Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0257(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0153/2010

Debatter :

PV 21/09/2010 - 9
CRE 21/09/2010 - 9

Omröstningar :

PV 22/09/2010 - 5.4
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0331

Debatter
Onsdagen den 22 september 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

6. Röstförklaringar
Anföranden på video
PV
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: Böge (A7-0248/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Herr talman! När vi har kommit så här långt vill jag gratulera Europaparlamentet i allmänhet och föredraganden Reimer Böge i synnerhet, eftersom han alltmer har etablerat sig som väktare av en stabil budgetpolitik i EU. Jag anser att följande punkter är viktiga. För det första kommer EU:s budget fortfarande att klara sig utan att det ska behövas några lån, och det är så det bör förbli. För det andra kommer budgetramen, med andra ord den sjuåriga budgetramen, att ge medlemsstaterna ökad stabilitet i planeringen. För det tredje kommer vi och medlemsstaterna att behöva vänja oss vid att de finansiella ramarna är snävare. Enligt min mening betyder det, för det fjärde, att när medlemsstaterna överför ytterligare uppgifter till EU, så bör vi i framtiden följa den principen att medlemsstaterna även måste tillhandahålla den nödvändiga finansieringen.

 
  
  

Betänkande: Surján (A7-0250/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Herr talman! Vi känner alla till den berömda cykelmetaforen, dvs. att EU hela tiden måste röra sig framåt, för i annat fall kommer det att falla. Jag har alltid tyckt att en rovlysten haj skulle vara en bättre liknelse. Den måste som bekant fortsätta att simma för att inte kvävas – men strunt i det.

Låt oss undersöka frågan om varför det är på det viset. Sanningen är att EU har blivit en mekanism för att omfördela pengar. Det måste suga in mer och mer resurser för att belöna sitt gynnade klientel. Om EU slutar att göra det kommer cykeln att välta och hajen drunknar. Därför bevittnar vi detta makalösa spektakel vid en tidpunkt när samtliga nationella regeringar försöker hålla utgifterna nere, vilket innebär att den enda budget som hela tiden växer är EU:s.

I mitt eget land försöker alla ministerier spara mellan 25 och 40 procent på sina budgetar, men en enda budget ökar med 60 procent, nämligen våra nettobidrag till EU. I stället för att stimulera ekonomin tar vi nu pengar från den produktiva sektorn, och vi tar människor från den produktiva sektorn och parkerar dem i byråkratin. Detta kommer bara att bekräfta människors uppfattning att EU har blivit ett bedrägeri.

 
  
  

Betänkande: McAvan (A7-0153/2010)

 
  
MPphoto
 

  Anna Záborská (PPE). (SK) Allmänhetens medvetenhet om de negativa effekterna med läkemedel sträcker sig längre än frågan om hur läkemedelsföretagen ska bete sig. Den sträcker sig också utöver frågan om vad som står på bipacksedlar eller på Internet.

Jag vill understryka den personliga kontakten mellan patienten och läkaren. Erfarenheterna visar att det finns en grupp av läkemedelsprodukter på marknaden för vilka informationen om bieffekter avsiktligt ignoreras. Läkemedlen är ofta allmänt tillgängliga i apoteken, och kvinnor tar dem utan någon vägledning. Det är få läkare som påpekar att hormonella preventivmedel ökar nivåerna av stresshormon, orsakar blodproppar, bröstcancer, livmoders- och levercancer, stroke och svårigheter att bli gravid sedan man slutat att ta preventivmedlen. Låt oss vara ärliga och informera ordentligt om alla läkemedelsprodukter på ett jämlikt och uppriktigt sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Zuzana Roithová (PPE). (CS) Mina damer och herrar! Låt mig i egenskap av läkare understryka betydelsen av den nya förordning som godkändes i dag och som medger spridning av information om biverkningar från läkemedel i hela EU. Även om hälsovården inte omfattas av EU:s behörighet kunde medlemsstaterna komma överens om behovet av och detaljerna kring hur man skapar en gemensam databas om kliniska erfarenheter vid användningen av läkemedel i EU, där information kommer att lagras och sedan spridas och värderas. Detta är goda nyheter för patienterna i EU, och det visar även fördelarna med en ytterligare integrering av Europas länder. Jag uppskattar verkligen arbetet som utförts av föredragandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, för de lyckades komma överens i samtliga tvistefrågor, och det gläder mig särskilt att utskottets förslag godkändes i den del som kräver ett striktare skydd av personuppgifter.

 
  
  

Betänkande: McAvan (A7-0159/2010)

 
  
MPphoto
 

  Jens Rohde (ALDE).(EN) Herr talman! Dagens omröstning om de båda betänkandena om säkerhetsövervakning av läkemedel kommer att ge oss ett säkrare och effektivare system för kontroll av läkemedelsprodukter. Kompromisserna i de båda dokumenten är balanserade. Det nya systemet kommer att ta vederbörlig hänsyn till både risker och fördelar med läkemedelsprodukter.

Det tar också hänsyn till behovet av kontroll utan att man skapar för mycket byråkrati, och framför allt kommer det centrala förfarandet för godkännande av läkemedelsprodukter att bli mer enhetligt. Kompromissen bidrog till att säkra finansieringen av systemet, med en möjlighet för Europeiska läkemedelsmyndigheten att ta ut avgifter för sina tjänster. Detta är naturligtvis en kompromiss, men jämfört med hur splittrade åsikterna var från början tycker jag det är en förnuftig lösning.

 
  
MPphoto
 

  Anna Záborská (PPE). (SK) Jag vill gratulera föredraganden till texten hon har utarbetat som ett ändringsförslag till de båda direktiven om säkerhetsövervakning av läkemedel.

Det är viktigt att vi verkligen utnyttjar vad dessa ändringsförslag kan erbjuda oss. Vi kan bara bemöta oron från vissa medlemsstater om möjligheten att få ett fungerande system om rapporteringen av bieffekter samordnas. Den tid man förlorar på att sprida information mellan olika medlemsstater måste hållas nere till ett minimum.

En kommentar till: statistiken visar att sjukdomar är vanligare bland de äldre. Detta är personer som av naturliga skäl lider av sviktande syn. Det skulle vara meningslöst att bipacksedlarna innehåller heltäckande information, inklusive många gånger onödig information, om patienterna inte kan läsa den ens med sina vanliga glasögon, eftersom texten är så finstilt.

 
  
MPphoto
 

  Michèle Rivasi (Verts/ALE).(FR) Herr talman! När det gäller den text som vi röstade för vill jag, samtidigt som jag gratulerar Linda McAvan till den goda kvaliteten i hennes arbete, rikta er uppmärksamhet på något som utelämnats när det gäller populationer av försökspersoner.

Det är faktiskt en sak som försummats och som på grund av den överenskommelse som uppnåddes efter första behandlingen inte kunde bli föremål för ett muntligt ändringsförslag. Det handlar om människor som används vid klinisk prövning av läkemedel eller vacciner som genomförs före godkännandet för att kontrollera att medlen är ofarliga eller för att bedöma deras nytta/riskförhållande.

Dessa personer kan vara män, kvinnor, barn eller äldre. I den här texten fokuserar vi på uppföljningen av tänkbara bieffekter från läkemedel för mänskligt bruk.

Det bör påpekas att de människor som deltar i kliniska prov inte får information om de ämnen de intar eller som injiceras eller att bieffekterna kanske visar sig först tio, tjugo eller trettio år senare.

Dessa försökspersoner är de bortglömda personerna i samband med säkerhetsövervakning av läkemedel, och det är viktigt att komma ihåg detta och att nämna det.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian Harkin (ALDE).(EN) Herr talman! Jag stöder verkligen betänkandet om en rationalisering av systemet för säkerhetsövervakning av läkemedel för mänskligt bruk. Detta är ett område där EU verkligen kan tillföra ett mervärde, och där vi kan skapa ökad säkerhet för patienterna om vi samarbetar.

Också efter det att läkemedel har godkänts kan det komma negativa reaktioner, och jag tror att hela säkerhetsprofilen för läkemedel inte kan bli känd förrän de har släppts ut på marknaden. Därför måste vi fortsätta att vara vaksamma. Detta förslag kommer att garantera en större patientsäkerhet genom att stärka EU:s system för säkerhetsövervakning av läkemedel. Det kommer att stärka Eudravigilance, databasen för att samla in information om negativa reaktioner på läkemedel. Skapandet av en ny europeisk säkerhetsportal för läkemedel kommer att ge medborgarna ökad tillgång till tydlig och begriplig information i säkerhetsfrågor.

Detta är första delen av ett paket i tre delar för att stärka och överbrygga luckorna i EU:s lagstiftning på läkemedelsområdet, och jag tycker att det är ett bra första steg.

 
  
  

Betänkande: Klaß (A7-0239/2010)

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Trots att biocidprodukter som desinficerings- och konserveringsmedel är en del av vardagen kan en felaktig användning eller brist på godkännande medföra betydande risker för människor, djur och miljö.

För att skydda hälsa och miljö är det därför nödvändigt att produkter från såväl europeiska som utomeuropeiska producenter uppfyller en gemensam EU-standard. Man bör understryka att fördelarna med att dessa produkter kommer ut på marknaden och används är betydligt större än riskerna, även om de befintliga riskerna bör elimineras så mycket det går.

Personligen stöder jag en ökad harmonisering av de nationella förfarandena för att erkänna produkter inom en EU-ram och framför allt att konsumenterna ska få ett bättre skydd och bättre information. Det är mycket viktigt att man garanterar tydlig, klar och begriplig information på förpackningar, framför allt för lekmän som kommer i kontakt med sådana produkter.

 
  
MPphoto
 

  Anna Záborská (PPE).(FR) Herr talman! Jag välkomnar denna resolution av hela mitt hjärta. Bergsregioner och glest befolkade områden berikar landskapet, naturen och livskvaliteten.

Jag tänker framför allt på de slovakiska regionerna, och jag vill uppmana er alla att besöka oss i Tatrabergen för att själva uppleva skönheten i den regionen.

Förutom innehållet i resolutionen, som omedelbart måste genomföras, skulle jag vilja att de offentliga myndigheterna lovade att hjälpa dessa regioner. I regel är det städer och befolkningsgrupper i storstadsregionerna som prioriteras. Offentliga tjänster erbjuds i städer och storstadsområden, men saknas ofta i mindre städer och byar, i glest befolkade områden. Och ändå har småstäder och byar också sin livskvalitet, och de får inte undervärderas.

 
  
MPphoto
 

  Alajos Mészáros (PPE). (HU) Det gläder mig verkligen att jag kunde stödja detta betänkande, som jag tycker är mycket viktigt. Med tanke på den höga befolkningstätheten och den internationella rörligheten måste vi vara särskilt uppmärksamma när det gäller att förebygga spridningen av patogener och sjukdomar. Samtidigt som de åtgärder vi vidtar måste vara effektiva måste vi också se till att de inte är skadliga för miljön. Dessa ämnen måste behandlas särskilt försiktigt. Biocider är nödvändiga för att vi ska uppfylla våra höga hälso- och hygienstandarder, och de utgör en integrerad del av vårt dagliga liv. Trots det tycker jag att det är viktigt att även i framtiden diskutera denna förordning, eftersom godkännande och marknadsföring av dessa produkter måste omgärdas av särskilt strikta kriterier.

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Herr talman! Biocider används främst inom hygien- och rengöringssektorn, men de återfinns också i möbler och textilier. Biocider skyddar mot bakterier, maskar, insekter, förrådsskadedjur, möss och råttor. I framtiden måste biocider uppfylla EU-generella miniminormer. Jag är mycket tacksam för att föredraganden, Christa Klaß, har sagt att förordningen ska vara lika användbar för konsumenter och tillverkare. Med andra ord: lämpliga avgifter, rättvisa regler och acceptabla kostnader för registrering. Om vi verkligen lyckas med att genomföra detta kommer vi att ha tagit ytterligare ett steg mot en harmonisering av EU:s marknad till förmån för företagen, men framför allt till förmån för våra konsumenter.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag ber om ursäkt, men jag var och hämtade babyns napp. Betänkandet som antogs i dag innehåller vissa positiva inslag som vi hoppas ska kunna genomföras snart.

Framför allt vill jag uttrycka min tillfredsställelse över ansträngningarna att skydda de små och medelstora företagen. Framför allt gäller det förfarandena för att erhålla information om produktformuleringar, eftersom de ofta är ogenomförbara för småföretag, och inte bara vad gäller kostnader.

Stora ansträngningar har gjorts för att förenkla förfarandet för att godkänna marknadsföring av dessa produkter, framför allt vad gäller tidsramarna när de behöriga myndigheterna ska fatta sina beslut. Slutligen hoppas jag att vi ska kunna fortsätta längs den inslagna vägen, där en harmonisering av EU:s inre marknad måste resultera i att företagens inre kvaliteter verkligen kommer fram, samt i en ökad konkurrens.

 
  
  

Betänkande: Skinner (A7-0170/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Jag välkomnar paketet med förslag om att skapa ett effektivare, mer integrerat och hållbarare system för finansiell övervakning inom EU. Syftet är att rätta till de brister i EU:s finansiella övervakning som framkom under den finansiella krisen nyligen, något som förvånade oss alla.

Jag stöder verkligen förslaget till förordning om en ny struktur för finansiell övervakning, för våra tidigare negativa erfarenheter underströk verkligen behovet av lagstiftning, effektivare övervakning och långtgående reformer inom detta område. Jag anser att en ökad konkurrens som bygger på rättvisa och öppna villkor för alla, samt tillhandahållandet av enhetliga regler, kommer att bidra till att garantera ett adekvat skydd åt insättare, investerare och konsumenter i EU.

 
  
  

Betänkande: Goulard (A7-0168/2010)

 
  
MPphoto
 

  Joe Higgins (GUE/NGL).(GA) Herr talman! Jag avstod från att rösta i frågan om att inrätta en ny myndighet för EU:s finansiella system, för de nya arrangemangen ändrar inte på något grundläggande vis det sätt på vilket det finansiella systemet fungerar, och de kan inte skapa ordning på finansmarknaderna. Framför allt kommer dessa arrangemang inte att få slut på spekulation och jobberi i de stora bankerna och de spekulationsfonder som kallas hedgefonder.

I går lånade till exempel finansmarknaden ut 1,5 miljarder euro till den irländska staten, men fyra procent dyrare än om landet hade varit Tyskland. Det betyder att landets arbetare måste betala ett antal extra miljoner till dessa institutioner.

Den nya nämnden som inrättas ändrar ingenting. Det finns ingen lösning på EU:s finansiella problem förutom att se till att hela systemet hamnar i offentlig ägo och under demokratisk kontroll.

 
  
MPphoto
 

  Edward Scicluna (S&D).(EN) Herr talman! Jag vill gratulera samtliga föredragande till deras arbete med detta paket av mycket viktiga reformer av systemet för övervakning av EU:s finanssektor. Denna översyn av EU:s finansarkitektur har varit en jätteuppgift för utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Krisen visade att vårt regelsystem inte var tillräckligt robust, att marknaderna inte alltid korrigerar sig själva och, vilket är värre, att de exponerades för okontrollerade systemrisker. Det gläder mig särskilt att man inrättar Europeiska systemrisknämnden som ska fungera som ett system för tidig varning för systemrisker eller obalanser.

När det gäller de europeiska tillsynsmyndigheterna gläder jag mig åt att man har hittat en balans som inte försvagar medlemsstaternas roll. Vi måste nu se till att de tre institutionerna får den personal och de resurser de behöver för att kunna göra jobbet korrekt.

Avslutningsvis har parlamentet lagt ned enorma ansträngningar och stor politisk vilja i arbetet på att nå en kompromiss med rådet för att se till att vi får en överenskommelse om detta mycket välkomna reformpaket så att det kan vara på plats i början av 2011.

 
  
MPphoto
 

  Barbara Matera (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Det gläder mig att detta betänkande har antagits. Ett av de europeiska institutionernas strategiska mål för de kommande åren är att åter få fart på den inre marknaden.

Den ekonomiska krisen har visat hur ouppnåeligt detta mål är när vi har en fragmenterad marknad för finansiella tjänster. Alla möjliga typer av finansiella mellanhänder, infrastrukturer och marknader är inbördes beroende av varandra och potentiellt av grundläggande betydelse för systemet som helhet, och det i sådan grad att om någon av dessa komponenter brister så kan det få återverkningar på makronivå med förödande konsekvenser.

Den ekonomiska återhämtning som alla européer otåligt väntar på bygger på en finansiell sektor som är frisk och sund eftersom den regleras och övervakas korrekt.

Jag anser att antagandet av det finansiella övervakningspaketet och framför allt att man skapar Europeiska systemrisknämnden är ett viktigt steg mot uppfyllandet av målet att skapa ett harmoniserat övervakningssystem i EU som kan skapa förtroende hos affärsidkare och medborgare.

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE). (CS) Herr talman! Det gläder mig att det var möjligt att lägga grunden till en effektiv övervakning av finansmarknaderna, något som brast i början av den finansiella krisen. Jag välkomnar att EU bygger upp instrument för att undvika kriser i framtiden, och därför har jag stött samtliga betänkanden i paketet om finansiell övervakning av finansmarknaderna. Syftet bör vara ett närmare iakttagande av reglerna för god förvaltning, och varken budgetmässiga lättsinnigheter eller ökad skuldsättning på bekostnad av framtida generationer är exempel på detta. Därför avvisar jag ordförande José Manuel Barrosos förslag att emittera EU-obligationer, något som han tog upp i ett tal nyligen i Europaparlamentet när han talade om belöningar för stater som följer reglerna för en god finansförvaltning. Det handlade om belöningar i form av EU-obligationer.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Herr talman! Det avlägsna muller vi kan höra är EU:s kanoner som öppnar eld i en första attack på rikedomarna i City of London, rikedomar som stöder den omgivande ekonomin i min valkrets.

Den nya övervakningsarkitektur som parlamentet just har godkänt med bred marginal är ingen proportionell bot på ett identifierat problem. Ingen har på ett övertygande sätt kunnat visa, och ingen har ens försökt att allvarligt hävda, att åtgärderna vi nu inför skulle ha förhindrat finanskrisen för två år sedan. Det vi ser är snarare åtgärder som drivs av avundsjuka, av illvilja mot Londons ställning och av fientlighet mot kapitalismen som modell.

Man kan skylla kreditkrisen på väldigt många personer, man kan skylla på bankerna, kravställarna, man kan skylla på regeringarna som höll nere räntorna på alldeles för låga nivåer för länge, men man kan inte skylla på aktieförvaltarna som snarare hörde till offren och som drabbades av svåra förluster utan att komma och böna om några räddningspaket.

Människorna i de branscherna kommer inte att sitta overksamma och vänta på att kommissionsledamot Michel Barnier skickar sina inspektörer. De har redan börjat emigrera till Schweiz, till Shanghai, till Singapore – vilket lämnar London, och EU som helhet, fattigare.

 
  
MPphoto
 
 

  Syed Kamall (ECR).(EN) Herr talman! Som ledamot av Europaparlamentet för London vill jag säga att många av mina väljare, vilket är begripligt, är mycket oroliga över effekterna av detta, inte bara för Europas största finanscentrum, utan för två av dess största finanscentrum. I London finns både City och Canary Wharf Group.

Om man tittar på finanskrisen är det mycket lätt hänt att man går i en fälla, den fälla som parlamentet och samtliga institutioner går i, nämligen att fler regler är lösningen. Vi glömmer den roll som regelsystemet faktiskt spelade när det gällde att skapa subprimekrisen genom att beordra bankerna att låna ut åt icke kreditvärdiga kunder. När en av tio av de kunderna ställde in sina betalningar satt vi med subprimekrisen. Vi måste också inse skillnaden mellan lagstiftning och övervakning. Man skulle kunna hävda att kravställarna förfogade över de verktyg som behövdes, men inte använde dem korrekt.

En av fördelarna som nämns är att detta kommer att skapa en gemensam regelbok för EU. Det är mycket intressant, men problemet vi har är som bekant att många av EU:s länder ofta struntar i reglerna och inte betalar sina böter. Hur ska man kunna skapa lika villkor om flera av aktörerna inte följer reglerna?

 
  
  

Betänkande: Gallo (A7-0175/2010)

 
  
MPphoto
 

  Antonio Masip Hidalgo (S&D).(ES) Herr talman! Jag tackar föredraganden för att hon accepterat ett par förslag och naturligtvis för hennes försvar av upphovsrätten, som jag instämmer i. Att vissa utbyten i betänkandet definieras som överträdelser som är straffbara, att tjänsteleverantörernas behörighet att utmäta påföljder erkänns och att massutbyten undantas som tänkbara överträdelser innebär att det är omöjligt för oss att rösta för något av de två motstridiga betänkandena.

Gallobetänkandet väcker stort intresse och hade kunnat vara lämpligt, men diskussionen är för hätsk kring argumenten för och emot en fransk lag som kallas Hadopi, och som innebär att man kopplar bort Internetanslutningen för den som överträder reglerna. Det finns fortfarande ingen äkta europeisk diskussion som tar hänsyn till andra framsteg som skett i den nationella lagstiftningen.

Jag hoppas att vi ska komma fram till en gemensam ståndpunkt i gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet och nå en majoritet i parlamentet i diskussionerna och ändringsförslagen kring förslaget till ett direktiv från kommissionen, som, enligt kommissionsledamot Michel Barnier, snart kommer att läggas fram i Europaparlamentet. Då kommer vi kanske att nå fram till en mer balanserad ståndpunkt än vi har i dag och som tar hänsyn till både Internetanvändarnas intressen och det viktiga behovet av att respektera immateriell äganderätt.

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE). (CS) Herr talman! Marielle Gallos betänkande har delat Europaparlamentet i tre läger. Inget betänkande har innehållit förslag till ett nödvändigt och balanserat regelverk för den immateriella äganderätten. Marielle Gallos betänkande tar upp piratkopiering i digitala nät på ett ensidigt sätt och bortser från åtgärderna mot den förfalskning som verkligen förstör vår industri, trots att utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt utskottet för industrifrågor, forskning och energi föreslog praktiska åtgärder. I betänkandet föreslås dessutom någon form av harmonisering av straffen för en överträdelse av den immateriella äganderätten i stället för att ta itu med det faktum att den sakkunniga allmänheten anser att straffrätten är en exklusiv behörighet för medlemsstaterna. Jag uppskattar emellertid att ALDE-gruppen är noggrannare när den i sitt resolutionsförslag tar upp rättigheter och skyldigheter, framför allt vad gäller Internetleverantörer, men förslaget lades fram i sista minuten. Förslaget inspirerades helt klart av förslaget från PPE-gruppen, men tyvärr tillförde det inga innovativa initiativ till diskussionen. Resolutionsförslaget som lades fram av bland andra Françoise Castex är mer sammansatt och mer aktuellt vad gäller mötet om Acta. Jag uppskattar också de bättre riktade åtgärderna mot förfalskade läkemedel. Däremot kan jag inte hålla med om att man bör begränsa mandatet för EU:s observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Till slut kunde jag därför inte stödja något av de tre resolutionsförslagen.

 
  
MPphoto
 

  Lena Ek (ALDE). - Herr talman! Om Gallo-betänkandet. Inget av de betänkanden som har tagits upp till omröstning i kammaren i dag är bra och jag har därför röstat nej till alla tre. Problemen är många. Bland annat blandas varumärkesintrång ihop med upphovsrätt, röster höjs för reglering och övervakning och ett orimligt ersättningssystem uppmuntras, samtidigt som man medger att effekterna av befintlig lagstiftning måste utredas först.

Jag tror i stället att grundläggande rättigheter och den fria marknaden kan kombineras. Om principen om mere conduit - enbart vidarebefordran - hotas skulle vi riskera det dynamiska Internet som vi känner idag. Om en Internetleverantör skulle göras ansvarig för legaliteten i innehållet skulle det tvinga dem att minimera risken genom att övervaka och sortera trafiken. Detta skulle leda till försiktiga företag som inte kan växa och anställa samt problem för nya företag att få tillgång till nätet.

Genom att avskaffa principen om mere conduit utvidgas Internetleverantörernas roll till att också vara övervakare. Ingen annanstans i samhället är det budbäraren som har ansvar för innehållet. Det finns heller ingen annan plats där vi instruerar våra medborgare att inte bryta mot lagen varje gång de använder sig av en tjänst. Tänk t.ex. om vi vid frimärksförsäljning skulle ha obligatorisk information om att det är förbjudet att skicka brev med mjältbrandsbakterier.

Jag ger i stället mitt helhjärtade stöd till Neelie Kroes och hennes digitala agenda. IT-kommissionärens flaggskeppsinitiativ visar prov på en förståelse för hur marknadsperspektivet ska kunna kombineras med respekt för grundläggande rättigheter, också på nätet.

Kina är ett exempel på hur Internet har förstörts genom ingrepp i yttrandefrihet och övervakning. Låt oss inte gå samma väg. Länder i norra Europa har visat vägen genom frivilliga överenskommelser och en fungerande konkurrens. Det är norrut, inte österut, som vi ska vända blicken.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Herr talman! För det första vill jag tacka föredraganden Marielle Gallo för hennes betänkande. Det är mycket viktigt att vi nu fastställer gemensamma EU-regler för immateriell äganderätt. Sanningen är den att när vi tänker på EU i samband med detta krävs det förnyelse. Vi behöver kreativitet. Det kan ge ett äkta mervärde. För att vi ska kunna garantera flödet av innovation och kreativitet som resulterar i kreativa lösningar är det självklart att de måste skyddas och utvecklas. Det är alldeles klart att vi inte kan acceptera intrång i immateriella rättigheter. För närvarande är detta ett problem i många kreativa sektorer och inom idrotten.

Detta betänkande av Marielle Gallo är första steget i rätt riktning. Som lagstiftare finns det ingen möjlighet att acceptera piratkopiering eller stöld, oavsett om det sker på Internet eller någon annanstans. Vi måste se till att den kreativa sektorn lämnas i fred. Den kan skapa och förnya, och som ett resultat av det kan vi agera mot den fortsatta överträdelsen av den immateriella äganderätten och införa påföljder när det inträffar. På så sätt kan vi få ett europeiskt mervärde via de kreativa sektorerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Syed Kamall (ECR).(EN) Herr talman! Precis som många andra ledamöter av Europaparlamentet i hela det politiska spektrumet hade också jag mina invändningar mot detta betänkande, framför allt när föredraganden försökte blanda ihop frågan om fildelning med hälsoriskerna i samband med förfalskade varor, till exempel i flygplan eller förfalskade läkemedel. De båda är inte kompatibla och bör hållas klart åtskilda.

Vi måste också lösa frågan om skillnaden mellan produkter och tjänster i den värld som består av atomer och produkter och tjänster i den värld som består av bitar – den digitala ekonomin. Vi måste inse att i en värld där datakraften ökar, i en värld där datalagringen blir billigare, i en värld där bredbanden blir bredare kan vi se hur många digitala produkter i stort sett siktar på noll.

Det som händer är dessvärre att medan många artister reagerar och hittar andra sätt att tjäna pengar samtidigt som de ger bort en del av sitt innehåll, så har musikbranschen som helhet inte hängt med och verkar fortfarande vilja tvinga människorna åratal tillbaka till de fysiska mediernas era. Det är dags för musikbranschen att vakna upp och anpassa sin affärsmodell efter den digitala ekonomin.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0518/2010

 
  
MPphoto
 

  Edward Scicluna (S&D).(MT) Jag företräder öarna Malta och Gozo i parlamentet, och därför ligger mig denna fråga varmt om hjärtat. Ta Gozo till att börja med. Den maltesiska regeringen inkluderade förklaring 36, som avsåg att skydda Gozos framtid under Maltas anslutningsförhandlingar. Men dessvärre har de särskilda medlen aldrig synts till. Invånarna på Gozo ska emellertid känna sig lugnade genom denna resolution som innehåller krav på en paneuropeisk ram för bergs- och öregioner. Det handlar inte bara om en politisk åtgärd, utan om ett antal EU-politiska program som påverkar öarnas utveckling. I resolutionen uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att tillse att öarna kan dra nytta av särskilda medel inom en ny finansieringsram för budgetförfarandet 2014–2020. Framför allt har bergsregioner och öar i EU vissa gemensamma faktorer som inte förekommer i några andra regioner, ibland inte ens inom samma stat. Det gläder mig verkligen att man i denna resolution begär EU-program och en politik som kan göra det möjligt för öarna att bli konkurrenskraftiga och anpassa sig efter de utmaningar de står inför. Det gläder mig också att man i resolutionen säger att medlemsstaterna, inklusive Malta och Cypern, som ligger i södra delen av Europa, förtjänar att få regionala program för sin utveckling. Denna resolution innehåller en avsiktsförklaring för att skydda medlemsstaternas intressen, framför allt vad gäller öar som Gozo. Därför stöder jag resolutionen.

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Jag stöder Europaparlamentets ståndpunkt om bergsregioner, öar och glest befolkade områden. Detta är i regel naturområden av särskild betydelse, så man bör se till att stödet de får kombineras med ett skydd av deras naturtillgångar. Vi bör stödja dessa regioner på ett sätt som gör det möjligt för dem att utnyttja sina bästa tillgångar på ett innovativt sätt, men vi bör också se till att deras naturrikedomar skyddas på lämpligt sätt.

Jag vill också rikta uppmärksamheten på den svåra situationen för jordbrukarna i dessa områden, där odling av marken kan vara det enda sättet eller ett av mycket få sätt att försörja sig. Jordbrukare bör ägnas särskild uppmärksamhet. Denna solidaritet behöver inte bygga på enbart finansiellt stöd, för det kan också omfatta stöd till utbildning av ungdomar och stöd åt innovativ teknik.

 
  
  

Skriftliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: Böge (A7-0248/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. (IT) Jag applåderar föredraganden för det arbete han har utfört. Jag röstade för denna text. I så svåra ekonomiska förhållanden som dessa kan EU inte arbeta med oflexibla instrument, och den fleråriga budgetramen har visat sig vara oflexibel.

Då har jag inte nämnt att den trångsynthet som vissa institutioner visat prov på (rådet och kommissionen) verkligen inte är en reaktion som EU:s invånare väntar sig. Utanför parlamentet har miljontals anställda förlorat sina jobb. De behöver vårt stöd. EU:s budget måste vara i alla avseenden europeisk.

Jag är faktiskt övertygad om att det är nödvändigt, för att inte säga av grundläggande betydelse, att få större budgetmässig flexibilitet i svåra ekonomiska omständigheter, så att EU kan tillhandahålla ett konkret svar på de aktuella behoven, men också på de behov som man inte förutsåg när budgeten antogs. Avslutningsvis anser jag att ögonblicket är inne för att förse EU med egna resurser.

 
  
MPphoto
 
 

  David Casa (PPE), skriftlig. (EN) På grund av att det aktuella förslaget skulle kunna få långtgående konsekvenser och på grund av behovet av ytterligare eftertanke om den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen instämmer jag i föredragandens slutsatser. Jag har därför beslutat att rösta för detta interimsbetänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig. (FR) Jag röstade för Reimer Böges betänkande i protest mot det ohållbara läge som vi för närvarande befinner oss i. Samtidigt som EU genom Lissabonfördraget har fått nya befogenheter, och medlemsstaterna kräver och tillkännager storskaliga europeiska projekt, vägrar kommissionen och rådet att ompröva utgiftstaken. Detta är obegripligt och avslöjar deras snäva syn på det europeiska projektet. Lågkonjunkturen kräver mer Europa. För att åstadkomma det behöver vi stärka EU:s budget genom att ersätta den gällande budgetramen som är begränsad och olämplig. Det är dags att göra som det står i våra fördrag, nämligen se till att EU har resurser som motsvarar dess mål. Vi stöder tillsammans med en stor majoritet av Europaparlamentets ledamöter behovet av egna medel, till exempel euroobligationer. Medlemsstaterna bör vara medvetna om att EU-politikens mervärde är ett nödvändigt verktyg för att begränsa de nationella utgifterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste EU se till att det finns tillräckliga resurser för att nå unionens mål och genomföra dess politik. Lissabonfördragets ikraftträdande har dessutom inneburit att det har tillkommit nya ansvarsområden. Ett sådant är Europeiska utrikestjänsten. Jag anser därför att det för att tillgodose EU:s nya behov inte kommer att räcka att bara omfördela resurser eller göra omprioriteringar i den fleråriga budgetramen. Det innebär att det är viktigt att ändra den fleråriga budgetramen och flexibilitetsmekanismerna i det interinstitutionella avtalet. EU behöver större flexibilitet för att bygga upp reserver och skapa handlingsutrymme för att kunna agera snabbt och effektivt i akuta eller oförutsedda situationer. Av det skälet röstar jag för detta betänkande och dess rekommendationer.

 
  
MPphoto
 
 

  Göran Färm, Anna Hedh, Olle Ludvigsson och Marita Ulvskog (S&D), skriftlig. − Vi anser att det är viktigt att tillräckliga medel kan ges till exempelvis EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning, EU 2020, men också att EU:s budget kan svara upp till kraven när det gäller behovet av bistånd, bekämpning av klimatförändringar med mera. Dessutom har EU med Lissabonfördraget nu fått en rad nya kompetensområden, bland annat inom utrikespolitiken, sport, rymdforskning, energi och turism. Vi anser emellertid att finansieringen av detta till största delen bör tas genom omfördelningar av medel redan tillgängliga inom EU:s budget, såsom från exempelvis budgeten för jordbruk, så att inte den totala storleken på EU:s budget ökas.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Om vi effektivt ska kunna planera och följa upp EU:s åtgärder kan vi inte bara ha en enkel ettårig budget. Vi behöver en flerårig budgetram som ger institutionerna tillräckliga förutsättningar att kunna utföra sina arbetsuppgifter och uppdrag.

Interimsutvärderingen av genomförandet av den fleråriga budgetramen mynnade ut i det betänkande som låg till grund för den resolution som vi har röstat om. Denna resolution innehåller några av de utbredda farhågor, som jag delar, om bristerna i den fleråriga budgetramen och EU:s nuvarande finansiella förmåga att nå sina mål.

Den kritik som har framförts mot EU beror ofta på en bristande insyn i EU:s räkenskaper. Enda sättet att skingra sådana misstankar och uppmuntra medborgare och politiker att spela en mer aktiv roll på detta område är att skapa full insyn i EU:s budget och fleråriga planering, och att visa att de är hållbara och att alla parter respekteras under budgetförfarandet, till vilka jag naturligtvis även räknar Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Mellan 2007 och 2009 nådde eller överskred EU taket i den gällande fleråriga budgetramen. Viktiga projekt som Galileo, livsmedelsmekanismen och den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa har endast kunnat fortsätta sin verksamhet under de senaste fyra åren av den gällande fleråriga budgetramen genom att använda befintliga marginaler eller de instrument som finns i det interinstitutionella avtalet. I den nuvarande budgetramen finns det endast obetydliga marginaler kvar för resten av perioden. Det återstår mindre än 50 miljoner euro per år av marginalerna under rubrik 1a (konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning), och den övergripande marginalen för alla rubriker kommer att vara begränsad till 436 miljoner euro 2012 och till 435 miljoner euro 2013. Denna marginal kommer dock att ytterligare minskas på grund av befintliga åtaganden som ännu inte har förts in i budgeten. I och med Lissabonfördraget har det tillkommit nya befogenheter och organ, och Europa 2020-strategin, som redan har antagits och som syftar till intelligent, hållbar tillväxt för alla, måste nu börja genomföras, och för detta krävs det finansiella resurser. Vi anser därför att den nuvarande fleråriga budgetramen snarast behöver ändras, liksom dess flexibla förvaltning.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I detta betänkande efterlyser man de resurser som behövs för att genomföra budgetbestämmelserna i Lissabonfördraget som ska antas så snart som möjligt. Det innebär att EU:s budget i ännu större utsträckning kommer att underordnas nyliberalismens, federalismens och militarismens behov – de tre hörnstenarna i den pågående europeiska integrationsprocessen, som nu också anges och utvecklas i detta fördrag.

Eftersom det är väl känt hur vi står i denna fråga hade vi inget annat alternativ än att rösta emot betänkandet. Vi har alltid kritiserat dagens knappa fleråriga budgetram, där strukturfonderna har skurits ned till 0,37 procent av EU:s bruttonationalinkomst. Detta har resulterat i nedskärningar av sociala program och miljöprogram och nedskärningar inom forskning, utbildning och kultur.

Vi anser därför att budgetanslagen bör utökas och målen ändras. Vi vill se en EU-budget som syftar till verklig ekonomisk och social sammanhållning, som syftar till full sysselsättning med rättigheter, investeringar och offentliga tjänster, miljöskydd, samarbete och fred.

Vi förkastar därför tanken på att EU:s budget används som ett verktyg för den kommersialisering som sker inom alltfler delar av samhällslivet, eller ett verktyg för liberalisering, urholkad anställningstrygghet, strukturell arbetslöshet, extern interventionism och krig.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig. (GA) EU:s budget har stor betydelse för att ekonomiskt hjälpa och stödja människor på den irländska landsbygden och irländska jordbrukare. Omkring 2 miljarder euro per år under perioden 2010-2013 kommer att gå till stöd till irländska jordbrukare, landsbygdssamhällen och den irländska livsmedelssektorn. Viktiga budgetförhandlingar pågår för närvarande om hur stora belopp som ska anslås till jordbrukssektorn från och med 2013.

Med tanke på de stora årliga bidragen till den irländska jordbrukssektorn är det uppenbart att dessa förhandlingar är viktiga för Irland, i synnerhet för den irländska landsbygden.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. (DE) Reimer Böges betänkande visar tydligt att för att möjliggöra planering bör finansieringen av EU-projekt inte vara beroende av outnyttjade budgetmedel. Medel som inte har utnyttjats eller reserverats för nödsituationer i en sektor bör inte kunna användas hur som helst inom andra områden, vilket ofta är fallet i jordbrukssektorn. Ändringarna av EU:s jordbruksbudget får inte leda till en indirekt nedskärning av budgeten för 2010. Jag stöder därför kravet på att upprätta reserver vid översynen av den fleråriga budgetramen. Reglerna för hur dessa reserver ska användas bör också tydligt anges i förväg, och reserverna får inte användas inom andra politikområden.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) I detta betänkande efterlyser man nya resurser för att genomföra EU:s nya politik. Denna politik härstammar direkt från Lissabonfördraget, vars blinda liberalism och odemokratiska karaktär inte längre går att ifrågasätta. Jag röstar emot det här betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) I och med Lissabonfördraget har EU fått nya befogenheter på flera områden, bland annat yttre åtgärder, idrott, rymdfrågor och klimatförändringen. EU måste se till att man har tillräckligt med resurser för att kunna nå sina mål och genomföra sin politik. Den fleråriga budgetramen, som jag stöder, upprättas för att se till att EU kan göra den finansiella planering som behövs för att nå de ambitiösa politiska mål som har ställts upp.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Genom att anta denna resolution uppmanar Europaparlamentet rådet och kommissionen att ta följande rekommendationer i beaktande: a. Arbeta tillsammans med Europaparlamentet för att möjliggöra ett snabbt antagande av nya instrument som behövs för att tillämpa budgetbestämmelserna i Lissabonfördraget och revidera den nuvarande fleråriga budgetramen för att tillhandahålla de extra resurser som behövs för att genomföra initiativ som inte förutsågs när den nuvarande budgetramen antogs. b. Till fullo följa artikel 312.3 i EUF-fördraget, där det krävs att budgetramen ska innehålla alla övriga bestämmelser som behövs för att det årliga budgetförfarandet ska fungera väl, och artikel 312.5 i EUF-fördraget, där det fastslås att ”under hela det förfarande som leder till antagandet av budgetramen, ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet” – samt många fler.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Reimer Böge tar i detta betänkande en kritisk titt på de olika problemen med den nuvarande fleråriga budgetramen och hänvisar uttryckligen till ramvillkoren i artiklarna 311 och 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Mot bakgrund av det rådande ekonomiska klimatet måste åtgärder vidtas för att eventuellt ändra prioriteringarna i budgeten, med EU-budgetens europeiska mervärde i åtanke.

 
  
  

Betänkande: Surján (A7-0250/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Dagens instabila marknad och vissa medlemsstaters särskilt sårbara finansmarknader gör inrättandet av den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen helt befogat. Samtidigt som jag hoppas att mekanismen kommer att användas så lite som möjligt, vilket skulle betyda att medlemsstaterna kan hantera krisen på egen hand, vill jag betona att den kan komma att spela en viktig roll vid allvarliga finansiella svårigheter.

Inrättandet av en budgetpost som gör det möjligt att mobilisera garantierna i stabiliseringsmekanismen under innevarande budgetår har fördelen att EU kan visa solidaritet och agera snabbare vid problem som uppstår under tiden. Det skickar också trygghetssignaler till finansmarknaderna om EU:s gemensamma åtagande om säkerhet och stabilitet på marknaden och om att EU kommer att hjälpa till att lösa finansiella krissituationer.

Trots dessa fördelar anser jag att det behövs en allvarlig och mycket grundlig analys av dess konsekvenser för EU:s räkenskaper, som sannolikt är betydande. Om det behövs får vi offra snabbheten för grundligheten.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Denna ändringsbudget går tillbaka på budgetutskottets och dess ordförandes initiativ om att använda en ändringsbudget för att införa en ändring i syfte att inrätta en p.m.-budgetpost (symboliskt anslag) för finansieringen av de garantier som föreskrivs i den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen. Som bekant inrättades den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen i maj 2010 genom en rådets förordning som antogs på grundval av artikel 122.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) utan medverkan av Europaparlamentet, och den består av en mekanism som ger unionen möjlighet att låna upp medel på kapitalmarknaden för att sedan låna ut dessa till medlemsstater i finansiella svårigheter. Ett ingripande genom EU-budgeten bör bara göras om den medlemsstat som erhållit lånet inte kan betala tillbaka det. Ändringsbudgeten för budgetåret 2010 innebär därför att det inrättas en ny budgetpost 01 04 01 03 för den garanti som lämnas av EU och en ny motsvarande artikel 802 på inkomstsidan. Ett symboliskt anslag (p.m.) föreslås nu för åtagande- och betalningsbemyndiganden liksom inkomster.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) I juli i år röstade jag emot den finansiella stabiliseringsmekanism som rådet har hittat på och som innebär att nya europeiska lån ska omfattas av de ekonomiska och finansiella reformer som Internationella valutafonden (IMF) har infört. Vi har sett vilka dramatiska konsekvenser detta har fått för Grekland. I dag uppmanas vi att rösta för inrättandet av en finansiell struktur som innebär att denna ödesdigra mekanism godkänns och därmed kommer att genomföras. Jag röstar naturligtvis emot genomförandet av en sådan struktur.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Den ekonomiska och finansiella kris som har drabbat hela världen, inklusive EU, har medfört många utmaningar, bland annat att EU måste hantera spekulationer mot svagare ekonomier som skulle kunna äventyra den gemensamma valutan. Det var därför nödvändigt att inrätta den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen för att stödja medlemsstater som känner sig hotade av dessa spekulationer. För att mekanismen ska införlivas i budgeten krävs det att det antas en ändringsbudget, vilket är motiverat under exceptionella, oundvikliga eller oförutsedda omständigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Det stöd som gavs till Grekland lanserades som ett undantag från förbudet att överta en medlemsstats förpliktelser i enlighet med artikel 136. Artikel 136 utgör dock ingen grund för att bevilja Grekland kredit eftersom den endast medger åtgärder i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördragen. Det inte bara saknas bestämmelser om sådana åtgärder i EUF-fördraget. De är dessutom faktiskt uttryckligen förbjudna. Enligt denna artikel är det därför inte tillåtet med mer omfattande åtgärder. Finansministrarna i euroområdet beslutade att hjälpa Grekland genom att bevilja kredit till en genomsnittlig ränta på fem procent. Det innebär att kredit beviljades till en politiskt motiverad ränta som ligger under marknadsräntan och därför utgör en olaglig subvention. Stödet till Grekland var därför oerhört kontroversiellt ur juridisk synvinkel, om inte direkt olagligt. När det gäller de faktiska konsekvenserna är jag rädd att om länderna i euroområdet fortsätter att ställas till svars för andra medlemsstaters skulder kommer euron inte att finnas kvar om tio år. Jag röstade därför emot det här betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Antagandet av denna resolution innebär att Europaparlamentet 1. har tagit del av förslaget till ändringsbudget nr 7/2010, 2. godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 7/2010 utan ändringar och uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 5/2010 slutgiltigt antagen samt att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och 3. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) Jag röstade emot inrättandet av denna nya budgetpost, eftersom den antogs av rådet och kommissionen i samband med åtgärdspaketet för att bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet med hänvisning till artiklarna om så kallade brådskande fall, utan att överhuvudtaget diskutera frågan med Europaparlamentet. Så länge det inte är klart vart pengarna ska komma ifrån, även om vi tänker oss att en medlemsstat faktiskt skulle komma med en sådan begäran, kan jag inte under några omständigheter ta ansvar för inrättandet av denna budgetpost.

 
  
  

Betänkande: Bowles (A7-0247/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  William (The Earl of) Dartmouth (EFD), skriftlig. (EN) Omröstningen om denna åtgärd innebär inte något godkännande av momssystemet. En sak som är säker är dock att tidsplanen för att införa ett elektroniskt förfarande för momsåterbetalning och en enda ansökan om återbetalning i praktiken var orealistisk – och många skattebetalare och småföretag kan ha förlorat till följd av detta. Denna viktiga åtgärd tar hänsyn till detta och bekräftar därmed medlemsstaternas centrala roll – och innebär enligt mångas uppfattning att makt förs tillbaka till dem, om än bara under sex månader. Den sätter också stopp för en orealistisk tidsplan som på grund av EU:s inkompetens orsakar ekonomiskt lidande för små och medelstora företag i Storbritannien och andra medlemsstater. Av dessa skäl röstar vi för åtgärden.

 
  
MPphoto
 
 

  John Bufton, David Campbell Bannerman, Derek Roland Clark och Nigel Farage (EFD), skriftlig. (EN) Omröstningen om denna åtgärd innebär inte något godkännande av momssystemet. En sak som är säker är dock att tidsplanen för att införa ett elektroniskt förfarande för momsåterbetalning och en enda ansökan om återbetalning i praktiken var orealistisk – och många skattebetalare och småföretag kan ha förlorat till följd av detta. Denna viktiga åtgärd tar hänsyn till detta och bekräftar därmed medlemsstaternas centrala roll – och innebär enligt mångas uppfattning att makt förs tillbaka till dem, om än bara under sex månader. Den sätter också stopp för en orealistisk tidsplan som på grund av EU:s inkompetens orsakar ekonomiskt lidande för små och medelstora företag i Storbritannien och andra medlemsstater. Av dessa skäl röstar vi för åtgärden.

 
  
MPphoto
 
 

  David Casa (PPE), skriftlig. (EN) Föredraganden har välkomnat kommissionens förslag om att göra nödvändiga ändringar för att kunna återbetala moms i situationer där någon av parterna i de aktuella transaktionerna har sitt säte utanför EU. Jag anser att det här var en nödvändig och positiv åtgärd, och därför röstade jag också för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Vid årets slut när företagen gör sitt bokslut berättar detta en intressant historia om arbete, försäljning, betalda skatter och mycket mer.

Det beskriver utgångsläget för ett år sedan och slutresultatet tolv månader senare. Det visar dock inte vilken väg man har valt för att ta sig från en punkt till en annan, vilket är irrelevant från skattesynpunkt men helt avgörande för företagets överlevnad. Det är inte oväsentligt att under den dagliga förvaltningen ha ett kassaflöde och räkenskaper som går jämnt upp men där det tillfälligt saknas likviditet.

Framförallt är det olämpligt att företag som återhämtar sig väl när den kris som vi alla har känt av är över behöver betala mervärdesskatt i förväg när de inte kan betala sina anställda och leverantörer. Det är visserligen det bästa sättet att bekämpa skatteflykt, så länge arbetstagarna, som behöver spendera och hålla pengar i omlopp, inte straffas. Jag välkomnar därför att man påskyndar återbetalningen av moms och förenklar förfarandena i enlighet med detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  George Sabin Cutaş (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att förslaget om att införa ett elektroniskt förfarande för att förenkla momsåterbetalningen är lämpligt. Jag anser att min röst gynnar skattebetalarna eftersom den bidrar till att skydda deras rätt att göra avdrag för momsen.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstar för rekommendationerna i det här betänkandet. Förenklingen av förfarandet för momsåterbetalning enligt direktivet om återbetalning av mervärdesskatt bidrar till att öka integrationen på den inre marknaden. Eftersom det har slagits fast att sent inlämnade ansökningar ibland är medlemsstaternas ansvar, som öppnat sina webbportaler sent eller haft andra tekniska problem, är jag angelägen om att de skattskyldigas avdragsrätt inte får äventyras till följd av detta. I det rådande ekonomiska klimatet i EU har det blivit särskilt viktigt och relevant att bevara de skattskyldigas rätt till momsavdrag. Försenade återbetalningar av moms till företag som verkar på den inre marknaden kan medföra stora problem för dessa företag, särskilt i fråga om deras behov av finansiella medel. Detta kommer att få en dominoeffekt på återhämtningen av EU:s ekonomi och den inre marknadens funktion.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Jag anser att de föreslagna ändringarna av det gällande direktivet om återbetalning av mervärdesskatt, som även gör det möjligt att anta vissa tillämpningsåtgärder för att förbättra webbportalernas sätt att fungera, är oerhört viktiga. För att effektivisera och förenkla gällande skatteregler, minska kostnaderna och öka integriteten på den inre marknaden är det av största vikt att vissa medlemsstater snarast genomför åtgärder för elektronisk återbetalning av mervärdesskatt.

Jag instämmer helt och hållet med föredraganden som noterade att försenade återbetalningar av moms kan få mycket allvarliga finansiella konsekvenser för företag på den inre marknaden, särskilt i det rådande klimatet där en ökad finansiell börda kan få katastrofala följder.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att det på ett mycket positivt sätt bidrar till att effektivisera och öka insynen i skatteförfarandena inom EU. Jag vill poängtera på vilket sätt betänkandet bidrar till att försvara skattebetalarnas rättigheter, särskilt när det gäller avdrag och återbetalning av moms. Det är viktigt att genomföra dessa åtgärder för att minska den byråkratiska bördan på europeiska företag som är verksamma i olika medlemsstater och att standardisera förfarandena för att stärka den inre marknaden och bidra till återhämtningen av den europeiska ekonomin. Det är beklagligt att vissa medlemsstater har dröjt med att genomföra åtgärder för elektronisk återbetalning av moms. Med tanke på det rådande ekonomiska läget är det uppenbart att de försenade momsåterbetalningarna får allvarliga finansiella konsekvenser för företag som verkar på den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Om det handlar om att förenkla för företagen att få tillbaka på skatten kan jag godta det. Om det handlar om att godkänna en utökning av momsen i stället för skatt på inkomster är jag emot det. I ett liberalt Europa är det okej att vara försiktig. Jag lägger ner min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Rådets direktiv 2008/09/EG (om återbetalning av mervärdesskatt) var ett försök att förenkla förfarandet för återbetalning av moms och minska den administrativa bördan genom att införa ett elektroniskt förfarande som skulle ge skattebetalarna möjlighet att lämna en enda ansökan om återbetalning. De flesta medlemsstater har dock dröjt med att genomföra direktivet, vilket har lett till att flera företag har framfört klagomål. Det har därför blivit nödvändigt att införa vissa ändringar av direktivet för att skydda skattebetalarnas intressen, eftersom vi alla vet att försenade momsåterbetalningar kan få allvarliga finansiella konsekvenser för företag som är verksamma på den inre marknaden och kan därför innebära en långsammare ekonomisk återhämtning för EU. Därför röstade jag som jag gjorde.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Jag röstade för, eftersom jag anser att det är nödvändigt att utveckla en gemensam metod för tillämpning av moms. Jag hoppas att en enhetlig tillämpning av moms kommer att leda till en situation där momssatsen är beroende av landets BNP-indikator. I dag hindrar den höjda momssatsen i Lettland den ekonomiska utvecklingen, vilket gör att krisen förvärras ytterligare och befolkningen hamnar i fattigdom. Parallellt med momsen har även andra skatter höjts, vilket hindrar företagen och hela ekonomin från att utvecklas. Jag hoppas att utvecklingen av ett logiskt och tydligt sätt att tillämpa momsen kommer att påverka hela EU:s skattepolitik positivt.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Återbetalningen av mervärdesskatt är ur finansiell synvinkel oerhört betydelsefull, framförallt för små och medelstora företag. På grund av havererade datorsystem befarar man nu att de skattskyldigas rätt till avdrag kan komma att äventyras. Det vore därför önskvärt att som föredraganden föreslår flytta fram tidsfristen från september 2010 till mars 2011. Jag röstade för betänkandet eftersom det tydligt visar effekterna av försenade utbetalningar och dess ekonomiska konsekvenser.

 
  
MPphoto
 
 

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet eftersom direktivet kommer att förenkla återbetalningsförfarandena för mervärdesskatt och framförallt minska de administrativa bördorna genom att införa ett elektroniskt förfarande som gör att de skattskyldiga kan lämna in en enda ansökan om återbetalning i sin etableringsmedlemsstat. Det är nödvändigt att så långt det går förhindra sena momsåterbetalningar eftersom de kan få allvarliga finansiella följder för företag som verkar på den inre marknaden och kan inverka menligt på EU:s ekonomiska återhämtning och den inre marknadens funktionssätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Betänkandet innehåller förbättringar av det elektroniska förfarandet för återbetalning av mervärdesskatt. Det innebär också en lösning av de tekniska problemen i samband med momsåterbetalningar. Jag röstade därför för det här betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Dagens omröstning innebär att Europaparlamentet 1. godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet, 2. uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, 3. uppmanar rådet att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt, 4. uppmanar rådet att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag och 5. uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

 
  
  

Betänkande: McAvan (A7-0153/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) EU:s system för säkerhetsövervakning av läkemedel har förändrats på senare år i den mening att medlemsstaternas arbete numera är bättre samordnat. Trots det finns det fortfarande luckor i gällande lagstiftning, och kommissionen har därför föreslagit ändringar för att stärka säkerhetsövervakningen av läkemedel i EU och att rationalisera förfarandena.

Kommissionens förslag till ändringar godkänns inte bara i betänkandet utan förbättras också på vissa områden. Bland annat får rådgivande kommittén för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel en starkare roll, eftersom den måste ha befogenhet att rekommendera kommittén för humanläkemedel att vidta åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonal får också en starkare roll när det gäller frivillig rapportering av biverkningar, och patienterna får en starkare roll genom direkt rapportering av biverkningar. Det ställs även krav på att behöriga myndigheter och företag ska rapportera alla biverkningar (inte bara allvarliga sådana) till Eudravigilance-databasen, vilket innebär att all information om allvarliga biverkningar för första gången kommer att samlas på ett och samma ställe i EU. Slutligen ställs det krav på att läkemedlets huvudegenskaper tydligare ska anges i bipacksedeln.

Av samtliga skäl ovan röstade jag för det här betänkandet. Det råder inget tvivel om att säkerhetsövervakning av läkemedel är en prioriterad fråga inom EU:s folkhälsopolitik.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Säkerhetsövervakning av läkemedel spelar en viktig roll för den europeiska folkhälsan eftersom nästan 200 000 dödsfall per år tros vara orsakade av biverkningar av läkemedel. Kliniska tester räcker inte för att upptäcka alla biverkningar av de läkemedel som släpps ut på marknaden. Fallen med Talidomid och Viox finns fortfarande i färskt minne.

Jag välkomnar förslaget att ändra EU:s bestämmelser när det gäller att omedelbart inleda rättsliga förfaranden när det finns tecken på att ett läkemedel som släpps ut på marknaden är farligt, eftersom det finns ett behov av att vidta snabba, samordnade åtgärder. Kommissionen gör rätt i att ersätta den nuvarande arbetsgruppen för säkerhetsövervakning med rådgivande kommittén för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel. De flesta experter är eniga om att den nuvarande arbetsgruppen arbetar på ad hoc-basis eftersom den uteslutande koncentrerar sig på de läkemedel som godkänns genom det centrala förfarandet och saknar befogenhet att se till att dess resultat följs upp av kommittén för humanläkemedel, som övervakar hela systemet. Jag välkomnar förslaget att utse två ytterligare företrädare i kommittén som ska företräda patienter och sjukvårdspersonal.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. (IT) De åtgärder som vi har röstat om i dag innebär att vi bättre kan skydda europeiska patienter samtidigt som vi ser till att de har mer information om oönskade biverkningar av vissa läkemedel.

Jag är övertygad om att föredragandens förslag om att inrätta en central databas, som är ansluten till de nationella databaserna, är ett effektivt verktyg för att se till att alla EU:s medborgare är medvetna om eventuella oönskade biverkningar av de läkemedel som används i EU. EU har ett ansvar att hålla sina medborgare så väl underrättade som möjligt, bland annat på hälsoområdet. Endast då kan de fatta de bästa besluten.

Jag är också övertygad om att en ordentlig politik för säkerhetsövervakning är ett effektivt verktyg för att indirekt förebygga och undvika förgiftning eller felaktig användning av läkemedel. I det avseendet kan den svarta symbolen med texten ”Detta läkemedel är föremål för kompletterande övervakningsåtgärder” på de läkemedel som kontrolleras extra grundligt, och korrektare information till medborgarna, faktiskt bidra till ökad säkerhet. Av dessa skäl röstade jag för båda de texter som föredraganden Linda McAvan lagt fram.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig. (FR) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag tycker att det är oacceptabelt att vilja göra löjligt små besparingar på patientsäkerheten och produktkvaliteten. Kommissionens ursprungliga förslag innebar en försvagning av det rådande systemet eftersom företagen fick en central roll när det gäller att ange, varna, analysera och informera om deras läkemedels biverkningar. Oberoende övervakningsnätverk och kommittéer är dock hörnstenen för effektivitet och säkerhet för patienterna. Kompromissen med rådet innebär vissa förbättringar i form av öppenhet och innebär framför allt att läkemedel som inte har testats ordentligt inte kan släppas ut på marknaden, vilket kommissionen från början föreslog.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring, när det gäller säkerhetsövervakning av humanläkemedel, av förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet. Det gjorde jag eftersom avtalet med rådet kommer att göra det möjligt att inrätta ett effektivt och öppet europeiskt system för säkerhetsövervakning av läkemedel, särskilt genom skapandet av en europeisk webbportal för läkemedelssäkerhet och ett sätt för patienter att rapportera biverkningar till de behöriga nationella myndigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Säkerhetsövervakning av läkemedel är det system som används för att kontrollera säkerheten hos läkemedel efter att de har godkänts för allmänt bruk. Totalt 197 000 personer dör varje år i EU på grund av biverkningar av läkemedel. Det är därför viktigt att skapa ett bra system för säkerhetsövervakning som bygger på att hälso- och sjukvårdspersonal, företag samt patienterna själva rapporterar om sina biverkningar. Det centraliserade förfarandet regleras i denna förordning, som handlar om nya läkemedel eller läkemedel mot cancer, hiv och degenerativa sjukdomar, medan det centraliserade systemet regleras i direktiv 2001/83/EG. Jag anser därför att vi bör stärka samordningen av säkerhetsövervakningen av läkemedel för att få en större förteckning över biverkningar. På så sätt kan man även undvika dubbelarbete som kan uppstå när man övervakar samma biverkningar i olika medlemsstater. Jag välkomnar förslaget att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal att frivilligt rapportera om biverkningar av läkemedel till de behöriga myndigheterna. Jag vill särskilt lyfta fram förslaget om att skapa en webbportal för varje medlemsstat (artikel 106 i direktivet), där all relevant information om läkemedel kommer att finnas tillgänglig för alla som vill läsa den. Dessa nationella webbportaler kommer att länkas till EU:s webbportal, som kommer att förvaltas av Europeiska läkemedelsmyndigheten (artikel 26 i förordningen) och kunna läsas på alla de officiella EU-språken.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE) skriftlig. (FR) För närvarande finns det alltför många patienter i EU som fortfarande lider av läkemedelsbiverkningar. Därför röstade jag för detta betänkande som är ett försök att åtgärda problemet. Betänkandet innehåller förslag om att lansera nationella och europeiska webbplatser där patienter kan rapportera om sina biverkningar och på så sätt bygga upp en databas. För öppenhetens skull kommer det att finnas en svart symbol på bipacksedeln till alla läkemedel som kräver ytterligare tester. Betänkandet utgör således ett betydande steg framåt genom att skapa förutsättningar för ökat skydd för patienter genom att förse dem med praktisk information om användningen av läkemedel och deras biverkningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Läkemedelsindustrin är en av de viktigaste sektorerna i dagens samhälle, såväl ekonomiskt som socialt och vetenskapligt. EU är inget undantag, och sektorn är en källa till ekonomisk tillväxt och hållbar sysselsättning i EU, förutom att den bidrar till EU-medborgarnas allmänna välfärd. Trots gällande lagstiftning beräknas omkring 197 000 personer dö varje år i EU på grund av biverkningar av läkemedel. Med tanke på dessa omständigheter är det viktigt att ha en konsekvent, grundlig och sektorsinriktad lagstiftning. Det huvudsakliga målet med förslaget är att förbättra förfarandena för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel för att förhindra att människor och djur drabbas av biverkningar av läkemedel, vilket har förekommit tidigare. Jag stöder de nya antagna åtgärderna som i slutändan ger ett mervärde i form av praktiska lösningar för konsumenten.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Befolkningens hälsa är en viktig politisk fråga, och det bör den också fortsätta att vara. Läkemedelsföretagen släpper ut ett stort antal nya livs- och hälsoförbättrande läkemedel på marknaden varje år. Föredraganden uppger att 197 000 beräknas dö varje år till följd av biverkningar av sådana läkemedel. Vi bör så snart som möjligt göra en mycket grundlig översyn av förfarandet för godkännande av nya läkemedel och noga studera information om biverkningar av läkemedel. Patienterna själva bör dessutom ha möjlighet att på ett enkelt sätt rapportera inte bara till läkemedelsföretagen utan även till nationella institutioner. Jag röstade för betänkandet eftersom de nya reglerna enligt min mening är tillräckliga för att garantera patientsäkerheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för Linda McAvans betänkande eftersom jag anser att EU behöver samordna sin politik på folkhälsoområdet. Genom att övervaka läkemedlen kan vi garantera säkerheten och effektivisera det europeiska hälso- och sjukvårdssystemet.

Vi har en skyldighet gentemot EU:s medborgare att övervaka säkerheten hos läkemedel som har släppts ut på marknaden och att förbättra EU:s lagstiftning på de punkter som anges i Linda McAvans betänkande. Jag stöder strukturen och budskapet i betänkandet som är inriktat på att öka samarbetet mellan medlemsstaterna, inrätta en rådgivande kommitté för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel och öka öppenheten i systemet för säkerhetsövervakning genom att lyssna mer på enskilda medborgare, för att se till att farliga läkemedel dras tillbaka från marknaden och skapa förutsättningar för ett bättre hälso- och sjukvårdssystem.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom det handlar om ett ämne – säkerhetsövervakning av humanläkemedel – som blir allt viktigare i vetenskapligt och tekniskt utvecklade samhällen, speciellt i samband med biomedicinsk forskning. Det förstärker de tidigare bestämmelserna i förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt aktualiserar den för att tillgodose dagens behov.

Här vill jag särskilt lyfta fram betydelsen av samarbete mellan medlemsstaterna. Eftersom det kan resultera i att vi får mer omfattande information om biverkningar kan sällsynta mönster komma till kännedom mycket snabbare. Med andra ord gör den säkerhetsövervakningen av humanläkemedel mer effektiv. En närliggande punkt som måste lyftas fram är att man i det nya systemet har för avsikt att rapportera alla biverkningar till Europeiska läkemedelsmyndigheten. De utökade kriterierna och centraliseringen av institutionerna kommer att underlätta för den biomedicinska forskningen och vara till stor fördel för samhället.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Läkemedel spelar en viktig roll för de europeiska medborgarnas hälsa, men kan också ha skadliga effekter och är enligt Europeiska kommissionen orsaken till cirka 5 procent av alla sjukhusvistelser.

Säkerhetsövervakning av läkemedel är arbetet med och vetenskapen bakom övervakning av läkemedels säkerhet, däribland insamling och behandling av uppgifter om läkemedels säkerhet, bedömning av dessa uppgifter för att upptäcka eventuella säkerhetsrisker, åtgärder för att ta itu med eventuella säkerhetsrisker, bland annat att informera om riskerna, samt utvärdera det tillämpade förfarandet och de resultat som har uppnåtts. Kommissionen vill förbättra det nuvarande systemet för säkerhetsövervakning av humanläkemedel genom att förenkla förfarandena, öka insynen och förtydliga vilka roller och vilket engagemang de berörda parterna ska ha.

Jag anser dock att det finns utrymme för ytterligare förändringar, speciellt när det gäller konsumentskydd och datasäkerhet: till exempel ska konsumenter och hälso- och sjukvårdspersonal ha full tillgång till den europeiska Eudravigilance-databasen så att man kan förhindra upprepningar av biverkningar från humanläkemedel, och de ska kunna använda sig av såväl ett webbformat för rapportering som andra verktyg, t.ex. e-post, telefax eller telefon. Dessutom anser jag att finansieringen av övervakningssystem även fortsättningsvis ska vara offentliga så att myndigheternas ansvar kan göras gällande.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Säkerhetsövervakning av humanläkemedel är arbetet med och vetenskapen bakom övervakning som innefattar insamling och behandling av uppgifter om läkemedels säkerhet, bedömning av dessa uppgifter för att upptäcka problem och åtgärda problemet men också att lämna information om problemets karaktär, bedöma de tillämpade förfarandena och vilka resultat som har uppnåtts. Med nuvarande EU-lagstiftning kan läkemedel godkännas på två sätt: a) genom ett centralt förfarande där ett läkemedelsföretag skickar in en ansökan till EMA (Europeiska läkemedelsmyndigheten) enligt förordning (EG) nr 726/2004, eller b) genom ett system för ömsesidigt erkännande av det nya läkemedlet där ett land ansvarar för bedömningen av det nya läkemedlet och samverkar med andra medlemsstater genom ömsesidigt erkännande. Jag stöder betänkandet eftersom även konsumenter och hälso- och sjukvårdspersonal bör ha full tillgång till den centrala europeiska Eudravigilance-databasen så att man kan förhindra upprepningar av biverkningar från humanläkemedel genom att den validerade informationen görs lättillgänglig. Det är ett effektivt sätt att råda bot på obalansen mellan medlemsstaterna när det gäller information om biverkningar. Allmän tillgång till Eudravigilance-databasen behövs för att återupprätta medborgarnas förtroende för hälsovårdsmyndigheternas förmåga att skydda folkhälsan.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Trots att förslagen vi antog idag kommer att förbättra folkhälsan är De gröna oroade över reglerna för produktgodkännande. Den föreslagna centraliseringen av produktgodkännanden på europeisk nivå har skräddarsytts efter krav från industrins lobbygrupper, förmodligen på bekostnad av rigorös läkemedelsprövning. Av denna anledning har De gröna lagt ned sina röster i den slutliga omröstningen. EU-godkännanden ska inte resultera i mindre stränga normer. De förslag som antogs idag kommer att resultera i godkännanden av biocidprodukter på europeisk nivå, vilket ger branschen full tillgång till alla EU-marknader utan att först behöva se till att det finns nödvändiga resurser för att hantera sådana godkännanden. De gröna är oroade över att Europeiska kemikaliemyndigheten kommer ha minskade medel och betydligt mindre tid än den har nu för att garantera rigorösa godkännanden. Men det är trots allt en tröst att parlamentsledamöterna stöder De grönas krav att ge medlemsstaterna rätten att göra extra kontroller vid användning av biocider.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Trots kraven på grundliga kliniska tester och godkännande för försäljning har läkemedel allvarliga biverkningar som mycket ofta kräver sjukhusvård, men också i många fall leder till dödsfall i Europeiska unionen.

Det gläder mig att Europaparlamentet har antagit en lagstiftning om säkerhetsövervakning av humanläkemedel, vilket förstärker reglerna på detta område inom den europeiska lagstiftningen om humanläkemedel.

I framtiden kommer patienter att direkt kunna rapportera oönskade effekter av ett läkemedel. Samtidigt kommer inrättandet av en europeisk webbportal att förbättra informationen om läkemedel. Jag välkomnar reglerna som gäller skyddet av personuppgifter. Dessa regler kommer att förbättra läkemedelssäkerheten och -kvaliteten för patienterna.

Trots detta behövs förbättringar av finansieringen för säkerhetsövervakning som för närvarande fortfarande är beroende av avgifterna från laboratorierna (och därför av deras goodwill) och garantier för att den rådgivande kommittén för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel är oberoende av Europeiska läkemedelsmyndigheten, som utfärdar ett stort antal produktgodkännanden för läkemedel i Europeiska unionen.

Nu ligger bollen hos kommissionen, i synnerhet när det gäller förbättring av bipacksedlar.

 
  
  

Betänkande: McAvan (A7-0159/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Att anta detta paket är mycket betydelsefullt för den ökade patientsäkerheten, eftersom patienterna kommer att få bättre information om de läkemedel som finns på marknaden och vilka som är avsedda för människor tack vare de upprättade databaser med aktuell, detaljerad information samt översättningar av bipacksedlar på alla EU-språk. De åtgärder som presenteras i det här paketet kommer avsevärt att förbättra säkerhetsövervakning av humanläkemedel i Europa, vilket är anledningen till att jag röstade för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) EU:s system för säkerhetsövervakning av humanläkemedel har förändrats under de senaste åren på så sätt att medlemsstaternas arbete är bättre samordnat. Men det finns fortfarande luckor i den gällande lagstiftningen, och kommissionen har därför lagt fram förslag på förändringar för att förstärka säkerhetsövervakningen av humanläkemedel i EU och rationalisera förfarandena.

Betänkandet inte bara bekräftar kommissionens föreslagna förändringar utan förstärker dem också på vissa områden, t.ex. förstärkt roll för den rådgivande kommittén för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel, som måste ha befogenhet att rekommendera åtgärder till kommittén för humanläkemedel; förstärkt roll för hälso- och sjukvårdspersonal genom frivillig rapportering av biverkningar; förstärkt roll för patienterna som direkt kan rapportera biverkningar; krav på att samtliga biverkningar (inte bara allvarliga) rapporteras till Eudravigilance-databasen av behöriga myndigheter och företag, vilket innebär att information om alla biverkningar för första gången kommer att centraliseras till ett ställe inom EU samt krav på att bipacksedlarna tydligt ska ange läkemedlets huvudegenskaper.

Av de anledningar som jag nämnt ovan röstade jag för betänkandet. Det råder inget tvivel om att säkerhetsövervakning av humanläkemedel är en prioritet för den europeiska folkhälsopolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring, när det gäller säkerhetsövervakning av humanläkemedel, av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Det gjorde jag eftersom överenskommelsen med rådet kommer att innebära att vi får en effektiv och öppen säkerhetsövervakning, i synnerhet genom att upprätta en europeisk webbportal för läkemedelssäkerhet och sätt för patienter att rapportera biverkningar till behöriga myndigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Konsumentsäkerhet är en fråga av högsta vikt för mig, speciellt eftersom de berörda konsumenterna också är patienter som ser på läkemedel som något de tar för att bli friska eller åtminstone något som avsevärt förbättrar deras hälsa.

Därför anser jag att den kompromissöverenskommelse som vi har ingått om nya regler för säkerhetsövervakningen är viktig, eftersom det ger Europeiska läkemedelsmyndigheten centraliserade befogenheter på detta område, speciellt genom upprättandet av en databas för säkerhetsövervakning av humanläkemedel. Bredare, bättre och större integrerad tillgång till information kan vara avgörande för att minska allvarliga och ofta förekommande biverkningar och för att förenkla och påskynda förfaranden för att tillfälligt återkalla läkemedel som visat sig ge allvarliga biverkningar eller helt ta bort dem från marknaden.

En annan viktig punkt är beslutet att upprätta en lättillgänglig webbportal där alla européer kan hitta bipacksedlar för samtliga läkemedel på deras eget språk. Patientens rätt till säkerhet och information anser jag vara en grundläggande rättighet, och jag tänker därför rikta speciell uppmärksamhet till de andra förslagen i läkemedelspaketet som ska utredas här i parlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Säkerhetsövervakning av humanläkemedel är systemet som används för att övervaka läkemedel efter att det har godkänts för allmänt bruk. I EU dör sammanlagt 197 000 personer varje år på grund av biverkningar från läkemedel. Det är därför en prioritet att ta fram ett bra övervakningssystem som bygger på att sjuk- och hälsovård, företag och patienter själva kan rapportera biverkningar. De regler som styr det centraliserade förfarandet fastställs i förordning (EG) nr 726/2004, som handlar om nya läkemedel eller läkemedel som motverkar cancer, hiv och andra degenerativa sjukdomar, medan det centraliserade systemet tillgodoses i det nuvarande direktivet. Jag förespråkar därför ett förstärkt samarbete om säkerhetsövervakning på EU-nivå, vilket gör att vi kan få en större uppsättning rapporterade biverkningar och undviker dubbelarbete i fråga om uppföljning av dessa biverkningar i olika medlemsstater. Jag välkomnar de åtgärder som har föreslagits för att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal att frivilligt rapportera biverkningar till den behöriga myndigheten. Jag vill särskilt lyfta fram upprättandet av en webbportal för varje medlemsstat (artikel 106 i direktivet), där all relevant information som har att göra med läkemedel kommer att finnas tillgänglig för den som vill hämta information från den. Dessa nationella webbportaler kommer att anslutas till den europeiska webbportalen som förvaltas av Europeiska läkemedelsmyndigheten (artikel 26 i förordningen).

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Säkerhetsövervakning av humanläkemedel, vilket innebär bedömning, upptäckt och förebyggande av biverkningar, är ett synnerligen viktigt ämne, speciellt med tanke på att sådana reaktioner är den femte största orsaken till dödsfall på sjukhus och leder till cirka 197 000 dödsfall per år i Europiska unionen.

Hela processen måste genomföras med största öppenhet, och de behöriga myndigheterna måste få tillräckliga resurser. Myndigheternas verksamhet måste styras exklusivt med hänsyn till patienternas och folkhälsans bästa och måste därför vara offentliga organ som är helt oberoende av kommersiella intressen.

Det är viktigt att ha tillgång till ett system som omfattar hälso- och sjukvårdspersonal och patienter där biverkningar kan rapporteras på säkert och tillförlitligt sätt.

Vi delar föredragandens åsikt att medlemsstaterna fortsatt måste vara huvudaktörer i EU:s system för säkerhetsövervakning av humanläkemedel. Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat måste därför fortsätta att agera som en central för alla spontana rapporter om biverkningar från läkemedel.

Vi håller också med om att medlemsstaterna måste informeras omedelbart om ett företag rapporterar en biverkning som har inträffat i deras område i EU:s databas (Eudravigilance), och att det varningssystem som föreslogs av föredraganden upprättas.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. (FR) Jag avstod från att rösta på Linda McAvans betänkande om säkerhetsövervakning av humanläkemedel eftersom utgångspunkten för effektivitet och säkerhet för patienter som tar läkemedel måste vara att kommittéer för säkerhetsövervakning av humanläkemedel är oberoende. Detta kräver ofrånkomligen offentlig finansiering, vilket inte garanteras i denna text, utan verksamheten kommer från och med nu till största delen att finansieras av laboratorieavgifter, ett system som är både omstritt och diskutabelt. Trots att den kompromiss man har kommit fram till med rådet innebär förbättrade läkemedelstester och öppenhet i förfaranden kunde jag inte stödja denna text.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta förslag eftersom det sedan länge har funnits ett tydligt behov att ge patienterna korrekt information. Dödsfall förorsakade av sidoeffekter i läkemedel har varit den femte största dödsorsaken i EU under senare år och är anledningen till varför de åtgärder som har föreslagits här i parlamentet inte längre kunde skjutas upp.

Jag har därför röstat för att garantera livskvaliteten för sjuka, ge patienterna visshet om möjliga biverkningar, se till att den som är sjuk kan lita på läkemedlen och slutligen för att det finnas möjlighet att återkalla läkemedel från marknaden om problem skulle uppstå. I vårt Europa innebär inrättandet av en enda webbportal på alla språk en stor innovation och ett omfattande stöd för alla europeiska patienter som kan känna att det finns ett förenat skydd för deras hälsa.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Läkemedelsindustrin är en av de viktigaste sektorerna i dagens samhälle på ekonomisk, social och vetenskaplig nivå. EU är inget undantag. Denna sektor är en källa till ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling samt bidrar till den allmänna välfärden för den europeiska allmänheten. Men trots den befintliga lagstiftningen uppskattas antalet dödsfall till 197 000 varje år i EU på grund av biverkningar från läkemedel. Utifrån dessa premisser är det viktigt att det finns en konsekvent, förnuftig och branschorienterad lagstiftning. Eftersom det primära syftet med detta förslag är att förbättra den information som lämnas till allmänheten om läkemedel och deras respektive sidoeffekter och med tanke på att man har kommit fram till en bra övergripande överenskommelse när det gäller ändringarna av det första förslaget ställer jag mig positiv till de nya åtgärder som har antagits. I slutändan ger de ett mervärde som innebär praktiska lösningar för konsumenten.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D) , skriftlig. (LV) Jag röstade för resolutionen eftersom jag anser att den information som lämnas till allmänheten ska vara tillgänglig på deras modersmål. Över 40 procent av Lettlands befolkning har ryska som sitt modersmål. Trots detta finns ingen information på ryska på läkemedel som säljs i Lettland. Det finns många äldre personer i mitt land som inte talar lettiska alls. Ändå förbjuder de lettiska myndigheterna medvetet användningen av ryska även i anvisningarna om läkemedlens användning. Jag stöder denna resolution med förhoppningen att denna fråga ska finnas med i lagstiftningspaketets text.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Säkerhetsövervakning av humanläkemedel är namnet på det system som används för att övervaka läkemedel efter att det har godkänts. För att patienterna ska kunna garanteras bästa möjliga skydd bör information om biverkningar samlas in snabbt och obyråkratiskt från hela EU. Det är enda sättet för att vi ska kunna agera snabbt och kunna bedöma den uppföljning som har gjorts. Dessutom skulle det vara en enorm fördel för patienterna om de kunde få information om biverkningar från en central plats. Jag röstade för betänkandet vars mål är obyråkratiska och snabba åtgärder på området för säkerhetsövervakning av humanläkemedel.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Säkerhetsövervakning av humanläkemedel är det system som används för att övervaka läkemedel efter att det har godkänts och spelar därmed en central roll för folkhälsan. Vid kliniska prövningar kan man missa sidoeffekterna om de är sällsynta, endast uppträder efter långvarig användning eller uppstår på grund av interaktion mellan läkemedel. Uppskattningsvis dör 197 000 personer varje år i EU på grund av biverkningar. Ett system för att anmäla biverkningar och leta efter mönster i dessa reaktioner är därför en prioritering för EU:s folkhälsopolitik. Fördelen med att stärka samordningen av säkerhetsövervakningen av läkemedel på gemenskapsnivå är att man får en större uppsättning rapporterade biverkningar, vilket innebär att man lättare kan se mer sällsynta mönster, undvika dubbelarbete i fråga om uppföljning av dessa biverkningar i olika medlemsstater och återkalla osäkra läkemedel snabbt när så krävs. Jag röstade därför för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Säkerhetsövervakning av läkemedel är det system som används för att kontrollera säkerheten hos läkemedel efter att de har godkänts för allmänt bruk. Enligt den gällande EU-lagstiftningen kan läkemedel godkännas på två sätt: a) genom ett centralt förfarande där ett läkemedelsföretag skickar in en ansökan till EMA (Europeiska läkemedelsmyndigheten) eller b) genom ett system för ömsesidigt erkännande av det nya läkemedlet där ett land ansvarar för bedömningen av det nya läkemedlet och samverkar med andra medlemsstater genom ömsesidigt erkännande. Reglerna för det decentraliserade förfarandet fastställs i direktiv 2001/83/EG. Jag röstade för betänkandet eftersom de europeiska patienterna kommer att skyddas bättre och få bättre information om användningen av läkemedel och deras biverkningar. De nya bestämmelserna föreskriver att det ska skapas särskilda nationella och europeiska webbplatser för läkemedel där patienterna kan få mer information. Patienterna kommer också att få möjlighet att informera de nationella myndigheterna om ett läkemedels biverkningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Samtidigt som de förslag som har antagits i dag kommer att innebära förbättringar för folkhälsan bekymrar sig De gröna för de bestämmelser som rör godkännande av produkter. Den föreslagna centraliseringen av produktgodkännanden på europeisk nivå har utformats enligt branschlobbyns krav, möjligen på bekostnad av en noggrann produktutvärdering. Därför lade De gröna ned sina röster i slutomröstningen. EU-godkännanden bör inte innebära mindre stränga normer. De förslag som har antagits i dag skulle leda till godkännanden av biocidprodukter på EU-nivå, vilket skulle ge industrin fullständigt tillträde till alla EU-marknader, utan att man först har sett till att de nödvändiga resurserna finns för att hantera dessa godkännanden. De gröna bekymrar sig för att Europeiska kemikaliemyndigheten kommer att få minskade resurser och betydligt mindre tid än vad man har i dag för att kunna garantera strikta godkännandeförfaranden. Det är emellertid en tröst att parlamentsledamöterna stödde De grönas krav på att ge medlemsstaterna rätt att införa extra kontroller när det gäller användningen av biocider.

 
  
  

Betänkande: Klaß (A7-0239/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag stöder förslaget som syftar till att förbättra de gällande bestämmelserna om tillverkning och användning av biocidprodukter. En begränsad och ansvarsfull användning av biocider utgör en del av det dagliga livet, eftersom de bidrar till att förhindra sjukdomsspridning och säkerställer en hög standard i fråga om hälsa och hygien. Det är emellertid mycket viktigt att genom lagstiftningen säkerställa en hög skyddsnivå när det gäller tillverkning och användning. Detta kan uppnås genom att man fastställer enhetliga obligatoriska standarder för biocidprodukter för konsumenter och tillverkare. För att skydda konsumenterna är det nödvändigt att se till att det finns ett pålitligt system för märkning av material och produkter som motsvarar risknivån, oberoende av om biocidprodukterna kommer inifrån Europeiska unionen eller från länder utanför. Det är också nödvändigt att närmare fastställa vilka uppgifter som ska finnas på märkningen samt ange exakt hur den ska placeras för att säkerställa effektiv och lämplig information.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet eftersom biocider som används för att bekämpa skadliga organismer och patogena bakterier måste vara säkrare, också på miljöområdet. Det kommer att bli ett enklare godkännandeförfarande för att släppa ut nya biocidprodukter på den europeiska marknaden. Jag röstade för ett förbud mot de mest toxiska kemikalierna, särskilt de som är cancerframkallande, har en skadlig effekt på fruktsamheten eller påverkar gener och hormoner.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Europeiska unionen är kanske det befolkningsmässigt mest rörliga området, med en hög befolkningstäthet, särskilt i storstadsregionerna. Dessa förhållanden bidrar till att bakterier och sjukdomar lättare sprids, vilket gör biocider till en nödvändig del av livet för att vi ska kunna upprätthålla en hög hälso- och hygiennivå. Biocider måste vara effektiva, och därför kan de också bli farliga att hantera.

Den nya förordningen om biocidprodukter måste emellertid tillämpas på ett rättvist sätt när det gäller de privata företag som tillverkar dem, så att företagen inte hamnar i ett läge där de har brist på råvaror för att tillverka biociderna. En sådan situation skulle vara olycklig vid en tidpunkt då behovet av dessa ämnen är mycket stort. Det betänkande som har lagts fram under parlamentets plenarsammanträde har tydligt visat att kommissionens förslag till förordning behöver förbättras avsevärt för att det ska gå att uppnå de föreslagna målen. I den nya förordningen måste tre viktiga områden prioriteras: miljöskydd, konsumentskydd och en säker praktisk tillämpning från tillverkarnas sida.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Inställningen till biocider bör bidra till hälsoskyddet utan att leda till oönskade risker. I resolutionen lägger vi fram ändringsförslag till kommissionens förslag om biocider i syfte att standardisera de gällande rättsliga föreskrifter som finns på EU-nivå samt anpassa dem till den nya tekniska utvecklingen. Resolutionen är därför mycket viktig redan från början.

För det första anser jag att det är mycket viktigt att miljö- och djurskydd garanteras, med tonvikt på att försiktighetsprincipen tillämpas. Genom resolutionen får också yrkesmässiga användare och konsumenter tillgång till mer användbar information, och området forskning och utveckling, som jag vill betona, får större betydelse.

 
  
MPphoto
 
 

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet eftersom biocider som används för att bekämpa skadliga organismer och patogena bakterier måste vara säkrare, också på miljöområdet. Det kommer att bli ett enklare godkännandeförfarande för att släppa ut nya biocidprodukter på den europeiska marknaden. Jag röstade för ett förbud mot de mest toxiska kemikalierna, särskilt de som är cancerframkallande, har en skadlig effekt på fruktsamheten eller påverkar gener och hormoner.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig. (FR) Huvudsyftet med förslaget till förordning är att förbättra säkerheten för biocidprodukter som används och släpps ut på marknaden i EU samt att förenkla godkännandeprocessen i hela EU. I detta syfte strävar kommissionen i sitt förslag till förordning efter att harmonisera de redan befintliga EU-bestämmelserna och anpassa dem till både konsumenters och tillverkares bästa.

Syftet är därför att reformera det gällande systemet genom att utöka dess tillämpningsområde till att omfatta material och varor som behandlats med biocidprodukter, införa ett EU-övergripande godkännande av produkter som är kända ”lågriskprodukter”, minska djurförsöken, anpassa uppgiftskraven, utöka Europeiska kemikaliemyndighetens roll samt garantera en enhetlig tillämpning av förordningen i hela EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Dušek (S&D), skriftlig.(CS) Det betänkande som har lagts fram syftar till att harmonisera den gällande EU-lagstiftningen och samtidigt anpassa den till den tekniska utvecklingen. Biocidprodukter och -ämnen är nödvändiga i vårt samhälle eftersom de bidrar till att vi kan uppnå stränga hälso- och hygienkrav. En hel rad mikroorganismer har redan blivit resistenta mot ursprungsprodukterna, och därför blir de biocidämnen som används i dag allt farligare till följd av den ökade effektiviteten. Jag stöder till fullo föredragandens mål att inte bara ta hänsyn till tillverkarnas situation utan att också särskilt uppmärksamma konsument- och miljöskyddet. De föreskrifter som gäller biocidprodukter bör också utökas till att gälla tillverkare utanför EU. Det är oacceptabelt att till priset av ökade kostnader kräva högre normer i fråga om konsument- och miljöskydd av våra tillverkare, samtidigt som vi inte kräver något av andra tillverkare i länder utanför EU och utanför Europa som importerar dessa varor till EU.

Konsumenter som köper biocidprodukter inom EU måste vara säkra på att varorna uppfyller minimistandarder, oberoende av om de köpts i Polen eller i Tyskland, eller om de ursprungligen kommer från EU eller från Kina. Betänkandet är tydligt formulerat. Det innehåller krav på konkreta och genomförbara lagstiftningsändringar med hänsyn tagen till miljökonsekvenserna. Av dessa skäl röstar jag för att betänkandet antas.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på marknaden och användning av biocidprodukter. Jag gjorde det eftersom betänkandet stärker reglerna för godkännande, saluföring och användning av biocider i EU, i avsikt att skydda människors och djurs hälsa samt miljön i enlighet med försiktighetsprincipen.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) För att uppfylla den höga hygienstandard som vår civilisation har blivit van vid krävs en allt flitigare och intensivare användning av biocidprodukter. Samtidigt kräver vi att dessa produkter är allt effektivare och mer aggressiva, vilket innebär att de också är farligare att hantera.

Just därför måste man ta särskild hänsyn till konsument- och användarskyddet vid utformningen av hur saluföringen och användningen av biocidprodukter ska regleras. Som jag har sagt vid andra tillfällen måste bestämmelserna på detta område vidare vara enhetliga och gälla i hela EU, annars kommer vi inte att på ett effektivt sätt kunna garantera skydd för alla konsumenter i EU eller för miljön, vilket är minst lika viktigt.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Genom denna förordning strävar man efter att standardisera de befintliga bestämmelserna på EU-nivå och anpassa dem till den aktuella tekniska utvecklingen. Konsumenterna ska kunna utgå från att de produkter de köper uppfyller enhetliga minimistandarder på EU:s inre marknad, oberoende av i vilken medlemsstat de köpt produkten. Det innebär att det är lika nödvändigt med en tydlig märkning av behandlade material och produkter som med ett motsvarande godkännande av biocidprodukter, oberoende av om dessa kommer inifrån Europeiska unionen eller från länder utanför. Marknaden för biocidprodukter i EU beräknas uppgå till ca 890 miljoner euro per år, vilket motsvarar cirka 27 procent av den globala marknaden. Tre stora företag innehar ungefär 25 procent av den europeiska marknaden. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till såväl storföretag som små och medelstora företag. Det behövs mer stöd till små och medelstora företag i denna bransch, som domineras av flera stora industriella tillverkare. Detta kan uppnås genom att små och medelstora företag undantas från den årliga avgiften för att släppa ut biocidprodukter på marknaden. Medlemsstaterna bör dessutom inrätta nationella stöd- och informationspunkter (helpdesks) som komplement till vägledningsdokumenten från Europeiska kemikaliemyndigheten.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det faktum att vi lade ned våra röster vid första behandlingen avslöjar vår oro när det gäller vissa avgörande frågor, som en majoritet här i parlamentet har struntat i, med hänsyn till det verkliga behovet av att medlemsstaterna skyddar medborgarna mot de skadliga effekterna på hälsa och miljö av de verksamma biocidprodukter som används på marknaden.

Europeiska kemikaliemyndigheten, som kommer att ha ansvaret för att vetenskapligt utvärdera om man kan godkänna användningen av en biocid på marknaden, kommer nu att ha tre månader på sig att utarbeta ett yttrande som bygger på slutsatserna från utvärderingen och lämna det till kommissionen, istället för nio månader som tidigare föreslagits. Vi anser inte att denna minskning gagnar den strikta strategi som behövs för att skydda folkhälsan och miljön. Vi hoppas att frågan kan omprövas på nytt i framtida förhandlingar med kommissionen och rådet.

Vi gläder oss över bekräftelsen att medlemsstaterna kommer att kunna ta hänsyn till regionala skillnader och lokala miljöfrågor vid de nationella godkännandena, och också över omnämnandet av respekt för subsidiaritetsprincipen. Vi välkomnar också de föreslagna förfarandena för nanomaterial samt de extra skyddsnivåer som man bör ta hänsyn till när det gäller känsligare grupper, bland annat barn och gravida kvinnor.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabetta Gardini (PPE), skriftlig. (IT) Den text som vi röstar om innehåller betydande förbättringar jämfört med ursprungsförslaget, och jag vill berömma Christa Klaß för det effektiva kompromissarbete som har gjorts. Jag välkomnar verkligen de mål som har uppnåtts när det gäller en högre nivå för uppgiftsskydd för företag och ett successivt införande av ett centraliserat förfarande för godkännande på EU-nivå för utsläppande av dessa produkter på marknaden.

Specificeringen av högre krav när det gäller märkning kommer också säkert att hjälpa konsumenterna att göra bättre underbyggda och säkrare val. Vi är på väg åt rätt håll, men vi har fortfarande en bit kvar. Bland annat motsvarar inte regelverket för forskning och utveckling den övriga regelutvecklingen på området, exempelvis Reachdirektivet.

Det nödvändiga ekonomiska paketet för att Europeiska kemikaliemyndigheten ska kunna åta sig sitt nya bedömningsansvar har dessutom inte tillkännagetts. I detta avseende förväntar jag mig ett klargörande från kommissionen, också med tanke på den arbetsbörda som detta organ redan har fått genom Reachdirektivet.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Grossetête (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade för denna text. Tack vare denna lagstiftning, som godkändes vid Europaparlamentets första behandling, håller biocider för användning mot parasiter och bakterier på att bli säkrare och mer miljövänliga.

Det övergripande syftet med förslaget till förordning är att uppdatera de gemenskapsbestämmelser som gäller produkter som omfattar allt från insektsmedel till kemiska produkter för vattenrening (bekämpningsmedel för jordbruket omfattas av separat lagstiftning). För första gången regleras också material som behandlats med biocider.

Vi har också antagit förbudet mot de mest toxiska ämnena, särskilt de som är cancerframkallande, har en skadlig effekt på fruktsamheten eller påverkar gener och hormoner, samtidigt som vi stärker kravet på att andra farliga ämnen successivt ska ersättas med mindre skadliga alternativ.

Det framtida systemet för godkännande av biocider, som ska vara centraliserat på EU-nivå, kommer att genomföras successivt och kommer också att trygga en ökad samstämmighet mellan de 27 medlemsstaterna och innebär därmed en förbättrad säkerhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. (DE) Biocider är avsedda att skydda mot skadedjur, ohyra och bakterier och används såväl i det dagliga livet som inom jordbruket. För att öka säkerheten i samband med användningen av biocidprodukter och för att inrätta ett kontrollsystem är det logiskt att dessa ämnen omfattas av samma tester och standarder i hela EU. Som företrädare för jordbrukarna i EU förespråkar jag en ansvarsfull användning av biocider. Förslaget utgör en god grund för en enhetlig reglering i EU. För att främja en sund konkurrens är jag särskilt för att alla planerade nya bestämmelser för biocider också ska gälla importerade produkter från tredjeland. Jordbruket måste emellertid kunna fortsätta att producera säkra livsmedel och säkert foder till en rimlig kostnad. Förslag som har en direkt effekt på produktion och produktionskostnader måste utvärderas särskilt noga. Användningen av lämpliga åtgärder för att bekämpa farliga skadedjur får inte bli svårare eller dyrare genom att de blir oekonomiska. Under alla förhållanden måste en ny förordning tillgodose både konsumenternas önskemål och tillverkarnas krav.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Biocidernas roll har alltid varit ganska kontroversiell, förmodligen för att det inte alltid är lätt att identifiera och definiera dem. Så mycket är emellertid säkert att biocider har många användningsområden i det dagliga livet, och det är därför nödvändigt att förstå vad de verkligen har för konsekvenser för vår säkerhet och hälsa.

Därför har jag röstat för en förenkling och harmonisering av bestämmelserna för industrin i EU och också för medlemsstaterna, som kommer att få nya bestämmelser som motsvarar allmänhetens nya behov. Inrättandet av ett system för att harmonisera kriterierna för godkännande bidrar till att man undviker dubbla bedömningar av de risker som är förknippade med redan godkända produkter. Detta är ytterligare ett viktigt steg mot att skydda medborgarnas hälsa som parlamentet har tagit.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Varje år släpps ungefär 90 miljoner ton biocidprodukter som ska kontrollera skadedjur och bakterier ut på marknaden. EU:s engagemang för denna fråga är därför helt naturligt eftersom man förespråkar att biocider ska vara säkrare och mer miljövänliga. Följaktligen strävar man efter att stärka skyddet för människors hälsa genom att förbjuda de mest toxiska kemikalierna, bland annat cancerframkallande ämnen och ämnen som är skadliga för fertiliteten. Man strävar också efter att stärka miljö- och djurskyddet. Förutom att anta detta förslag anser jag emellertid också att vi bör kräva ett omfattande godkännande av produkter som importeras till EU. Därför röstade jag som jag gjorde.

 
  
MPphoto
 
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE), skriftlig. (LT) Förordningen om utsläppande på marknaden och användning av biocidprodukter, som vi röstar om i dag, gör det möjligt för oss att ta ännu ett steg mot ett centraliserat system för registrering av biocidprodukter. Det system för registrering av kemiska material som infördes genom Reachförordningen visar att det verkligen är befogat att förkasta separata nationella registreringssystem. För närvarande ställs vi ofta inför en situation där en viss produkt inte kan släppas ut på marknaden i en medlemsstat helt enkelt på grund av medlemsstatens komplicerade och oskäligt dyra registreringsförfaranden. Samtidigt som vi förenklar utsläppandet på marknaden av biocidprodukter måste vi å andra sidan se till att vi upprätthåller en hög skyddsnivå beroende på de särskilda hälsorisker som är förknippade med dessa produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Biocider är en del av vår civilisation och är nödvändiga om vi ska klara av att uppnå våra höga hälso- och hygienstandarder. Biocider måste vara effektiva för att vi ska kunna undvika sjukdomar och infektioner, men de kan samtidigt vara mycket farliga. Därför måste man hantera dessa ämnen på bästa sätt.

Den nya biocidförordningen måste garantera att tillverkarna, eller snarare de medelstora företagen, kan tillämpa föreskrifterna vid tillverkningen utan konkurrensnackdelar. Både konsumenter och tillverkare av material som innehåller biocider måste dessutom kunna utgå från minimistandarder som gäller i hela EU. Jag anser att det förslag till förordning som kommissionen lagt fram behöver förbättras och förändras avsevärt för att det ska gå att uppnå de eftersträvade målen, till exempel genom att man rättar till svagheterna i det hittills gällande direktivet, förbättrar godkännandeförfarandet och gör beslutsförfarandet smidigare, samtidigt som man garanterar att den höga skyddsnivån stärks ytterligare.

I den nya förordningen måste tre viktiga områden prioriteras: miljöskydd, konsumentskydd och en säker praktisk tillämpning från tillverkarnas sida. I den nya förordningen föreskrivs också ett förenklat förfarande för godkännande av produkter i syfte att undvika onödiga kostnader och överdrivna avgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) I den framtida förordningen föreskrivs ett förenklat förfarande för godkännande av produkter under vissa förutsättningar, i syfte att undvika onödiga kostnader och överdrivna avgifter. Förordningen är också en revidering av det gällande direktivet från 1998, och i den fastslås att huvudansvaret för godkännandet ligger hos Europeiska kemikaliemyndigheten. Jag stöder ett successivt införande av ett centraliserat tillståndsförfarande, med hållpunkterna 2013 för lågriskprodukter och 2017 för alla typer av biocider. Uteslutningskriterierna för farliga verksamma ämnen (cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande, långlivade och bioackumulerande ämnen) kan utarbetas när en substitutionsplan redan har upprättats för dem. När en biocid som innehåller ett verksamt ämne som är ett kandidatämne för substitution godkänns ska därför tidsfristen begränsas till tre år, och det måste finnas alternativ tillgängliga som inte är skadliga för miljön eller människors hälsa. I den nya förordningen måste tre viktiga områden prioriteras: miljöskydd, konsumentskydd och en säker praktisk tillämpning från tillverkarnas sida.

 
  
MPphoto
 
 

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. (FR) Den nya EU-förordningen om biocider är inte bara en fråga om den inre marknaden. Det är också en fråga om hälsa och miljöskydd. Det är i korthet Europaparlamentets budskap i dag.

Flera krav från tillverkarna måste naturligtvis tillmötesgås när det gäller produkter mot skadedjur, bland annat i fråga om tillträde till den europeiska marknaden, tidsåtgången för godkännandeförfarandena, ingen överlappning av testerna samt överensstämmelse i förhållande till lagstiftningen om bekämpningsmedel. Det innebär på intet sätt att tillverkarna får helt fria händer. Ersättningsprincipen när det gäller de skadligaste ämnena är tydligt erkänd. Det gäller huvudsakligen långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT) samt hormonstörande ämnen.

I betänkandet erkänns att ansvaret åvilar alla inblandade, vilket omfattar tillverkare som släpper ut varor som har behandlats med biocider på marknaden. Låt oss inte glömma affären med de giftiga sofforna! Det är emellertid en sak jag beklagar, och det är förkastandet av det ändringsförslag där man yrkade på att tillverkarna skulle betala en årlig avgift, som skulle vara nedsatt för små och medelstora företag, för att göra det möjligt för kemikaliemyndigheten i Stockholm att fullgöra sina uppgifter. En sak är klar: med begränsade resurser blir det svårt att genomföra tillförlitliga tester och därmed minska hälsoriskerna för konsumenterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (FR) Vi avstod från att rösta om betänkandet eftersom de förbättringar som har gjorts när det gäller skydd för människors hälsa och miljön har motverkats av eftergifter till industrin som äventyrar Europeiska kemikaliemyndighetens arbete. Man kan acceptera att alla biocidprodukter med tiden skulle kunna gå igenom det centraliserade förfarandet. Det blir emellertid oacceptabelt om den tid som står till förfogande för vetenskaplig bedömning skärs ned kraftigt samtidigt som de finansiella resurserna minskar.

Man kan inte förvänta sig att kemikaliemyndigheten ska göra mer, arbeta snabbare och utföra arbetet till en lägre kostnad utan att arbetets kvalitet äventyras. Denna omröstning visar högerns och center-högerns verkliga mål: en mindre strikt bedömning för alla biocidprodukter, med direkt tillgång till hela den inre marknaden på bekostnad av människors hälsa. En liten tröst är att medlemsstaternas oinskränkta rätt att begränsa eller förbjuda användningen av biocidprodukter kommer att respekteras. Det blir deras sak att se till att vi får en hög skyddsnivå.

 
  
  

Betänkande: Skinner (A7-0170/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet, för jag anser att EU verkligen behöver ett finansiellt tillsynsorgan, en komplex men samtidigt effektiv konstruktion, som kan styra EU:s finansiella institutioner och se till att de fungerar väl. Med hänsyn till detta ser jag mycket positivt på inrättandet av en europeisk bankmyndighet, en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet samt en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet. Jag anser att det är det enda sätt på vilket vi kan förbättra den nuvarande regleringsnivån på EU:s inre marknad och både säkerställa att marknaderna är solida och att de fungerar bra, samtidigt som vi upprätthåller stabiliteten i det finansiella systemet och ser till att den europeiska och internationella övervakningen samordnas. Vi kan bara upptäcka riskerna i de finansiella systemen genom bättre övervakning som ger oss varningar i tid om kriser som den som drabbade världen 2008. Genom den omvälvande krisen har vi kommit att klart inse behovet av att förändra denna sektor så att konkurrensen blir så stor som möjligt genom att vi främjar ytterst kompetenta tillsynsorgan som verkligen kan göra en välbehövlig insats på detta viktiga område.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Förslaget till förordning om inrättande av en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet är en del av åtgärdspaketet för finansiell tillsyn. Genom detta paket inrättas tre europeiska myndigheter som ska övervaka särskilda områden av den finansiella sektorn: banker, försäkringar och finansmarknader. Jag stödde till fullo betänkandet och åtgärdspaketet för finansiell tillsyn som helhet för, enligt min åsikt, är det ett stort och framför allt nödvändigt steg framåt. Genom detta tar vi lärdom av lågkonjunkturen och dess dramatiska följder för ekonomi och arbetstillfällen som beror på brister i det nuvarande finansiella systemet. Med det nya ramverket för tillsyn är målet att stabilisera det finansiella systemet och garantera dess fortsatta stabilitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig. (RO) Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) kommer att ha ansvar för ett antal praktiska frågor, bland annat skadeförsäkringar och livförsäkringar, som är en form av investering, samt tjänstepensioner. Om vi tänker på att försäkringsmarknaden i de nya medlemsstaterna har utvecklats av utländska europeiska investerare kommer övervakningskommittén för sådana gränsöverskridande nätverk att spela en viktig roll för att kunna erbjuda trygghet åt alla medborgare i medlemsstaterna. Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kommer också att kunna ingripa på nationell tillsynsmyndighetsnivå när myndigheterna råkar ut för problem med att konsekvent genomföra EU:s tekniska standarder.

Jag anser att detta initiativ, tillsammans med EIOPA:s befogenhet att lösa tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter när lagstiftningen tvingar dem att samarbeta eller nå en överenskommelse, är ett framsteg när det gäller att hantera integrationen av finansiella tjänster i EU. Detta är i korthet ett balanserat system som förtjänar ett fullständigt stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet eftersom tre nya europeiska tillsynsmyndigheter (ESA) som ska ersätta de nuvarande tillsynskommittéerna kommer att inrättas. De kommer att ha mycket större befogenheter än den rådgivande roll som kommittéerna har i det nuvarande systemet. De kan också komma att få ytterligare befogenheter i framtiden tack vare omprövningsklausulen. Europeiska systemrisknämnden (ESRB) kommer också att inrättas för att övervaka och ge varningar om ackumulering av risker i den europeiska ekonomin.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Det europeiska finansiella systemets prestationsförmåga är beroende av noggrann riskhantering och riktig bedömning av den strukturella stabiliteten i hela sektorn. En ny tillsynsmyndighet innebär att unionens institutioner ikläder sig ett tydligt ansvar för att se till att kriser förebyggs, snålskjutsåkande hindras och beteenden och attityder övervakas.

Med hänsyn till att våra nationella marknader integreras allt mer, med en ofrånkomlig avveckling av hinder för att skydda den egna marknaden, är det nödvändigt att samarbeta för att bekämpa hot, oberoende av om dessa kommer inifrån eller utifrån.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. (RO) Jag instämmer i kommissionens förslag att inrätta tre nya decentraliserade europeiska organ för försäkringar och tjänstepensioner, och jag anser att inrättandet av dessa organ är särskilt välkommet mot bakgrund av den aktuella ekonomiska och finansiella kris som drabbade Europa 2008.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstar också för det förslag genom vilket en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet inrättas, liksom jag har röstat för tidigare betänkanden om inrättande av europeiska finansiella tillsynsmyndigheter. Jag vill än en gång betona vikten av att utrusta EU, och särskilt den inre marknaden, med europeiska tillsynsmyndigheter för att minska de ekonomiska och finansiella konsekvenserna av framtida situationer som utsätter våra finansiella marknader för påfrestningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Om det är en sak som vi alla har lärt oss av den aktuella krisen, oberoende av våra politiska övertygelser eller världsåskådningar, är det behovet av att förbättra den institutionella tillsynsstrukturen genom att inrätta europeiska organ, och därmed ompröva hela principen för makro- och mikroekonomisk tillsyn.

Det finns många positiva punkter i den överenskommelse som vi har uppnått och som vi röstar om i dag. En av dem är inrättandet av oberoende europeiska organ för att övervaka banker, försäkringsbolag och finansmarknader. Dessa organ ska inte ersätta de nationella tillsynsmyndigheterna, utan ska samarbeta med dem och försöka utföra sina uppdrag i fråga om stabilitetstillsyn och systemriskanalys för att förhindra att banksektorn och finansmarknaderna i EU drabbas av ännu en kris av liknande omfattning som den vi har stått inför.

Som jag har haft anledning att säga många gånger tidigare är jag personligen inte rädd för att ha europeiska tillsynsmyndigheter. Jag anser att det är nödvändigt att de kan utföra sina uppdrag på ett både oberoende och kompetent sätt för att stärka förtroendet hos marknaderna och deras aktörer, särskilt inom försäkrings- och pensionssektorn i detta fall.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) För att skydda insynen i och trovärdigheten hos de europeiska marknaderna och institutionerna i förhållande till allmänheten är det viktigt att stärka den europeiska tillsynen av försäkrings- och tjänstepensionsmarknaderna när det gäller befogenheter, resurser och självständighet. Härigenom tryggas effektiviteten hos den aktuella reform för att övervaka finansmarknaderna som EU-institutionerna för närvarande arbetar med, i syfte att undvika alla ytterligare risker för en kris som den som för närvarande påverkar den globala ekonomin, och som på ett särskilt sätt har påverkat det europeiska samhället. Kommissionen har lagt fram en rad förslag i syfte att inrätta ett effektivare, mer integrerat och hållbart system för finansiell tillsyn i EU. Detta kommer att bygga på ett EU-system för finansiell tillsyn. I detta syfte föreslår kommissionen att det ska inrättas tre nya europeiska decentraliserade organisationer: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Det bör påpekas att inrättandet av dessa tre myndigheter kommer att påverka EU:s budget med ett belopp på ca 59,699 miljoner euro under perioden 2011–2013.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Detta betänkande är en del av det s.k. åtgärdspaketet för finansiell tillsyn. När vi röstade om det kom vi ihåg hur rådet, kommissionen och parlamentet självt har förhalat åtgärder på detta område och inskränkt sig till att fatta beslut som inte förändrar grundproblemet, nämligen den finansiella spekulationen, bland annat frågan om försäkringar placerade i statspapper, vilket fungerar som ett ytterst riskfyllt derivat. Om man inte sätter stopp för spekulationen kommer det att vara praktisk taget meningslöst att inrätta europeiska myndigheter på dessa områden.

Vår röst mot betänkandet är framför allt en protest mot att vi ännu inte har sett några förslag om att sätta stopp för skatteparadisen, att ta ut skatt på kapitalrörelser eller att stänga derivatmarknaden.

Det innebär att de viktigaste mekanismerna för finansiell spekulation finns kvar på marknaden, och att de åtgärder som vidtas nu syftar mer till att underlätta för stormakterna och deras finansiella grupper att få kontroll över medlemsstater med svagare ekonomier, än att direkt ta itu med frågan om finansiell spekulation för att få slut på den.

 
  
MPphoto
 
 

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig. – (RO) Europaparlamentet har regelbundet uppmanat till lika möjligheter för alla organ som verkar på EU-nivå. Samtidigt har vi också sett att det finns stora brister i EU:s tillsyn av de integrerade finansiella marknaderna. Jag röstar för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet. Jag anser att det behövs en myndighet som kan skydda det finansiella systemets stabilitet, de finansiella institutens solvens och likviditet, marknadsgenomsynlighet och genomsynlighet i finansiella produkter samt också skydda insättare och investerare. Jag anser även att denna myndighet inte kan fungera utan att ha tillgång till nödvändig relevant information om transaktioner och ekonomiska organ.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Inrättandet av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) utgör en del av kommissionens förslag som bygger på rekommendationerna i de Larosière-rapporten från februari 2009. I de Larosière-rapporten föreslogs att tillsynsramen skulle stärkas för att minska riskerna för och omfattningen av framtida finanskriser. Jag välkomnar inrättandet av EIOPA som en europeisk lösning för att garantera en hög grad av effektiv och konsekvent reglering och tillsyn i EU. Denna EU-övergripande myndighet kommer att ha tillsyn över de nationella tillsynsmyndigheterna i försäkringssektorn och se till att det finns lämpligt och tillräckligt skydd för investerare och försäkringstagare i EU. Myndigheten kommer att fatta beslut som är direkt tillämpliga på finansiella institut, och den kan uppmärksamma kommissionen på farliga produkter eller marknadstransaktioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet, eftersom jag anser att det är nödvändigt att åtgärda de brister som finns i dag i fråga om samordning, enhetlig tillämpning av EU-lagstiftningen samt förtroende mellan de nationella tillsynsorganen.

Den aktuella finanskrisen har verkligen avslöjat ineffektiviteten hos vissa nationella tillsynsmodeller som inte har klarat av att på ett effektivt sätt hantera de problematiska situationer som har uppstått på finansmarknaderna i EU. Jag kan därför inte annat än välkomna och stödja beslutet att stärka tillsynsramen med utgångspunkt från en insats som syftar till att fastställa verktyg som kan förebygga framtida risker när det gäller det finansiella systemets prestationsförmåga.

Med den nya finansiella tillsynsstrukturen kommer vi att åtgärda bristerna inom sektorn, arbeta för att förbättra den inre marknadens funktion och, slutligen, säkerställa en enhetlig och hög nivå när det gäller reglering och tillsyn samtidigt som vi alltid tar hänsyn till de enskilda medlemsstaternas behov.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Medlemsstaterna bör ha ansvar för försäkrings- och tjänstepensionssystemen. Det är tydligt att EU inte är på väg åt det hållet i tider av nedskärningar i de offentliga finanserna. Den grönbok om ålderspensioner som kommissionen lade fram den 7 juli påminner oss om det. I detta sammanhang är det uteslutet att tänka sig att en europeisk tillsynsmyndighet skulle kunna övervaka en sektor av detta slag. Jag röstar mot denna text.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Den aktuella finanskrisen har riktat uppmärksamheten på betydande brister i den finansiella tillsynen, både i fråga om enskilda fall och när det gäller det finansiella systemet som helhet. Tillsynsmodellerna har haft ett nationellt perspektiv och har inte anpassats till globaliseringen av det finansiella systemet, där många finansiella grupper opererar över nationsgränserna, med de systemrisker som det innebär. Det har därför saknats samarbete, samordning och konsekvens i fråga om tillämpningen av EU-lagstiftningen. Syftet med direktivet är följaktligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att säkerställa en hög nivå när det gäller tillsyn och reglering och genom att skydda insättare, investerare och alla förmånstagare. Det är därför viktigt att se till att de finansiella marknaderna med bevarad integritet fungerar korrekt och effektivt, att bibehålla stabila och hållbara offentliga finanser samt att internationellt sett stärka samordningen och samarbetet på tillsynsområdet. För att få till stånd en effektiv tillsynsmodell är det nödvändigt att inrätta en europeisk myndighet för försäkrings- och tjänstepensionssektorn, vid sidan av många andra tillsynsmekanismer som man med största skyndsamhet måste fatta beslut om och genomföra.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Genom finanskrisen blev faktiskt många brister i det finansiella systemet synliga. Särskilt på det känsliga område som rör försäkringar, återförsäkringar och tjänstepensioner måste man se till att riskabla finansprodukter och korthuskonstruktioner inte förekommer. Nyligen gick till exempel en försäkringsgivare på Internet i konkurs och lämnade kunderna och deras fordringar vind för våg. En våg av reklamationer avslöjade också allvarliga brister i fråga om rådgivningen där man hade sålt riskabla ekonomiska paket som trygga tjänstepensionslösningar till kunderna. Om vi vill ta tillsynsskyldigheten på allvar är det nödvändigt att ta itu med problem av dessa slag som har uppdagats i EU och införa rättvisa villkor. Vi behöver en skärpt finansiell tillsyn. Inrättandet av en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet tycks inte vara den optimala lösningen, men det är bättre än ingenting och därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Vid en tid då banker och försäkringsbolag verkar över gränserna är en rent nationell form av tillsyn av dessa myndigheter otillräcklig, vilket den aktuella ekonomiska och finansiella krisen visar. Det bör dock anses positivt att medlemsstaterna i händelse av allvarliga statsfinansiella problem har fått behålla befogenheten att fatta slutgiltiga beslut. Betänkandet går emellertid för långt i riktning mot ekonomisk styrning i EU, och jag lade därför ned min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionen eftersom jag instämmer i kommissionens förslag och i de ändringar av det som parlamentet har lagt fram.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig. (FR) Jag är glad över att se att de åtaganden som gjordes av min politiska grupp under finanskrisen får ett brett stöd i Europaparlamentet. Det var absolut nödvändigt att se över Europeiska systemet för finansiell tillsyn. Bristen på samordning mellan de nationella tillsynsorganen ökade den framtida risken för att de finansiella instituten skulle gå omkull. Genom att inrätta tre nya europeiska myndigheter med ansvar för att övervaka hur banker, finansmarknader och försäkrings- och pensionsföretag agerar har vi inrättat en omfattande ram för finansiell tillsyn. Härigenom kommer bankerna att regleras av Europeiska bankmyndigheten på ett enhetligt och samordnat sätt. Myndigheten kommer att ha reella tvingande befogenheter, och kommer därför att ha avgörandet i sin hand i händelse av tvist med nationella banktillsynsmyndigheter. Genom att se till att de finansiella instituten är solventa och genom att möjliggöra en bättre insyn i finansmarknader och finansiella produkter säkerställs också ett bättre skydd för investerare, företag, sparare och konsumenter. Det nya verktyget kommer därför inte bara att vara ett privilegium för ett fåtal finansiella experter utan verkligen komma alla till del.

 
  
  

Betänkande: Goulard (A7-0168/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Damien Abad (PPE) , skriftlig. (FR) Europeiska kommissionen föreslog i september 2009 att man skulle inrätta ett europeiskt system för finansiell tillsyn, vilket byggde på slutsatser från den arbetsgrupp där Jacques de Larosière var ordförande. Från den 1 januari 2011 kommer därför EU att ha ett ”kontrolltorn” till sitt förfogande för att kunna upptäcka finansiella risker och ha möjligheter att agera om det behövs. Denna roll kommer att anförtros tre nya tillsynsmyndigheter för banker, finansmarknader och försäkringar samt Europeiska systemrisknämnden. Jag röstade därför för betänkandet, eftersom jag anser att EU behöver ett särskilt organ som ansvarar för den makroprudentiella tillsynen över det finansiella systemet, och som påvisar risker för den finansiella stabiliteten och vid behov utfärdar riskvarningar och rekommendationer för att hantera sådana risker. De tre målen för att slutligen uppnå en hållbar och rättvis tillväxt är att skydda tillhandahållandet av offentliga tjänster, uppmuntra innovation samt förbättra de små och medelstora företagens finansiering.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet, för jag anser att det nuvarande EU-systemet har många brister när det gäller makroekonomisk tillsyn och för att jag anser att denna fråga är alldeles för viktig för att glömmas bort. Initiativ som genomförs i avsikt att lösa problemet bör välkomnas. Om det finns något positivt med den finanskris som nyligen drabbade världen är det att den verkligen riktade vår uppmärksamhet på hur bräckliga våra ekonomiska system är, vilken ständig ekonomisk risk vi lever med och vilket uppenbart behov det finns av att inrätta ett organ med ansvar för makroekonomisk tillsyn inom EU. Därför ser jag positivt på att ledamöter från alla politiska grupper har röstat för detta betänkande och att det har antagits av en överväldigande majoritet, vilket tydligt visar den allmänna oron för det finansiella oberoendet. Jag anser att det är av största vikt att det nya systemet för finansiell tillsyn kan verka utan att hindra finansieringen av ekonomin och att det, samtidigt som det skyddar den inre marknaden, låter EU upprätthålla sin status och varnar för riskabla situationer i god tid. Av alla dessa skäl är jag för inrättandet av Europeiska systemrisknämnden.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Förslaget till förordning om inrättande av en europeisk försäkrings- och tjänstepensionsmyndighet är en del av åtgärdspaketet för finansiell tillsyn. Genom detta paket inrättas tre europeiska myndigheter som ska övervaka särskilda områden av den finansiella sektorn: banker, försäkringar och finansmarknader. Jag stödde till fullo betänkandet och åtgärdspaketet för finansiell tillsyn i sin helhet för, enligt min åsikt, är det ett stort och framför allt nödvändigt steg framåt. Härigenom tar vi lärdom av lågkonjunkturen och dess dramatiska följder för ekonomi och arbetstillfällen som beror på brister i det nuvarande finansiella systemet. Med det nya ramverket för tillsyn är målet att stabilisera det finansiella systemet och garantera dess fortsatta stabilitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Den aktuella ekonomiska krisen har gett upphov till många frågor, som vi snarast måste besvara. Den har visat att även om EU har många instrument för att samordna den ekonomiska politiken har dessa hittills inte utnyttjats till fullo, och det nuvarande ledningssystemet har väsentliga brister. Inrättandet av Europeiska systemrisknämnden (ESRB) är en viktig nyhet, för hittills har ingen gjort någon makroekonomisk analys på EU-nivå i syfte att i första hand utvärdera systemrisker. Ett nära samarbete mellan ESRB och de som har tillgång till relevant information (nationella tillsynsorgan och de europeiska myndigheterna med ansvar för varje sektor) är förutsättningen för att man ska kunna inrätta en sammanhängande ”makro-mikro-tillsyn”.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag har krävt att Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska ha ökade befogenheter för att trygga en snabb och tydlig kommunikation. ESRB ska utveckla gemensamma indikatorer för att göra det möjligt att schablonmässigt kategorisera riskerna för olika gränsöverskridande finansiella institutioner och fastställa vilka risktyper de skulle kunna utgöra. ESRB kommer också att utforma ett ”trafikljussystem” som ska avspegla de olika risknivåerna. I den rådgivande vetenskapliga kommittén ska det också ingå experter för att öka ESRB:s förmåga att bedöma ackumuleringen av risker och ge tillgång till så bred sakkunskap som möjligt. Ordföranden för Europeiska centralbanken ska vara ordförande för ESRB under de första fem åren för att nämnden ska bli tillräckligt synlig och få den trovärdighet den behöver.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Jag röstade för reformen av finansiell tillsyn i EU, trots att jag har många förbehåll om beslutet som togs. Regleringsbehovet betonades överdrivet utan hänsyn till behovet av att erbjuda bankerna och finanssektorn fria marknadsförhållanden. Respektive nationella och europeiska tillsynsmyndigheters befogenheter definieras ganska otydligt, och gränserna mellan dem är mycket suddiga. I bästa fall kan detta leda till rättslig osäkerhet hos alla aktörer på finansmarknaden. I värsta fall kan det få till följd att den europeiska tillsynsmyndigheten missbrukar sina befogenheter, något som det skulle vara praktiskt taget omöjligt för aktörerna att försvara sig mot på ett effektivt sätt.

I avsaknad av en inre finansmarknad inom EU kan man ifrågasätta legitimiteten hos starka överstatliga tillsynsorgan med befogenhet att bestämma om enskilda frågor angående finansmarknaderna i medlemsstaterna. Om vi är så besatta av reglering i EU, som det ter sig i fallet med finansmarknaderna, så återstår det endast för oss att se på medan Kina tvingar oss av den globala arenan. Medan vi kritiserar otillbörlig konkurrenspraxis har Kina under en längre tid inte bara dragit nytta av generösa statliga subventioner, billig arbetskraft och underlåtande att upprätthålla standarder för miljöskydd, utan även haft framgång tack vare innovationer och modern teknik, något som borde oroa oss och utgöra en varningssignal.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) De flesta ekonomer anser att prognoser sällan kännetecknas av ett rimligt mått av säkerhet. Därför är den enda lösningen övervakning och att skydda våra intressen. Europaparlamentet har tillsammans med rådet för ekonomiska och finansiella frågor samt berörda kommissionsledamöter uträttat ett förträffligt arbete.

Vi får inte låtsas att det är tillräckligt eller att det kan göra det förgångna ogjort, men i framtiden kan vi återgå till att främja förtroende för bankerna och finanssektorn genom att den makroprudentiella tillsynen sköts av ett organ som ansvarar för övervakningen av hela den europeiska marknaden, hela euroområdet, i stället för dess underområden, vilka numera är ogiltiga.

Dessutom kommer tillsynen genom detta organ att sträcka sig från alla länder i EU till alla länder vars valuta i någon mån är kopplad till euron och därigenom till våra företag och alla dem som de handlar med.

 
  
MPphoto
 
 

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. (RO) Samtidigt som jag röstade för detta betänkande krävde jag att Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska få ökade befogenheter för att kunna garantera smidig och tydlig kommunikation. ESRB kommer att etablera en uppsättning indikatorer som gör det möjligt att bedöma riskerna hos olika gränsöverskridande finansiella institutioner utifrån en standardiserad grund och identifiera den typ av risk som de representerar.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstar för större delen av ändringsförslagen i betänkandet och inrättandet av en europeisk systemrisknämnd. Med hänsyn till de nya befogenheter som Europaparlamentet har tilldelats genom Lissabonfördraget och parlamentets ansvar, måste parlamentet spela en avgörande roll i frågan om att förbättra EU:s tillsynsram. Eftersom det är omöjligt att undanröja de brister i den nuvarande tillsynsramen som uppdagats genom den aktuella finanskrisen, så har det blivit ännu mer angeläget att skapa mekanismer för makroprudentiell tillsyn som klarar att säkerställa stabiliteten på Europas finansmarknader. Det är också viktigt att säkra enhetligheten på EU:s inre marknad genom att utrusta EU med instrument som gör det möjligt att försvara euron och andra internationella valutor på global nivå. Jag vill även betona att ändringsförslaget om att Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska ansvara för makroekonomisk analys på europeisk nivå innebär att nämnden kan bidra avsevärt till bedömningen av potentiella systemrisker. Nu när svagheterna i mikroprudentiell tillsyn på nationell nivå har belysts anser jag att ett nära samarbete mellan ESRB, centralbankschefer, tillsynsmyndigheter och den ”reala ekonomin” inte bara kommer att legitimera den Europeiska systemrisknämndens agerande utan även bidra avsevärt till att effektivisera det.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Om det är något vi alla har lärt oss av den senaste krisen, så är det behovet av att förbättra den institutionella tillsynsstrukturen genom att inrätta europeiska organ och samtidigt ompröva hela begreppet makro- och mikroekonomisk tillsyn.

Som jag har haft anledning att säga otaliga gånger tidigare, så är jag personligen inte rädd för att inrätta europeiska tillsynsmyndigheter. Jag anser att deras existens är nödvändig, samt att de måste kunna agera både självständigt och kompetent enligt sina respektive uppdrag, för att stärka förtroendet hos marknaderna och deras aktörer.

I det här fallet syftar inrättandet av en europeisk systemrisknämnd till att förse Europeiska unionen med ett effektivt tillsynssystem utan att bromsa den ekonomiska tillväxten, till att skydda den inre marknaden från att splittras och, slutligen, till att motverka problemet med en fragmenterad enskild riskanalys på nationell nivå genom att utveckla ett europeiskt tillsynsperspektiv på makronivå, samtidigt som man höjer effektiviteten i förvarningssystemen och gör det möjligt att omsätta riskbedömningar i konkret handling.

Inrättandet av denna europeiska systemrisknämnd bör därför välkomnas, och det är min förhoppning att den kompetens med vilken nämnden kommer att utföra sitt uppdrag blir ett startskott för bättre tillsyn inom EU.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Inrättandet av strukturer som kan agera i förebyggande syfte och underbygga agerandet genom ständig, genomtänkt bedömning bör vara en prioritet för EU:s beslutsfattande och politik när det gäller att reagera på nuvarande kris, där det är nödvändigt att effektivisera EU:s makroprudentiella tillsyn av det finansiella systemet. Eftersom Europeiska systemrisknämnden kan övervaka och bedöma riskerna i det finansiella systemet under perioder när det anses fungera normalt, skulle den kunna utgöra en garanti för den finansiella stabilitet som är absolut nödvändig för att den reala ekonomin ska kunna utvecklas och skapa tillväxt, välstånd och arbetstillfällen. Jag vill framhäva föredragandens omsorg om att skapa ett välbalanserat och realistiskt förslag, som genom effektiv tillsyn kommer att säkra den finansiella grunden för ekonomin, den inre marknaden och EU:s intressen och målsättningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) När vi röstade om detta och andra betänkanden som ingår i paketet som avser finansiell tillsyn höll vi i minnet hur rådet, kommissionen och parlamentet självt fördröjt åtgärder på detta område och begränsat sig till att anta beslut som inte påverkar den grundläggande frågan, finansiell spekulation, inklusive spekulation i utlandsskulder.

Vår röst mot betänkandet är framför allt en protest mot att vi ännu inte har sett några förslag om att avskaffa skatteparadisen, beskatta kapitalrörelser eller stänga derivatmarknaden.

Detta innebär att de viktigaste mekanismerna för finansiell spekulation kvarstår på marknaden och att åtgärderna som tagits nu syftar mer till att underlätta de starkare staternas och deras finansiella gruppers kontroll över medlemsstater med svagare ekonomier, än till att verkligen ta itu med den finansiella spekulationen och utrota den.

Dessa åtgärder kan ha en positiv inverkan inledningsvis, men deras omfattning är för begränsad och om de grundläggande åtgärderna inte antas kommer vi med tiden att se att spekulationen fortsätter.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Jag välkomnar kommissionens förslag om att inrätta det nya organet Europeiska systemrisknämnden (ESRB) som reaktion på den finansiella, ekonomiska och sociala kris som har härjat inom EU. Europeiska systemrisknämnden kommer att stå under tillsyn av Europeiska centralbanken och ska övervaka och bedöma riskerna vad det gäller stabilitet i hela det finansiella systemet. Dessutom kommer Europeiska systemrisknämnden att utfärda förvarningar om eventuella systemrisker till medlemsstater och vid behov föreslå konkreta bekämpningsåtgärder för sådana risker. Cheferna för Europeiska centralbanken, nationella centralbanker, europeiska tillsynsorgan och nationella tillsynsmyndigheter kommer alla att ingå i Europeiska systemrisknämnden. Därför kommer systemrisknämnden genom sina makroekonomiska övervakningsfunktioner att bistå i att förhindra framtida kriser.

 
  
MPphoto
 
 

  Edvard Kožušník (ECR), skriftlig. (CS) Jag är övertygad om att expertgruppen under ledning av Jacques de Larosière genomförde en mycket kompetent analys av skälen till krisen och dess lösning på europeisk nivå. Trots det hyser jag en del farhågor om paketet som kommissionen lagt fram för lagstiftning. Jag kan personligen föreställa mig inrättande av en europeisk systemrisknämnd. En sådan institution kan i viss mån rättfärdigas, enligt min åsikt. EU behöver en strategisk myndighet av den här typen. Dessutom anser jag att denna institution genom själva sin natur inte riskerar att bli en otyglad byråkratisk struktur. Jag har dock en helt annan åsikt om Europeiska systemet för finansiell tillsyn. Det framgår tydligt av förslaget att man ämnar konstruera ett massivt och invecklat byråkratiskt vidunder, och det är för närvarande oklart om dess långtgående befogenheter skulle komma att förverkligas på bekostnad av medlemsländernas befogenheter. För att Europeiska systemet för finansiell tillsyn inte ska sträcka sig bortom dess ursprungliga syfte, måste dess befogenheter formuleras så exakt att det inte kan uppstå minsta tvekan om att ansvaret för den dagliga tillsynen av de finansiella marknaderna ska vara kvar hos medlemsstaterna och deras oberoende nationella tillsynsmyndigheter. Dessutom måste allt detta ske samtidigt som vi upprätthåller de enskilda medlemsländernas finanspolitiska ansvar. Eftersom paketet i sin helhet inte uppfyller dessa parametrar kan jag inte rösta för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Den senaste finanskrisen har belyst allvarliga svagheter i den finansiella tillsynen, både på mikro- och makroprudentiell nivå. Tillsynsmodeller har inte anpassat sig till globaliseringen av det finansiella systemet, där flertalet finansiella grupper bedriver gränsöverskridande verksamhet med systemrisk. Det har därför inte kommit till stånd något samarbete, någon samordning eller någon enhetlighet över huvud taget i tillämpningen av EU:s lagstiftning. Syftet med direktivet är därför att förbättra hur den inre marknaden fungerar genom att säkra en hög nivå av tillsyn och reglering av verksamheten samt genom att skydda sparare, investerare och alla konsumenter. Uppriktigt sagt så är direktivets enda brist att det inte går långt nog. Det är därför nödvändigt att skydda de finansiella marknadernas integritet, effektivitet och smidiga funktion för att bevara finanspolitisk stabilitet och hållbarhet och stärka internationell samordning och samarbete på tillsynsområdet. Jag anser att inrättandet av Europeiska systemrisknämnden är nödvändigt för att åstadkomma en effektiv tillsynsmodell och för att undvika de systemrisker som orsakas av stora finansgruppers gränsöverskridande karaktär. Det kommer dock att krävas många andra åtgärder för att förhindra en upprepning av de verkligt omoraliska situationer som uppstått under senare tid och som har skadat ekonomier, aktieägare, sparare, skattebetalare och systemets trovärdighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig. (IT) Jag stöder helt och fullt betänkandet och de ändringsförslag som lagts till och som syftar till att öka marknadens stabilitet. Betänkandet var nödvändigt för att säkra enhetligheten på den inre marknaden. Det är ytterst viktigt att skydda den inre marknaden.

Jag hyser dock vissa tvivel om den tillsyn som Europeiska centralbanken förväntas stå för. I det förflutna har centralbanker som skulle sköta tillsynen ofta inte gjort det, och de är skuld till en stor del av krisen. Jag skulle föredra en annan tillsynsmyndighet. Därför röstade jag för betänkandet men avstod från att rösta om lagstiftningsresolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) I denna tid när banker och försäkringsgrupper är verksamma över gränserna blir en rent nationell tillsyn av dessa företag otillräcklig, vilket den aktuella ekonomiska och finansiella krisen bevisar. Det bör dock ses som positivt att medlemsstaterna har behållit befogenheten för slutgiltiga beslut, när det gäller allvarliga finanspolitiska problem. Detta betänkande går för långt mot europeisk ekonomisk styrning, och därför avstod jag från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Miguel Portas (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Jag avstod från att rösta. Å ena sidan är kompromissen om makro- och mikroprudentiell tillsyn ett steg framåt jämfört med bristen på någon som helst bedömning eller reglering av finansiell risk på EU-nivå. Å andra sidan stämmer de lösningar som presenterats inte med problemen som de är avsedda att hantera. Förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan de oräkneliga aktörer och produkter som utgör det finansiella systemet eller till deras förhållande till den reala ekonomin. Inget av dessa problem kan reduceras till den lösning enligt modellen ”summan-av-delarna” som utgör grunden för tillsynsstrukturen.

Vidare kan vi inte ignorera det faktum att Europeiska centralbanken själv kan utgöra en systemriskfaktor genom att den godtar banktillgångar som säkerhet för sina lån. Slutligen blir Europeiska systemrisknämnden den svaga länken i ett system som koncentrerar effektiv makt i arrangemang mellan stater i deras egna intressen och därigenom sprider det mellanstatliga tillvägagångssättet, som för närvarande kännetecknar europeisk integration, även till den finansiella sfären.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionen eftersom jag samtycker till kommissionens förslag och parlamentets ändringsförslag. Med hänsyn till integrationen av internationella finansmarknader finns det ett behov av starkt EU-engagemang på global nivå. Europeiska systemrisknämnden bör ta hjälp av expertisen i en vetenskaplig kommitté på hög nivå och axla alla globala uppgifter som krävs för att se till att EU:s åsikt hörs i frågor som rör finansiell stabilitet, särskilt genom ett nära samarbete med Internationella valutafonden, rådet för finansiell stabilitet och alla partner i G20.

 
  
MPphoto
 
 

  Evelyn Regner (S&D), skriftlig. (DE) Jag röstade för betänkandet om makroövervakning av det finansiella systemet och inrättandet av en europeisk systemrisknämnd, eftersom det är en viktig del av den nya strukturen för finansiella marknader inom EU och paketet representerar ett stort steg mot reglering av de finansiella marknaderna. Som föredragande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor om Europeiska systemrisknämnden ser jag inrättandet av systemrisknämnden som ett framsteg, även om jag hellre hade sett att nämnden getts en starkare rätt att ingripa på fler områden. I framtiden bör fler befogenheter föras över till europeiska tillsynsmyndigheter. Makroprudentiell tillsyn är bara meningsfull på överstatlig nivå. Det blir svårt för 27 enskilda tillsynsmyndigheter att bedöma riskerna på globala finansmarknader.

 
  
MPphoto
 
 

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. (LT) Finanskrisen har demonstrerat att de nationella myndigheternas mikrotillsyn inte räcker för att upptäcka och motverka systemrisker. Vi måste etablera ett effektivt europeiskt tillsynssystem för att kunna övervaka, bedöma och förhindra potentiella risker för den finansiella stabiliteten. Betänkandet belyser tydligt vikten av att bevara enhetligheten på EU:s inre marknad. Emellertid är det är också viktigt att skydda den inre marknaden mot varor från de länder som inte främjar värderingar som demokrati, ekologi och sociala garantier, vilket är anledningen till att varor och tjänster från dessa länder blir billigare och våra europeiska företag inte klarar av att konkurrera under sådana förhållanden. Jag instämmer i ordförande José Manuel Barrosos yttranden den här månaden: ”Vi har människorna, vi har företagen. Vad de behöver är en öppen och modern inre marknad.” Den inre marknaden är Europas största tillgång, men vi utnyttjar den inte tillräckligt. Bara 8 procent av Europas 20 miljoner små och medelstora företag handlar över gränserna och ännu färre investerar över gränserna. Europeiska systemrisknämnden skulle kunna bli hörnstenen i EU:s tillsynsstruktur och på så sätt bidra till att den inre marknaden fungerar mer harmoniskt. Tillsammans med värderingarna jag nyss nämnde var Europas inre marknad ett av de viktigaste skälen till Litauens och andra medlemsstaters medlemskap i EU. Eventuella allvarligare splittringar eller meningsskiljaktigheter skulle kunna undergräva årtiondens arbete för att avskaffa gränser och hinder.

 
  
  

Betänkande: Sánchez Presedo (A7-0163/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta betänkande eftersom den finansiella krisen har visat på brister i de finansiella marknaderna globalt sett. De europeiska marknaderna utgjorde inget undantag. Med andra ord var de inte immuna mot en alltmer integrerad ekonomi. Parallellt till förslag om att skapa en integrerad nivå av tillsyn på både mikro- och makronivå föreslås i detta betänkande ett paket med ändringar av sektorspecifika direktiv, främst inom bank- och värdepapperssektorn, för att anpassa dem till en ny tillsynsstruktur för banker. Eftersom G20 också har förbundit sig att agera för att bygga en starkare och globalt konsekventare ram för tillsyn och reglering av framtidens finansiella sektor, så måste EU:s reaktion vara ambitiös och se till särskilda frågor, erbjuda lösningar för både makro- och mikroövervakning samt global reglering och även fokusera på harmonisering och samarbete på global nivå vad det gäller systemrisker. Detta är ett unikt tillfälle för oss att införa våra politiska målsättningar för integrerad tillsyn.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) I denna fråga tar Europaparlamentet klar ställning för en tätare integration av den finansiella tillsynen på europeisk nivå. Jag välkomnar detta eftersom jag anser att Europa har en skyldighet att handla i detta sammanhang för att visa EU-medborgarna att vi vidtar starka och konkreta åtgärder för att stabilisera banksektorn. Därför stödde jag rapporten och den kompromiss som uppnåtts med rådet eftersom det är meningen att dessa myndigheter ska börja verka från och med den 1 januari 2011. Jag hoppas att dessa myndigheter från och med nu kommer att kunna utöva sitt uppdrag fullt ut i praktiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om åtgärdspaketet för finansiell tillsyn av nedanstående skäl. Inrättandet av de tre myndigheterna måste åtföljas av gemensamma regler för att garantera en konsekvent harmonisering och enhetlig tillämpning. Detta kommer att bidra till att den inre marknaden fungerar effektivare. Myndigheterna måste sörja för en hög, effektiv och konsekvent nivå av reglering och tillsyn under beaktande av alla medlemsstaters intressen och de finansiella institutionernas varierande beskaffenhet. Frågor som omfattas av tekniska standarder bör vara verkligt tekniska, och utvecklingen av dem kräver tillsynsexperternas sakkunskap. De tekniska normer som antagits som delegerade akter bör därför utvecklas vidare, och man bör specificera och bestämma villkoren för en konsekvent harmonisering och enhetlig tillämpning av de bestämmelser som ingår i de grundläggande rättsakter som antagits av Europaparlamentet och rådet samt komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av rättsakterna. I direktivet bör man identifiera situationer då en procedurfråga eller sakfråga om efterlevnaden av EU-rätten kan behöva lösas, och tillsynsmyndigheterna bör inte få lösa frågan på egen hand. I en sådan situation bör någon av de berörda tillsynsmyndigheterna kunna hänskjuta frågan till den behöriga europeiska tillsynsmyndigheten.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet eftersom huvudsyftet är konsumentskydd. Som reaktion på de befintliga finansiella tjänsternas komplexa beskaffenhet har jag röstat för att konsumentskydd ska stå i centrum för de europeiska tillsynsmyndigheternas verksamhet. De europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att ha befogenhet att utreda vissa typer av finansiella institutioner, finansiella produkter så som ”giftiga” produkter, eller finansiella verksamheter så som naken blankning samt utvärdera de risker som dessa institutioner kan medföra för de finansiella marknaderna och om så krävs utfärda varningar. I vissa särskilda fall som föreskrivs i den finansiella lagstiftningen får de europeiska tillsynsmyndigheterna förbjuda eller begränsa vissa riskabla finansiella produkter eller verksamheter eller till och med be kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag om ett permanent förbud mot dessa verksamheter eller produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för det betänkande där Europaparlamentet godkänner inrättandet av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Målet för denna institution bör vara att förbättra den inre marknadens funktion, framför allt genom att sörja för en hög, effektiv och konsekvent nivå av reglering och tillsyn, under beaktande av alla medlemsstaters varierande intressen, skydda de försäkrade och andra förmånstagare, trygga de finansiella marknadernas integritet, effektivitet och goda funktion, skydda det finansiella systemets stabilitet och förstärka den internationella tillsynssamordningen till fördel för hela ekonomin, inbegripet de finansiella institutionerna samt andra berörda parter, konsumenterna och arbetstagarna. I dokumentet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att granska hur det skulle vara möjligt att göra framsteg genom att konsolidera en bättre integrerad tillsynsstruktur för försäkringar och tjänstepensioner samtidigt som målet är att inrätta en gemensam marknad för finansiella tjänster. Med hänsyn till den verkliga och allvarliga risken på medellång sikt för den inre marknadens stabilitet som har uppkommit av den finansiella och ekonomiska krisen efterlyser parlamentet även tillsyn över internationella institutioner på EU-nivå och utarbetandet av en europeisk mekanism för att bemästra de kriser som EU kan komma att möta.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Den tilltagande sammankopplingen av nationella marknader, den multinationella eller åtminstone transnationella beskaffenheten av många av de viktigaste aktörerna på de finansiella marknaderna och särskilt den ekonomiska och finansiella kris som nu erfars i hela världen har uppenbarat behovet av att se över, formulera om och omarbeta det sätt på vilket tillsyn fungerar på EU-nivå.

I samband med en systematisk anpassning till den rådande situationen är de tre EU-institutioner som behandlas i resolutionen särskilt viktiga, eftersom de har anförtrotts särskilda ansvarsområden i den nya strukturen som är avsedd att vara mer kapabel att möta dagens utmaningar och som har återverkningar på allas liv i Europeiska unionen.

Jag hoppas att den nya arkitektur som utformas nu kommer att bli framgångsrik i praktiken och att våra gemensamma ansträngningar att minimera riskerna och värna om öppenhet och sanning på marknaderna inte kommer att låta sig nöjas med de lösningar som nu har hittats. Jag hoppas också att vi alltid kommer att vara villiga att lära oss av erfarenheten och beakta de bästa metoderna för att bidra till att förbättra det som behöver förbättras.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) De behörigheter som beviljas de så kallade europeiska tillsynsmyndigheterna inskränker sig inte till vad deras namn får oss att tro. De borde knytas till medlemsstaterna församlade i rådet. De borde inte kunna genomföra några som hest åtgärder utan rådets godkännande i förväg, förutom att ändra sin färdplan som kräver att de ska skydda investerare, insättare och den inre marknadens funktion i samarbete med internationella institutioner. Jag röstade emot denna text. Behörigheterna för de europeiska tillsynsmyndigheterna och deras mål måste ses över.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Alltsedan lanseringen av handlingsplanen för finansiella tjänster har parlamentet spelat en central roll i uppbyggnaden av den inre marknaden för finansiella tjänster och aktivt främjat harmonisering, öppenhet och sund konkurrens samtidigt som man svarar för skyddet av investerare och konsumenter.

Långt före finanskrisen har parlamentet regelbundet efterlyst en förstärkning av verkligt lika villkor för alla aktörer på EU-nivå och påpekat viktiga brister i EU:s tillsyn över ständigt mer integrerade finansmarknader. I alla sina betänkanden har parlamentet uppmanat Europeiska kommissionen att analysera hur man kan göra framsteg mot en mer integrerad tillsynsstruktur. Jag konstaterade också behovet av mer effektiv överblick över system- och tillsynsrisker för marknadens ledande aktörer.

För att göra framsteg mot en mer integrerad tillsyn har kommissionen lagt fram lagstiftningsförslag om inrättandet av ett nytt nätverk för europeiska tillsynsmyndigheter, som bygger på tre pelare: den första för banksektorn, den andra för försäkringar och tjänstepensioner och den tredje för värdepapper och marknader. Slutligen ska en europeisk systemrisknämnd inrättas för att övervaka och utvärdera hoten mot den finansiella stabiliteten.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Inrättandet av en eller flera myndigheter är nödvändigt men inte tillräckligt för att upptäcka tecken på onormala förhållanden och förutse uppkomsten av problem på de finansiella marknaderna. Det andra steget består av att kalibrera dessa myndigheter så att de tilldelas funktioner och uppgifter som inte är redundanta utan konkreta och uppnåbara.

De nya institutionerna är inte utformade för att utpeka och urskilja de ansvariga och bestraffa dem, utan för att studera marknaderna och larma om kritiska situationer, uppmärksamma oönskade trender och beteenden för att sedan därefter föreslå lösningar. Målet bör inte vara sanktioner, eftersom bötesstraff aldrig kan återställa förtroendet. Vi måste i stället koncentrera oss på problemförebyggande, på föregripande lösningar och på att identifiera de indikatorer som – mer än andra – avslöjar uppkomsten av tänkbara problem. I betänkandet analyserar man de efterföljande kritiska situationerna och försöker att lösa dem genom att utpeka en mekanism som på förhand och baserat på vår kunskap om finansiella mekanismer har en mycket hög chans att fungera väl.

 
  
MPphoto
 
 

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. (RO) Som reaktion på de befintliga finansiella tjänsternas komplexa beskaffenhet har jag röstat för att konsumentskydd ska stå i centrum för de europeiska tillsynsmyndigheternas verksamhet. De europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att ha befogenhet att utreda vissa typer av finansiella institutioner, finansiella produkter så som ”giftiga” produkter, eller finansiella verksamheter så som naken blankning samt utvärdera de risker som dessa institutioner kan medföra för de finansiella marknaderna och om så krävs utfärda varningar. I vissa särskilda fall som föreskrivs i den finansiella lagstiftningen får de europeiska tillsynsmyndigheterna förbjuda eller begränsa vissa riskabla finansiella produkter eller verksamheter eller till och med be kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag om ett permanent förbud mot dessa verksamheter eller produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. (RO) Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har blivit en absolut nödvändighet i den ekonomiska och finansiella krisens kölvatten. Kriserna har tydliggjort bristerna i instrumenten för marknadstillsyn och hur sårbara EU-medborgarna är, framför allt insättare, investerare och bidragsgivare. De behöver få mer skydd. Ett av sättet att åstadkomma detta är genom tillsyn över försäkrings- och tjänstepensionsinstitutionerna, och där anser jag att man särskilt behöver inrikta sig på gränsöverskridande organ. Jag stöder betänkandet av min kollega Peter Skinner om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning, inte minst därför att Europaparlamentet långt före krisens utbrott varnade för den ytliga kontrollen över vissa allt mer integrerade finansiella marknader. Jag anser att den text som lagts fram av Europaparlamentet är mer anpassad till behovet av att förebygga och hantera andra tänkbara kriser bättre, särskilt genom åtgärder inriktade på att öka insynen i de finansiella marknaderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstar helhjärtat för de åtgärder som föreslås i betänkandet när det gäller de europeiska tillsynsmyndigheternas befogenheter. Även om det rådande läget i den europeiska ekonomin och världsekonomierna har blottlagt den finansiella marknadens svagheter är det ett bra tillfälle för EU att utveckla ett starkare regelverk för tillsyn och reglering som bättre överensstämmer med den globaliserade ekonomins behov. EU:s reaktioner på krisen måste vara dristiga både när det gäller tillsynen över systemrisker och tillsynen på mikronivå. Jag anser att den nya tillsynsarkitekturen bör bygga på principen om förebyggande, eftersom jag är medveten om den underliggande komplexiteten i dess utformning. Det är också viktigt att de europeiska tillsynsmyndigheterna verkligen får möjlighet att sträcka sig längre än till enbart övervakning av systemrisker inom nationella finansiella institutioner och även kan bedöma gränsöverskridande systemrisker på EU-nivå samt internationella systemrisker.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. (FR) För att få ett slut på den finansiella kris som har skakat världen, destabiliserat vår ekonomi, förvärrat arbetslösheten och accelererat vår skuldsättning behöver vi reglering och tillsyn. Därför var det viktigt för oss att visa vårt stöd och rösta för de sex betänkandena med förslag till en ambitiös och storskalig reform av den ekonomiska styrningen. Denna överenskommelse är ett första steg mot oberoende och starka myndigheter, vilket är i alla européers intresse att vi får. Genom att rösta på detta sätt har vi tagit vårt ansvar, för den 1 januari 2011 kommer tre myndigheter att inrättas för tillsyn över marknaderna, bank- och försäkringsväsende samt en europeisk systemrisknämnd under ordförandeskap av Europeiska centralbankens ordförande.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Det framgår nu med all tydlighet av den rådande ekonomiska och finansiella krisens konsekvenser att en fortsatt framgång för den europeiska integrationsprocessen är absolut beroende av dess möjlighet att hitta lösningar för att förstärka befogenheterna för integrerade tillsynsstrukturer på EU-nivå. Det nationella självbestämmandet blir alltmer beroende av övernationella ingripanden genom EU:s strukturer, som har resurser och befogenheter att handla och fastställa strategier utan att påverkas av isolerade nationella önskemål och behov. Jag upprepar därför mitt stöd för konsolideringen av de EU-strukturer som ansvarar för att ingripa och övervaka verksamheten inom de olika finansiella sektorerna i Europa, så som är fallet med Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Europeiska kommissionens förslag om att uppdatera en rad bank- och värdepappersdirektiv så att de kan anpassas till den nya EU-arkitekturen för finansiell tillsyn bör välkomnas. Det nya regelverket för finansiell tillsyn bör sträcka sig längre än till den enskilda risken för finansiella institutioner som regleras av de nationella tillsynsmyndigheterna och fokuseras på bredare systemrisker samtidigt som man främjar europeiskt samarbete om systemrisker internationellt.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Den finansiella krisen nyligen röjde stora svagheter i den finansiella tillsynen både i enskilda fall och när det gäller det finansiella systemet i dess helhet. Tillsynsmodellerna har inte anpassats till den globalisering som har skett inom det finansiella systemet, där olika finansiella grupper genomför gränsöverskridande operationer med systemrisk. Därför saknas det samarbete, samordning och konsekvens i tillämpningen av EU-lagstiftningen. Syftet med direktivet är således en övergripande förbättring av den inre marknadens funktion genom att sörja för tillsyn och tillsynsreglering på hög nivå och skydda insättare, investerare och alla förmånstagare. Det är därför viktigt att skydda de finansiella marknadernas integritet, effektivitet och goda funktion, upprätthålla hållbarheten hos de offentliga finanserna och förstärka internationell samordning och samarbete på tillsynsområdet. Inrättandet av ett europeiskt system för finansiell tillsyn och fastställandet av befogenheterna inom systemet är viktigt för att uppnå en effektiv tillsynsmodell inom alla sektorer. Många andra steg behöver dock tas för att förhindra återkomsten av de riktigt omoraliska förhållanden som vi nyligen haft och som har skadat ekonomierna, aktieägarna, insättarna, skattebetalarna och systemets trovärdighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Vid en tid då banker och försäkringsbolag verkar över gränserna är en rent nationell form av tillsyn över dessa företag otillräcklig, vilket den rådande ekonomiska och finansiella krisen visar. Det bör dock ses som positivt att i fråga om allvarliga budgetproblem har medlemsstaterna behållit sin förmåga att fatta de slutliga besluten. Detta betänkande går dock för långt i riktning mot europeisk ekonomisk styrning, och jag avstod därför från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) I direktivet bör man identifiera situationer då en procedurfråga eller sakfråga om efterlevnaden av EU-rätten kan behöva lösas, och tillsynsmyndigheterna bör inte få lösa frågan på egen hand. I en sådan situation bör någon av de berörda tillsynsmyndigheterna kunna hänskjuta frågan till den behöriga europeiska tillsynsmyndigheten. Den europeiska tillsynsmyndigheten bör handla i överensstämmelse med det förfarande som föreskrivs i det regelverk varigenom den inrättades och i detta direktiv.

 
  
  

Betänkande: García-Margallo y Marfil (A7-0166/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Finanskrisen har visat att den finansiella regleringen är otillräcklig och att mekanismerna för marknadstillsyn är svaga. Vi vet alla att enbart samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna inte var tillräckligt för en inre marknad, som verkligen är ett område utan gränser. Därför anser jag att en ny europeisk tillsynsmyndighet kommer att göra det enklare att förhindra framtida kriser, eftersom vi behöver mer flexibla institutioner för att kunna reagera snabbare. Enligt min mening kommer Europeiska systemrisknämnden att spela en dominerande roll inom övervakning och bedömning av potentiella risker för vår finansiella stabilitet. Vi behöver en uppsättning regler som ger oss lika villkor samt ett större skydd som är bättre anpassat till våra insättare, konsumenter och skattebetalare samt till de små och medelstora företagen. Det är viktigt att värna om dem som drabbats hårdast av krisen och se till att det finns tillgång till kredit i framtida kriser. Vi måste också vara särskilt uppmärksamma på de stora finansiella enheterna, som ofta omtalas som ”för stora för att gå omkull”, och som därför kan få hela det globala finansiella systemet att kollapsa, så som vi har sett.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Detta förslag till en förordning om inrättandet av en europeisk bankmyndighet ingår i åtgärdspaketet för finansiell tillsyn. Genom paketet inrättas tre europeiska myndigheter som ska utöva tillsyn över olika delar av den finansiella sektorn: banker, försäkringsbolag och finansiella marknader. Precis som för Skinner- och Giegoldbetänkandena om de båda andra tillsynsmyndigheterna stöder jag helhjärtat detta betänkande och åtgärdspaketet för finansiell tillsyn som helhet eftersom det enligt min mening utgör ett viktigt och framför allt nödvändigt steg framåt (se min röstförklaring om Skinnerbetänkandet).

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill gratulera föredraganden till hans oförminskade insatser och för den kompromiss som uppnåtts. Det är nu allmänt erkänt att först den finansiella krisen och därefter den ekonomiska krisen har understrukit hur viktigt det är för EU att vara eniga: inför en global ekonomisk kris får EU inte vara splittrat.

Vi såg att EU:s finansiella lagstiftning var otillräcklig och att tillsynsmekanismerna visade sig vara ineffektiva. I betänkandet försöker man därför avhjälpa dessa brister: förslaget om att inrätta en verkligt europeisk myndighet med klara rekommendationer är mycket berömvärt. Ansträngningarna att få till stånd en mekanism för att lösa framtida kriser är också lovvärda.

Vår främsta skyldighet är att skydda medborgarnas och investerarnas intressen. Det är de som i vissa fall har sett sina besparingar gå upp i rök. Det är därför rätt att inrätta en EU-fond, som finansieras i förväg av de finansiella institutionerna och som – enligt ändringsförslag 137 – kommer att skydda insättarna. Jag anser därför att betänkandets syften är balanserade, och detta gäller även identifierandet av en tydlig roll för små och medelstora företag (se ändringsförslagen 169–170), som ännu i dag betalar det högsta priset för krisen. Det var därför jag röstade för.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Banksystemet, som utför en viktig samhällelig och ekonomisk uppgift, tenderar att eftersträva flera mål och orsakar ofta oönskade effekter.

Om aktieägarnas huvudmål är skapandet av rikedom, så kan vissa aktieägare sträva efter att stödja ett näringsliv som alltid lider brist på likviditet, eller skapandet av rikedom via finansiella instrument som främjar sparande. Utan att inkräkta på vars och ens rätt att ha mål, kan man ändå inte nonchalera de konsekvenser som ledningsbeslut som fattas i dessa företag kan ha på den omgivande ekonomiska och sociala strukturen.

Därför är det politikernas skyldighet att tillvarata de olika aktörernas önskemål och samtidigt begära att ingen får frångå sina moraliska och sociala skyldigheter. Europeiska unionen har därför till uppgift att tillhandahålla den nödvändiga tillsynen så att alla intressenter kan uppnå sina mål utan sammanstötningar med övriga berörda. Inrättandet av en myndighet som kan nå resultat genom att främja detta mål måste välkomnas.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för de flesta av förslagen i betänkandet och för inrättandet av en europeisk bankmyndighet. Finanskrisen avslöjade många svagheter i den finansiella tillsynen och särskilt i EU:s banksystem. Därför insåg den europeiska allmänheten att parlamentet och kommissionen vidtog angelägna åtgärder. Vid den punkt där vi nu befinner oss är det följaktligen vår uppgift att utveckla skyddsmekanismer som gör det möjligt för oss att bättre anpassa den europeiska ekonomin till framtida chocker. Därvid är inrättandet av en europeisk bankmyndighet ett viktigt bidrag till den finansiella tillsynen, eftersom den kommer att ansvara för att fastställa tillvägagångssättet och styrningsmodellen för krishantering, alltifrån behovet av ett tidigt ingripande till att om det behövs lösa potentiell insolvens.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom det innehåller innovativa förslag om tillsynen över finansiella institutioner, särskilt de gränsöverskridande institutionerna. Jag anser att det är viktigt att stora finansiella enheter ges en särbehandling i dokumentet, eftersom deras misslyckanden kan leda till att hela det finansiella systemet kollapsar. Inrättandet av en europeisk fond, som finansieras i förväg av de finansiella institutionerna, för att skydda insättare och rädda institutioner i svårigheter vars konkurs skulle kunna ruinera hela systemet, är enligt min mening en lämplig lösning för att täta luckorna och råda bot på ineffektiviteten i systemet som ledde oss in i den djupa kris som vi i dag befinner oss i.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Om det är något som vi alla har lärt oss av krisen nyligen är att tillsynsstrukturen behöver reformeras genom inrättandet av europeiska organ och att vi samtidigt behöver se över hela konceptet för den makro- och mikroekonomiska tillsynen. Europeiska bankmyndigheten är resultatet av detta.

Förtroendet för bankväsendet har allvarligt skadats av den globala finanskrisen, och därför behöver marknaderna – och européerna i allmänhet – snarast börja lita på att deras banker är sunda och robusta igen, och särskilt behöver man återvinna förtroendet för tillsynsmyndigheterna. Därför är den roll som reserverats för denna nya europeiska bankmyndighet så avgörande för framtiden.

På denna punkt får det inte finnas något tvivel: om det finns finansiella institutioner vars konkurs kan göra att hela det finansiella systemet kollapsar kan vi inte fortsätta att göra ingenting.

Så som min kollega José Manuel García-Margallo y Marfil – som har spelat en viktig roll under hela behandlingen av tillsynsfrågan – helt riktigt har sagt: ”Det finns bara två alternativ här: ökade befogenheter för nationella tillsynsmyndigheter eller mer Europa. Mer protektionism eller mer inre marknad.” I denna fråga tvekar jag inte om vilken väg vi bör följa: det måste vara mer Europa och mer inre marknad, med en ingående och kompetent tillsyn.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) En europeisk bankmyndighet kommer att befästa effektiviteten hos den genomgripande reform av det nuvarande systemet för tillsyn över finansmarknaderna som EU-institutionerna nu genomför. Detta kommer att ge en strukturell grund att ingripa med tillräckliga befogenheter för att undvika en upprepning av den senaste globala finanskrisen, vilket skulle vara förödande för samhället och för den globala ekonomin. Att acceptera ett tillsynssystem som bygger på insatser från de nationella myndigheterna skulle faktiskt vara fullständigt olämpligt, eftersom deras jurisdiktion slutar vid landets gränser medan marknadsaktörerna är finansiella institutioner vars aktiviteter utspelar sig inom hela det gränslösa europeiska området. Jag måste därför lovorda att föredraganden uppmärksammat vikten av de små och medelstora företagen och det europeiska perspektivet i förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Detta är ännu ett betänkande som ingår i åtgärdspaketet för finansiell tillsyn och som bygger på förslaget till förordning om inrättandet av en europeisk bankmyndighet som en integrerad del av ett europeiskt system av finansiella tillsynsmyndigheter.

I en av förordningens artiklar fastställs det att myndighetens mål är att skydda det allmännas intresse genom att bidra till stabilitet på kort, medellång och lång sikt och till ett fungerande finansiellt system för EU:s ekonomi och för dess medborgare och företag.

Även i detta fall är det beslut som inte påverkar grundproblemet, som är finansiell spekulation. Såvida besluten inte stoppar derivatmarknaden och skatteparadisen kommer inrättandet av europeiska myndigheter på dessa områden att vara praktiskt taget verkningslöst.

Att vi röstade emot betänkandet var framför allt en protest mot att vi ännu inte har sett några förslag om att stoppa skatteparadis, om att beskatta kapitalrörelser eller om att stänga derivatmarknaden.

Det framgår tydligt av hela det finansiella paketet att man försöker skapa illusionen att krisens problem har lösts, men utan att ta itu med de grundläggande förhållanden som tillåter att finansgrupper gör enorma vinster på spekulation, inbegripet spekulation i statspapper från medlemsstater med sköra ekonomier.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Inrättandet av europeiska bankmyndigheten ingår i kommissionens förslag efter rekommendationerna i de Larosière-rapporten från februari 2009. Jag välkomnar inrättandet av Europeiska bankmyndigheten som en europeisk reaktion på den finansiella och ekonomiska kris som har lett till verkliga och allvarliga risker för den inre marknadens stabilitet. Detta alleuropeiska tillsynssystem är utformat för att upprätta ett nära samarbete och samordning mellan nationella och europeiska myndigheter för att trygga stabiliteten hos EU:s finansiella system och kommer att täta luckorna mellan de nationella ordningarna. En ny nämnd bestående av cheferna för de europeiska centralbankerna kommer att övervaka och ingripa mot makroekonomiska risker när sådana uppkommer i Europa. Europeiska bankmyndigheten kommer att fatta beslut som är direkt tillämpliga på de finansiella institutionerna och varna kommissionen om farliga produkter eller marknadstransaktioner. Vidare kommer Europeiska bankmyndigheten att spela en viktig roll i identifieringen av systemrisker och delta i lösandet av eventuella kriser.

 
  
MPphoto
 
 

  Thomas Mann (PPE), skriftlig.(DE) Jag röstade för det utmärkta betänkandet av José Manuel Garcia-Margallo, som utgör en betydande del av åtgärdspaketet för finansiell tillsyn. Våra kristallklara krav – två år efter utbrottet av den globala finansiella krisen – sätter sin prägel på ett ambitiöst förslag. Den framtida Europeiska bankmyndigheten kommer att samla de organ som kontrollerar de nationella leverantörerna av finansiella tjänster. Detta är en viktig förutsättning för att få kontroll över de tätt sammanflätade finansmarknaderna. Obligatoriska tekniska normer måste utvecklas för att få till stånd en enhetlig europeisk lagstiftning. Målet att förhindra snedvridningar av konkurrensen på finansmarknaderna är ett effektivt sätt och stoppar överdriven spekulation. Transaktionerna på finansmarknaden måste bli mer öppna. Därför behöver vi övervaka riskprodukter som derivat och blankningar. För konsumenternas och för de små och medelstora företagens skull är det inte acceptabelt att aktörer i stor utsträckning okontrollerat döljer sina verksamheter för den finansiella tillsynen. Vi parlamentsledamöter har dragit nytta av den politiska tyngd som vi har haft sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Vi har visat enighet mellan de politiska grupperna och kommit fram till lösningar som ger ett klart europeiskt mervärde. Ingen kris kan lösas av staterna på egen hand. Det är dags för en effektiv banktillsyn som när som helst kan förhindra att – som kommissionsledamot Michel Barnier sade – en kris utvecklas till en katastrof.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Finanskrisen nyligen röjde stora svagheter i den finansiella tillsynen både i enskilda fall och när det gäller det finansiella systemet i dess helhet. Tillsynsmodellerna har haft ett nationellt perspektiv som inte har anpassats till den globalisering som har skett inom det finansiella systemet, där olika finansiella grupper genomför gränsöverskridande operationer med systemrisk. Därför saknas det samarbete, samordning och konsekvens i tillämpningen av EU-lagstiftningen. Syftet med direktivet är således att förbättra den inre marknadens funktion genom att sörja för tillsyn och tillsynsreglering på hög nivå och skydda insättare, investerare och alla förmånstagare. Det är därför viktigt att skydda de finansiella marknadernas integritet, effektivitet och goda funktion, upprätthålla hållbarheten hos de offentliga finanserna och förstärka internationell samordning och samarbete på tillsynsområdet. Jag anser att det är viktigt att inrätta Europeiska bankmyndigheten för att få till stånd en effektiv tillsynsmodell. Många andra steg behöver dock tas för att förhindra återkomsten av de riktigt omoraliska förhållanden som vi nyligen haft och som har skadat ekonomierna, aktieägarna, insättarna, skattebetalarna och systemets trovärdighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sławomir Witold Nitras (PPE), skriftlig.(PL) Från Polens synpunkt men även för EU som helhet är det ytterst viktigt att vi har en enhetlig lagstiftning. Ett antal förordningar som ingår i åtgärdspaketet för finansiell tillsyn har antagits i dag. Finanskrisen avslöjade en rad svaga punkter i det globala finanssystemet, bland annat avsaknaden av ordentlig tillsyn över de finansiella institutionerna i Europa. För att åtgärda dessa brister har vi antagit förslag som har till syfte att förstärka tillsynen över finansmarknaderna i EU.

Polen var redan från början för att utse starka och oberoende tillsynsorgan som skulle ha möjlighet att fatta bindande beslut på övernationell nivå. Det var viktigt för oss att tillsynsorganen, som kommer att bli europeiska till sin karaktär, skulle bli starka organ och ha bred behörighet.

Vi har i stort sett kunnat uppnå detta mål. Det bör således konstateras att de lösningar som har framkommit är tillfredsställande. Det är lösningar som sammanjämkar de 27 medlemsstaternas nationella intressen. Europaparlamentet kan i hög grad ta åt sig äran för denna bedrift. För första gången när det gäller finansiella frågor har Europaparlamentets ledamöter varit eniga och har varit överens om att de beslut som fattas är legitima.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Vid en tid då banker och försäkringsbolag verkar över gränserna är en rent nationell form av tillsyn över dessa företag otillräcklig, vilket den rådande ekonomiska och finansiella krisen visar. Det bör dock ses som positivt att i fråga om allvarliga budgetproblem har medlemsstaterna behållit sin förmåga att fatta de slutliga besluten. Detta betänkande går dock för långt i riktning mot europeisk ekonomisk styrning, och jag avstod därför från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Den rådande finanskrisen har blottat något som parlamentet kritiserade för många år sedan: avsaknaden av ordentlig finansiell reglering och svagheterna i mekanismerna för marknadstillsyn.

Parlamentet varnade för att om en systemkris skulle kunna undvikas var det viktigt att eftersträva tre mål: avreglering av marknaderna, förstärkning av kontrollmekanismerna och harmonisering av beskattningen av sparandet. För att täppa till regleringsluckorna och avhjälpa och rätta till svagheterna i tillsynssystemet rekommenderar kommissionen att ett nätverk av nationella tillsynsmyndigheter inrättas och att ett gemensamt regelverk införs om skydd för insättare, investerare och konsumenter i Europeiska unionen.

Den ”europeiska” lösningen skulle innebära att ge tillsynskollegiet rätt att diktera bestämmelser, som det skulle vara obligatoriskt att följa, när de nationella tillsynsmyndigheterna inte kan uppnå en överenskommelse. I parlamentets betänkande föreslås även inrättandet av en europeisk fond finansierad genom bidrag från de finansiella institutionerna för att skydda insättare och rädda institutioner i svårigheter i de fall då deras konkurs skulle kunna ruinera hela systemet. Det slutgiltiga målet för betänkandet är att inrätta en mekanism för att lösa framtida kriser som skulle göra det mindre troligt att europeiska skattebetalare tvingas att utstå konsekvenserna av ett sammanbrott i finanssystemet.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionen eftersom jag stöder Europeiska kommissionens förslag och de olika ändringsförslag som Europaparlamentet lagt fram.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig.(IT) I en tid av ekonomisk och finansiell kris bör Europeiska unionen vidta kraftfulla åtgärder på europeisk nivå genom att öka kontrollen över bankinstitutioner och deras finansmarknader. Inrättandet av fyra nya organ kan visa sig vara ett gångbart alternativ, som garanterar ett nära samarbete med de nationella tillsynsorganen.

Det blir då inte en fråga för organ som ansvarar för övervakningen av hela sektorn inom sin jurisdiktion, utan för särskilda finansiella institutioner bestående av företrädare på den högsta nivån från de nationella tillsynsorganen, vilket skulle bidra till att harmonisera normer och bestämmelser mellan EU:s medlemsstater. Framför allt kommer Europeiska bankmyndigheten att utvärdera tillgången till, tillgängligheten av och kostnaden för krediter för konsumenter och för små och medelstora företag.

Efter avslutat G20-möte hade tanken på bankbeskattning, som kraftfullt förespråkades av ordförande José Manuel Barroso och ordförande Herman Van Rompuy, inte ens övervägts. Europa är fortfarande krisdrabbat, och vi behöver agera tillsammans för att skapa gemensamma regler på europeisk nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Sonik (PPE), skriftlig.(PL) Krisen avslöjade svagheten i EU:s tillsynsregelverk, som är uppdelat efter nationella gränser, och visade även på nödvändigheten av bättre tillsyn över övernationella finansiella institutioner. EU-beslutsfattarna ansåg att det var absolut nödvändigt att införa ett harmoniserat system för finansiell tillsyn. Under ett år har ett intensivt arbete pågått, och insatser har gjorts för att få till stånd en europeisk struktur för detta tillsynssystem. Redan från första början förespråkade parlamentet en stark EU-tillsyn över finansmarknaderna och övertygade rådet och kommissionen om denna ståndpunkt. Tre nya tillsynsinstitutioner kommer att inrättas, vars befogenheter kommer att sträcka sig längre än de nuvarande rådgivande tillsynskommittéernas.

Uppgiften för det fjärde organet, Europeiska systemrisknämnden, kommer att bli att noga övervaka marknadsläget och utfärda varningen i händelse av en ökande risk i den europeiska ekonomin. Ekonomiska och monetära unionen kräver att ett europeiskt system för finansiella tillsynsmyndigheter införs och fungerar väl. Utgången av dagens omröstning är ett viktigt steg i den riktningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. (LT) Mina damer och herrar! Avsaknaden av tillräcklig finansiell reglering i Europa och den svaga utvecklingen av marknadstillsynen blev uppenbar under finanskrisen. Jag behöver förmodligen inte påminna er om att Litauen är ett av de länder som drabbats hårdast av den globala finanskrisen. För en tid var Litauens tillväxt nästan helt baserad på medel som lånats genom billig kredit, huvudsakligen från utländska långivare som var ute efter snabba vinster. Näringsverksamheten hade just kommit igång när krisen började. Det är självklart inte någon som helst mening med att fortsätta att tillämpa mekanismer vars ineffektivitet uppenbarades under krisen. Nu behöver vi en stark och ambitiös politik som skapar ett mer effektivt, integrerat och hållbart europeiskt tillsynssystem. Jag är glad över att se de ändringsförslag som lagts fram i fråga om kommissionens förslag, som huvudsakligen utarbetats ur ett bankperspektiv utan hänsyn till den situation som de som söker lån befinner sig i.

Det är viktigt för oss att inbegripa små och medelstora företag eftersom deras verksamhet är mer beroende av bankfinansiering än stora företag. Jag hoppas att vi kommer att kunna inrätta en tillförlitlig europeisk institution med klara befogenheter och en krishanteringsmekanism som kommer att se till att det inte är Europas skattebetalare som får bära den största bördan efter en kortsiktig förändring av det finansiella systemet.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Vaughan (S&D), skriftlig. (EN) Detta betänkande, och motsvarande betänkanden som ingick i omröstningen om åtgärdspaketet för finansiell tillsyn, inleder en ny era inom finansiell reglering, där bankerna inte längre kommer att kunna utnyttja gråzonerna i regelsystemen och där EU kommer att kunna erbjuda ett bättre skydd mot riskabla finansiella produkter och aktiviteter. Dessa betänkanden bör särskilt välkomnas av konsumenter, eftersom inrättandet av de nya europeiska tillsynsmyndigheterna innebär att EU nu kommer att kunna reglera de finansiella institutionernas gränsöverskridande aktiviteter och se till att konsumenternas intressen kommer i främsta rummet när bankerna fattar beslut.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig. (FR) Det gläder mig att de åtaganden som min politiska grupp gjorde under finanskrisen nu fått ett brett stöd i Europaparlamentet. Det var absolut nödvändigt att vi såg över Europeiska systemet för finansiell tillsyn. Bristen på samordning mellan de nationella tillsynsorganen ökade den framtida risken för att finansiella institutioner skulle gå omkull. Genom att inrätta tre nya europeiska myndigheter med ansvar för tillsynen över hur banker, finansmarknader samt försäkrings- och tjänstepensionsföretag bedriver sin verksamhet har vi fått en omfattande ram för den finansiella tillsynen. På så sätt kommer bankerna att regleras av Europeiska bankmyndigheten på ett standardiserat och samordnat sätt. Med verkligt tvingande befogenheter kommer denna myndighet att ha sista ordet om de nationella banktillsynsmyndigheterna inte kan komma överens. Tryggandet av att de finansiella institutionerna är solventa och möjliggörandet av ökad insyn på finansmarknaderna och i de finansiella produkterna kommer också att garantera ett ökat skydd för investerare, företag, insättare och konsumenter. Detta nya redskap kommer därför inte att vara till nytta för några få finansexperter utan kommer verkligen att vara till allas fördel.

 
  
  

Betänkande: Tremosa i Balcells (A7-0167/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att de europeiska finansmarknaderna inte kan överleva eller fungera väl om de finansiella tillsynsmekanismerna för EU-området fortsätter att variera inom EU. Jag anser det viktigt för EU att utveckla en ny finansiell arkitektur som inbegriper robust finansiell tillsyn som fungerar på samma sätt i de olika europeiska länderna. Därigenom kommer EU att skapa mekanismer för att förhindra kriser av det slag som vi erfar för närvarande genom att reagera i tid och bidra till att lösa kvardröjande systemproblem på våra stora marknader. Det är oerhört viktigt att förstärka dessa mekanismer, för annars kommer EU att fortsätta att ge näring åt ett stort finansiellt handikapp till nackdel för prisstabiliteten och de finansmarknader som vi så mycket önskar oss. Endast genom att reglera och övervaka bank- och finanssystemen i hela EU kan vi bli mer konkurrenskraftiga och stabila på den globala marknaden och befästa en starkare och tryggare ekonomi.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Ännu en gång stöder jag den kompromiss som uppnåtts med rådet i fråga om åtgärdspaketet för finansiell tillsyn (se mina röstförklaringar om betänkandena av Peter Skinner, Sylvie Goulard, Antolín Sánchez Presedo, José Manuel García-Margallo y Marfil och Sven Giegold) och i synnerhet om frågan om ECB:s roll. Europeiska centralbanken har bevisat sin förmåga att hantera den finansiella krisen på ett effektivt och rimligt sätt. Den måste spela en central roll inom Europeiska systemrisknämnden eftersom den senares trovärdighet och effektivitet står på spel.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Europeiska centralbanken (ECB) har hittills visat att den klarar av att sköta sitt jobb väl. Inflationsbekämpningen togs på allvar i Frankfurt, och ända sedan euron infördes har det aldrig förekommit några prisökningar som systematiskt överstigit de fastslagna målen.

Allt detta beror på den höga professionalismen hos ECB:s personal samt det fortlöpande informationsutbytet med finansvärlden och den akademiska världen för att sörja för en effektiv övervakning av politiken och att man alltid är i takt med utvecklingen. Vidare har det anseende som Eurotower vunnit, inte minst tack vare det imponerande arvet från Bundesbank, inneburit att omfattningen av krisen i Europa kunde begränsas, och det framkom att det fanns tecken som ingen myndighet ännu hade behörighet att agera på.

Europeiska centralbanken är därför den bästa kandidaten att få huvudrollen i det nya systemet för europeisk tillsyn. Utan att överdriva förhoppningarna för mycket kan vi säkert förvänta oss ett utmärkt arbete från en organisation som hittills har visat att den har förmåga, kompetens och kunskap.

 
  
MPphoto
 
 

  George Sabin Cutaş (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att den finansiella tillsynen behöver ges en europeisk dimension. Vi bör dock inte vara blåögda i våra förväntningar. En ny finansiell struktur kommer inte att göra det möjligt för oss att helt undvika ekonomiska och finansiella kriser. Men EU kommer att ha ett regelverk som stöder snabbare ingripanden. Europeiska centralbanken är en institution som har visat sitt värde under den ekonomiska krisen med sina omedelbara och effektiva åtgärder. Därför välkomnar jag att den nyligen inrättade myndigheten Europeiska systemrisknämnden kommer att stå under ECB:s överinseende. Jag beklagar dock beslutet att inte ge Europeiska systemrisknämnden befogenheter att införa sanktioner mot medlemsstater eller finansiella institutioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Den föreslagna arkitekturen för finansiell tillsyn och reglering som för närvarande diskuteras inom unionen kommer inte att kunna fungera effektivt om tillsynen fortsätter att vara splittrad på nationell nivå. Den principen gjorde att jag röstade för betänkandet. Det kommer uppenbart inte att vara möjligt att undvika framtida kriser. Det är dock möjligt att minska deras sociala och ekonomiska konsekvenser i unionen genom att utveckla mer fintrimmade mekanismer för tillsyn på mikro- och makronivå. Europeiska systemrisknämnden kommer därför att spela en viktig roll inom makrotillsynen. Den kan dock inte föreskriva åtgärder eller sanktioner för medlemsstater eller finansiella institutioner, utan trovärdigheten i dess åtgärder garanteras framför allt av Europeiska centralbankens anseende och goda rykte.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Om det är något som vi alla har lärt oss av den senaste krisen är det att den institutionella tillsynsstrukturen behöver reformeras genom inrättandet av europeiska organ, och när vi inrättar sådana behöver vi se över hela uppläggningen av den makro- och mikroekonomiska tillsynen.

Själv är jag inte skrämd av tanken på europeiska tillsynsmyndigheter, vilket jag har sagt ett otal gånger. Jag anser det viktigt att de finns och kan utföra sina uppdrag oberoende och kompetent och förstärka förtroendet för marknaden och dess aktörer. Europa behöver snarast utveckla specialistkompetens inom makroekonomisk tillsyn för att kunna upptäcka systemrisker – med andra ord upptäcka risker för den finansiella stabiliteten på europeisk nivå – och om det behövs slå larm och se till att läget övervakas.

Den tillsynsstruktur som vi nu antar och särskilt Europeiska systemrisknämnden, som inte kommer att kunna införa åtgärder eller sanktioner mot medlemsstater eller finansiella institutioner, är till stor del beroende av att Europeiska centralbanken kan utföra sitt arbete och genomföra de uppgifter banken tilldelats. Jag anser att ECB:s anseende och rykte kommer att bli ett mervärde för den nya myndigheten Europeiska systemrisknämnden.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Behovet av att garantera förutsättningar för en starkare och effektivare europeisk tillsyn över finansiella marknader har lett till ett starkt ställningstagande från parlamentets sida, som har blivit mer uppenbart och mer uppskattat i takt med den finansiella krisen. Ett övervakningssystem på nationell nivå, som bygger på varje medlemsstats individualistiska perspektiv, har visat sig vara alltmer tungrott och otillförlitligt med hänsyn till finansmarknadernas globala täckning och allt större integration med varandra. Jag stöder därför förslaget till parlamentets lagstiftningsresolution. Europeiska systemrisknämnden kommer utan tvekan att med lämpligt tekniskt stöd från Europeiska centralbanken och genom att utnyttja bankens kapacitet och resurser, att få en avgörande roll som gör det möjligt för EU att agera tidigare och snabbare genom att analysera information om systemtrender och identifiera tänkbara risker. Detta kommer att vara viktigt för att förebygga nya kriser eller, om de inte kan undvikas, dämpa deras negativa konsekvenser och snabbt hitta sätta att vända utvecklingen.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Det kan visserligen vara konsekvent att inrätta ett tillsynsorgan för systemrisk, men det är betydligt mindre konsekvent att placera organet under Europeiska centralbankens överinseende. Ett organ av detta slag borde verkligen vara mellanstatligt. Så är det absolut inte enligt det här förslaget. Ett organ under ordförandeskap av ECB:s ordförande som blint följer den euroliberala doktrinen till fördel för de privata aktörerna kommer aldrig att lägga fram något som strider mot de sistnämndas intressen. Jag röstade emot betänkandet, där man stöder att ECB ska styra Europeiska systemrisknämnden.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Behovet av att reagera på framtida finanskriser och de nya modellerna för makroekonomisk och mikroekonomisk tillsyn har lett till inrättandet av Europeiska systemrisknämnden och Europeiska systemet för finansiell tillsyn. Det är dock endast Europeiska centralbankens prestige som kommer att göra det nya systemet effektivt, eftersom den nya myndigheten Europeiska systemrisknämnden inte kommer att kunna införa åtgärder eller sanktioner mot medlemsstaterna eller finansiella institutioner, och dess varningar kommer inte att vara bindande. Uppdraget för den nya tillsynsarkitekturen som samordnas av och är underställd ECB kommer att vara att förutse framtida krisscenarier så att förebyggande åtgärder kan vidtas för att hindra uppkomsten av nya kriser. Det kommer också att vara nödvändigt att se till att alla utnämningar till ledande befattningar i systemet bygger på kriterier för verklig duglighet och meriter, i stället för på politiskt opportun maktdelning mellan medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) EU skapar ett regelverk för att värna om den finansiella stabiliteten. För att avvärja risken för nya och allvarliga finansiella kriser, behöver EU ett institutionellt ramverk för att hantera situationen om viktiga finansiella institutioner i systemet blir insolventa.

En ny myndighet för makroekonomisk tillsyn, Europeiska systemrisknämnden, och en ny mikroekonomisk tillsynsmyndighet, Europeiska systemet för finansiell tillsyn, kommer att inrättas. Deras effektivitet garanteras av ECB:s auktoritet, eftersom den nya Europeiska systemrisknämnden inte kommer att kunna vidta åtgärder eller sanktioner mot medlemsstater eller finansiella institutioner, och dess rekommendationer kommer inte att vara bindande. Följaktligen blir deras effektivitet beroende av ECB:s höga anseende och dess personals erkända expertis.

Huvudsyftet med tillsynsarkitekturen är att förhindra att dramatiska situationer som den kris vi upplever för närvarande uppkommer i framtiden och garantera den finansiella stabiliteten. Stöttepelaren för framgången för den nya politiken för marknadsreglering och marknadstillsyn kommer just att vara sambanden mellan mikro- och makroekonomisk tillsyn. Europeiska systemrisknämndens sekretariat kommer således att spela en viktig roll för att garantera ett snabbt och effektivt utbyte av berörd information.

 
  
  

Betänkande: Giegold (A7-0169/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom Europaparlamentet alltid har spelat en dominerande och central roll i uppbyggnaden av en inre marknad för finansiella tjänster och aktivt främjat harmonisering, öppenhet och konkurrens, för att ge ett större och bättre anpassat skydd för dem som behöver det mest, så som småskaliga investerare och konsumenter. Vi hade redan efterlyst inrättandet av sådana förhållanden och framhållit en del av bristerna i tillsynen över den finansiella marknaden. Jag vädjar därför till Europeiska kommissionen att undersöka det bästa sättet att gå mot en mer integrerad tillsynsstruktur, samtidigt med den känsliga processen att bygga upp en allt starkare och integrerad inre marknad för finansiella tjänster. Jag hoppas att vi med detta betänkande kan bidra till att skapa ett EU-organ som verkligen tar hand om uppgiften att bidra till en robust europeisk harmoniseringsprocess, och att den kommer att bli en förebild för världen.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Detta förslag till en förordning om inrättandet av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ingår i åtgärdspaketet för finansiell tillsyn. Genom paketet inrättas tre europeiska myndigheter som ska utöva tillsyn över olika delar av den finansiella sektorn: banker, försäkringsbolag och finansiella marknader. På samma sätt som för betänkandena av Peter Skinner och José Manuel García-Margallo y Marfil om de båda andra tillsynsmyndigheterna stöder jag helt betänkandet och hela åtgärdspaketet för finansiell tillsyn eftersom det enligt min mening representerar ett stort och framför allt nödvändigt steg framåt (se min röstförklaring om Skinnerbetänkandet).

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Inrättandet av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ingår i EU:s strategi för att förstärka den europeiska marknadstillsynens handlingskraft för att förhindra att situationer uppkommer som leder till systemrisker av det slag som skakat de finansiella marknaderna sedan september 2008 och ekonomierna i praktiskt taget varje land därefter. Det nya med denna myndighet är dock inte att den kommer att få centraliserade tillsynsbefogenheter, eftersom vi i detta avseende kan inbegripa alla övriga myndigheter som ingår i Europeiska systemet för finansiell tillsyn, utan därför att för första gången kommer en europeisk myndighet att få befogenheter att utöva tillsyn över marknadsaktörerna direkt, vilket också förutsätter medverkan i beviljandet av tillstånd, genomförandet av utredningar och införandet av sanktioner.

Detta sker vid en tidpunkt då det tidigare tillsynssystemet var begränsat till att enbart utöva tillsyn och lägga fram förslag som sedan lämnades till berörda myndigheter i medlemsstaterna. Jag vill uppriktigt framföra både den uppskattning och den nyfikenhet som jag känner inför denna utmaning, och jag ser fram mot att se hur direktivens bestämmelser kommer att genomföras och vad som kommer att förändras till följd av inrättandet av detta organ (dvs. direktivet om kreditvärderingsinstitut där huvudaktörerna inte bara är extremt betydelsefulla, utan även mycket stora globala aktörer).

 
  
MPphoto
 
 

  David Casa (PPE), skriftlig. (EN) Den nya europeiska värdepappersmyndigheten kommer nu att ingå i den europeiska strukturen för finansiell tillsyn. Den kommer mer exakt att ansvara för den mikroekonomiska tillsynen över vissa institutioner. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten kommer att spela en särskilt viktig roll i regleringen av och tillsynen över kreditvärderingsinstitut. Jag är mycket nöjd med det som utskottet för ekonomi och valutafrågor har uppnått i detta avseende. Jag röstade för betänkandet i den lydelse som föredraganden lagt fram.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig. (FR) Jag röstade för betänkandet, även om de nuvarande framstegen inte är i nivå med utfästelserna från G20-toppmötet 2009, då de europeiska ledarna åtog sig att uppnå effektiv och hård reglering av finansiella produkter och institutioner. Detta lagstiftningspaket kan dock inte ersätta avsaknaden av ekonomisk styrning. Utan skattemässig harmonisering, utan en gemensam industripolitik, utan starka initiativ för tillväxt och sysselsättning kommer vi inte att kunna motstå marknadspåtryckningarna eller se till att det välstånd som produceras i Europa fördelas rättvist mellan alla medborgare.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstar för inrättandet av en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet av samma skäl och därför att jag fäster samma vikt vid den som vid inrättandet av en europeisk bankmyndighet. Det gör jag därför att marknadernas sårbarhet för intensiv spekulation av det slag som ägt rum i finanscentrum på de senaste åren och kollapsen för europeiska företag samt de därav följande återverkningarna på dynamiken på den inre marknaden och ekonomin i EU har visat att regleringen av de europeiska och globala marknaderna behöver förstärkas. Detta har också visats av fall som Lehman Brothers, som blottade EU:s svagheter i en globaliserad värld. Jag anser också att inrättandet av Europeiska stabilitetsfonden, så som föreslås i betänkandet, skulle vara ett värdefullt bidrag till övervakningen av de finansiella institutioner som är mest riskutsatta.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom man förespråkar en reform av EU:s finansiella marknader genom att garantera tillsyn och inrättandet av mer effektiva regler för att bättre kunna identifiera risker i de finansiella systemen. Jag stöder dessa åtgärder eftersom de innebär inrättandet av en gemensam europeisk tillsynsmyndighet på EU-nivå för gränsöverskridande institutioner och en mekanism för att lösa kriser som berör dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Om det är något som vi alla har lärt oss av krisen nyligen är det att tillsynsstrukturen behöver reformeras genom inrättandet av europeiska organ och att vi samtidigt behöver se över hela konceptet för den makro- och mikroekonomiska tillsynen.

Det finns otaliga positiva punkter i den överenskommelse som vi har uppnått och som vi har röstat om i dag. En av dem är inrättandet av oberoende europeiska organ för tillsyn över banker, försäkringsbolag och finansiella marknader. Dessa organ kommer inte att ersätta de nationella tillsynsorganen men kommer att arbeta tillsammans med dem för att försöka genomföra sitt uppdrag när det gäller tillsyn och systemriskanalys, för att förhindra att den europeiska banksektorn och de finansiella marknaderna drabbas av ännu en kris av samma proportioner som den vi just har genomgått.

Eftersom de finansiella marknaderna har drabbats svårt av krisen finns det ett överhängande behov av att återställa förtroendet. Detta kommer i hög grad att vara beroende av tillsynsmyndigheternas roll, vilka måste utföra sitt uppdrag kompetent och effektivt för att ingjuta det nödvändiga förtroendet hos investerare och företag.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Om det ska bli en effektiv reglering av finans- och spekulationsmarknader och med beaktande av de omständigheter som ledde fram till den kris som har haft allvarliga konsekvenser för Europa och för utvecklingsländerna, är det viktigt att garantera ett ändamålsenligt och effektivt ingripande på värdepapperstransaktionsnivå, så som parlamentet och andra EU-institutioner har eftersträvat. Målet är att skapa en strukturell grund för övervakning, utvärdering, tillsyn och ingripande som inom ramen för ett effektivt regelverk kan förhindra återkomsten av förhållanden av det slag som ledde fram till utbrottet av den nuvarande ekonomiska, finansiella och sociala krisen. I detta sammanhang behöver en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet inte bara ges en lämplig rättskapacitet, utan även rättsligt, administrativt och finansiellt självbestämmande för att kunna garantera säkerhet och stabilitet på marknaderna och insyn i transaktionerna för att undvika nya systemrisker.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig. (GA) De nya organen kommer att förstärka det befintliga samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter och bidra till en mer enhetlig uppläggning av tillsynen över sektorn för finansiella tjänster. De nya organen kommer att kunna angripa svagheterna i det nuvarande tillsynssystemet och se till att de problem som sedan en tid har uppstått för vissa EU-länder inte återkommer. Dessa förändringar på europeisk nivå kommer att komplettera åtgärder som den irländska regeringen redan vidtagit för att förstärka tillsynen över den irländska sektorn för finansiella tjänster.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Goebbels (S&D), skriftlig. (FR) Jag hade inte möjlighet att delta i omröstningen om åtgärdspaketet för finansiell tillsyn på grund av att jag var borta från Strasbourg eftersom jag företrädde Europaparlamentet vid årsmötet för Aseans interparlamentariska organisation som ägde rum i Hanoi den 20–25 september. Jag vill framhålla att jag ger paketet mitt fulla stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. (FR) Jag röstade för Giegoldbetänkandet om Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eftersom Europeiska unionen snarast behöver förse sig med medel för tillsyn över de finansiella marknaderna för att undvika nya finansiella och ekonomiska kriser. Inrättandet av denna myndighet, och av dem som inrättas genom resten åtgärdspaketet för finansiell tillsyn, gör det möjligt för oss att gå från att bara samordna nationella myndigheter, vars intressen ibland är vitt skilda, till verkliga EU-myndigheter. På så sätt kan den verksamhet som bedrivs av kreditvärderingsinstituten, som till stor del var ansvariga för utlösandet av den finansiella krisen, från och med nu bli föremål för direkt EU-tillsyn. Detta är onekligen ett steg i rätt riktning, även om det fortfarande är långt kvar.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Inrättandet av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, som ett led i kommissionens förslag efter rekommendationerna i de Larosière-rapporten från februari 2009, bör välkomnas. Denna myndighet kommer att förstärka tillsynen över den finansiella sektorn i Europa betydligt. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten kommer att fatta beslut som är direkt tillämpliga på de finansiella institutionerna och varna kommissionen om farliga produkter eller marknadstransaktioner. Vidare kommer Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten att spela en viktig roll i identifieringen av systemrisker och delta i lösandet av eventuella kriser. I nödsituationer kan Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten dessutom inom ramen för sina befogenheter fatta beslut med enkel majoritet som förpliktigar de nationella tillsynsmyndigheterna att vidta vissa åtgärder. Åtgärderna måste bidra till stabilitet och till att de finansiella marknaderna fungerar väl.

 
  
MPphoto
 
 

  Mario Mauro (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för eftersom jag är nöjd med den uppgörelse som uppnåddes med Europeiska rådet. Inrättandet av en europeisk värdepappersmyndighet är ett mycket viktigt resultat för Europaparlamentet, som utnyttjade sin sakkunskap till att förbättra kvaliteten på förordningen, och det är ett resultat som gör Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) särskilt stolt.

Vi har faktiskt alltid kämpat för att täppa till de stora tillsynsluckorna på området och för att komma till rätta med tillsynssystemens svagheter. Det var mycket viktigt att få till stånd en integrering av Europeiska systemrisknämnden med de europeiska tillsynsmyndigheterna samt att ge de nya myndigheterna ett större mandat. Detta kommer att ge ett avgörande bidrag till att ge dessa instrument deras rätta europeiska dimension.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Finanskrisen nyligen röjde stora svagheter i den finansiella tillsynen både i enskilda fall och när det gäller det finansiella systemet i dess helhet. Tillsynsmodellerna har haft ett nationellt perspektiv som inte har anpassats till den globalisering som har skett inom det finansiella systemet, där olika finansiella grupper genomför gränsöverskridande operationer med de systemrisker detta medför. Därför saknas det samarbete, samordning och konsekvens i tillämpningen av EU-lagstiftningen. Syftet med direktivet är således att förbättra den inre marknadens funktion genom att sörja för tillsyn och tillsynsreglering på hög nivå och skydda insättare, investerare och alla förmånstagare. Det är därför viktigt att skydda de finansiella marknadernas integritet, effektivitet och goda funktion, upprätthålla hållbarheten hos de offentliga finanserna och förstärka internationell samordning och samarbete på tillsynsområdet. Inrättandet av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten är viktigt för att uppnå en effektiv tillsynsmodell. Många andra steg behöver dock tas för att förhindra återkomsten av de riktigt omoraliska förhållanden som vi nyligen haft och som har skadat ekonomierna, aktieägarna, insättarna, skattebetalarna och systemets trovärdighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D) , skriftlig. (LV) Jag röstade för resolutionen eftersom jag anser att Europeiska unionen har hamnat i denna kris till stor del därför att tillsynen över värdepapper, bankmedel och pensionsmedel var otillräcklig. Vi bör dock inte bara införa tillsyn över de finansiella marknaderna och bestämma riskerna utan även utveckla en mekanism för att förhindra finansiell spekulation och bedräglig finansiell rapportering.

Först då kommer Europeiska unionen att kunna reagera i tid på situationen i olika medlemsstater: här tänker jag på Lettland, Grekland och Ungern där situationen var nära en betalningsinställelse. Det är lika nödvändigt att fastställa namnen på de personer som lämnade falska uppgifter på EU-nivå och dolde de verkliga inre förhållandena i olika EU-länder.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig.(DE) Vid en tid med gränsöverskridande marknader är en rent nationell form av tillsyn över dessa företag otillräckligt, vilket den rådande ekonomiska och finansiella krisen visar. Det bör dock ses som positivt att i fråga om allvarliga budgetproblem har medlemsstaterna behållit sin förmåga att fatta de slutliga besluten. Detta betänkande går dock för långt i riktning mot europeisk ekonomisk styrning, och jag avstod därför från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Miguel Portas (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Jag avstod från att rösta. Systemet för makro- och mikroekonomisk tillsyn är visserligen ett steg framåt jämfört med den rådande situationen där tillsynen är splittrad på olika länder. I förslaget till lagstiftning om de europeiska tillsynsmyndigheterna sägs dock inget om hur man ska hantera finansiella företag som till stor del redan är så stora och diversifierade att EU inte kan tillåta att de går under på grund av den systemrisk som de utgör i dag. Det bör göras klart i dokumentet att sådana företag bör delas upp och att de delar som bedriver verksamhet med icke-öppna finansiella produkter bör läggas ned.

Dessutom tar man i dokumentet inte upp problemet med kreditvärderingsinstitut tillräckligt bestämt. Parlamentet borde tydligare ha angett att priset på statspapper inte kan bestämmas av ett värderingsoligopol som kallar sig självt för en marknad.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionen eftersom jag instämmer i kommissionens förslag och med de ändringsförslag som parlamentet lagt fram. Myndigheten måste handla i avsikt att förbättra den inre marknadens funktion, inte minst genom en hög, effektiv och konsekvent nivå av reglering och tillsyn, med beaktande av alla medlemsstaters intressen och de finansiella institutionernas varierande beskaffenhet.

 
  
  

Betänkanden: Skinner (A7-0170/2010), Goulard (A7-0168/2010), Sánchez Presedo (A7-0163/2010), García-Margallo y Marfil (A7-0166/2010), Tremosa i Balcells (A7-0167/2010) och Giegold (A7-0169/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Europaparlamentet har i dag antagit en lagstiftning om inrättandet av nya EU-myndigheter för finansiell tillsyn (för bank- och försäkringsväsendet, pensioner, värdepapper och marknader) och en europeisk systemrisknämnd. Dagens omröstning medförde inte bara inrättandet av finansiell tillsyn på EU-nivå utan utgör också en milstolpe för tillkomsten av en ny finansiell EU-arkitektur och för en striktare reglering av EU:s finansiella marknader. Europaomfattande reglering är den enda gångbara lösningen på de finansiella utmaningar vi står inför och för att förhindra återkommande finansiellt kaos. Detta understryker EU:s betydelse i en tid då åternationalisering gör sig påmind. Tillsynsmyndigheterna kommer att bli viktigare än vad som ursprungligen förutsågs och ha verkliga befogenheter på Europaparlamentets enträgna begäran.

En tvärpolitisk allians av parlamentsledamöter arbetade för att se till att myndigheterna gavs verkliga befogenheter under opposition från vissa medlemsstater som vägrade att lära sig läxorna av finanskrisen. Tyvärr verkar det som om parlamentet kommer att behöva fortsätta att kämpa för att se till att de nya myndigheterna kan tillhandahålla meningsfull tillsyn. Detta innebär att se till att de nya myndigheterna har tillräckligt med personal och att de har direkta tillsynsbefogenheter för marknadsinfrastrukturen (exempelvis centrala motparter och transaktionsregister). Gruppen De gröna arbetar redan tillsammans med andra politiska huvudgrupper för detta mål.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Slutomröstningen om det finansiella paketet markerade slutet på förhandlingarna med parlamentet om ett minimum av europeisk finansiell tillsyn. Jag röstade mot det finansiella paketet eftersom de lösningar som lagts fram inte var tillräckliga för den rådande krisen och kommer att vara än mer otillräckliga att förhindra framtida kriser.

Det räcker inte att inrätta nya organ för att utöva tillsyn över den finansiella sektorn, särskilt när dessa organ uppvisar allvarliga brister. Sammansättningen av det allmänna rådet för Europeiska systemrisknämnden talar för sig själv. Den är sammansatt av enbart företrädare för Europeiska centralbanken, kommissionen och de nationella centralbankerna.

Det åtgärder som antagits av Europaparlamentet är i bästa fall ett första steg mot inrättandet av ett verkligt kontrollsystem för de finansiella institutionerna.

Det är dags att möta verkligheten och se den verkliga sociala skada som vållats av så kallad ekonomisk och finansiell realism. De lösningar som lagts fram är inte i nivå med krisen och är inte till någon som helst nytta.

 
  
  

Betänkande: Gallo (A7-0175/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Damien Abad (PPE) , skriftlig. (FR) I betänkandet framhålls de negativa effekterna av förfalskningar och kränkningar av de immateriella rättigheterna på Internet inom den kreativa sektorn som helhet, för sysselsättningen och för hela den europeiska ekonomin. Jag är övertygad om att det är nödvändigt att göra lagligt onlineinnehåll mer attraktivt för att öka skyddet för de immateriella rättigheterna. Som ledamot av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd anser jag det också väsentligt att göra konsumenterna medvetna om de risker som förfalskade varor medför, för både hälsan och säkerheten. Därför röstade jag för betänkandet, och jag fortsätter att anse att fortsatta insatser bör göras genom informationskampanjer riktade direkt till ungdomar för att bekämpa förfalskningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade för Marielle Gallos betänkande om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden. Detta är ett initiativbetänkande, det vill säga att det inte handlar om lagstiftning, och har en uppläggning som enligt min mening är väl avvägd. För mig är utmaningen på området följande: Vi måste förstärka de immateriella rättigheterna för att garantera en dynamisk och blomstrande kreativitet och innovation, samtidigt som vi behöver utveckla lagliga tjänster som gör det möjligt för så många som möjligt att enkelt få tillgång till kreativt innehåll online. Jag förväntar mig nu att Europeiska kommissionen förenar dessa båda krav, nämligen att skydda upphovsrätten samtidigt som man garanterar en bred tillgång till kreativt innehåll. Precis som föredraganden anser jag att undersökningar bör genomföras för att utvärdera utvecklingen och tänkbara förbättringar av den digitala marknaden i Europa genom samråd med intressenter och med Europaparlamentets fortsatta medverkan.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag röstade för resolutionen. Intrång i de immateriella rättigheterna utgör ett ständigt hot mot våra ekonomier och samhällen eftersom innovation och kreativitet har ett betydande mervärde för den europeiska ekonomin. Intrång i de immateriella rättigheterna på Internet är en företeelse som har antagit oroande proportioner, särskilt inom branschen för kreativt innehåll, och det befintliga regelverket kan inte erbjuda rättighetsinnehavarna på Internet effektivt skydd samtidigt som man garanterar en balans mellan alla intressen som står på spel, inbegripet konsumenternas. Jag välkomnar förslaget om inrättandet av ett observatorium, som är tänkt att bli ett verktyg för insamling och utbyte av data and information om alla former av intrång i immateriella rättigheter, bidra till att kartlägga den verkliga omfattningen av intrång i de immateriella rättigheterna på Internet och vidta nödvändiga åtgärder på EU-nivå för att bekämpa förfalskningar och andra intrång i de immateriella rättigheterna på Internet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Jag vill framföra min uppskattning av de insatser som gjorts inom utskottet för rättsliga frågor och av föredragandens arbete, som har lett till antagandet av detta betänkande.

Även om det har formen av en icke-lagstiftningsresolution framför parlamentet ett budskap till kommissionen om att artister måste skyddas, särskilt nationella artister som är mest utsatta för risken att utplånas på grund av piratkopiering på Internet.

Här följer en lista över de rumänska artister som önskar att betänkandet ska bli antaget: Taxi, Morandi, Elena Gheorghe, George Nicolescu, Florin Chilian, Cleopatra Strătan och Pavel Strătan, Nico, Proconsul, Class, Claudia Cream, HI-Q, Voltaj, Cristina Rus, Direcţia 5, Smiley, Hara, Simplu, Sistem, Ştefan Hruşcă, Delia Matache, DJ Project, Laurenţiu Duţă, Mihai Mărgineanu, Deepcentral, Cătălin Josan, Xonia, Z.O.B., Planet Moldova, Keo, Nextek, Andreea Bălan, Deepside Deejays, Aisa & DJ Yaang, Liviu Hodor, Arsenium, Andreea Bănică, Bug Mafia, Leya, Sasha Lopez, Celia, David Deejay, GeoDaSilva, Giulia Anghelescu, Sunrise Inc, Impact, Alina Crişan, DJ Layla Dya, DJ Sava, No 7, Lili Sandu, Lavinia, Guess Who, Grasu XXL, Nelu Strătan, Paraziţii.

Jag är glad över att kunna ge mitt blygsamma bidrag till framgången för ett balanserat betänkande både genom de ståndpunkter som antagits i utskottet för rättsliga frågor och inom Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater).

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Kränkningarna av de immateriella rättigheterna utgör ett hot inte bara mot konsumenternas hälsa och säkerhet utan även för alla sektorer av näringslivet, särskilt de kreativa och innovativa sektorerna.

Det är därför viktigt att de åtgärder som nämns i resolutionen genomförs, särskild de som gäller stöd och utbildning för företag i hur man erhåller patent och om bekämpandet av förfalskningar av produkter samt de som gäller informationskampanjer riktade till allmänheten på europeisk, nationell och lokal nivå om de negativa konsekvenserna av förfalskningar och piratkopiering på ekonomin och samhället. Jag instämmer också i behovet av att öka informationskampanjer riktade till de unga europeiska konsumenterna.

Jag vill också framhålla vikten av att komma fram till bättre anpassade betalningsmedel för att underlätta lagligt förvärv av innehåll och därigenom öka volymen av lagliga elektroniska överföringar i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade mot betänkandet eftersom Marielle Gallo och den europeiska högern genom att likna fildelning för icke-kommersiella ändamål vid förfalskning och stöld uppmuntrar miljontals Internetanvändare som lyssnar till musik och tittar på film att bryta mot lagen. Därigenom hetsar de artister mot sin egen publik utan att garantera dem ett öre mer. Tvärtemot vad de försöker få oss att tro försvarar inte den europeiska högern artisterna utan snarare storbolagen och deras förlegade ekonomiska modell. Betänkandet är inget annat än en fortsättning av den franska regeringens politik, som bekymrar sig mer om de stora skivbolagens intressen och om showbusinessvärlden än om medborgarnas grundläggande friheter. Med den inställningen kan man inte möta utmaningarna för kreativiteten i den digitala tidsåldern.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Det europeiska produktionssystemets struktur och dess internationella konkurrensövertag är nära förknippad med innovation och mänskligt kapital i bredaste bemärkelse. Forskning och utveckling för att hitta nya lösningar eller nya processer för att lösa problem utgör grunden för EU-medlemsstaternas välbefinnande och välstånd under kommande decennier.

Det är verkligen inte tack vare råvaror eller låga arbetskraftskostnader som EU för närvarande klarar att inbringa välstånd utan genom produktionen av idéer, utbildning av tjänsteleverantörer och förmågan att komma på nya uppslag som är användbara på marknaden. Det är därför oerhört viktigt för vår permanenta närvaro på den internationella arenan att stimulera skapandet av immateriell egendom genom skälig avkastning, som garanteras genom en temporär ensamrätt att utnyttja den. I betänkandet kritiserar man med rätta framför allt förfalskningar och piratkopiering, och man föreslår åtgärder för att bekämpa dessa båda gissel. Samtidigt är jag för antagandet av särskilda åtgärder för Internet och för kultursektorn för att undvika massfenomen som är svåra att bekämpa samtidigt som man främjar ett ansvarsfullt beteende.

 
  
MPphoto
 
 

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. (RO) Piratkopiering på Internet har verkligen nått alarmerande proportioner som påverkar de immateriella rättigheterna. Jag röstade dock emot resolutionsförslaget eftersom det inte garanterar en balans mellan alla berörda parters intressen, med risk för att konsumenternas rättigheter skadas. Det finns risk för att censur införs på ett område som har fått en oerhört viktig roll i medborgarnas liv, just tack vare yttrandefriheten. Jag anser därför att det krävs ett rättvisare förhållningssätt till frågan, inte bara ett ensidigt. Med detta i åtanke anser jag att mer uppmärksamhet måste ägnas åt de möjligheter som är tillgängliga för de europeiska konsumenterna att köpa material lagligt på Internet i stället för att ladda ned det illegalt.

 
  
MPphoto
 
 

  Luigi Ciriaco De Mita (PPE), skriftlig. (IT) Genom omröstningen om betänkandet av Marielle Gallos om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden har två ömsesidigt komplementära rättigheter stämts av. Den ena är upphovsmannens och/eller utgivarens immateriella rättigheter till det skapade verket. Den andra är den mer allmänna rätten till kunskap för dem som använder verket.

Europeiska unionen kan inte bara vara en inre marknad där företag är verksamma och skydda de varor och tjänster som företagen tillhandahåller, utan den måste också vara ett gemensamt område för medborgarskap och frihet, där medborgarna kan yttra sig och informera sig själva och varandra. Att få allting att böja sig för privata intressen, skapa överdrivna, omotiverade och orättvisa gränser för den fria spridningen av immateriella verk är att i onödan äventyra det gemensamma utrymmet, där yttrandefriheten har fått proportioner av en allmän tillgång.

Därför är det viktigt att de immateriella verken skyddas, men det är precis lika viktigt att metoderna för att skydda dem inte är överdrivna så att de kan bli helt tillgängliga så enkelt och snabbt som möjligt för hela gemenskapen, med början från Internetgemenskapen.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig. (FR) För de flesta refererar termen egendom alltid till materiella ägodelar. Alltför ofta glömmer man dock att även den immateriella produktionen måste ge upphov till äganderätt: det vill säga upphovsrätt. På så sätt bör artister, skribenter, kompositörer, författare och kreatörer av alla slag legitimt kunna få ersättning för användningen av deras verk, samtidigt som konsumenterna bör ha tillgång till ett lagligt och varierat urval av innehåll på Internet. Marielle Gallos betänkande, som gick till omröstning i dag, onsdagen den 22 september, gör en sak klar: företeelsen piratkopiering på Internet, mot vilket innehavarna av immateriella rättigheter tycks vara maktlösa, blir alltmer utbredd. Det krävs därför ett system för skydd av litterär och konstnärlig upphovsrätt som beaktar användarnas rättigheter och skyldigheter, grundläggande friheter och som främjar innovation inom ramen för rättslig klarhet lika mycket till nytta för konsumenterna som för rättighetsinnehavarna. Jag är därför för den text som vi röstade om i eftermiddags.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. (FR) I Frankrike, precis som i övriga Europa, väntar skapande, forskning och innovation. Klarhet och förtroende behöver återställas för alla berörda. Det är därför som frågan om immateriella rättigheter är befogad. Genom våra röster har vi därför framfört vår ståndpunkt i kampen mot förfalskningar (särskilt av läkemedel) genom att göra ungdomar medvetna om immateriell äganderätt och till stöd för små och medelstora företag. Till sist röstade vi emot Gallobetänkandet för att bekräfta skillnaden mellan fildelning mellan Internetanvändare för privata ändamål och förfalskningar som kommer från vinstdrivande nätverk.

Vi beklagar att det betänkande som antogs inte tar upp våra ståndpunkter, som försvarades starkt i parlamentet och i Frankrike (telekompaketet och Hadopilagen), där vi efterlyser ett domstolsavgörande innan sanktioner införs mot Internetanvändare. I fråga om denna sista mycket känsliga punkt måste intressenterna hitta opartiska och teknikneutrala förslag som till sist klarar att garantera de grundläggande friheterna och klargöra respekten för äganderätten och underlätta skapandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade emot resolutionen eftersom jag anser att Marielle Gallos betänkande inte garanterar principen om neutralitet och skydd av personuppgifter. Det görs ingen åtskillnad mellan filöverföring för kommersiella och privata ändamål. Kommissionen måste beakta allvarligheten och de socioekonomiska konsekvenserna av de berörda intrången när den skapar ett regelverk för sanktioner mot intrång i de immateriella rättigheterna. Här anser jag att det är oacceptabelt att inbegripa allvarliga överträdelser med en tänkbar stor inverkan på den enskildes hälsa och integritet i samma kategori som straffrättsliga påföljder mot överträdelser med begränsade ekonomiska konsekvenser liksom piratkopiering av medieprodukter på Internet.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag avstod från att rösta om betänkandet eftersom jag inte ansåg att det hade rätt balans mellan respekt för konstnärens rättigheter, behovet av att bekämpa förfalskningar och piratkopiering samt friheten att utnyttja Internet.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Konstnärliga, vetenskapliga, industriella och kulturella verk förtjänar skydd, och därför finns det internationellt erkända immateriella rättigheter. De garanterar att intrång inte sker i verket eller uppfinningen och ska skydda det mot förfalskningar och piratkopiering. Moderna tekniker och i synnerhet Internet har dock gjort piratkopiering och förfalskningar enklare och mer tillgängliga.

Vi vet alla hur enkelt det är att göra illegala nedladdningar eller köpa förfalskade varor på Internet och hur ett sådant beteende påverkar främst de kreativa sektorerna. Jag instämmer med föredraganden när hon nämner behovet av att utbilda konsumenterna att respektera den immateriella äganderätten och avvisa förfalskningar och piratkopiering hur enkelt och trivialt det än kan tyckas för dem.

Jag anser också att det är mycket viktigt att skapa en digital inre marknad för att göra onlineinnehåll lagligt tillgängligt, som ett sätt att bekämpa piratkopiering på Internet. Det finns aktiva och positiva metoder att bekämpa piratkopiering och förfalskningar som överensstämmer med det förhållningssätt som jag förespråkar att vi bör inta i denna fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Skyddet av de immateriella rättigheterna är en fråga som borde uppbåda hela EU för ett progressivt och rättvist samhälle och för utvecklingen av en konkurrenskraftig ekonomi. Med antagandet av betänkandet ger Europaparlamentet ett starkt bidrag till att fylla de luckor som fortfarande finns i regelverket, för att vända den rådande situationen med ofta förekommande intrång i upphovsrätten på Internet. Det är viktigt att skapa förutsättningar för effektivt ingripande inom EU-området genom att säkerställa ökat samarbete mellan medlemsstaterna och nationella myndigheter inom en gemensam ram för ingripande, särskilt när det gäller den gränslösa marknad som Internet utgör. EU:s observationscentrum mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning måste spela en viktig roll genom att permanent förbättra effektiviteten i kampen mot upphovsrättskränkningar på den internationella marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Detta betänkande innehåller en mängd motsägelser. Även om det finns aspekter som förtjänar vårt fulla stöd, särskilt i försvaret av upphovsrätten där det till och med sägs att främjandet av kreativitet och kulturella verksamheter inte får ske i strid med upphovsmännens intressen, går man i betänkandet in på patentområdet och Acta (handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning) utan att ta hänsyn till de olika sektorernas särskilda beskaffenhet. Det var därför som vi till sist avstod från att rösta.

Därigenom ville vi visa att vi erkänner att det finns problem med upphovsrätten och att den behöver skyddas på olika områden, även på Internet.

Vi vet att det är nödvändigt att bekämpa förfalskningar och piratkopiering, men vi måste också komma ihåg skillnaderna mellan sektorer och inte blanda ihop upphovsrätt med patent, särskilt när det gäller programvara och läkemedel.

Vi stöder uppmaningen till kommissionen att försöka hitta en balans mellan de olika berörda intressena, även om vi inte är säkra på att detta kommer att uppnås. Vi kommer dock fortsätta att bevaka utvecklingen, särskilt när det gäller skyddet av upphovsrätt och kulturella verksamheter i länder som Portugal, samtidigt som vi inte får glömma andra intressen så som eftersatta grupper och folk.

 
  
MPphoto
 
 

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig. (IT) Betänkandet av Marielle Gallo om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden innehåller främst material som redan har framförts i ett meddelande från kommissionen och bekräftar behovet av ett tvåfaldigt skydd av dels dessa rättigheter, dels konsumenternas rättigheter.

Det är ett viktigt betänkande framför allt för små och medelstora företag (som är mycket vanligt förekommande i min region), som ofta finner att de är försvarslösa mot intrång i de immateriella rättigheterna. Vidare stöder jag det skydd som man i betänkandet vill ge för privata användare, exemplaret för privat bruk betraktas som ett undantag i fråga om intrång, och fortsatta informationskampanjer riktade till konsumenterna om lagligheten (eller olagligheten) hos produkter som förvärvats konkret eller via Internet. Med hänsyn till innehållet och det utmärkta arbete som Marielle Gallo utfört kommer jag att rösta för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig. (GA) Jag har föreslagit en ändring av resolutionen för att lägga större tonvikt vid de viktiga ekonomiska sektorer som de berörda samhällena är mycket beroende av. I artikel 174 i Lissabonfördraget hänvisas till territoriell sammanhållning som det nya målet för Europeiska unionen. Det innebär att Europeiska unionen måste fästa större uppmärksamhet vid de ekonomiska och sociala behov som människor som lever i bergsområden eller på små öar och i randområden har.

Jag är starkt övertygad om att EU bör svara på dessa behov omedelbart och genomföra definitiva åtgärder för detta ändamål. Särskilt bekymmersamt är det för fiskare som arbetar utanför kusterna och runt öarna i småfartyg. Småskaligt fiske är viktigt för randområdena, där det inte finns någon alternativ sysselsättning. På Irland är de flesta fartyg som är verksamma i dessa områden mindre än 15 meter långa, och den typ och mängd fisk som de fångar har ingen betydande inverkan på de allmänna fiskbestånden.

 
  
MPphoto
 
 

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (S&D), skriftlig.(PL) Jag är definitivt för att skydda upphovsmännens rättigheter, och jag anser att deras rättigheter för närvarande ofta skyddas på ett skenbart sätt – på papperet – samtidigt som tekniken gör det enklare att undslippa upphovsrättslagstiftningen. Jag är också emot att kriminalisera Internetanvändare som utbyter filer för privat bruk – jag anser precis som konsumentorganisationerna att detta är resultatet av brist på alternativ som är tydliga och legala och som är enkla för Internetanvändarna att använda. Det vore bättre om vi underlättade laglig Internettillgång till skyddat material, exempelvis via en plattform som drivs inom hela EU och som erbjuder sådant material kostnadsfritt eller mot en symbolisk betalning och där annonsörer täcker kostnaden för licensbetalningar. Om vi tänker kreativt behöver vi anpassa lagen till 2000-talets realiteter. I vår resolution som tyvärr förkastades föreslog vi stöd till nya ekonomiska modeller som skulle möjliggöra realistisk finansiering och klara principer för fördelningen av inkomsterna mellan upphovsmännen. I Gallobetänkandet har man en restriktiv inställning till filhämtning från Internet och vill kriminalisera detta fenomen i nivå med framställningen av förfalskade läkemedel eller bildelar, vilket är mycket oproportionerligt.

De föreslagna icke-lagstiftningsåtgärderna för att förbättra laglydnaden ger mig anledning till oro för de grundläggande rättigheterna. Jag anser att parlamentet genom att anta Marielle Gallos resolution ger en mycket dålig signal till den allmänna opinionen om hur parlamentet uppfattar balansen mellan immateriell äganderätt och grundläggande rättigheter. Jag hoppas att det sunda förnuftet kommer att återvända när vi diskuterar förslagen till olika rättsakter.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Självklart måste immateriell äganderätt respekteras. Intrång i dessa rättigheter måste givetvis beivras eftersom de undergräver våra kreatörer, våra ekonomiers och våra företags rättigheter. Trots detta har vi inte kunnat godkänna Marielle Gallos betänkande eftersom det förutom några få kommentarer om förfalskningar av materiella varor, som kommissionen halvhjärtat bekämpar, är Internetnedladdning som tonvikten verkligen ligger på, vilket tyvärr berör miljontals människor.

Faktum är att Marielle Gallo är vald företrädare för det parti som i Frankrike införde Hadopilagen. Ingenting i hennes betänkande säger att de åtgärder som hon starkt förespråkar kommer att garantera något rättsligt förfarande eller några rättsmedel mot eventuella intrång. Det finns inte heller någon garanti för rätten till privat kopiering. Vi kan inte kriminalisera, övervaka eller klandra miljontals europeiska Internetanvändare därför att kulturbranschen kämpar för att anpassa sig till nya tekniker och ge medborgarna försäljningserbjudanden som är värda namnet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Goulard (ALDE), skriftlig. (FR) Initiativbetänkandet om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden antogs med 328 röster mot 245, med 81 nedlagda röster. Uppenbart erhöll Marielle Gallo (Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater)) en majoritet, men debatten var förvirrad. Hon lyckades inte överbrygga motsättningarna och inte heller att bana väg för lagstiftning. Vidare röstade jag emot. Texten har inte den rätta balansen mellan respekten för de grundläggande friheterna och skyddet av immateriell äganderätt. Den är inte i takt med den tekniska verkligheten. Det stämmer visserligen att de alternativa resolutioner som lagts fram av ledamöter från gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa och gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet inte heller var helt tillfredsställande, men de hade den förtjänsten att utesluta felaktiga och olämpliga lösningar. För att vara konstruktiv stödde jag ändå vissa åtgärder för att bekämpa förfalskningar (särskilt på läkemedelsområdet), för att öka ungdomars medvetenhet om immateriell äganderätt och för att stödja små och medelstora företag. Det är dags för grundläggande opartiskt och teknikneutralt arbete så att grundläggande friheter, skapande och respekt för författarnas och artisternas immateriella äganderätt till sist kan bringas i överensstämmelse.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig.(FR) Jag stödde visserligen ändringsförslagen om att bekämpa förfalskningar, öka ungdomars medvetenhet om immateriella rättigheter och stödja små och medelstora företags uppfinningar, men jag röstade ändå mot initiativbetänkandet om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden. I betänkandet klumpas frågor som hör till fildelning för privata ändamål mellan Internetanvändare och sådant som är resultatet av förfalskningar som kommer från strukturerade, vinstdrivande nätverk. Dessutom beklagar jag starkt att betänkandet inte innehåller någon hänvisning till det väsentliga kravet på ett domstolsavgörande innan man inför sanktioner mot Internetanvändare. Genom att rösta mot betänkandet ville jag visa mitt missnöje med en text som saknade balans mellan att skydda grundläggande friheter och respekten för immateriell äganderätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Matthias Groote (S&D), skriftlig.(DE) Jag röstade emot Marielle Gallos betänkande eftersom jag inte kan stödja åtgärder som löper ens den ringaste risk att få till följd att folk får sin Internettillgång avstängd eller att Internet förlorar sin neutralitet. Dessutom gör man i betänkandet ingen skillnad mellan kommersiell och icke-kommersiell fildelning och kriminaliserar på så sätt privata Internetanvändare. Vidare innehåller betänkandet inte någon definition av ordet ”piratkopiering” som skulle kunna motverka en sådan förhastad kriminalisering. Däremot åberopas i betänkandet anmaningar från det mycket kontroversiella Acta-avtalet, och man framför krav på en påskyndan av förhandlingarna. Jag kan inte stödja ett sådant betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Jag röstade emot Marielle Gallos betänkande, vilket enligt min åsikt uppmanar till inget mindre än en riktig ”piratjakt” och tyvärr påminner om den uteslutande franska debatten som omgav Hadopilagen. Den text som man enbart genom tvångspåverkan röstade igenom i Strasbourg buntar på ett riskfyllt sätt ihop varumärkesförfalskning av materiella varor – särskilt mediciner – och delning av digitala filer för icke-kommersiella ändamål. De miljontals Internetanvändare som använder fildelning via P2P-nätverk och också lyssnar på musik och ser filmer verkar på så sätt bli potentiella brottslingar. Mina socialistkolleger och jag försvarade en alternativ hållning, vilken stöder en lösning som är anpassad till de aktuella förhållandena och på så sätt skyddar konsumenternas grundläggande friheter. Vår strategi skulle inte ha påverkat upphovsrättsinkomsterna eftersom vi föreslog att nya handelsmönster skulle inrättas, vilka erbjöd ersättning åt upphovsmän för användning av deras verk på nätet. Som franska och europeiska socialister måste vi fortsatt vara särskilt vaksamma så att grundläggande friheter inte ytterligare försämras.

 
  
MPphoto
 
 

  Anneli Jäätteenmäki (ALDE), skriftlig. (FI) Jag röstade för Marielle Gallos betänkande om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden. Den ståndpunkt som utskottet intagit stöder innovation, sysselsättning i den kreativa sektorn och konsumentsäkerhet. Å andra sidan redogör den också för fenomenet varumärkesförfalskning i dess olika former och hotet som blir följden av piratkopiering. Jag ansåg att betänkandet var väl avvägt på det hela taget och därför röstade jag emot de alternativa ändringsförslagen. Jag hoppas att Gallobetänkande som antagits i dag främjar upprättandet av en starkare grundval för en rättvis och balanserad utveckling av informationssamhällets innehållsvärdekedja.

 
  
MPphoto
 
 

  Eija-Riitta Korhola (PPE), skriftlig. (FI) Jag vill tacka min kollega, Marielle Gallo, för hennes mycket grundliga betänkande. Även om dess innehåll orsakade delade åsikter bland grupperna fanns det ett obestridligt behov av att göra folk allmänt medvetna om den kreativa sektorns effekter på sysselsättning och ekonomin samt deras beroende av lämpliga skyddsmekanismer. Av det skälet röstade jag för förslaget. För att bemöta rädslan hos dem som är oroade över integritetsskyddet, till exempel, föreslås ingen ny lagstiftning, och ännu mindre straff, i betänkandet, utan man försöker betona vikten av immateriella rättigheter för EU:s ekonomi. Vi uppmanas utveckla ett rättvist och rimligt system inom ramen för gällande lagstiftning, för att garantera grundläggande rättigheter för skydd av egendom, yttrandefrihet och integritet.

 
  
MPphoto
 
 

  Edvard Kožušník (ECR), skriftlig. (CS) Bevarandet och säkerställandet av skyddet för immateriella rättigheter är en brännande fråga som engagerar många europeiska företagare. Därför måste man uppskatta att kommissionen ägnar tillbörlig uppmärksamhet åt denna fråga i sitt meddelande. Emellertid har jag flera grundläggande invändningar mot innehållet i betänkandet som parlamentet föreslår. I motsats till vad som sägs i betänkandet instämmer jag i kommissionens åsikt att det nuvarande systemet för stöd av civila rättigheter i EU är effektivt och tillräckligt harmoniserat för att den inre marknaden ska fungera ordentligt, och att det inte är nödvändigt att vidta några ytterligare lagstiftningsåtgärder i detta avseende. Jag är en oförsonlig motståndare till alla krav på att skapa en europeisk rättslig ram som gör det möjligt att vidta eventuella åtgärder mot dem som kränker immateriella rättigheter. I denna fråga anser jag att det är riktigt att respektera medlemsstaternas instrument. Om Frankrike har skapat sitt instrument på detta område i form av den digitala giljotinen respekterar jag det till fullo. Men jag vill helt enkelt inte utvidga ett sådant kontroversiellt instrument till en alleuropeisk nivå. Jag har också många reservationer mot att skapa nya institutioner som EU:s observationscentrum mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning, precis som jag har mina reservationer mot bidraget från det multilaterala handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) utan att engagera de stater som är den största källan till brott mot immateriella rättigheter. Av dessa och andra skäl röstade jag emot betänkandets föreslagna innehåll.

 
  
MPphoto
 
 

  Isabella Lövin (Verts/ALE), skriftlig. − Jag valde, liksom flera andra i Gröna gruppen, att stötta Gallo-betänkandet eftersom jag som journalist och författare, född i en konstnärsfamilj, anser att det är oerhört viktigt att åtgärda problemen med ett ökat intrång i immaterialrätten. Utan möjligheter till skäliga inkomster för konstnärer, författare, kompositörer, filmare, fotografer och musiker får vi ett kulturellt och intellektuellt urholkat samhälle, långt ifrån den gröna, kulturella tillväxtpotential som jag anser är ett fundament för en grön ideologi. Jag vill också betona att europeiska organisationer som företräder över en miljon kulturarbetare i Europa stödde betänkandet, däribland European Federation of Journalists och European Writers Council. I Sverige har jag i nästan 25 år tillhört Svenska Journalistförbundet och ett flertal gånger fått hjälp att skydda min upphovsrätt från felaktig användning, både kommersiell och konstnärligt stympad och ryckt ur sitt sammanhang. Jag har även under dessa år varit medlem i organisationen ALIS, Administration av Litterära Rättigheter i Sverige. Mitt förstahandsval inför omröstningen var att stötta det alternativa betänkandet av ALDE, som inte yrkar på gemensamma straffrättsliga åtgärder och i det stora hela var mer balanserad än Gallo-betänkandet. Då den föll i omröstningen återstod Gallo-betänkandet som enda alternativ för att stödja upphovsrättshavares rätt att ta betalt för sitt arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Mario Mauro (PPE), skriftlig. (IT) Varumärkesförfalskning är fortfarande ett oerhört problem på den europeiska marknaden. Tyvärr är det få som inser den fruktansvärda påverkan som överträdelser mot upphovsrätten har på våra ekonomier, även om det är ett ämne som har diskuterats under flera år nu. Därför finns det ett behov av att börja göra institutionerna mer medvetna om att de noga måste tänka igenom möjligheterna att finna konkreta, tillfredsställande lösningar.

I betänkandet poängterar man och faktiskt uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa piratkopiering på nätet. Det är inte lätt, men det är nödvändigt att göra en avvägning mellan fri tillgång till Internet och kampen mot piratkopiering. Marielle Gallos betänkande stämmer utmärkt med detta syfte, och jag röstar därför för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Denna text erkänner de immateriella rättigheter som skapades av den franska revolutionen 1789. Men den fastslår rätt till privaträtt för operatörer, enligt ancien régime. I överensstämmelse med mitt motstånd mot Hadopilagen i Frankrike röstade jag emot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Historiskt sett har immateriella rättigheter alltid åsidosatts. Emellertid har de tekniska framsteg som ägt rum inom informationstekniken, inte minst på Internet, gjort problemet allvarligare. Det är också viktigt att understryka att alla brott mot immateriella rättigheter är mycket skadliga för den ekonomiska tillväxten och utgör den viktigaste orsaken till den så kallade svarta ekonomin, och all den skada som den medför. Endast genom noggrant upprätthållande av skydd för immateriella rättigheter är det möjligt att utveckla teknisk och vetenskaplig innovation, att upptäcka nya patent och få kulturindustrin att växa; allt detta utgör betydande tillskott till tillväxten i EU:s ekonomier. Jag anser att genom att anta detta betänkande ger vi ett viktigt bidrag till att nå dessa mål. Därför röstade jag som jag gjorde.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Jag röstade för Marielle Gallos betänkande där man klart förespråkar skydd för immateriella rättigheter. Dessa rättigheter hotas från många håll eller behandlas med förakt. Det är inte bara industrin som påverkas utan också de skapande industrierna, idrotten och musikindustrin. Den olagliga nedladdningen av upphovsrättsligt material på Internet har också nämnts i detta sammanhang. Eftersom det i synnerhet finns ett ökat antal fall av gränsöverskridande överträdelser av immateriella rättigheter, måste en europeisk rättslig ram skapas för att ta itu med detta.

När det gäller detta försäkrar man i betänkandet att alla åtgärder för att säkerställa skydd för immateriella rättigheter måste vara nödvändiga, proportionella och lämpliga för ett demokratiskt samhälle. Detta var särskilt viktigt för mig. Det garanterar att upphovsrätten å ena sidan får ett starkare skydd och å andra sidan att inga onödiga restriktioner skapas för privata konsumenter som agerar lagenligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Vital Moreira (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade personligen för Marielle Gallos betänkande om säkerställande av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden, eftersom jag anser att man där har en rättvis, väl avvägd inställning i denna viktiga fråga.

Immateriella rättigheter (IPR) förtjänar lika mycket skydd som andra rättigheter. Upphovsmän och forskare, liksom de företag som marknadsför dem, är berättigade till sådant skydd. Den europeiska ekonomin är också baserad på kreativitet, forskning och innovation.

Den eftergivenhet som vissa anhängare av anarkovänstern visar mot IPR-överträdelser under förvändning av frihet på internet kan inte försvaras. I likhet med förtal, ärekränkning eller rashat upphör de inte att vara olagliga bara för att de framförs på Internet.

IPR-överträdelser får inte heller bli godtagbara. Rätten till privat kopiering ger redan tillräckliga garantier för en privatperson att inneha kopior av skyddade verk. Vi bör emellertid inte acceptera upphävandet av intellektuella upphovsmäns rätt till sina verk, i all synnerhet som piratkopiering och varumärkesförfalskning ofta utsätter konsumenternas hälsa och säkerhet för risker.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristiana Muscardini (PPE), skriftlig.(IT) Jag håller fullständigt med om vad som sägs i Gallobetänkandet om att förstärka tillämpningen av skydd för immateriella rättigheter och stöder uppmaningen till kommissionen att enträget arbeta vidare på att granska lagarna för att skydda de tillämpliga immateriella rättigheterna både på den inre och på den externa marknaden.

I digitaliseringens tidevarv är det nödvändigt för vårt samhälle att finna lagstiftningsåtgärder och icke-lagstiftningsmässiga sådana vilka garanterar en varaktig avvägning mellan fri tillgång till Internet och bekämpandet av varumärkesförfalskning och piratkopiering. Bara på detta sätt kan vi underlätta europeiska industriers tillgång till den digitala marknaden utan geografiska gränser genom att lösa de frågor om gränsöverskridande licenser som för närvarande omintetgör möjligheten för oss att sälja våra varor lagligt och för våra kunder att få tillgång till den information som de behöver för att kunna köpa säkert på nätet.

Jag håller helt med om hur viktig den europeiska tullens roll är, något som uttrycks i Gallobetänkandet, vilken i våra dagar måste kunna vidta konkreta åtgärder för att stoppa varor som misstänks för att bryta mot de immateriella rättigheterna. Därför ber jag kommissionen att verka för en tullpolitik som täcker de problem som hör ihop med immateriella rättigheter och att intensifiera debatten och förhandlingarna om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta).

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för Marielle Gallos betänkande eftersom immateriella rättigheter måste skyddas i lika hög grad som materiell äganderätt. Vilken form immateriella rättigheter än har är de den drivande kraften för utveckling, innovation och ekonomisk tillväxt. Därför måste de ha en särskild plats på myndigheternas agenda. Detta gäller särskilt i EU, som har en viss potential för att skapa innovation. Det är otvivelaktigt så att om det finns en brist på effektivt skydd för immateriella rättigheter väljer experterna att utföra sin forskning i andra länder.

 
  
MPphoto
 
 

  Evelyn Regner (S&D), skriftlig.(DE) Jag röstade emot Marielle Gallos betänkande av följande skäl: enligt min åsikt är betänkandet ogenomtänkt och obalanserat. Min grupp har därför också utarbetat en motresolution. Där intar man en mer genomtänkt och mer balanserad ståndpunkt i debatten. Enligt min åsikt utgör den oförsonliga kriminaliseringen av Internetanvändarna – när det gäller nedladdning av musik rör det i huvudsak barn och ungdomar – en reell fara. En av de betydelsefulla aspekter som saknas i Gallobetänkandet är skillnaden mellan icke-kommersiell fildelning och brott mot upphovsrätten för kommersiellt bruk. Naturligtvis måste de skapande yrkenas idéer skyddas och få en ordentlig ersättning, och de som olagligt tjänar pengar på dessa idéer måste straffas. Jag anser att vi måste bryta med ett omodernt juridiskt sätt att tänka och finna en balans mellan lika tillgång till kunskap och en rättvis ersättning för tjänster inom musik-, litteratur- och filmområdet. Den resolution som lagts fram av gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet visar den inställningen – men betänkandet av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) gör det inte.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) I den resolution som antogs i dag föreslår man en ålderdomlig, heltäckande lösning på brott mot immateriella rättigheter och lyckas inte inse den förändrade verkligheten för immateriella rättigheter. Det är beklagligt att ledamöterna i Europaparlamentet var obenägna att erkänna den uppenbara skillnaden mellan brott mot varumärkesförfalskning och brott mot upphovsrätt. Det är absurt att likställa privat nedladdning av musik, till exempel, med kommersiell varumärkesförfalskning av organiserade brottslingar. Vi måste finna nya lösningar som tar hänsyn till de olika arterna av immateriella rättigheter och återspeglar deras effekt på konsumenternas rätt till säkerhet och hälsa. Men självklart måste vi också finna nya modeller för att ersätta artister i en förändrad miljö.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig.(IT) I en global värld där ett okontrollerat, oskyddat Internet grasserar är varumärkesförfalskning och piratkopiering herre på täppan. Att underlåta att värdera immateriella rättigheter, en livsviktig råvara för företagen, innebär att försumma att stödja innovation och tillväxt genom att garantera en rättvis ersättning för det arbete som lagts ned.

Varumärkesförfalskning är en särskild fråga som förutom att skada företagen ekonomiskt också kan vara skadlig från konsumentskyddssynpunkt. Ytterligare ett positivt drag i betänkandet är att man gör det möjligt att ladda ned lagligt från Internet för personligt bruk. Det är ett brott att göra det för förtjänstens skull. Därför röstade vi för.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Thérèse Sanchez-Schmid (PPE), skriftlig.(FR) Utöver innehållet stödde jag detta betänkande för dess balanserade ståndpunkt, trots påtryckningar från vissa Internetaktörer, påtryckningar som antogs av socialisterna eftersom spel för gallerierna en dag måste upphöra. Även om detta betänkande inte är rättsligt bindande lägger det grunden för europiska tankegångar om immateriella rättigheter i den digitala åldern och poängterar olika aspekter som jag skulle vilja bekräfta på nytt. Piratkopiering och fildelning, på en nivå av miljontals användare, har en negativ effekt på kulturekonomin, på den kreativa industrin och på sysselsättningen. Även om de siffror som vi fått är föremål för debatt kvarstår frågan. Därför ber man i betänkandet att kommissionen ska förse oss med pålitliga siffror. Vissa påstår att marknaden misslyckats beträffande priset på kulturella verk i rättssystemet och den ”gratis” tillgång till dem som finns på Internet. Vi måste emellertid visa ansvar. Olaglig nedladdning får inte bli laglig bara genom ett fundamentalistaktigt trick för att skydda den personliga friheten. Kulturindustrin bör också anstränga sig genom att erbjuda riktigt attraktiva priser, anpassade till den nya digitala efterfrågan och med hänsyn till att upphovsmännen får en rättvis ersättning.

 
  
MPphoto
 
 

  Róża Gräfin von Thun und Hohenstein (PPE), skriftlig.(PL) I Marielle Gallos betänkande om upprätthållande av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden betonar hon rollen och betydelsen av de immateriella rättigheterna, patenträttigheterna och kampen mot varumärkesförfalskning på områden som är känsliga när det gäller hälsa och säkerhet, skapande och distribution av format som är tillgängliga för dem med funktionshinder, skapande av en gemensam marknad i den digitala miljön, Internetbaserat industrispionage och stöld av data som utgör industriell äganderätt. Allt detta är ytterst viktiga frågor som kräver specifika åtgärder.

Marielle Gallo poängterar hur viktigt det är att anpassa den europeiska rättsliga ramen på området för immateriella rättigheter både till aktuella tendenser i samhället och till teknisk utveckling. Hon föreslår inrättandet av ett europeiskt observationscentrum för varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Den största orsaken till tvist är de bestämmelser som rör brott mot immateriella rättigheter och försäljningen av förfalskade varumärkesprodukter på nätet. Marielle Gallo uppmanar alla berörda parter att vidta särskilda åtgärder för att varna och upplysa folk om upphovsrättens värde och effekten av brott mot de immateriella rättigheterna och varumärkesförfalskning på sysselsättning och tillväxt, och framhäver vikten av att utbilda ungdomar på detta område. Med hänsyn till ovanstående beslöt jag att stödja betänkandet eftersom det bidrar till bättre skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade emot Marielle Gallos betänkande eftersom det är lagstiftande instrument snarare än icke-lagstiftande som behöver användas för att komplettera den rättsliga ramen för immateriella rättigheter (IPR). Innovation och kreativitet uppmuntras genom IPR. Genomförandet av den digital agendan för Europa kräver både skydd för konsumenträttigheter och respekt för upphovsrätt och närstående rättigheter. Den europeiska lagstiftningen behöver snabbt anpassas till den tekniska utvecklingen och utvecklingen av informationssamhället. Jag anser att direktiv 2001/29/EG behöver ses över för att säkerställa att den rättsliga ramen för upphovsrättsskydd i informationssamhället harmoniseras på EU-nivå. Denna översyn är nödvändig eftersom man har observerat fall i medlemsstaterna där bestämmelserna i artiklarna 5, 6 och 8 i direktiv 2001/29/EG har genomförts på olika sätt, vilket har lett till olika tolkningar och beslut av domstolar i medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna måste snabbt tillgodose behovet av att utveckla en inre marknad genom att upprätta ett enkelt, tillgängligt licenssystem på EU-nivå. Som delaktig i yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi efterlyste jag marknadsföring av hjälpmedel som erbjuds av digital-tv, till exempel textning, vilket gör det möjligt för licensinnehavare av ett särskilt verk att distribuera det på flera språk och på så sätt göra det tillgängligt över hela EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Mitt avvisande av detta betänkande ska inte på något sätt feltolkas som ett avvisande av ett lagstiftningsinitiativ till skydd för immateriella rättigheter. Jag är bara missnöjd med hur problemen på detta område handläggs. Effektiva åtgärder mot brott mot immateriella rättigheter är nödvändiga och måste vidtas. Enbart av det skälet måste det sätt på vilket denna fråga behandlas vara avsevärt mer insiktsfullt. Vanliga medborgare får inte kopplas samman med organiserad brottslighet – det är olämpligt och otillbörligt.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0518/2010

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Bergsregioner och glesbefolkade regioner har särskilda problem, varför de kräver särskilt stöd baserat på regionala program. BNP måste vara måttstocken för berättigande till stöd och strukturfonder så att mindre utvecklade länder kan fortsätta att få hjälp och uppsving. Vi behöver ekonomisk tillväxt för en förbättring av livskvaliteten. Därför ger en strategi för bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner mervärde åt de åtgärder som vidtas för att bemästra de problem som dessa regioner har.

Resolutionen innehåller en uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen att se till att dessa regioner kan fortsätta att få hjälp av särskilda bestämmelser som en del av den fleråriga budgetramen, vilket är anledningen till att jag stödde resolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) I denna resolution erkänns att Lissabonfördraget trätt i kraft, att principen om territoriell sammanhållning är ett viktigt mål för EU och att hjälpen måste ökas till områden som är missgynnade på grund av sitt geografiska läge (bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner). I resolutionens viktigaste bestämmelse begär man upprättandet av en särskild europeisk, integrerad och flexibel politisk ram för att handlägga bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner på grundval av deras gemensamma drag. Som ledamot av det parlamentsutskott som är ansvarigt för den europeiska sammanhållningspolitiken anser jag att mer bör göras för dessa regioner och att särskilda åtgärder bör planeras för att hjälpa dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för detta resolutionsförslag eftersom det innehåller bra förslag för att hjälpa regioner med geografiska eller demografiska nackdelar att ta itu med de utmaningar som de möter. Dessa regioner producerar under EU-genomsnittet, har låg BNP och hög arbetslöshet. Sammanhållningspolitiken är den mest effektiva modellen för att utveckla regioner som har svåra förhållanden och för att direkt stödja deras socioekonomiska utveckling.

Även om bergsregioner och öregioner har vissa gemensamma problem, som svårtillgänglighet eller beroende av ett litet antal ekonomiska aktiviteter, har dessa områden inte samma utvecklingsbegränsningar. Av det skälet anser jag att EU-stödet måste anpassas enligt varje regions specifika särdrag. Sådana riktade strategier skulle göra det lättare att nå verklig konvergens med det övriga EU och skulle förbättra levnadsförhållandena för ett stort antal europeiska medborgare, av vilka 10 procent lever i bergsregioner och 3 procent på öar. Det är också viktigt för regioner med geografiska nackdelar att använda det ekonomiska stödet som EU garanterar genom strukturfonderna och sammanhållningsfonden på bästa sätt. Några medlemsstater, däribland Rumänien, måste påtagligt förbättra sitt system för att få tillgång till och realisera europeiska medel.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner möter särskilda utmaningar som förtjänar speciell hänsyn, bland dessa inte minst den dåliga tillgängligheten, energiförsörjningen och den regionala integrationen liksom klimatförändringen och migrationsproblemen.

Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att de viktiga särdrag som skiljer dessa regioner från andra innebär att de måste styras av särskilda regionala utvecklingsstrategier och program. Dessa måste baseras på deras specifika kännetecken och potential.

Jag skulle också vilja betona att de statistiska indikatorer som används måste anpassas till varje region och inte begränsas till ekonomiska faktorer. Det kommer att göra det möjligt att ge en riktigare bild av dessa regioners utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar att Lissabonfördraget placerar territoriell sammanhållning bland EU:s grundläggande mål, jämsides med ekonomisk och social sammanhållning, eftersom det leder till en tydligare och mer kvantifierbar manifestation av europeisk solidaritet. EU:s sammanhållningspolitik måste täcka alla unionens regioner, särskilt dem som utmärks av särskilda geografiska särdrag, som de portugisiska ögrupperna Madeira och Azorerna. Jag är övertygad om att vi bara kommer att kunna åtgärda utvecklingsklyftorna mellan och inom medlemsstaterna och regionerna om vi har en särskild flexibel och integrerad europeisk strategisk ram, med rättsliga och ekonomiska konsekvenser, vilken kan anpassas till den mest lämpliga åtgärdsnivån för regionen i fråga, samtidigt som den ger lösningar på gemensamma utmaningar som globalisering, klimatförändring och demografiska tendenser.

Jag stöder denna resolution och uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att garantera fördelarna för dessa regioner med fortsatta särskilda bestämmelser, särskilt inom ramen för den nya fleråriga budgetramen, och att vidta EU-åtgärder och program som är särskilt anpassade till varje region, för att åstadkomma en strukturanpassning av dessa regioner och göra dem mer konkurrenskraftiga och i stånd att möta nya utmaningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. (RO) En av tio europeiska medborgare lever i bergsregioner. Några av dessa regioner, särskilt i de nya medlemsstaterna, är missgynnade områden där fattigdom och brist på infrastruktur har en allvarlig effekt på folks levnadsförhållanden. Dessa regioner måste fortsätta att prioriteras i den europeiska sammanhållningspolitiken, vars särskilda instrument behöver anpassas till den speciella arten och svårighetsgraden av de problem som möter bergsregionerna. Jag röstade för resolutionen eftersom jag anser att EU måste vidta effektiva åtgärder, baserade på solidaritet, för att först och främst ge de lokala invånarna tillgång till hälsovård och utbildning men också för att utnyttja den potential för turism och näringsliv som Europas berg erbjuder för att skapa sysselsättning utan att påverka miljöbalansen.

 
  
MPphoto
 
 

  Proinsias De Rossa (S&D), skriftlig. (EN) Principen om territoriell sammanhållning stärktes i förordningarna om strukturfonderna för perioden 2007–2013 och är ett av de nya viktiga mål som upprättats för EU genom Lissabonfördraget, och som syftar till att trygga en harmonisk utveckling av EU genom att minska regionala skillnader och avlägsna hinder för utveckling, däribland hinder som kopplas till naturbetingade och geografiska nackdelar. I denna resolution anser man att bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner utgör en homogen grupp regioner och att de delar vissa gemensamma drag som skiljer dem från andra regioner, att de förtjänar särskilda regionala utvecklingsprogram och betonar i detta sammanhang den speciella situation som råder för de öbaserade medlemsstater som är belägna i utkanten av gemenskapen. Jag skulle faktiskt kunna tillägga de problem som man upplever i fiske- och landsbygdssamhällen, till exempel samhällena på öarna utanför Irlands västkust, som Donegalkusten. I resolutionen kräver man vidare upprättandet av en särskild europeisk integrerad och flexibel strategisk ram för att behandla bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner på grundval av deras gemensamma drag.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionsförslaget om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner eftersom särskilda åtgärder krävs för att bemästra nackdelarna och utnyttja dessa regioners potential i överensstämmelse med målet om territoriell sammanhållning som infördes genom Lissabonfördraget.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Av alla regionala asymmetrier och skillnader inom EU är bergsregionernas, öregionernas och de glesbefolkade regionernas situation en som kräver särskild uppmärksamhet. Dessa regioner möter särskilda svårigheter på grund av sina geografiska och demografiska förhållanden, och därför förtjänar de att behandlas på olika sätt av sammanhållningspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken.

De sammanhållningsstrategier som fastställts i fördragen får inte bara vara ett politiskt mål som återspeglas i EU:s rättsliga organ. De måste vara konkreta, objektiva strategier som ska leda till hållbar utveckling i alla regioner, också i dem som av naturliga skäl har större svårigheter och är territoriellt mer avlägsna (i fallet öar) eller mer otillgängliga (i fallet bergsregioner).

Denna fråga är särskilt viktig för mig som portugis, och därför hoppas jag att kommissionen antar denna resolution och fullföljer de förslag som ställs i den.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I denna resolution hade man kunnat utarbeta riktlinjer och rekommendationer som är av betydelse för regioner med strukturella och geografiska begränsningar som hindrar deras ekonomiska och sociala utveckling. Ändå berör man bara problemen på ytan och kommer inte in på de verkligt viktiga punkterna i sin analys av denna fråga.

Genom att bara hänvisa till territoriell sammanhållning förbiser man betydelsen av en grundläggande pelare för ekonomisk och social utveckling: ekonomisk och social sammanhållning. I dokumentet välkomnas införandet av territoriell sammanhållning som ett nytt mål för gemenskapen – en bestämmelse som finns i Lissabonfördraget.

Som vi redan har påpekat mer än en gång måste nya sammanhållningsmål få tillräckligt med nya ekonomiska resurser för att förhindra att de blir döda punkter i fördrag eller rena uttryck för propaganda. Så har inte skett. De löpande medel som tilldelats konvergensmålen har visat sig otillräckliga, och de strategier som EU har tillämpat har förvärrat befintliga asymmetrier i stället för att avhjälpa dem.

Även om bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner har gemensamma begränsningar och nackdelar måste var och en av dem få speciell behandling i överensstämmelse med de skillnader och särskilda kännetecken som de har. Vi kan bara beklaga att man inte tagit någon särskild hänsyn till de yttersta randområdena.

 
  
MPphoto
 
 

  Salvatore Iacolino (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för resolutionen om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner eftersom jag anser att det är viktigt att på nytt ta upp frågan om territoriell sammanhållning och harmonisk utveckling för alla de geografiska realiteter som finns i EU.

Jag tror att bara större samordning och förstärkt samarbete mellan europeiska institutioner, medlemsstater och lokala myndigheter kan göra geografiskt och demografiskt missgynnade områden konkurrenskraftiga. Det är också viktigt att tänka på varje områdes specifika situation för att rättvist och effektivt kunna omfördela resurser för regional utveckling. Särskilt måste EU måna om öarna för att bryta den marginalisering som ofta förknippas med ökaraktären.

I detta syfte bör sammanhållningspolitiken också använda sig av andra strategier som kan ha en avsevärd effekt på dessa områdens framtid. Jag tänker till exempel på instrument för att reglera de invandringsströmmar som på öar som Sicilien har en betydelsefull inverkan på regionens socioekonomiska utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade för punkt 3 (ändringsförslag 1, framlagt av gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen) eftersom jag anser att BNP ska vara ett av huvudkriterierna, snarare än det enda kriteriet, som avgör om man är berättigad till regionalpolitiskt stöd.

Jag röstade emot den första delen av punkt 4, och för den andra delen, eftersom jag anser att en rättslig och ekonomisk ram är nödvändig för regionalpolitik som avser bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Erminia Mazzoni (PPE), skriftlig. (IT) Genom fastställandet av en europeisk strategi för den ekonomiska och sociala utvecklingen i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner åtar man sig lämpligt uppgiften att återanpassa sammanhållningspolitikens genomförandeåtgärder på grundval av bedömningen av ytterligare ett kriterium, ”territoriet”. Detta ingripande lyckas enligt min åsikt utveckla den ”särskilda uppmärksamhet” för regioner med särskilda territoriella förhållanden som införts genom artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt men utan att äventyra den nyckelroll som bruttonationalprodukten per capita utgör som ett riktmärke för tilldelning av resurser.

Syftet med kommissionens uttalande är bland annat att förenkla ledningsorganisationen som annars skulle riskera att förstöra effektiviteten hos europeiska interventionsåtgärder. Detta borde emellertid ha åtföljts av ett djärvare försök att minska kontrollåtgärder som i realiteten hindrar systemet från att fungera.

Ekonomisk öppenhet är inte ett mål som vi kan ge upp, men det måste nås genom ett mindre byråkratiskt övervakningssystem som är bättre anpassat till att svara mot behoven hos ett system som ännu inte harmoniserats, för att inte skapa ojämlikheter mellan europeiska länder.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Med Lissabonfördragets ikraftträdande har man gjort principen om territoriell sammanhållning ännu mer framträdande och avslöjat ett särskilt intresse för de asymmetrier som finns mellan de olika regionerna. Bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner bör dra fördel av en särskild status som gör det möjligt för dem att klara av sina egna begränsningar. Därför är en europeisk strategi för att stödja den sociala och ekonomiska utvecklingen för de minst gynnade områdena nödvändig för att dessa områden ska bli bättre anpassade; detta bör göras genom särskilda program som hjälper dessa områden att sätta stopp för sin egen eftersläpning. Därför röstade jag som jag gjorde.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) I olika dokument betonar man alltid att landsbygdsregioner, yttersta randområden och, i detta fall, bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner kräver en särskild strategi eller till och med subventioner. Samtidigt vidtas emellertid flera åtgärder som påskyndar utflyttning från dessa områden. Vi behöver bara tänka på infrastrukturproblem som kollektivtrafik eller postväsende, till följd av vilka enstaka regioner i allt högre grad avskiljs från den yttre världen och invånarna måste ta till egna bilar och liknande lösningar. Om vi inte vill ha försummade områden som är avfolkade är det inte tillräckligt att understödja dessa områden var för sig, till exempel inom ramen för skydd som naturområde. I stället måste man hitta en hållbar balans mellan geografiska och ekonomiska nackdelar. Med tanke på detta bör man stödja de idéer som finns i resolutionsförslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Bergsregioner är utspridda i hela EU och ett kännetecken för dessa regioner, och särskilt alpområdet, är en inriktning på jord- och skogsbruk. Problem uppkommer bland annat som en följd av en alltmer åldrande befolkning och i samband med infrastruktur och tillgänglighet samt tillgång på service. Jordbrukare i bergsregioner är särskilt hårt pressade eftersom deras utgifter är höga och deras inkomster relativt låga. De spelar emellertid en mycket viktig roll i bevarandet av landskapet, ett hållbart skogs- och jordbruk, en biodynamisk livsmedelsproduktion och alpturismen. Detta måste man ge dem tillbörlig erkänsla för, och bergsregionernas speciella problem behöver undersökas. EU måste börja trygga framtiden för bergsjordbruket och på så sätt hela alpområdet. Därför röstade jag för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) På grund av sina särdrag möter bergsområdena speciella utmaningar, som i synnerhet en snabbt åldrande befolkning, transportsvårigheter, hinder för energiförsörjning och en brist på regional integration. Som företrädare för Frankrikes sydvästra valkrets i Europaparlamentet och genom att jag är särskilt känslig för de problem som områdena i Pyrenéerna möter, röstade jag för resolutionen om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner. I texten kräver man särskilt inrättandet av en särskild europeisk strategisk ram för att behandla de problem som dessa områden möter, för att göra dem bättre rustade att överbrygga de permanenta nackdelarna och anpassa deras utvecklingsmodell till att göra det bästa av alla sina tillgångar. Man kräver också en bättre samordning av de fyra strukturfonderna, sammanhållningsfonden och de andra europeiska ekonomiska instrumenten för att maximera deras effektivitet och på så sätt underlätta den ekonomiska utvecklingen i dessa områden. Jag stöder dessa mål.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Ett starkt stöd är det som Europaparlamentet har gett denna resolution, där vi välkomnar att territoriell sammanhållning tagits upp som ett av EU:s nya mål och gläder oss åt den nya artikel 174. Med antagandet av resolutionen anser parlamentet att bestämmelserna i artikel 174 bör omsättas i särskilda utvecklingsstrategier och konkreta åtgärder som syftar till att övervinna dessa regioners svårigheter och utnyttja deras potential. Parlamentet anser att bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner utgör homogena grupper av regioner och att de har vissa gemensamma drag som skiljer dem från andra regioner. De bör omfattas av skräddarsydda program för regional utveckling, och parlamentet framhåller också den särskilda situation som ömedlemsstater i utkanten av unionen befinner sig i.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig.(IT) Vi ställer oss bakom detta uttalande eftersom det är viktigt att fastställa en gemensam europeisk strategi för den ekonomiska utvecklingen i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner. Vi bör uppmuntra initiativ i linje med Euroregion-modellen som täcker områden med gemensamma intressen mellan Italien och Frankrike. Perifera regioner skapar just genom sitt geografiska läge svårigheter för de människor som lever där, men det är viktigt för EU:s ekonomi att bevara och skydda dem som viktiga naturområden.

 
  
MPphoto
 
 

  Debora Serracchiani (S&D), skriftlig.(IT) Jag röstade för resolutionen eftersom jag anser det är nödvändigt att på EU-nivå ha en särskild strategi för utveckling av bergsregioner och öregioner, en strategi som tar hänsyn till aspekter som främjandet av ekonomi och strukturer, sysselsättningspolitik, skydd av naturresurser, civilförsvar samt miljö- och energipolitik.

Principen om territoriell sammanhållning är en av Europeiska unionens viktigaste mål. Den infördes genom Lissabonfördraget för att minska regionala skillnader och undanröja fysiska eller geografiska hinder. Till detta behövs konkreta åtgärder och specifika utvecklingsstrategier. Vi måste skapa lika möjligheter mellan dessa regioner och resten av Europeiska unionen. En möjlighet vore att främja hållbar turism i bergsregionerna, vilket ger invånarna i dessa regioner en viktig bas för sitt uppehälle. I samma uttalande från EU:s ministrar vid deras möte i Madrid den 15 april 2010 betonas att det behövs en effektivare samordning av de åtgärder som vidtas för turismen, samt för att främja en mer innovativ, hållbar och social turism i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Det finns många regionala skillnader inom Europeiska unionen när det gäller utvecklingsnivå. Den territoriella sammanhållningspolitiken är ett uttryck för den europeiska solidariteten, och dess syfte är att undanröja skillnaderna och främja en harmonisk utveckling genom ekonomiska medel för strukturell anpassning och genom att anpassa politiken inom olika sektorer till den specifika karaktären i varje region.

Bergsregioner, öar och glesbefolkade regioner är särskilt missgynnade områden. Deras sociala och ekonomiska utveckling påverkas av deras fysiska och geografiska egenskaper. De måste därför ägnas särskild uppmärksamhet, inte minst genom beaktande av olika utvecklingsindikatorer, förutom bruttonationalprodukten, som reflekterar varje regions särskilda attribut, genom undanröjande av stelbenta kriterier för gränsöverskridande samarbetsprogram, genom samordning av olika finansieringskällor samt genom utveckling av ett vertikalt tillvägagångssätt som inbegriper alla myndighetsnivåer.

Även de yttersta randområdena, som har vissa drag gemensamma med dessa regioner, borde enligt samma logik förtjäna att förslagen i denna resolution tillämpas på dem med anpassning till varje regions specifika särart.

 
  
MPphoto
 
 

  Joachim Zeller (PPE), skriftlig.(DE) Jag röstade inte för detta resolutionsförslag, eftersom jag anser att det börjar gå inflation i ”strategier” – för Donau, Östersjön, Svarta havet och Medelhavet, mot klimatförändringar och andra liknande frågor – i en sådan omfattning att vi snart kommer att behöva en strategi för att hålla reda på alla våra strategier. Stödet till de yttersta randområdena har även införts i Lissabonfördraget och har därmed sin egen lagprincip. Det tas också upp som en punkt i sammanhållningspolitiken och backas upp av många kommissionsinitiativ och beslut som fattas av rådet och parlamentet. Vad vi behöver är tydliga beslut på EU-nivå om den fortsatta sammanhållningspolitiken och regionalpolitiken efter 2013. På så sätt får vi också med stödet till bergsregioner, öar och glesbefolkade områden. Däremot behöver vi inte en flod av resolutionsförslag om enskilda frågor, som bara tjänar till att undergräva det verkliga målet och för vilka det för närvarande inte finns någon grund.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy