Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2108(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0241/2010

Ingivna texter :

A7-0241/2010

Debatter :

PV 20/09/2010 - 19
CRE 20/09/2010 - 19

Omröstningar :

PV 21/09/2010 - 5.7
CRE 21/09/2010 - 5.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0325

Fullständigt förhandlingsreferat
Måndagen den 20 september 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

19. Handel och ekonomiska förbindelser med Turkiet (debatt)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Metin Kazak, för utskottet för internationell handel, om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet (A7-0238/2010).

 
  
MPphoto
 

  Metin Kazak, föredragande.(BG) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Den huvudsakliga anledningen till detta betänkande är att Turkiet är en av EU:s viktigaste handelspartner. Enligt den officiella statistiken är Turkiet världens sjuttonde största och Europas sjätte största ekonomi och likaså EU:s sjunde största handelspartner. Handeln mellan EU och Turkiet uppgick till 100 miljarder under 2008, vilket är den högsta siffran hittills.

I samband med detta kan de viktigaste synpunkterna och förslagen till åtgärder i betänkandet från utskottet för internationell handel sammanfattas enligt följande:

För det första har visserligen den tullunion som upprättades 1996 varit en odiskutabel framgång för integrationen av ekonomi och handel mellan EU och Turkiet, men det finns fortfarande kvar såväl icke-tariffära hinder som omfattande administration och komplexa byråkratiska förfaranden, och dessa bör åtgärdas snabbt av Turkiet.

För det andra bör kommission fortsätta sitt engagemang och sin dialog om handel med Turkiet, särskilt inom ramen för den gemensamma rådgivande kommittén och tullunionens gemensamma kommitté. Dessa plattformar måste utnyttjas effektivare om vi ska kunna lösa de återstående problemen på kort tid.

Turkiet uppmanas att sluta tillämpa diskriminerande metoder mot utländska företag genom att ge turkiska budgivare en prisfördel på 15 procent vid offentliga upphandlingar.

Turkiet ännu inte lyckats ingå frihandelsavtal med alla EU:s frihandelsavtalspartner. Detta har en negativ inverkan på Turkiets ekonomi, eftersom de ger EU:s partner ensidigt prioriterat tillträde till den turkiska marknaden.

Vi inser att Turkiet har problem med att sluta sådana avtal, och vi uppmanar kommissionen och rådet att se till att Turkiet inkluderas i konsekvensbedömningar av eventuella framtida frihandelsavtal mellan EU och tredjeländer och att ytterligare förbättra överföringen av information om EU:s ståndpunkt och läget i förhandlingarna om frihandelsavtal.

För det femte är varumärkesförfalskade produkter ett allvarligt problem i de bilaterala handelsförbindelserna. Dessa produkter gör Turkiet mindre attraktivt för utländska direktinvesteringar, och Turkiet bör därför effektivt tillämpa den nya lagstiftningen om immateriella rättigheter.

För det sjätte har Turkiet stort regionalt inlyftande och spelar en mycket viktig roll i Svartahavsregionen, Kaukasien, Medelhavsområdet, Mellanöstern och Centralasien. EU skulle kunna dra stor nytta av dessa regionala plattformar, eftersom de ger tillgång till nya marknader och ger nya tillfällen för att stärka de ekonomiska banden mellan dessa regioner och EU.

För det sjunde bör vi uppmärksamma det största problemet på den turkiska arbetsmarknaden, nämligen den låga sysselsättningsnivån bland kvinnor, som tenderar att arbeta inom den grå sektorn. Turkiet uppmanas därför att sätta kvinnors sysselsättning i centrum för den ekonomiska politiken och socialpolitiken.

Kommissionen och rådet uppmanas att se över de viseringsförfaranden som begränsar rörligheten för turkiska företagare och lastbilschaufförer och utgör ett handelshinder. Samtidigt bör kommissionen kontrollera om medlemsstaterna följer EU-domstolens domar i den här frågan.

Parlamentets politiska grupper har nått en kompromiss om vissa andra områden i betänkandet, och dessutom har jag på eget initiativ lagt fram två ändringsförslag om att uppdatera fattigdomsstatistiken och arbetslöshetsstatistiken i Turkiet samt en kort kommentar om folkomröstningen om den konstitutionella reform som förväntas främja demokratiseringen i Turkiet och leda till ett effektivare genomförande av principerna om en fri marknad.

Jag hoppas att debatten här i parlamentet ska återspegla samma samarbetsanda och konstruktivitet som vi sett under diskussionerna i utskottet för internationell handel.

 
  
MPphoto
 

  Karel De Gucht, ledamot av kommissionen.(EN) Herr talman, ärade parlamentsledamöter! Jag vill tacka Metin Kazak för hans väl avvägda och rättvisande betänkande om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet. Dessutom vill jag tacka ledamöterna i utskottet för internationell handel för deras värdefulla bidrag till betänkandet.

Betänkandet handlar huvudsakligen om tullunionen mellan EU och Turkiet, men man tar även upp andra frågor, till exempel vägtransporter, kvoter och visering, men eftersom jag är kommissionsledamot med ansvar för handel vill jag dock inte uppehålla mig vid dessa.

Jag behöver inte påminna parlamentet om att Turkiet är en mycket viktig ekonomisk och politisk partner till EU. Turkiet är faktiskt EU:s sjunde största handelspartner och EU är Turkiets största handelspartner. Dessutom är Turkiet det enda land med omfattande handel med EU som har en tullunion med EU. Turkiet är också ett kandidatland. Allt detta tyder på ett helt unikt bilateralt förhållande.

Den rättsliga ramen för handelsförbindelserna mellan EU och Turkiet är tullunionen. Som man påpekar i betänkandet har tullunionen varit ett instrument för att utveckla vår bilaterala handel till nytta för bägge parter. Men ett antal problem kvarstår, och många av dem beror på att Turkiet inte fullt ut och på lämpligt sätt lyckats genomföra tullunionen. Detta har lett till omfattande och växande handelsproblem som har varit olösta i många år. EU har däremot genomfört tullunionen fullt ut.

För några år sedan erbjöd kommissionen Turkiet att fördjupa tullunionen, så att den skulle omfatta ytterligare överenskommelser om bland annat tjänster och offentlig upphandling, men Turkiet antog inte vårt erbjudande.

Kommissionen är redo att ta de steg som behövs för att ytterligare utöka de bilaterala handelsförbindelserna med Turkiet. Jag är redo att tillsammans med Turkiet överväga ytterligare sätt att åtgärda Turkiets problem med de frihandelsavtal som EU ingått med tredjeländer. Rent tekniskt pågår ett betydande arbete för att ge våra turkiska partner information om framsteg i förhandlingar om handelsavtal med andra länder. Vi har också hänvisat till tullunionen mellan EU och Turkiet i de viktiga konsekvensbedömningarna. Vi uppmuntrar regelbundet Turkiet att informera oss i god tid om känsliga frågor och problem. Dessutom informerar vi våra frihandelsavtalspartner om tullunionen mellan EU och Turkiet och uppmanar dem att också ingå ett frihandelsavtal med Turkiet. När EU:s frihandelsavtalspartner gör ett sådant åtagande brukar det införlivas i respektive avtal, antingen som en fullständig artikel eller som en förklaring.

Det är sant att vi har problem med att några medlemsstater inte vill ha med sådana formuleringar i våra frihandelsavtal. Jag beklagar detta, men jag försäkrar er att jag kommer att fortsätta att göra mitt bästa för att se till att tullunionen mellan EU och Turkiet ska fungera bra i fortsättningen.

För att tala klarspråk möter vi visst motstånd och viss ovilja från Turkiets sida att genomföra tullunionen helt och hållet. I betänkandet betonas tydligt vilka områden och vilka av Turkiets åtgärder som inte uppfyller villkoren för tullunionen. Jag utgår ifrån att detta betänkande kommer att bidra till att Turkiet dels vidtar de positiva åtgärder som krävs för att tullunionen ska fungera bättre i sin helhet, dels gör sig redo att förhandla fram ytterligare avtal som skulle stärka vår bilaterala handel och våra ekonomiska förbindelser.

Jag skulle också vilja ta tillfället i akt och berätta att jag personligen engagerar mig i insatserna att skapa bättre handelsförbindelser mellan Turkiet och EU. I juni i år blev jag kontaktad av Turkiets minister för utrikeshandel och vi kom överens om att höras av regelbundet. Nyligen bjöd han in mig till ett möte i Ankara de närmaste månaderna. Det är en inbjudan som jag tackat ja till med förhoppningen att vi ska lyckas lösa de återstående handelsproblemen snabbt, hållbart och vänskapligt.

Tack för er uppmärksamhet.

 
  
MPphoto
 

  Godelieve Quisthoudt-Rowohl, för PPE-gruppen. (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! EU och Turkiet är viktiga handelspartner för varandra. Även om Turkiets handel nu är mer varierad än för några år sedan är EU fortfarande Turkiets största handelspartner. Men även det som är bra kan förbättras, och detta är vad betänkandet syftar till.

Vi uppmanar alltså Turkiet att sänka sina höga tullar, exempelvis på jordbruksprodukter, och avskaffa de återstående icke-tariffära hindren för varors fria rörlighet. Handeln skulle också gynnas av förenklade förfaranden och mindre byråkrati. Visserligen har Turkiet också lyckats göra några förbättringar nyligen, som kommissionsledamoten nämnde. Men inflödet av utländska investeringar skulle öka om det vore möjligt att förbättra lagstiftningen om immateriella rättigheter och om Turkiet dessutom faktiskt följde bestämmelserna om detta. Lagstiftningen har inte genomförts effektivt i Turkiet. Vi behöver också uppmana Turkiet att helt och hållet genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet. Det finns fortfarande hinder att undanröja för varors fria rörlighet.

Våra diskussioner om Turkiet här i parlamentet, och även i utskottet för internationell handel, är ofta starkt präglade av känslor. Därför vill jag särskilt tacka föredraganden för hans mycket öppna och utmärkta sätt att samarbeta med alla skuggföredragandena. På så vis har han lyckats utarbeta en text som återspeglar alla våra uppfattningar. Detta framgick också vid omröstningen i utskottet. Tack så mycket Metin Kazak.

 
  
MPphoto
 

  Francesca Balzani, för S&D-gruppen.(IT) Herr talman, mina damer och herrar! EU och Turkiet har starka handelsförbindelser. Tullunionen har gjort det möjligt för EU och Turkiet att nå en handelsvolym sinsemellan på anmärkningsvärda 100 miljarder euro per år.

Det är framför allt Turkiets geopolitiska läge som gör landet till en viktig länk mellan Medelhavsområdet, Mellanöstern, Asien, Kaukasien och Svartahavsregionen. Men Turkiet är också ett land som skiljer sig mycket från Europa. Det har en helt annan demografisk utveckling, och är ett ungt land som först tog itu med krisen och sedan de svåra reformer som krävdes på grund av den demografiska utvecklingen.

Det är således ett land som kompletterar EU eftersom det på många sätt är så olikt EU, och därför finns det en stor ömsesidig potential. Det är den som vi måste inrikta oss på. Vi måste vara noga med att inte slösa bort denna potential utan omvandla den till lönsamma investeringar.

Det är sant att EU är en viktig handelspartner, men Turkiet vänder alltmer blicken mot Ryssland, Afrika och Mellanöstern. Dessutom omfattar tullunionen ännu inte offentlig upphandling och tjänster, och det finns fortfarande omfattande hinder för den internationella handeln.

Därför måste vi verka för att undanröja hindren för denna potential, och jag anser att betänkandet vi diskuterar i dag och ska rösta om inom de närmaste dagarna går i denna riktning. Det finns nämligen områden där vi verkligen måste utnyttja den här potentialen: energi, miljö, tjänstenätverk och infrastruktur. Därför är detta betänkande ett viktigt steg, och jag tycker att vi ska stödja Metin Kazaks arbete och jag vill tacka honom för det.

 
  
MPphoto
 

  Niccolò Rinaldi, för ALDE-gruppen.(IT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag välkomnar Metin Kazaks betänkande, som i princip handlar om att EU har ett enastående instrument för att ytterligare utveckla sina förbindelser, även sina politiska förbindelser, med Turkiet, nämligen handelspolitiken.

Turkiets viktiga geostrategiska läge i förhållande till Medelhavsområdet, Mellanöstern, Centralasien och Kaukasus har redan nämnts. I en vacker dikt av den turkiske poeten Nâzım Hikmet kan man läsa att ”detta land har samma form som ett sto som sträcker ut i full galopp ända från Asien till Medelhavet”. Vi skulle gärna vilja se stoet Turkiet som en verklig stöttepelare för förbindelserna med dessa regioner, där Turkiet är ett av centrumen.

Men detta förutsätter att de politiska förbindelserna och handelsförbindelserna med Armenien stabiliseras, att Cypernfrågan får en lösning, och jag vill betona punkt 11 i Metin Kazaks betänkande om tullunionens drivkraft och tillämpning när det gäller den del av Cypern som ockuperas av Turkiet. Allt är alltså inte perfekt. Francesca Balzani påpekade också att det finns problem, särskilt på områdena varumärkesförfalskning, försvar och skydd av immateriella rättigheter samt tullunionens tillämpning inom tjänstesektorn och offentlig upphandling.

Jag vill tacka Metin Kazak. Medelhavsområdet står inför förändring, och vi vill förändra det tillsammans med Turkiet, som enligt Internationella valutafonden förväntas få en tillväxt på 37 procent fram till 2020. Det säger allt vi behöver veta.

 
  
MPphoto
 

  Franziska Keller, för Verts/ALE-gruppen.(EN) Herr talman! Även jag vill gratulera föredraganden till ett mycket bra betänkande, som också visar hur mycket Turkiet och EU betyder för varandra som handelspartner och hur viktig tullunionen är.

Det finns fortfarande många problem som vi måste lösa på bägge håll, både i Turkiet och i EU. I Turkiet finns ett stort behov av att stärka bland annat arbetstagarnas rättigheter. Men det finns också problem som behöver lösas här i EU, och ett av dem är viseringslättnader. Vi bör införa viseringslättnader inte bara för lastbilschaufförer och företagare utan även för studenter, turister och andra personer, så att vi kan stärka samarbetet inte bara mellan staterna utan även mellan människorna. När det gäller frihandelsavtal bör vi låta Turkiet delta fullt ut vid förhandlingsbordet, eftersom även detta land i hög grad påverkas av frihandelsavtalen.

På det stora hela bör vårt förhållande till Turkiet styras av rättvisa, och det omfattar att tydligt budskap om att EU håller sina löften och välkomnar Turkiet som medlemsstat så snart Turkiet uppfyller Köpenhamnskriterierna.

 
  
MPphoto
 

  Kyriacos Triantaphyllides, för GUE/NGL-gruppen.(EL) Herr talman! Folkomröstningen om grundlagsreformen i Turkiet fick ett positivt resultat, men detta är bara ett litet steg på vägen mot allomfattande personlig och politisk frihet och facklig föreningsfrihet.

En del av kurderna och många andra avstod från att rösta eller röstade mot folkomröstningen, just för att de vill ha mer långtgående förbättringar och självklara rättigheter. Det är beklagligt att det fortfarande inte finns någon lagstiftning som garanterar fullständig respekt för fackföreningars rättigheter, kollektiva förhandlingar och strejkrätt, i enlighet med Internationella arbetsorganisationens normer.

Vi som politisk grupp vill betona att framsteg i ett land inte kan mätas enbart i handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser. Vi välkomnar att Europaparlamentet också har använt detta betänkande för att framföra ett konsekvent budskap till Turkiet. Den selektiva tillämpningen – eller snarare icke-tillämpningen – av tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EU och Turkiet, som inte har fått några större återverkningar på anslutningsförhandlingarna, kan inte godtas.

Om Turkiet vill se handel mellan det turkcypriotiska samhället och EU bör landet därför inte söka efter indirekta sätt att erkänna en enhet som är olaglig enligt internationell rätt och FN:s resolutioner. I stället bör det godta förslaget från Republiken Cyperns president, Demetris Christofias, om att Famagusta ska återlämnas till sina rättmätiga invånare genom FN, och att handeln i stadens hamn ska ställas under EU:s beskydd.

Detta förslag, som inte grundas på några dolda motiv, skulle kunna bidra avsevärt till att stärka den turkcypriotiska ekonomin och skulle samtidigt kunna bli en utgångspunkt för mer omfattande insatser för att försona de två befolkningsgrupperna på ön.

 
  
MPphoto
 

  William (The Earl of) Dartmouth, för EFD-gruppen.(EN) Herr talman! I betänkandet beskrivs Turkiet som den sjätte största ekonomin i Europa. Faktum är emellertid att det totala landområdet som tillhör Turkiet uppgår till nästan 780 000 kvadratkilometer, och därav är det endast tre och en halv procent – mindre än 30 000 kvadratkilometer – som faktiskt ligger i Europa. Bara EU skulle kunna klassa Turkiet som ett europeiskt land!

EU har haft tullunionen med Turkiet sedan 1995. Detta är något högst ovanligt. De enda andra länderna med samma ställning är Monaco och Andorra. Jag skulle vilja lyfta fram ett viktigt faktum: Att tullunionen finns och dessutom är framgångsrik innebär att Turkiets medlemskap i EU, som skulle leda till en fullständig politisk union – med alla de långtgående följder detta skulle få – blir fullkomligt onödigt. Detta är något som kommer att diskuteras i Europa en lång tid framöver.

 
  
MPphoto
 

  Laurence J.A.J. Stassen (NI) . – (NL) Herr talman! Framför oss har vi ett betänkande om frihandel och ekonomiska förbindelser med Turkiet. Sedan tullunionen med Turkiet bildades 1996 har handeln mellan Turkiet och de europeiska länderna ökat kraftigt.

Det nederländska frihetspartiet (PVV) ser frihandel som något som bör välkomnas, och vi stöder förslagen om att avlägsna tekniska handelshinder och byråkratiska hinder. Frihandel gynnar oss alla, både Turkiet och EU-länderna. Samtidigt bör det stå klart att samarbetet med Turkiet ska begränsas till handelsförbindelser. PVV vänder sig emot att Turkiet ansluter sig till EU. EU kan ha affärsförbindelser med hela världen, exempelvis med länder som Förenta staterna, Israel och Japan, men det innebär inte att dessa länder också borde bli medlemmar i EU.

Frihandel med Turkiet ska på intet sätt ses som ett språngbräde för turkiskt EU-medlemskap. PVV har inga som helst invändningar mot Turkiet som handelspartner för EU, men avvisar bestämt långtgående europeisk integration och turkiskt medlemskap i EU.

 
  
MPphoto
 

  Ria Oomen-Ruijten (PPE).(NL) Som parlamentets Turkiet-fördragande vill jag gratulera betänkandets föredragande till ett tydligt förslag. Jag håller med honom om att tullunionen har medfört stora fördelar för såväl turkiska som europeiska företagare.

Liksom kommissionsledamoten sade har tullunionen emellertid ännu inte fullbordats, och i ett antal avseenden är den långtifrån perfekt. Möjligheterna och utmaningarna för våra handelsförbindelser med Turkiet är uppenbara. De återstående handelshindren och tekniska hindren måste undanröjas utan dröjsmål. Att gå vidare med unionens regelverk kommer också att möjliggöra ytterligare harmonisering. Dessutom är det särskilt viktigt att vi tar upp kampen mot varumärkesförfalskade produkter, eftersom detta är till enormt besvär för många europeiska tillverkare av märkesvaror, och även eftersom varumärkesförfalskade produkter, däribland leksaker, kan vara verkligt farliga – inte minst för turkiska medborgare.

Det finns också mycket att säga om den sociala ekonomin, särskilt om fackliga rättigheter. Om vi vill ha denna sociala ekonomi har åtminstone ett litet steg framåt tagits. På energiområdet har vi gemensamma intressen, så vi bör inrikta oss på dessa. Dessutom har vi frågan om viseringar. Alltför ofta har jag varit med om att folk i Turkiet haft svårigheter eftersom de behandlas annorlunda, och jag vill rikta kommissionsledamotens uppmärksamhet på ytterligare ett fall.

Det är mycket viktigt att Turkiet fullständigt genomför tilläggsprotokollet till associeringsavtalet. Ratificeringen av detta protokoll skulle avlägsna ett enormt hinder för ytterligare handelsförbindelser som skulle kunna vara fördelaktiga för både Turkiet och Europa. Det är bra att vi nu har detta betänkande, och vi kommer att ta upp alla de politiska frågorna och svaren ännu en gång i ett betänkande som utrikesutskottet ska utarbeta.

 
  
MPphoto
 

  Kader Arif (S&D).(FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först av allt vill jag gärna framföra en allmän synpunkt på betänkandet, som enligt min åsikt speglar vår inställning till Turkiet. Vad jag menar är att det är tvetydigt, även om jag måste gratulera föredraganden och skuggföredragandena till deras arbete. Det avspeglar vår obeslutsamhet gentemot detta land.

Medan ändringsförslagen ett efter ett antogs eller förkastades i utskottet för internationell handel kom en bakomliggande – nästan subliminal – fråga gång på gång på tal. Det var emellertid en fråga som inte riktigt hör till ämnet ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Turkiet: Är vi för eller mot detta lands anslutning till EU?

Detta avspeglar ett slags tvekan, som inte har uppmärksammats tillräckligt. Bör Turkiet bara betraktas som vilket annat tredjeland som helst som man kan utveckla handelsförbindelser med, eller som ett kandidatland för anslutning, vilket medför särskilda skyldigheter som måste fullgöras av båda parter?

I dagsläget är det verkligen svårt att säga om detta betänkande ger en korrekt bild av våra förbindelser med Turkiet, och i synnerhet om det faktiskt utgör en EU-strategi på detta område. Det beror på hur vi ställer oss i denna fråga: Vill vi helt enkelt ha ett privilegierat partnerskap, eller vill vi faktiskt att Turkiet ska ansluta sig till EU?

Jag vill helt enkelt varna för de motsägelsefulla signaler vi ger. Vi kan inte fortsätta med denna tvetydiga inställning till vårt gemensamma öde samtidigt som vi oroar oss över att Turkiet verkar ta avstånd från EU. Partnerskap kräver uppriktighet, men det kräver också tillit. Det kräver uppriktighet eftersom Turkiet fortfarande behöver göra stora insatser för att genomföra genomgripande reformer och fullgöra sina åtaganden. Det kräver emellertid också tillit, vilket innebär att vi måste ge uppmuntran och positiva signaler.

När turkarna röstade för att reformera sin grundlag för ett par dagar sedan gjorde de också vad EU kräver av dem. De gör nämligen gradvis sin lagstiftning förenlig med våra normer så att Turkiet kan bli en fullfjädrad medlemsstat. Det finns fortfarande lång väg att vandra och mycket arbete att utföra, men vi bör inte skapa ytterligare hinder och förlora syftet med våra förbindelser ur sikte – nämligen medlemskap.

(Talaren godtog att besvara en fråga (blått kort) i enlighet med artikel 149.8 i arbetsordningen.)

 
  
MPphoto
 

  William (The Earl of) Dartmouth (EFD).(EN) Herr talman! Har det fallit talaren in att den reformerade grundlag han nämnde också innebär att rättsväsendets oberoende har undergrävts avsevärt, och är detta något han ställer sig positiv till?

 
  
MPphoto
 

  Kader Arif (S&D).(FR) Herr talman! Jag kan bara se gott i en reform av detta slag, som alltid är något ytterst komplext. Att armén nu har mindre makt och att demokratin framskrider är enligt min åsikt en viktig signal till EU.

Man kan alltid kritisera och anse att vissa saker inte har gjorts, men ett steg framåt är ändå ett steg framåt. Jag är inte pessimist av naturen. Jag anser att alla de åtgärder som Turkiet har vidtagit utgör steg i rätt riktning och att detta uttrycker en vilja att ansluta sig till EU. Låt oss därför försöka stödja detta.

 
  
MPphoto
 

  Anneli Jäätteenmäki (ALDE).(FI) Herr talman! Jag vill gratulera föredraganden, Metin Kazak. Detta är ett utmärkt betänkande, och till skillnad från föregående talare, Kader Arif, anser jag inte att det borde omfatta allt mellan himmel och jord. Detta är ett betänkande som specifikt handlar om handel och ekonomiska förbindelser. EU:s stora problem är att när ett betänkande utarbetas räknar man upp alla möjliga saker men säger egentligen ingenting om något. I detta fall behandlas de frågor som är relevanta för betänkandet klart och tydligt, och jag vill tacka Metin Kazak för detta.

Den tullunion som EU och Turkiet ingick 1996 har gett Turkiet förankring på de europeiska marknaderna. Landet är en viktig handelspartner för alla de europeiska länderna och för EU. Det är emellertid beklagligt att tullunionen fortfarande verkar dras med alla möjliga slags problem. De turkiska myndigheterna kräver ofta tillstånd och licenser för importerade varor, vilket strider mot avtalet. Vi vet förstås att även EU-länderna gör sig skyldiga till detta. Detta kräver åtgärder på båda sidor för att lösa problemen.

Föredraganden tog upp problemet med varumärkesförfalskning. Detta kommer att kräva mycket mer arbete. Turkiets största problem är givetvis dess gråa ekonomi. Den uppgår till hela 50–70 procent av värdet av landets totala ekonomi. Detta inverkar naturligtvis på handeln och ekonomin, och är något som Turkiet behöver åtgärda.

I framtiden måste särskild uppmärksamhet riktas mot handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser mellan Turkiet och EU, och tullunionen behöver göras mer praktiskt användbar på alla nivåer. Turkiet behöver EU, men EU behöver också Turkiet.

 
  
MPphoto
 

  Niki Tzavela (EFD).(EL) Herr talman! Även jag vill gratulera Metin Kazak till hans objektiva betänkande. Jag vill emellertid också framföra två realistiska synpunkter.

Den första handlar om punkt 26 om energiförsörjning. Jag anser att både kommissionen och Europaparlamentet har överskattat Turkiets betydelse inom energisektorn. Turkiet producerar inte energi. Turkiet är en sällsynt förbindelseväg för energinät. Detta löser inte några särskilda problem för oss. Det finns andra nät för att överföra energi.

Vi bör vara realistiska och inse att allt vi diskuterar inom energisektorn – Nabuccoprojektet och så vidare – är pappersexercis, för själva landet kan inte förse oss med energi. Tvärtom är det ett land med mycket industrier som behöver energi, och det är ur den synvinkeln vi bör betrakta det.

Den andra punkten som jag vill kommentera gäller handeln: Vi kan inte tala om att öppna upp för handel med Turkiet när marknaden för imitationer av europeiska varor blomstrar i landet. Vart man än går ser man imitationer – onekligen mycket goda imitationer – av europeiska varor i skyltfönster, på utomhusmarknader och i de turkiska basarerna. Dessutom är Turkiet ett införselland för imiterade varor från Fjärran östern. Såvida vi inte löser våra handelsproblem med Turkiet, problem som skadar den europeiska marknaden, kommer vi inte att kunna göra framsteg på andra diskussionsområden.

 
  
MPphoto
 

  Georgios Papastamkos (PPE).(EL) Herr talman! Vi inser betydelsen av handelsförbindelserna mellan EU och Turkiet. Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) intog en ansvarsfull hållning och bidrog därmed till att se till att den ursprungliga texten till det betänkande vi nu debatterar blev så välavvägd som möjligt.

Vi uppmanar Turkiet att fullständigt och utan dröjsmål fullgöra alla sina skyldigheter enligt tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EU och Turkiet på ett icke-diskriminerande sätt och att vara medvetet om att underlåtande att göra detta kan få en allvarlig inverkan på förhandlingarna.

Jag vill även instämma med Niccolò Rinaldi och Niki Tzavela och poängtera att Turkiet är ett av de ledande produktionsländerna för de imiterade varor som beslagtas i EU – jag upprepar, ett av de ledande länderna – och att Turkiet inte tillämpar immaterialrättsreglerna på ett effektivt sätt.

EU:s yttre åtgärder, inklusive den gemensamma handelspolitiken, är avsedda att trygga demokratiska principer och respekt för principerna i FN-stadgan och den internationella rätten, och att bygga upp partnerskap med tredjeländer som delar dessa värderingar.

Denna grundläggande princip i Lissabonfördraget måste tillämpas till punkt och pricka. Vi måste alltid ha i åtanke att EU inte förhandlar med Turkiet – det är Turkiet som förhandlar med EU om anslutning. Det är Turkiets sak att anpassa sig. Quod erat demonstrandum – det är Turkiet som ska visa de önskvärda resultaten.

 
  
MPphoto
 

  George Sabin Cutaş (S&D).(RO) Turkiet är EU:s sjunde största handelspartner och det enda EU-kandidatlandet som har fördelen av en tullunion med EU.

Till följd av detta har Turkiet och EU en särskild relation där handel och ekonomiskt samspel spelar en viktig roll. Mot denna bakgrund behöver båda parter arbeta tillsammans för att samordna sin handelspolitik, särskilt när det gäller att sluta frihandelsavtal med tredjeländer.

Tullunionen behöver också stärkas genom att jordbruksprodukter, tjänster och offentlig upphandling tas med i avtalet, liksom genom att man löser visumproblemen för turkiska handelsidkare som vill resa in i EU.

I en tid då effekterna av den ekonomiska krisen fortfarande är kännbara blir ett närmare samarbete inom ekonomi och handel mellan de två regionala makterna ännu mer nödvändigt. EU måste ge Turkiet tydligare signaler så att man framgångsrikt kan förmedla Europas grundläggande värderingar till detta land.

 
  
MPphoto
 

  Jaroslav Paška (EFD). (SK) Turkiet är ett land som länge har förhandlat om anslutning till EU. Förhandlingarna har varit utdragna och komplicerade, delvis för att Turkiets kulturella traditioner ligger mycket långt från de civiliserade värderingarna i dagens Europa.

Ett gediget handelspartnerskap kan bidra till att utveckla samarbete på områden där de turkiska medborgarna och det turkiska samhället är överens med européerna, och skapa ömsesidigt gynnsamma arbets- eller handelsförbindelser. Med sådana goda förbindelser som grund är det sedan möjligt att utveckla bättre personliga förbindelser och bygga upp ömsesidigt förtroende. Det är därför nödvändigt att tala öppet med våra turkiska vänner om alla frågor som bekymrar oss européer som grannar och handelspartner till Turkiet. Exempelvis bör vi utan förskönande omskrivningar klargöra för dem att den som släpper ut varumärkesförfalskade varor på marknaden är en simpel tjuv som grovt plundrar ägarna till upphovsrätter, patent eller andra immateriella rättigheter. Vi måste också förklara för dem att i en tullunion finns inget utrymme för undanflykter eller upprättande av något slags tekniska hinder eller tullmurar mot en handelspartner. Jag anser därför bestämt att det fortfarande finns behov av att tålmodigt uppmuntra våra turkiska vänner att bete sig på ett civiliserat och korrekt sätt på handelsområdet.

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Leszek Wałęsa (PPE). (PL) Först av allt vill jag tacka föredraganden, Metin Kazak, för hans goda avsikter och hans ansträngningar att utarbeta ett objektivt betänkande om handelsförbindelserna med Turkiet. Betänkandet täcker de mest kontroversiella frågorna om de negativa aspekterna av den bilaterala förbindelsen, och därför anser jag att det är förtjänstfullt.

Viktigast är att se till att Turkiet fortsätter att anpassa sin ekonomiska lagstiftning till EU:s normer. Praxis som att ge inhemska budgivare en prisfördel på 15 procent vid offentliga upphandlingar är diskriminerande mot utländska investerare. Komplicerade förfaranden och formaliteter, hinder för fri rörlighet för varor eller tariffära hinder samt fortsatta dröjsmål med att genomföra tilläggsprotokollet hindrar dialogen. Bara ett fullständigt genomförande av samtliga antagna avtal kommer att driva utvecklingen av positiva handelsförbindelser vidare och underlätta anslutningen till EU. Jag är övertygad om att Turkiet kommer att lyckas med denna uppgift och jag önskar landet all framgång med genomförandet av ytterligare reformer.

 
  
MPphoto
 

  Mara Bizzotto (EFD). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Ekonomiskt sett är det bra för Europa att fördjupa sina handelsförbindelser med närbelägna länder med snabb tillväxt. EU har emellertid alltid, åtminstone i teorin, fört en politik för handel med tredjeländer där sociala och humanitära aspekter tas med i beräkningen.

Därför behöver dessa avtalspunkter genomföras beslutsamt när det gäller Turkiet, ett land som är på väg att återigen bli mer islamiskt, där förhållandena för kvinnor stadigt förvärras och mer än 1 500 kvinnor dödades genom våld i hemmet 2009, och där kristna lever i rädsla för attacker från islamiska extremister. Tänk bara på det brutala mordet på biskop Luigi Padovese.

I betänkandet uppmuntrar parlamentet Turkiet att anta en ledande roll i främjandet av en öppen och rättvis handel. En sak är dock säker: Vi bör vara oroade över den ledande politiska roll som Turkiet försöker att skapa sig i arabvärlden, och över den vänskap som Turkiet odlar med Iran och med terroristgrupper som Hamas.

I vilket fall, om det måste finnas en handelspolitik, så må det väl vara så. Detta får emellertid inte bli till en trojansk häst för att underlätta Turkiets EU-inträde.

 
  
MPphoto
 

  Elisabeth Köstinger (PPE).(DE) Herr talman! EU och Turkiet har mycket goda ekonomiska förbindelser. Naturligtvis är det viktigt att utveckla handeln med Turkiet ytterligare och på så sätt skapa en hållbar ekonomisk tillväxt för såväl EU som Turkiet. Mot denna bakgrund välkomnar jag initiativbetänkandet, som handlar om den aktuella utvecklingen av handelsförbindelserna, även om denna utveckling inte enbart är positiv. I detta sammanhang vill jag nämna frågor som bekämpning av varumärkesförfalskning och importbegränsningar på farmaceutiska produkter, men också bristande konsekvens på området för offentlig upphandling, som vi behöver granska kritiskt.

Jag vill emellertid särskilt ta upp de protektionistiska åtgärder som vidtagits av Turkiet inom handeln med jordbruksprodukter och som strider mot tullunionens bestämmelser. Andelen sysselsatta inom jordbrukssektorn är över 26 procent i Turkiet. Det är därför förståeligt att särskild vikt läggs vid jordbruket och vid de jordbrukare som är sysselsatta inom denna sektor. Detta får inte under några omständigheter vara till skada för europeiska jordbruksföretag eller strida mot riktlinjerna för tullunionen. Befintliga hinder och protektionistiska åtgärder i Turkiet måste avlägsnas så fort som möjligt inom ramen för de nuvarande avtalen. Export av jordbruksprodukter av hög kvalitet från EU får inte hindras genom orättvisa åtgärder som stör handeln. Det är viktigt att fullständigt klargöra detta i det här sammanhanget.

 
  
MPphoto
 

  Danuta Jazłowiecka (PPE). (PL) Förbindelserna mellan EU och Turkiet sträcker sig nästan 50 år tillbaka i tiden och har upplevt många medgångar och motgångar, med perioder av såväl nära samarbete som kriser. I över ett årtionde har Turkiet och EU varit förbundna med varandra genom en tullunion som utgör grunden för ömsesidig handel och ekonomiskt samarbete. Liksom Metin Kazak uppger i sitt betänkande har denna tullunion ännu inte genomförts fullständigt. Det finns hinder på båda sidor och vi måste uppmana både Turkiet och medlemsstaterna att avlägsna dessa hinder.

Turkiet är sakta på väg att bli den viktigaste aktören i vad vi anser vara en viktig region, och utan Turkiet kommer insatserna att diversifiera våra gaskällor eller vår gasförsörjning, eller att uppnå stabilitet i Mellanöstern, aldrig att bära frukt. Nära samarbete med Turkiet kommer att bli allt viktigare för oss. Kina visar växande intresse för Turkiets roll som en port till Mellanöstern och Kaukasus. Om vi misslyckas med att övervinna hindren för ömsesidiga handelsförbindelser riskerar vi fortfarande att förlora Turkiet, precis som vi förlorade Afrika.

Vi börjar långsamt se tecken på att folk håller på att tröttna på att beslutet om Turkiets anslutning till EU gång på gång skjuts upp, och på att vi gör tvetydiga uttalanden. Den turkiska allmänheten är på väg att tappa intresset för att gå med i EU, vilket framgår av nyligen genomförda opinionsundersökningar. En fullbordad tullunion skulle kunna bli ett redskap för att upprätta närmare förbindelser, och skulle skapa starka handelsförbindelser och ekonomiska band. Detta är viktigt särskilt med tanke på svårigheten att fastställa en exakt tidsram för Turkiets EU-anslutning.

 
  
MPphoto
 

  Ioan Mircea Paşcu (S&D).(EN) Herr talman! EU:s handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet är även en fråga av politisk betydelse. Även om EU erkänner detta, blir det dock allt svårare för EU att inte ge intryck av att leka stirrleken med Turkiet. Eftersom EU inte är berett att stå för de konsekvenser som det innebär att avbryta anslutningsförhandlingarna, förväntar man sig att Turkiet gör detta eftersom landet har tröttnat på att de är så långdragna och komplicerade.

Den goda nyheten är att turkarna, enligt de senaste uppgifterna, är allt mer missnöjda med EU, och trots att EU har en ledande ställning som Turkiets viktigaste ekonomiska partner är andra partner som Ryssland, Kina, Förenade Arabemiraten, USA och Iran på snabb frammarsch. Framgångar i våra handelsförbindelser med Turkiet bör därför inte skymma behovet av att vi i slutändan måste bestämma oss för om vi ska godkänna Turkiet som EU-medlemsstat eller inte, med tanke på den inverkan som detta beslut kommer att ha på EU:s ställning i världen.

 
  
MPphoto
 

  Oreste Rossi (EFD). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Vi kan naturligtvis inte vara för en åtgärd som innebär en ytterligare liberalisering av handeln mellan Europeiska unionen och Turkiet, särskilt inom jordbrukssektorn.

Det är mycket billigare med arbetskraft där än här, så om vi skulle öppna våra gränser för deras produkter skulle detta medföra skada för EU:s företag. Det skulle innebära orättvis konkurrens. Det är felaktigt att främja Turkiets inträde i Europeiska unionen på ett sådant sätt som ni föreslår, alltså genom att underlätta handeln.

Vi anser att deras politiska, administrativa och sociala system skiljer sig alltför mycket från våra egna. När det gäller respekten för religionsfriheten är vi också ljusår från varandra. Att vara kristen i Turkiet är detsamma som att vara annorlunda. Den religiösa intolerans som finns i huvudstaden liksom i de stora städerna håller på att bli regel i förorter och landsbygdsområden. Därför vägrar vi att missgynna våra företag genom att förenkla Turkiets handel med våra länder.

 
  
MPphoto
 

  Andreas Mölzer (NI).(DE) Herr talman! När vi i parlamentet talar om hållbara handelsförbindelser och en förbättrad tullunion med Turkiet, måste detta naturligtvis ses som ett led i konvergensprocessen mellan Turkiet och Europeiska unionen och även i den process som, enligt många här i parlamentet, ska leda fram till Turkiets anslutning till EU. Vi vet också att de som är kritiska till denna anslutning alltid talar om ett privilegierat partnerskap, vilket måste vara ett alternativ till anslutning. Jag måste säga att Turkiet i själva verket redan har ett sådant privilegierat partnerskap genom en befintlig tullunion, en tullunion som landet självklart också måste förtjäna på andra, politiska, plan. Om vi beaktar att Turkiet fortfarande inte vill erkänna det armeniska folkmordet, om vi beaktar att Turkiet fortfarande inte vill lösa Cypernfrågan i en europeisk anda och om vi beaktar den fortsatta diskrimineringen av det kurdiska folket, kommer vi då att inse att enbart förbättrade handelsförbindelser inte kommer att möjliggöra en europeisering av Turkiet.

 
  
MPphoto
 

  Elena Băsescu (PPE).(RO) Jag vill börja med att välkomna den positiva utgången av den konstitutionella folkomröstningen den 12 september. Detta framhäver den turkiska befolkningens engagemang för det demokratiska systemet, vilket är det enda godtagbara alternativet för EU.

Innehållet i detta betänkande bekräftar än en gång behovet av att harmonisera Turkiets och EU:s handelspolitik. Genomförandet av effektiva åtgärder som syftar till att undanröja de återstående tekniska hindren inom tullunionen skulle utgöra ett stöd för Turkiet på vägen mot EU-medlemskap. Detta land har uppvisat en oerhörd återhämtningsförmåga när det gäller den ekonomiska krisen. Samtidigt som den globala efterfrågan har minskat har Turkiets utrikeshandelsvolym fördubblats, och den ekonomiska tillväxttakten beräknas bli 7 procent de närmaste åren.

Jag måste betona att förbindelserna mellan Rumänien och Turkiet har utökats på ett betydande sätt under de senaste åren. Bägge länderna är de största handelspartnerna i Balkanområdet, med en årlig handelsvolym på över 7 miljarder US-dollar. Turkiet har också en central roll när det gäller genomförandet av EU:s projekt för utveckling av energiinfrastruktur i allmänhet, till exempel Nabucco.

 
  
MPphoto
 

  Antigoni Papadopoulou (S&D).(EL) Herr talman! Turkiet har dragit fördel av den mångåriga tullunionen med EU. För att tullunionen ska fungera ännu bättre måste vi dock omedelbart ta itu med flera olösta frågor.

Turkiet måste göra mer för att anpassa sin handelspolitik och regionala handel: Turkiet måste minska byråkratin, förekomsten av förfalskade produkter och kränkningarna av fackföreningars och minoriteters mänskliga rättigheter. Turkiet måste komma till rätta med det låga antalet kvinnor på arbetsmarknaden och främja ungdomssysselsättningen.

Ännu viktigare är dock att Turkiet måste genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet fullt ut, häva embargot mot cypriotiska fartyg och flygplan, erkänna Republiken Cypern, anpassa sig till unionens regelverk och respektera Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner när det gäller organisationsrätten, strejkrätten och rätten till kollektivförhandlingar.

 
  
MPphoto
 

  Georgios Koumoutsakos (PPE).(EL) Herr talman! Jag vill också gratulera Metin Kazak till ett mycket lyckat och objektivt betänkande.

Handelsförbindelserna mellan Europeiska unionen och Turkiet är faktiskt oerhört viktiga, och därför måste vi gå mycket varsamt fram på detta område. Vi måste dock även belysa de saker som måste förbättras.

Jag vill därför ta upp två av dessa saker. Vi har på nytt tagit upp frågan och diskussionen om huruvida Turkiet är ett europeiskt eller icke-europeiskt land. Vi vill naturligtvis att Turkiet ska vara ett europeiskt land så att det en dag kan bli en del av den europeiska familjen. När det gäller piratkopierade produkter, imitationsprodukter och det bristande skyddet av immateriella rättigheter är Turkiet dock med all säkerhet mer ett asiatiskt än ett europeiskt land.

För det andra vill jag kommentera en sak som rör tullunionen. Tullunionen utgör kärnan i det europeiska projektet, det vill säga projektet för ett enat Europa. Det är uteslutet att ett kandidatland inte tillämpar en tullunion fullt ut och att Turkiet vägrar ansluta sig till en tullunion med en viss medlemsstat, liksom Turkiet har gjort i fråga om Republiken Cypern.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: LAMBRINIDIS
Vice talman

 
  
MPphoto
 

  Karel De Gucht, ledamot av kommissionen.(EN) Herr talman! Av det som vi har hört framgår det tydligt att det råder ett stort samförstånd kring detta betänkande. Jag vill bara säga ett par ord om följande frågor: de problem som Turkiet har stött på vid ingåendet av frihandelsavtal med EU:s partner, viseringsfrågan och tillämpningen av immaterialrätten.

För att börja med den senare punkten har tillämpningen av immaterialrätten och produktförfalskning nämnts upprepade gånger under debatten. Jag är också oroad och kommissionen kommer att fortsätta att trycka på dessa frågor. Efter över två år av upprepade krav gick Turkiet nyligen äntligen med på att upprätta en arbetsgrupp för att diskutera immaterialrättsliga frågor. Detta är ett första steg i rätt riktning, och jag hoppas att denna arbetsgrupp kommer att bidra till framsteg i dessa viktiga frågor.

För det andra har Turkiet, när det gäller de problem som landet har mött vid ingåendet av frihandelsavtal, under flera års tid sagt att man drabbas av negativa konsekvenser på grund av svårigheterna att ingå frihandelsavtal med vissa av EU:s frihandelsavtalspartner. Det bör dock betonas att de svåra problemen när det gäller frihandelsavtalen är mycket få. Trots upprepade krav från kommissionens avdelningar har Turkiet dessutom underlåtit att tillhandahålla viktiga uppgifter som visar de påstådda negativa konsekvenserna för den turkiska ekonomin.

Dessutom bör det noteras att kommissionen har handlat helt i linje med tullunionsavtalet och till och med redan har gjort mer än den behöver, genom att hjälpa Turkiet att inleda frihandelsavtalsförhandlingar med frihandelsavtalspartnerna. Vi är beredda att, tillsammans med Turkiet, än en gång försöka bemöta landets betänkligheter i detta avseende. Om detta skulle innebära att den turkiska regeringen bjuds in till kommissionen för att förhandla om frihandelsavtal med tredjeländer är givetvis en helt annan fråga.

Viseringsfrågor omfattas inte av tullunionen. Kommissionen undersöker nu olika former för ett förfarande för att ytterligare förenkla rörligheten för personer mellan EU och Turkiet, särskilt genom ett snabbt införande av EU:s nya viseringskodex som kommer att innebära praktiska förbättringar för turkiska viseringssökande. Kommissionen kommer också att betona sitt åtagande att inleda en dialog som kan leda till en ytterligare förbättrad rörlighet när rådet väl har gett grönt ljus för detta. En förutsättning för detta är dock att återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet ingås.

 
  
MPphoto
 

  Metin Kazak, föredragande.(EN) Herr talman! Jag vill tacka alla kolleger, skuggföredragande och kommissionsledamot Karel De Gucht för de ovanligt positiva rekommendationer och åsikter som underlättade debatten om betänkandet om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet.

Jag anser att vi från denna diskussion kan dra slutsatsen att förbindelserna mellan Turkiet och Europeiska unionen verkligen är oerhört viktiga för bägge sidor, och att det inte råder några tvivel om att det är nödvändigt att utveckla dem. I den fråga som några kolleger har ingett om huruvida dessa förbindelser har samband med Turkiets eventuella medlemskap i EU är min ståndpunkt att ju djupare och framgångsrikare handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna blir, desto bättre kommer de turkiska medlemskapsförhandlingarna att gå.

Det återstår mycket arbete för Turkiet och EU innan bestämmelserna i tullunionen verkligen har införts och tillämpats fullt ut. Jag anser dock att den främsta förutsättningen för detta är lika stor god vilja och ärlighet från såväl Europeiska unionens som Turkiets sida.

Jag vill återigen tacka alla som har bidragit till denna diskussion, och jag tror att de frågor som har tagits upp kommer att granskas noggrant av utskottet och att de kommer att ge ett riktigt uppsving, en ny dimension och en ny anda i alla olösta frågor inom ramen för tullunionens samrådsmekanism så att de kan lösas inom en snar framtid.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon, tisdagen den 21 september kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig.(EN) Jag ger mitt fulla stöd till betänkandet om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet. Att främja det inbördes förhållandet mellan EU och Turkiet genom stärkta de handelsmässiga och ekonomiska banden kommer att vara till stor nytta för båda sidor. Den allvarliga krisen när det gäller ungdomsarbetslösheten i Turkiet har framhävts, och undanröjandet av de onödiga hindren för handeln och de betungande förfarandena kommer att leda till ökade handelsvolymer som, i sin tur, kommer att inverka positivt på sysselsättningsnivåerna. Man bör stödja de insatser som görs för att fullborda tullunionen och särskilt utöka den så att den även omfattar jordbruksprodukter. En sådan utveckling skulle vara ett tecken på att Turkiet åtar sig att slutföra nödvändiga reformer. Resolutionen efterlyser även åtgärder som skulle ge ett inslag av välkomnande i förbindelserna mellan EU och Turkiet.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy