Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 19 oktober 2010 - Strasbourg

9. Röstförklaringar

Muntliga förklaringar

Betänkande: Estévez (A7-0260/2010)

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE). – (ES) Fru talman! Jag vill också tacka föredraganden och rådet för deras arbete med att nå en överenskommelse. Jag ser det som ett betydelsefullt steg i den utveckling och det erkännande som Lissabonfördraget innebär för parlamentet och särskilt fiskeriutskottet, och jag tror att det kommer att bli avgörande för att se till att framtida fiskeriavtal kommer till stånd genom det sedvanliga lagstiftningsförfarandet.

Det är vad jag vill framhålla i denna överenskommelse.

  Jarosław Kalinowski (PPE). – (PL) Kontroll av fartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske är av grundläggande betydelse och bör genomföras effektivt, ändamålsenligt och så ofta som möjligt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt områden där risken för olagligt fiske är som störst. Det är därför vi är i så stort behov av de nya kontrollåtgärder som införs genom den förordning som antagits. De kontrollplaner som används av regionala fiskeorganisationer bör införlivas med EU:s lagstiftning på ett sådant sätt att man undviker de förseningar och juridiska kryphål som uppstår till följd av komplicerade förfaranden. Jag delar också författarens mening att det inte är godtagbart att dessa förseningar motiveras med personalbrist.

  Clemente Mastella (PPE). – (IT) Fru talman! Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag håller med föredraganden om att den kontroll- och tillsynsplan som införs genom konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten snabbt måste införlivas med EU:s lagstiftning. Jag talar särskilt om de nya bestämmelserna om införande av ett nytt system för hamnstatskontroll, som kommer att stänga EU:s hamnar för landning och omlastning av fryst fisk som inte har kontrollerats och befunnits vara laglig av staten i fråga.

Jag är dock övertygad om att en del kompromisslösningar kommer att behöva utvärderas när ändringarna införlivats, och det är viktigt att alla eventuella anpassningar till följd därav genomförs så länge de anses vara möjliga med avseende på själva konventionen.

Rekommendation: Wałęsa (A7-0262/2010)

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE). – (ES) Fru talman! Den här överenskommelsen innebär också en kamp till fiskarnas försvar, bekämpning av olagligt fiske, kontrollåtgärder – som måste styra fiskeripolitiken – och ytterligare ett steg mot ett hållbart fiske.

Den kommer också att medföra högre kontrollnivåer och försvar för fiskarna och sektorn i Europa. Det gläder mig därför mycket att vi nått denna överenskommelse.

  Jarosław Kalinowski (PPE). – (PL) Det grundläggande målet för konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del är ett optimalt utnyttjande av fiskeresurserna i de territorier som omfattas av avtalet. Man bör minnas att avsikten med konventionen är att säkra ett omfattande internationellt samarbete och användning av vetenskaplig forskning för att se till att fiskeresurserna i havet utnyttjas så effektivt som möjligt.

De viktigaste ändringarna av konventionen gäller rationalisering av strukturen för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, ändrad formel för beräkning av budgetbidrag, nya definitioner av olika parters skyldigheter och reform av tvistlösningsförfarandet. Jag håller med föredraganden om att dessa förändringar kommer att gynna EU:s intressen – EU har ju tack vare den aktuella konventionen tillstånd att fiska i dessa områden.

Betänkande: Thomsen (A7-0264/2010)

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE). – (ES) Fru talman! Jag röstade för det här initiativet, för när vi talar om otrygga anställningsförhållanden talar vi återigen om den bristande jämställdhet och den diskriminering som drabbar kvinnor i EU.

Den ekonomiska krisen har lett till ännu större brister i jämställdheten eftersom den påverkat de mer lågavlönade arbeten som främst utförs av kvinnor. Det handlar om hushållsarbete och vård, som enligt forskarna står för 31,5 procent av arbetstillfällena på företag, inklusive deltidsarbeten. Löneskillnaderna har också samma inverkan i EU, och även arbeten som utförs av kvinnor med utbildning på högre nivå kännetecknas av bristande trygghet.

Avsaknaden av gemensamt ansvar mellan män och kvinnor i hemmet är en av orsakerna till den bristande tryggheten och diskrimineringen. Vi måste arbeta för att se till att vi har barn- och äldreomsorgstjänster av hög kvalitet och att kvinnor får tillträde till arbetsmarknaden på bättre villkor. Jag bör lägga till att invandrarkvinnor gör europeiska kvinnors arbete så att vi kan ta oss in på arbetsmarknaden.

Vi måste kort sagt fortsätta att arbeta för verklig jämställdhet.

  Miroslav Mikolášik (PPE). – (SK) Det har skett ett skifte på arbetsmarknaden från standardiserade till icke-standardiserade anställningsformer, och det är därför nödvändigt att hindra arbetsgivare från att prioritera de billigaste och mest fördelaktiga anställningsformerna, som leder till otrygga arbeten.

Arbetstagare i en utsatt position på arbeten där inte ens grundläggande arbetsmiljökrav uppfylls, och där det inte finns något skydd mot diskriminering, inget socialt skydd och ingen kollektiv representation, måste skyddas mot förnedrande arbetsförhållanden och exploatering. Jag stöder därför skydd för arbetstagare genom införande av sociala minimistandarder för anställda och lika tillgång till hälsovård och ålderspensioner samt garantier för en tillräcklig lön och rimliga arbetstider. Medlemsstaterna bör enligt min mening förhindra att vanliga arbeten blir otrygga genom att införa strikta anställningsbestämmelser.

  Clemente Mastella (PPE). – (IT) Fru talman! Den rådande ekonomiska och finansiella krisen har förvärrat problemet med otrygga anställningsförhållanden för kvinnor. Eftersom de ofta måste förena arbete och familjeåtaganden befinner de sig i en svagare förhandlingsposition, vilket ofta leder till att de får sämre anställningsvillkor.

Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag håller med om att problemet måste bekämpas genom att medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter uppmanas att i stor utsträckning harmonisera sina rättsliga och avtalsmässiga föreskrifter om standardiserat och atypiskt arbete, utan att underskatta den faktiska risken för en eventuell ökning av det odeklarerade arbetet. Vi uppmanar därför kommissionen och samtliga medlemsstater att utarbeta nya konkreta strategier för otrygga anställningsförhållanden med hänsyn till principen om ett jämställdhetsperspektiv på alla områden.

I betänkandet uppmanas kommissionen också att lägga fram ett förslag om tillämpningen av principen om lika lön för män och kvinnor. Vi måste påminna medlemsstaterna om att genomföra direktiv 2006/54/EG utan ytterligare dröjsmål. Därför uppmanar vi medlemsstaterna att underlätta bildande av nätverk för barnomsorg och annan omsorg och att genomföra alla åtgärder som syftar till att möjliggöra heltidsarbete för de kvinnor som väljer detta, så att deras deltagande på arbetsmarknaden ökar och deras ekonomiska oberoende förbättras.

  Andrea Češková (ECR). – (CS) Jag röstade mot antagandet av detta betänkande om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden, eftersom jag anser att deltidsarbete, tillfälligt arbete och andra avtalsformer gynnar kvinnor på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor som tar hand om barn och även vill arbeta. Dessa flexibla arbetsformer är enligt min mening mycket fördelaktiga, och vi bör stödja dem i högre grad så att arbetsgivarna i stället blir intresserade av att utnyttja dem och kvinnorna därmed får större valfrihet.

Jag kan inte heller stödja ett införande av kvoter för barnomsorg, dvs. att exempelvis 33 procent av alla barn upp till tre års ålder ska vara placerade i barnomsorgsinrättningar till 2013. Vi måste främja principen om frihet för familjer och låta dem själva fatta beslut om barnomsorgen.

  Monika Flašíková Beňová (S&D). – (SK) Jag vill ta tillfället särskilt i akt eftersom talmannen var ovillig att ge ordet till alla som ville delta i debatten i går om just detta ämne, som är oerhört viktigt. Britta Thomsens betänkande fäster nämligen uppmärksamheten på de allt otryggare förhållandena för kvinnor på arbetsmarknaden och den försämrade sociala situationen.

Osäkerheten på arbetsmarknaden påverkar kvinnor i allmänhet. Så kallade icke-standardiserade arbeten, oavsett om de finns i tjänstesektorn eller i jordbruket, drabbas först, särskilt i tider av global kris. Eftersom det är främst kvinnor som arbetar inom dessa sektorer är det framför allt de som drabbas av uppsägningar. Det här är ännu ett område där vi måste avvisa marknadens skenbara logik. I rättvisans namn och för att stödja befolkningens köpkraft och efterfrågan krävs positiva ingripanden. Det måste exempelvis bli slut på bruket att ingå avtal utan bestämmelser om arbetstid.

  Mario Pirillo (S&D). – (IT) Fru talman! Den mycket stora majoritet som röstade för betänkandet är en viktig varningssignal från parlamentet om problemet med kvinnors otrygga anställningsförhållanden. I EU är det fortfarande kvinnor som oftast har otrygga arbeten, och situationen förvärras av den internationella kris som drabbar våra länder. EU har alltid visat sitt engagemang för jämställdhetspolitik i specifik lagstiftning som införlivats av medlemsstaterna, och unionen måste fortsätta att göra allt den kan för att åstadkomma verklig jämlikhet i fråga om tillgång till arbete.

Det här initiativbetänkandet sänder en tydlig signal till kommissionen och medlemsstaterna om att de bör avskaffa otryggt arbete och öka det sociala skyddet för kvinnor med otrygga anställningsförhållanden. Jag gratulerar föredraganden Britta Thomsen.

  Anna Záborská (PPE). – (SK) Jag stödde betänkandet, om än med vissa reservationer. Betänkandet belyste också mitt betänkande från den föregående sammanträdesperioden om fattigdom bland kvinnor i EU, vilket är viktigt. Det är ett exempel på att vi tar situationen med anställningsrisker på allvar.

Många kvinnor och familjer undrar om de europeiska politikerna har en praktisk lösning och konkreta strategier för sociala problem. Politiker bör inte lägga sig i ekonomin. Ekonomisk frihet är ett av den gemensamma marknadens kännetecken. Men om vinstmotiven leder till att vissa företag kräver av sina anställda att de arbetar under riskfyllda och otrygga förhållanden måste lagstiftarna resa hinder mot detta. Vi måste slutligen erkänna att kvinnors hemarbete inte heller är tillräckligt tryggt. Försäkringsbolagen har redan räknat på det, och nu är det politikernas tur. Jag vill uppmana kommissionen att lägga fram förslag om erkännande av kvinnors hemarbete som en icke-monetär investering i nationellt välstånd.

  Mario Borghezio (EFD). – (IT) Fru talman! Det här är ett betänkande av stor betydelse för skyddet av kvinnor. EU-institutionerna gör dock det stora felet att inte leva som de lär. I fredags och lördags hölls ett möte med dignitärer från Europas största frimurarloger, där kommissionens ordförande José Manuel Barroso, Europaparlamentets talman och ordförande Herman Van Rompuy deltog. Ändå sades inte ord om att de flesta av dessa loger inte tillåter kvinnor att bli medlemmar. Allvarligare var att mötet hölls i Europaparlamentets lokaler, bakom stängda dörrar, och inte ens parlamentets egen personal släpptes in. Allt detta strider mot de öppenhetsprinciper som bör vara vägledande för all verksamhet vid EU-institutionerna.

Skriftliga förklaringar

Betänkande: Simpson (A7-0217/2010)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag välkomnar det här förslaget, eftersom syftet är att göra datainsamling efter godstyp obligatorisk för statistik över sjötransporter, vilket kan vara till hjälp vid genomförande och övervakning av strategin för att främja sammodalitet. När det gäller öar bör detta innebära ökat stöd till en kombination av sjö- och lufttransport, eftersom det är de enda transportmedel som står till buds. Denna statistiska undersökning skulle också möjliggöra en större förståelse för de yttersta randområdenas kostnader, när det gäller både gods och passagerare. De kostnaderna kan påverka beslut om annan politik, t.ex. transeuropeiska nät och, framför allt, ”sjömotorvägar”, som bör innefatta sjötransport både mellan öar och mellan öar och det europeiska fastlandet. Jag vill bekräfta mitt stöd för föredragandens åsikt om möjligheten att anpassa de gällande bestämmelserna till de nya regler om delegerade akter som införts genom Lissabonfördraget, i syfte att stärka parlamentets befogenheter på det här området.

  Alfredo Antoniozzi (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstar för Brian Simpsons betänkande eftersom jag anser att förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss är till stor nytta. Att samla in data efter godstyp är i själva verket redan obligatoriskt för unionens statistik över transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar.

Som tydligt sägs i betänkandet ”skulle en omfattande och enhetlig statistik efter godstyp för alla transportsätt vara till hjälp vid genomförande och övervakning av strategin för att främja sammodalitet, dvs. möjligheten att optimalt kombinera olika slags transporter inom samma transportkedja och modernisera godslogistiken”.

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag stöder det här förslaget till förordning, som syftar till att ändra det gällande direktivet så att datainsamling efter godstyp blir obligatorisk för statistik över sjötransporter. Dessa uppgifter samlas för närvarande in frivilligt av 18 medlemsstater. Att samla in data efter godstyp är dessutom redan obligatoriskt för unionens statistik över transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar. Datainsamlingen kommer att möjliggöra jämförelser mellan transportsätt och göra det möjligt att kombinera olika slags transporter inom samma transportkedja och modernisera godslogistiken. Insamlingen av relevanta uppgifter anses inte medföra ytterligare bördor för uppgiftslämnarna, eftersom de berörda medlemsstaterna bör kunna sammanställa uppgifterna genom att utnyttja befintliga uppgiftskällor (t.ex. tullhandlingar).

  Alain Cadec (PPE), skriftlig. – (FR) Direktiv 2009/42/EG, som gäller i dag, innehåller bestämmelser om frivillig datainsamling för statistik om sjötransporter. Ändringarna av direktivet innebär att datainsamling efter godstyp blir obligatorisk. Jag är nöjd med ändringen, som inte medför några ytterligare bördor, eftersom medlemsstaterna bör kunna sammanställa uppgifter från befintliga källor.

Det är rimligt att de här reglerna blir obligatoriska för sjötransporter, eftersom de redan är obligatoriska för transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar. Jag välkomnar dessutom föredragandens införande av ändringar gällande genomförandet av förordningen i enlighet med förfarandet med delegerade akter. Parlamentet bör utnyttja detta nya privilegium enligt Lissabonfördraget.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag håller med om att det är av avgörande betydelse att det finns fullständig, standardiserad statistik efter godstyp för alla transportsätt. Uppgifterna kommer att vara till hjälp vid genomförande och övervakning av strategin för att främja sammodalitet, dvs. möjligheten att optimalt kombinera olika slags transporter inom samma transportkedja och modernisera godslogistiken. Jag anser att unionsstatistik bör samlas in över alla transportsätt enligt gemensamma begrepp och standarder, för att uppnå största möjliga jämförbarhet mellan de olika transportsätten.

  David Casa (PPE), skriftlig. – (EN) Det här handlar om insamling och registrering av uppgifter om sjöfart i medlemsstater med kust. Förslaget kommer att förändra det sätt på vilket uppgifter samlas in genom att de kommer att ordnas efter godstyp, såsom redan är fallet när det gäller andra transportsätt. Jag anser att det är en positiv utveckling och har inga betänkligheter mot att stödja föredraganden.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Även om den inre marknaden förklarades vara fullbordad för en tid sedan visar de kvarstående skillnaderna mellan de olika anslutningspunkterna för gods och personer att dess gränser fortfarande har nationell karaktär. Medlemsstaterna kanske har beslutat att ge efter för EU-institutionerna på den punkten, men sådana skillnader, som straffar vissa områden och gynnar andra, får inte finnas kvar. De nya bestämmelserna som syftar till att harmonisera behandlingen av personer och gods är ytterligare ett steg på vägen mot en fullständigt integrerad inre marknad i EU.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) EU:s medlemsstater måste hjälpa till med att upprätta en euroepisk databas med månatliga uppgifter om gods- och passagerartransport till sjöss och om de fartyg som används. Det kommer att göra det möjligt för EU:s specialisttjänst Eurostat att samla in EU-statistik för varje transportsätt i enlighet med EU-standarder. Med hjälp av de uppgifterna kommer sedan ett integrerat europeiskt system med statistik på området att kunna inrättas, i syfte att åstadkomma största möjliga jämförbarhet mellan de transportsätt som används i EU-länderna.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Det här förslaget syftar till att göra datainsamling efter godstyp obligatorisk för statistik över sjötransporter och att standardisera typen av uppgifter som sammanställs och behandlas i de 27 medlemsstaterna. Som föredraganden säger skulle en omfattande och enhetlig statistik efter godstyp för alla transportsätt vara till hjälp vid genomförande och övervakning av strategin för att främja sammodalitet, dvs. möjligheten att optimalt kombinera olika slags transporter inom samma transportkedja och modernisera godslogistiken.

Eftersom säkra och effektiva godstransporter är av stor betydelse för den internationella handeln stöder jag kommissionens förslag.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Syftet med det här förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning är att ändra direktiv 2009/42/EG så att datainsamling efter godstyp blir obligatorisk för statistik över sjötransporter. Dessa uppgifter samlas för närvarande in frivilligt av 18 medlemsstater. Fem medlemsstater har ingen kust och tillhandahåller inte data enligt det direktivet. För de flesta uppgiftslämnare kommer insamlingen av relevanta uppgifter inte att medföra ytterligare bördor, eftersom de berörda medlemsstaterna bör kunna sammanställa uppgifterna genom att utnyttja befintliga uppgiftskällor (t.ex. tullhandlingar). Jag röstade för betänkandet, eftersom jag håller med om att det behövs fullständig och standardiserad statistik efter godstyp för alla transportsätt för att generella jämförelser ska kunna göras inom EU.

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Förslaget till förordning syftar till att göra datainsamling efter godstyp obligatorisk för statistik över sjötransporter. Föredraganden anser att insamlingen av relevanta uppgifter inte kommer att medföra ytterligare bördor för de flesta uppgiftslämnare, eftersom de berörda medlemsstaterna bör kunna sammanställa uppgifterna genom att utnyttja befintliga uppgiftskällor (t.ex. tullhandlingar). Att samla in data efter godstyp är dessutom redan obligatoriskt för unionens statistik över transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar.

Vi håller med om att statistik efter godstyp för alla transportsätt, gods och passagerare kommer att ge information som kan vara till hjälp vid utformningen av en strategi för driftskompatibilitet och sammodalitet, dvs. möjligheten att optimalt kombinera olika slags transporter inom samma transportkedja och bidra till modernisering och rationalisering av godslogistiken och främjande av dess hållbarhet. Detta är givetvis beroende av den tillgängliga statistikens jämförbarhet, som kräver en viss harmonisering av standarder och begrepp.

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. – (EN) Det här förslaget syftar helt enkelt till att göra datainsamling efter godstyp obligatorisk för statistik över sjötransporter. Det har redan gjorts när det gäller transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar i EU, och det skulle bidra till en förbättrad harmonisering på detta område. Datainsamlingen kommer inte att medföra ytterligare bördor för uppgiftslämnarna.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Syftet med den här texten är att ändra direktiv 2009/42/EG så att datainsamling efter godstyp blir obligatorisk för statistik över sjötransporter. Dessa uppgifter samlas för närvarande in frivilligt av 18 medlemsstater. Fem medlemsstater har ingen kust och tillhandahåller inte data enligt det direktivet. För de flesta uppgiftslämnare kommer insamlingen av relevanta uppgifter inte att medföra ytterligare bördor, eftersom de berörda medlemsstaterna bör kunna sammanställa uppgifterna genom att utnyttja befintliga uppgiftskällor (t.ex. tullhandlingar). Att samla in data efter godstyp är redan obligatoriskt för unionens statistik över transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar. Unionsstatistik bör samlas in över alla transportsätt enligt gemensamma begrepp och standarder, för att uppnå största möjliga jämförbarhet mellan de olika transportsätten, och jag röstade därför för texten. En omfattande och enhetlig statistik efter godstyp för alla transportsätt skulle dessutom vara till hjälp vid genomförande och övervakning av strategin för att främja sammodalitet.

  Alexander Mirsky (S&D) , skriftlig. – (LV) Jag stödde till fullo Brian Simpsons betänkande. Jag håller med om att uppgifter om fördelningen efter godstyp är nödvändiga för statistiken över sjötransporter. Denna statistik kommer att ge exportörer och importörer möjlighet att utforma det bästa systemet för godstransporter. Det betyder att den europeiska befolkningens kostnader för varor kommer att minska och att exportörernas prissättning av varor från tredjeländer kommer att bli effektivare. Den här typen av statistiska uppgifter kommer att bidra till att undvika oförutsedda kostnader och kommer att främja omsättningen av både inhemska varor och varor utifrån. Jag skulle dessutom vilja att statistiska uppgifter av det här slaget infördes även för luftfrakt.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) För att åtgärder ska kunna vidtas krävs statistik, eftersom den ger uppgifter som kan ligga till grund för beslut. När det gäller insamling av statistiska uppgifter är det dock alltid viktigt att upprätthålla en balans mellan den nödvändiga uppgiftsinsamlingen och de administrativa kostnaderna. Hittills har uppgifter om gods- och passagerarbefordran samlats in frivilligt av 18 medlemsstater. Det är rimligt om de relevanta uppgifterna verkligen inte medför någon ytterligare börda, dvs. om medlemsstaterna verkligen har möjlighet att sammanställa dessa uppgifter genom att utnyttja befintliga uppgiftskällor. Att samla in fullständig statistik över gods- och passagerarbefordran för allt gods och för alla transportsätt för att möjliggöra jämförelser är enligt min mening överdrivet med tanke på de administrativa kostnader det innebär. Det var därför jag röstade som jag gjorde.

  Wojciech Michał Olejniczak (S&D), skriftlig. – (PL) I betänkandet föreslås en rad ändringar som syftar till att anpassa bestämmelserna om det föreskrivande förfarandet med kontroll till de nya bestämmelser om delegerade akter som införts genom Lissabonfördraget. Föredragandens mål var att göra ändringar av EU-direktivet om datainsamling efter godstyp för statistik över sjötransporter. Dessa uppgifter samlas för närvarande in frivilligt av 18 medlemsstater. Fem medlemsstater har ingen kust och tillhandahåller inte data enligt det direktivet.

Det bör nämnas att insamlingen av relevanta uppgifter inte medför ytterligare bördor för uppgiftslämnarna, eftersom de berörda medlemsstaterna bör kunna sammanställa uppgifterna genom att utnyttja befintliga uppgiftskällor (t.ex. tullhandlingar). Att samla in data efter godstyp är obligatoriskt för unionens statistik över transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar. Med tanke på behovet av att skapa effektiva, samordnade och miljövänliga kommunikations- och transportnät (sjötransporter, landtransporter och transporter på inre vattenvägar) är åtgärder som rör insamling och analys av uppgifter för alla transportsätt synnerligen relevanta.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för Simpsonbetänkandet eftersom ändringen av direktiv 2009/42/EG innebär att sista handen läggs vid den relevanta lagstiftningen om insamling av data om gods- och passagerartransport från och inom EU. Tidigare var datainsamling obligatorisk bara för transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar, men i och med ändringen av direktivet blir det obligatoriskt även för sjötransport, vilket kommer att ge en rad uppgifter om inkommande och utgående gods som korsar våra gränser. Sådana uppgifter är av stor betydelse inte bara för statistikändamål. Genomförandet av ändringarna av direktivet kommer också att innebära att vi får uppgifter om sjötransport med början nästa år, vilket kommer att möjliggöra ökad insyn i fråga om de typer av gods som transporteras. Transporten av specifika varor kommer också att bli effektivare, eftersom jämförbarheten kommer att göra det möjligt att finna det effektivaste transportsättet för varje enskilt varuslag.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Syftet med det här förslaget är att införa obligatorisk datainsamling efter godstyp för statistik över sjötransporter. Dessa uppgifter samlas för närvarande in helt frivilligt av 18 medlemsstater för sjötransporter, och att samla in data efter godstyp är redan obligatoriskt för unionens statistik över transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar.

En omfattande och enhetlig statistik efter godstyp för alla transportsätt, även sjötransport, skulle vara till hjälp vid genomförande och övervakning av strategin för att främja sammodalitet, dvs. möjligheten att optimalt kombinera olika slags transporter inom samma transportkedja och modernisera godslogistiken.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Syftet med det här förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning är att ändra direktiv 2009/42/EG så att datainsamling efter godstyp blir obligatorisk för statistik över sjötransporter. Dessa uppgifter samlas för närvarande in frivilligt av 18 medlemsstater. Fem medlemsstater har ingen kust och tillhandahåller inte data enligt det direktivet. För de flesta uppgiftslämnare kommer insamlingen av relevanta uppgifter inte att medföra ytterligare bördor, eftersom de berörda medlemsstaterna bör kunna sammanställa uppgifterna genom att utnyttja befintliga uppgiftskällor (t.ex. tullhandlingar). De gröna/Europeiska fria alliansen har röstat för förslaget.

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. – (PT) Jag anser att obligatorisk datainsamling efter godstyp för sammanställning av statistik över sjötransport är av avgörande betydelse för främjandet av sammodalitet och möjligheten att kombinera olika transportsätt. Eftersom det redan är obligatoriskt att samla in data för statistik över andra transportsätt – väg, järnväg och inre vattenvägar – anser jag att det är lämpligt med en gemensam ram som innefattar sammanställning av statistik över sjötransporter, och det kan också bidra till att säkra största möjliga jämförbarhet mellan de olika transportsätten.

Översynen av direktiv 2009/42/EG bör i enlighet med kommissionens förslag gå i denna riktning och gälla uppgifter från och med 2011, i överensstämmelse med den frivilliga praxis som redan tillämpas av 18 EU-medlemsstater.

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. – (LT) Mina damer och herrar! Frågan om systematisk insamling av statistiska uppgifter är särskilt viktig för oss. I Litauen är det bara en liten del av allt befordrat gods som transporteras till sjöss, och mycket mer kan därför åstadkommas på det här området. Dessutom har även vår kustturism stor tillväxtpotential. Genom att modernisera transportlogistiken och främja sammodalitet, dvs. kombinera olika slags transporter inom samma transportkedja, har vi möjlighet att öka välståndet i Östersjöregionen. Det är särskilt viktigt för att upprätthålla konkurrenskraften hos EU:s hamnar, t.ex. den i Klaipėda i Litauen, i framtiden. Ett närmare samarbete mellan de baltiska länderna kommer att bidra till att föra dem närmare varandra och till att göra vår regions marknad mer harmonisk och lättillgänglig för hela EU. De baltiska länderna är i dag i stor utsträckning isolerade från det europeiska transportnätet. Trafiken mellan de baltiska länderna kommer förhoppningsvis att fördubblas till 2020, och vi måste därför ta itu med bristen på lämplig infrastruktur och tillgänglighet. Framför allt måste vi se till att datainsamlingen inte medför en ytterligare börda för medlemsstaterna. Vi har inget att förlora.

Betänkande: Matera (A7-0270/2010)

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Danmark ansökt om bidrag för 951 uppsägningar vid 45 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 28 (tillverkning av maskiner och utrustning) i Nuts II-regionen Nordjylland, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag och parlamentets ändringsförslag. Jag håller också med om att motiveringsdelen av kommissionens förslag bör innehålla tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, i enlighet med parlamentets krav.

  David Casa (PPE), skriftlig. – (EN) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en viktig strukturfond i EU, som gör det möjligt för oss att hjälpa arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de globala trendernas skiftningar. Detta har hänt i ett antal EU-medlemsstater, t.ex. i Spanien, där fonden visat sig vara till särskilt stor nytta. Mot den bakgrunden stöder jag de beslut som föredraganden lagt fram och har beslutat att rösta för betänkandet.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) Mot bakgrund av strukturförändringarna inom den internationella handeln är det av grundläggande betydelse att den europeiska ekonomin effektivt kan tillämpa instrumenten för att stödja drabbade arbetstagare och ge dem möjlighet till ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden. Med tanke på att Danmark ansökt om bidrag för 951 uppsägningar vid 45 företag i regionen Nordjylland hänvisar jag till de skäl jag angav i min röstförklaring gällande utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i den spanska regionen Katalonien som förklaring till min röst för det här betänkandet.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Det här är en resolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

Industrierna för tillverkning av maskiner och utrustning för sjöfartssektorn i den danska regionen Nordjylland överraskades av marknadsförändringarna och den globala kreditåtstramningen. Orderingången har minskat dramatiskt, vilket lett till uppsägningar vid över 40 företag.

I regioner som Nordjylland, som i hög grad är beroende av en enda sektor, går marknadens återhämtning och omplaceringen av arbetskraften på andra verksamhetsområden ofta långsammare och är besvärligare. Jag anser att det är motiverat att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i det här fallet.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på de sociala effekterna av den globala ekonomiska krisen, som särskilt påverkar sysselsättningen, är ett korrekt utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter av central betydelse för att lindra den svåra situationen för många enskilda och familjer i EU och bidra till deras sociala återintegrering och deras yrkesmässiga utveckling. Samtidigt ger fonden nya resurser för att tillgodose företagens behov och stimulera ekonomin. Danmarks åtgärdsplan för att hjälpa 951 personer som sagts upp från 45 företag som tillverkar maskiner och utrustning i den lilla regionen Nordjylland faller inom samma ramar. I det här fallet var 40 procent av de uppsagda arbetstagarna yrkesarbetare inom manuellt arbete, metallurgi och mekanisk konstruktion, och 33 procent av arbetstagarna klassificerades som arbetare utan yrkesutbildning. Den här situationen visar tydligt att det finns behov av effektiv teknisk och yrkesmässig bedömning av de personer som drabbas av den globala krisen. Jag hoppas därför att EU-institutionerna kommer att fördubbla sina insatser för att genomföra åtgärder som påskyndar och förbättrar utnyttjandet av sådana viktiga resurser som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som i dag har mycket låg utnyttjandegrad. I år motsvarade ansökningarna endast 11 procent av de 500 miljoner euro som finns tillgängliga.

  Estelle Grelier (S&D), skriftlig. – (FR) Än en gång har parlamentet ombetts att godkänna utbetalning av stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av krisen eller omlokaliseringar. Än en gång kommer detta stöd att tas från budgetposter som ursprungligen avsatts för andra EU-program, eftersom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inte har några egna medel inom den nuvarande budgetramen.

För att få ett slut på denna situation arbetade jag, i samband med utarbetandet av 2011 års budget, för att inrätta en post med särskilda betalningsbemyndiganden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Ett belopp på 50 miljoner euro godkändes därför av parlamentet vid omröstningen i samband med den första behandlingen av budgeten den 20 oktober 2010.

Detta belopp, som är symboliskt jämfört med de årliga behoven, måste ännu bekräftas, eftersom Europeiska rådet från början förkastade förslaget om att ge Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter egen finansiering. Jag kommer därför att fortsätta att hålla ett öga på den här frågan, med förhoppningen att få till stånd budget- och lagstiftningsmässig konsolidering av denna mekanism.

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. – (DE) Jag måste uppriktigt gratulera Barbara Matera till sammanlagt fyra betänkanden om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Utvidgningen av tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till att även innefatta arbetstagare var ett viktigt steg för att göra det möjligt för oss att direkt stödja EU-medborgare. Fonden är avsedd att hjälpa dem som överraskats av globaliseringens effekter. För att de pengar som ställs till förfogande också ska kunna utnyttjas effektivt måste de komma fram snabbt och målinriktat. Det är det enda sättet att hjälpa EU-medborgare och öka förtroendet för EU.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för Danmark, eftersom jag ser det instrumentet som en värdefull resurs för stöd till arbetstagare som råkat i svårigheter på grund av den ekonomiska krisen.

Fonden inrättades 2006 för att ge konkret stöd till arbetstagare som sagts upp antingen i anslutning till att deras företag omlokaliserats eller, efter 2009 års ändring, på grund av den ekonomiska krisen, för att stödja deras återinträde på arbetsmarknaden. Dagens omröstning gällde en ansökan om stöd från fonden för 1 122 arbetstagare vid 45 maskintillverkningsföretag i regionen Nordjylland, till ett belopp av 7 521 359 euro.

Sammanfattningsvis välkomnar jag antagandet av betänkandet, som visar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en användbar och effektiv resurs för att bekämpa arbetslöshet till följd av globalisering och den ekonomiska krisen.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Jag röstade för det här betänkandet om att utnyttja medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för de 951 uppsägningar som ägt rum vid 45 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 28 (tillverkning av maskiner och utrustning) i Nuts II-regionen Nordjylland. Fonden erbjuder kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av följderna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln, och hjälp med återintegrering på arbetsmarknaden. Danmark har ansökt om medel från fonden för uppsägningar inom bilindustrin som är förenliga med förordningen om fonden. Nu måste det säkras att fonden stöder återinträde på arbetsmarknaden för övertaliga arbetstagare, trots att stöd från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

  Alexander Mirsky (S&D) , skriftlig. – (LV) Det är mycket viktigt att inte inta en låt gå-attityd till arbetslöshetsfrågan. På det här området är det väsentligt att människor känner att de får stöd både från nationella regeringar och från EU som helhet. Jag röstade för, man jag är ändå osäker på hur stödbeloppet ska fördelas. Varför får Nederländerna omkring 3 000 euro för varje uppsägning, medan Spanien får 1 000 euro och Danmark 7 000 euro? Är omskolning sju gånger dyrare i Danmark än i Spanien? Trots denna oerhört förvirrande fråga måste jag hålla med föredraganden Barbara Matera om att utbetalningen av detta finansiella stöd är en nödvändig och läglig åtgärd. Det är synd att Lettlands regering inte deltagit i det här sammanhanget och inte lämnat in någon ansökan. I dag finns det 180 000 arbetslösa i Lettland.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Danmark ansökt om bidrag för 951 uppsägningar vid 45 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 28 (tillverkning av maskiner och utrustning) i Nuts II-regionen Nordjylland, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag och parlamentets ändringsförslag.

Jag vill framhålla följande som särskilt betydelsefullt: 1) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter stöder återintegrering av arbetstagare som blivit övertaliga på arbetsmarknaden, utan att frita företagen från deras ansvar. 2) När det gäller utnyttjandet av fonden har kommissionen föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden, utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, som parlamentet krävt. 3) En utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013. 4) Kommissionens förslag innehåller uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket också ligger i linje med parlamentets krav.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Danmark ansökt om bidrag för 951 uppsägningar vid 45 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 28 (tillverkning av maskiner och utrustning) i Nuts II-regionen Nordjylland, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag och parlamentets ändringsförslag. Jag håller också med om att motiveringsdelen av kommissionens förslag bör innehålla tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, i enlighet med parlamentets krav.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) I och med den här omröstningen noterar Europaparlamentet att Danmark ansökt om bidrag för 951 uppsägningar vid 45 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 28 (tillverkning av maskiner och utrustning) i Nuts II-regionen Nordjylland. Ansökan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. I resolutionen uppmanar Europaparlamentet de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk. Parlamentet påminner om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D), skriftlig. – (RO) CESA (Community of European Shipyards’ Associations) räknar med att den globala efterfrågan inom varvsindustrin kommer att sjunka till 2014 till följd av den globala finanskrisen, och att varvsindustrin i framtiden kommer att omlokaliseras till områden med lägre kostnader, särskilt till regioner i Asien. Eftersom EU inte har någon politik för stöd till sjöfartssektorn är det osannolikt att produktionsnivåerna kommer att återgå till de nivåer som rådde före den pågående krisen. I min egen stad Galaţi drabbas även Damen Shipyards av effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen, och bara under 2009 blev omkring 600 arbetstagare uppsagda. Ytterligare 500 arbetstagare väntas bli övertaliga 2010. Jag röstade för Europaparlamentets resolution om Danmarks ansökan om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter med ett belopp på 7 521 359 euro för att delfinansiera stödprogrammet för 951 arbetstagare som blivit arbetslösa i regionen Nordjylland mellan den 15 februari 2009 och den 14 november 2009. Uppsägningarna ägde rum i 45 företag som är verksamma inom tillverkning av maskiner och utrustning för varvsindustrin.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Det här handlar om att stödja företag i sektorn för tillverkning av maskiner och utrustning i mittregionen Nordjylland. I denna region på norra Jyllands nordöstra spets blev 951 personer i 45 företag arbetslösa mellan den 15 februari och den 14 november 2009. För att stödja de här arbetstagarnas återinträde på arbetsmarknaden tas ett belopp på 7 521 359 euro i anspråk från fonden.

Betänkande: Matera (A7-0269/2010)

  Alfredo Antoniozzi (PPE), skriftlig. – (IT) Som jag hade tillfälle att förklara i mars i år i samband med omröstningen om Bögebetänkandet är utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som ett användbart instrument för att hantera konsekvenserna av den ekonomiska och finansiella krisen ett mycket värdefullt initiativ som utgör ett konkret gensvar i form av finansiellt stöd. Flera andra ansökningar har godkänts sedan dess, däribland den nu aktuella. Det ser jag som det bästa beviset för nyttan med detta initiativ.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Nederländerna har ansökt om bidrag till följd av 512 uppsägningar vid företaget NXP Semiconductors Netherlands, som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionerna Gelderland och Eindhoven, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag tillsammans med parlamentets ändringsförslag. Jag stöder också kommissionens förslag om en alternativ källa för betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden i samband med utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, efter många påminnelser från parlamentet om att fonden inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister, och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas.

  David Casa (PPE), skriftlig. – (EN) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en viktig strukturfond i EU, som gör det möjligt för oss att hjälpa arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de globala trendernas skiftningar. Det har blivit nödvändigt att ge uppsagda arbetstagare inom elektroniksektorn i Nederländerna tillträde till denna fond. Mot den bakgrunden stöder jag de beslut som föredraganden lagt fram och har beslutat att rösta för betänkandet.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) Stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av omstrukturering och omlokalisering måste vara dynamiskt och flexibelt så att det kan genomföras snabbt och effektivt. Med tanke på att Nederländerna har ansökt om bidrag till följd av 512 uppsägningar vid företaget NXP Semiconductors Netherlands, som är verksamt inom elektroniksektorn i regionerna Gelderland och Eindhoven, och mot bakgrund av de skäl som jag anförde i min röstförklaring om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för den spanska regionen Katalonien, röstar jag för detta betänkande.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Än en gång står vi inför problemet att en stads huvudsakliga industri läggs ned, i det här fallet i Nijmegen. En förvärrande omständighet är att det inte finns några planer på att etablera nya industrier med samma anställningspotential.

Om man tittar på resolutioner som antagits av Europaparlamentet får man en bättre förståelse för problemets omfattning i flera europeiska stater. Dessa stater har ännu inte visat att de är kapabla att åtgärda den bristande samordningen och den förlorade förmågan att dra till sig investeringar och innovation.

Om ingenting görs är jag rädd att ansökningarna om utnyttjande av fonden kommer att mångfaldigas och att fonden i sig kan visa sig vara otillräcklig för att hjälpa arbetstagare som drabbas av plötsliga och oväntade förändringar inom sina respektive branscher.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på den pågående globala ekonomiska och finansiella krisens följder för den industriella aktiviteten och de specifika arbetena inom elektroniksektorn behövs det snarast ett effektivt stödprogram för de 512 arbetstagare som sagts upp från företaget NXL Semiconductors Netherlands, i de nederländska regionerna Gelderland och Eindhoven. Det är värt att framhålla de regionala och sociala effekterna av den minskade aktiviteten vid anläggningen i Nijmegen i provinsen Gelderland, där företaget var den största lokala arbetsgivaren med ett stort antal arbetare utan yrkesutbildning som arbetat i företaget i årtionden. Den här situationen belyser behovet av en plan för att stödja de tidigare anställdas återhämtning och omskolning, så att deras återinträde på arbetsmarknaden underlättas. Jag vill upprepa varningen om behovet av att säkra mekanismer för att underlätta och påskynda EU ländernas utnyttjande av medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för Nederländerna, eftersom jag ser det instrumentet som en värdefull resurs för stöd till arbetstagare som råkat i svårigheter på grund av den ekonomiska krisen.

Fonden inrättades 2006 för att ge konkret stöd till arbetstagare som sagts upp antingen i anslutning till att deras företag omlokaliserats eller, efter 2009 års ändring, på grund av den ekonomiska krisen, för att stödja deras återinträde på arbetsmarknaden. Dagens omröstning gällde en ansökan om stöd från fonden för 1 590 arbetstagare vid NXL Semiconductors Netherlands, ett elektronikföretag i regionerna Gelderland och Eindhoven, till ett belopp av 1 809 434 euro.

Sammanfattningsvis välkomnar jag antagandet av betänkandet, som visar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en användbar och effektiv resurs för att bekämpa arbetslöshet till följd av globalisering och den ekonomiska krisen.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Jag röstade för det här betänkandet om att utnyttja medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för de 512 uppsägningar som ägt rum vid NXL Semiconductors Netherlands, som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionerna Gelderland och Eindhoven. Fonden erbjuder kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av följderna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln, och hjälp med återintegrering på arbetsmarknaden. Nederländerna har ansökt om medel från fonden för uppsägningar inom bilindustrin som är förenliga med förordningen om fonden. Nu måste det säkras att fonden stöder återinträde på arbetsmarknaden för övertaliga arbetstagare, trots att stöd från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Nederländerna har ansökt om bidrag till följd av 512 uppsägningar vid företaget NXP Semiconductors Netherlands, som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionerna Gelderland och Eindhoven, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag tillsammans med parlamentets ändringsförslag.

Jag vill framhålla följande som särskilt betydelsefullt: 1) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter stöder återintegrering av arbetstagare som blivit övertaliga på arbetsmarknaden, utan att frita företagen från deras ansvar. 2) När det gäller utnyttjandet av fonden har kommissionen föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden, utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, som parlamentet krävt. 3) En utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013. 4) Kommissionens förslag innehåller uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket också ligger i linje med parlamentets krav.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Nederländerna har ansökt om bidrag till följd av 512 uppsägningar vid företaget NXP Semiconductors Netherlands, som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionerna Gelderland och Eindhoven, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag tillsammans med parlamentets ändringsförslag. Jag håller också med om att motiveringsdelen av kommissionens förslag bör innehålla tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, i enlighet med parlamentets krav.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om antagandet av beslut rörande fondens utnyttjande. Nederländerna har ansökt om bidrag till följd av 512 uppsägningar vid företaget NXP Semiconductors Netherlands, som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionerna Gelderland och Eindhoven. Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk. Parlamentet påminner om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter med anledning av en ansökan från NL/NXP Semiconductors i Nederländerna.

Den 26 mars 2010 ansökte Nederländerna om ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för 512 av de 590 arbetstagare som sagts upp vid NXP Semiconductors, som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionerna Gelderland och Eindhoven. Det totala antalet övertaliga arbetstagare utgörs av 425 män och 87 kvinnor, och här ingår även sju arbetstagare med allvarliga hälsoproblem eller funktionshinder (1,3 procent). Nederländerna betonar de omfattande konsekvenserna av dessa uppsägningar eftersom NXP Semiconductors är den största industriarbetsgivaren i området och erbjuder arbete till ett stort antal lågkvalificerade arbetare som har varit anställda i företaget i årtionden. Bristen på arbetstillfällen i liknande företag i regionen kommer att innebära ett särskilt problem för arbetare med specialisterfarenhet inom tillverkning av halvledare.

Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är av särskild vikt när det gäller att återintegrera övertaliga arbetstagare i sysselsättning. Jag vill dock göra kommissionen och medlemsstaterna uppmärksamma på att EU bör utforma en industripolitik som är hållbar och skapar nya arbeten.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Sedan den 1 maj 2009 har tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utvidgats. Fonden ska nu också ge stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. I Nuts II-regionerna Gelderland och Eindhoven i Nederländerna har 512 arbetstagare sagts upp från NXP Semiconductors Netherlands. Ett belopp på 1 809 434 euro tas i anspråk för att stödja dem.

Betänkande: Matera (A7-0271/2010)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det här betänkandet om godkännande av utnyttjande av 2,4 miljoner euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Portugal, för att stödja arbetstagare som sagts upp från Qimonda. Portugal ansökte om utnyttjande av fonden i december 2009. Fonden inrättades för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringarna inom den internationella handeln. Stödpaketet från fonden syftar till att skydda de 839 arbetstagare som sades upp från Qimonda Portugal under perioden 8 juni–8 oktober förra året. Beloppet kommer att täcka följande åtgärder: erkännande av yrkeskunnande, yrkesutbildning, utbildning och stöd för att skapa arbetstillfällen, stöd för självmarknadsföring samt incitament för rekrytering och arbetslivserfarenhet. Jag anser därför att det är viktigt att vi gör allt vi kan för att påskynda utnyttjandet av fonden, med tanke på EU-institutionernas åtagande om att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av dessa beslut.

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för resolutionen om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter med sammanlagt 2 405 671 euro till förmån för Portugal, för 839 uppsägningar vid företaget Qimonda Portugal S.A. under perioden 8 juni 2009–8 oktober förra året. Dessa medel är avsedda att stödja de arbetstagare som sagts upp från Qimonda genom erkännande av yrkeskunnande, yrkesutbildning, utbildning och stöd för att starta företag, stöd för självmarknadsföring samt incitament för rekrytering och arbetslivserfarenhet. Det här är andra gången Portugal ansöker om utnyttjande av fonden i regionen Norte. År 2009 togs 832 800 euro i anspråk till följd av uppsägningar inom textilsektorn. Slutligen beklagar jag att den portugisiska regeringen inte lärt sig att ta tillvara fondens potential. De tidigare anställda vid det nederländska företaget NXP Semiconductors kommer att få 3 534 euro per person, och de danska före detta anställda i Nordjylland kommer att få 7 908 euro var, medan de portugisiska före detta anställda vid Qimonda bara kommer att få 2 867 euro per person i stöd från fonden.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Portugal har ansökt om bidrag till följd av 839 uppsägningar vid Qimonda S.A., ett multinationellt bolag som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionen Norte, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag tillsammans med parlamentets ändringsförslag. Jag håller också med om att en utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013.

  David Casa (PPE), skriftlig. – (EN) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en viktig strukturfond i EU, som gör det möjligt för oss att hjälpa arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de globala trendernas skiftningar. För att fonden ska vara effektiv är det väsentligt att tillträde till fonden ges vid behov, i rätt tid och på ett ändamålsenligt sätt. Mot den bakgrunden måste jag stödja föredragandens slutsatser och har beslutat att rösta för betänkandet.

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Nedläggningen av Qimonda i Vila do Conde fick till omedelbar följd att ytterligare 1 000 arbetstagare blev arbetslösa i regionen Norte. Vid den aktuella tidpunkten hade den regionen redan de högsta arbetslöshetssiffrorna i landet. Under perioden januari–oktober 2009 registrerade arbetsförmedlingarna i den nordliga regionen ett genomsnittligt flöde på 22 000 arbetslösa per månad. Efter uppsägningarna vid Qimonda Portugal S.A. lämnades en ansökan om stöd för 839 övertaliga arbetstagare in den 17 december 2009.

Kommissionen drog med utgångspunkt i sin bedömning slutsatsen att alla nödvändiga villkor uppfyllts. Den lade fram sitt förslag till beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till stöd för återintegrering av dessa arbetstagare, som blivit arbetslösa som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Jag stöder därför detta beslut, som innebär att 2 405 671 euro får utnyttjas inom ramen för EU:s allmänna budget för 2010 för att ge ekonomiskt stöd med anledning av den portugisiska ansökan. Jag vill också framhålla behovet av att garantera ett snabbt antagande av beslutet.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, ett initiativ som lades fram 2005 av kommissionens ordförande José Manuel Barroso, efter kommissionens rapport Europeiska värderingar i en globaliserad värld, har nu ett nytt format. Det medger bättre insyn, med bredare målsättningar som tar hänsyn till följderna av den pågående krisen och möjliggör kortare väntetider för att få tillgång till medel. Jag hoppas att det blir verklighet i det här fallet.

Jag röstade visserligen för det här förslaget, men jag tycker att det är beklagligt att den portugisiska regeringen än en gång misslyckats med att utnyttja fonden till fullo, såsom skett i andra länder. Det framgår tydligt av beloppet per person i fråga om de medel som begärts från fonden, när olika ansökningar analyseras.

I dag har det exempelvis hållits omröstningar om andra ansökningar om stöd från fonden, där vi sett att tidigare anställda vid det nederländska företaget NXP Semiconductors kommer att få 3 534 euro per person, medan de danska före detta anställda i Nordjylland kommer att få 7 908 euro var. De portugisiska tidigare anställda vid Qimonda som omfattas av fonden kommer bara att få 2 867 euro per person i stöd från fonden. Det ska gå till åtgärder som erkännande av yrkeskunnande, yrkesutbildning, utbildning och stöd för att starta företag, stöd för självmarknadsföring samt incitament för rekrytering och arbetslivserfarenhet.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag anser att utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Portugal är av avgörande betydelse för att stödja de arbetstagare som sagts upp från Qimonda. De 2,4 miljoner euro som ska tas i anspråk kommer definitivt inte att räcka för att hantera de negativa effekterna av uppsägningarna, men de kommer att vara till stor hjälp. Utnyttjandet måste vara enkelt och snabbt och bör innefatta utbildningsprogram som bidrar till att de drabbade arbetstagarna kan återintegreras på arbetsmarknaden på ett effektivt sätt.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Det portugisiska företaget Qimonda, som ingår i en världsledande tysk koncern, sågs i Portugal som ett framgångsexempel och ett företag i främsta ledet inom sin sektor. Det var det största portugisiska exportföretaget, och innan det blev känt för de svårigheter som ledde till dess obestånd förberedde det sig för att investera i ny teknik och hade säkrat offentlig finansiering till stöd för produktionen av solceller. De anställda vid Qimonda var högkvalificerade och mycket produktiva, och det fanns inget som tydde på att företaget skulle upphöra att vara livskraftigt på så kort tid. Under 2008 övervägde företaget till och med möjligheten att bygga tre nya anläggningar i Portugal, alla i närheten av staden Vila do Conde. Regionen Norte, där Qimonda var baserat, är av tradition en industriregion och har drabbats hårt av företagsnedläggningar och arbetslöshet. Qimondas förmåga att locka de kvalificerade arbetstagare som så väl behövs till regionen har nu äventyrats.

Jag hoppas att de anställda vid Qimonda kan dra tillräcklig nytta av utnyttjandet av fonden och till fullo lyckas med sitt återinträde på arbetsmarknaden. Jag vill passa på att uttrycka min solidaritet med dem och deras familjer.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Nedläggningen av Qimondas fabrik i Vila do Conde har förvärrat den höga arbetslösheten i norra Portugal. I det här fallet blev 900 arbetstagare arbetslösa, varav de allra flesta är lågutbildade – 36,6 procent har bara gått i grundskola, och bara 10,7 procent har genomgått eftergymnasial utbildning. Det är därför värt att framhålla vikten av denna stödplan för 839 av de uppsagda arbetstagarna för att lindra konsekvenserna av den allvarliga ekonomiska, finansiella och sociala kris som regionen går igenom. Jag vill också understryka vikten av åtgärder som certifiering av yrkeskunnande, yrkesutbildning, incitament för skapande av arbetstillfällen och möjlighet till ny arbetslivserfarenhet. Å andra sidan är det beklagligt att det här bara är Portugals andra ansökan på två år om direkt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för arbetstagare i regionen Norte. Med tanke på det enorma antalet arbetslösa och utarmningen av de offentliga finanserna i Portugal, tillsammans med den ekonomiska recessionen 2011 till följd av den senaste tidens åtstramningsåtgärder, har regeringen en plikt och en skyldighet att agera mer kompetent när det gäller att få fram medel för att konkret stödja de arbetslösa.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Parlamentet har godkänt utnyttjandet av 2,4 miljoner euro från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till stöd för de arbetstagare som sagts upp från Qimonda, efter en ansökan från den portugisiska regeringen den 17 december 2009. Det innebär att ett sammanlagt belopp på 2 405 671 euro från fonden tas i anspråk för Portugal, för 839 uppsägningar vid Qimonda Portugal S.A. under perioden 8 juni–8 oktober förra året. Den beräknade totala kostnaden för paketet är 3,7 miljoner euro, varav 2,4 miljoner euro, eller 65 procent av den totala kostnaden, begärdes från fonden.

Tyvärr fanns varken kommissionen eller rådet där för att ingripa när det hade varit möjligt att hålla det Tysklandsbaserade multinationella företaget i gång och undvika uppsägningar. Det magra stödet till de arbetslösa kommer först nu, för sent.

Det här är den 16:e ansökan som granskas under 2010 års budget, och den kommer att innefatta följande åtgärder: erkännande av yrkeskunnande, yrkesutbildning, utbildning och stöd för att skapa arbetstillfällen, stöd för självmarknadsföring samt incitament för rekrytering och arbetslivserfarenhet

Regionen Norte, där uppsägningarna ägde rum, hade redan godkänts för stöd från fonden på grundval av en ansökan 2009 gällande uppsägningar inom textilsektorn. Vid det tillfället togs ett belopp på 832 000 euro i anspråk.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för Portugal, eftersom jag anser att det instrumentet är en värdefull resurs för att stödja arbetstagare som drabbats av svårigheter till följd av den ekonomiska krisen.

Fonden inrättades 2006 för att ge konkret stöd till arbetstagare som blivit övertaliga i anslutning till att deras företag omlokaliserats eller, efter 2009 års ändring, på grund av den ekonomiska krisen, för att stödja deras återinträde på arbetsmarknaden. Dagens omröstning gällde en ansökan om stöd från fonden till 839 anställda vid elektronikföretaget Qimonda Portugal S.A., till ett belopp av 2 405 671 euro.

Sammanfattningsvis välkomnar jag antagandet av betänkandet, som visar att fonden är en användbar och effektiv resurs när det gäller att bekämpa arbetslöshet till följd av globalisering och den ekonomiska krisen.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Jag röstade för det här betänkandet om utnyttjande av medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för de 839 uppsägningar som ägt rum vid företaget Qimonda AG, ett multinationellt bolag som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionen Norte. Fonden erbjuder kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av följderna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln, och hjälp med återintegrering på arbetsmarknaden. Portugal har ansökt om medel från fonden för uppsägningar inom bilindustrin som är förenliga med förordningen om fonden. Nu måste det säkras att fonden stöder återinträde på arbetsmarknaden för övertaliga arbetstagare, trots att stöd från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Portugal har ansökt om bidrag till följd av 839 uppsägningar vid Qimonda S.A., ett multinationellt bolag som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionen Norte, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag tillsammans med parlamentets ändringsförslag.

Jag vill framhålla följande som särskilt betydelsefullt: 1) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter stöder återintegrering av arbetstagare som blivit övertaliga på arbetsmarknaden, utan att frita företagen från deras ansvar. 2) När det gäller utnyttjandet av fonden har kommissionen föreslagit en alternativ källa till betalningsbemyndiganden, utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, som parlamentet krävt. 3) En utvärdering av hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013. 4) Kommissionens förslag innehåller uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket också ligger i linje med parlamentets krav.

  Miguel Portas (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Jag röstar givetvis för det finansiella beslutet om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för arbetstagare som sagts upp från Qimonda i Portugal.

I det här skedet är det viktigt att påpeka att det här beslutet kom för sent och att pengarna kommer att nå Portugal ännu senare – inte förrän i slutet av november eller början av december. Så hade det inte behövt vara, och så borde det inte vara. Fonden kan och bör effektiviseras så att offer för kollektiva uppsägningar inte behöver vänta 17 månader på stöd som uppges vara brådskande, som i det här fallet.

Om EU fortsätter att vara så hjälpsamt mot finanskapitalet kan det inte fortsätta att vara så onådigt mot offren för krisen.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Portugal ansökt om stöd för 839 uppsägningar vid Qimonda S.A., ett multinationellt bolag som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionen Norte, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag tillsammans med parlamentets ändringsförslag. Jag håller också med om att motiveringsdelen av kommissionens förslag bör innehålla tydliga och detaljerade uppgifter om ansökan med en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, i enlighet med parlamentets krav.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Portugal har ansökt om stöd för 839 uppsägningar vid Qimonda AG, ett multinationellt bolag som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionen Norte. Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt förordningen om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Europaparlamentet har röstat för att de berörda institutionerna ska uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter snarast ska kunna tas i anspråk. Parlamentet har påmint om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. – (PT) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett lagstiftnings- och budgetinstrument inom EU som inrättats för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Med tanke på att Portugal ansökt om stöd för 839 uppsägningar vid Qimonda S.A., ett multinationellt bolag som är verksamt inom elektroniksektorn i Nuts II-regionen Norte, välkomnar jag parlamentets antagande av betänkandet. Jag hoppas att stödet kommer att ges så dynamiskt och effektivt som möjligt, genom en enkel och snabb process, så att de arbetstagare som blivit arbetslösa på grund av globaliseringen och den ekonomiska och finansiella krisen kan återintegreras på arbetsmarknaden.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Vid det multinationella bolaget Qimonda S.A., som är verksamt inom elektroniksektorn i mittregionen Norte, har det skett 839 uppsägningar till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. De 2 405 671 euro som tagits i anspråk från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kommer att finansiera ett samordnat paket med individanpassade tjänster, som kommer att kompletteras med nationella åtgärder och åtgärder som vidtas av företaget.

Betänkande: Matera (A7-0272/2010)

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. – (ES) Jag stöder beviljandet av 2 752 935 euro i stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till Katalonien som kompletterande stöd för de 1 429 arbetstagare som sagts upp från de 23 företag som tillverkar motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar, till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandelsmönstret. Uppsägningarna ägde rum under en period av nio månader, från den 23 februari till den 22 november 2009.

Stödet måste användas för att underlätta återinträdet på arbetsmarknaden för dem som blivit arbetslösa, som i 25 procent av fallen inte har grundskoleutbildning eller som inte har avslutat skolan, och som i 40 procent av fallen endast har grundskoleutbildning. Av dessa är omkring 75 procent män, och 25 procent är över 55 år. Stödet får inte under några omständigheter ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer. Som framgår av betänkandet från budgetutskottet kommer vi att behöva ett klargörande av varför 23 procent av arbetstagarna inte tagits med i profilprogrammet och information om vilka åtgärder som särskilt erbjuds dessa arbetstagare.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på att Spanien har ansökt om bidrag till följd av 1 429 uppsägningar vid 23 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Katalonien, röstade jag för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag och parlamentets ändringsförslag. Jag håller också med om att det bör säkerställas att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter stöder återinträdet på arbetsmarknaden för enskilda arbetstagare som blivit arbetslösa, och jag vill erinra om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller finansiera åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) Ekonomiskt stöd till arbetstagare som sagts upp till följd av globaliseringen måste ges från fall till fall och syfta till återintegrering på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att framhålla att stödet varken ersätter de åtgärder som normalt åligger företagen eller är avsett för finansiering eller omstrukturering av företag. Mot den bakgrunden framhålls i det gemensamma uttalandet från den institutionella trepartsdialogen vikten av att se till att förfarandena för antagande av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är så enkla och snabba som möjligt. Med tanke på att Spanien har ansökt om ekonomiskt bidrag till följd av 1 429 uppsägningar vid 23 företag som är verksamma i regionen Katalonien röstar jag för det här betänkandet.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för Cataluña automoción i Spanien, eftersom det kommer att göra det möjligt att ge kompletterande stöd till de katalanska arbetstagare som drabbats av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar i världsekonomin, och att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) När jag tänker på den kris som drabbat den här sektorn minns jag när jag hörde Spaniens tidigare premiärminister José María Aznar berätta om hur förvånad Förenta staternas tidigare president George W. Bush blev när han fick veta att Spaniens främsta exportprodukt inte var en jordbruksprodukt utan bilar. Det var ett positivt tecken på att de gamla stereotyper som kännetecknat sydvästra Europas ekonomi höll på att bli inaktuella.

Tyvärr har ansträngningarna för att modernisera Spaniens ekonomi, som främst gjorts av regeringen med ledamöter från det spanska Folkpartiet, drabbats av ett stort bakslag i och med den globala krisen. Den minskade efterfrågan på bilar i EU är mycket allvarlig, och tillverkningen sjönk med nästan 40 procent under andra kvartalet 2009. Det betyder att ännu fler arbetstillfällen kan komma att äventyras, inte bara i Spanien utan i hela EU.

Jag ser med oro på detta bakslag, och jag hoppas att den spanska ekonomin kan bemöta krisen på lämpligt sätt. Fonden är bara en del av det gensvaret.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Det finns ett trängande behov av den föreslagna stödplanen för 1 429 tidigare anställda vid 23 företag som tillverkar motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar i regionen Katalonien i Spanien, för den tekniska och yrkesmässiga utvecklingen för ett stort antal européer som direkt drabbats av den rådande globala ekonomiska och finansiella krisen. Omkring 25 procent av de arbetstagare som omfattas av planen har inte gått i skolan eller har slutat skolan i förtid, och mer än 40 procent av arbetstagarna har bara utbildning på grundskolenivå. De låga utbildningsnivåerna hos arbetskraften i viktiga produktionssektorer i EU är ett stort problem med tanke på målsättningarna för Europa 2020-strategin. För att vi ska kunna stödja smart och hållbar tillväxt för alla måste det finnas en strategi som garanterar ökad effektivitet och lönsamhet för de resurser som står till förfogande för medlemsstaterna och den europeiska allmänheten, exempelvis genom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. När det gäller den fonden var det bara strax över 10 procent av de 500 miljoner euro som budgeten gav utrymme för som utnyttjades i år. Det är oacceptabelt med tanke på arbetslöshetens omfattning i EU och de allt större svårigheterna med att hitta annat arbete.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för förslaget att Spanien ska få utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter eftersom jag anser att det instrumentet är en värdefull resurs för att stödja arbetstagare som hamnat i svårigheter på grund av den ekonomiska krisen.

Fonden inrättades 2006 i syfte att ge praktiskt stöd till arbetstagare som blivit uppsagda antingen i samband med omlokalisering av deras företag eller, efter 2009 års ändringar, på grund av den ekonomiska krisen, för att främja deras återinträde på arbetsmarknaden. Det betänkande som i dag har antagits behandlar en ansökan från Spanien om stöd ur fonden avseende 1 429 arbetstagare i 23 olika företag inom motorfordonsindustrin, till ett belopp av totalt 2 752 935 euro.

Till sist vill jag påpeka att dagens omröstning om fyra betänkanden om utnyttjande av globaliseringsfonden för att tillhandahålla stöd motsvarande totalt cirka 14 miljoner euro visar att fonden är en användbar och effektiv resurs för att bekämpa den arbetslöshet som globaliseringen och den ekonomiska krisen har gett upphov till.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Jag röstade ja till detta betänkande om utnyttjande av medel från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för den autonoma regionen Katalonien, i synnerhet vad avser de 1 429 personer som sagts upp vid 23 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Katalonien. Genom fonden utgår extra stöd till arbetstagare som drabbats av genomgripande strukturförändringar i världshandelsmönstret, och de får hjälp att återinträda på arbetsmarknaden. Spanien har ansökt om stöd ur fonden för uppsägningar inom fordonsindustrin, i enlighet med förordningen om inrättande av fonden. Nu gäller det att se till att fonden används för att hjälpa arbetstagare som blivit uppsagda att återinträda på arbetsmarknaden, trots att stöd ur globaliseringsfonden inte får ersätta åtgärder som företagen själva bär ansvaret för enligt respektive lands nationella lagstiftning eller kollektivavtal, och inte heller ersätta åtgärder för att omstrukturera företag eller branscher.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Mot bakgrund av Spaniens ansökan om stöd avseende 1 429 personer som sagts upp vid 23 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Katalonien, röstade jag ja till resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag och de ändringsförslag som har lagts fram av parlamentet.

Jag vill framhålla följande aspekter som särskilt viktiga: 1) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter hjälper arbetstagare som har blivit uppsagda att återinträda på arbetsmarknaden utan att företagen fråntas sitt ansvar. 2) I samband med utnyttjandet av fonden har kommissionen föreslagit en alternativ källa för betalningsanslag till oanvända medel från Europeiska socialfonden, i enlighet med parlamentets krav. 3) En utvärdering av hur fonden fungerar och vilket mervärde den skapar bör göras inom ramen för den allmänna bedömningen av programmen och andra instrument som skapats genom det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2007–2013. 4) Kommissionens förslag innehåller uppgifter om ansökan, en analys av kriterierna för stöd och en förklaring av orsakerna till att ansökan godkänts, vilket också uppfyller parlamentets krav.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Spanien har ansökt om stöd i ärenden avseende 1 429 arbetstagare som blivit uppsagda vid 23 företag som är verksamma inom sektorn Nace rev 2 huvudgrupp 29 (tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar) i Nuts II-regionen Katalonien. Ansökan uppfyller stödkriterierna i förordningen om inrättande av globaliseringsfonden. Som katalan gläder jag mig åt att parlamentet har enats om att uppmana berörda institutioner att göra de ansträngningar som krävs för att påskynda utnyttjandet av fonden och påminna om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för att anta beslut om utnyttjande av fonden och tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet betonade också att fonden kan spela en viktig roll för att underlätta för arbetstagare som blivit uppsagda att återinträda på arbetsmarknaden.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D), skriftlig. – (RO) I januari 2010 lämnade Spanien in en ansökan om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter avseende uppsägningar vid 23 företag i Katalonien verksamma inom tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar. Jag röstade för Europaparlamentets resolution om utnyttjande av fonden för att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda. Uppsägningarna gjordes mot bakgrund av den finansiella och ekonomiska krisen, som orsakade ett plötsligt efterfrågefall på fordonsmarknaden i Spanien och hela världen i en omfattning och ett tempo som aldrig skådats tidigare.

Under perioden februari–november 2009 blev 2 330 arbetstagare uppsagda enbart i Katalonien, varav 75 procent män och närmare 25 procent äldre än 55 år. Jag stöder förslaget att uppsagda arbetstagare så länge som möjligt ska få ekonomiskt stöd och fortbildning så att de kan skaffa sig nya jobb.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter innebär stöd till 1 429 arbetstagare inom sektorn för tillverkning av motorfordon, släpvagnar och påhängsvagnar i Katalonien. I detta särskilda fall har kommissionen föreslagit att ett belopp ur fonden på 2 752 935 euro ska anslås för att hjälpa tidigare anställda vid 23 företag att återinträda på arbetsmarknaden, eftersom ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd genom globaliseringsfonden sedan den kompletterades med ytterligare uppgifter i april.

Betänkanden: Matera (A7-0270/2010, A7-0269/2010, A7-0271/2010, A7-0272/2010)

  Peter Jahr (PPE), skriftlig. – (DE) Det gläder mig mycket att Europaparlamentet i dag har beslutat att stödja en stor grupp människor som har påverkats negativt av globaliseringen. EU-pengarna måste emellertid betalas ut snabbt och obyråkratiskt, så att dessa människor kan hitta nya jobb så fort som möjligt. Detta är ett viktigt och i högsta grad synligt bidrag från EU, som konkret kommer att visa dem att EU vill och kan hjälpa även enskilda i krissituationer. Vi måste dock även göra vårt yttersta för att påverka globaliseringen så att den blir rimlig. Därför är det viktigt att EU stöder rättvisa konkurrensvillkor i internationella ekonomiska förbindelser. Härigenom kan vi undvika att vissa branscher missgynnas redan från början.

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera Barbara Matera till ett utmärkt arbete. Jag har i dag röstat ja till fyra ansökningar om stöd till arbetstagare som har förlorat jobbet i Spanien, Danmark, Nederländerna och Portugal. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades 2006 med ett tak på 500 miljoner euro, i syfte att hjälpa arbetssökande att hitta nya jobb, finansiera särskilda fortbildningsinsatser, hjälpa arbetstagare att starta eget och ge dem tillfälliga inkomstförstärkningar i form av flyttbidrag, jobbsökningsbidrag och bidrag till fortbildning eller återinträde på arbetsmarknaden.

Globaliseringsfonden har visat prov på åtskillig flexibilitet och tillhandahåller i särskilda fall stöd i många europeiska regioner. Vi måste dock göra allt som krävs för att påskynda utnyttjandet av detta verktyg, i synnerhet mot bakgrund av fondens positiva roll för att hantera den ekonomiska krisen.

Betänkande: Fraga Estévez (A7-0260/2010)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag välkomnar detta betänkande som behandlar genomförandet av konventionen och de rekommendationer som har antagits av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) och som innebär att åtgärder för kontroll och tillsyn får antas för alla fartyg som används eller är avsedda att användas för fiske som avser fiskeresurserna. Vissa av dessa bestämmelser har införlivats i EU:s lagstiftning genom förordningarna om årliga totala tillåtna fångstmängder och kvoter, och föredraganden bör få stöd för sin ståndpunkt att den metoden bör förkastas eftersom lagstiftningen börjar bli förvirrad, vilket påverkar EU:s trovärdighet negativt. Högsta prioritet måste ges åt de regionala fiskeriorganisationernas genomförande av åtgärderna för att bekämpa illegalt fiske, så att den kontroll- och tillsynsplan som antagits genom konventionen snabbt genomförs i EU:s lagstiftning. Parlamentet måste få snabb och fullständig information om alla faser i förhandlingarna med de regionala fiskeriorganisationerna genom att observatörer från parlamentet tillåts närvara vid förhandlingarna.

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Först och främst vill jag berömma föredraganden. Jag röstade ja till detta betänkande eftersom jag instämmer i att den kontroll- och tillsynsplan som antagits genom konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten måste införlivas i EU:s lagstiftning. Allmänt sett välkomnar jag de nya förordningarna om kontroll av fartyg som bedriver olagligt och orapporterat fiske, vilka behandlas i det betänkande vi just har antagit.

Jag stöder också det nya systemet för hamnstatskontroll, som innebär att Europas hamnar stängs för landning av fryst fisk som inte har kontrollerats och befunnits vara laglig av det utländska fartygets flaggstat. När dessa förändringar har införlivats i lagstiftningen tror jag dock att man kommer att behöva utvärdera en del kompromisslösningar och genomföra vissa justeringar, förutsatt att det är förenligt med själva konventionen. Till sist är jag säker på att införlivandet kan ske snabbare och mer effektivt om parlamentet får fortlöpande information om alla faser i förhandlingarna, genom att observatörer från parlamentet tillåts närvara vid förhandlingsbordet.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Det är viktigt att Europeiska unionen upprättar ett EU-system för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. De föreslagna förordningarna bör omfatta åtgärder som fastställer fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor i EU:s vatten och, för EU-fartygens vidkommande, även i vatten där det krävs fångstbegränsningar. Åtgärderna måste utformas i enlighet med målen för den gemensamma fiskeripolitiken och bidra till en hållbar utveckling.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Från metodsynpunkt är det riktigt att se över och uppdatera innehållet i konventioner, så som har skett i det här fallet. Samtidigt bör emellertid parlamentets roll i översynen synas. Bortsett från de rent formella aspekterna är det nödvändigt att fortlöpande övervaka hur de organ som är knutna till EU-institutionerna fungerar, för att se till att de är rationella, effektiva och moderna och kan hantera utmaningar som kanske har förändrats när avtalet i fråga har undertecknats.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade ja till betänkandet om en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten eftersom det innebär att man inför ett nytt system med kontroll- och tillsynsåtgärder för att främja bevarandet och en balanserad användning av fiskeresurserna i regionen. Framför allt omfattar planen övervakning av fartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och ett övervakningssystem som ska upprättas av det land i vars hamn fiskeprodukterna landas.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på fiskerinäringens betydelse för EU (både för att generera arbetstillfällen och välstånd och från livsmedelsförsörjningssynpunkt), måste vi alltid noga granska alla bestämmelser som vill påföra europeiska fiskare nya och strängare krav.

Det aktuella förslaget syftar till att uppdatera EU:s förordningar om införlivande av den kontroll- och tillsynsplan som antagits genom NEAFC-konventionen. Sådana åtgärder syftar främst till att främja icke avtalsslutande parters efterlevnad av NEAFC:s rekommendationer, och omfattar införandet av ett nytt system för hamnstatskontroll. Härigenom förhindras att frusen fisk som inte har kontrollerats och befunnits vara laglig landas i europeiska hamnar.

Dessutom införs nya åtgärder, exempelvis övervakning av fartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Jag menar att dessa åtgärder i slutändan kommer att skydda EU:s fiskare genom att förhindra att fisk som inte uppfyller EU:s bestämmelser når den europeiska marknaden, vilket måste välkomnas.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för förslaget eftersom jag delar inställningen att den kontroll- och tillsynsplan som antagits genom konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten måste införlivas i EU:s lagstiftning. Bland de nya bestämmelserna vill jag lyfta fram kontrollen av olagliga och orapporterade fiskefartyg och det nya systemet för hamnstatskontroll, som effektivt kommer att stänga EU:s hamnar för landning och omlastning av frusen fisk som inte har kontrollerats och befunnits vara laglig av respektive flaggstat för de fiskefartyg som för en annan avtalsslutande parts flagg. År 2007 och 2008 var parlamentet inte representerat när Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) höll sitt årsmöte. Jag kan därför inte låta bli att påpeka att parlamentet mot bakgrund av Lissabonfördraget bör vara företrätt vid kommande diskussioner om internationella konventioner inom detta område.

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Det föreslagna kontrollsystemet omfattar bestämmelser för att främja efterlevnaden av bevarande- och tillsynsåtgärder för fartyg från icke avtalsslutande parter, och därigenom se till att de bevarande- och förvaltningsåtgärder som antogs genom NEAFC-konventionen noga efterlevs. Det handlar alltså om att täppa till hålen i övervakningssystemet, särskilt när det gäller olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Därför stöder vi förslaget.

Enligt betänkandet bör medlemsstater vars fartyg har tillstånd att bedriva fiske inom NEAFC:s regleringsområde avsätta lämpliga inspektionsresurser till systemet. Det är viktigt att påpeka att fiskeriövervakning i dag ställer allt högre krav på medlemsstaterna, vare sig den sker inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken eller faller under de regionala fiskeriorganisationernas behörighetsområde.

Vi menar därför att det är klokt att ompröva den finansiering som anslagits till övervakningen, i synnerhet med tanke på nivån för medfinansiering i bestämmelserna om finansieringsåtgärder för den gemensamma fiskeripolitiken avseende inköp, utveckling och modernisering av medlemsstaternas kontrollutrustning. Av det skälet har vi föreslagit att den nuvarande nivån för medfinansiering på 50 procent ska höjas till 75 procent, med beaktande av den pågående översynen av förordningen.

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig. – (GA) Konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten trädde i kraft 1982 och har nu tillträtts av gemenskapen och EU.

Syftet med konventionen är att säkra ett långsiktigt bevarande och maximalt utnyttjande av fiskeresurserna i Nordostatlanten, på ett sätt som främjar samhälle, hållbarhet och miljö. Kontroll- och genomförandeåtgärder kan införas för att se till att konventionen och de rekommendationer som har antagits av NEAFC tillämpas. Åtgärderna omfattar samtliga fiskefartyg som används för fiske riktat mot de fiskeresurser som definieras i konventionen.

Förslaget syftar till att aktualisera unionens lagstiftning. År 2006 godkände NEAFC en ny plan för att förbättra kontrollen och genomförandet av sina rekommendationer. En annan förändring är att planen nu omfattar ett system för hamnstatskontroll, med följd att det inte är tillåtet att landa frusen fisk i europeiska hamnar om den inte har bedömts vara laglig av det utländska fartygets flaggstat. Nya åtgärder införs när det gäller reglering av fartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till förordning om fastställande av en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten, vilken EU har undertecknat, eftersom jag anser att detta system måste införlivas i EU:s lagstiftning. År 2006 godkände NEAFC en ny plan för att förbättra kontrollen och genomförandet av NEAFC:s rekommendationer, och både EU och Europaparlamentet uttryckte då sitt fulla stöd för antagandet av dessa rekommendationer. Framför allt finns det ett starkt stöd för de nya bestämmelserna om att införa ett system för hamnstatskontroll, som kommer att stänga EU:s hamnar för landning och omlastning av frusen fisk som inte har kontrollerats och befunnits vara laglig av myndigheterna i respektive stat. Kort sagt innebär dessa rekommendationer att det tidigare systemet anpassas till nuvarande krav, och jag menar därför att det är bra att det snabbt införlivas i EU-lagstiftningen.

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske är av största vikt för att bevara hållbara fiskeresurser och se till att välståndet fördelas mer rättvist och jämlikt. Fiskarbefolkningens hela överlevnad hänger på detta.

Både kontrollen av alla fiskefartyg som används eller är avsedda att användas för fiske som avser fiskeresurserna i de områden som fastställs i konventionen och tillsynsåtgärderna har stor betydelse i sammanhanget. Betänkandet är ett steg i den riktningen. Vi måste alla bidra till detta arbete och gå vidare med det. Att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske måste vara ett prioriterat mål i den gemensamma fiskeripolitiken.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Europaparlamentet har vid flera tillfällen betonat att åtgärder som de regionala fiskeriorganisationerna genomför i syfte att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske måste ges högsta prioritet. Föredraganden anser följaktligen att den kontroll- och tillsynsplan som antagits av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) snabbt måste införlivas i EU:s lagstiftning. Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-förordningen) trädde i kraft den 1 januari 2010. Genom rådets förordning (EG) nr 1006/2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten fastställs att EU:s fiskefartyg måste ha ett fisketillstånd för att få bedriva fiske utanför EU:s vatten. Jag röstade ja till Fragabetänkandet eftersom jag anser att det finns ett behov av att kontrollera olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

  Alexander Mirsky (S&D) , skriftlig. – (LV) Samarbete kring det nordostatlantiska fisket innebär i första hand rättvisa fiskekvoter för alla deltagare i processen. Den rättsliga grund som håller på att införas och som ska gälla alla deltagare måste grundas på logik. Ingen ska ha ensamrätt på Atlantens fiskeresurser. Jag röstade ”ja” i hopp om att lagstiftningen ska innebära lika möjligheter, och lika ansvar för alla lagstridiga fiskefångster, utan att några gynnas särskilt och andra ställs utanför, så som ofta händer när lagstiftningen utformas för att gynna de stora EU-ländernas intressen.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Ökade inkomster och förbättrad infrastruktur leder till ökad konsumtion av fisk även i utvecklingsländerna. Fiskefångsterna ökar redan nu i volym för varje år och kommer därför att fortsätta öka. Studier har visat att de ökande fiskebestånden i hav och inlandsvatten huvudsakligen beror på vattenbruk. Större fiskeflottor används i allt högre grad för att försöka fånga fisk från allt mindre fiskebestånd. För att stävja det hänsynslösa överfisket är det viktigt att införa en kontroll- och tillsynsplan. En annan källa till oro är rapporter från fiskare som under slaveriliknande förhållanden på öppet hav tvingas slita hårt för extremt låga löner. Om vi vill att våra efterkommande ska få veta hur fisk smakar är det viktigt med kontroller. De vore dock förnuftigt att åtminstone delvis åternationalisera fiskeripolitiken, för att göra det möjligt att ta itu med regionala problem på bred front. Det var vägledande när jag röstade.

  Wojciech Michał Olejniczak (S&D), skriftlig. – (PL) I betänkandet nämns konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten, som trädde i kraft den 17 mars 1982. Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) bildades för att kontrollera att rekommendationerna i det dokumentet följdes.

I betänkandet betonas vikten av att anta de åtgärder som krävs för att garantera kontroll och tillsyn gällande alla fartyg som används eller är avsedda att användas för fiske som avser fiskeresurserna i de områden som fastställs i konventionen. Kärnfrågan är att inom detta område genomföra åtgärder för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske som står under de regionala fiskeriorganisationernas tillsyn. Det är därför en prioriterad fråga att ändra den kontroll- och tillsynsplan som antagits av NEAFC och som snarast möjligt bör införlivas i EU:s lagstiftning.

Föredraganden betonar också att det är viktigt att se till att EU:s fiskefartyg åläggs att inneha tillstånd för att få fiska utanför EU:s vatten. Genom detta betänkande kommer vi att kunna täppa till de hittillsvarande kryphålen i lagstiftningen om EU:s fiskeflotta, och därigenom förbättra EU:s trovärdighet inom området och bidra till bekämpningen av olagligt fiske.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten är av största vikt för att uppdatera EU:s förordningar för genomförande av den kontroll- och tillsynsplan som har antagits av NEAFC.

Precis som i andra fall då de regionala fiskeriorganisationernas rekommendationer har genomförts i EU:s fiskerilagstiftning är syftet att skärpa kontrollen för att bekämpa olagligt fiske, undanröja eventuella kryphål och slå vakt om den grundläggande principen för den gemensamma fiskeripolitiken om ett hållbart fiske inom och utanför EU:s vatten.

Dessutom menar jag att det slutliga förslag vi i dag röstar om främjar parlamentets befogenheter enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och innehåller de nödvändiga förändringar som följer av artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Av alla dessa skäl kommer jag att rösta ja till betänkandet.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten, i vilken EU är avtalspart, godkändes genom rådets beslut 81/608/EEG och trädde i kraft den 17 mars 1982. Kontroll- och tillsynsåtgärder kan antas för att se till att konventionen och de rekommendationer som antagits av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC) genomförs. De gäller alla fartyg som används eller är avsedda att användas för fiske som avser fiskeresurserna i de områden som fastställs i konventionen.

Förslaget läggs fram i syfte att uppdatera EU:s lagstiftning genom att införliva den kontroll- och tillsynsplan som antagits av NEAFC. För att den nya planen ska kunna genomföras föreslås att rådets förordning (EG) nr 2791/1999 av den 16 december 1999 ska upphävas. Genom den förordningen införlivades den första plan som antogs av NEAFC 1998.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Jag stöder detta betänkande, eftersom det finns ett stort antal olagliga fiskefartyg som fångar skyddad fisk, trots att EU har begränsat och rentav förbjudit fångster av olika fiskarter, och som dessutom inte ens uppfyller EU-direktiven om arbetarskydd.

Antas det här betänkandet införlivas de nya rekommendationer som trädde i kraft 2007–2010 i lagstiftningen och blir därmed ett viktigt redskap både i kampen mot olagligt fiske och för att förhindra att EU:s fiskeflotta hamnar i ett juridiskt vakuum. En annan positiv sak är införandet av ett nytt kontrollsystem som kommer att stänga EU:s hamnar för landning av frusen fisk av tveksamt eller olagligt ursprung.

Rekommendation: Wałęsa (A7-0262/2010)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Med tanke på konventionens betydelse för att bidra till samråd och samarbete kring, optimal användning, rationell förvaltning och bevarande av fiskeresurserna i Nordatlantens västra del, och samtidigt främja internationellt samarbete i syfte att åstadkomma en mer hållbar förvaltning av de marina resurserna med utgångspunkt i vetenskaplig forskning, är det framlagda ändringsförslaget av stor betydelse eftersom det innebär en genomgripande revidering av konventionen i syfte att skapa bättre överensstämmelse med andra regionala konventioner och internationella instrument och integrera moderna principer i fiskeriförvaltningen. Jag vill framhålla följande positiva åtgärder: konventionens förenklade struktur, den moderniserade formeln för beräkning av avtalsparternas budgetbidrag enligt principen att användaren betalar, en ny definition av skyldigheter och en översyn av beslutsprocessen och tvistlösningsförfarandet i anslutning till den. Dessa förbättringar är ett viktigt redskap för att främja den gemensamma fiskeripolitiken i framtiden.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade ja till rekommendationen om förslaget till rådets beslut om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av ändringen av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del, eftersom ändringsförslagen på ett positivt sätt bidrar till att reformera den inre strukturen och fördelningen av befogenheter i Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del.

Mot bakgrund av Lissabonfördraget anser jag dock att Europaparlamentet bör vara representerat i kommande diskussioner om internationella konventioner.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Med tanke på fiskerinäringens betydelse för EU (både för att generera arbetstillfällen och välstånd och från livsmedelsförsörjningssynpunkt), måste vi alltid noga granska alla bestämmelser som vill påföra europeiska fiskare nya och strängare krav. I det här fallet har vi emellertid lagt fram ett ändringsförslag som stärker EU:s fiskemöjligheter inom ramen för konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del, vilket måste välkomnas. Jag kommer därför att rösta ja.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för detta förslag eftersom jag delar inställningen att det system för kontroll och tillsyn som antagits genom konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del måste införlivas i EU:s lagstiftning. Bland de nya bestämmelserna vill jag lyfta fram kontrollen av olagliga och orapporterade fiskefartyg och det nya systemet för hamnstatskontroll, som effektivt kommer att stänga EU:s hamnar för landning och omlastning av frusen fisk som inte har kontrollerats och befunnits vara laglig av respektive flaggstat för de fiskefartyg som för en annan avtalsslutande parts flagg. Under 2007 och 2008 var parlamentet inte representerat när Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) höll sitt årsmöte. Jag kan därför inte låta bli att påpeka att parlamentet mot bakgrund av Lissabonfördraget bör vara företrätt vid kommande diskussioner om internationella konventioner inom detta område.

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Det främsta målet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) är att bidra till en hållbar förvaltning och bevarandet av fiskeresurserna inom det område som omfattas av Nafo-konventionen, med utgångspunkt i samarbetet mellan länder.

Vi stöder och värdesätter principen om internationellt samarbete inom området utifrån en gedigen vetenskaplig grund. Vi tycker att man bör stödja förslaget till ändring av den konvention som antogs 2007 och 2008 i enlighet med nämnda mål. Det primära syftet är att skapa bättre överensstämmelse med andra regionala konventioner och internationella instrument och att integrera moderna principer i fiskeriförvaltningen.

Vi kan emellertid inte undgå att påpeka den olyckliga fördröjningen av uppmaningen till parlamentet att besluta i denna fråga. Kommissionens förslag om införlivande i gemenskapens lagstiftning är nämligen daterat den 8 mars 2010, vilket innebär att mer än två år förflöt innan texten lades fram och parlamentet gavs möjlighet att ta ställning till den.

I framtiden kan det få stor betydelse att parlamentet involveras och medverkar i ett tidigare skede, och det bästa vore att så skedde parallellt med förhandlingsprocesserna.

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig. – (GA) Konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del undertecknades den 24 oktober 1978 i Ottawa och trädde i kraft den 1 januari 1979.

Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) har sedan dess som främsta mål att genom samråd och samarbete försöka uppnå en optimal användning av fiskeresurserna på bevarandeområdet, skydda och förvalta dessa resurser på ett bra sätt och främja nya idéer som kan stimulera ett internationellt samarbete för att förbättra en hållbar förvaltning av marina resurser i öppet hav.

Vid Nafos årsmöten 2007 och 2008 antog de avtalsslutande parterna i konventionen dokumentet ”ändring av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del”. Förslaget innebär en betydande förändring av konventionen som ökar överensstämmelsen med andra regionala konventioner och internationella instrument och beaktar modern fiskeriförvaltningspraxis. Därför bidrar ändringsförslaget i väsentlig mån till att effektivisera organisationens struktur.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del undertecknades den 24 oktober 1978 i Ottawa och trädde i kraft den 1 januari 1979 efter att ratifikations-, godtagande- och godkännandeinstrument för sju undertecknande parter hade deponerats hos Kanadas regering. Det främsta målet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) är att genom samråd och samarbete bidra till en optimal användning och rationell förvaltning och ett bevarande av fiskeresurserna i konventionsområdet, samt att främja internationellt samarbete för att förbättra en hållbar förvaltning av marina resurser i öppet hav som baseras på grundläggande vetenskaplig forskning. De avtalsslutande parterna i konventionen antog ändringen av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del vid Nafos årsmöten 2007 (engelsk version) och 2008 (fransk version). Ändringen är en omfattande revidering av konventionen i det primära syftet att skapa bättre överensstämmelse med andra regionala konventioner och internationella instrument och integrera moderna principer i fiskeriförvaltningen, vilket är skälet till att jag röstade ja till förslaget.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Redan för drygt trettio år sedan funderade vi över bevarandet av fiskeresurserna genom optimal användning och rationell förvaltning. Nu ska bestämmelserna om Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) revideras för att öka överensstämmelsen med andra regionala avtal och internationella instrument, men även för att anpassa dem till ny kunskap, exempelvis moderna principer i fiskeriförvaltningen. Fiskekvoter och förvaltning av fiskebestånd är viktiga aspekter för att förhindra ett fullständigt överfiske i inlandsvatten och hav. På den punkten måste vi emellertid också se till att organisationer som Nafo behåller sitt handlingsutrymme genom en effektiv struktur och en god organisation. Det är också viktigt att förhindra att kostnaderna drar i väg. De vore dock förnuftigt att åtminstone delvis åternationalisera fiskeripolitiken, för att göra det möjligt att ta itu med regionala problem på bred front. Det var vägledande när jag röstade.

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig. – (IT) Förslaget innebär att EU:s lagstiftning uppdateras genom införlivandet av den kontroll- och tillsynsplan som antagits av Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del. Ett nytt förfarande antas. Syftet är att förbättra kontrollen och tillsynen av Nafos fiskerirekommendationer, men framför allt att uppmuntra fartyg från icke avtalsslutande parter att följa bestämmelserna. Dessutom införs ett nytt system för hamnstatskontroll, som kommer att stänga EU:s hamnar för landning och omlastning av frusen fisk som inte har kontrollerats och befunnits vara laglig av respektive flaggstat för de fiskefartyg som för en annan avtalsslutande parts flagg.

Nya åtgärder införs för att kontrollera fartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Att jag röstar ja till förslaget beror främst på att jag vill förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

  Wojciech Michał Olejniczak (S&D), skriftlig. – (PL) Jarosław Leszek Wałęsas betänkande behandlar ändringen av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del, vilken undertecknades den 24 oktober 1978 i Ottawa och trädde i kraft den 1 januari 1979. Nafo, eller Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, ansvarar för att genom samråd och samarbete bidra till en optimal användning och rationell förvaltning samt ett bevarande av fiskeresurserna i konventionsområdet. Organisationens huvudsakliga uppgift är att främja internationellt samarbete för att förbättra en hållbar förvaltning av marina resurser i öppet hav med utgångspunkt i grundläggande vetenskaplig forskning. Föredraganden inför positiva ändringar i konventionen, vilket gör att bättre överensstämmelse kommer att skapas med andra instrument på internationell och regional nivå.

Bland de föreslagna förändringarna kan nämnas att Nafos struktur moderniseras (genom att allmänna rådet och fiskerikommissionen slås samman till ett enda organ), att systemet för beräkning av budgetbidrag ses över, att tydliga riktlinjer införs för vilka skyldigheter och rättigheter de avtalsslutande parterna i Nafo ska ha, att beslutsprocessen förändras och ett nytt tvistlösningsförfarande införs så att tvister ska kunna lösas effektivt, vilket kommer att främja EU:s intressen.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Genom Wałęsabetänkandet införs ändringar i Nafos konvention från 1978, vilket innebär ett framsteg för samarbetet och förvaltningen av fiskeresurserna i Nordatlantens västra del. Jag röstade ja till ändringen av konventionen eftersom vetenskaplig forskning stärker det internationella samarbetet kring utnyttjandet av marina resurser i detta område. Att parlamentet godkänner ändringen är också ett tecken på dess nya roll efter Lissabonfördragets ikraftträdande eftersom det understryker behovet av att snabba på arbetet med att godkänna och uppdatera konventioner.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Det främsta målet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) är att åstadkomma en rationell förvaltning och bevarande av fiskeresurserna i konventionsområdet. EU är en av de avtalsslutande parterna i denna regionala fiskeriorganisation, och i likhet med övriga avtalsslutande parter antog unionen vid Nafos årsmöte 2007 ändringen av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del. Ändringen syftar till att förenkla och modernisera organisationens struktur så att den överensstämmer med fiskerinäringens nuvarande situation, genom att omdefiniera vilka skyldigheter som åligger de avtalsslutande parterna, nämligen flaggstater och hamnstater, och klargöra rättigheter och skyldigheter för de avtalsslutande parterna i Nafo.

Med beaktande av vad som främjar EU, särskilt de fiskemöjligheter som tillfaller EU enligt konventionen, anser jag att det är viktigt att godkänna denna ändring. Den enda kritik som kan riktas mot förslaget är att det dröjt så länge.

I likhet med fördraganden beklagar jag att kommissionen dröjt mer än två år med att lägga fram förslaget räknat från den dag då ändringsförslaget antogs under ett av Nafos årsmöten 2007.

Betänkandet förtjänar mitt stöd i omröstningen.

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. – (IT) Jag måste gratulera Jarosław Leszek Wałęsa till hans utmärkta betänkande, och jag vill påminna om och understryka att Lissabonfördraget trädde i kraft i december 2009. Mot bakgrund av de befogenheter fiskeriutskottet nyligen har tilldelats bör Europaparlamentet vara väl representerat under kommande förhandlingar om internationella konventioner.

Under 2007 och 2008 var Europaparlamentet inte representerat vid Nafos årsmöten. Parlamentet har gett sitt samtycke i enlighet med sina befogenheter, men vill samtidigt påminna rådet och kommissionen om de nya formföreskrifterna och behovet av att respektera Europaparlamentets nya befogenheter.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del undertecknades den 24 oktober 1978 i Ottawa och trädde i kraft den 1 januari 1979 efter att ratifikations-, godtagande- och godkännandeinstrument för sju undertecknande parter hade deponerats hos Kanadas regering. Det främsta målet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) är att genom samråd och samarbete bidra till en optimal användning och rationell förvaltning och ett bevarande av fiskeresurserna i konventionsområdet, samt att främja internationellt samarbete för att förbättra en hållbar förvaltning av marina resurser i öppet hav som baseras på grundläggande vetenskaplig forskning.

De avtalsslutande parterna i konventionen antog ändringen av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del vid Nafos årsmöten 2007 (engelsk version) och 2008 (fransk version). Ändringen är en omfattande revidering av konventionen i det primära syftet att skapa bättre överensstämmelse med andra regionala konventioner och internationella instrument och att integrera moderna principer i fiskeriförvaltningen.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Jag stöder rekommendationen om en omfattande revidering av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del, eftersom den syftar till att integrera moderna principer i fiskeriförvaltningen. Förändringarna omfattar dels rationaliseringsåtgärder, dels tydligt definierade ansvarsområden för flaggstater och hamnstater.

Betänkande: Thomsen (A7-0264/2010)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Företag bör förhindras från att omvandla fasta anställningar till atypiskt arbete, vilket leder till bristande anställningstrygghet. Situationen blir än mer allvarlig om vi betänker att andelen kvinnor som arbetar svart ökar, och att många kvinnor inte har något annat val än att acceptera otrygga anställningsförhållanden. Trots det visar det sig att kvinnor är underrepresenterade i arbeten med otrygga arbetsförhållanden, eftersom exempelvis betalt hushållsarbete och vård inte räknas. Lagstiftningen bör anpassas till de förhållanden som i nuläget kan leda till otrygga arbetsförhållanden, i synnerhet ofrivilligt deltidsarbete och till att företag inte informerar om bristen på grundläggande arbetsförhållanden: obefintlig anställningstrygghet, låga löner, bristande social trygghet, dåliga karriärmöjligheter och ingen kollektiv arbetstagarrepresentation. Grundutbildning och fortbildning, förbättrad information om rättigheter och en genomgripande analys av kvinnors yrkesliv och familjesituation måste främjas för att motverka dessa situationer, då det kan vara missvisande att som nu betrakta kvinnors inkomst som en andra inkomst när den i själva verket ofta är familjens enda inkomst.

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig. – (IT) Enligt Europa 2020-strategin ska sysselsättningsgraden för arbetstagare i åldrarna 20–64 år öka till 75 procent och antalet människor i riskzonen för fattigdom ska minska. Om dessa mål ska kunna uppnås är det också lämpligt att vidta åtgärder mot alla former av otrygga anställningsförhållanden, inbegripet muntliga anställningsavtal, anställningar på mindre än tio arbetstimmar per vecka och korta tidsbegränsade kontrakt. För att inte tala om arbeten där grundläggande hälso- och säkerhetskrav åsidosätts och där olycksfallsfrekvensen följaktligen är hög och risken att drabbas av sjukdomar och olika faror förhöjd.

Den sortens kontrakt, med alla de risker de medför, är ofta avsedda för kvinnor, som missgynnas på grund av sitt kön, sin ålder, för att de har familj eller är invandrare. Europeiska unionen måste ingripa genom att anta lagstiftningsåtgärder som garanterar jämställdhet mellan kvinnor och män och minskar könssegregeringen på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna måste i gengäld skärpa kontrollen i syfte att minska antalet fall av övergrepp mot kvinnor, bekämpa svart arbete och agera preventivt gentemot arbetsgivare.

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. – (LT) Jag välkomnar att Europaparlamentet har tagit initiativ till detta viktiga betänkande om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden. Det är främst kvinnor som arbetar under otrygga arbetsförhållanden och ofta inte åtnjuter ens bindande sociala minimistandarder för anställda. Kvinnor accepterar ofta lågbetalda arbeten för att kunna förena arbete och familjeliv, och de tvingas därför avstå från sociala garantier och acceptera usla arbetsvillkor. Social trygghet är en viktig del av flexicurity. För att kunna lösa dessa problem är det därför mycket viktigt att uppmana medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att genomföra en harmonisering av sina lagar och avtalsbestämmelser om anställningsvillkor. Medlemsstaterna måste minska kvinnors dubbla arbetsbörda, som är en av orsakerna till att de är överrepresenterade i otrygga anställningsförhållanden. Det är mycket viktigt att ge alla anställda, oavsett anställningsvillkor, lika tillgång till social service och sociala förmåner, exempelvis mammaledighet, hälsovård och pension.

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Jag gratulerar föredraganden till att ha satt fokus på en aspekt av arbetslivet som fortfarande genererar mycket stora könsskillnader. Den ekonomiska och finansiella krisen har sannolikt försämrat villkoren för arbetstagare med otrygga arbetsförhållanden, i synnerhet kvinnor, som måste bära den tyngsta bördan med otrygga arbetsförhållanden. Det bekräftas av färsk statistik som visar att det i 55 procent av företagen enbart är kvinnor som arbetar deltid. Vidare beräknas 31,5 procent av kvinnorna arbeta deltid jämfört med 8,3 procent av männen, och otrygga anställningsförhållanden medför en högre andel arbetsskador och ökad risk för sjukdom och utsatthet för olika faror. Kort sagt är det en ojämlik situation som EU inte kan blunda för.

Jag röstade för betänkandet eftersom jag håller med om att det är nödvändigt att bekämpa detta problem och uppmana medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att genomföra en harmonisering av sina lagar och bestämmelser om anställningsvillkor. Jag hoppas också att kommissionen och medlemsstaterna ska förbättra kontrollen av minimikraven avseende säkerhet och hälsa i arbetslivet. Mycket återstår att göra innan vi kan garantera kvinnor rättvist tillträde till arbetsmarknaden.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) I Europeiska unionen rymmer en beskrivande term som ”kvinnor med otrygga anställningsförhållanden” två former av diskriminering, båda mycket allvarliga. Den ena gäller frågan om kvinnors arbete, som har behandlats ur ett modernt och hållbart perspektiv i en annan text under innevarande sammanträdesperiod. Den andra formen av diskriminering handlar om den tudelade arbetsmarknaden i många medlemsstater, där vissa arbetstagare åtnjuter rättigheter och trygghet, medan andra är utlämnade åt omständigheter som vanligtvis är bortom deras kontroll. Om vi objektivt granskar siffrorna framstår det som alltmer uppenbart att anställningar med reguljära villkor i framtiden också kommer att kräva att vi accepterar högre risker än vad som hittills varit fallet. En sådan förändring måste emellertid hanteras så att man undviker spekulation på bekostnad av de grupper som är svagast på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt människor i missgynnade situationer. EU:s institutioner har en skyldighet att undvika diskriminering och ge alla möjlighet att fritt uppnå sina egna mål i arbetslivet, utifrån egna förutsättningar, förmågor och intressen. Jag vill ta tillfället i akt att påpeka att det vore bra med ytterligare forskning om kvinnors otrygga anställningsförhållanden så att man kan planera åtgärder som undanröjer hinder utan alltför stora ingrepp.

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade ja till att bekämpa otrygga anställningsförhållanden, som har blivit allt vanligare under den ekonomiska krisen. Det kommer att bidra till att effektivt utrota bristen på anställningstrygghet, låga löner som i många fall inte skattedeklareras, bristen på social trygghet för arbetstagare med tillfälliga kontrakt och en arbetsmiljö som inte uppfyller minimikraven för hälsa och säkerhet och förebyggande av arbetsskador.

Samtidigt kommer dessa åtgärder att hjälpa oss att mer effektivt bekämpa könsdiskriminering, som är ett dominerande inslag i anställningar med otrygga arbetsförhållanden, där framför allt kvinnor drabbas av dessa ovärdiga förhållanden.

Felaktig behandling av hushållsarbetare, som i huvudsak är kvinnor, lönediskriminering mot kvinnor och utnyttjande av invandrarkvinnor som inte kan försvara sina rättigheter eftersom de inte är medvetna om dem, är bara några av många argument för att rösta ja till dessa åtgärder och ta itu med en upprörande socioekonomisk situation.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) Jag anser att medlemsstaterna måste organisera en kampanj för att erbjuda kvinnor arbete och möjligheten till fackligt skydd av rättigheter såsom rimlig lön, mammaledighet, rättvisa och regelbundna arbetstider och en arbetsmiljö fri från diskriminering. Jag menar att medlemsstaterna måste införa straffåtgärder för dem som hindrar deltagande i fackföreningar och dessutom erbjuda lättillgängliga rådgivningstjänster för kvinnor som inte kan få stöd via ett arbetsplatsråd på arbetsplatsen, t.ex. kvinnor som arbetar i privata hushåll och i jordbruket.

  Proinsias De Rossa (S&D), skriftlig. – (EN) Jag stöder detta betänkande, som sätter fokus på det faktum att otrygga anställningar i oproportionerligt hög grad får negativa effekter för kvinnliga arbetstagare. Detta är förvisso ytterligare ett bevis på behovet av att förbättra möjligheterna till mamma- och pappaledighet, så att kvinnor och män får en chans att hitta en balans mellan arbete och familjeliv. Med otrygga arbetsförhållanden avses en sorts icke-standardiserade arbetsförhållanden som huvudsakligen kännetecknas av liten eller obefintlig anställningstrygghet, låg lön, ingen rätt till socialt skydd, inget skydd mot diskriminering och en arbetsmiljö som inte uppfyller minimikraven för hälsa och säkerhet. Enligt den senaste statistiken arbetar 31,5 procent av alla förvärvsarbetande kvinnor deltid jämfört med endast 8,3 procent av motsvarande grupp män. Otrygga anställningar är en av de främsta orsakerna till löneskillnaden mellan könen, och skapar dessutom hinder för karriärutsikter som leder till bättre arbete och yrkesmässig utveckling, med följd att många fastnar i lågavlönade och otrygga anställningar. Ofta kommer kvinnor från mindre utvecklade länder till EU och utför okvalificerade arbeten, vilka till och med kan vara illegala. Otrygga anställningar tär på de svagaste grupperna i våra samhällen, genom att beröva människor deras värdighet i arbetslivet och möjligheten till ett anständigt liv för dem och deras familjer.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Otrygga anställningar är ingen jämställdhetsfråga, även om de kan vara särskilt vanliga bland kvinnor, och alla synsätt som försöker att reducera frågan till en sådan är förenklade.

Som jag redan har hävdat vid flera andra tillfällen har oflexibla arbetsrättsliga modeller visat sig misslyckade. Exemplet med Förenta staterna visar att flexibilitet inte är detsamma som otrygghet, utan snarare innebär en dynamisk arbetsmarknad. Ökad flexibilitet betyder inte fler otrygga anställningar. Långt därifrån, faktiskt.

När krisen är över kommer vi att inse att de modeller vi vant oss vid har misslyckats och att om vi verkligen vill skapa sysselsättning måste arbetsmarknaden börja titta på atypiska anställningskontrakt, oavsett om det handlar om deltidsarbete, tillfälligt eller tidsbegränsat skiftarbete, arbete i hemmet eller distansarbete, som normala arbetsformer, utan att vi förlorar mer i trygghet än vi vinner i form av dynamik och flexibilitet. På så vis tror jag att kvinnor kan komma att gynnas mest av mer flexibla system, genom att det inte blir lika svårt för dem att jämka samman yrkesliv med familjeliv och moderskap som det varit i mer traditionella anställningsformer.

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Den rådande ekonomiska och finansiella krisen har förstärkt problemet med fattiga kvinnliga arbetstagare som ofta hamnar i en särskilt utsatt position i arbetslivet, eftersom de måste försöka förena arbete med familjeplikter. Jag röstade för betänkandet då jag håller med om att det finns ett behov av att lösa detta problem genom att uppmana medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att utveckla nya och effektiva strategier när det gäller bristande anställningstrygghet, med beaktande av principen om jämställdhet mellan könen. Jag vill betona resolutionens uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag gällande tillämpningen av principen om lika lön för män och kvinnor.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi röstade för detta initiativbetänkande som lyfter fram genusaspekten när det gäller otrygga anställningar, pekar på olika situationer och föreslår en rad åtgärder för att bekämpa diskrimineringen av kvinnor. I stora drag är betänkandet bra, men det innehåller en del motsägelsefulla formuleringar och uttalanden som vi inte håller med om.

De viktigaste positiva förslagen är följande:

Kommissionen uppmanas att stödja medlemsstaterna i utvecklingen av en kampanj för en stegvis övergång för arbetstagare från otrygga till reguljära anställningsförhållanden.

Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att utveckla strategier mot otrygga anställningsförhållanden i syfte att framhålla värdet av goda arbetsvillkor och miljömässigt hållbara arbeten och för att integrera ett jämställdhetsperspektiv på alla områden.

Rådet och kommissionen uppmanas att fastlägga egenskaperna för otrygga anställningar i riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik och i den nya jämställdhetsstrategin.

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig. – (FR) Dagen efter Internationella dagen för utrotande av fattigdom och social utslagning röstade jag beslutsamt ja till detta betänkande om arbetstagare med otrygga anställningsförhållanden. Trots den positiva utvecklingen inom jämställdhetsområdet är det ett faktum att kvinnor fortfarande är mer sårbara än män på arbetsmarknaden. Kvinnor har oftare otrygga anställningar. Det finns fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller jobbmöjligheter, arbetets kvalitet, löner och ersättningar.

Det är därför av största vikt att kommissionen vidtar åtgärder för att aktivt främja lika möjligheter för kvinnor och män inom ramen för sysselsättningspolitiken, genom en framtida jämställdhetsstrategi, gradvis övergång från otrygga anställningsförhållanden till reguljära sådana, och genom att stödja nationella initiativ med den inriktningen.

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig. – (PL) Kvinnor blir ofta hindrade på sina jobb och i sina karriärvägar av fördomar om att de skulle vara svagare och mindre stresståliga än män. Dessutom antas de kunna bli gravida när som helst och som en följd av det sjukskriva sig och ha andra ledigheter oftare än män. Det gör det också svårare för kvinnor att få jobb, och de som ändå har jobb får mindre betalt trots att de utför samma arbete som män. Den ekonomiska krisen har förstärkt dessa problem och visat på den omfattande diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. Korta anställningar och deltidskontrakt med obetald övertid är bara några exempel på i min mening oacceptabla metoder.

Därför är det viktigt att peka på att den arbetsrättsliga lagstiftningen måste gälla lika för alla anställda. Vi måste bekämpa det sätt på vilket människors svåra livssituationer utnyttjas för att tvinga dem att arbeta under ovärdiga och ohälsosamma villkor – i synnerhet om vi talar om kvinnor som därtill har att kämpa mot fördomar.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för Britta Thomsens betänkande eftersom jag anser att det är dags för en översyn av lagstiftningen om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden. De anställningsförhållanden som rådde fram till för en tid sedan har nu förändrats i de flesta medlemsstaterna, vilket har lett till att många fler kvinnor nu har otrygga arbeten. Dessa kvinnor får ofta ingen information om sina rättigheter, vilket leder till att de blir mer utsatta för risken att förlora eventuellt rättsligt skydd och sägas upp på orättvisa grunder utan möjlighet att överklaga. Det står klart att vi måste komma till rätta med den här situationen och se till att principen om lika värdighet respekteras, vilket alla arbetstagare har rätt till. Män och kvinnor måste därför garanteras lika rätt till yrkesutbildning och omskolningsmöjligheter. Detta gäller i synnerhet för kvinnorna, som behöver ett ökat skydd under graviditet och amning, och vid den ofta kritiska tidpunkten när de börjar arbeta igen.

  Jean-Marie Le Pen (NI), skriftlig. – (FR) Inom ramen för arbetet i parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män är den socialdemokratiska ledamoten Britta Thomsens betänkande menat att vara starkt socialt framsynt. Som vanligt är dock den här typen av betänkande fullt av ganska vaga, generella förslag och är faktiskt oacceptabelt, och är dessutom rotat i starka vänsterorienterade, ekologiska och invandrarvänliga konnotationer.

Vi kan till exempel inte hålla med om att integrationen av invandrarkvinnor bör stödjas, särskilt när det faktiskt inte anges om de är lagliga eller olagliga invandrare. Om det är sant att dessa kvinnor, eller män, är de främsta offren för globaliseringen och det ultraliberala nyslaveriet, är det rätta sättet att förhindra att de faller i alla möjliga fruktansvärda fällor (dålig behandling, våld eller sexuella övergrepp) att göra det möjligt för dem att stanna kvar i sitt ursprungsland redan från början.

Invandringspolitiken måste därför få en vändning så att de människor som lockas av ekonomisk exil kan stanna kvar i sina egna länder, och det kan vi göra genom att omrikta restriktivt internationellt bistånd så att dessa länder blir politiskt och ekonomiskt stabila.

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Otrygga anställningsförhållanden påverkar inte bara arbetsvillkoren och arbetsrelationerna, utan även arbetstagarnas stabilitet och levnadskvalitet. Fler kvinnor än män har otrygga arbeten i EU, vilket förvärrar könsskillnaderna i arbetet, särskilt när det gäller sociala rättigheter och löner. Denna situation är ännu värre för hushållsarbete och invandrarkvinnors arbeten.

Under krisen var det arbetstagare med otrygga anställningsförhållanden som drabbades först av förlusten av arbetstillfällen. I och med recessionen och försvinnandet av arbeten med anställningsavtal blir sysselsättningens struktur ännu mer otrygg. Denna utveckling måste vändas. Vi måste garantera jämställdhet mellan könen och sociala rättigheter på arbetsplatsen. Att bekämpa otrygga anställningsförhållanden och kvinnors dubbla arbetsbörda bör vara EU:s mest angelägna mål, och jag stöder därför betänkandet eftersom det utgör ett steg i den riktningen.

  Willy Meyer (GUE/NGL), skriftlig. – (ES) Jag röstade för Britta Thomsens betänkande om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden eftersom jag är oroad över att kvinnor drabbas särskilt hårt av följderna av den ekonomiska krisen. Krisen har påverkat otrygga arbeten i högre grad, arbeten som till stor del utförs av kvinnor. Jag stöder detta resolutionsförslag eftersom vi måste gå längre när det gäller att bekämpa direkt och indirekt diskriminering på grund av kön. För närvarande är andelen kvinnor med otrygga arbeten överdrivet hög, och de måste ofta kombinera arbetet med hushållsansvar. Mitt stöd grundas på mitt engagemang för att försöka förändra den rådande orättvisa situationen. Kvinnor har färre möjligheter att få arbete, de flesta kvinnor har otryggare arbeten, och dessutom har de fortfarande lägre lön än män för samma arbetsuppgifter. Av dessa skäl röstar jag för detta resolutionsförslag, där man bland många andra punkter lyfter fram behovet av att garantera jämställdhet mellan kvinnor och män och minska segregeringen på grund av kön på arbetsmarknaden, och uppmanar medlemsstaterna att bekämpa odeklarerat arbete så att dessa arbeten omvandlas till formell sysselsättning.

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag stöder betänkandet om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden eftersom jag inte kan begripa hur skillnaderna, ända in på 2000-talet, kan vara så stora för kvinnor i Europeiska unionen när det gäller anställningsmöjligheter, kvalitet i arbetet, inkomst och lika lön för lika arbete. Tyvärr är överrepresentationen av kvinnor med otrygga anställningsförhållanden en starkt bidragande faktor till löneklyftan mellan könen, och jag håller med om att insatser för att förbättra kvaliteten på kvinnors arbeten kommer att minska denna löneklyfta.

Jag anser även att alla arbetstagare med otrygga anställningsförhållanden, inklusive kvinnliga arbetstagare, bör ha rätt till utbildning och yrkesutbildning, och att tillgången till högkvalitativ utbildning, yrkesutbildning och studier för flickor och unga kvinnor måste förbättras. Avslutningsvis är det viktigt att kommissionen fortsätter att stödja medlemsstaterna i deras insatser att utforma en kampanj för att gradvis omvandla arbeten med otrygga anställningsförhållanden till vanlig sysselsättning.

  Alexander Mirsky (S&D) , skriftlig. – (LV) Löneskillnaderna mellan män och kvinnor blir tyvärr särskilt tydliga i kristider. Vi måste bredda den här diskussionen avsevärt och därefter utarbeta särskilda förslag om regleringen av arbetsrelationerna för arbetande kvinnor. Vi måste dessutom införa sociala garantier, särskilt för ensamstående mödrar, kvinnor med funktionshinder och kvinnor som arbetar inom tung industri. Det åligger samhället att sända en stark signal till arbetsgivarna om att det är oacceptabelt att utnyttja chanser att sänka lönen eller korta av arbetstiderna på grund av kön. En separat EU-fond måste inrättas för att stödja ensamstående mödrar om de förlorar sitt arbete och sin försörjning. I detta avseende kommer Britta Thomsens initiativ mycket lägligt. Jag stöder helhjärtat detta betänkande som en utgångspunkt för en ny strategi för att lösa de problem som kvinnor ställs inför i arbetslivet.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Dessa anställningsformer är ett problem som främst drabbar kvinnor, eftersom kvinnor ofta har svårt att kombinera yrkeskarriären med familjelivet, vilket tvingar in många kvinnor i otrygga anställningsförhållanden, vilket i sin tur oundvikligen leder till fattigdom senare i livet. Men vi får inte glömma bort att män också påverkas av dessa typer av arbeten och att det kan finnas risk för fattigdom till och med vid heltidsarbete. De lokala sociala systemen och åtgärderna är emellertid utformade för att skydda den hårt arbetande lokalbefolkningen om så blir nödvändigt. Betänkandet inriktas alldeles för starkt på invandrarkvinnor, som ofta hamnar i deltidsarbete, och i betänkandet sägs det indirekt att uppehållstillstånd ska stödjas. Det stämmer visserligen att kvinnor drabbas särskilt hårt av människohandlarnas falska löften, problemen med globaliseringen och – när det gäller olagliga inresor – av nya former av slavarbete vid företag. Men att fortsätta att stödja importerad fattigdom är inte lösningen. Det ökar bara de sociala problemen och kan riskera den sociala freden på ett varaktigt sätt. Att främja en sådan utveckling är fel väg att gå. Det är bara lokalt, det vill säga i ursprungsländerna, där man kan ändra på saker. Denna förstärkning bakvägen bör avslås i starkaste möjliga ordalag.

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig. – (IT) Företagen har reagerat på den rådande ekonomiska och finansiella krisen genom att minska andelen tillfällig personal som till exempel arbetstagare med tidsbegränsade avtal, och har hyrt in arbetskraft eller anställda med andra typer av tillfälliga avtal.

Jag skulle ha stött resolutionen om man inte hade uppmuntrat arbetsgivarna att vidta särskilda åtgärder för att integrera invandrarkvinnor. Jag anser att allt detta är diskriminerande mot våra kvinnliga arbetstagare. Därför röstade jag mot resolutionen.

  Wojciech Michał Olejniczak (S&D), skriftlig. – (PL) Föredraganden definierar konceptet ”otrygg anställning” som former av anställningar med låg anställningstrygghet, låg lön, inga rättigheter till socialt skydd eller arbetsrelaterade förmåner, inget skydd mot diskriminering, begränsade utsikter till avancemang på arbetsmarknaden, ingen kollektiv representation eller arbetsmiljöer som inte uppfyller minimikraven för hälsa och säkerhet.

Den finansiella och ekonomiska krisen har lett till att otrygga arbetsformer har blivit ett ännu mer synligt och överhängande problem. Företagen har avsevärt minskat andelen tillfällig personal, och man fruktar att de arbeten som har förlorats inte kommer att ersättas. Tyvärr har den här situationen drabbat kvinnorna hårdast, och problemet är mest märkbart inom servicesektorn (hotell, catering, utbildning, hälsovård, socialt arbete) samt inom jordbruket. Kvinnor som är anställda inom dessa sektorer har inte heltidsarbete, vilket innebär att deras löner och pensioner är lägre, att de har sämre socialt stöd och saknar utsikter till avancemang på arbetsmarknaden. Den senaste forskningen visar att det är svårare för kvinnor att finna arbete än för män.

Dessutom finns det fortfarande en enormt stor löneklyfta mellan kvinnor och män (skillnaden ligger på cirka 18 procent, och kvinnor tjänar en femtedel mindre än männen). Mot bakgrund av ovanstående problem röstade jag för betänkandet, som föreslår en lösning på denna svåra sysselsättningspolitiska situation.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för betänkandet av Britta Thomsen. Under en ekonomisk kris som den vi för närvarande upplever är det alltid vissa arbetstagargrupper som får betala det högsta priset. Arbetstagare med otrygga anställningsförhållanden ställs faktiskt inför krisen utan de garantier som andra arbetstagare åtnjuter. Inom denna kategori befinner sig kvinnorna dessutom i en ännu mer kritisk position. Problemet med otrygga arbetsformer är utbrett bland kvinnorna, särskilt inom tjänstesektorn och jordbruket, och det finns ett trängande behov av effektiva åtgärder för att förändra denna situation. De underliggande skälen varierar. Sysselsättnings- och löneklyftan mellan män och kvinnor är fortfarande alldeles för hög för att vi ska kunna hävda att jämställdhet har uppnåtts, och därför skulle vissa effektiva åtgärder, t.ex. mammaledighet, hälsovård och pensioner vara ett effektivt sätt att stoppa spridningen av otrygga arbetsformer. Utgångspunkten för att vi ska ta oss ur den här situationen med könsskillnader inom sysselsättningen är helt klart utbildning och yrkesutbildning för unga kvinnor. Avslutningsvis krävs det mer djupgående forskning om orsakerna till och kostnaderna för låga kvalifikationer.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Otrygga arbeten är en starkt bidragande faktor till att den sociala instabiliteten har förvärrats avsevärt, med hög arbetslöshet som fortfarande ökar i flera länder, t.ex. i mitt land Portugal.

Alla former av osäkerhet eller instabilitet i sysselsättningen drabbar traditionellt sett kvinnliga arbetstagare med manuellt arbete först och hårdast, med lägre löner, även för lika arbete, högre arbetslöshet och osäkrare anställningsförhållanden till följd av djupt rotade sociala faktorer, men även särskilt till följd av moderskap.

Den negativa effekten av denna situation begränsas inte till den redan allvarliga diskriminering som kvinnor alltid har utsatts för: genom att kvinnor inte har lika tillträde till arbetslivet påverkar den snarare deras ekonomiska oberoende och deras självständighet som individer.

I detta sammanhang utgör åtgärder för att motverka otrygga anställningsförhållanden, särskilt för kvinnor, ett mycket konstruktivt bidrag till social stabilitet och jämställdhet mellan kvinnor och män, ett av EU:s grundläggande värden.

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. – (RO) Den rådande ekonomiska och finansiella krisen har även lett till att antalet otrygga arbeten har ökat, särskilt bland kvinnor. Det står klart att de fasta arbetstillfällen som har förlorats under den ekonomiska recessionen inte kommer att återskapas, utan i stället kommer att ersättas av atypiska och mycket atypiska anställningsavtal. Detta kommer att leda till en allvarlig försämring av arbetsvillkoren. Inom EU arbetar 31,5 procent av de kvinnliga anställda på deltid (30 timmar eller mindre per vecka) jämfört med bara 8,3 procent av de manliga anställda.

Jag anser att hållbara pensionssystem, låneinstrument för självhjälpsprojekt samt skapande av arbetstillfällen och alternativa inkomstskapande åtgärder kan förbättra villkoren för kvinnor med otrygga anställningsförhållanden.

Jag uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma bärkraftiga strategier mot otrygga anställningsförhållanden, med inriktning på skapande av goda arbetsvillkor och miljömässigt hållbara arbeten och för att integrera ett jämställdhetsperspektiv på alla områden. Jag uppmanar dessutom alla medlemsstater att vidta tydliga åtgärder för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män med tio procent senast till 2020, inklusive pensionsklyftan, för att förbättra levnadsstandarden, bekämpa fattigdomen och öka den ekonomiska tillväxten.

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera Britta Thomsen till hennes utmärkta arbete. Alltför ofta tvingas kvinnor acceptera arbetsvillkor som är allt annat än goda. Situationen för kvinnliga arbetstagare måste därför övervakas noggrant, särskilt gravida kvinnor och kvinnor som ammar. Kvinnor som återvänder till arbetet efter mammaledighet måste få garantier för att de aktivt kan återvända till arbetsmarknaden.

Medlemsstaterna uppmanas även att vara vaksamma när det gäller arbetsgivare som utsätter kvinnliga arbetstagare för orättvis behandling. Arbetsgivare som gör detta måste ställas inför rätta så snabbt som möjligt. Dessutom är det nödvändigt att utarbeta en ny europeisk sysselsättningsstrategi för att integrera kvinnor som arbetar under otrygga anställningsförhållanden i de sociala och arbetsrättsliga trygghetssystemen.

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. – (FR) Arbetstagare med låga – odeklarerade eller informella – löner, arbetstagare utan rätt till socialt skydd eller arbetsrelaterade förmåner, arbetstagare utan utsikter till avancemang på arbetsmarknaden osv. Antalet arbetstagare i så kallade otrygga arbeten ökar till följd av den rådande ekonomiska krisen. Det finns en djup könsklyfta mellan dessa arbetstagare eftersom kvinnorna är överrepresenterade. Jag är medveten om behovet av att öka skyddet av dessa kvinnor, och röstade därför för Europaparlamentets resolution om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden. Jag uppmanar medlemsstaterna att se till att arbetsgivare som utsätter sina anställda för felaktig eller orättvis behandling snabbt ställs inför rätta. Det krävs även åtgärder för att garantera kvinnor med otrygga anställningsförhållanden möjlighet till fackligt skydd av rättigheter såsom rimlig lön, mammaledighet samt rättvisa och regelbundna arbetstider. Jag hoppas även att Barcelonamålen om barnomsorg genomförs så snabbt som möjligt, så att hindren för gravida kvinnor att arbeta så många timmar de vill, vare sig det är del- eller heltid, kan undanröjas.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Det här är ett viktigt betänkande och jag är glad över att Europaparlamentet har antagit det, främst för att parlamentet betonar de otrygga anställningarnas könsspecifika natur och påminner om förändringen på arbetsmarknaden från standardiserade till icke-standardiserade anställningsförhållanden, vilket gör det nödvändigt att förhindra att icke-standardiserade anställningsformer blir otrygga anställningar. Parlamentet anser att medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, om de ska kunna motverka sådana företeelser, måste uppmanas att genomföra en betydande harmonisering av sina lagar och avtalsbestämmelser om standardiserat och atypiskt arbete, så att de undviker att den bekvämaste och minst kostsamma formen tar överhanden, samtidigt som de hela tiden måste beakta risken för att svartarbetet eventuellt kan komma att öka. Parlamentet uppmanar även rådet och kommissionen att fastlägga egenskaperna för otrygga anställningar i riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik och i den nya jämställdhetsstrategin.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Kvinnor drabbas hårdare av den rådande ekonomiska krisen just för att de är en känsligare kategori, eftersom deras arbete vanligtvis inte bara begränsas till arbetsplatsen, utan även omfattar hem och familj. De flesta otrygga arbeten utförs av kvinnor, utan anställningstrygghet, med låga löner och mindre socialt skydd samt låga kvalifikationer.

Under dessa omständigheter finner kvinnor som är redo att återvända till arbetsmarknaden efter perioder av bortovaro på grund av sjukdom eller barnafödsel ofta att de står utan arbete. Vår delegation är ytterst lyhörd för dessa problem och även, vill jag tillägga, när det gäller de mycket liknande problem som drabbar kvinnor som inte är anställda utan arbetar som egenföretagare. Vi skulle ha kunnat stödja hela betänkandet om det inte hade främjat politik för att integrera kvinnliga arbetstagare från länder utanför EU på bekostnad av EU-medborgare. Det är skälet till att vi röstade emot det.

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig. – (PL) Jag stödde betänkandet om kvinnor med otrygga anställningsförhållanden. Den ekonomiska krisen har bidragit till destabiliseringen av arbetsmarknaden. Arbetsgivarna har minskat antalet anställda eller anställer personer med tillfälliga anställningsavtal och erbjuder dem sämre ekonomiska villkor. Vågorna av friställningar har även lett till att många har ställts utanför arbetsmarknaden. Situationen är särskilt svår för högutbildade, äldre och kvinnor. Krisen har förvärrat den ojämlikhet mellan könen som redan fanns på arbetsmarknaden. Särskilt kvinnorna har drabbats av detta, som utgör den största procentandelen arbetstagare som arbetar i vad som kallas otrygga arbetsformer. Löneklyftan har breddats, och ojämlikheten i det sociala skyddet har blivit större. Denna situation har även hindrat kvinnorna i deras yrkesutveckling och har bidragit till att könsstereotyperna i arbetslivet har befästs. Kvinnor med så kallade otrygga anställningsförhållanden förtjänar därför särskilt skydd.

Bland annat bör de omfattas av socialförsäkringssystem och lagstiftning om arbetsskydd. Det ekonomiska skyddet för kvinnor som sägs upp eller blir mödrar är också viktigt. Kvinnor med otrygga anställningsförhållanden bör även ha möjlighet till fackligt skydd. Dessutom bör kvinnor som endast arbetar i privata hushåll garanteras fri tillgång till rådgivningstjänster om sociala rättigheter. Jag vill även lyfta fram behovet av att reglera den rättsliga situationen för säsongsarbetare som till följd av arbetets natur är mer utsatta för risken för olika oegentligheter.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Enligt de senaste undersökningarna arbetar 31 procent av de kvinnliga arbetstagarna deltid, jämfört med endast 8,3 procent av de manliga arbetstagarna. Deltidsanställda har lägre inkomst och får följaktligen lägre pensioner än heltidsanställda. De hamnar i underläge när det gäller grupparbete, vilket även visar sig vid befordringar till eller tillsättande av högre befattningar. Vi ser att 36 procent av de män som har universitetsutbildning eller högre arbetar som chefer, jämfört med endast 15 procent av kvinnor med samma utbildning. När det gäller lägre inkomster är det viktigt att nämna att i Europa – utan att räkna med antalet arbetade timmar eller olika anställningsavtal – är klyftan mellan män och kvinnor 18 procent i genomsnitt.

  Marina Yannakoudakis (ECR), skriftlig. – (EN) ECR-gruppen anser fullt och fast att beslut om socialpolitik och arbetslagstiftning inte bör fattas på EU-nivå, utan av medlemsstaternas nationella och lokala myndigheter. Vi instämmer i att miniminormer för behandlingen av arbetstagare på arbetsplatsen är viktiga och är nöjda över att Europaparlamentet ökar medvetenheten om den här frågan, men vi anser att dessa normer bör gälla både män och kvinnor och att särskilda rekommendationer om t.ex. anställningsavtal och barnomsorg inte faller inom EU:s ansvarsområde.