Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2072(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0236/2010

Ingivna texter :

A7-0236/2010

Debatter :

PV 06/09/2010 - 20
CRE 06/09/2010 - 20

Omröstningar :

PV 07/09/2010 - 6.13
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0303

Debatter
Måndagen den 6 september 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

20. Finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (kortfattad redogörelse)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Miguel Portas, för budgetutskottet, om finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2010/2072(INI)) (A7-0236/2010).

 
  
MPphoto
 

  Miguel Portas, föredragande.(PT) Fru talman! Detta betänkande är resultatet av en kompromiss mellan grupper med mycket olika åsikter om sysselsättningspolitik och arbetslöshetsskydd. Jag vill därför tacka såväl skuggföredragandena som utskottet för sysselsättning och sociala frågor och budgetutskottet för den samarbetsvilja de visat för att nå enighet, en enighet som kan gagna offren för de kollektiva uppsägningarna i EU.

Överenskommelsen grundas på två premisser, där den första är att de sociala effekterna av krisen kan fortsätta att vara kännbara, även om en ekonomisk återhämtning skulle ske, något som är långt ifrån säkert. Kollektiva uppsägningar tillhör således inte det förgångna, utan är tyvärr något som kommer att fortsätta påverka den sociala vardagen i EU:s länder. Det första val vi ställs inför är därför enkelt: Vill vi eller vill vi inte att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som är det enda instrument som EU har inrättat för dem som drabbas av kollektiv uppsägning, ska förlängas fram till 2020? Svaret i betänkandet är ett entydigt ja. Ja, vi vill skicka ett tydligt budskap till de arbetslösa, ja, vi anser att de måste få stöd via program för omskolning och återintegration på arbetsmarknaden, och ja, vi anser att de förtjänar en andra chans och att vi, de ansvariga politikerna, är skyldiga dem detta.

Premiss nummer två är att denna fond hade många funktionsbrister när den infördes, men de ändringar som gjorts i förordningen som reglerar fonden har gjort att antalet ansökningar om medel ur den har ökat markant. Även om det fortfarande är för tidigt med en utvärdering, kan vi ändå se tecken på och identifiera var de största problemen finns. Från det att en kollektiv uppsägning sker tar det mellan 12 och 17 månader och ibland mer innan bidragspengarna når länderna. Här har vi en fond som ska reagera på akuta sociala behov och som agerar i snigelfart. Det är de sociala konsekvenserna som oroar mig. Denna tröghet gör att många arbetstagare inte har någon nytta av fonden. Dessutom gör detta att man avstår från att skicka in ansökningar i de regioner och länder där behoven är som störst.

Och på regeringsnivå väntar man med att bevilja ansökningarna till dess att de har godkänts i Bryssel, eftersom de annars skulle bli tvungna att genomföra den nationella delen av finansieringen samtidigt som de försöker strama åt budgeten. Det är därför som vi i betänkandet föreslår en rad åtgärder på kort sikt för att få ned handläggningstiden med 50 procent samt att fonden permanentas från 2013.

Vissa av de medlemsstater som har utnyttjat fonden mest motsätter sig förenklingarna, eftersom de fruktar att kortare handläggningstider kommer att kräva ökade kostnader. Men låt oss vara uppriktiga: Risken för detta föreligger oavsett om fonden är långsam eller snabb. Det finns risk för en längre period av medelmåttig tillväxt beroende på vilka effekter åtstramningspolitiken kommer att få för den ekonomiska återhämtningen i våra länder.

Men det vi diskuterar i dag är något annat, nämligen EU:s inställning till kollektiva uppsägningar och om de drabbade ska offras på budgetåtstramningarnas altare eller om dessa människor förtjänar åtminstone lika mycket uppmärksamhet som vi ägnat de finansiella systemen, som vi använt våra skattemedel för att rädda.

Detta betänkande utgår från etiska frågeställningar, hur vi ser på våra medmänniskor och hur vi ser på EU. Jag vill ha ett entydigt socialt Europa.

 
  
MPphoto
 

  Elena Băsescu (PPE).(RO) Jag vill peka på några fakta när det gäller finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Nio medlemsstater har än så länge avstått från att ansöka om medel från denna fond, däribland Rumänien, som befinner sig i ett mer utsatt läge än de flesta när det gäller globaliseringseffekterna. En av orsakerna till detta är att kriterierna för stödberättigande är så restriktiva, även efter de ändringar som infördes 2009.

Fonden utgör ett användbart instrument endast om den är flexibel. Jag vill påpeka att de behöriga rumänska myndigheterna ännu inte har antagit det regelverk som krävs för att man ska kunna ansöka om medel ur fonden. Allt detta sker i en tid då Rumänien under de senaste två åren har upplevt ett stadigt ökat antal arbetslösa, samtidigt som man i landet i somras kunde notera det högsta antalet omstruktureringsåtgärder inom hela EU.

Jag anser att en tillgång till denna fond i kombination med en bättre användning av strukturfonderna och det ekonomiska stödet inför anslutningen kunde ha mildrat effekterna av den ekonomiska krisen i Rumänien.

 
  
MPphoto
 

  Catherine Stihler (S&D).(EN) Tack, fru talman, för att jag får komma med ett kort inlägg. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en mycket viktig fond som bör stödjas och bevaras. Arbetstagare som plötsligt står utan arbete helt utan egen förskyllan måste få stöd.

Nyligen kontaktades jag av en väljare som var intresserad av just denna fond, och det är betecknande för det nya styret i Storbritannien att den konservativ-liberala koalitionen vill att denna fond avvecklas. Jag hoppas att de kommer att ompröva denna kallsinniga inställning till en fond som faktiskt hjälper arbetstagare. Vi måste kunna ge stöd och skydd och även rätta till felaktigheter där så behövs.

Jag stöder denna fond. Jag vill se att den skyddas och stöds, och jag vill även se till att den används på bästa sätt.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE).(EN) Fru talman! Först vill jag tacka Miguel Portas för hans arbete. Jag har i min valkrets varit involverad i två områden där globaliseringsfonden har utnyttjats och jag måste säga att detta på det stora hela är en mycket positiv utveckling. Kommissionen hade även vänligheten att komma över för att förklara fonden för arbetstagarna på Waterford Crystal. En av arbetstagarna beskrev fonden som en gåva från EU, och det var väl så det var tänkt.

Men det sätt som fonden används på har i viss mån gjort människor besvikna och gjort att den inte levt upp till deras förväntningar. Detta har delvis att göra med de statliga myndigheterna, där en av dem – FÁS (Irlands nationella myndighet för utbildnings- och sysselsättningsfrågor) – är välbekant för kommissionen eftersom den tidigare har fått stå till svars inför kommissionen med anledning av missbruk av fondmedel. Detta har undergrävt arbetstagarnas förtroende för myndigheterna.

Men vi tenderar även att vara alltför stelbenta, speciellt i samband med att människor försöker starta eget, och även när det gäller tidsgränserna för fonden. Startdatum är datum för ansökan, när det i stället borde vara det datum då finansiering ur fonden beviljas. Det här är saker som måste rättas till. Jag hoppas på ökad flexibilitet.

 
  
MPphoto
 

  Frédéric Daerden (S&D).(FR) Fru talman, mina damer och herrar! Diskussionerna inom utskottet för sysselsättning och sociala frågor och inom budgetutskottet har banat väg för ett välformulerat förslag till betänkande.

Jag välkomnar det bidrag som betänkandet ger till diskussionen om framtiden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. I betänkandet framhåller man till exempel att arbetsmarknadens parter måste medverka redan vid utarbetandet av ansökningarna och att man bör se till att involvera de små och medelstora företag som fungerar som underleverantörer vid större företag där uppsägningar sker.

Jag anser vidare att en oberoende fond med egna budgetmedel för utbetalningar och åtaganden är ett alternativ som bör övervägas i framtiden. Det handlar helt enkelt om att se till att det sociala Europa som vi så gärna vill uppnå också får de resurser som krävs.

En del vill inte höra talas om detta, vilket är anledningen till att en delad omröstning har begärts i syfte att kunna styrka detta avsnitt. Det vore till stor skada för debatten om inte alla de möjligheter som finns för att förbättra finansieringen av dessa fonder nämns i betänkandet. Jag vädjar därför till er önskan om att detta instrument ska förbättras, utan att några alternativ avskrivs i förväg, och ber er rösta för att punkt 16, som rör denna fråga, får stå kvar i sin helhet.

 
  
MPphoto
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL).(PT) Fru talman! Det finns ytterligare tre frågor som jag skulle vilja lyfta fram här. Den första frågan gäller de förebyggande åtgärder som måste vidtas för att vi ska kunna förhindra att multinationella företag utlokaliserar sin verksamhet, bekämpa arbetslösheten och se till att antalet arbetstillfällen med rättigheter ökar. Den andra frågan gäller hur denna fond används, något som aldrig får tjäna som förevändning eller på något sätt utgöra en täckmantel för eller underlätta uppsägningar som görs av omstruktureringsskäl eller på grund av de multinationella företagens utlokaliseringar. Den tredje frågan gäller behovet av att öka EU:s medfinansieringsgrad från 65 procent till minst 80 procent för att tillgängliggöra fonden för de medlemsstater som har de största ekonomiska problemen så att de mest behövande bland de arbetslösa snabbt och effektivt kan ges stöd, vilket inte har varit och fortfarande inte är fallet.

 
  
MPphoto
 

  Dacian Cioloş, ledamot av kommissionen.(FR) Fru talman, mina damer och herrar! På kommissionens vägnar vill jag först gratulera föredraganden Miguel Portas till hans utmärkta arbete i samband med detta mycket omfattande betänkande och till hans goda samarbete med föredragandena från de andra utskotten som haft i uppgift att utarbeta yttranden.

Betänkandet ligger helt rätt i tiden, inte minst med tanke på att det mycket lätt kan integreras i kommissionens pågående arbete för att två tidsfrister ska kunna hållas. Den första tidsfristen löper ut i slutet av 2011 och rör det så kallade krisundantaget som innebär att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan ge stöd åt anställda som sägs upp som ett resultat av den globala finansiella och ekonomiska krisen och bevilja medfinansiering på 65 procent. Vi måste undersöka om detta undantag behöver förlängas tidsmässigt eller om medfinansieringen bör sänkas till 50 procent i samband med handelsrelaterade uppsägningar.

Tidsfrist nummer två löper ut i slutet av 2013, då den förordning som reglerar denna fond ska ses över. En nyckelfråga här kommer att bli huruvida denna fond bör integreras i nästa fleråriga budgetram eller inte.

Vi ser positivt på att Miguel Porta i sitt betänkande stöder de bakomliggande orsakerna till att denna fond inrättades samt att han betonar att detta instrument bör finnas kvar. I betänkandet föreslås faktiskt att ett permanent instrument bör utgöra ett alternativ för framtiden, och kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag i denna riktning.

Miguel Portas föreslår att den halvtidsutvärdering som planerats till 2011 bör tidigareläggas så att den kan läggas fram senast den 30 juni 2011. Detta skulle innebära problem när det gäller den ändrade fondförordningen, eftersom rapporterna om de första ansökningar som godkänts efter antagandet av den ändrade förordningen inte kommer att finnas tillgängliga förrän i början av november 2011. Vi har naturligtvis den tidigare slutrapporten som vi kan använda för att granska de kriterier i förordningen som inte har ändrats, till exempel hur framgångsrika de åtgärder varit som faller inom fondens räckvidd, den jämförande analysen av dessa åtgärder, förfarandena för samråd med arbetsmarknadens parter och analysen av fondens effekter för stödmottagarna.

I betänkandet konstateras att resultatet av genomförandet har varit relativt blygsamt. Ekonomiskt stöd har beviljats i endast 27 fall, och mycket få sektorer finns representerade. Nio medlemsstater har inte lämnat in någon ansökan alls. Endast 80 miljoner av de 1,5 miljarder euro som avsatts har utnyttjats. När det gäller de första elva ansökningarna har kommissionen krävt återbetalning av nästan 40 procent av de beviljade beloppen.

Precis som man gör i betänkandet vill även jag betona att dessa uppgifter endast rör de ansökningar som beviljats inom ramen för den ursprungliga förordningen och, som också mycket riktigt påpekas i betänkandet, att ändringarna i förordningen med avseende på budgeten och vilka arbetstagare den är inriktad på har lett till en markant ökning av antalet ansökningar om bidrag ur fonden.

I betänkandet efterlyser man med rätta förbättringar, bland annat genom att tiden från det att uppsägningen sker till dess att fondbidragen betalas ut måste kortas ned. Kommissionen är fast besluten att se till att dessa förfaranden blir snabbare och enklare, men en del av förbättringarna kommer att kräva ökade organisatoriska insatser från samtliga berörda parter, dvs. såväl kommissionen som medlemsstaterna och budgetmyndigheten.

En nära samordning mellan kommissionen och Europaparlamentet, framför allt när det gäller tidsramarna, bör göra det möjligt för oss att råda bot på en del av dessa dröjsmål. Medlemsstaterna bör uppmanas att inkomma med en ansökan så snart en uppsägning har offentliggjorts. Kommissionen bör å sin sida ge mer information och råd till medlemsstaterna och sätta upp en egen tidsgräns på mellan tre och fyra månader för sitt bedömningsarbete.

Vi noterar begäran om att ett förslag bör utarbetas om att tidsgränsen för krisundantaget bör skjutas fram till dess att den fleråriga budgetramen löper ut. När det gäller situationen efter 2013 håller jag med om att fonden bör granskas i ett vidare perspektiv och i ljuset av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram samt att en permanent fond bör utgöra ett av de alternativ som övervägs.

Betänkandet är fullt av idéer och förslag och kommer att vara ett användbart bidrag i samband med att den nya förordningen utarbetas. Kommissionen har även planerat in en rad samrådsmöten med medlemsstaterna och övriga berörda parter. Jag är säker på att föredraganden, såväl som övriga parlamentsledamöter, kommer att bidra vid dessa samråd, eftersom syftet är att förbättra fonden och se till att den i framtiden blir ännu effektivare som ett instrument som ger uttryck för en europeisk solidaritet med de arbetstagare som drabbas av uppsägning.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 7 september 2010 kl. 12.30.

Skriftliga förklaringar (artikel 149 i arbetsordningen)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag stöder detta betänkande om finansieringen av och verksamheten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter eftersom jag helt och fullt ställer mig bakom föredragandens förslag om ett snabbare förfarande för denna fond. Fonden inrättades som ett sätt att motverka globaliseringens negativa konsekvenser för arbetstagare som drabbats av kollektiva uppsägningar genom att hjälpa dem att hitta ny anställning med hjälp av individanpassade program för återintegrering på arbetsmarknaden. Fonden har ett maximibelopp på 500 miljoner euro per år. Detta belopp har aldrig utnyttjats fullt ut av medlemsstaterna. För närvarande tar det mellan 12 och 17 månader från det att uppsägningen sker till dess att fondbidrag kan betalas ut till en medlemsstat som ansökt om bidrag. Föredragandens förslag för att förenkla förfarandena och göra dem mer flexibla innebär att handläggningstiden för fonden skulle halveras. För att fonden ska kunna bli ett sätt att hantera den ökande arbetslösheten till följd av den ekonomiska och finansiella krisen måste den omvandlas till ett permanent och mycket flexibelt stödinstrument för särskilda insatser. Endast på detta sätt kan fonden främja en kompetensutveckling i riktning mot nya, hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen som kan bidra till att förbättra EU:s konkurrenskraft i en globaliserad värld.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni Collino (PPE), skriftlig.(IT) Globaliseringen innebär stora möjligheter för oss och våra barn, men samtidigt skräms vi av att den leder till en välståndsfördelning som är svårare att kontrollera och styra på ett rättvist sätt.

När vi går utanför våra gränser och riskerar vår identitet behöver vi bygga upp stabilare kulturer, där ömsesidig respekt och uppriktig förståelse kan fortsätta att blomstra. Behoven hos de familjer som plötsligt står utan inkomst till följd av det allt svårare ekonomiska läget måste vara bland det första som förtjänar vår förståelse.

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter måste vara en lösning för dessa familjer, och samtidigt är den ett effektivt instrument för EU:s ekonomiska utveckling i framtiden. Vi befinner oss mitt i en ekonomisk kris och kan inte tillåta oss att ha stelbenta genomförandeåtgärder. Detta skulle oundvikligen snarare vara till skada för medborgarna än för politiken i sig.

För närvarande har vi fortfarande ett stort antal döda projekt som har lagts fram utan att ha blivit genomförda. Det borde få oss att tänka på i vilken mån våra program och ständiga fonder kan räcka till i sig, och därför bör vi allvarligt överväga värdet av att samordna Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter med Europeiska socialfonden, som ett stabilt instrument för europeiskt ingripande på sysselsättningsområdet.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Grech (S&D), skriftlig. (EN) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett nödvändigt verktyg för att motverka utvecklingen att EU-medborgare mister jobbet till följd av globaliseringen och finanskrisen. Jag stöder också synsättet att fonden i dess nuvarande form fortfarande kan förbättras. Sedan den inrättades har framsteg visserligen gjorts när det gäller att påskynda och förenkla ansökningsförfarandet, men jag tror att den allvarliga finanskrisen kräver att vi gör mer för att optimera fondens funktionssätt, så att vi kan nå de mål som var skälet till att den inrättades. De som verkligen behöver medel ur fonden ska kunna få tillgång till dem i tid, för att minimera långtidsarbetslöshetens negativa effekter. Jag uppmanar därför kommissionen att se över möjligheten att låta ansökningsförfarandet inledas så fort planerade uppsägningar aviseras, i stället för såsom nu, när de redan har genomförts. Jag vill dock få mer detaljerad information om genomförandet av programmet, särskilt dess långsiktiga effekter. Framför allt visar programmet på fondens fördelar i förhållande till kostnaderna. Jag stöder därför förslaget att låta globaliseringsfonden vara en oberoende fond med sina egna betalnings- och åtagandebemyndiganden inom den nya fleråriga budgetramen.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Stavrakakis (S&D) , skriftlig.(EL) Fru talman, mina damer och herrar! Jag börjar med att gratulera föredraganden Miguel Portas till hans betänkande och Pervenche Berès till hennes viktiga bidrag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Den pågående ekonomiska krisen och dess mycket olyckliga följder har gett Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ett ännu större mervärde som socialpolitiskt verktyg i EU. Det är särskilt viktigt med det riktade ekonomiska stöd som fonden ger vid omskolnings- och återintegreringsprogram för arbetstagare som drabbats av massuppsägningar. De ändrade bestämmelser som utökar globaliseringsfondens räckvidd infördes 2009 och upphör att gälla 2011, men giltighetstiden för dessa bestämmelser behöver förlängas till 2013, som det står i betänkandet. Vi får inte glömma att dessa förändringar gjort det möjligt att verkligen visa solidaritet med de arbetstagare som blivit övertaliga till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Men det behövs också en grundlig utvärdering av fonden. Med utgångspunkt i utvärderingen kan man lägga fram och undersöka specifika förslag för att förenkla den, så att den kan fungera snabbare och effektivare.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Det tar fortfarande mellan 12 och 17 månader att tillhandahålla medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Denna period skulle kunna förkortas om medlemsstaterna reagerade så snart det finns tecken på massuppsägningar. Medlemsstaterna uppmanas att finna och även utnyttja alla tänkbara former av samordning, så att det blir möjligt att ingripa snabbare och effektivare på EU-nivå med hjälp av fonden vid massuppsägningar. Kommissionen uppmanas att ge bättre information om fonden och göra den synligare bland medlemsstaterna och bland dem som kan få stöd från fonden. Den lägesrapport som kommissionen ska lägga fram inför parlamentet bör bland annat innehålla siffror om hur framgångsrik återintegreringen är, en utvärdering av stödmottagarnas ökade kompetens och en analys av samordningen mellan de olika EU-finansierade programmen. I förslaget till budget för 2011 ingår för första gången betalningsbemyndiganden för globaliseringsfonden. Ansökningar till denna fond bör inte finansieras enbart med överföringar från strukturfondernas budgetposter. Man bör ange separata budgetposter för detta ändamål. Jag vill uttryckligen betona att globaliseringsfonden inte under några omständigheter får ses som en reservfond för de multinationella företagen, utan den bör användas enbart för att stödja arbetstagare som drabbats av kollektiva uppsägningar.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy