Talmannen. – Nästa punkt är kommissionens uttalande om användning av gemenskapsvarumärken på den inre marknaden.
Michel Barnier, ledamot av kommissionen. – (FR) Fru talman, mina damer och herrar! Varumärken är verkligen viktiga i dagens handel. De möjliggör att produkters och tjänsters ursprung kan fastställas, de garanterar en jämn kvalitet och de förmedlar en bild av företaget. Beviljande av gemenskapsvarumärken är en fråga som handlar om utvecklingen av våra företag och kampen mot förfalskning.
Ni oroar er för de beslut som fattats av vissa nationella varumärkesbyråer. Syftet med dessa beslut skulle vara att begränsa användningen av gemenskapsvarumärken genom att införa ett krav som innebär att det inte utgör verkligt bruk om ett gemenskapsvarumärke endast används i en medlemsstat. Jag vill tacka de ledamöter som har uppmärksammat kommissionen på detta ärende som vi följer mycket noggrant.
Den stora fördelen med gemenskapsvarumärken är att de hjälper alla företag, däribland små och medelstora företag, att på ett effektivt sätt skydda sina varumärken på EU-nivå. Fram till nu har användarna alltid betraktat bestämmelsen om att allt verkligt bruk av ett gemenskapsvarumärke av ägaren är tillräckligt, oavsett var i unionen det används, som en av dess största fördelar. Denna bestämmelse överensstämmer med gemenskapsvarumärkets enhetliga karaktär. Den överensstämmer även med själva principen för den inre marknaden. Nya begränsningar av användningen av gemenskapsvarumärken kan därför få allvarliga konsekvenser för kampen mot förfalskning, som, vilket jag återigen påpekar för parlamentet, kommer att vara en av de särskilda frågor som ingår i förslaget till inremarknadspaket, och för kommissionens engagemang för en handlingsplan mot piratkopiering och förfalskning.
Vilka är då dessa konsekvenser? För det första införandet av ett nytt krav som kan leda till att kampen mot varumärkesförfalskningar bromsas upp. Som jag precis har sagt är gemenskapsvarumärket ett effektivt vapen i kampen mot förfalskning, eftersom det ger ett orubbligt stöd över hela unionen och vid alla dess yttre gränser. Det är oumbärligt när det gäller att möjliggöra beslag av förfalskade varor – som för närvarande importeras i mycket stora mängder från tredjeländer – i enlighet med gemenskapens tullbestämmelser vid unionens yttre gränser.
Dessutom skulle införandet av ett sådant krav innebära att det blir svårare för små och medelstora företag samt nystartade företag att beviljas gemenskapsvarumärken. Dessa företag bedriver ofta verksamhet på nationell nivå och börjar inte exportera varor eller tjänster eller expandera sin verksamhet över gränserna förrän verksamheten visat sig vara framgångsrik. Om dessa företag inte längre kan beviljas och använda ett gemenskapsvarumärke innan de expanderar sin verksamhet kan det bli svårare för dem att växa. Kravet strider även mot en rad av våra politiska åtgärder vars syfte är att främja utvecklingen av små och medelstora företag. Jag vill påminna er om att dessa utgör 95 procent av alla europeiska företag.
Jag vill därför bekräfta för er, eller försäkra er om, att min avdelning kommer att följa utvecklingen i medlemsstaterna mycket noggrant. I detta skede är vi säkra på att de nationella domstolarna inte kommer att godkänna de beslut som vi anser strider mot den enhetliga karaktären i gemenskapsvarumärket och principerna för den inre marknaden, vilket jag redan har sagt.
Małgorzata Handzlik, för PPE-gruppen. – (PL) Det gläder mig verkligen att vi trots den sena timmen i kväll har möjlighet att höra kommissionens uttalande om användningen av gemenskapsvarumärken på den inre marknaden. Det var min politiska grupp, Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), som tog initiativet till denna idé. Som ni känner till, herr kommissionsledamot, är denna fråga särskilt viktig för ledamöterna i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för rättsliga frågor.
PPE-gruppen har alltid varit övertygad om att den inre marknaden bygger på tanken om att avlägsna hinder mellan medlemsstaterna, och vi har gjort det till vårt mål att kämpa för att fler av dessa hinder ska avlägsnas. Detta var också tanken bakom upprättandet av gemenskapsvarumärket. Fördelen med systemet är bl.a. att företagen garanteras ett enhetligt skydd i hela unionen. Geografiska skillnader bör inte spela någon större roll ur detta hänseende. Företagen bedriver trots allt sin verksamhet på en inre europeisk marknad. Därför är det med oro vi betraktar besluten från vissa nationella byråer för skydd av immateriell egendom.
Jag välkomnar därför ert tillkännagivande om att kommissionen anser att dessa beslut strider mot de principer som den gemensamma marknaden bygger på. Min politiska grupp kommer att bevaka den fortsatta utvecklingen av situationen och stödja åtgärder som bygger på en unionsstrategi och främjar företagens intressen. Avslutningsvis vill jag fråga kommissionen vilka alternativ som finns tillgängliga om medlemsstaternas jurisdiktion inte delar den uppfattning som kommissionen företräder. Kan det enligt er uppfattning bli nödvändigt att se över rådets förordning om det gemensamma varumärket och direktivet om en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om varumärken, för att tydliggöra situationen?
Marc Tarabella, för S&D-gruppen. – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot! Gemenskapsvarumärket, som inrättades för 16 år sedan, har gjort det möjligt för oss att på ett effektivt sätt bekämpa förfalskade varor och erbjuda konsumenterna en garanti för kvalitetsprodukter inom EU.
Skyddet av gemenskapsvarumärken är detsamma i alla länder inom EU, oavsett om vi talar om skyddet av själva varumärket, av produkterna och tjänsterna när det gäller vilka rättigheter som hävdas eller av ägaren. Dessutom är det verkligen en lösning för den inre marknaden: den kostar lite och är särskilt lämplig för små och medelstora företag, vilket ni tydliggjorde, herr kommissionsledamot.
Därför är det verkligen ett steg framåt om endast ett gemenskapsvarumärke kan garantera ett riktigt omfattande skydd, som på en inre marknad. Gemenskapsvarumärkets enkla förvaltning och gynnsamma kostnad gör det dessutom till ett perfekt instrument för utökat skydd i Europa. Det är ett lika viktigt verktyg för marknaderna som för de myndigheter som kontrollerar tullar.
Den 14 september beslutade EU-domstolen att en bild som visar formen på de varor som krävs för att uppnå ett visst tekniskt resultat inte kan registreras som ett gemenskapsvarumärke. Det var domstolens svar på företaget Legos ansökan om att få registrera dess leksakskloss som ett gemenskapsvarumärke. Domstolen avslog därför dess överklagande och visade därmed att användningen av gemenskapsvarumärket måste vara strängt kontrollerad.
Domstolens beslut belyser de nya utmaningar som måste hanteras genom förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken. Vore det inte förnuftigt av kommissionen att uppdatera denna förordning med tanke på den nya tekniska utvecklingen, framför allt utvecklingen av Internet och globaliseringen? Man kan inte nog betona att det främsta målet med denna förordning är att garantera konsumenterna en kvalitetsprodukt och fullständig, tydlig och begriplig information inom hela EU.
Cecilia Wikström, för ALDE-gruppen. – Fru talman, herr kommissionsledamot! Det gläder mig att vi denna kväll kan ha denna viktiga diskussion, trots att timmen är mycket sen. En av de största fördelarna med den Europeiska unionen är att den har givit och fortsätter att ge oss stora möjligheter att sänka trösklar och öppna för handel mellan Europas länder. Detta skapar den välfärd och den tillväxt som vår kontinent är i skriande behov av, särskilt efter den ekonomiska krisen.
Europa blir inte starkt i det 21:a århundradet genom initiativ från oss politiker. Vi måste allt mer ta till oss sanningen att tillväxt skapas av företag och entreprenörer. Europa kan bara stärkas genom entreprenörer och företagare och deras goda möjligheter att skapa företag som kan växa och anställa människor och bli lönsamma. Just systemet med gemenskapsvarumärken är ett mycket effektivt sätt att riva hinder för handel och skapa tillväxt. Särskilt för små och medelstora företag som vi vill ska kunna växa och se bli större är det centralt att utan krångel och byråkrati åtnjuta märkesskydd i hela unionen.
Det är därför med stor oro som jag har mottagit uppgifter om att medlemsstater, såvitt jag kan se i fullständig strid med sina skyldigheter, försöker införa krav på att ett gemenskapsvarumärke bara ska beviljas om det används i flera länder. Självklart ska det räcka med att det används i ett medlemsland för att få varumärkesskydd i hela unionen.
Det beteende som dessa medlemsstater har uppvisat är ett allvarligt hot mot systemet med gemenskapsvarumärken, och det är min förhoppning, herr kommissionär, att ni tar itu med de medlemsstater som försöker införa detta nya kriterium och äventyrar möjligheten till ett effektivt varumärkesskydd i hela unionen.
Malcolm Harbour, för ECR-gruppen. – (EN) Fru talman! Som ordförande för utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och även på min grupps vägnar, vill jag varmt tacka kommissionsledamoten för att han på ett fullkomligt otvetydigt sätt klargjorde att de två berörda varumärkesbyråernas – i Beneluxländerna och Ungern – beteende är helt oacceptabelt.
Jag betonar det med eftertryck eftersom det är en uppenbar attack mot den inre marknadens grundläggande principer. Det gläder mig att alla kolleger här har uttryckt sitt stöd för de beslut som kommissionsledamoten kommer att fatta. Jag skulle vilja säga att det, främst ur praktisk synvinkel, är en märklig slump att båda dessa varumärkesbyråer är verksamma dels i det land som innehar det nuvarande ordförandeskapet och dels i det land som kommer att inneha nästa ordförandeskap.
Det första mitt utskott har för avsikt att göra – och jag kommer att se till att det verkligen blir så – är att när ministern med ansvar för den inre marknaden (och från och med januari även den ungerska ministern) besöker vårt utskott kommer vi att ställa frågor om det och be dem att vända sig direkt till sina varumärkesbyråer för att påpeka att detta inte är godtagbart.
Varför är det då omöjligt att acceptera? Därför att det är en fundamental attack mot den inre marknadens grundprincip som består i att det inte får förekomma någon form av diskriminering mot företag, var de än är verksamma på den inre, enhetliga och gemensamma marknaden. I detta fall är det ännu värre eftersom förslaget, eller de föreslagna åtgärderna, om man skulle genomföra dem, faktiskt innebär att småföretagen diskrimineras i förhållande till de stora företagen. Det är småföretagen som främst kommer att påverkas eftersom de kan registrera ett nytt varumärke för en produkt som gäller i hela EU och därmed dra nytta av den fantastiska srevolutionen på den inre marknaden och ett mycket kostnadseffektivt sätt att skydda sina immateriella rättigheter. Det kan ta dem mer än fem år att få ut samma produkt på marknaden, och vad skulle de upptäcka då? När de kom till den ungerska marknaden skulle de finna att den ungerska varumärkesbyrån hade givit bort deras varumärke till någon annan. Detta är helt oacceptabelt.
Med tanke på hur länge vår byrå för harmonisering inom den inre marknaden (varumärkesbyrån) har varit verksam kan jag inte begripa hur det kommer sig att vi nu plötsligt står inför dessa två myndigheters agerande. Kanske beror det på att kostnaden för att registrera ett europeiskt varumärke har minskat eftersom byrån fungerar på ett så effektivt sätt.
Samtidigt som dessa varumärkesbyråer försöker godkänna invändningarna mot att låta folk registrera varumärken kommer de naturligtvis att kräva att de berörda företagen registrerar sina varumärken i myndigheternas egna jurisdiktioner. Det handlar om ett uppenbart egenintresse från byråernas sida. Detta får inte fortgå. Det strider helt mot Europeiska unionens principer och dessutom undergräver det – vilket kommissionsledamoten med rätta tog upp – en viktig prioritering för kommissionen, nämligen innovation, att få ut nya produkter på marknaden och att se till att den inre marknaden fungerar bättre.
Zuzana Roithová (PPE). – (CS) Jag välkomnar verkligen att kommissionen inom ett år ska modernisera gemenskapens förordning om varumärken på ett sådant sätt att det blir enklare och billigare att registrera varumärken, vilket med andra ord innebär att man skyddar företagens varunamn, deras produktnamn och så vidare. Detta är ytterligare ett instrument för att bekämpa förfalskningar.
Personligen uppskattar jag att kommissionen avser att inbegripa förslaget om att skapa ett europeiskt varumärkesskydd i förordningen, eftersom det är något som jag i flera år har förespråkat. I dag är det möjligt att ostraffat missbruka certifierade kvalitets- och säkerhetsmärken för produkter. I tredjeländer fäster t.ex. handlare våra gemenskapsvarumärken på produkter som inte alls uppfyller våra standarder, för att sälja dem på sina nationella marknader.
Det finns ett behov av att skydda certifierade märken. Vi garanterar produktstandarder för konsumenter och vi skyddar inte bara företagen mot illojal konkurrens utan öppnar också möjligheten att bredda våra standarder genom att licensiera andra företag. Ett sådant skydd är möjligt, utan att det medför extra kostnader eller fler institutioner, eftersom man helt enkelt kan utvidga registreringsbefogenheten för byrån för harmonisering inom den inre marknaden i Alicante till att även omfatta certifierade märken.
Seán Kelly (PPE). – (EN) Fru talman! När jag lyssnar till det som sagts här märker jag att vi är ganska överens. Givetvis är vidareutvecklingen av gemenskapsvarumärkena ett naturligt led i den inre marknadens utveckling. Det ger goda möjligheter för små och medelstora företag att utveckla sin handel och bidrar till att sätta stopp för förfalskning, piratkopiering och så vidare. Därför är det svårt att förstå hur någon kan ha invändningar mot det. Jag vill särskilt framhålla att man måste tillämpa politiska påtryckningar och möjligen även sanktioner mot de medlemsstater som inte tillämpar reglerna, för att få dem att bättra sig i det avseendet.
Mer allmänt vill jag också påpeka att gemenskapsvarumärken och liknande initiativ bidrar till att föra EU närmare medborgarna och göra unionen mer relevant för företagens utveckling i EU.
Avslutningsvis vill jag bara säga att jag också ser fram emot att se det EU-omfattande patentet utvecklas och att jag anser att ju förr detta sker, desto bättre är det.
Michel Barnier, ledamot av kommissionen. – (FR) Fru talman! Precis som Cecilia Wikström påpekade är det ganska sent för att diskutera detta ämne men jag anser att det under alla omständigheter är en viktig fråga, vilket alla andra som har talat under diskussionen också gör.
Ordföranden, Malcolm Harbour, påminde oss om i vilken omfattning gemenskapsvarumärket har varit ett identitetsbevis och en källa till skydd för företagen. Det har också varit ett skydd för innovationen.
Jag anser därför, som Seán Kelly just sade, att vi måste gå ännu längre, mot andra former av skydd och det är därför vi och det belgiska ordförandeskapet kommer att agera beslutsamt för att fullfölja projektet för det europeiska patentet.
Därför säger jag till Malcolm Harbour att kommissionen, av samma skäl som han och andra har framfört, inte kommer att tillåta någon upplösning av en av den inre marknadens viktigaste beståndsdelar. Dessutom, vilket Malcolm Harbour också påpekade, skulle det främst bli de små och medelstora företagen som drabbades om vi skulle tillåta en sådan upplösning, en upplösning som grundar sig på kvasiprotektionistiska frestelser i vissa länder.
Därför är vi, av alla de skäl ni nämnde, fast beslutna att säga nej till sådana frestelser. I det avseendet vill jag tacka Malgorzata Handzlik och hennes partigrupp för att de har varit vaksamma och gett uttryck för den vaksamheten genom att ställa den fråga vi nu diskuterar.
Cecilia Wikström och Marc Tarabella påminde oss om vad gemenskapsvarumärket betyder för företagen och att det ligger in linje med den inre marknaden. Jag vill bekräfta att vi, just som Marc Tarabella önskar, avser att modernisera det nuvarande systemet inom ramen för en översyn.
Marc Tarabella tog upp beslutet om Lego som gjort det uppenbart att förordningen om gemenskapsvarumärket måste uppdateras och just som han påpekade måste uppdateringen och översynen beakta konsekvenserna av modern teknik och naturligtvis även Internet. Det är också i den andan vi kommer att uppdatera och ändra förordningen.
Jag skulle också vilja tacka Zuzana Roithová för att hon nämnde konkurrensen, vilket jag även gjorde själv. Konkurrensen skulle dessutom öka om vi återigen började närma oss en fragmentering på varumärkesområdet. Vi måste göra motstånd mot detta och vara i stånd att ingripa eller förebygga mot att produkter kommer in. I det syftet kommer handlingsplanen mot förfalskning och piratkopiering som jag kommer att lägga fram om ett par veckor att inbegripa önskemålen om att utbilda personal från medlemsstaterna vid våra yttre gränser och om att förstärka de tekniska medel vi har till förfogande för att bekämpa förfalskning och piratkopiering.
Jag anser också att man måste anstränga sig bilateralt, särskilt med de länder från vilka de förfalskade varorna kommer, och den kommande handlingsplanen kommer därför att innehålla mer positiva åtgärder för samarbete med vissa tredjeländer för att hjälpa dem att upprätta sin egen varumärkespolicy och en policy för att bekämpa förfalskning.
Avslutningsvis vill jag ta upp en viktig fråga som Malgorzata Handzlik ställde till mig. Hon frågade vad som skulle hända om de nationella domstolarna upprätthåller de nationella varumärkesbyråernas ståndpunkt. Vi har ännu inte kommit dithän. Vi måste vänta och se och inte föregripa utgången av de nationella rättsfallen. Som jag tidigare sade förlitar jag mig på att domstolarna i fråga själva rättar till situationen. Vi kommer att hålla möjligheten att inleda överträdelseförfaranden, vilket nämndes alldeles nyss, i åtanke, men det beror på resultatet av de överklaganden som inletts.
Detta, fru talman, var mina svar på denna viktiga fråga, en fråga som rör en av de viktigaste beståndsdelarna av den inre marknaden, och som dessutom är mycket relevant med tanke på att kommissionen tillsammans med parlamentet och rådet håller på med förberedelser för att stärka den inre marknaden och ge den ny drivkraft och en mer specifik inriktning för att gynna små och medelstora företag och våra medborgare.
Det vore verkligen fel tillfälle att acceptera denna upplösning som skapats av problematiken kring gemenskapsvarumärket.