Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2715(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

O-0063/2010 (B7-0306/2010)

Debatter :

PV 16/06/2010 - 20
CRE 16/06/2010 - 20

Omröstningar :

Antagna texter :


Debatter
Onsdagen den 16 juni 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

20. Juridisk utbildning (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om en muntlig fråga till kommissionen från Klaus-Heiner Lehne, för utskottet för rättsliga frågor, om juridisk utbildning (O-0063/2010 – B7-0306/2010).

 
  
MPphoto
 

  Luigi Berlinguer, ersättare för frågeställaren. (IT) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi ville ha denna muntliga fråga och en parlamentsresolution för att uppmärksamma kommissionen på den oerhörda vikten av att främja en gemensam rättskultur i hela EU som ett led i Stockholmsprogrammet.

Jag vill redan från början säga att detta är viktigt men också att vi skulle vilja klargöra vissa punkter med tanke på det meddelande som kommissionen kommer att behöva utarbeta om framtida pilotprojekt, vilket redan diskuterats. Först och främst vill vi att samrådet med parlamentet ska inledas snart, så att vi inte kommer till den inledande fasen, när vi börjar skissera ett utkast till dessa framtida projekt, för sent, när projekten redan i princip fått sin slutliga utformning.

Jag säger detta därför att vi har en del grundläggande synpunkter. Nationella domare och åklagare i enskilda stater är nu avgörande brickor i konstruktionen av Europa, för genom att tolka nationella rättigheter i ett europeiskt perspektiv kan de lägga grunden för tvistlösning och reglering av medborgarnas dagliga liv. Därigenom skapas en känsla av europeiskt medborgarskap – en mottaglighet för EU i alla som lever i dessa länder. Det åstadkoms genom att människor blir varse de påtagliga fördelarna med att införa EU-inslag och därmed EU-lagstiftning framför allt i alla nationella lagar, så att våra medborgare kan leva bättre liv. Det medför verkliga fördelar när det gäller att lösa problem som annars skulle förbli olösta.

Mitt syfte med att säga detta är att i viss mån ställa hela systemet på ända. Vi håller exempelvis inte med om att dessa projekt bör läggas upp på samma sätt som Erasmusprojekt, för antalet domare och åklagare som skulle delta i projekt av Erasmustyp skulle bli mycket lågt. Och så måste det vara på grund av de höga kostnaderna för fysisk rörlighet på det här området, och antalet skulle därför inte bli särskilt stort inom rättsväsendet som helhet.

Den viktigaste frågan gäller begreppet ”grundkurser”, som vi inför i vårt dokument. Domare är inte skolbarn som sitter i sina bänkar och väntar på sin lektion. De är mogna och ytterst professionella människor med lite fritid och har därför svårt att vara rörliga. Trots det har de ett värdefullt kunskapsförråd och bör stimuleras att mäta sina kunskaper mot de nya problem som EU-lagstiftningen och den europeiska kulturen medför. Det kommer att skapa en fruktsam grund för virtuella snarare än fysiska utbyten, med utnyttjande av teknik, Internet och de olika möjligheter som sådana utbyten kan skapa. Utgångspunkten bör inte i första hand vara ett generellt tillvägagångssätt utan snarare de individuella mål och problem som domare och åklagare måste hantera. Målen och problemen är nya och måste stimulera dessa rättstillämpares yrkesmässiga utveckling och ge dem den stimulans de behöver för att kunna bidra på ett effektivt sätt, grundat på självbiografisk reflexion över erfarenheter och lärdomar. Syftet är att möta de utmaningar som EU innebär i positiv anda.

Som ni ser vill vi frångå traditionen med de kurser som hållits hittills och som vi anser inte riktigt fyller sitt syfte. Vi skulle vilja veta vilka och hur stora medel som finns tillgängliga och uttrycka vår tveksamhet – som vi gör i vårt dokument – när det gäller tanken på en central EU-institution med tillsyn över processen, för vi stöder en nedifrån-och-upp-rörelse och motsätter oss centralisering.

Det här är ett nytt synsätt. Vi vill dock påpeka att vi inte kan bygga Europa om vi inte formar en europeisk mentalitet bland domare och åklagare, som på detta sätt kan erbjuda rättsväsendet och de medborgare som efterfrågar det sina tjänster. Därför är detta ett viktigt kapitel inte bara för rättvisan i EU utan även för utvecklingen av den europeiska enigheten som helhet.

 
  
MPphoto
 

  Kristalina Georgieva, ledamot av kommissionen.(EN) Herr talman! Jag vill på kommissionens vägnar tacka för den fråga som ställts till oss. Jag är mycket glad att få ha en dialog i denna fråga med Europaparlamentet. Kommissionen arbetar för att förbättra tillträdet till europeisk juridisk utbildning, inte bara för domare och åklagare utan även för andra aktörer i rättsväsendet. Vi anser att kontakter med alla nätverk och representativa organisationer är av yttersta vikt. Medlemsstaterna är också mycket betydelsefulla eftersom de har det övergripande ansvaret för att utbilda domare, åklagare och domstolspersonal.

Kommissionen håller på med en bedömning av vilka ekonomiska medel som skulle krävas för att genomföra europeisk juridisk utbildning och utbyten i större skala, och vissa förslag skulle kunna läggas fram, eller ska faktiskt läggas fram, inför den nya budgetramen.

Innan dess är det viktigt att göra mer och bättre saker med de medel som står till buds, med det vi har i dag. Vi har redan vidtagit åtgärder för att se till att den europeiska juridiska utbildningen beaktas i högre grad i finansieringsprogrammen för 2011.

Jag vill emellertid betona att berörda parter i flera år har uppmanats att lägga fram fler utbildningsprojekt som svar på förslagsinfordringar, men resultaten har varit nedslående: endast ett begränsat antal kvalitetsprojekt för juridisk utbildning har mottagits, och kommissionen beklagar särskilt att mycket få kvalitetsprojekt har lagts fram gällande utbildning av domstolspersonal, delgivningsmän, notarier och rättstolkar.

Kommissionens avdelningar arbetar redan med att utveckla koncepttestprojekt för utbyten mellan rättstillämpare. I enlighet med artikel 49.6 a i budgetförordningen utvecklar vi inga pilotprojekt i år.

Genomförbarhetsstudier är nödvändiga för att kommissionen ska kunna fastställa vilka grunddrag som bör vara gemensamma för alla aktörer i rättsväsendet och vilka som bör vara avhängiga av organisatoriska aspekter som är specifika för en viss sådan aktör.

För att utveckla en gemensam rättskultur är kommissionen angelägen om att uppmuntra europeiska nätverk och intressenter samt medlemsstaterna att anordna gemensamma aktiviteter som gäller komparativ rätt och tillnärmning av lagstiftning, eventuellt inom ramen för ett institut för EU-rätt, såsom anges i kommissionens handlingsplan.

Kontakter med berörda parter har visat att det finns ett behov av att strukturera den europeiska juridiska utbildningen på ett bättre sätt, och de har utmynnat i ett antal frågor som kommissionen inriktar sig på nu, t.ex. följande: Vilket slags verksamhet talar vi om när det handlar om europeisk juridisk utbildning? Vilka verktyg har vi för att bedöma effekten av utbildning på EU-nivå? Hur bedömer vi kvalitetsnivån? Hur kan vi återanvända bra metoder och överföra kunskap? Hur kan vi se till att rättstillämpare får utbildning inte bara i EU-rätt eller komparativ rätt utan även i de färdigheter som krävs för att arbeta i ett europeiskt rättsligt område, t.ex. språkkunskaper, förståelse för gränsöverskridande bankverksamhet och liknande frågor? Hur kan vi åstadkomma ett europeiskt utbildningssystem som är inriktat på medborgarnas behov?

Vi vill använda återkopplingen från verksamhet som rör europeisk juridisk utbildning för att bedöma EU-lagstiftningens kvalitet i vårt pågående arbete för bättre lagstiftning.

Det här är några av de frågor som kommissionen arbetar med, och de kommer att ligga till grund för det meddelande som kommissionen ska lägga fram 2011. Det meddelandet kommer givetvis att innefatta ett finansieringsförslag, och kommissionen har en högre ambitionsnivå när det gäller finansieringen än vad som står till buds i dag. Vi välkomnar möjligheterna att fortsätta diskussionerna om europeisk juridisk utbildning och kommer att samarbeta med parlamentet i denna viktiga fråga.

 
  
MPphoto
 

  Tadeusz Zwiefka, för PPE-gruppen.(PL) Principen om ömsesidigt erkännande är grundläggande och kräver ömsesidigt förtroende, och förtroende för övriga länders rättssystem. Dessa värden kan bara komma ur ömsesidigt erkännande och ömsesidig förståelse, vilket sedan kommer att ge upphov till en europeisk rättskultur. Ömsesidig kännedom och förståelse kan i sin tur bara åstadkommas som ett resultat av en aktiv politik för att främja detta, och här ingår erfarenhetsutbyte, besök, informationsdelning och, framför allt, utbildning för jurister och personer som är verksamma inom rättsväsendet – särskilt domare vid förstainstansdomstolar – och genomgripande modernisering av universitetsutbildningarna. För att en europeisk rättskultur ska kunna åstadkommas måste europeiska nätverk inom enskilda sektorer av rättssystemet spela en aktiv roll

När det gäller effektiviteten i utbildningen av personer som arbetar inom rättssystemet måste betydelsen av den flerspråkiga e-juridikportalen betonas. Portalen bör ge åtkomst till juridiska databaser och till rättsliga och icke-rättsliga elektroniska överklagandemöjligheter. Den bör också ge åtkomst till intelligenta system som utvecklats som hjälpmedel för medborgare som söker efter lösningar på juridiska problem eller som använder omfattande register, förteckningar över personer som arbetar inom rättssystemet eller bara enkla vägledningar till varje medlemsstats rättssystem

Europaparlamentet bör delta till fullo i utvecklingen och godkännandet av utbildningsprinciperna för personer som arbetar inom rättssystemet, framför allt de pilotprojekt som beskrivs i kommissionens handlingsplan i enlighet med artiklarna 81 och 82 i fördraget.

Det är också mycket viktigt att Europeiska kommissionen samråder med parlamentet om särskilda planer för att öppna ett institut baserat på befintliga strukturer och samarbetsnätverk, framför allt det europeiska nätverket för rättslig utbildning och Europeiska rättsakademin. Lämplig utbildning för personer som är verksamma inom rättssystemet och inrättande av en europeisk rättskultur kan påskynda domstolsförfaranden i gränsöverskridande mål och på så sätt bidra avsevärt till att förbättra den inre marknadens funktion, både för människor i näringslivet och för medborgare, och till att förenkla medborgarnas tillgång till rättssystemet.

 
  
MPphoto
 

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, för S&D-gruppen.(PL) Herr talman! Jag gör nu min andra mandatperiod som ledamot av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor, och jag är mycket väl medveten om hur viktigt ämnet för dagens debatt är. Att skapa ett europeiskt rättsligt område – något som varit vår ambition i åratal – är inte möjligt utan jurister och domare med lämplig utbildning. De nationella domarnas roll när det gäller att se till att EU:s lagstiftning följs kan inte överskattas. Låt oss minnas att det är de nationella domarna som kan hänföra en fråga till EU-domstolen och begära tolkning av EU-rätten om man misstänker att den har överträtts på nationell nivå. Det är därför uppenbart att domare måste ha fullständig kunskap om EU-rätten. Så är det inte alltid i dag. Trots att EU-rätten formellt har företräde framför nationell rätt känner man inte särskilt väl till den och ser den ibland till och med som ett nödvändigt ont.

Jag stöder helt och hållet förslagen om utbildning av domare, som bl.a. innehåller krav på att strukturerna för denna utbildning ska stärkas. Det gäller framför allt Europeiska rättsakademin och det europeiska nätverket för rättslig utbildning. Jag anser också att sådan utbildning bör få större ekonomiskt stöd från unionen och att detta bör tas under övervägande under förhandlingarna om budgetramen för 2014–2020, som just nu inleds.

 
  
MPphoto
 

  Diana Wallis, för ALDE-gruppen.(EN) Herr talman! De få av oss från utskottet för rättsliga frågor som finns kvar här är alla mycket angelägna om Stockholmsprogrammet, men det är meningslöst att vi sitter här eller i Bryssel och stiftar nya lagar om våra domare i medlemsstaterna inte känner till dem och inte har den kompetens som krävs för att tolka dem för medborgarnas räkning.

Dagens situation är uppriktigt sagt inte bra. Vi kräver mycket av våra nationella domare. De måste kunna sin nationella rätt och sin EU-rätt, vi förväntar oss att de känner till utländsk rätt – lagstiftningen i alla 27 medlemsstater – och att de kan språk och har komparativ kunskap om olika rättssystem. Att åstadkomma det tar tid – kanske flera livstider – och kostar pengar.

Även med bästa vilja i världen blir det svårt att uppnå detta med de domare vi har i dag. De måste få tid och utrymme att göra det. Vi kan försöka göra vårt bästa genom olika kontakter, utbytesprogram och kontinuerlig utbildning. Men medlemsstaterna måste också hjälpa oss.

Jag vill dock se framåt, för det är dagens unga juridikstuderande som kommer att bli morgondagens domare, och vi måste därför inrikta oss på att se till att de framtida domarna i ett europeiskt rättsligt område får rätt juridisk utbildning i dag.

 
  
MPphoto
 

  Jaroslav Paška, för EFD-gruppen.(SK) Den grundläggande förutsättningen för ett välfungerande europeiskt rättsligt område är principen om ömsesidigt erkännande av domar, med respekt för ländernas olika rättsliga traditioner och metoder. Grunden för detta är ömsesidigt förtroende mellan domare, personer som arbetar i rättsväsendet och medborgarna.

Olikheter mellan de olika medlemsstaternas rättssystem får inte under några omständigheter undergräva medborgarnas rättssäkerhet eller inverka på rätten till en rättvis och kompetent bedömning av deras problem. Det är därför mycket viktigt att få till stånd bästa möjliga förutsättningar för en utökning av den europeiska juridiska utbildningen.

För att skapa bättre förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan de europeiska och de nationella rättsmiljöerna måste EU också ägna större ansträngningar åt att få till stånd ett nätverk av institutioner som är ackrediterade för yrkesutbildning av jurister och som kan tillhandahålla professionell undervisning och kurser för jurister och domare i inhemsk, komparativ och europeisk rätt och de ömsesidiga kopplingarna däremellan. Dessa investeringar i kvalitetsförbättring av EU:s rättsliga miljö måste ses som kostnader som är nödvändiga för att det ytterst viktiga målet med ökad tillfredsställelse och rättsäkerhet för våra medborgare ska kunna nås.

 
  
MPphoto
 

  Cecilia Wikström (ALDE). - Herr talman! Vår uppgift är att tillsammans bygga ett framtidens Europa där grunden består av gemensamma värderingar, ömsesidig tillit och respekt för de olikheter som utgör vår gemensamma styrka. Dessa värden kan inte lagstiftas, inte beslutas om eller kommenderas fram, utan kan bara byggas i ömsesidiga möten mellan människor. Det är utomordentligt viktigt att de män och kvinnor som är yrkesverksamma i de rättsliga systemen i våra medlemsstater får möjligheter att mötas, diskutera och lära av varandra. För i dessa möten växer förståelse och respekt för våra olikheter och lärdomar kan förvärvas som kan stärka våra respektive traditioner.

Det gäller för oss att stärka lärandet och dialogen mellan européer och det gör vi genom att skapa arenor för möjlighet till utveckling och växande bland människor som vigt sitt liv åt de rättsliga systemen i våra medlemsstater. Jag precis som andra understryker behovet av ett kraftfullt agerande och förväntar mig mycket av kommissionen när det gäller att lyfta fram detta angelägna område för allas vårt gemensamma bästa.

 
  
MPphoto
 

  Kristalina Georgieva, ledamot av kommissionen.(EN) De synpunkter som framförts här överensstämmer i hög grad med kommissionens avsikt att i möjligaste mån främja nätverksbyggande som gör det möjligt för de yrkesverksamma att utnyttja färdigheter och förmågor hos de bästa och skarpaste bland sig, men också att tillhandahålla en plattform för utbildning på nationell, regional och europeisk nivå genom att engagera aktiva nätverk som Europeiska rättsakademin, det europeiska nätverket för rättslig utbildning och Europeiska institutet för offentlig förvaltning.

För det andra framfördes en mycket viktig synpunkt om att fokusera på framtiden. Det är något som kommissionen definitivt håller med om. Frågan är hur det ska gå till när utbildningsprogrammen utvecklas 2011 men även med det nya meddelandet som gäller nästa budgetram.

För det tredje vill jag bara nämna något mycket specifikt. Det är med glädje jag kan informera parlamentet om att en EU-juridikportal kommer att lanseras den 16 juli, för vi bör inte vänta tills vi har det nya meddelandet. Vi bör använda de medel som står till buds. Det handlar ju om bättre genomförande av EU-rätten, men det handlar faktiskt också om att öka medborgarnas förtroende för lagen så att de verkligen kan ha tillit till de kollektiva landvinningar som i slutändan måste gynna dem, våra medborgare.

Jag vill avsluta med detta. Herr talman! Det här är ert första ordförandeskap i er nya ställning. Ni gör ett utomordentligt bra jobb. Vi började exakt fem över nio och vi tycks kunna avsluta fem minuter före sammanträdets slut, före klockan 12. Jag vill gratulera er och önska er samma goda organisationsförmåga i fortsättningen som ni visat i dag.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Jag har mottagit ett resolutionsförslag(1), som ingivits i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag, den 17 juni 2010.

 
  

(1) Se protokollet.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy