Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2171(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0192/2010

Ingivna texter :

A7-0192/2010

Debatter :

PV 20/09/2010 - 24
CRE 20/09/2010 - 24

Omröstningar :

PV 21/09/2010 - 5.9
CRE 21/09/2010 - 5.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0327

Fullständigt förhandlingsreferat
Måndagen den 20 september 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

24. Förebyggande av katastrofer (kortfattad redogörelse)
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av João Ferreira, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om kommissionens meddelande: En gemenskapsstrategi för förebyggande av katastrofer (KOM(2009)00822009/2151(INI)) (A7-0227/2010).

 
  
MPphoto
 

  João Ferreira, föredragande.(PT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Flera gånger under det senaste året har rubriker och nyheter fyllts av stormar, översvämningar och andra katastrofer med allvarliga följder för allmänheten, markområden, ekonomin och miljön.

Men det var inte det enda året som det hände. Under solidaritetsfondens sex första år har kommissionen fått 62 ansökningar om ekonomiskt stöd, från 21 olika länder. Av dessa hör närmare en tredjedel till kategorin ”större katastrofer”. Andra katastrofer har inte lett till några ansökningar om utnyttjande av fonden. Detta trots allvarliga och i många fall varaktiga konsekvenser för den drabbade befolkningen, miljön och ekonomin.

Katastrofer är djupt orättvisa. De påverkar nästan alltid mest dem som är minst benägna att skydda sig själva, antingen det rör sig om människor eller stater. Av den anledningen fastställs i betänkandet att ett av huvudmålen för en unionsstrategi för förebyggande av katastrofer bör vara att minska de nuvarande skillnaderna mellan regioner och medlemsstater inom detta område. De regioner och medlemsstater där riskerna för katastrofer är större och de ekonomiska förutsättningarna låga måste få hjälp med det förebyggande arbetet.

Naturkatastrofer och följaktligen katastrofer orsakade av människor kan och bör förebyggas.

Katastrofer är ofta orsakade av politiska åtgärder som skapar en obalans mellan människan och omgivningen.

I betänkandet erkänns att EU:s sektorspolitik, till exempel den gemensamma jordbrukspolitiken, har lett till ökade risker för vissa regioner och deras befolkningar, i det här fallet genom att man uppmuntrar nedläggning av jordbruksverksamheter och därmed orsakar ökenspridning.

Det är därför viktigt att arbeta för att rätta till och förändra situationen. En mycket viktig faktor för att förebygga katastrofer är att gynna ett balanserat utnyttjande av marken samt ekonomisk och social utveckling som är i harmoni med naturen.

Betänkandet innehåller många riktlinjer och rekommendationer. De diskussioner som hölls i de olika utskotten, diskussionen med skuggföredraganden och föredraganden om olika ståndpunkter samt de förslag som alla parter lade fram i samband med den slutliga versionen av betänkandet har inneburit stora bidrag. Jag vill tacka alla för de synpunkter och det intresse som visats samt för öppenheten i den djupa och berikande diskussionen.

Jag vill kortfattat lyfta fram några av de rekommendationer som anges i betänkandet, nämligen följande: en lämplig ekonomisk ram för förebyggande av katastrofer, som kan stärka och koppla samman befintliga instrument; fastställande av åtgärder med prioriterat stöd till medlemsstaterna, för att rätta till situationer som kan föranleda risker; förbättring av medlemsstaternas system för tidig varning och förstärkta förbindelser mellan de olika systemen för tidig varning; inrättande av ett offentligt försäkringssystem för jordbruket; inrättande av ett europeiskt observatorium för torka och ökenspridning; och upprättande av ett specifikt initiativ för skogsskydd och brandförebyggande åtgärder.

Slutligen, till följd av förebyggande arbete och med tanke på erfarenheterna från de senaste katastroferna, behövs en översyn av förordningen om solidaritetsfonden, så att fonden kan utnyttjas på ett mer flexibelt och snabbare sätt.

Frågan om katastrofer har redan vid flera tillfällen varit föremål för resolutioner i parlamentet. Vissa rekommendationer i betänkandet ingick redan i tidigare resolutioner. Det visar bara på hur brådskande de är. Rekommendationerna behöver följas upp och genomföras. Mycket lite har tyvärr gjorts inom detta område och kommissionen bär ett särskilt ansvar för förseningen.

Jag uppmanar kommissionen att se det breda samförstånd som betänkandet väckte vid omröstningen och i diskussionerna i utskotten – och som jag hoppas bekräftas när omröstningen sker under sammanträdet – som en tydlig signal om att resolutionen tas på allvar och att de åtgärder som anges är värda att genomföras.

 
  
MPphoto
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE).(PT) Herr talman, herr kommissionsledamot! Betänkandet är mycket viktigt, särskilt just nu när naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor inträffar allt oftare och med ständigt ökande förluster i människoliv, samt socioekonomiska kostnader och miljökostnader. Det är därför mycket viktigt att agera snabbt och effektivt, särskilt när det gäller förebyggande arbete, vilket är det främsta målet för betänkandet.

Jag hade äran att utses till föredragande för yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, och jag vill ta tillfället i akt för att gratulera João Ferreira, som utarbetade ett givande dokument och införlivade delar av yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i betänkandet av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling oroas främst över översvämningarnas, torkans och i synnerhet brändernas konsekvenser för jordbruksproduktion och skogar.

Vi minns hur Portugal i år drabbades av sådana händelser, med översvämningar på Madeira som orsakade skador för 1,3 miljarder euro och skogsbränder under sommaren, som orsakade skador beräknade till 385 miljoner euro.

Med hänsyn till detta anser vi att det är brådskande att införa inte bara de förebyggande metoder som anges i betänkandet utan också, när det gäller konkreta insatser, att införa ett gemensamt och obligatoriskt försäkringssystem och gemensamma fonder för jordbruket samt att reformera EU:s solidaritetsfond.

 
  
MPphoto
 

  Petru Constantin Luhan (PPE).(RO) Antalet naturkatastrofer ökar väsenligt i Europeiska unionen och de blir allt allvarligare. De översvämningar och skogsbränder som inträffade i somras är ett bevis på det. Utöver förlusterna i människoliv har katastroferna orsakat stora skador i medlemsstaterna och påverkat olika områden som infrastruktur, ekonomiska mål, jordbruksmark samt också naturtillgångar och kulturella tillgångar.

Jag vill betona den särskilt viktiga roll som sammanhållningspolitiken spelar för att förebygga naturkatastrofer. Jag anser att vi måste sträva efter att minska de rådande skillnaderna mellan regionerna i Europa, särskilt genom att hjälpa till att förbättra det förebyggande arbetet i sårbara regioner och i medlemsstater med mindre ekonomiska resurser. EU-stöd är den enda lösningen för att dessa stater ska kunna hantera de skador som katastroferna orsakar.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE).(EN) Herr talman! Det har nämnts att antalet naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan har ökat ovanligt mycket under de senaste åren, med stora förluster av egendom och också av människoliv. Förra året var det värsta året någonsin med översvämningar i mitt land. Jag vill tacka kommissionsledamot Michel Barnier och kommissionen för den flexibilitet som de visade när de frigjorde medel från solidaritetsfonden till oss – 13 miljoner euro.

Vissa irländska myndigheter har tyvärr inte visat samma flexibilitet. I Bandon till exempel är alla överens om att tillfälliga åtgärder måste vidtas omedelbart genom att muddra floden för att se till att samma skador inte uppstår igen om det skulle bli en liknande översvämning i år. Men inre fiskerimyndigheten har motsatt sig det, så de förefaller återigen befinna sig i riskzonen om en ny översvämning inträffar.

Detta visar, som föredraganden sade, att kommissionen måste använda sina muskler, sina befogenheter och sitt inflytande för att se till att åtgärder vidtas för att undvika sådana katastrofer i framtiden. Förhoppningsvis inträffar de inte igen.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Budskapet är således: ”Do not abandon Bandon!”

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Många medlemsstater har under det gångna året drabbats hårt av flera olika naturkatastrofer som inte bara har orsakat stora materiella skador, utan även krävt människoliv som inte kan värderas i ekonomiska termer.

Eftersom naturkatastrofer orsakar skador som överstiger vad enskilda stater kan hantera vill jag än en gång framhålla att solidaritetsfonden måste moderniseras. Det handlar mer konkret om att öka insynen, anpassa villkoren och göra det möjligt att mobilisera resurser snabbare. När vi ser över villkoren för utnyttjande av medel från framför allt solidaritetsfonden måste vi också ta hänsyn till den regionala aspekten, så att det inte på ett paradoxalt sätt blir så att ekonomiskt stöd inte kan ges till de regioner som behöver det mest. Eftersom de naturliga elementen inte respekterar några nationella gränser vill jag också säga att man måste utbyta erfarenheter och förbättra samordningen och samarbetet, särskilt i gränsregioner.

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Herr talman! Jag vill poängtera att mina kommentarer är avsedda att komplettera den föregående talarens. Förutom de ekonomiska förutsättningar som krävs för att få bukt med översvämningsskadorna och vidta förebyggande åtgärder har vi i min hemregion – Fristaten Sachsen – där vi senast hade översvämningar, dessutom funnit att det framför allt krävs en avsevärd förbättring av samarbetet mellan medlemsstaterna. Det handlar bara om att vi måste komma överens om förebyggande åtgärder. Det spelar ingen roll att allt är bra i flodens nedre delar om man inte har kunnat vidta ordentliga översvämningsskyddsåtgärder i flodens övre delar. Det är också viktigt att se till att vi har en effektiv kommunikation.

Därför måste tonvikten främst ligga på gränsöverskridande samarbete, eftersom naturkatastrofer inte håller sig inom de nationella gränserna. Bara tillsammans kan vi klara av att hantera dessa katastrofer på ett effektivt sätt.

 
  
MPphoto
 

  Antigoni Papadopoulou (S&D).(EL) Herr talman! Som föredragande för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor vill jag tillfoga vad vi skrev i vårt yttrande till det som redan har sagts.

Vårt bidrag ligger i att vi utöver vad som har sagts om system för tidig varning, solidaritetsfonden och operativt samarbete lägger särskild vikt vid att principen om icke-diskriminering ska följas vid beviljandet av stöd.

Stöd ska med andra ord ges till drabbade områden utifrån deras behov och utan diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, egendom, börd eller annan ställning hos de mottagare som har drabbats av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan.

Vi erinrar också om att grundläggande mänskliga rättigheter hamnar i farozonen i katastrof- och nödsituationer och måste värnas.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Tack så mycket! Vi tackar er också för det grekiska ordet ”katastrof”.

 
  
MPphoto
 

  Michel Barnier, ledamot av kommissionen.(FR) Herr talman! Jag vill för min vän och kollega Kristalina Georgievas räkning – eftersom hon inte kunde komma hit i kväll – tacka João Ferreira för kvaliteten på hans mycket heltäckande och balanserade betänkande, som kommer vid rätt tidpunkt.

Som ni alla har påpekat, och som inte minst Miroslav Mikolášik sade alldeles nyss, har vi sett en ökning av antalet katastrofer utanför Europa – i synnerhet i Pakistan, men också i Haiti – och även på hemmaplan, på europeiskt territorium, i framför allt Centraleuropa. I era anföranden har ni nämnt Madeira, Irland och Portugal, och Peter Jahr nämnde översvämningarna i Sachsen. Själv har jag dock inte glömt översvämningarna 2002 som ledde till att jag som dåvarande kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik utformade, och med Romano Prodis stöd slutligen lade fram, förslaget om inrättandet av solidaritetsfonden, som sedan dess har kommit till flitig användning.

Dessa händelser är en påminnelse om att vi inte kan slå oss till ro utan hela tiden måste förbättra våra rutiner, stärka vår katastrofhanteringskapacitet och främja en förebyggande politik – eftersom det alltid är lättare att förebygga än att återställa – för att minimera de tragiska konsekvenserna av dessa katastrofer.

Kommissionen har förbundit sig att fortsätta med denna balanserade strategi för att täcka in förebyggande, beredskap och insatser. Herr Ferreira! Ni betonar hur viktiga EU:s finansiella instrument är för att stödja medlemsstaternas förebyggande insatser.

Petru Constantin Luhan nämnde regionalfonderna, som även kan utnyttjas för nationella förebyggande åtgärder. Vi har solidaritetsfonden, vars betydelse togs upp av Seán Kelly och som jag tror mig kunna säga, fru Papadopoulou, förvaltas på ett opartiskt sätt, även om man alltid kan utvärdera reglerna för dess utnyttjande. Denna solidaritetsfond, som jag är tämligen väl insatt i, ger också stöd till akuta insatser för att ersätta allmänheten för skador.

Kommissionen håller för närvarande på att utvärdera hur effektiva alla dessa befintliga instrument är. Vi arbetar med en rad olika förebyggande åtgärder som medlemsstaterna kan vidta om de ansöker om EU-stöd. Vårt mål är även att öka utnyttjandet av medel, vilket är det jag tror Maria do Céu Patrão Neves efterlyste.

Det är nödvändigt att satsa på förebyggande åtgärder eftersom det är ett annat sätt att minimera kostnaderna för reparationer och återuppbyggnad. Som ni påpekade, herr Ferreira, måste vi utveckla en metod att kartlägga risker.

Vi arbetar med att fastställa riktlinjer på grundval av befintliga nationella initiativ och att anta bästa praxis så att det blir möjligt att utarbeta en gemensam EU-strategi för hantering av särskilda risker. Jag tänker på de skogsbränder som på senare år har drabbat Grekland, Portugal och Spanien, och på extrema klimatkatastrofer. Vi kommer nu och fram till slutet av 2012 att uppmuntra medlemsstaterna att vidta förebyggande åtgärder som baseras på bästa praxis.

I år har vi också antagit en grönbok om skogsskydd och vi håller på att inrätta ett övervakningscentrum för att analysera de perioder av torka som återkommande drabbar EU.

Flera initiativ är slutligen på gång som ska öka våra kunskaper om katastrofer och deras effekter. Det kommer att göra det möjligt för oss att debattera dessa frågor på ett bättre sätt i framtiden.

Som ni vet kommer kommissionen – och dess ordförande, som 2004, till följd av och som ett led i analysen av konsekvenserna av tsunamin och andra katastrofer, bad mig att arbeta med idén om en europeisk räddningstjänst – inom kort att under Kristalina Georgievas ledning lägga fram förslag för att förbättra EU:s förmåga att agera när katastrofer inträffar.

Vi kommer också att fortsätta arbetet med förslag för att förbättra det förebyggande arbetet. Jag tror därför att det kommissionen kommer att göra, det man kommer att föreslå er och medlemsstaterna, kommer att stilla den oro som ni, herr Ferreira, på ett så bra och effektivt sätt framhåller i ert betänkande, och som är en följd av alla dessa katastrofer.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Punkten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon (tisdagen den 21 september 2010) kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag stöder betänkandet eftersom jag anser det vara oerhört viktigt, i synnerhet för människor i länder som Portugal och i regioner som Madeira och Azorerna, som jag kommer ifrån och som ofta drabbas av katastrofala bränder, stormar och jordskalv. För invånarna i dessa regioner innebär möjligheten att få ett bättre skydd genom en bättre ram för försäkringar, bättre hjälp genom en permanent europeisk räddningstjänst och bättre stöd genom en mer flexibel solidaritetsfond ett enormt framsteg.

Man bör också öka och ge särskilt stöd till förebyggande åtgärder som gäller skogar, kuster eller jordbruksverksamhet i avfolkningsområden som hotas av naturkatastrofer. Jag uppmanar därför kommissionen att ta initiativ till lagstiftning om skogsskydd och om förebyggande av skogsbränder och jordskalv, samt att inrätta ett europeiskt offentligt försäkringssystem för jordbruket som står öppet för jordbrukare. Det är också nödvändigt att granska och se till att reglerna för EU:s solidaritetsfond blir mer flexibla för att hjälpa regioner som har det extra svårt, däribland yttre randområden, vilket med största tydlighet framgick i det tragiska fallet med Madeira.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Betänkandet om förebyggande av katastrofer, som jag var skuggföredragande för, visar det breda samförstånd som råder kring behovet av att de många olika sektorer och individer som arbetar med att förebygga naturkatastrofer har en aktiv och heltäckande strategi. Man vill även införa utbyte av bästa praxis och ökat samarbete i enlighet med solidaritetsprincipen. Trots att ansvaret för att förebygga naturkatastrofer främst vilar på medlemsstaterna fastställs i betänkandet en rad grundläggande åtgärder, varav en del fanns redan i mitt betänkande, som parlamentet tidigare har antagit, till exempel att man ska upprätta riskkartor, förstärka och vidareutveckla ekonomiska verktyg, revidera reglerna för solidaritetsfonden, forska om och utveckla system för tidig varning, samt inrätta ett europeiskt observatorium för torka och ökenspridning. Jag vill även framhålla betydelsen av de förslag som har lagts fram av gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet, som bland annat innehåller ett utkast till ett direktiv för att uppmuntra antagandet av en EU-politik för vattenbrist, torka och anpassning till klimatförändringarna, tillsammans med lagstiftningsförslag om skogsskydd och förebyggande av bränder.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig.(RO) De senaste åren har EU-medlemsstater drabbats av ett betydande antal katastrofer, som har föranlett 62 ansökningar om ekonomiskt stöd från 21 olika länder. Skadorna är nästan alltid svåra att mäta, främst på grund av förlusterna av människoliv. Det är medlemsstaterna som i första hand bär huvudansvaret för att skydda sina medborgare och förebygga katastrofer. Det är därför fullständigt berättigat med ökat samarbete när det gäller förebyggande åtgärder, liksom med ökad samordning av insatser, ökad solidaritet och ömsesidigt bistånd, i synnerhet eftersom de som drabbas hårdast av katastrofer brukar vara de som är mest behövande, de som inte har resurser att skydda sig själva, sina familjer och sina tillgångar.

Jag är positiv till att det etableras ett samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter med ansvar för katastrofhantering, fysisk planering samt kartläggning och hantering av risker, och att det inrättas ett nätverk som kan utgöra ett forum för utbyten av erfarenheter och förebyggande åtgärder, i vilket det civila samhället deltar. Det är samtidigt relevant och nödvändigt att inrätta en lämplig finansiell ram på EU-nivå för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan som stärker och knyter samman befintliga instrument som sammanhållningspolitiken, regionalpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Stavrakakis (S&D) , skriftlig.(EL) Jag vill börja med att gratulera João Ferreira till detta exceptionella betänkande. Det är oerhört viktigt att det innehåller så många hänvisningar till den avgörande roll som lokala och regionala myndigheter spelar under katastrofhanteringens olika stadier, eftersom det är de som drabbas hårdast av katastrofer. Jag välkomnar också att man särskilt nämner behoven i bergs- och öregioner och behovet av att minska skillnaderna mellan regionerna när det gäller deras förmåga att skydda sina invånare. Vi får inte glömma att erfarenheterna och initiativen på detta område har inhämtats och utvecklats på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. Vad som nu krävs är att man utökar samarbetet mellan myndigheter och samordnar politiken. För att förbättra det förebyggande arbetet måste vi i detta sammanhang, som jag skrev i de ändringsförslag som jag lade fram i utskottet för regional utveckling,

– dra ytterligare nytta av den värdefulla erfarenhet som har erhållits på detta område genom gemenskapsinitiativet Interreg,

– ytterligare stärka det mellanstatliga, gränsöverskridande och interregionala samarbetet,

– dra full nytta av EU:s gemensamma larmnummer 112,

– förenkla reglerna och göra EU:s solidaritetsfond mer flexibel. Vi måste alla ta på oss ansvaret för att se till att förslagen i betänkandet genomförs i praktiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig. (FR) Katastrofer har blivit vanligare och mer omfattande de senaste åren i Europa och har lett till stora mänskliga och materiella skador. EU:s system för förebyggande måste därför förbättras. Det är framför allt mycket viktigt att så snabbt som möjligt slå fast vilka områden som är i riskzonen så att man får reda på hur sannolikt det är att en översvämning kan inträffa, vilka människor som kan drabbas och de potentiella skadorna. Detta tillvägagångssätt, som föreskrivs i översvämningsdirektivet, skulle innebära att vi kan agera mer effektivt under katastrofhanteringens olika stadier. De stormar som drabbade departementet Var den 15 juni 2010 var en påminnelse om att vi behöver stärka EU:s larmberedskap. Jag tänker särskilt på instrumentet för att hjälpa offren för naturkatastrofer – EU:s solidaritetsfond – som är oerhört oflexibelt och trögt. De gränsvärden som måste uppnås innan fonden kan aktiveras är höga och mycket stränga, vilket innebär att värderingen av skadorna lämnar de drabbade befolkningarna i ovisshet, eller till och med berövar dem livsnödvändigt bistånd. Det är oerhört viktigt att fastställa villkor som gör att den europeiska solidariteten kan träda in så snabbt och så omfattande som möjligt till förmån för drabbade befolkningar och regioner.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy