Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 10 november 2010 - Bryssel

21. Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt

  Talmannen. – Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt (artikel 150 i arbetsordningen).

  Nuno Teixeira (PPE). – (PT) Utskottet för internationell handel utvärderar för närvarande det globala avtal om bananer som slutits inom Världshandelsorganisationen. Snart kommer Europaparlamentet att i plenum nödgas ta ställning till denna sänkning av tullavgifter på import av bananer från länder i Latinamerika.

Man bör ha fullständigt klart för sig att inget av de yttersta randområdena, vare sig Madeira, som jag kommer från, eller något av de övriga åtta yttersta randområdena, särskilt Kanarieöarna, som är de klart värst drabbade, är motståndare till att man sluter denna typ av avtal. Vad dessa regioner önskar är helt enkelt å ena sidan att andra länder ska tvingas att uppfylla samma villkor som de själva i fråga om hygien, sund odling och arbetstagares rättigheter för att komma in på marknaden. Det handlar om grundläggande rättvisa. Å andra sidan vill de få full kompensation för den skada som tillfogas dem. Om detta inte sker vill de att de ansvariga åtminstone ska vara så ärliga att de talar direkt med dem och säger att de måste byta levnadssätt och se sig om efter annat arbete, för det är uppenbart att de inte kan överleva på de villkor som väntar och att de måste överge sitt levebröd. Det är uppenbart att dessa avtal skapar vinnare och förlorare. Låt oss ta hand om förlorarna – vinnarna behöver inte vår hjälp.

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D). – (LT) I Europa har antalet äldre människor vilkas enda inkomstkälla är deras pension ökat snabbt. Människor som har utfört ett hårt och ärligt arbete hela livet och som har uppfostrat barn och betalat skatt till staten väntar sig att få en lugn och värdig ålderdom. Tyvärr kommer inte alla dessa rättmätiga förväntningar att gå i uppfyllelse. Detta har varit särskilt kännbart för människorna i Europa under den ekonomiska krisen. Medan priserna har ökat har en höjning av pensionerna uteblivit och oron har vuxit beträffande de besparingar som gjorts för ålderdomen; antalet far- och morföräldrar som måste försörja sina barnbarn som blivit av med sitt arbete har också ökat. I en del länder, t.ex. mitt hemland Litauen, åsamkar också regeringen pensionärerna skada, eftersom pensioner och bidrag har minskats. För närvarande går debattens vågor höga om kommissionens nya förslag om att ta möjligheten att höja pensionsåldern under övervägande. Jag är emellertid mest bekymrad över att inga lösningar har lagts fram om hur äldre människor ska garanteras sysselsättning. Med möjligheten att skjuta på pensioneringen kan miljontals arbetslösa under pensionsåldern hamna i fattigdomsfällan. Frågan om huruvida människors hälsa tillåter dem att arbeta längre har inte beaktats tillräckligt. Dessutom måste vi också ta hänsyn till att kvinnor i större utsträckning än män tar lågbetalda arbeten och att de förlorar försäkringsgarantier och i slutändan får lägre pension på grund av att de föder barn, tar hand om barnen när de är små och när de växer upp samt tar hand om familjemedlemmar med funktionshinder. Därför uppmanar jag kommissionen och rådet att, när de väl har utvärderat hur snabbt Europas befolkning åldras, finna andra sätt att säkra normala levnadsförhållanden för pensionärer nu och i framtiden.

  Filiz Hakaeva Hyusmenova (ALDE). – (BG) Herr talman, mina damer och herrar! I dag, den 10 november, tänker vi i Bulgarien tillbaka på två händelser. För 21 år sedan, dagen efter Berlinmurens fall, föll kommunistregimen under ackompanjemang av slagorden ”glasnost, frihet, demokrati”. Det är ingen slump att samma datum firas som yttrandefrihetens dag i Bulgarien. Den senaste tidens utveckling har gett oss tankeställare både om totalitarismen, som jag hoppas har lämnat vårt land för gott, och ett annat modernt gissel – terrorismen, som vi möter allt oftare.

Har demokratin mekanismer att motverka sådana angrepp? Kan vi bekämpa terrorismen utan att överge demokratiska principer eller begränsa de mänskliga rättigheterna och mediernas frihet?

Det liberala svaret är ”ja”, men bara om vi kan knyta regionala och nationella nätverk till ett europeiskt system till stöd för förebyggande åtgärder, tidig varning och snabb reaktion.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE). – (ES) Herr talman! Vid det förra plenarsammanträdet varnade jag för att detta skulle kunna hända, och nu har det hänt: ett läger i Sahara, i El Aaiún, har skingrats med våld, vilket hittills har lett till att 19 människor har dött, mer än 700 har skadats och mer än 150 saknas.

Vad säger kommissionen och EU:s regeringar under ledning av Spaniens regering? De manar till lugn på båda sidor; de säger att det är en mycket komplicerad fråga, att vi inte ska blanda oss i deras inre angelägenheter och att vi måste skydda EU:s intressen i Marocko.

Mitt svar är nej, Catherine Ashton; nej Teresa Jiménez; nej Bernard Kouchner! Förtryck och mord är inte komplicerade frågor. De är mycket klara och tydliga och det sätt vi måste reagera på och den ståndpunkt vi måste inta mot detta består av oförbehållsamt förkastande, fördömande och kravet att den marockanska regimen ska ta ansvar för detta.

Till dess att detta händer måste vi avbryta den bilaterala handeln med Marocko och sätta stopp för Marockos privilegier i förhållande till EU. Inget mer köpslående om de mänskliga rättigheterna!

  Marek Henryk Migalski (ECR). – (PL) Herr talman! Det gläder mig att kommissionsledamoten fortfarande är här och jag vill ta tillfället i akt, för denna fråga rör också Cecilia Malmströms ansvarsområde. Jag vet att detta nämns för tredje gången, men det är en mycket allvarlig händelse, så jag vill berätta att under natten mellan den 5 och den 6 november misshandlades en journalist som arbetar för den ryska tidningen Kommersant, Oleg Kashin, svårt utanför sitt hem i Moskva – jag är säker på att du känner till detta, fru kommissionsledamot. Han fördes till sjukhus med brutna ben, krossad käke, avhuggna fingrar och skallfrakturer.

Detta är inte första gången något sådant inträffar i länderna på andra sidan om vår gräns i öster. Jag läste en intervju i dag med en av Polens mest framstående analytiker av ryska förhållanden, och han säger att 300 journalister har mördats i Ryska federationen de senaste 10 åren. Detta är mycket oroväckande, för yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter hör till EU:s viktigaste grundvalar. Därför vill jag med skärpa framhålla att vi alltid och överallt när vi samtalar med våra ryska vänner bör poängtera att händelser av detta slag inte får inträffa, eftersom de gör vår gemensamma dialog svår, för att inte säga omöjlig.

  João Ferreira (GUE/NGL). – (PT) Jag vill fästa er uppmärksamhet på den förtvivlade situationen i Västsahara. Tusentals saharier har rest läger i utkanterna av några av de viktigaste städerna i territoriet i protest mot de förhållanden som de tvingas leva under och de olika former av förtryck som de utsätts för och för att kräva en folkomröstning om sin rätt till självbestämmande.

Den marockanska polisens och arméns våldsamma ingripande denna vecka i avsikt att skingra dessa läger resulterade i ett obestämt antal frihetsberövanden, hundratals sårade och saknade och tyvärr även dödade. Förutom denna händelse hindrades medborgare i EU-stater på ett förödmjukande sätt att besöka Västsahara för att visa sin solidaritet. Bland dem som utvisades av de marockanska myndigheterna befann sig en ledamot av Europaparlamentet, ordföranden för Demokratisk ungdoms världsfederation, tillsammans med olika journalister och medlemmar av icke-statliga organisationer.

Den tystnad och de tvetydiga uttalanden som kommit från EU och några av dess ledare om denna situation är skamliga och beklagliga. Genom sin tystnad gör EU gemensam sak med ett land som drar nytta av den gynnade ställning som det får av EU. Denna tystnad och detta uttryck för samtycke är ett oacceptabelt förhållningssätt, som vi här med skärpa måste ta avstånd från.

  Mario Borghezio (EFD). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag ville bara uppmärksamma Europaparlamentets talman på en dom som avkunnades för ett antal dagar sedan. Det är en fråga som utan tvivel faller inom kommissionsledamotens behörighetsområde, och jag riktar mig även till henne.

Enligt min uppfattning är det en mycket allvarlig dom, eftersom den relativiserar innehållet i ett mycket viktigt EU-direktiv om terrorism. Jag anser faktiskt att man inte kan stödja uppfattningen att skyddet för medborgare som kräver asylrätt och rätten att erkännas som flyktingar ska utsträckas till dem som tillhör terroristorganisationer.

Om denna princip skulle godkännas, såsom skedde i detta ytterst allvarliga beslut av Europeiska unionens domstol, kommer vi att ge många terrorister chansen att dra nytta av ett skydd som de inte förtjänar. Alltför många människor har dött som ett resultat av terroristhandlingar för att vi ska kunna tillåta något sådant. Jag uppmanar därför kommissionen att ändra direktivet för att undvika vittomfattande och ohederliga tolkningar av det uttalande som EU med rätta gjorde i kampen mot terrorismen.

  Nicole Sinclaire (NI). – (EN) Herr talman! Förra månaden röstade parlamentet i Strasbourg igenom en ökning av EU:s budget på 5,9 procent. Här ingår 2 miljoner euro extra för mottagningar till stöd för den livsstil med skålande i champagne som vi har vant oss vid här. Jag tyckte det sätt som mina kolleger applåderade varandra på var stötande med tanke på den ekonomiska kris som vi befinner oss i.

I dag sätter sig offren för denna kris från min valkrets i West Midlands i Storbritannien till motvärn. Studenter och universitetslärare har tagit med sig sina bekymmer till gatorna i London, och samtidigt som jag beklagar några fås handlingar applåderar jag flertalet. Studenterna kommer att drabbas hårt av åtstramningspaketet: undervisningsavgifter vid universiteten ska tredubblas, kurser har slopats, antalet platser har minskats och infrastrukturen kommer att sättas under allt större press. Morgondagens talanger, som vi är beroende av för framtiden, kvävs och det är den yngre generationen som kommer att bli mest lidande. Låt mig sluta med en varning, herr talman: er arrogans kommer att leda till många fler människor på gatorna och till att många fler protesterar mot detta misslyckade sociala projekt. Njut av er champagne, mina damer och herrar!

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Toppmötet för Donauområdet, som ägde rum i Bukarest den 8 november bevistades av 14 delegationer från de länder som deltar i Donaustrategin, däribland Republiken Moldavien, som därigenom fick tillfälle att närma sig EU ytterligare. Mötet hölls vid en lämplig tidpunkt med tanke på att strategins stiftelseurkund ska vara godkänd vid slutet av året och att själva strategin ska genomföras 2011. Den viktigaste framgången var det åtagande som gjordes av Europeiska kommissionen, företrädd av dess ordförande José Manuel Barroso, att stödja en särskild plan med 95 miljarder euro i stödmedel. Dessutom kommer det att vara möjligt att erhålla ytterligare medel från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Jag vill påminna om att Rumänien, som 2008 var en av initiativtagarna till tanken på en EU-strategi för Donauområdet, hela tiden har stött ett genomförande av detta initiativ. Ett genomförande av initiativet så snart som möjligt kommer att bidra till en revitalisering av den sociala och ekonomiska situationen i de län i södra Rumänien som gränsar till Donau.

  María Muñiz De Urquiza (S&D). – (ES) Herr talman! Som företrädare för den spanska delegationen inom Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet vill jag uttrycka vår djupa oro beträffande den våldsvåg som har brutit ut i Marocko och Sahara.

Vi är hängivna förespråkare för de mänskliga rättigheterna och beklagar alla dödsfall som har inträffat, både bland marockaner och bland saharier. Informationen om situationen är förvirrande. Därför gläder det oss att Marocko kommer att inleda en undersökning, och vi förespråkar naturligtvis en öppen information.

Marockos strategiska betydelse för EU kräver att EU som organisation engagerar sig i internationella strävanden som syftar till att underlätta den dialog som flera medlemsländer, däribland Spanien, deltar i. Det gläder oss att dialogen mellan parterna, trots att det inträffade är mycket allvarligt, så här långt har kunnat upprätthållas och att nya förhandlingsrundor planeras.

Denna konflikt är mer än 30 år gammal och måste få ett slut så snart som möjligt med en lösning som ömsesidigt kan godkännas av parterna inom ramen för Förenta nationerna, som tillsammans med Marockos regering och Saharas folk och deras företrädare är det enda organ som har legitimitet att lägga fram en sådan lösning.

  Zbigniew Ziobro (ECR). – (PL) Herr talman! Europaparlamentet har vid många tillfällen protesterat till försvar för grundläggande mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter och politisk frihet. Därför noterade jag med stor förvåning vid den förra sammanträdesperioden i Strasbourg att Europaparlamentet tyvärr inte antog en ståndpunkt om de kommande lokala valen i Ukraina, trots mycket allvarliga tecken och trovärdig information från pålitliga källor om åtskilliga oegentligheter i form av trakasserier mot oppositionen och inskränkningar av journalisternas rätt att fritt kommunicera med det ukrainska samhället, som styrs av Regionpartiet.

Än mer förvånad är jag över att detta beslut än en gång har skjutits upp och inte läggs fram för omröstning i morgon. Detta är mycket oroande och kräver en förklaring. Är det sant att en del företrädare för Europaparlamentet talar i positiva ordalag om de val som nu har hållits, när både Förenta staternas utrikesdepartement och Catherine Ashton pekar på åtskilliga oegentligheter som observerats under valen och överträdelser av vallagen? Detta kräver en förklaring.

  Eduard Kukan (PPE). – (SK) Det gläder mig att kommissionen i går bekräftade att man i sin strategi för åren 2010 och 2011 anser att en expansiv politik är det bästa för västra Balkan-regionen. Man bekräftade också att man kommer att fortsätta att fullgöra sina åtaganden i regionen, under förutsättning att länderna i regionen ökar sina ansträngningar i integrationsprocessen.

Jag vill applådera några av de positiva åtgärderna från föregående år, t.ex. borttagandet av viseringsreglerna för huvuddelen av regionens invånare, Montenegros framsteg, som har belönats med ett förslag om status som kandidatland, och framstegen i samtalen mellan EU och Serbien, som har rekommenderats för ett utlåtande.

Men utmaningar återstår och de kommer att behöva bemötas. Bland dem finns inledandet av en dialog mellan Serbien och Kosovo – som förväntas ge mer stabilitet i regionen, en snar lösning på frågan om namnet Makedonien – en process som redan har pågått under en mycket lång tid, frågan om att enas om en vision eller ett nytt tillvägagångssätt när det gäller Bosnien och Hercegovina, och inledandet av en viseringsliberalisering med Kosovo.

I alla dessa frågor är det nödvändigt att ha en tydlig strategi och vision som gör det möjligt för regionen att närma sig Europeiska unionen. Detta ligger inte bara i deras intresse, utan också i vårt intresse.

  Guido Milana (S&D). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! För 30 år sedan förnekade Marocko under många år att det pågick ett krig mot det västsahariska folket, och i dag förnekar man fortfarande att det förekommer ett oproportionerligt förtryck av dessa människor. Likväl dödas och skadas människor i Västsahara, som tillhör en befolkning som bara hävdar rätten att få leva i frihet i sitt eget land.

Marocko har i stort sett stängt sina gränser för alla som skulle kunna bevittna dessa händelser. Ingen information och inga parlamentsledamöter släpps in. En fransk parlamentsledamot och vår kollega Willy Meyer nekades tillträde. EU tittar passivt på. Det finns inga nyheter från kommissionen i denna fråga vilket gör oss underställda FN:s medling, som fortsätter att misslyckas precis som under de senaste 30 åren. Catherine Ashton, som ansvarar för utrikespolitiken, har inte tagit ställning i frågan. Parlamentet måste reagera genom att inta en fast hållning. Vi måste reagera mot Marocko och begränsa alla initiativ om handelsavtal. Vi kan börja med förnyelsen av fiskeavtalen.

  Petru Constantin Luhan (PPE). – (RO) På sista tiden har mycket viktiga inslag i innovationsunionen uppmärksammats. Jag anser att det är dags för oss att stödja åtgärder som möjliggör för oss att på EU-nivå genomföra de åtgärder som beskrivs i kommissionens initiativ.

Utvecklingen av partnerskap är av avgörande betydelse. Vi får dock inte bortse från att det under den kommande programperioden är dags att inleda diskussioner på regional nivå, så att partnerskap kan upprättas inte bara på lokal och regional nivå, utan också på nationell eller transnationell nivå. På samma sätt bör den breda debatten om hur denna utveckling framöver ska uppnås finnas på dagordningen för varje region. Jag anser att en dialog mellan alla berörda aktörer är avgörande för att fastställa mervärdet i varje region och de olika typer av innovativa åtgärder som krävs för att kunna utnyttja dessa. Jag uppmanar lokala och regionala myndigheter att engagera sig i att skapa partnerskap för att göra programplaneringen så realistisk och med så nära anknytning som möjligt till regionernas behov och strävanden.

  Elisabeth Köstinger (PPE). – (DE) Herr talman! I morgon inleds G20-mötet i Söul. De ämnen som kommer att diskuteras vid detta toppmöte omfattar ett som är av särskild betydelse: begränsningen av exporten av sällsynta jordartsmetaller från Folkrepubliken Kina. Kina kontrollerar 95 procent av utvinningen av sällsynta jordartsmetaller, som den europeiska industrin är i desperat behov av. De sektorer som drabbats hårdast är kunskapsintensiva branscher som arbetar med utveckling av ny teknik. Att små och medelstora europeiska företag utsätts för allvarliga risker på grund av konstgjorda flaskhalsar i försörjningen är ett allvarligt problem. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är världsberömt för sin tekniska expertis. Det är inte acceptabelt att behöva finna sig i avbrott inom detta område.

Jag uppmanar därför företrädarna för Europeiska unionen att tillsammans med andra berörda stater, t.ex. Förenta staterna och Japan, ta ställning mot Kinas godtyckliga handelsförtryck vid G20-toppmötet. Det är nödvändigt att finna en lösning på detta så snabbt som möjligt.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). – (RO) EU:s befolkning blir allt äldre och andelen förvärvsarbetande bland den totala befolkningen minskar. Den ekonomiska krisen har medfört en ökning av arbetslösheten till 10 procent. I denna situation måste EU och medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa hållbarheten i sina pensionssystem. Reformeringen av pensionssystemen måste innehålla lösningar för att garantera pensionärer en minimiinkomst som kan ge ett drägligt liv.

Trots en ökning av befolkningens förväntade livslängd är lösningen inte att höja den obligatoriska pensionsåldern. Äldre människor som kan och vill fortsätta att vara aktiva på arbetsmarknaden kan fortfarande bidra till samhällsutvecklingen, dock utan att känna sig skyldiga till att göra det. Samtidigt, på grund av den ekonomiska krisen och omlokaliseringen av europeisk industri till tredjeländer, har antalet arbetstillfällen minskat och de människor som kan arbeta – men inte kan hitta ett fast jobb – har svårt att uppnå minimikraven för att bidra till de offentliga pensionssystemen. Jag vill påpeka att en höjning av pensionsåldern kommer att resultera i en ökning av ungdomsarbetslösheten.

  Miroslav Mikolášik (PPE). – (SK) Märkning av livsmedel är en fråga som visar att medborgarna följer vad EU gör, vad man debatterar och i vilken utsträckning det påverkar dem. Jag har en trevlig rapport om att medborgare i Slovakien, under veckan mellan den 25–27 oktober, inte bara visade intresse över att vi antagit min kollega Renate Sommers betänkande vid den första behandlingen, de skapade också en sådan kraftfull synergieffekt att studenter från universitetet i Nitra, livsmedelsindustrin, media och allmänheten blev djupt engagerade i dessa debatter. Man anordnade seminarier och tävlingar, och ungdomarna drogs in i en diskussion som gavs, måste jag säga, en ytterligare skjuts av föredraganden Renate Sommers medverkan, medan de tre slovakiska parlamentsledamöterna också aktivt deltog i processen.

Jag vill bara visa genom detta att även parlamentet och dess ledamöter kan engagera sig i intressanta ämnen som påverkar demokratin direkt, och att vi inte alltid kan kritisera det vi talar om här, och att vi inte löser problem som saknar anknytning till verkligheten. I detta sammanhang vill jag också applådera verksamheten vid Europaparlamentets kontor i Slovakien, som gjorde ett bra arbete vid anordnandet av evenemanget.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Herr talman! Jag vill än en gång uppmärksamma fallet Sakineh Mohammadi-Ashtiani. Som ni kanske vet skulle hon avrättas genom stening av de iranska myndigheterna i juli för påstådda äktenskapsbrott, men efter en resolution här i parlamentet – där många människor bar t-shirts med texten ”befria Sakineh” – och ett internationellt ramaskri, omvandlades straffet.

Det omvandlades men upphävdes inte. Istället ändrades det till avrättning genom hängning för påstådda mord. Detta skulle verkställas den 3 november, men sköts återigen upp efter internationella framställningar baserade på 270 000 underskrifter via Internet och insatser från olika myndigheter runt om i världen, särskilt från den franske presidenten Nicolas Sarkozy, som gjorde ett personligt ingripande. Men de iranska myndigheterna tänker fortfarande fortskrida, och så småningom verkställa avrättningen av Sakineh.

Jag uppmanar återigen de europeiska myndigheterna att fördubbla sina ansträngningar så att hon friges och kan få asyl eller frihet i sitt eget land, och för att de av staten sponsrade kvinnomorden och kränkningarna av andra mänskliga rättigheter ska få ett slut i Iran.

  Talmannen. – Punkten är härmed avslutad.