Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/0076(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0239/2010

Ingivna texter :

A7-0239/2010

Debatter :

PV 21/09/2010 - 10
CRE 21/09/2010 - 10

Omröstningar :

PV 22/09/2010 - 5.6
CRE 22/09/2010 - 5.6
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0145
P7_TA(2010)0333

Debatter
Tisdagen den 21 september 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

10. Utsläppande på marknaden och användning av biocidprodukter (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Christa Klass, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på marknaden och användning av biocidprodukter (KOM(2009)0267 – C7-0036/2009 – 2009/0076(COD)) (A7-0239/2010).

 
  
MPphoto
 

  Christa Klaß, föredragande.(DE) Herr talman, herr Tajani, mina damer och herrar! Vi har i mer än ett år diskuterat kommissionens förslag att se över direktivet om utsläppande av biocidprodukter på marknaden, vilket antogs 1998. Vi välkomnar nu detta förslag eftersom vi gör om ett direktiv till en förordning. EU måste fullgöra sina skyldigheter. Det innebär även att de områden som rör den inre marknaden måste styras av tydliga bestämmelser.

Biocidprodukter är en del av vår civilisation och levnadsstandard. Det går inte att avstå från dem om vi ska klara våra höga anspråk på hälsa och hygien. När de används som desinfektionsmedel och pesticider skyddar de oss från farliga sjukdomar eller smittbärare. I och med den höga befolkningstätheten kräver vårt samhälle särskilda hygienmetoder för att inga smittor och sjukdomar ska spridas. Den internationella rörligheten gör dock att sjukdomar, virus och bakterier kan spridas snabbt i världen. Det är viktigt att infektioner inte sprids på sjukhus. Tvättinrättningarna måste kunna kontrollera och eliminera alla mikroorganismer som kommer in.

Biocider används även för att skydda trä, textilier, läder, gummi och murverk och ingår i metallbearbetningsvätskor. Biociderna dödar mögel, mikroorganismer och skadedjur och skyddar oss mot dem. De måste vara effektiva och kan därför vara farliga om de används på fel sätt. Därför behövs stränga bestämmelser. Nyttan och riskerna måste omsorgsfullt vägas mot varandra. Framför allt får biocider inte användas i för stor omfattning. Vi måste se till att de hanteras och används på ett ansvarsfullt sätt. Det är mycket effektivt att använda lite, men att använda för mycket kan orsaka skador.

Därför behövs en strategi för hållbar användning av biocider med information om alternativ. Vi måste vara medvetna om en sak. Detta handlar inte i första hand om skydd mot biocider, utan om det skydd som biociderna ger. Den som har löss i håret måste kunna göra något åt det. Först bör man dock pröva en luskam. Om det inte hjälper kan man ta till en biocidbehandling mot huvudlöss.

Eftersom nanotekniken är ny måste vi granska den särskilt noga, eftersom nanopartiklarna kan tränga in under huden och direkt in i våra vattenreserver. Vi måste stödja forskning och innovation och inte lägga hinder i vägen. Vi måste genomföra fler undersökningar om biocider i vatten, eftersom vi för närvarande har lite tillgänglig information.

Syftet med förordningen är att harmonisera den inre marknaden och införa ett rationaliserat förfarande för godkännande av verksamma ämnen och produkter. För första gången kommer biocider att behöva registreras. Det är helt klart rätt att organisera och sköta detta ordentligt på EU-nivå. Detta leder till verkliga fördelar för den inre marknaden och konsumenterna. Parlamentet kräver EU-godkännanden av alla produkter från och med 2017. Vi stöder bestämt detta krav i dag. Om vi utarbetar en ny förordning nu måste vi göra det på rätt sätt och tillämpa den inom den nödvändiga tidsfristen.

Biocidmarknaden omfattar många olika typer av produkter och särskilda tillämpningar, som ofta endast finns att tillgå i mindre mängd. Vi behöver denna mångfald av olika produkter för att kunna bekämpa de olika skadliga organismerna. Om vi minskar antalet verksamma ämnen kommer resistensen att öka bland parasiter och insekter, med ödesdigra konsekvenser. Därför måste vi se till att kostnaden för registrering och godkännande hålls inom rimliga gränser, särskilt för de många små och medelstora tillverkarna. Stränga uteslutningskriterier behövs. Det är rätt att införa dem. Parlamentet föreslår mycket tydliga uteslutningskriterier och begränsade undantag för att kunna uppfylla hälso- och miljökraven.

Även konsumentupplysningen är viktig. Därför måste även material som har behandlats med biocider omfattas av förordningen. I framtiden får material som säljs i EU endast behandlas med biocider som har godkänts här. Fjolårets allvarliga hälsoproblem på grund av svampdödande medel som används på skor och möbler i Fjärran Östern har visat att det krävs strängare bestämmelser och framför allt strängare importkontroller. Det kommer att skydda konsumenterna och förhindra snedvriden konkurrens. Med utgångspunkt från detta har vi tillsammans utarbetat en kompromiss. Jag uppmanar parlamentsledamöterna att stödja denna kompromiss.

 
  
MPphoto
 

  Antonio Tajani, kommissionens vice ordförande.(FR) Herr talman! Jag vill tacka Europaparlamentet och i synnerhet föredraganden Christa Klass, skuggföredragandena och ledamöterna i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för deras avsevärda arbete.

De 330 ändringsförslag som antogs i utskottet för miljö och den globala kompromiss som uppnåddes förra veckan visar på deras engagemang och intresse för denna fråga. Dessa ändringsförslag stöder den allmänna inriktningen i kommissionens förslag.

Jag skulle vilja dröja vid vad vi anser är de viktigaste kvarstående frågorna.

Första frågan: utökningen av EU:s godkännandesystem och de relevanta förfarandena. För att en överenskommelse ska kunna nås i denna fråga är det ytterst viktigt att vi uppnår en kompromiss om undersökningen av EU:s godkännandesystem och av de relevanta förfarandena, i synnerhet om Europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) roll.

Även om kommissionen i princip kan stödja att EU:s godkännandesystem utökas till att omfatta en bredare grupp biocidprodukter, kan den enbart göra det på två villkor.

För det första måste ECHA och kommissionen ha tillräckliga resurser för att kunna åta sig den extra arbetsbördan. Utan tillräckliga resurser kommer förseningar att uppstå som kommer att minska fördelarna med EU:s godkännandesystem.

För det andra behöver vi skapa en mekanism som är lämplig för att successivt kunna utöka systemets tillämpningsområde, t.ex. genom att gradvis införa nya typer av produkter eller genom att tillämpa övergripande kriterier såsom liknande användningsförhållanden.

När det gäller förfaranden som är kopplade till EU:s godkännandesystem kommer ECHA att spela en mycket viktig roll i systemets tillämpning. Vi måste se till att ECHA:s resurser används för arbete som genererar ett mervärde ur harmoniseringssynpunkt eller arbete som inte kan utföras på ett mer effektivt sätt av medlemsstaterna. Jag vill även tillägga att förfarandena bör utformas så att de kan klara av utvidgningen av tillämpningsområdet för EU:s godkännandesystem.

Andra frågan: undantag från uteslutningskriterierna. På den känsliga frågan som rör undantag från uteslutningskriterierna vill jag notera att kompromissändringsförslaget gör det möjligt att finna en rimlig balans mellan syftet å ena sidan att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön och behovet å andra sidan att besluta om en viss flexibilitet då det inte finns någon alternativ lösning.

Tredje frågan: nationella undantag inom ramen för ömsesidigt godkännande. Även om vi kan erkänna att nationella undantag inom ramen för ömsesidigt godkännande kan vara berättigade under vissa omständigheter känner vi att kommissionen bör pröva sådana undantag från fall till fall. Om sådana undantag godkänns utan några bestämmelser om övervakning från kommissionen finns det risk för att den gemensamma marknaden för biocidprodukter, som förordningen är avsedd att främja, äventyras.

Fjärde frågan: definitionen av lågriskprodukter. När det gäller definitionen av lågriskprodukter måste vi sträva efter att anta en pragmatisk definition, vilket är en oumbärlig förutsättning för en effektiv politik för dessa produkter. Mer arbete ser ut att krävas innan vi kan uppnå en tydlig definition av de kriterier som gäller för lågriskprodukter.

Femte frågan: behandlade varor. När det gäller behandlade varor stöder vi de ändringsförslag som efterfrågar kontroller för varje verksamt ämne. När det gäller märkningen av sådana varor stöder vi den allmänna inriktningen att föreskriva olika regler beroende på om varorna har en intern eller en extern verkan, exempelvis beroende på om en vara avsiktligt har avfärdats eller kommit i kontakt med människor eller miljö.

Sjätte frågan: fripassagerare. Trots att vi stöder kompromissändringsförslaget om fripassagerare ser vi med stor oro på flera andra ändringsförslag som är kopplade till upptagande per företag.

Sjunde frågan: nanomaterial. När det gäller nanomaterial står kommissionen fast vid sin strategi att fatta beslut utifrån vetenskapliga rön och sin önskan om bättre kännedom om dessa material och godkänner behovet av en definition av nanomaterial och, om så krävs, principen om en separat utvärdering av dessa.

Till sist: djurförsök. Även om kommissionen stöder målet att minska antalet djurförsök, anser den att detta inte får ske på bekostnad av en hög skyddsnivå för miljön och människors hälsa.

Jag kommer nu noggrant att följa er debatt om förslaget och ändringsförslagen och kanske förtydliga dessa frågor och andra punkter ytterligare under mitt avslutningsanförande.

 
  
MPphoto
 

  Amalia Sartori, föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd.(IT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill gratulera föredraganden Christa Klass för ett givande samarbete som har gett mig möjlighet att bidra till betänkandet med vissa viktiga punkter från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd.

Jag hoppas dessutom att hon stöder vissa ändringsförslag som vi har lagt fram inför morgondagens omröstning och som syftar till att undvika dubbla riskbedömningar för produkter som redan har godkänts och därmed genomgått en bedömning, om inte nya uppgifter har tillkommit som kan motivera behovet för nya kontroller.

Jag är också glad över möjligheten, fastän den kommer att införas gradvist, till ett centraliserat godkännande som kommer att gälla för samtliga kategorier. I detta avseende vill jag fråga kommissionsledamot Antonio Tajani – även om ni redan har nämnt vissa av dessa saker i ert betänkande – hur och i vilken utsträckning ECHA kommer att behöva förses med medel för att smidigt och effektivt kunna behandla det stora antalet ärenden som kommer att uppstå.

 
  
MPphoto
 

  Richard Seeber, för PPE-gruppen.(DE) Herr talman! Jag vill framföra mina varmaste gratulationer till föredraganden Christa Klass och också Amalia Sartori för deras sätt att så framgångsrikt arbeta med varandra och med skuggföredragandena för att ta fram ett paket som är, i min åsikt, politiskt godtagbar för samtliga grupper. Det är viktigt att påminna oss om att biocider inte utgör ett självändamål. De spelar egentligen många roller i vårt moderna samhälle och Christa Klass har gett oss några exempel på dessa.

Anledningen varför biocider används är för att möta konsumenternas krav på ökad livsmedelssäkerhet och bättre hälsa. Biocider används inom flera områden och samtidigt är tillverkarnas marknad mycket splittrad. Jag vill främst fokusera på situationen för tillverkarna och även på det faktum att det gamla direktivet varken uppfyllde kraven på förbättrad hälsa för konsumenterna eller på en välfungerande inre marknad för producenter. Ett av de viktigaste problemen är avsaknaden av ett gemensamt godkännandesystem för biocider. Det är också viktigt att tydliggöra att detta gemensamma godkännandesystem bör gälla så många grupper av biocider som möjligt, annars blir det bara en död bokstav. Jag vill försvara den kompromiss som uppnåddes om artikel 33, som har gjort det möjligt för alla politiska grupper att enas om att den nya förordningen behöver införas gradvis och som samtidigt erbjuder medlemsstaterna möjligheten att göra undantag för vissa mycket farliga ämnen.

Jag anser att kompromisspaketet är mycket väl utarbetat. Jag vill be alla mina kolleger att rösta för detta paket.

 
  
MPphoto
 

  Dan Jørgensen, för S&D-gruppen.(DA) Herr talman! När man hör kommissionen tala och när man lyssnar på mina borgerliga kolleger från gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater), kan man nästan tro att det enbart handlar om att hitta så enkla och effektiva, ur byråkratisk synpunkt, lösningar som möjligt. Självklart handlar det också om det. Det handlar så klart också om att göra det möjligt för industrin att marknadsföra varor och handla över gränserna. Men det är inte det viktigaste. Det viktigaste för oss socialdemokrater – och det tänker vi inte kompromissa om – är hälsan och miljön.

Nästan varje dag kommer nya forskningsresultat fram som visar att den sammanlagda mängd kemikalier som vi människor utsätts för, och som miljön utsätts för, ökar. Vi ser unga tjejer som kommer in i puberteten i tio- eller elvaårsåldern. Vi ser cancer spridas och nya cancerformer uppstå. Vi ser unga par som inte kan få barn. Mycket av detta beror på de kemikalier som finns omkring oss.

Kemikalier har många positiva effekter också, det erkänner vi. Men när vi vet att det finns kemikalier som har mycket skadliga effekter, och vi dessutom vet att det finns alternativ till flera av dessa kemikalier är det självklart att vi ska ersätta de farliga kemikalierna med säkrare alternativ. Det gäller också för biocider. Därför var det viktigaste för oss – och det verkar vi i viss mån ha uppnått med denna kompromiss – att få de farliga ämnena utbytta mot säkra alternativ.

Dessutom har vi insisterat på att, om vi ska ha ett centraliserat förfarande för godkännande, vilket kan vara förnuftigt då det bland annat kan leda till mindre byråkrati, ska de enskilda länderna ha möjlighet att säga nej om det finns särskilda förhållanden i ett land som gör det nödvändigt att förbjuda eller införa restriktioner för en kemikalie i detta land. Vi har också sagt att det inte bara handlar om vilka ämnen som släps ut på marknaden, men även om hur man använder dem. Därför har vi insisterat på att en ny lagstiftning ska utarbetas inom den närmaste framtiden, nämligen ett ramdirektiv om hur biocider ska användas.

Slutligen har vi insisterat på att det ska ske så få djurförsök som möjligt. I dag används alldeles för många djurförsök och det finns andra alternativ. Det har också varit ett av våra mål som vi tror vi har lyckats uppnå.

 
  
MPphoto
 

  Corinne Lepage, för ALDE-gruppen.(FR) Herr talman! Tack vare allas arbete och inte minst föredragandens har vi kunnat uppnå åtminstone ett mål. Vi har, efter mycket tuffa diskussioner, kunnat enas på en viktig punkt när det gäller godkännandeförfarandet.

Vår inställning i denna fråga gick i rätt riktning. För det första behövde vi tillförsäkra systemets bärkraft för att undvika att Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) plötsligt översvämmades av ansökningar som den inte hade kunnat hantera, och för det andra behövde vi främja ett system som gynnar lågriskprodukter. Vi har uppnått en balanserad kompromiss på denna punkt. Den ger oss tid eftersom systemet ska införas inom fyra år samtidigt som den gynnar de mindre farliga produkterna.

I övrigt stöder vi de ändringsförslag som ger flexibilitet åt systemet, som t.ex. ramformuleringarna, men vägrar låta det ske till vilket pris som helst. Toxiciteten hos vissa produkter, som t.ex. bekämpningsmedel, är obestridlig och jag stöder fullständigt min kollega Dan Jørgensens uttalanden om den effekt som vissa produkter har på hälsan och miljön.

Därför förkastar vi alla bestämmelser som skulle kunna leda till att man ifrågasätter kvaliteten i utvärderingen av produkter eller att man undergräver systemet genom att uppmuntra till att de allvarligaste ämnena ersätts. Flera av de ändringsförslag som har lagts fram är därför fullständigt obalanserade och kan inte antas.

Låt oss inte bedra oss själva. Detta är resultatet av en inställning som prioriterar kortsiktiga intressen framför skyddet för hälsa och miljö. Vi får aldrig glömma att hälsa och miljö inte bara handlar om att försvara våra värderingar. Det ligger också i samhällets ekonomiska intresse att försvara dem.

 
  
MPphoto
 

  Michèle Rivasi, för Verts/ALE-gruppen.(FR) Herr talman! Jag anser att vi har gjort framsteg när det gäller den här texten, bland annat på två grundläggande aspekter: behovet av att märka produkter som innehåller nanopartiklar och ännu viktigare, det faktum att varje nanoämne ska utvärderas för sig, något som inte gäller för tillfället. Framsteg har också gjorts när det gäller möjligheten att genom konkreta och tillämpliga uteslutningskriterier utesluta hormonstörande ämnen från de ämnen som används.

Men – det finns ett men – vi håller inte med om de specifika resurserna för Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) då myndigheten borde ha som uppgift att utvärdera och godkänna biocidprodukter.

Nu vill vi dock utöka ECHA:s uppgifter, vilket vi är överens om, men denna utökning innebär att man måste ge ECHA resurser för att utföra arbetet. Vi kan inte begära att ECHA ska göra mycket mer arbete, och minska tiden för ämnesutvärdering samtidigt som man drar in på myndighetens resurser. Om vi gör det riskerar vi att få förenklade utvärderingar som kanske är snabba men som också är ytliga och därmed otillräckliga.

Därför uppmanar jag er, fru Klass, att se över ert budgetförslag när det gäller ECHA:s uppgifter i denna fråga. Som det ser ut måste jag säga att ert förslag inte är seriöst och detta kommer att påverka kvaliteten på det arbete som denna europeiska myndighet utför och som är mycket viktigt för de europeiska medborgarnas och konsumenternas säkerhet.

Det här är en viktig fråga. Ni kan inte kräva mer om det inte finns resurser till det, för annars kommer ECHA bara att bli en administrativ myndighet som lyder under industrilobbyn.

 
  
MPphoto
 

  Julie Girling, för ECR-gruppen.(EN) Herr talman! Jag vill tacka Christa Klass. På mina 60 sekunder kan jag bara ta upp två frågor i detta viktiga och komplicerade ämne. Det första är PBT-frågan – de långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnena. Biocider är toxiska till sin natur: de dödar något, vanligtvis något dåligt som är farligt för människors hälsa och ofta för djurs hälsa. Så om någon funderar på att rösta för ändringsförslag 63, som innebär att toxicitet blir det enda kriteriet för substitution, bör ni vara medvetna om att ni går tvärt emot hela tanken med att skydda folkhälsan och miljön.

Detta leder mig till den andra punkten: ämnet difenacoum. Genom ändringsförslag 243 vill man begränsa användningen av denna rodenticid uteslutande för yrkesmässig användning. Efter en snabb kontroll hos min lokala handlare i helgen fick jag bekräftat att detta aktiva ämne finns i nästan hälften av de tillgängliga produkterna, samtliga med tydliga bruksanvisningar. Rodenticider skapar resistans: de måste användas i rotation för att fortsätta vara effektiva. Om man tog bort en produkt skulle det rubba balansen och leda till en enorm folkhälsokatastrof. Jag ber er, mina kolleger, att inte medverka till att detta sker.

 
  
MPphoto
 

  Sabine Wils, för GUE/NGL-gruppen.(DE) Herr talman! Biocider förekommer i flera rengöringsmedel, desinfektionsmedel, insektssprayer och andra vardagliga produkter som människor kommer i kontakt med i deras vardagsliv. Det finns för närvarande 50 000 biocidprodukter i Europeiska unionen. Jag vill göra det fullständigt klart för alla att biocider mestadels används av privatpersoner. Biocider är ofta inte biologiskt nedbrytbara och i vissa fall cancerframkallande, högtoxiska ämnen vars användning och bortskaffande kan skada människor, djur och miljön. Människor och i synnerhet unga barn löper stora risker när biocider används i hemmet, t.ex. i form av träskyddsmedel och insektssprayer.

Det är visserligen så att tillverkarna påstår att deras produkter inte är farliga när de används på rätt sätt. Men med tanke på att 400 000 ton biocider säljs till och används av privatpersoner i EU varje år är det viktigt att man tar hänsyn till den felaktiga användningen och de olyckor som kan ske. Eftersom detta inte har varit fallet har jag lagt fram ett ändringsförslag i denna fråga och vill be er rösta för det. Det är ändringsförslag 352.

Bör syftet med denna förordning vara att öka den fria rörligheten för biocidprodukter inom EU såsom kommissionen har föreslagit? Eller är detta parlament mer angeläget om att skydda människorna och naturen? Det är ytterst viktigt att vi inför ett strikt förbud mot ämnen som är mycket farliga. Vi måste fatta ett beslut som stöder konsumenternas sak, annars äventyrar vi människors hälsa.

 
  
MPphoto
 

  Oreste Rossi, för EFD-gruppen.(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Termen ”biocidprodukt” används för att beteckna verksamma ämnen eller blandningar som innehåller ett eller flera verksamma ämnen i den form de levereras till användaren, avsedda att på kemisk eller biologisk väg förstöra, hindra, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över skadliga organismer. För att ge en klar bild av vad vi talar om här kan jag berätta att nästan alla frukter och grönsaker som hamnar på våra bord har blivit behandlade.

Trots att dessa produkter numera är absolut nödvändiga då flera djur- och växtparasiter har blivit alltmer resistenta mot deras effekter, måste de hållas under kontroll eftersom de ofta har negativa effekter för människor. Det krävs t.ex. en viss tid efter att de har kommit i kontakt med frukten innan vissa produkter bryts ned och därför bör tydligt definierade sorter användas under specifika perioder av året.

Om man avstår från att följa dessa tidsplaner får det allvarliga konsekvenser för de människor som konsumerar de behandlade produkterna: från akuta allergiska reaktioner till åkommor p.g.a. långvarig användning, som kan leda till allvarliga sjukdomar. Vekliga gifter som t.ex. rodenticider, som säljs fritt för hemmabruk, räknas också som biocider. Trots de risker som en fri handel med dessa varor kan innebära, kan vi tyvärr inte tänka oss att förbjuda användningen av dessa ämnen i en tid när förekomsten av skadedjur och gnagare i de europeiska städerna ökar kraftigt.

Särskild uppmärksamhet måste fästas vid den fria rörligheten för varor inom EU, användningen av olika typer av biocider, oavsett om de är tillåtna eller inte i de olika medlemsstaterna, och framför allt införseln av varor från tredjeländer där de ännu inte genomgår någon kontroll. Vi måste på EU-nivå garantera att dessa produkter används ytterst ansvarsfullt och i strikt överensstämmelse med den tid som krävs för att deras toxicitet ska brytas ned.

 
  
MPphoto
 

  Catherine Soullie (PPE).(FR) Herr talman! Vår föredragande Christa Klass har påmint oss om att biocidprodukter spelar en mycket viktig roll både i hemmet, dvs. i den privata sfären, och på allmänna platser. Biocider skyddar vår hygien och hälsa dagligen.

Det är viktigt att vi skapar en konsekvent gemenskapstext. Den måste först och främst vara konsekvent med övrig EU-lagstiftning. Reach-lagstiftningen får och bör t.ex. inte stå i motsägelse till biocidförordningen. Det är viktigt att undvika den administrativa och juridiska byråkratin som kväver och hindrar våra företag.

Därför vill jag uttrycka mitt stöd för den kompromiss som vår föredragande Christa Klass har lyckats uppnå på den känsliga frågan om uteslutningskriterier och kandidatämnen för substitution. Likaså idén om en ramformulering för alla biocidprodukter är en mycket viktig del av förordningen. Den kommer att göra systemet för gemenskapsgodkännande mycket mer effektivt.

Sedan handlar det om en gemenskapstext. Införandet av ett centraliserat system för godkännande i unionen, samt de förenklade förfarandena och de förkortade tiderna för godkännande när det gäller vissa tester som rör forskning och utveckling är två positiva steg mot en harmonisering av den europeiska marknaden för biocidprodukter.

Slutligen får vi inte glömma bort vad vårt mål är med denna text: att skydda såklart, men utvecklingen av vår gemenskapsmarknad och europeisk innovation bör också vara en integrerad del av vår strategi.

 
  
MPphoto
 

  Jo Leinen (S&D).(DE) Herr talman, herr Tajani, mina damer och herrar! Tillsammans med industrikemikalier och jordbrukskemikalier utgör hushållskemikalier den tredje största gruppen av ämnen som är av betydelse för miljön och människor hälsa, och i biocidförordningen inför vi regler som täcker dessa produkter. Jag anser att vi har gjort stora framsteg sedan det gamla direktivet från 1998. Andra talare har redan påpekat detta. Vi inför omfattande regler som inte bara gäller produkter som tillverkas i EU utan också importerade produkter. Detta har stor betydelse. Vi förbättrar märkningen av dessa ämnen och som Dan Jørgensen nämnde kräver vi att alternativa metoder används istället för djurförsök för att testa dessa produkter. Vi vill att djurförsöken minimeras eller helt avskaffas på detta område. Vi vill dessutom att ämnen som är mycket farliga ersätts med sådana som är mindre farliga.

Alla dessa åtgärder visar på framsteg och vi kan förklara för EU-medborgarna att de kommer att gynna både människors hälsa och naturen. Jag har förvånats över hur stor splittringen har varit om huruvida Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors ska bära ansvaret för övervakning och godkännande av dessa produkter. Vi vill att samma standard ska gälla i hela Europa och vi vill att dessa produkter ska kunna säljas på den europeiska marknaden. Därför är det rätt att ECHA har ansvaret på detta område. Jag vill fråga Antoni Tajani om ECHA har tillräckliga resurser och rätt organisation för att kunna ta sig an dessa uppgifter.

Jag vill tacka Christa Klass och skuggföredragandena för att de har skapat konsensus i denna fråga.

 
  
MPphoto
 

  Frédérique Ries (ALDE).(FR) Herr talman! Jag anser att ändringsförslag 18 rörande artikel 1 utgör en perfekt sammanfattning av det som bör vara vår filosofi, dvs. att vi måste se till att vi har en hög skyddsnivå för såväl människor och djur som miljön, samtidigt som vi måste förbättra inre marknadens funktion.

Självklart vill ingen i detta parlament ifrågasätta själva användandet av biocider, eftersom de är mycket effektiva för att bekämpa gnagare, kackerlackor, löss – det är visst säsong för löss i skolorna nu – och skadedjur i allmänhet. Det är inte här som utmaningen ligger enligt min mening, utan i det ökande antalet olika biocider samt tillverkare som marknadsför allt fler produkter men inte är det minsta intresserade av några säkrare alternativ. Som föredraganden påpekade kan för mycket skämma allt.

Den andra stora utmaningen är riskreducerande åtgärder, något som om de är omfattande dock alltför ofta skjuts på framtiden av regeringarna. Sådana åtgärder är dock av yttersta vikt med tanke på att användarna tenderar att glömma att även om biocider har blivit vardagsmat så är de fortfarande farliga. Detta varningsbudskap bör spridas även av Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 

  James Nicholson (ECR).(EN) Herr talman! Även jag vill tacka föredraganden för hennes arbetsinsats. En reglering av biocider och biocidprodukter kräver ett väl avvägt tillvägagångssätt där såväl tillverkarnas intressen som miljöns och konsumenternas hälsa och säkerhet beaktas.

Jag vill säga några ord om en viss aspekt av detta betänkande. Kommissionens ursprungliga förslag gjorde mig mycket orolig, eftersom det kunde ha lett till ett förbud mot rodenticider. Rodenticider är de produkter som används mest för att bekämpa gnagare och är oumbärliga inom jordbrukssektorn och livsmedelsproduktionen.

Jag har kontaktats av ett stort antal företrädare för jordbrukare och offentliga organ i min valkrets, såväl som av andra berörda parter, och alla motsätter de sig starkt ett sådant förbud, med motiveringen att det skulle få allvarliga negativa konsekvenser för deras respektive verksamheter. Inom jordbrukslobbyn är man väl knappast 100 procent nöjd med förordningen som den ser ut nu, men jag ser positivt på att utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet lagt fram ändringsförslag som förhoppningsvis utgör steg i riktning mot att undantag för dessa rodenticider kommer att kunna garanteras. Jag uppmanar därför mina kolleger att stödja utskottets ståndpunkt och att vid debatten i morgon rösta för de ändringsförslag det är fråga om här.

 
  
MPphoto
 

  Paul Nuttall (EFD).(EN) Herr talman! Det är verkligen uppmuntrande att det är så många parlamentsledamöter som hyser lika lite respekt som jag för detta parlament. Av 736 ledamöter är det inte ens 30 närvarande här – dvs. mindre än fem procent – klockan halv fem en tisdag eftermiddag.

Som vanligt har EU:s regler och bestämmelser nu gått helt överstyr. Men det är ingenting jämfört med vad råttorna och mössen kommer att göra när EU fråntar hushållen möjligheten att använda vanligt råttgift. För det är det som ändringsförslag 243 kommer att leda till. Med denna idiotiska bestämmelse ser man till att endast fackfolk får lägga ut råttgift, som finns att köpa fritt i handeln. Så med råttor som sprider sjukdomar och gnager sönder allting i trädgården kommer den genomsnittlige brittiske husägaren bli tvungen att antingen invänta den kommunala råttfångaren eller betala Rentokil för deras tjänster.

Det har redan påpekats att man i en brittisk stad aldrig är mer än 10 meter från en råtta. Denna befängda lag kommer bara att förvärra situationen. Om man ser detta i ett vidare perspektiv rör det sig här om att införa byråkrati för ett råttgift som har använts utan problem av vanligt folk i 30 år – inte bara i Storbritannien, utan i hela Europa och i Förenta staterna.

Jag vill avsluta med en fråga. Varför gör ni detta? Vill ni ha mer skadedjur? Vill ni ha mer sjukdomar? Eller rör det sig bara om kontrollmani och en besatthet av att försöka reglera varje aspekt av våra liv?

 
  
MPphoto
 

  Horst Schnellhardt (PPE).(DE) Herr talman, herr Tajani, mina damer och herrar! Dagens debatt har visat att det är fråga om ett mycket komplext betänkande och att vi nu har kommit fram till en bra kompromiss. Jag vill tacka såväl föredraganden som skuggföredragandena.

Genom denna kompromiss åtgärdas bristerna i det nuvarande direktivet, godkännandeförfarandet standardiseras, vilket jag anser är ytterst viktigt, och vi får ett omfattande skydd för människors hälsa och för miljön.

I vissa andra avseenden är dock bestämmelserna inte tillräckligt långtgående. Det har under debatten i dag klart och tydligt framkommit att denna typ av produkter har stor betydelse för miljön, för tillväxten inom jordbrukssektorn och för livsmedelssektorn. Jag vill nu bara säga någonting om rodenticider. Produkter för att bekämpa råttor och möss används framför allt inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Jag har sett bevis på vilka problem som råttor och möss kan ställa till med på åkrarna. Dessa skadedjur orsakar betydande förluster. Alla här som anser att man bör förbjuda samtliga produkter som kan vara till hjälp här bör noga tänka igenom hur vi ska kunna skydda vår livsmedelsförsörjning.

Detta betänkande utgör en effektiv lösning på problemet eftersom man i det förespråkar åtgärder mot farliga ämnen. Om alternativa produkter finns, måste dessa naturligtvis användas. Härom råder ingen tvekan.

Jag vill uppmana kommissionen att rikta in sig på den nya nanotekniken i sin forskning och att använda sig mer av denna teknik. På så sätt kan vi försöka ta fram ämnen som inte är lika farliga, men samtidigt ännu effektivare.

 
  
MPphoto
 

  Mario Pirillo (S&D).(IT) Herr talman, herr Tajani, mina damer och herrar! Det förslag till biocidförordning som vi håller på att granska här har kommit till i syfte att förenkla förfarandena för godkännande och förnyat godkännande av biocidprodukter för saluföring.

En sådan förenkling kommer att leda till minskade kostnader och minskade administrativa skyldigheter för företagen, inte minst för de små och medelstora företagen, utan att man för den skull ger avkall på skyddet för miljön och människors och djurs hälsa. Det har varit mycket svårt med avvägningen mellan dessa båda aspekter, men jag anser att vissa av de kompromissförslag som lagts fram av föredraganden och skuggföredragandena, som jag för övrigt vill tacka för deras arbetsinsats, utgör ett viktigt steg framåt.

Och det är just för en sådan förenklings skull som jag anser att det förfarande med jämförande bedömningar som för närvarande krävs för samtliga biocider inte ska krävas för biocider som har visat sig vara säkra. Jag hoppas att det ändringsförslag som lagts fram i denna riktning kommer att antas av mina kolleger vid plenarsammanträdet.

 
  
MPphoto
 

  Chris Davies (ALDE).(EN) Herr talman! Så fint att UK Independence Party bekräftar att man inte bryr sig det minsta om djurplågeri och att man gärna ser att jorden behandlas som ett jättelikt kemiskt testlaboratorium. Neurosedyn och DDT skulle stå på frukostbordet i varje hem om de fått som de ville.

En fråga som har väckts i brittisk press rör vilka konsekvenser ett förbud mot rodenticider som innehåller antikoagulanter skulle få, om det t.ex. skulle leda till råttinvasioner i städerna. Vi har arbetat tillsammans med kommissionen, vi har tagit upp de frågor som vi uppmärksammats på av de sakkunniga, och arbetet tillsammans med kommissionen har lett till vissa förändringar. Dessa förändringar återfinns nu i artikel 5, och jag tror att kommissionen kan ge sitt stöd för dem. I och med detta bör de viktigaste problemen vara lösta.

Men så har vi den fråga som Julie Girling tog upp, dvs. artikel 44 rörande Difenakum. Jag skulle vilja be kommissionen klargöra om man stöder ändringsförslag 243, med tanke på att det verkar som att detta förslag i vissa delar motsäger de ändringar som föreslås rörande artikel 5.

 
  
MPphoto
 

  Struan Stevenson (ECR).(EN) Herr talman! Det gläder mig att försöken att få till ett förbud mot samtliga antikoagulanter och rodenticider har misslyckats. Om ett sådant förbud hade fått majoritetens stöd skulle det – som vi redan hört – leda till en explosionsartad ökning av råttor och möss över hela Europa, med skador på spannmålslager, gårdar och enskild egendom som följd.

Man uppskattar att 7 procent av alla husbränder och 50 procent av alla gårdsbränder orsakas av råttor som gnagt sönder elektriska ledningar. Tyvärr antog miljöutskottet ett specifikt förbud för en mycket använd andra generationens antikoagulerande rodenticid. Som vi hört tidigare heter denna rodenticid Difenakum. Jag hoppas att detta parlament kommer att rösta emot ändringsförslag 243, så att användningen av detta effektiva råttgift kan fortsätta, i synnerhet som detta ämne redan har underställts rigorösa vetenskapliga analyser och genomgått en regelrätt och ingående godkännandeprocess.

 
  
MPphoto
 

  Anna Rosbach (EFD).(DA) Herr talman! Flera hittills okända allergier, fertilitetsproblem, en ökning av sällsynta sjukdomar, gifter i fisk och skaldjur och mat från djur fulla med läkemedelsrester är några av de företeelser som oroar medborgarna i EU. Vår vardag fylls ständigt på med fler kemiska substanser för att göra livet lättare för oss och för att livsmedlen ska se mycket attraktivare ut. Är dessa kemikalier bra för oss? Nej, det är de inte. Ändå måste vi med detta betänkande nå en lagstiftningsmässig balans mellan att kunna bedriva en konkurrenskraftig näringsverksamhet på ett vettigt sätt, samtidigt som miljön och medborgarnas säkerhet sätts högt.

Detta är en svår balansgång. Jag saknar en tydligare fokusering på säkerheten för såväl människor som miljön. Jag kan därför bara förorda att vi röstar för de ändringsförslag som innehåller de strängaste säkerhetsrestriktionerna. Det vore dock positivt om det kunde bli lättare att se till att EU-länderna inte importerar produkter från delar av världen som inte lever upp till våra säkerhetskrav.

 
  
MPphoto
 

  Pavel Poc (S&D). (CS) Vi måste inse att biocidprodukterna inte går att undvika och att det helt enkelt är fråga om gifter som vi kommer i kontakt med dagligen. De utgör därför en hälsorisk för människan och en belastning för miljön. Det är därför logiskt sett nödvändigt att skyddet för människors och djurs hälsa och för naturen ligger på högsta nivå. Alltför mycket flexibilitet utgör en betydande risk, eftersom det inte bara är dessa ämnen i sig som är farliga, utan även sätten de används på och missbruket med avseende på de mängder som kommer in i näringskedjan. Jag skulle se det som en stor framgång om man införde ett totalförbud mot extremt skadliga biocidprodukter, inklusive mutagena och carcinogena ämnen och reproduktionsmässigt giftiga ämnen. Den nya lagstiftningen är och bör vara ambitiös, och inom ECHA är man helt kapabel att redan 2015 börja arbetet med en enhetlig EU-process för godkännande av biocidprodukter, istället för att vänta till 2017.

 
  
MPphoto
 

  Holger Krahmer (ALDE).(DE) Herr talman! Det är bra att vi uppmärksammar biociderna, eftersom det gäller farliga och giftiga ämnen. Jag undrar bara varför inte varje del av den kemikalielagstiftning som vi antar här baseras på samma system som vi beslutade om i samband med Reach. Vi har antagit den mest omfattande kemikalielagstiftningen i världen. Principerna har fastställts: datainsamling, analys, godkännande. Varför tillämpar vi ett annat system för kemikalielagstiftning som tillkommer senare och fastställer nya uteslutningskriterier som i slutänden innebär att även kemikalier som vi behöver och som det i vissa fall inte finns några alternativ till förbjuds på marknaden?

Jag tror att vi kommer att hamna i en återvändsgränd om vi bara anlägger ett giftighetsperspektiv på vår kemikalielagstiftning. Med tanke på risken för spridning av smittsamma sjukdomar kan en skadedjursinvasion vara mycket farligare än några få milligram av en biocid som används för att bekämpa dessa skadedjur. Jag önskar att man inte tappar alla proportioner. Framför allt skulle jag vilja se bestämmelser som det inte bara är de större företagen som kan hantera eftersom de har resurser nog för att ge sig in i dispyter med godkännandemyndigheterna, utan även mindre företag som tillhandahåller produkter lämpade för nischmarknader.

 
  
MPphoto
 

  Ashley Fox (ECR).(EN) Herr talman! Syftet med denna förordning är att skydda folkhälsan och miljön. Det nuvarande systemet för godkännande är alltför långsamt och byråkratiskt. Vi måste se till att godkännandet av nya produkter blir effektivare, såväl tids- som kostnadsmässigt.

Skadedjursbekämpning är en viktig faktor för att skydda människors hälsa. Jag välkomnar de ändringsförslag som innebär att tillgången på vissa produkter för att eliminera gnagare förbättras, men – som också redan påpekats – problemet med hur vi ska hantera Difenakum kvarstår. Difenakum är en effektiv och vanligt förekommande rodenticid som bör klassificeras som ett godkänt ämne. Difenakum är oumbärligt för en effektiv bekämpning av råttor och möss. Det är irrationellt av kommissionen att stryka detta ämne från bilaga I, och jag skulle gärna vilja ha en förklaring från kommissionen varför man gjort detta. Ett godkännande av en produkt ska alltid grundas på en vetenskaplig bedömning och inte på vissa politikers önskan att skapa rubriker.

 
  
MPphoto
 

  Csaba Sándor Tabajdi (S&D). - (HU) Jag vill gratulera Christa Klass till ett balanserat betänkande om en ytterst komplex fråga, även om den debatt som hållits i parlamentet i första hand uppstått på grund av att vissa ledamöter tar frågan om en biocidförordning på allvar, medan andra vill reducera debatten till enbart en kamp mot gnagare. Jag vill påpeka att detta är en mycket allvarlig fråga, och i betänkandet lyckas man på ett utmärkt sätt behandla frågor om miljöskydd, konsumentskydd och kemikalieindustrins intressen samtidigt. Den nya biocidförordningen innebär fler skyddsgarantier och ett högre skydd för hemmafruar och anställda inom hushållen, men inte för skadedjuren. Jag anser därför att vi måste stödja Christa Klass betänkande och att de farhågor som man hyser utanför parlamentet saknar grund. Visst finns det behov av ett stärkt skydd, men detta är något som kemikaliemyndigheten i Helsingfors kommer att ombesörja på bästa sätt. Ungern och de nya medlemsstaterna kan gärna vänta till 2017.

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Å ena sidan gör biocidernas kemiska sammansättning att de är rätt farliga, särskilt för känsligare personer som barn eller gravida. Å andra sidan är dessa ämnen viktiga, ja helt enkelt oumbärliga för att människors hälsa ska kunna skyddas.

Gemensamma standarder för samtliga EU-medlemsstater måste därför fastställas – något som också håller på att ske – så att människor kan känna sig säkra och så att det finns tydliga standarder för de företag som tillverkar dessa produkter, standarder som dock inte får innebära att konkurrenskraften försämras. En harmonisering av lagstiftningen bör omfatta produkternas hela livscykel på marknaden, alltifrån produktion till avfallshantering, så att de inte utgör något hot mot miljön eller människors hälsa. Detta är något som verkligen borde prioriteras. Det betyder dock inte att vi inte bör se till att goda förutsättningar upprätthålls för den moderna industrin.

 
  
MPphoto
 

  John Bufton (EFD).(EN) Herr talman! Om Christa Klass betänkande antas kommer vi antagligen att få se en explosionsartad ökning av råttpopulationen, vilket skulle utgöra ett sanitärt hot i bostäder och på lantgårdar.

Råttor sprider sjukdomar som exempelvis e-koliinfektioner och salmonella och kan orsaka betydande skador på fastigheter, skador som ibland kan leda till att eldsvådor uppstår. Utan tillgång till effektiva medel mot skadedjur drabbas särskilt jordbruksföretagen av råttangrepp. Antikoagulanter är den vanligaste typen av råttgift. De står för cirka 95 procent av skadedjursmedlen och är helt klart den allra effektivaste typen.

I maj ställde jag en skriftlig fråga till kommissionen där jag bad om ett formellt erkännande av de konsekvenser som ett förbud skulle innebära, ramar för stöd till de som drabbas såväl som eventuella förslag på alternativa sätt att bekämpa skadedjur.

Kommissionen svarade att man var villig att diskutera problemet så att lämpliga lösningar skulle kunna hittas. Vad är det för sorts lösning som kommissionen föreslår? Har någon konsekvensbedömning gjorts med avseende på ett förbud mot antikoagulanter som rodenticider? Kommer det att finnas välfungerande ramar för stöd, och har man kommit fram till några alternativa rodenticider?

 
  
MPphoto
 

  Antonio Tajani, kommissionens vice ordförande.(FR) Herr talman! Tillåt mig inleda med att än en gång betona hur mycket kommissionen uppskattar det engagemang och det intresse som ledamöterna i detta parlament visat inför denna fråga.

Förslaget är ytterst komplext och innehåller flera viktiga och känsliga aspekter ur politisk synvinkel. De synpunkter och frågor som har framförts här visar hur väl ledamöterna i detta parlament är insatta i denna mångfasetterade fråga.

Jag vill även återigen peka på de aspekter som bekymrar kommissionen när det gäller ändringsförslagen rörande EU:s godkännandesystem. Kommissionen kan i princip ge sitt stöd för att EU:s godkännandesystem utvidgas till att omfatta en större grupp biocidprodukter, men vi anser att en sådan åtgärd i så fall bör åtföljas av tillräckliga resurser till Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och kommissionen samt ett successivt införande av genomförandemekanismer. Det är endast om dessa två villkor uppfylls som godkännandesystemet kommer att kunna bli effektivt, vilket ju är allas vårt gemensamma mål.

De frågor som Amalia Sartori och Jo Leinen ställde om hur man kan garantera att ECHA kan klara av denna arbetsbelastning i framtiden och att ECHA får adekvata resurser utgör en av de viktigaste aspekterna för kommissionen i samband med förslaget att utvidga räckvidden för EU:s godkännandesystem.

Vi arbetar tillsammans med denna sektor för att kunna fastställa mer exakt hur många biocidprodukter som för närvarande finns tillgängliga på EU-marknaden. Uppskattningarna varierar mellan 9 000 och 60 000 produkter. Det är därför mycket svårt att förutsäga hur stor extra arbetsbelastning det skulle innebära för ECHA om ett stort antal produkter skulle läggas till i det centrala systemet. Det generella syftet med förordningsförslaget är att få inre marknaden för biocidprodukter att fungera bättre, samtidigt som en hög skyddsnivå för miljön och folkhälsan garanteras.

Jag tänker även komma med en replik på Horst Schnellhardts inlägg om nanomaterial. Kommissionen håller med om att det behövs en definition för nanomaterial. Kommissionen väntar på resultatet från det offentliga samråd som anordnats av en av våra vetenskapliga kommittéer och hoppas inom en nära framtid kunna lägga fram ett förslag till en definition som uppfyller kriterierna.

När det gäller ändringsförslag 243 vill jag svara på Chris Davies fråga. Kommissionen kan inte stödja detta ändringsförslag eftersom förslaget innebär ett ifrågasättande av bilaga I. Denna bilaga grundas på en ingående konsekvensbedömning och har just trätt i kraft.

Jag är övertygad om att vi har gjort ett bra arbete. Vi måste fortsätta denna konstruktiva dialog mellan parlamentet, rådet och kommissionen i samband med den andra behandlingen.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: DURANT
Vice talman

 
  
MPphoto
 

  Christa Klaß, föredragande.(DE) Fru talman! Jag vill tacka alla parlamentskolleger för debatten i dag. Ibland känns det dock som om vi egentligen inte vet vad vi talar om. Jag skulle än en gång vilja påpeka att det vi talar om här är produkter som vi och vår levnadsstandard är beroende av, som gör att vi kan uppfylla viktiga hygiennormer och som vi bekämpar sjukdomar och parasiter och skyddar våra varulager med. Begreppet biocid omfattar allt detta. Biociderna är viktiga för oss och för vår framtid. De viktigaste prioriteringarna i alla diskussioner har gällt miljön och hälsonormer. En sak är klar: vårt arbete är inriktat på att få fram tydliga uteslutningskriterier, restriktivt definierade undantag och objektiv konsumentinformation.

Herr Tajani! Jag är inte helt nöjd med svaret när det gäller Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA). Inom ECHA finns resurser och utrustning, och man behärskar Reach-systemet. ECHA kan med all säkerhet åstadkomma mycket på biocidområdet i framtiden. Det vi behöver nu är helt enkelt intelligenta idéer. För detta kommer det att finnas tid i samband med infasningsperioden. Låt oss använda denna tid till att tillsammans komma på intelligenta lösningar. Vi kan inte bara säga att vi inte har pengar och att vi inte kan. Om vi vill göra det som är rätt för inre marknaden ligger framtiden i en gemensam godkännandeprocess för hela EU. Jag uppmanar alla att delta i detta arbete och jag ber även om kommissionens stöd.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. (EN) Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149 i arbetsordningen)

 
  
MPphoto
 
 

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE), skriftlig.(PL) Värdet på EU:s biocidmarknad beräknas uppgå till ca 890 miljoner euro årligen, vilket utgör ca 27 procent av den internationella marknaden. Biocider används dagligen i hemmen såväl som inom industrin. Dessa produkter används som desinfektionsmedel, konserveringsmedel, insektsmedel och rodenticider. I samband med biocidanvändningen bör man dock särskilt tänka på konsumentsäkerheten. Biociderna får inte utgöra ett hot mot människors och djurs hälsa eller liv. Vi bör därför noggrant granska samtliga biocider som importeras till EU, inklusive marknadsomsättningen för dem, och då särskilt när det är fråga om nya produkter. Det är också viktigt att vara försiktig när man köper biocidprodukter, och EU:s system på detta område bör innebära en fullständig harmonisering av lagstiftningen. Inom EU:s strukturer håller det dessutom på att utformas ett program för att analysera de aktiva ämnena i biocidprodukterna. EU bör upprätta en gemensam lista för samtliga medlemsstater över de nanomaterial som håller på att testas och som sedan kommer att kunna användas inom kemikalieproduktionen. Detta innebär att nanomaterial, som kan ha en avgörande betydelse för den tekniska utvecklingen, inte kommer att utestängas från marknaden och att miljön och konsumenternas hälsa inte kommer att äventyras.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy