Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2932(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B7-0549/2010

Debatter :

PV 21/10/2010 - 11.3
CRE 21/10/2010 - 11.3

Omröstningar :

PV 21/10/2010 - 12.3
CRE 21/10/2010 - 12.3

Antagna texter :

P7_TA(2010)0390

Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 21 oktober 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

11.3. Nordkaukasien, i synnerhet fallet Oleg Orlov
Anföranden på video
Protokoll
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Nästa punkt är en debatt om sex resolutionsförslag om Nordkaukasien, i synnerhet fallet Oleg Orlov.(1)

 
  
MPphoto
 

  Heidi Hautala, författare. (EN) Herr talman! Jag vill säga att resolutionen om Nordkaukasien, i synnerhet Oleg Orlovs fall, är en av de mest angelägna resolutioner som kammaren antagit på länge.

Tragedin som råder i Nordkaukasien har endast förvärrats under de senaste åren med svåra brott mot de mänskliga rättigheterna, som fortfarande påverkar vardagen i samhällen i Tjetjenien, Ossetien, Dagestan, Nordossetien och Kabardinien-Balkarien.

Våldet är långt ifrån över. Senast förra tisdagen omkom minst sex människor i ett attentat mot Tjetjeniens parlamentsbyggnad i Groznyj. Minst 17 människor skadades, de flesta av dem civila. Den 9 september dödades 17 människor och många andra skadades i ett bombattentat i Nordossetiens huvudstad Vladikavkaz.

Tidigare tragedier har heller inte fått någon förklaring. Familjerna till offren i Beslan vet fortfarande inte exakt vad som hände deras barn eller deras anhöriga, hur de dog eller var deras kroppar finns.

Den onda cirkeln av våld och straffrihet har inte bara lämnat dessa samhällen bestörta och paralyserade. Eftersom man inte har tagit tag i situationen har våldet dessutom spridit sig utanför de nordkaukasiska republikernas gränser.

Samtidigt som Moskvaborna har utsatts för terrorismens trauma, fruktar tjetjenska flyktingar i Europa förföljelse och även mord. Försvinnanden av människor, även i huvudstaden Moskva eller i Sankt Petersburg, har förekommit under det senaste året.

Man kommer till en punkt då man måste sätta stopp. Brottsutredningen mot Oleg Orlov, som tilldelades Sacharovpriset 2009, kan bli den punkt då Europa äntligen säger att nu får det vara nog.

EU bör nu sträva efter att samarbeta med Europarådet om Dick Martys utmärkta rapport om rättslig prövning av brott mot de mänskliga rättigheterna i Nordkaukasien.

 
  
MPphoto
 

  Marietje Schaake, författare. (EN) Herr talman! I dag tillkännagav talman Jerzy Buzek vem som tilldelats årets Sacharovpris. Priset står för tankefrihet, en grundläggande europeisk fri- och rättighet som vi står för på våra medborgares och hela världens vägnar.

Med tanke på tilldelningen av Nobels fredspris riktade talman Jerzy Buzek en skarp uppmaning till Kina att frige Liu Xiao Bo och sade: ”Frihet är inget hot, men det kan finnas många hot mot friheten.” Det gäller också människorättsaktivisterna i Nordkaukasien.

Oleg Orlov, Sergei Kovalev och Lyudmila Alexeyeva från Memorial tilldelades förra årets Sacharovpris, men kunde inte ta emot priset personligen eftersom deras frihet hotades. EU investerar oerhört mycket i förbindelserna mellan EU och Ryssland, något som också Europarådet och OSSE gör.

Ryssland har följaktligen åtagit sig att skydda och främja de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, men vi står långt ifrån den situationen. Journalister och civilrättsaktivister utsätts ofta för angrepp, försvinnanden av människorättsaktivister förekommer systematiskt och det finns ingen yttrandefrihet, inte heller på Internet. Den allmänna laglösheten har medfört att 20 000 ärenden från Ryska federationen väntar på att avgöras vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Ryssland har rätt att bekämpa terrorism i Nordkaukasien, men om rättsstatsprincipen inte respekteras motverkar det stabiliteten. Ryssland har faktiskt inga ursäkter för att inte uppfylla sina egna åtaganden när det gäller de mänskliga rättigheterna.

Vi ser fram emot och kommer att se till att Memorials företrädare får friheten att komma till Europaparlamentet och att de därmed symboliserar de fri- och rättigheter som alla invånare i Nordkaukasien åtnjuter.

 
  
MPphoto
 

  Mitro Repo, författare. (FI) Herr talman! Jag är djupt oroad över en allt ökande rädsla hos människorättsaktivisterna i Ryssland. Vi är skyldiga att stödja Oleg Orlov som tilldelades Sacharovpriset förra året.

Brott mot de grundläggande rättigheterna förekommer också inom EU, men det som händer i Ryssland är något helt annat. Vi måste bekämpa all form av terrorism och radikal extremism med alla rättsliga medel som vi har tillgång till, men också genom att utnyttja de möjligheter till prövning som det civila samhället erbjuder.

Rättvisa skipas alltid objektivt och subjektivt. I Nordkaukasien betyder det att kriminella ska straffas och offrens behov beaktas. Om man fastställer detta visar man tydligt och konsekvent sitt stöd till Oleg Orlov och samtidigt också till andra som kämpar i de mänskliga rättigheternas namn. Vi måste tänka på det här fallet när vi diskuterar nya förbindelser mellan EU och Ryssland. Ryssland måste respektera de mänskliga rättigheterna för att kunna spela en genuin roll i Europa och landet måste acceptera den europeiska etiken. Europa står på folkets sida, inte emot det.

 
  
MPphoto
 

  Ryszard Czarnecki, författare. – (PL) När Solidaritetsrörelsen under kommunismens tid i Polen kämpade för de mänskliga rättigheterna och demokrati användes mycket ofta en slogan som löd: ”Det finns ingen frihet utan Solidaritet.” I dag och i samband med vad som händer i Nordkaukasien – men inte bara där, utan också i många andra delar av Ryssland – kan man säga att det finns ingen stabilitet utan rättsstatsprincip.

Det är mycket viktigt att tala om dessa två saker tillsammans. Vi kan inte tala om ekonomiska och politiska förbindelser med Ryssland samtidigt som vi struntar i de mänskliga rättigheterna där. Det är faktiskt ett sammanhängande system, inte två skilda ämnen. Grundläggande ärlighet fordrar att vi inte bara talar om förbättrade förbindelser med Ryssland – som är ett fantastiskt land – utan också att vi kräver att Moskva respekterar de mänskliga rättigheterna, inklusive när det gäller någon som har tilldelats Sacharovpriset. Det är ett märkligt slag mot Europaparlamentet och Europeiska unionen.

 
  
MPphoto
 

  Marie-Christine Vergiat, författare. (FR) Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt för att till oss alla ställa frågan vad Sacharovpriset syftar till.

Jag vill börja med att tacka mina kolleger och Heidi Hautala i synnerhet för att de svarat på min fråga om Oleg Orlovs situation. Oleg Orlov är en av de tre ansvariga för människorättsorganisationen Memorial, som tilldelades Sacharovpriset förra året.

Genom att överlämna priset erkände vi engagemanget hos dem som fortfarande vågar kritisera situationen i Tjetjenien. Det var symboliskt eftersom det kom några månader efter mordet på Natalja Estemirova, ett mord som Oleg Orlov kraftfullt fördömde. Vi visste att Tjetjeniens president förföljde Oleg Orlov med sitt hat, att han hade väckt åtal mot honom. I januari 2010 befanns Oleg Orlov och Memorial skyldiga och vi sade ingenting. Den 6 juli åtalades han igen och riskerar nu ett treårigt fängelsestraff.

När vi tilldelar Sacharovpriset vill vi värdesätta det arbete som män och kvinnor som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter utför och genom att tilldela dem priset ställer vi dem under vårt beskydd.

Men vad har vi gjort för Oleg Orlov och alla människorättsaktivister i Ryssland och Tjetjenien? Hur har vi utvecklat EU:s dialog för att se till att de mänskliga rättigheterna äntligen respekteras i Nordkaukasien? Kan vi tolerera – utan att säga något – att inga rättsliga åtgärder har vidtagits mer än ett år efter mordet på Natalja Estemirova? Kan vi tolerera att människorättsaktivister kidnappas, misshandlas och försvinner utan att rättsväsendet reagerar?

Jag skulle nästan vilja fråga – vad tjänar det till, om vi i session efter session fördömer ett antal brott mot de mänskliga rättigheterna utan att kommissionen hindras från att fortsätta sina så kallade konstruktiva dialoger och från att säga att det går framåt, men inte inom de mänskliga rättigheterna och rättsväsendet? När kommer vi att upphöra med att göra avkall på dessa så kallade grundläggande värderingar, som ändå måste värderas högre än vissa medlemsstaters ekonomiska och politiska intressen? Mina damer och herrar! Vi kanske skulle vara mer trovärdiga om vi inte bara tog upp dessa frågor sent på torsdag eftermiddag och om fler av oss var närvarande för att följa debatterna.

 
  
MPphoto
 

  Bernd Posselt, författare.(DE) Herr talman! Nordkaukasien var ett offer för tsarens kolonialpolitik och för försök till folkmord under Stalins regim. Men området var tyvärr också inblandat i två brutala krig efter Sovjetunionens sammanbrott, som innebar folkmord på mindre etniska grupper som tjetjener. Det är fortfarande i dag en region där små onda satellitregimer, som Ramsan Kadyrovs, utför brutala brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi fördömer all form av terrorism från alla sidor, men regimen har inget att göra med demokrati och rättsstatsprincip.

För att lösa situationen behöver vi en trestegsstrategi med ett nära samarbete mellan Europarådet och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, och där Europaparlamentet utgör en drivkraft bakom Europeiska unionen och människorättsorganisationerna i regionen, som den ryska makten försöker avskärma. Människorättsorganisationen Memorial spelar här en central roll. Vi uppmanar därför inte bara till att Oleg Orlov omedelbart lämnas i fred, utan också att han får stöd för sitt beundransvärda arbete för de mänskliga rättigheterna. Vi är skyldiga honom och hans kolleger det, liksom folket i Nordkaukasien samt också vår mördade vän och kollega Natalja Estemirova, som många av oss kände personligen och vars mord också till slut måste klaras upp. Vi är skyldiga henne att se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs och att rättsstatsprincipen införs i Nordkaukasien.

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Leszek Wałęsa, för PPE-gruppen.(PL) För en tid sedan sade Oleg Orlov att Nordkaukasiens största problem var att makthavarna förkastade den viktigaste frågan – frågan om de mänskliga rättigheterna. Brotten mot de mänskliga rättigheterna skapar en instabil situation i Nordkaukasien, förlänger konflikten, minskar utsikterna att komma fram till en lösning och utgör faktiskt ett stöd för underjordisk terroristverksamhet.

Människorättsorganisationer som Memorial behöver stöd, för deras arbete är grundläggande för att ett stabilt och fritt samhälle ska kunna inrättas och för att varaktig stabilitet ska kunna uppnås. Dessa organisationer behöver därför stöd och vi måste också fördöma de oacceptabla illdåd som utförs i Nordkaukasien, tala för det allt större antalet människor som försvinner och komma ihåg det lidande som de människor som tvångsförflyttats måste utstå.

 
  
MPphoto
 

  Alexander Mirsky för S&D-gruppen. – (LV) Tack, herr talman! Jag stöder helt den delen i resolutionen som handlar om behovet av att respektera de mänskliga rättigheterna i Nordkaukasien. Jag är väldigt insatt i situationen i Kaukasien och har varit där mer än en gång. Jag vill samtidigt påpeka att titeln som ”människorättsaktivist” inte ger Oleg Orlov rätt att anklaga Tjetjeniens president för mord. Om Oleg Orlov anser att Sacharovpriset ger honom mandat till omdömeslösa uttalanden, tar han miste. Europaparlamentet behöver inte agera som hans advokat. Låt honom prövas i domstol. Om inte i en rysk domstol, så i Europadomstolen. Vi har inte rätt att ta ställning i den här tvisten. Vi måste ge domstolarna tillfälle att göra sitt arbete. Men jag vill ge Oleg Orlov ett råd – tänk innan du talar. Förtal är straffbart. Tack.

 
  
MPphoto
 

  Adam Bielan, för ECR-gruppen.(PL) Det är en paradox att vi samma dag som vi tillkännager pristagaren av Sacharovpriset 2010, talar om förföljelserna av en av förra årets pristagare. Som ni vet tilldelades Oleg Orlov, tillsammans med andra medlemmar i organisationen Memorial, priset förra året för sin kompromisslösa och modiga kamp för sanningen om ryska brott som begåtts i republiken Tjetjenien.

I dag talar vi om den kontinuerliga förföljelse som Oleg Orlov utsätts för eftersom han vågade begära förklaringar av alla omständigheter kring Natalja Estemirovas död, som var Memorials ordförande i Tjetjenien. Man bör komma ihåg att de åtgärder som ”president” Ramzan Kadyrov vidtagit mot Oleg Orlov inte hade varit möjliga utan stöd från Kreml. Jag uppmanar därför alla institutioner inom Europeiska unionen, inbegripet kommissionen och rådet, att sätta press på president Dmitrij Medvedev, så att den här typen av förföljelser upphör i Tjetjenien.

 
  
MPphoto
 

  Elena Băsescu (PPE).(RO) Vålds- eller terroristhandlingar inträffar nästan varje dag i republikerna i Nordkaukasien. Attentatet som genomfördes förra veckan mot Tjetjeniens parlament understryker att islamska uppror äventyrar stabiliteten i hela regionen. Femton år efter krigsutbrotten i Tjetjenien finns fortfarande 80 000 internflyktingar i regionen. Situationen för människorättsaktivisterna är också alarmerande, med rapporter om många slumpartade bortföranden och fällande domar. Oleg Orlovs fall är en av flera rättegångar som har inletts utan vettig rättslig grund. Han riskerar ett treårigt fängelsestraff för att ha anklagat Tjetjeniens president för att vara inblandad i mordet på Natalja Estemirova 2009.

Jag vill understryka att den utredning som inleddes efter kvinnans död ännu inte har lett till något gripande. Av dessa anledningar anser jag att de federala myndigheterna måste vidta ytterligare åtgärder för att säkra korrekta utredningar, även när medlemmar av organisationen Memorial drabbas.

 
  
MPphoto
 

  Eija-Riitta Korhola (PPE). - (FI) Herr talman! Den mest välkända och våldsamma konflikten i Nordkaukasien var den som inleddes med det första tjetjenska kriget. Den pågår ännu, även om den spridits till Dagestan och Ingusjien. Utan att ta ställning till i vilken mån det rör sig om ett självständighetskrig, ett krig mot terrorism eller något annat, kan vi ändå inte förneka att det finns omkring 100 000 internflyktingar i regionen och en mycket bristfällig människorättssituation.

Människorättsaktivisterna som tilldelades Sacharovpriset förra året är en kraft att räkna med i Memorial, som spelar en viktig roll i Nordkaukasien. När Oleg Orlov förra året i december tog emot priset svarade han på en fråga om riskerna med hans arbete och sade att det allvarligaste problemet var att hotet kom från statens företrädare. Det finns inte många som ifrågasätter hans ord.

Anna Politkovskaya var särskilt känd som en person som talade för tjetjenernas mänskliga rättigheter. Den ryske agenten Alexander Litvinenko, som förgiftades i London, kritiserade ryska aktioner i Tjetjenien. Natalja Estemirova, som mördades förra året, avslöjade att säkerhetstjänsten var inblandad i våldsdåd och avrättningar – också i Tjetjenien. Listan på liknande ouppklarade mord skulle kunna göras lång. Det är därför det är mycket viktigt att Europeiska unionen fortsätter att ta upp dessa frågor.

 
  
MPphoto
 

  Bogusław Sonik (PPE).(PL) Jag vill börja med att korrigera något som en kollega sade. Vi informerades om att företrädare för Memorial inte kunde komma till parlamentet för att ta emot Sacharovpriset förra året. Faktum är att de var här. Det är ”Damas de Blanco” (kvinnor i vitt) som inte kan ta emot sitt pris, för de får inte lämna Havanna.

I rapporten som utarbetades i juni 2010 av Europarådets parlamentariska församling tillkännages ytterligare fall av brott mot de mänskliga rättigheterna i Nordkaukasien. Ryska myndigheter vidhåller att stabiliseringen går framåt, men straffriheten i samband med brott mot de mänskliga rättigheterna och laglösheten är fortfarande de största hindren för varaktig stabilitet i regionen. Den civila befolkningen utsätts fortfarande för hot och våld. Tortyr och misshandel är vanligt förekommande, liksom påtvingade försvinnanden, godtyckliga mord och godtyckliga arresteringar. Utredningarna om brott mot de mänskliga rättigheterna är ineffektiva och bristfälliga. Deras enda resultat är ofta att förövarna går ostraffade, vilket ökar misstroendet mot regeringens institutioner och hela rättssystemet.

Det är vår uppgift att vidta alla nödvändiga åtgärder inte bara för att ständigt följa utvecklingen av situationen i Nordkaukasien, utan också för att säkra rättsstatsprincipen och stödja medborgerliga och demokratiska initiativ samt få ett slut på laglösheten i regionen.

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). - (SK) Jag anser att det främsta problemet i Nordkaukasien är likgiltigheten inför det viktigaste av allt, nämligen respekten av de mänskliga rättigheterna. Sådana brott mot de mänskliga rättigheterna destabiliserar situationen i regionen, förlänger och fördjupar konflikten, minskar utsikterna till lösning och bidrar till att skapa grunden för reaktionära terroristgrupper.

Ramzan Kadyrov har makten i Tjetjenien, men bidrar inte till stabilitet. Han har blivit republikens absolute härskare och utmanar eller misstolkar lagen för att kunna agera mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Övergrepp riktade mot vissa enskilda personer kanske dessutom aldrig tillkännages eller diskuteras. Oleg Orlov, som är medlem i organisationen Memorial, är ett sorgligt exempel på förföljelse av dem som försvarar de mänskliga rättigheterna. Situationen förefaller tragisk och utan lösning. Det är därför Europaparlamentets moraliska skyldighet att noggrant följa utvecklingen i regionen och regelbundet påminna om de rättigheter som invånarna och människorättsorganisationerna i Ryska federationen fortfarande inte åtnjuter i vardagen, trots den officiella retoriken.

 
  
MPphoto
 

  Corina Creţu (S&D).(RO) Även jag känner mig tvungen att tala i solidaritet med Oleg Orlov och människorättsorganisationen Memorial som han leder. Europaparlamentet tilldelade dem Sacharovpriset för tankefrihet förra året.

Den fällande domen för att ha förtalat Tjetjeniens president och rättegången som inleddes mot Oleg Orlov, som nu riskerar ett flerårigt fängelsestraff, markerar en förfärlig höjdpunkt för en deprimerande serie förföljelser mot människorättsaktivister, bland annat den värsta som ledde till bortrövandet av och mordet på Natalja Estemirova, Memorials samordnare i Tjetjenien. Jag är tvungen att protestera mot dessa brutala och upprepade brott mot de mänskliga rättigheterna som motiveras med behovet att bekämpa terrorism, mot att förövare av allvarliga brott och kränkningar går ostraffade samt mot att de ryska myndigheterna accepterar situationen, något som påverkar trovärdigheten i deras åtaganden för demokrati.

 
  
MPphoto
 

  Jaromír Kohlíček (GUE/NGL). - (CS) Jag vill ta upp frågan om hur det är möjligt att vi fortfarande bara diskuterar de mänskliga rättigheterna för en relativt liten grupp människor, samtidigt som vi helt missar den viktigaste punkten. Kärnpunkten i Nordkaukasien är den starka externa inblandningen av wahhabiterna som är utbildade, som är beväpnade och som agerar med tydliga mål.

Om ni inte vet varifrån wahhabiterna kommer och vem som finansierar dem – ja, det är samma källor som dem man talar om i samband med andra terrororganisationer. I resolutionen saknas tyvärr fullständigt den viktigaste punkten – nämligen varför man så tydligt kränker de mänskliga rättigheterna i olika delar av Nordkaukasien. Man måste naturligtvis respektera de mänskliga rättigheterna, men förutsättningar måste skapas så att de efterlevs. Om terrororganisationer finansieras från utlandet – och så är det säkert – är det svårt för oss att skapa dessa förutsättningar. I resolutionen beaktas tyvärr inte det.

 
  
MPphoto
 

  Ana Gomes (S&D). - (EN) Herr talman! Jag ger mitt fulla stöd till resolutionen som stöds av min politiska grupp och i vilken det uppmanas till åtgärder till stöd för Oleg Orlov, som tilldelades Sacharovpriset, och det han står för – nämligen ett motstånd till kränkningarna av de mänskliga rättigheterna som pågår i Nordkaukasien.

Låt mig säga att jag inte känner igen mig själv eller min grupp i Alexander Mirskys ord. När han talade tidigare kritiserade han Oleg Orlov och menade att han inte skulle använda sin status som människorättsaktivist för att förtala Ramzan Kadyrov. En demokrat med självrespekt vet att man inte behöver en titel, att man inte behöver vara människorättsaktivist och att man inte behöver vara medlem i Memorial eller ha tilldelats Sacharovpriset för att ha demokratisk rätt att kritisera en stats- eller regeringschef.

Jag vill också ta tillfället i akt för att stödja det som vår kollega Raül Romeva i Rueda sade tidigare. Han uppmärksammade Europaparlamentet – och även kommissionen och rådet samt i synnerhet Catherine Ashton – på den farliga situation som nu utvecklas i Västsahara. Jag vill uppmana henne att ingripa så att de marockanska myndigheterna inte arresterar människor från Västsahara, som kämpar mot olaglig ockupation.

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Máire Geoghegan-Quinn, ledamot av kommissionen. - (EN) Herr talman! Jag vill tacka dig för att du tog upp frågan om människorättssituationen i Nordkaukasien.

Samtidigt som kampen mot terrorister i Tjetjenien officiellt uppgavs vara över förra året, fortsätter våldet och laglösheten där, men än mer i angränsande Dagestan och också i Ingusjien.

Den beväpnade attacken som genomfördes i tisdags den här veckan mot parlamentet i Groznyj var den senaste påminnelsen om att situationen fortfarande är osäker och farlig.

EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton beklagade attacken djupt och fastställde att terrorism och självmordsattacker under inga omständigheter kan motiveras.

Jag vill ta tillfället i akt och framföra mitt djupaste deltagande till offrens familjer. I det här fallet var offret en civil och två poliser i tjänst. Terrorattacker fortsätter i Nordkaukasien och det gör också regelbundna attacker mot människorättsaktivister och journalister. Förövarna av attackerna ställs sällan inför rätta.

Vi hedrar alla som har mist sina liv och dem som fortsätter att arbeta i en sådan omgivning. Många aktivister, advokater och oberoende journalister i Ryska federationen utsätts för våld, trakasseras och hotas.

Åtalen mot Oleg Orlov, styrelseordförande för människorättscentret Memorial, och Lyudmilla Alekseeva, ordförande för gruppen Moskva-Helsingfors, bör beaktas i samband med dessa hot. I sina uttalanden åsyftade Oleg Orlov, som utmanades av president Ramzan Kadyrov, att människorättsaktivisten Natalja Estemirovas mördare inte ställts inför rätta, trots att han är identifierad.

Europeiska kommissionen följer den pågående andra rättegången mot Oleg Orlov mycket noggrant. EU uppmanar Ryssland att stå fast vid de löften som landet åtagit sig som medlem i FN, OSSE och Europarådet. President Dmitrij Medvedev har uttalat sig mot det som han kallade den rättsliga nihilism som råder i Ryssland. EU är redo att stödja reformen av rättssystemet i Ryssland.

Konkreta insatser har utarbetats i nära samarbete med presidentens administration och Europarådet.

EU uppskattar mycket den möjlighet som gavs att diskutera frågan om de mänskliga rättigheterna med ryska myndigheter. Vi välkomnar den öppna inställning som president Dmitrij Medvedev tagit i diskussionerna med EU om dessa frågor. De regelbundna samråden om de mänskliga rättigheterna mellan EU och Ryssland på expertnivå erbjuder en möjlighet att vidga ramen för dessa diskussioner.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.

Nästa punkt är omröstningen.

(För omröstningsresultat och andra uppgifter som rör omröstningen: se protokollet.)

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Monica Luisa Macovei (PPE), skriftlig. (EN) Jag vill uttrycka mitt djupaste deltagande och min oro över det allt större antalet personer som mördas i eller försvinner från regionen Kaukasien, i synnerhet Natalja Estemirova. Det allt ökande våldet mot och de allt fler försvinnandena av människorättsaktivister och politiska motståndare i den nordkaukasiska regionen sedan 2009 är oroväckande. Konflikterna och brotten mot de mänskliga rättigheterna skapar instabilitet i regionen och hindrar fred och utveckling. Jag uppmanar de ryska myndigheterna att öka skyddet av människorättsaktivister, bland annat dem som arbetar för Memorial. Regeringen bör sträva efter att åtala dem som utför kidnappningar och mord, snarare än att tysta dem som likt Oleg Orlov lyfter fram frågorna i ljuset. Jag fördömer såväl de åtgärder som myndigheterna vidtagit för att utreda människorättsorganisationer, som de straffrättsliga förfaranden som inletts mot Oleg Orlov för att han lyfte fram frågorna. Jag uppmanar kommissionen att framhäva dessa frågor i sin dialog med Ryssland.

 
  
MPphoto
 
 

  Zbigniew Ziobro (ECR), skriftlig.(PL) Nyligen talade man mycket i media om en ny start för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryska federationen. Ett resultat av detta är det gemensamma tysk-ryska gasledningsprojektet Nord Stream och förslaget att ansluta Ryssland till det europeiska säkerhetssystemet som Nicolas Sarkozy föreslagit.

I euforin av nya ekonomiska avtal förefaller EU:s beslutsfattare snabbt ha glömt Anna Politkovskayas och Natalja Estemirovas fall. I åratal har vi byggt upp unionen på tron att om man ska kunna säga att människor är jämställda, så gäller den jämställdheten alla människor i alla avseenden. Vårt främsta mål måste därför vara att oupphörligen kämpa för lag och ordning, medborgerliga fri- och rättigheter samt människans värdighet. Det är mycket viktigt att Europeiska unionen reagerar kraftfullt mot de upprepade brotten mot de mänskliga rättigheterna i Ryssland och den demokratiska oppositionens tragedi.

I media rapporteras att sista dagen i varje månad som har 31 dagar anordnar rörelsen Strategi-31 demonstrationer i ryska städer. Medlemmarna protesterar till stöd för rätten till mötesfrihet och rätten till att genomföra sammankomster, demonstrationer och protestaktioner enligt artikel 31 i Ryska federationens konstitution. I början av sin verksamhet samlades rörelsen trots att de hindrades av myndigheterna. Varje gång avbryts demonstrationerna av polisens specialenhet OMON och deltagarna trakasseras och misshandlas, de transporteras till landsbygden och lämnas djupt inne i skogarna eller arresteras och hålls även frihetsberövade utan formella skäl. Det åligger unionen att utreda händelserna i detalj och kraftfullt ta ställning emot dem. Det förväntas av oss inte bara av invånarna i Ryssland utan också av hela det europeiska samfundet.

 
  

(1)Se protokollet.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy