriktades överläggningarna på den fysiska infrastrukturen, på den rättsliga grunden för våra energiförbindelser samt på energieffektivitet. Här kommer partnerskapet för modernisering att spela en viktig roll. Vårt nya avtal behöver innehålla betryggande energibestämmelser, i linje med energistadgefördragets principer. Vi har också framhållit att energistadgefördraget för oss är det forum där det känns mest naturligt att överlägga om förslag till en multilateral ram för att trygga energiförsörjningen.

Energieffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser är de viktigaste åtgärderna för att bekämpa klimatförändringen. I dag ligger Rysslands mål vid 15–20 procent jämfört med 1990 års nivåer, och vi ser gärna att man är mer ambitiös. Vi kommer att fortsätta våra insatser inför Cancúnmötet.

På viseringsområdet vill Ryssland hålla ett högt tempo, samtidigt som landet har förståelse för hur känslig denna fråga är för EU internt. EU betonade att frågan behöver hanteras steg för steg på ett resultatorienterat sätt. Vi har lagt fram ett konkret förslag i den andan och kommer också att se över avtalet om viseringslättnader. Vi hoppas att det går att hjälpa de ryssar som bor i Kaliningrad genom bilaterala avtal för den lokala gränstrafiken med såväl Polen som Litauen.

Vi har också diskuterat samarbete i krissituationer. Båda parterna framhöll de goda erfarenheterna av Eufor i Tchad och EU Navfors operation ”Atalanta”. Vi enades om att undersöka om detta samarbete går att utöka ytterligare. Ryssland lade fram konkreta förslag, som vi kommer att granska. Självfallet förbehåller sig EU rätten att fatta egna beslut.

Toppmötet gav också möjlighet att överlägga om flera internationella frågor. Hit hörde fredsprocessen i Mellanöstern, det iranska kärnkraftsprogrammet, Afghanistan/Pakistan, Kosovo, den östliga grannskapspolitiken, samt europeiska säkerhetsfrågor i vidare mening. Jag tycker att utrikesminister Sergej Lavrov och jag lade fram ett bra gemensamt uttalande om dödsoffren vid Israels militäroperation mot ”Ship to Gaza”.

Men precis som vi räknade med hade vi olika syn på Georgien, Kosovo och Moldavien, där ryssarna redogjorde för sina välkända ståndpunkter.

 
  
MPphoto
 

  Elmar Brok, för PPE-gruppen.(DE) Fru talman, fru Ashton, mina damer och herrar! Jag vill varmt tacka Catherine Ashton för hennes uttalande och för hur toppmötet organiserades. Det står nu klart att många oroas av åtskilliga aspekter av utvecklingen i Ryssland när det gäller rättssäkerheten och vissa rättsfall, vilket också kom till uttryck vid toppmötet. Det finns en rad andra orosmoment, bland annat att man fortfarande inte följer folkrättens regler i förbindelserna med länder som Georgien. Å andra sidan är det också viktigt att inse att det har gått framåt, och att partnerskapet för modernisering utan tvekan kommer att spela en viktig roll för detta.

Det är mycket viktigt att vi förstår vilken enorm strategisk betydelse Ryssland har för oss. Vi har konkreta gemensamma intressen på områdena ekonomi och energi. För mig framstår det som ytterst betydelsefullt att det gick att hitta en gemensam ståndpunkt om ”5 + 1-förhandlingarna” om Iran och FN-resolutionen, liksom om andra frågor. Jag anser för övrigt att vi bara kan komma någon vart i Mellanöstern om kvartetten lägger på ett kol.

Fortsatta förhandlingar om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal hänger dock också på hur trovärdigt Ryssland är, och på hur man ska integrera de fyra gemensamma områdena och människorättsaspekten. De grundläggande frågor som hittills omfattats av energistadgan, som för närvarande inte tillämpas, är viktiga för många av oss, precis som ni påpekade. Om Ryssland ska bli en fullvärdig internationell aktör, måste landet vara redo att ingå sådana här rättsligt bindande avtal, och att ta både förhandlingarna med Världshandelsorganisationen (WTO) och stegen inför ett WTO-medlemskap på allvar. Tullunionen med Kazakstan och Vitryssland bådar inte så gott i det avseendet. Jag anser emellertid att denna internationella integration är viktig, framför allt för G20-åtagandets trovärdighet.

Jag anser att vi gör rätt i att gå vidare med viseringsfrågan. Vi behöver emellertid markera att den ska gå hand i hand med förändringar av viseringsförfarandet för våra östliga grannländer, som inte får hamna på efterkälken. Det får inte bli så att det är lättare att resa till EU från Ukraina med ryskt pass än med ukrainskt pass. Jag hoppas att ni är noga med tidsaspekten här.

 
  
MPphoto
 

  Adrian Severin, för S&D-gruppen.(EN) Fru talman! Förbindelserna mellan EU och Ryssland har en viktig strategisk aspekt. De präglas ju inte bara av vad som är ekonomiskt fördelaktigt, utan också av målet om ett nära samarbete i olika internationella sammanhang. Geografiskt sett är och förblir Ryssland EU:s närmaste granne, och en viktig faktor både för EU:s förbindelser med Asien och för EU:s förbindelser västerut.

Man kan även säga att EU och Ryssland kompletterar varandras behov och resurser, och har vissa globala mål som överensstämmer eller sammanstrålar.

Vi måste inse att ett instabilt och sårbart Ryssland som skakas av interna konflikter är en utmaning för EU, medan vi får stabilitet i det motsatta fallet. Jag hoppas också att Ryssland förstår att stabila grannregioner gagnar landets säkerhet, och inte tvärtom.

Ramen för de strategiska förbindelserna mellan EU och Ryssland bör bygga på åtgärder på flera nivåer. Partnerskapet för modernisering är verkligen betydelsefullt – det bidrar till att skapa förtroende och ömsesidigt beroende, och gör att vi kan slå följe med Ryssland på en lång rad områden där vi har gemensamma intressen. Vi bör dock också överväga ett partnerskap för ett WTO-inträde, där EU blir inkörsporten då Ryssland integreras i WTO.

Det är viktigt med en energigemenskap, som bland annat bör omfatta ett instrument för trepartssamarbete med övergångsländerna. Vi kanske också borde genomföra trepartssamtal med Förenta staterna om att uppdatera säkerhetsstrukturen i Europa och i världen. Vi kan inrätta ett slags global jämviktsmekanism som bygger på självbestämmande och subsidiaritet, och hantera människorättsfrågorna mot denna bakgrund. Människorättsdialoger ska vara utgångspunkten för ett äkta politiskt och interinstitutionellt samarbete, och bör inte användas som geopolitiska slagträn.

 
  
MPphoto
 

  Kristiina Ojuland, för ALDE-gruppen. (ET) Fru talman, fru Ashton! Efter toppmötet mellan EU och Ryssland i Rostov-na-Donu hoppas vi på ett genombrott i våra ömsesidiga förbindelser. Detta gäller särskilt det ekonomiska samarbetet, och det internationella samarbetet med Ryssland i vidare mening. Men vad det beträffar anser vi att vi inte får glömma bort att verka för principerna demokrati, mänskliga och medborgerliga rättigheter och rättssäkerhet.

Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa stöder moderniseringsprogrammet, som syftar till att diversifiera den ryska ekonomin och att utveckla handelsförbindelserna med EU. Detta mål går att uppnå, förutsatt att Ryssland efter bästa förmåga skapar ordning och reda i ekonomin och rättsväsendet. Vi ser tullunionen mellan Ryssland, Kazakstan och Vitryssland som ett tecken på att Ryssland i dag inte vill ansluta sig till WTO. Detta avskräcker i sin tur tänkbara investerare. Det krävs rättssäkerhet för att omvärlden ska vilja investera i Ryssland, oavsett om det gäller energisektorn eller något annat område.

Det vore bra om Ryssland visade större intresse för samarbetet kring gränsöverskridande godstrafik, men vi tycker också att det är rimligt att förenkla viseringsbestämmelserna mellan EU och Ryssland. Detta förutsätter emellertid att Ryssland vidtar konkreta och realistiska åtgärder. När det gäller att trygga energiförsörjningen anser ALDE-gruppen att det är mycket viktigt att fortsätta förhandlingarna med Ryssland, så att vi får ett avtal som bygger på energistadgans principer och tryggar konsumenternas energiförsörjning.

Vi välkomnar ratificeringen av protokoll nr 14 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och det fortsatta moratoriet mot dödsstraff i Ryssland. Vi vill ändå påpeka att Ryssland ännu inte har fullgjort sina skyldigheter gentemot Georgien. Ryssland behöver också visa en äkta vilja att samarbeta för att lösa konflikterna i Moldavien och i södra Kaukasus.

Jag återkommer avslutningsvis än en gång till de grundläggande värderingarna. ALDE-gruppen vill utveckla ett långsiktigt partnerskap med Ryssland på alla områden, men vi kan inte finna oss i att vår partner kränker rättsstatliga och demokratiska principer genom att avvika ifrån dem. Inga ekonomiska fördelar är viktigare än de värderingar som EU företräder. Ett typiskt exempel på hur Ryska federationen avviker från rättsstatliga principer är att Michail Chodorkovskij nu åtalas för andra gången. ALDE-gruppen har lagt fram ändringsförslag 5, där vi påpekar detta. Vi uppmanar våra ledamotskolleger att stödja det. Tack ska ni ha.

 
  
MPphoto
 

  Werner Schulz, för Verts/ALE-gruppen.(DE) Fru talman, mina damer och herrar! En dålig resolution har lagts fram om ett resultatlöst toppmöte mellan EU och Ryssland. Mot bakgrund av president Dmitrij Medvedevs insatser för att modernisera Ryssland måste vi få honom att inse att modernisering handlar om mer än bara teknik.

Vi har full förståelse för att Ryssland vill utveckla nanotekniken och skaffa sig ett eget Silicon Valley. Men modernisering kräver också ett aktivt och levande civilt samhälle med ohämmad kreativitet. Vi borde erbjuda Ryssland just ett sådant partnerskap för allsidig modernisering. Det är därför som det är så viktigt att åtgärda brister och ta itu med problemen. Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy gjorde detta i Rostov, något som vi uppskattar, precis som Catherine Ashtons arbete under det senaste toppmötet.

Detta borde emellertid också framgå av vår resolution. Vi har därför lagt fram fyra ändringsförslag, som jag uppmanar er att stödja. De handlar om att få ett slut på all politisk förföljelse, förbättra fångvården, utreda Sergej Magnitskijs död, få Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev frigivna, sätta stopp för konflikten i norra Kaukasus samt införa den församlingsfrihet som den ryska grundlagen garanterar. Yttre friheter – med andra ord viseringsfrihet – bör gå hand i hand med inre friheter. Vi är övertygade om att friheten är odelbar även i Ryssland.

 
  
MPphoto
 

  Charles Tannock, för ECR-gruppen.(EN) Fru talman! Ryssland ligger inte långt från EU, har en ekonomi som är värd över 1 000 miljarder US-dollar och förfogar över enorma naturtillgångar, framför allt gas. Detta innebär att EU:s strategiska förbindelser med Ryssland är enormt viktiga. Min grupp inser att Ryssland, som medlem av FN:s säkerhetsråd, är en viktig internationell aktör. Ryssland spelar framför allt en framträdande roll för situationen i Nordkorea, för fredsprocessen i Mellanöstern genom deltagandet i Mellanösternkvartetten, och för att övertyga Iran om att lägga ned sitt kärnvapenprogram och få Turkiet att öppna gränsen till Armenien.

Mitt hjärta ömmar för Ukraina, där valet av president Viktor Janukovitj starkt har förbättrat de tidigare så spända förbindelserna mellan Moskva och Kiev. Man ska inte se det kontroversiella beslutet att förlänga Rysslands hyresavtal för marinbaserna på Krim som ett tecken på att Ukraina vänder EU ryggen och kastar sig i moder Rysslands famn igen. Framför allt borde vi protestera mot den ryske utrikesministern Sergej Lavrovs uttalande om att det inte skulle gagna Rysslands nationella kärnintressen om Ukraina så småningom blev EU-medlem. Viktor Janukovitjs valseger var knapp och minst hälften av ukrainarna vill se ett närmande mellan sitt land och EU. Det är vår plikt att välkomna deras strävan – vi får inte vända dem ryggen.

 
  
 

(Sammanträdet avbröts.)

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy