Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2781(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : O-0097/2010

Ingivna texter :

O-0097/2010

Debatter :

PV 08/09/2010 - 17
CRE 08/09/2010 - 17

Omröstningar :

Antagna texter :


Debatter
Onsdagen den 8 september 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

17. Europeiska potatisstärkelsesektorn efter 2012 (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om en muntlig fråga till kommissionen från Esther de Lange och Albert Deß, för Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), och från Thijs Berman och Jo Leinen, för gruppen Progressiva alliansen av socialister och demokrater i Europaparlamentet, om europeiska potatisstärkelsesektorn efter 2012 (O-0097/2010 – B7-0456/2010).

 
  
MPphoto
 

  Esther de Lange, frågeställare.(NL) Herr talman, herr kommissionsledamot! De två största grupperna i parlamentet, Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Progressiva alliansen av socialister och demokrater i Europaparlamentet har gemensamt tagit initiativet att anordna den här debatten med Europeiska kommissionen om potatisstärkelsesektorns framtid i Europa. Finanskrisen har gjort framtiden för denna sektor så osäker att den riskerar att helt försvinna från vår kontinent. Trots detta kan sektorn i slutändan komma att spela en viktig roll i genomförandet av våra egna EU 2020-mål. Som ni vet är stödet till denna sektor delvis kopplat och delvis frikopplat till följd av hälsokontrollen. Denna situation kommer att upphöra 2012 då stödet kommer att bli helt frikopplat. Jag vill vara tydlig med att jag stöder denna utveckling, men i den rådande situationen kräver den en lämplig strategi. Om den europeiska stärkelsesektorn ska överleva och kunna konkurrera med andra stärkelsesektorer kommer den att behöva gå in på nya marknader efter en fullständig frikoppling, och det finns goda chanser att det kommer att lyckas, i synnerhet inom den biobaserade ekonomin, som verkligen är ett av de viktigaste verktygen i EU 2020-strategin. Ett exempel är plast baserad på potatisstärkelse i stället för olja, eller kemiska element för industrin. Finanskrisen har dock äventyrat förberedelserna för denna övergång och inträdet på nya marknader eftersom potentiella investerare och innovatörer tyvärr har tvingats ligga lågt. Därför kommer vi under 2012 att stå inför hotet om en krasch i den här sektorn, och om detta skulle inträffa kommer enligt vissa undersökningar 40 procent av EU:s marknad att slås ut. Vi talar om 6 000 direkta arbetstillfällen, minst lika många indirekta arbetstillfällen och cirka 15 000 jordbrukare som kommer att påverkas direkt, eftersom de levererar råvaror till denna sektor. Detta kommer vi inte bara att se i min egen region, norra Nederländerna, utan även i länder som Danmark, Tyskland, Polen och Frankrike. Därför vill vi ringa i varningsklockan och be kommissionen att se till att denna sektor får en mjuklandning i stället för en kraschlandning.

Mina frågor till er är följande: Är Europeiska kommissionen beredd att vidta tillfälliga åtgärder, t.ex. för en tvåårsperiod och utan att påverka budgeten, genom att ta oanvända medel från potatisstärkelsesektorn eller jordbrukssektorn? Är Europeiska kommissionen t.ex. beredd att inrätta en frivillig omstruktureringsfond som ger stöd till producenter som på eget initiativ vill minska sin produktion?

Jag vill avsluta med det som givetvis är huvudfrågan bakom hela den här debatten: Delar Europeiska kommissionen vår uppfattning att potatisstärkelsesektorn kan spela en viktig roll i en biobaserad ekonomi och att det därför kan löna sig att tillfälligtvis hjälpa denna sektor att klara sin övergång?

 
  
MPphoto
 

  Thijs Berman, frågeställare.(NL) Herr talman! Potatisstärkelseindustrin riskerar att drabbas alltför hårt under den nya period som inleds 2012, efter decennier av ett bidragsberoende som i sig har varit ohälsosamt. Tusentals arbetstillfällen står redan på spel endast i norra Nederländerna, ett ekonomiskt utsatt område där det inte finns många andra stora arbetsgivare. Alla dessa människor, i Groningen och på andra platser, vill dock fortsätta att bo och arbeta i sin egen region. En balanserad fördelning av arbetstillfällen är viktig i alla regioner i Europa, även i de rikare norra delarna. Därför behöver vi övergångsbestämmelser. Det är EU:s ansvar att se till att det finns sådana. Det behöver inte innebära merkostnader. Vi har vissa reservmedel från tidigare år i sektorn, eftersom skördarna under dessa år var sämre än väntat. Dessutom är det möjligt att justera jordbruksbudgeten. Bidragen till potatisstärkelsesektorn måste givetvis upphöra 2012. Ingen ifrågasätter det, och inom sektorn har man själva har insett detta. Samtidigt måste den här industrin ha en framtid, eftersom den är central i våra jordbrukssamhällen och ger oss nya alternativ till oljeproducenter och därför snart kommer att bli oumbärlig.

 
  
MPphoto
 

  John Dalli, ledamot av kommissionen.(EN) Herr talman, ärade ledamöter! Tack för era frågor om potatisstärkelsesektorns framtid. Kommissionen välkomnar detta tillfälle att ge sin syn på denna sektor.

Reformen av potatisstärkelsesektorn var en del av den så kallade hälsokontrollen, och det var på begäran av sektorn som rådet beslutade att frikopplingen av allt stöd skulle sammanfalla med upphörandet av kvotsystemet. Kommissionen hade faktiskt föreslagit en mer gradvis strategi, där frikopplingen skulle fasas in i två steg. Sektorns främsta argument var att om frikopplingen av stödet sköts upp ytterligare skulle detta göra det möjligt för stärkelseproducenterna att förebereda sig för en marknad utan kvoter och utan förädlingsstöd.

Begäran om en omstruktureringsfond som den inom sockerindustrin är svår att tillmötesgå inom den budget som tilldelats potatisstärkelsesektorn. Även om alla nuvarande bidragstagare, inbegripet odlarna av stärkelsepotatis, skulle gå med på att avstå från sitt kopplade stöd för att finansiera nedrustningen av potatisstärkelsefabriker, skulle den tillgängliga budgeten troligtvis inte räcka för att ge ett tillräckligt starkt incitament.

Att inrätta en omstruktureringsfond inom den rådande rättsliga ramen kräver en förordning som skulle träda i kraft tidigast den 1 juli 2011 och ge oss en omstruktureringsperiod på endast ett år med en mycket begränsad budget som inte skulle vara tillräcklig för att råda bot på en överkapacitet som, enligt sektorns företrädare, kan uppgå till så mycket som 40 procent av den totala produktionskapaciteten.

Som jag nämnde tidigare är det inget alternativ att ändra de beslut som fattades som en del av hälsokontrollen. Vi håller just nu på att diskutera den gemensamma jordbrukspolitikens framtid efter 2013. För jordbrukssektorn som helhet vill vi ha en gemensam jordbrukspolitik som är stark, effektiv och välbalanserad. Potatisstärkelsesektorn kan, precis som alla andra sektorer, delta i denna debatt.

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr, för PPE-gruppen.(DE) Herr talman, mina damer och herrar! Rådets förordning (EG) nr 73/2009 om gemensamma bestämmelser för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken har förändrat EU:s regler om systemet för samlat gårdsstöd och har ytterligare frikopplat det finansiella stöd som tidigare var kopplat till produktionen.

Det finns två typer av bidrag inom potatisstärkelsesektorn som fortfarande är kopplade till produktionen. Dessa är produktionsstödet till odlare av stärkelsepotatis, det vill säga stöd till jordbrukare, och stödet för potatisstärkelsen, det vill säga stöd till företag och fabriker. Efter denna ändring av EU:s lagstiftning kommer dessa båda bidrag att frikopplas från produktionen och omfattas av reglerna om systemet för samlat gårdsstöd. Detta kommer att inträffa senast 2012. Produktionsstödet till odlarna kan frikopplas från 2010 och framåt, beroende på medlemsstaternas beslut. Detta innebär att potatisstärkelsesektorn just nu stöds av ett produktionsrelaterat, omfattande marknadsordningssystem för EU, men att användningen av dessa förvaltningsinstrument kommer att upphöra senast 2012 som ett resultat av hälsokontrollen.

De beslutade åtgärderna kommer att innebära ett stort bakslag för denna sektor. Endast framtiden kan utvisa huruvida odlingen av stärkelsepotatis kan förbli konkurrenskraftig med de nya reglerna. Det finns inget alternativ till större marknadsfokus och mindre statligt ingripande, men vi måste överväga lämpliga övergångsperioder för att möjliggöra en organiserad övergång. Vi bör dock även ge stöd till jordbrukare som bestämmer sig för att sluta odla stärkelsepotatis och hjälpa dem att hitta alternativ.

Det viktigaste är att kommissionen fattar ett snabbt beslut och utfärdar ett tydligt yttrande om problemet. I affärsvärlden är ett bra beslut alltid bra och ett dåligt beslut en utmaning, men det sämsta är att inte fatta något beslut alls. Om man inte fattar något beslut stannar allting upp, och att bli stillastående kan vara ödesdigert. Därför vill jag be kommissionen att återigen överväga situationen och hitta lämpliga medel och möjligheter som ligger i våra jordbrukares intresse.

 
  
MPphoto
 

  Jan Mulder, för ALDE-gruppen.(NL) Herr talman! I en perfekt värld skulle saker och ting ha utvecklats precis som vi förutspådde när vi utförde hälsokontrollen. Så har tyvärr inte varit fallet med potatisstärkelsesektorn. Om vi nu genomför våra planer under rådande omständigheter skulle flera företag gå i konkurs, eftersom priserna är för låga. Den stora frågan är om det är värt att betala det priset. Jag anser inte det. Jag anser att den europeiska potatisstärkelsesektorn är en speciell sektor. Vi har gjort enorma framsteg på området för biokemi, och man utvecklar alla tänkbara typer av nya produkter, och jag anser att vi inte bör avbryta den processen.

Kommissionens svar ger ingen anledning till alltför stor optimism. Jag vill be kommissionen att tänka över situationen en gång till för att inleda en intensiv dialog med den här sektorn. Jag instämmer med många av er i kravet på en mjuklandning, och vi måste verkligen se till att vi får en sådan. Jag anser att potatisstärkelsesektorn måste överleva, eftersom det är en speciell sektor. För att det ska vara möjligt måste kommissionen vidta särskilda åtgärder.

 
  
MPphoto
 

  Janusz Wojciechowski, för ECR-gruppen.(PL) Under den föregående mandatperioden hade jag två gånger uppgiften att vara föredragande för den förordning som fastställde storleken på stärkelsekvoterna. Under den perioden hade jag många möten med företrädare från sektorn, och jag försökte att ta hänsyn till önskemålen från de länder som var missnöjda med kvoter som de ansåg var för låga. Vi uppmärksammade att sektorn hade kommit ur fas, och att vi inte kunde störa den, eftersom hela branschen då skulle få enorma problem. I dag hör vi att sektorn är hotad och till och med kan försvinna helt, och jag är mycket rädd att detta kan hända. Det är med sorg jag ser de problem som i tur och ordning har drabbat andra stora sektorer: problemen inom mejerisektorn, tobaksproduktionen som nästan helt utrotats, och innan dess reformen av sockermarknaden, som även den slutade med katastrofala konsekvenser för jordbrukarna. Nu drabbar dessa problem potatisstärkelsesektorn. Jag anser att det är hög tid att överväga en kursändring i EU:s jordbrukspolitik, och ändra den riktning som bestämdes under förhållanden som var något annorlunda än de är i dag. Jag tvivlar på att den princip som vi hittills har följt fortfarande är relevant.

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Herr talman! Vi har odlat stärkelsepotatis på mitt jordbruk i många år, och jag befarar – tillsammans med tiotusentals jordbrukare i hela EU – att slutet på produktionskvoter för stärkelse och det indragna produktionsstödet kommer att leda till en drastisk försämring av den ekonomiska situationen för både producenter och förädlingsföretag under 2013. Med anledning av detta är jag för ett bevarande av systemet med produktionskvoter för potatisstärkelse med ett garanterat minimipris och kompletterande stöd till jordbruksproducenter. Om dessa instrument ska avskaffas inom stärkelsesektorn måste man samtidigt vidta åtgärder för att säkra ett lämpligt finansiellt stöd för omstrukturering. John Dalli nämnde reformen av sockermarknaden, vilket inte är något lyckat exempel, eftersom den visade sig vara en katastrof för EU och i själva verket endast hjälpte de stora markägarna i Sydamerika. Det är inte rätt väg, herr kommissionsledamot. Det är inte för sent att använda lite sunt förnuft.

 
  
MPphoto
 

  Elisabeth Köstinger (PPE).(DE) Herr talman! Utsläppen av växthusgas ska minska med tjugo procent, tjugo procent av all energi ska vara förnybar och tio procent av allt bränsle ska komma från förnybara resurser. Detta är de höga mål som EU har satt upp för att bekämpa klimatförändringarna och skapa en oberoende energiförsörjning.

Vi har dock ännu inte kommit fram till hur vi ska uppnå dessa mål. Detta blir särskilt märkbart om de sektorer som kan bidra på den här punkten tillåts försvinna. Jordbruket kan bidra kraftigt till 2020-målen, och kommer att göra det. Men inom vissa jordbruksområden är politiken stegvis på väg bort från marknadsstyrning. Som ett resultat av hälsokontrollen kommer förändringar att göras inom potatisstärkelsesektorn som kommer att orsaka en enorm minskning i produktionen. Utfasningen av kvotsystemet och av minimipriset har satt sektorn under en enorm press. Vi måste se till att den kan få en mjuklandning.

Vi måste uppmana kommissionen att ta fram åtgärder för att säkra potatisstärkelseproduktionen, i synnerhet i regioner där det inte finns några alternativ. Potatisstärkelseindustrins produkter kommer att bli oerhört viktiga i framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE).(EN) Herr talman! Jag som var sent ute hade nytta av ögonkontaktsförfarandet den här gången, tack för ett ni gav mig den möjligheten.

Jag kommer från Irland, där potatisen ligger människorna varmt om hjärtat, eftersom den födde befolkningen fram till den stora hungersnöden. När potatispesten slog till 1847 dog fyra av Irlands åtta miljoner invånare som ett resultat av detta. Sedan dess har ingen måltid varit komplett utan en potatis, eller en spud som vi kallar det på Irland. Därför får irländarna kalla kårar av allt som äventyrar potatisodlarnas framtid.

Enskilda personer har talat här om potatisindustrins framtid, och jag delar deras oro, och precis som kommissionsledamot John Dalli påpekat måste vi i den nyligen finansierade gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 ta mycket stor hänsyn till potatissektorn. Det stämmer.

Slutligen vill jag bara tacka talmannen för hans ordförandeskap under kvällens sammanträde. Om jag inte var emot kloning hade jag tyckt att ni skulle vara värd att klonas!

 
  
MPphoto
 

  John Dalli, ledamot av kommissionen.(EN) Herr talman! Jag vill tacka parlamentet så mycket för denna intressanta debatt. Jag delar åsikten att potatisstärkelseindustrin kan spela en viktig roll i den framtida utvecklingen av bioplast och andra gröna kemiska produkter. Jag kan också förstå de farhågor som uttryckts om att slutet på det frikopplade stödet och på kvotsystemet kan orsaka vissa anpassningsproblem för potatisstärkelseproducenterna. Men vi måste ta hänsyn till den budgetram, den rättsliga ram och den tidsram som vi har att arbeta med.

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling kommer snart att få en utvärderande studie om potatis- och spannmålsstärkelsesektorn i EU, och vi håller just nu på att diskutera den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Jag är övertygad om att vi inom ramen för allt detta kommer att kunna ta fram en bättre, mer effektiv och mer hållbar lösning än vad vi kan åstadkomma med några ad hoc-åtgärder inom den rådande ramen.

 
  
MPphoto
 

  Esther de Lange, frågeställare.(NL) Herr talman! Jag har tre kommentarer. Jag riktar min första kommentar till Seán Kelly och hans ivriga försvarstal för potatisen. Vi talar här om en potatissort som skiljer sig något från den som serveras på ert bord, nämligen stärkelsepotatis. Men dessa problem hänger givetvis ihop, eftersom produktionen i matpotatisindustrin ökar samtidigt som stärkelsepotatisindustrin kollapsar, och detta skapar problem på marknaden.

Min andra kommentar är riktad till kommissionsledamot John Dalli, som hela tiden upprepar att detta inte kommer att fungera, men potatisstärkelseindustrin har lagt fram förslag på hur vi skulle kunna åstadkomma en lösning. Det budskap vi vill sända ut är följande: Se till att ni behandlar dessa förslag med viss objektivitet, eftersom det inte leder någonvart att hela tiden nämna situationen efter 2013, även om denna debatt handlar om perioden efter 2013. Det är just detta som kommissionsledamot John Dalli gör. Då kommer det vara försent. Den här sektorn riskerar att kollapsa 2012. Vi kommer att behöva ett övergångssystem under 2012 och 2013 så att denna sektor återigen kan ingå i den ordinarie jordbrukspolitik som kommer att träda i kraft 2014.

Det är min uppriktiga begäran till kommissionsledamot John Dalli.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy