Talmannen − Nästa punkt är ett uttalande från kommissionen om import av laogai-tillverkade varor till EU.
Štefan Füle, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman, ärade parlamentsledamöter! Det problem som tas upp i denna fråga rör verkligen grundläggande mänskliga rättigheter, värden som EU bygger på och som även är centrala för EU:s yttre åtgärder.
Jag kan försäkra er om den vikt som kommissionen fäster vid mänskliga rättigheter, liksom Internationella arbetsorganisationens centrala konventioner, inklusive konventionen om tvångsarbete. Samtidigt är ni säkert medvetna om hur delikat denna fråga är i våra förbindelser med Kina.
Kommissionen håller helt med Europaparlamentet om att laogai-systemet är helt oförenligt med universellt accepterade människorättskoncept, liksom Kinas ambitioner att bli ett modernt och utvecklat samhälle. Bibehållandet av detta system är dessutom helt oförenligt med Kinas uttalade åtagande om att ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som det undertecknade för tolv år sedan.
Det är helt klart ett problem för EU att varor som tillverkats i laogai-arbetsläger, under villkor som vi fördömer, mycket väl kan importeras till EU. Det är emellertid oerhört svårt att på ett tillförlitligt sätt fastställa om, och i så fall vilka varor som importeras från Kina till EU som har tillverkats i laogai-arbetsläger.
Som svar på tidigare frågor från Europaparlamentet – liksom från organisationer i civilsamhället – har EU vid upprepade tillfällen tagit upp frågan med Kina de senaste åren, särskilt inom ramen för den dialog om mänskliga rättigheter som hålls vartannat år.
Inom ramen för dessa diskussioner har Europaparlamentet understrukit att laogai-systemet bryter mot flera artiklar i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artikel 8, i vilken tvångsarbete förbjuds, och artikel 9, i vilken det anges att ingen får fängslas utan en riktig rättegång.
Hittills har EU valt en strategi som bygger på en positiv dialog med Kina, snarare än importförbud. Vi måste emellertid inse att det finns gränser för denna strategi, vilken hittills inte har gett några påtagliga resultat när det gäller den kinesiska politiken beträffande laogai-arbetslägren.
Vi är också tvungna att inse att Kina inte är det enda land där straffarbete är ett problem. Kommissionen är därför öppen för att åter diskutera frågan om hur man på bästa sätt sätter press på de länder som använder sig av straffarbete, i strid med grundläggande människorättsprinciper och Internationella arbetsorganisationens konventioner. Detta bör emellertid göras horisontellt och inte bara begränsas till Kina.
Vi välkomnar ytterligare synpunkter från parlamentet i denna fråga och kommer att hålla er underrättade om framtida utveckling på området.
Michael Gahler, för PPE-gruppen. – (DE) Herr talman! Det är tur att vi håller denna debatt under samma sammanträdesperiod som överläggningarna om det kommande toppmötet mellan EU och Kina. Frågan om laogai-arbetslägren påverkar både handelspolitik och människorättspolitik. Jag vill lyfta fram människorättsaspekten.
Fångar i Kinas laogai-fängelser tvingas till slavarbete under det cyniska mottot ”Reform genom arbete”. Detta enorma nät av tvångsarbetsläger kränker de mänskliga rättigheterna. Fängelseförhållandena är fruktansvärda och kan inte accepteras av Kinas europeiska partner. Man ignorerar på ett flagrant sätt de universella mänskliga rättigheter som Kina så sent som för tolv år sedan åtog sig att respektera, när landet ratificerade den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Europaparlamentet har redan tidigare fördömt laogai-systemet flera gånger. Vi måste emellertid konstatera en sak. Laogai-fängelserna har kommersiella företagsnamn, precis som vanliga företag. Man försöker dölja varifrån produkterna verkligen kommer, och att de tillverkas med hjälp av tvångsarbete. Förenta staterna har infört ett importförbud för varor som tillverkats i fängelser och stängt sin marknad för dessa så kallade företag. Än så länge har vi inte infört ett sådant förbud. Herr kommissionsledamot! Ni sade att det är svårt att avgöra var en produkt kommer ifrån. Vi vet namnet på dessa företag, som egentligen är fängelser. Förenta staterna har specifik erfarenhet när det gäller hur man ser till att dessa produkter hålls borta från marknaden. Frågan är om ni är beredd att ta del av dess förteckningar över företag och inleda specifika diskussioner med Förenta staterna om hur man kan nå resultat på detta sätt?
Tänker EU nu insistera på att Kina snabbt tillåter EU:s särskilda rapportör om tortyr att besöka vilka fängelser han vill, särskilt i Xinjiang och Tibet?
Karin Kadenbach, för S&D-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Först och främst vill jag säga att S&D-gruppen är mycket intresserad av konstruktiva förbindelser med Kina. Ert svar i dag gjorde mig emellertid lite besviken, eftersom det inte innehöll något konkret. Ni har egentligen bara uppmärksammat den nuvarande situationen, och försöker gömma er bakom att detta är en svår fråga. Det är inte en godtagbar ursäkt när andra länder, som Förenta staterna som vi nyss hörde, redan har lyckats hitta mycket tydliga lösningar.
En positiv handelsbalans med Kina – vilket jag verkligen välkomnar för oss alla – kan inte användas som en ursäkt för att vända bort blicken och ignorera en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter. Jag är säker på att Kina och dess företrädare arbetar hårt för att hantera den oerhört svåra situationen i Kina, med en konjunkturuppgång och tillväxt längs kusten och i de större städerna, men ökad fattigdom på landsbygden. Detta leder till en oerhörd obalans i landets sociala strukturer. Detta kan emellertid inte användas som ursäkt för att inte göra allt vi kan för att hindra importen av dessa varor till EU, oavsett om detta sker med eller utan uppsåt. Vi har en rad olika åtgärder som vi kan ta till. Vi kan se till att företag i EU görs medvetna om vilka produkter som är problematiska. Vi känner till namnen på dessa täckmantelföretag som handlar med varor från laogai-arbetsläger. Vi vet också vilka leverantörerna är. Det hjälper knappast oss här i Europa att de flesta av våra företag föregår med gott exempel och åtar sig att respektera mänskliga rättigheter, om vi inte gör något för att hjälpa dem att uppfylla detta åtagande.
Jag ser även mig själv som en företrädare för konsumenterna, som när de köper produkter av kinesiskt ursprung även vill vara säkra på att dessa produkter inte har tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Vi har redan ökat vår kunskap om produkter som tillverkas med hjälp av barnarbete. Mycket har gjorts på det området. Jag förväntar mig att kommissionen ska lägga fram specifika förslag, exempelvis kvalitetsmärkning. Jag vill se ett förbud mot produkter som bevisligen kommer från dessa källor och jag vill även se en fortsatt konstruktiv och effektiv dialog med Kina. Jag tror att den kinesiska regeringen vill fortsätta denna dialog. Kina är även intresserat av att förbättra sitt resultat på människorättsområdet. Låt oss försöka nå detta genom dialog. Samtidigt får vi inte vända bort blicken och ignorera kränkningar av mänskliga rättigheter bara för att handelsförbindelserna är så viktiga.
Charles Goerens, för ALDE-gruppen. – (FR) Herr talman! Enligt frivilligorganisationernas beräkningar finns det fler än tusen arbetsläger, där 3–5 miljoner människor sitter fängslade och där nästan alla av dessa har anklagats för att utgöra ett hot mot statens säkerhet. Det förekommer även anklagelser om organhandel. Även om denna förteckning inte är uttömmande är den trots allt mycket oroande. Tvångsarbetslägren i Kina är en verklig skamfläck.
Trots det har det internationella samfundets reaktioner hittills varit ganska milda. Vi förväntar oss faktiskt att EU ska berätta att det vidtar kalkylerade åtgärder, men åtgärder som trots allt leder till att Kinas samtliga handelspartner kan visa upp en enad front och tvinga Kina till eftergifter. Vi har redan inrättat arbetsgrupper för mindre viktiga utmaningar.
Marek Henryk Migalski, för ECR-gruppen. – (PL) Herr kommissionsledamot! Även jag sällar mig till dem som är lite besvikna på ert anförande, eftersom denna fråga borde vara en central fråga för oss. Det finns uppskattningsvis 7 miljoner människor i dessa arbetsläger. Dessa personer utsätts ofta för förföljelser på grund av sina religiösa eller politiska åsikter. Vi har ett moraliskt och politiskt ansvar att reagera på detta.
När man diskuterar detta fängelsesystem är det verkligen svårt att undvika att tankarna går till de sovjetiska gulagerna, och lägrens namn får en också att tänka på den berömda inskriptionen vid det nazistiska koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, ”Arbeit macht frei”, eftersom laogai betyder ”Reform genom arbete”. Därför kan vi inte bara ignorera denna fråga, och den bör absolut ingå som en central fråga i diskussionerna mellan EU och Kina. Enligt min uppfattning bör den även ingå i varje medlemsstats diskussioner med Kina. Detta är en central fråga och jag uppmanar kommissionsledamoten att föra upp denna fråga på dagordningen vid varje möte med de kinesiska myndigheterna.
Marie-Christine Vergiat, för GUE/NGL-gruppen. – (FR) Herr talman! Vi vet alla hur situationen ser ut i Kina när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Vi har precis diskuterat den europeiska grannskapspolitiken. Dessa två saker har en sak gemensamt, ekonomisk realism sätts främst.
I EU-ledarnas ögon är Kina först och främst en stor marknad. Därför får vi inte göra de kinesiska myndigheterna upprörda så att de kanske stänger sina gränser för oss. Det spelar ingen roll att det fortfarande råder samma politiska förtryck som tidigare. Jag tillhör dem som inte har glömt offren för massakern på Himmelska fridens torg. Jag har inte glömt alla dem som tynar bort i fängelser, i arbetsläger eller till och med betalar med sina liv i sin kamp för demokrati och mänskliga rättigheter.
Laogai-systemet är en fruktansvärd symbol för vad som sker i Kina. Ni påminde oss än en gång om att kommissionen fäster stor vikt vid mänskliga rättigheter. Herr kommissionsledamot! Göm er då inte bakom tekniska överväganden. Nöj er inte längre med att tala med den kinesiska regeringen. Ni vet mycket väl hur den kinesiska regeringen tar emot ert budskap. För dem är diskussioner i denna fråga något som de måste härda ut.
I ert inledande anförande gjorde ni mycket lite för att besvara de frågor som mina kolleger har ställt. Ni sade i själva verket inget konkret, och göm er inte bakom det faktum att det finns arbetsläger i andra länder. Ni säger att Kina håller på att moderniseras. Jag säger att det beror på ur vems perspektiv man ser det.
Jag är långtifrån någon USA-vän. I detta fall anser jag emellertid att vi åtminstone borde göra samma sak som Förenta staterna. När det gäller säkerhet och den så kallade kampen mot terrorism har vi inga problem att samarbeta med Förenta staterna, även om det får negativa effekter för EU-medborgarna. Varför klarar EU inte att göra samma sak när det handlar om att respektera mänskliga rättigheter?
Herr kommissionsledamot! När kommer EU att förbjuda import av produkter från laogai-arbetsläger?
Lorenzo Fontana, för EFD-gruppen. – (IT) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi förväntade oss mer av ert anförande eftersom vi förväntade oss en starkare reaktion i denna fråga. Vi kan inte tillåta att mänskliga rättigheter underställs ekonomin, i så fall har EU förlorat sin mening.
Det finns miljontals människor i dessa laogai-arbetsläger, miljontals människor vars mänskliga rättigheter kränks. Framför allt får vi inte glömma att detta även är ett problem för EU:s ekonomi. När dessa produkter anländer till vår marknad skapar de även en orättvis konkurrens, vilket leder till ekonomisk kris även i Europa. Minskad konkurrenskraft och dumpning är andra konsekvenser. Trots vad den kinesiska regeringen har sagt och gjort under åren visar detta tydligt att det inte finns några förbättringar i sikte på detta område.
Laogai-arbetslägren fortsätter att existera och miljontals människor, som representerar minoriteter i dessa länder, får tyvärr sina rättigheter kränkta. Vi anser, och jag hoppas, att diplomatiska insatser och samråd nu ska ge vika för en stark reaktion från EU:s sida, som innebär en beslutsam kamp mot import av produkter från laogai-arbetsläger, kanske med Förenta staternas åtgärder som mall.
Daniel Caspary (PPE). – (DE) Herr talman! Vi känner alla till att nätet av laogai-arbetsläger är en fasad för ett avskyvärt system av tvångsarbetsläger i Kina. Enbart själva förekomsten av dessa arbetsläger är något som inte kan tolereras, men det är stötande att så många av de produkter som tillverkas där hittar fram till våra butiker. Dessa arbetsläger används inte bara som en del av fängelsesystemet, utan gör det även möjligt för den kinesiska regeringen att göra vinster och skaffa sig ekonomiska fördelar. Återigen är detta en situation som inte kan tolereras. Hur kan vi vara säkra på att vissa av produkterna från dessa arbetsläger inte kommer att delas ut som presenter till den delegation från EU som ska besöka Kina om 14 dagar? Jag tror inte jag skulle kunna smälta det.
Herr Füle! Jag är mycket besviken på vad ni hade att säga. I stället för att äntligen betona denna fråga och komma med lösningar har ni meddelat att kommissionen först tänker ta reda på vilka andra länder som använder kritiserade fängelser för att tillverka produkter som når våra marknader. Ni bör ta itu med ett problem ordentligt. När ni har löst det problemet kan vi gå vidare till nästa. Vi bör undvika att försöka gapa över för mycket på en gång utan bör i stället en gång för alla gå till botten med detta problem.
Jag uppmanar kommissionen och rådet att äntligen se till att produkterna från dessa läger inte längre kommer att säljas i en enda butik i EU. Vi vill inte ha sådana produkter i Europa. Som redan har påpekats flera gånger har våra vänner i Förenta staterna hittat ett sätt att förbjuda dessa produkter i sina butiker. Jag uppmanar kommissionen att se till att dessa blodbesudlade produkter inte längre når våra marknader. Jag är för ett gott partnerskap med Kina, men dessa läger och andra frågor kommer alltid att störa våra relationer.
Gesine Meissner (ALDE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Ni konstaterade att mänskliga rättigheter är en del av EU:s grundläggande värden. I december förra året undertecknade vi Lissabonfördraget och den rättsligt bindande stadgan om mänskliga rättigheter som är knuten till detta. Det ni har sagt är helt korrekt och av stor vikt. Vi måste försvara dessa mänskliga rättigheter överallt och vi måste låta dessa principer vägleda våra handelsåtgärder.
Som ni har påpekat är detta en svår fråga. Som redan nämnts finns det emellertid redan en förteckning över arbetsläger som tillverkar laogai-produkter. Här har jag en bok med all relevant information. Den visar vilket fängelse som tillverkar vilken produkt och under vilket handelsnamn. Det går med andra ord att ta reda på dessa uppgifter. Det är därför stiftelsen för forskning kring laogai, som både är aktiv på internationell nivå och inom EU – jag säger detta för att hedra stiftelsens ordförande Peter Müller som besöker oss i dag – har skrivit till kommissionsledamot Karel De Gucht och uppmanat honom att göra det möjligt för FN:s särskilde sändebud att besöka vilket läger han vill och att undersöka om det går att tillfälligt avbryta den förmånliga tullbehandlingen av sådana produkter. Detta är precis vad Förenta staterna har gjort, vilket visar att de är något modigare än vi i denna fråga. Jag skulle vilja veta vilka framsteg som har gjorts när det gäller kommissionens utlovade undersökning av denna fråga.
(Applåder)
Fiorello Provera (EFD). - (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag skulle vilja lägga till några siffror till de siffror som mina kolleger har citerat. Det finns mer än 1 000 certifierade laogai-arbetsläger, 40–50 miljoner fångar har suttit i laogai-fängelser sedan 1949 och framför allt finns det 314 kommersiella företag som kan kopplas till laogai-fängelser.
Laogai-systemet är ett av de mest förtryckande fängelsesystemen i världen. Det är skapat med de sovjetiska gulaglägren som förebild för att bestraffa motståndare till kommunistregimen, för politiska motiv med andra ord. EU har redan enorma problem att hävda sig i konkurrensen med Kinas produktionssystem, där fackliga standarder, miljöstandarder och konsumentskyddsstandarder överhuvudtaget inte existerar. Om vi accepterar import av varor som har tillverkats av politiska fångar blir vi medbrottslingar, åtminstone moraliskt, till de brott som vi borde hjälpa till att utrota.
Annars bekräftar vi intrycket av att vi är väldigt kritiska mot små länder och väldigt försiktiga i vår kritik av stora länder som Kina. Sammanfattningsvis anser jag att det kommande toppmötet i oktober är en möjlighet att även ta upp detta problem. Herr kommissionsledamot! Jag hoppas att ni inte missar denna möjlighet och att ni återkommer med bättre nyheter.
Cristian Dan Preda (PPE). – (RO) Som ni känner till föreskrivs det i artikel 11 i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter att alla har rätt till en rättvis rättegång. Naturligtvis innebär laogai-systemet, som betyder ”reform genom arbete”, ett flagrant brott mot denna artikel. Som mina kolleger redan har påpekat gör laogai-arbetslägren mer än så. De utsätter personer för tortyr och förnedrande behandling och tvingar dem ibland att hela dagar arbeta, givetvis utan ersättning, i gruvor, på bondgårdar och i fabriker. Enligt undersökningar från människorättsorganisationer utsätts fångarna i laogai-arbetslägren även för misshandel och sexuellt våld och förvägras dessutom läkarvård och ordentlig kost. Import av varor till EU som tillverkats i laogai-systemet måste naturligtvis förbjudas. Jag förespråkar starkt att så sker. Kommissionen kan övervaka förbudet. Pat the Cope Gallagher föreslog tydligt det i sitt anförande.
Å andra sidan anser jag i likhet med andra ledamöter att EU:s företrädare vid högnivåmöten med kinesiska tjänstemän måste gripa varje tillfälle att kräva ett totalförbud för detta förnedrande system.
Cristiana Muscardini (PPE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! De som dyrkar mammon bryr sig inte om om pengarna har blod på sig. Kinas regering använder sig av dessa människors arbetskraft under vidriga förhållanden och fortsätter att exportera blodbesudlade varor till Europa.
Jag tror inte att den moraliska frågan kommer att hjälpa EU att lösa problemet, eftersom EU fortfarande inte har vidtagit några åtgärder för att stoppa importen av sådana varor, och det fortsätter sin handel med Kina, trots att det är medvetet om vad Kina gör och dessa varors ursprung.
Jag befarar att den moraliska frågan inte är tillräckligt intressant för EU. Parlamentet riktar därför en stark uppmaning till kommissionen att återkomma med större beslutsamhet för att på ett tydligt sätt hantera detta problem med Kina. Eftersom Europa har sina egna ekonomiska problem bör vi under tiden åtminstone så snabbt som möjligt röra oss i riktning mot en förordning om ursprungsangivelse. På så sätt kan vi tala om för Kinas regering att om tillverkningen och exporten av varor tillverkade av fångar inte förbjuds kommer vi att betrakta alla kinesiska produkter som blodbesudlade varor.
Tunne Kelam (PPE). – (EN) Herr talman, herr kommissionsledamot! Vi får inte glömma att en stor del av Kinas ekonomiska framgång beror på fängelseekonomin. Laogai-systemet har varit det viktigaste redskapet för massivt politiskt förtryck och har sedan 1949 innefattat omkring 50 miljoner fångar. Fortfarande sitter upp till fem miljoner fångar fängslade i dessa läger. De flesta hålls fängslade under förevändningen att de utgör ett hot mot statens säkerhet. Det storskaliga utnyttjandet av slavarbete i kommunistkinas fängelseläger har blivit en öppen hemlighet. Det har bevisats att de flesta laogai-fängelser drivs i kommersiella företags namn.
Herr kommissionsledamot! Är ni nu strax före toppmötet mellan EU och Kina beredd att följa ordförande Herman Van Rompuys princip om ömsesidighet när det gäller ytterligare åtgärder? Jag håller med om att ni lämnade de flesta av våra frågor obesvarade. Förekommer det exempelvis något samarbete med de amerikanska myndigheterna för att upptäcka laogai-produkter? Har ni studerat parlamentets tidigare resolutioner, där parlamentet förespråkar ett förbud mot försäljningen av laogai-produkter i EU och insisterar på att ytterligare samarbete med Kina bör göras avhängigt av om Peking ratificerar viktiga FN- och ILO-konventioner? Är ni dessutom beredd att avbryta Kinas tullförmåner inom det allmänna preferenssystemet om de kinesiska myndigheterna vägrar? Detta är frågor som vi behöver få svar på.
Martin Kastler (PPE). – (DE) Herr talman! Att fängsla personer i arbetsläger för att de inte har samma åsikter som den styrande regimen är ett brott mot mänsklig värdighet. Slavarbetsläger, omskolningsläger och interneringsläger – allt detta är anakronismer som fortfarande är lika motbjudande på 2000-talet, och det oavsett var i världen de dyker upp. Jag är verkligen besviken på Europeiska kommissionen för att den, mot bättre vetande, har misslyckats med att lägga fram konkreta åtgärder för parlamentets ledamöter för att hantera Kinafrågan, och inte har förklarat hur den tänker sig det framtida samarbetet mellan EU och Kina.
Om Förenta staterna har förteckningar över företag och om det finns böcker som publicerar namnen på företag som man vet fungerar som fasad för interneringsläger, varför har ni då inte tillgång till dessa? Varför har ni tagit på skygglappar? Ni och kommissionen delar ansvaret för det lidande som drabbar dem som har fängslats, i de flesta fall utan en rättvis rättegång. Det är det ingen som kan vilja. Rättsstatsprincipen är en av de grundläggande principerna i såväl Europa som EU. Som ledamot av Europaparlamentet skäms jag över att ha tvingats lyssna till allt vad som har sagts här i dag. Å andra sidan gläder det mig att vi över partigränserna har uppmärksammat rättsstatsprincipens betydelse för frihet och för mänsklig värdighet. Det tackar jag kammaren för.
Michael Theurer (ALDE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Mina kolleger har förklarat att detta är en brådskande människorättsfråga. Importen av dessa produkter till EU bör stoppas. Med tanke på under vilka omänskliga förhållanden produkterna har tillverkats anser jag också att man bör fråga sig om dessa produkter säljs till dumpade priser. Jag anser att vi bör titta på behovet av antidumpningsåtgärder.
Dessutom bör vi i EU klargöra att vi, oavsett de kommersiella frågor som berörs, inte kan acceptera förhållandena i dessa arbetsläger. Naturligtvis bör vi inte bara bry oss om själva produkterna utan även om att förbättra förhållandena för de personer som sitter fängslade i dessa läger och som saknar möjligheter att åberopa rättsstatsprincipen. Vi bör än en gång göra detta mycket klart för Kina.
Eva Lichtenberger (Verts/ALE). – (DE) Tack så mycket herr talman! Herr kommissionsledamot! Ni sade att inom ramen för förbindelserna med Kina är detta en ytterst delikat fråga. Det framgår tydligt. Jag anser emellertid att parter som gör affärer med varandra och som inrättar ett globalt partnerskap inte bara är tvungna att driva igenom sina egna värderingar i förhandlingarna, utan även att dra lämpliga slutsatser. Annars tror jag alla håller med om att en av förhandlingsparterna kan anklagas för hyckleri när den kritiserar förekomsten av dessa läger, som förtjänar att fördömas, samtidigt som man utan att protestera tillåter dessa produkter på sin marknad. Det är en fråga om EU:s trovärdighet. Vi kan inte bara komma med tomma ord. Vi måste även omsätta dessa i konkret handling. Jag tror att en sådan attityd skulle mötas med respekt i Kina, snarare än att förkastas. När allt kommer omkring tas en förhandlingspart vars hyckleri är så uppenbart på avsevärt mindre allvar än någon som är trogen sina värderingar – och till och med agerar utifrån dem.
Charles Tannock (ECR). – (EN) Herr talman! Kina är ett ekonomiskt kapitalistiskt under men är i grund och botten en kommunistisk enpartistat. En av de mer otrevliga aspekterna är de tvångsarbetslägren för ”Reform genom arbete” som kallas laogai. Miljontals dissidenter eller politiska motståndare har skickats till dessa arbetsläger – allt från uigurer till falungongutövare, och tidigare naturligtvis även de som protesterade på Himmelska fridens torg och deras släktingar.
I lägren förekommer avskyvärda, om än inte bevisade, anklagelser om organhandel, i transplantationssyfte, bland fångar som ska avrättas. Det är naturligtvis ett faktum att Kina avrättar tusentals av sina medborgare varje år av olika skäl. Det kan röra sig om allt från svåra brott – som vi kan ha förståelse för – till ekonomiskt sabotage eller till och med koppleri.
Det finns ytterligare en fråga som jag tidigare har tagit upp med kommissionsledamot Peter Mandelson, nämligen oron för att dessa tvångsarbetsläger tillverkar varor. Detta är en anklagelse. En av de varor som specifikt namngavs var gummistövlar, som på något sätt hittade ut på EU:s marknad. Jag har viss sympati för kommissionen eftersom det hittills har varit omöjligt att fastslå eller bevisa detta.
Jaroslav Paška (EFD). – (SK) Laogai-arbetslägren, som har fått sitt namn efter de kinesiska orden ”lao” – som betyder reform – och ”gai” – som betyder arbete – började inrättas i Kina kort efter kommunisternas maktövertagande 1948.
Nästan 50 miljoner kineser har suttit fängslade i dessa läger sedan lägrens tillkomst, och av dessa har endast hälften återvänt hem. Enligt forskningsinstitutet om laogai i Washington finns det för närvarande fler än 1 700 sådana läger i Kina. Mellan 3 och 5 miljoner människor sitter fängslade i dessa läger. Personer skickas oftast till lägren utan rättegång, eftersom det räcker med ett polisbeslut. I lägren fråntar den kinesiska regimen avsiktligt fångarna deras mänskliga värdighet och individualitet, och tvingar släktingar och vänner att skriva brev där de försmår och överger fången. Till slut bryts fången ned av dessa brev, tillsammans med de omänskligt långa förhören, tortyr och 14-timmars hårt arbete varje dag. Fångarna har bara ledigt 3–4 dagar om året. Läkarvård och läkemedel saknas i lägren. De fångar som arbetar utomhus kompletterar sin magra diet med att äta gräs. Lägren tillhandahåller inget privatliv och 5-15 procent av fångarna begår självmord i lägren.
Vi bör därför vidta effektiva åtgärder för att se till att produkter från dessa slavfabriker inte solkar ned den europeiska civilisationens samvete.
Nick Griffin (NI). – (EN) Herr talman! Utsikterna att bli fängslad för åsiktsbrott är chockerande. Till skillnad från de flesta här vet jag det av egen erfarenhet. Den brittiska regeringen har tre gånger försökt att fängsla mig med stöd av yttrandefrihetslagar i vilka det anges att det inte är ett brott att säga sanningen. Därför känner jag stor sympati med de kinesiska, och framför allt tibetanska, dissidenter som tvingas till slavarbete i kommunistiska fångläger.
EU måste vidta åtgärder för att förhindra att dessa varor tillåts underbjuda tillverknings- och lönekostnader i väst. Om man accepterar att varor som tillverkats med hjälp av tvångsarbete innebär orättvis konkurrens går det emellertid inte att undvika att dra samma slutsats om varor som tillverkas av låglönearbetskraft, av arbetstagare som inte tillåts organisera sig fackligt i ett land där det inte finns några miljöskyddskostnader.
Sanningen är att alla varor som tillverkats i Kina utgör orättvis konkurrens. Handeln med Kina är långt ifrån fri utan kostar miljontals arbetstillfällen och förstör vår tillverkningsbas. Det är dags att skydda våra arbetstagare från denna oheliga allians av kommunistiskt tyranni och kapitalistisk girighet.
Andrew Henry William Brons (NI). – (EN) Herr talman! Om det bör eller inte bör vara tillåtet att sälja varor som fångar har tvingats tillverka måste bero på om fångarna har begått riktiga brott, till skillnad från rent politiska. I Kina känner vi naturligtvis exakt till vad dessa brott är. Dessutom måste en sådan tillåtelse att sälja varor tillverkade av fångar bero på om rättssystemet är rättvist och självklart på om fångarna har drägliga förhållanden, vilket sannerligen inte är fallet i laogai-arbetslägren.
Om människor ska eller inte ska tillåtas att köpa dessa varor måste emellertid bero på om det importerande landet vill stänga sina egna fabriker och göra sina egna arbetstagare arbetslösa. Detta bör inte bara gälla för varor som tillverkats av fångar utan för varor från varje låglöneekonomi som våra arbetstagare inte kan förväntas konkurrera med.
Förespråkarna av frihandel i de klassiska ekonomiböckerna säger alltid att frihandel gör världen som helhet mycket rikare. Det betyder emellertid inte att varje land blir rikare. Det betyder sannerligen inte att uppsagda brittiska arbetstagare och uppsagda arbetstagare från andra länder blir rikare. Deras intressen måste komma först.
Štefan Füle, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman, ärade ledamöter! Kinas ekonomiska utveckling saknar motstycke i den moderna ekonomiska historien och Kina spelar en allt viktigare roll på den internationella scenen. Denna roll innebär även skyldigheter, exempelvis respekt för grundläggande friheter och grundläggande arbetstagarrättigheter. Kinas ledare måste leva upp till dessa utmaningar.
Även i dessa svåra tider är Kina och EU naturliga partner. En politik som präglas av närmare förbindelser och dialog med Kina är bästa sättet att lösa dessa frågor, framför allt inom vår dialog om de mänskliga rättigheterna eller mekanismen för ekonomi- och handelsdialog på hög nivå mellan EU och Kina.
Trots det måste vi stå upp för våra värderingar och principer, inklusive när det gäller straffarbete i laogai-fängelser. Som jag nämnde i mitt inledande anförande är kommissionen därför öppen för diskussion om hur man på ett effektivt sätt ska förhindra import av varor som tillverkats med hjälp av straffarbete och vi kommer att fortsätta detta arbete i nära samarbete med Europaparlamentet.
Min kollega, kommissionsledamot Karel De Gucht, hänvisade vid upprepade tillfällen till mänskliga rättigheter här i parlamentet i tisdags förra veckan. Jag kan försäkra parlamentet att mänskliga rättigheter, däribland EU:s önskan om att laogai-systemet ska avskaffas, kommer att tas upp vid toppmötet mellan EU och Kina den 6 oktober.
Till skillnad från Förenta staterna har EU inte antagit ett horisontellt instrument som förbjuder import av varor tillverkade med hjälp av straffarbete. Med tanke på hur svårt det är att identifiera dessa varor är kommissionen beredd att studera hur effektiv den amerikanska lagen är för att förhindra denna typ av import. Jag kommer inte att missa möjligheten att informera de fyra av mina kolleger vars generaldirektorats arbete är kopplat till denna fråga, att parlamentet anser att det är dags att inrätta en arbetsgrupp med företrädare för flera olika generaldirektorat för att grundligare studera denna fråga.