Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 11 november 2010 - Bryssel

9. Röstförklaringar

Muntliga röstförklaringar

– Betänkande: Jean-Paul Gauzès (A7-0171/2010)

  Jarosław Kalinowski (PPE). – (PL) Herr talman! Alternativa investeringsfonder är av mycket stor betydelse för unionens ekonomi. Förvaltarna av dessa fonder måste följa lagstiftning och standarder som möjliggör tillhandahållande av tjänster på medlemsstaternas territorium och övervakningen av finansmarknaderna måste vara noggrann och effektiv. I detta syfte måste vi undanröja all brist på precision i de rättsliga och administrativa systemen som omfattar dessa fonder. De förslag som har lagts fram förbättrar öppenheten och effektiviteten i de system som ska övervakas, och större effektivitet i lagstiftningen kommer att leda till förbättrad stabilitet och trovärdighet för finansinstitutionerna och därmed en förbättring av Europas ekonomi.

  Mario Pirillo (S&D). – (IT) Herr talman! Dagens omröstning är ett betydelsefullt framsteg för Europeiska unionen när det gäller reglering av alternativa investeringsfonder. Enligt direktivet måste fondförvaltare vara registrerade och godkända samt följa stränga uppförandekoder i Europeiska unionen. Det är faktiskt första gången som denna sektor har reglerats och jag anser att det dokument som vi har röstat om har banat väg för förverkligande av en verklig inre marknad för finansprodukter – vilket jag hoppas kunna ske snart.

Jag vill betona Europaparlamentets viktiga roll med tanke på att parlamentet har krävt strängare bestämmelser för övervakning av finanssektorn vilken jag också hoppas ska bli – jag hoppas att ni inte misstycker att jag säger detta – mer etisk. De läxor vi nyligen har lärt oss av finanskrisen, som hade sin bakgrund i överdriven spekulation i investeringsfonder, bör medföra att vi välkomnar detta direktiv som erbjuder bättre garantier för att allmänheten skyddas.

Jag röstade för den kompromiss som nåddes och slutligen vill jag ta detta tillfälle i akt att gratulera föredraganden Jean-Paul Gauzès till denna stora uppgift.

  Syed Kamall (ECR). – (EN) Herr talman! När vi tittade på det ursprungliga förslaget precis i början för ett och ett halvt år sedan såg vi vad många skulle kalla ”en skrynklig skjorta”. Det var tydligt att industrin inte hade hörts om detta förslag – ett förslag som skulle ha stängt marknader, gjort det mycket svårt för europeiska investerare att investera i fonder utanför EU och som skulle ha lett till lägre avkastning för pensionsfonder, vilket skulle ha drabbat investeringar i utvecklingsländer. Jag var mycket oroad över de förslagen.

Efter arbetet mellan skuggföredragandena och ett utmärkt samarbete samt ett väl genomfört arbete av kommissionsledamoten och det belgiska ordförandeskapet kom vi lyckligtvis fram till en godtagbar lösning som nu håller marknaderna öppna, ökar insynen och säkerställer att europeiska investerare kan fortsätta att investera i marknader utanför EU. Vi måste hålla ett vakande öga på ESMA för att se till att det inte blockerar tillträdet till fonder utanför EU, men rent allmänt har vi kommit fram till en kompromiss som kan godtas av hela parlamentet.

– Betänkande: Agustín Díaz de Mera García Consuegra (A7-0294/2010)

  Laima Liucija Andrikienė (PPE). – (LT) Jag röstade för detta mycket viktiga dokument. Nu när Europaparlamentets beslut om att avskaffa viseringskravet för kinesiska (och taiwanesiska) medborgare som reser till Europeiska unionens medlemsstater och Schengenstaterna har antagits av en sådan stor och betydande majoritet vill jag uppriktigt gratulera Taiwans befolkning. Från och med nu kommer de att kunna resa till EU:s medlemsstater utan visering. Dessutom kommer medborgare i EU:s medlemsstater, inklusive Cypern, Bulgarien och Rumänien, också kunna resa till Taiwan utan visering. Jag tycker att Taiwan och dess befolkning förtjänar ett sådant beslut och jag välkomnar att Europaparlamentet har fattat detta beslut.

  Ulrike Lunacek (Verts/ALE). – (DE) Herr talman! Jag och min grupp välkomnar att medborgare i Taiwan nu kan resa fritt till Europeiska unionen. Så vitt jag vet har dock ingen av EU:s medlemsstater erkänt Taiwan. Jag är dock inte motståndare till avregleringen av viseringar och jag anser att det är bra att människor från Taiwan kan besöka EU utan att behöva inneha visering. Men vad händer med Europas nyaste stat, Kosovo? Sammanlagt 22 medlemsstater i EU har erkänt Kosovo och endast fem har inte gjort det, men diskussionen med Kosovo om viseringar har inte ens börjat. Kommissionen har ännu inte kommit i gång med detta. Jag hoppas att Cecilia Malmström slutligen kommer att inleda en diskussion med Kosovo om viseringar för att göra det tydligt att medborgarna i Europas nyaste stat kan resa precis lika fritt som medborgare i Taiwan.

– Betänkande: Kathleen Van Brempt (A7-0246/2010)

  Lena Ek (ALDE). - Herr talman! The European Energy Recovery Program är ett instrument som används för att finansiera satsningar på energieffektivitet och förnybar energi. Projekt som kan komma igång snabbt och som direkt påverkar ekonomin i en grönare riktning är värdefulla. Den uppgörelse som till slut frigjorde 1,4 miljarder kronor till programmet är ett steg på vägen mot ett Europa som med gemensamma krafter arbetar för att göra det enklare och billigare att vara miljövänlig.

Genom att lansera energieffektivitetsprojekt skapas nya jobb, ekonomin blir grönare och dessutom blir vi mindre beroende av oljeproducerande länder, vilket är extra viktigt i dessa kristider. Det är precis på det här sättet som EU ska fungera. Pengar som inte använts kan gå till andra nyttiga projekt genom den här typen av så kallade Revolving Funds. Men det tog tid för rådet att inse detta. Förhandlingarna har varit mycket svåra och medlemsstaterna har gjort allt för att försöka smita från sina tidigare löften. I dag är jag glad för att vi Europaparlamentariker inte gav med oss.

Under förhandlingarna har jag arbetat för enklare regler och transparens i ansökningsförfarandet. Jag är därför väldigt nöjd med att Europaparlamentets och ministerrådets överenskommelse också innehåller en tydlig inriktning på att de administrativa kostnaderna ska hållas nere.

  Daniel Hannan (ECR). – (EN) Herr talman! I går höll Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, ett mycket bra tal då han sade att det var omöjligt att stå utanför Europeiska unionen i en globaliserad värld. Han syftade naturligtvis på de långdragna köerna för att få arbetslöshetsunderstöd i Norge eller upploppen rörande livsmedel i Schweiz. Men han sade också något annat. Han sade att det farliga med skepsisen gentemot EU i dag är att modern patriotism grundas på nedvärdering av andra länder, och han kunde inte ha mer fel här.

En sann patriot hyllar alla människors frihet och värdesätter andra länders patriotism. När Herman Van Rompuy tog upp denna andra punkt, där han sätter likhetstecken mellan EU-skepsis och nationalism och menar att det är detsamma som krig borde han kanske ha fått rådet att begrunda de allierade makternas syften i de två krig vars slut vi minns i dag. De kämpade för alla nationers frihet, för att återupprätta alla europeiska länders suveränitet. Det var tack vare deras patriotism som Europa inte enades genom tyranneri, att suveränitet och oberoende återupprättades och faktiskt att Europeiska unionen blev möjlig. Han borde komma ihåg detta en dag som i dag.

Förslag till resolution RC-B7-0608/2010

  Laima Liucija Andrikienė (PPE). – (EN) Herr talman! Jag välkomnar president Barack Obamas beslut att närvara vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna denna månad i Lissabon och jag röstade för resolutionen i dag. Det är så många viktiga frågor som måste diskuteras. Dagordningen för samtalen mellan EU och Förenta staterna är mer omfattande än någonsin, och båda parter bör ta tillfället i akt att utarbeta gemensamma ståndpunkter i frågor som finansiella bestämmelser, klimatförändringar, fördjupning av avtal och kamp mot terrorism.

Den ekonomiska återhämtningen måste dock vara den främsta frågan på dagordningen. Det ekonomiska partnerskapet är en huvudsaklig drivkraft för det ekonomiska välståndet runtom i världen. Våra ekonomier utgör tillsammans hälften av världsekonomin. Vi måste därför utarbeta gemensamma strategier för våra fortsatta åtgärder för att säkerställa en stabil återhämtning från krisen, däribland reglering av finansmarknaderna, stimulanspaket och strategier som på ett effektivt sätt hanterar valutamanipulering bland andra stora globala aktörer.

– Betänkande: Thomas Mann (A7-0268/2010)

  Philip Claeys (NI). – (NL) Herr talman! Jag har röstat emot Thomas Manns betänkande eftersom det är ett exempel på politisk korrekt blindhet för sig själv. Trots att massinvandringen under de senaste 20 åren har haft katastrofala socioekonomiska, sociala och politiska konsekvenser vill Thomas Mann tillåta ännu mer invandring från länder utanför Europeiska unionen.

Punkt 110 anser jag är särskilt cynisk, i vilken det står att ”skapandet av ett klimat där befolkningen i mottagarlandet välkomnar lagliga invandrare står i direkt samband med en korrekt och allsidig informering”. Det betyder i klartext egentligen att vi vill ha ännu mer ensidig statlig propaganda för ett mångkulturellt samhälle, vilket helt och hållet har varit ett misslyckande, och massinvandring. Om man vill ha korrekt och övergripande information om invandringspolitiken måste man slutligen göra en kostnadsnyttoanalys av detta och det är precis vad invandringslobbyn inte vill ha.

Förslag till resolution RC-B7-0608/2010

  Peter Skinner (S&D). – (EN) Herr talman! Jag måste säga att denna resolution var bra som kompromiss, men för många här i parlamentet förefaller den vara alltför lång och den tar inte direkt upp de saker vi behöver rikta in oss på. Den behöver brytas upp och förkortas. Frågor som rör Transatlantiska ekonomiska rådet kan förkortas till kanske tio punkter, tre punkter, eller något sådant, så att vi faktiskt kan använda den när vi slutligen ska tala med administrationen eller våra kolleger i kongressen.

Jag anser att vi också måste diskutera frågor som avgiftsfrihet, så att den aktuella handeln mellan Förenta staterna och EU kan öka och konkurrenskraften kan öka genom att en sådan process inleds. Detta kan gälla jordbruket, men det kommer i vilket fall som helst att innebära en förbättring vad vi än gör.

Slutligen får inte parlamentet vänta på att administrationen ska bestämma vad vi ska göra med Transatlantiska ekonomiska rådet. Vi bör själva fastställa dagordningen. Det är mycket bra att rösta för detta – och jag röstade för resolutionen eftersom jag var med och förhandlade om den – men på grund av det inser jag att den också har svagheter. Jag anser att vi bör titta på den nya kongressen som leds av John Boehner, som jag är säker på kommer att utses till talman, och Darrell Issa och hans kolleger som vi troligen måste välkomna för att vi ska kunna göra ifrån oss bättre i förhandlingar om denna fråga i framtiden.

  Philip Claeys (NI). – (NL) Herr talman! En ordningsfråga. Jag misstog mig på betänkandet och jag har också ett skriftligt ändringsförslag om toppmötet mellan EU och Förenta staterna, så jag vill be er att låta mig lägga fram det nu.

Förslag till resolution B7-0604/2010

  Laima Liucija Andrikienė (PPE). – (LT) Herr talman! Jag röstade för denna resolution eftersom jag anser att Europaparlamentet måste visa att det tar säkerhetsfrågorna, kampen mot terrorismen och den gränsöverskridande brottsligheten på allvar. Vi menar också allvar genom att beakta våra förbindelser med partner såsom Förenta staterna, Kanada och Australien.

Efter Lissabonfördragets ikraftträdande måste nu Europaparlamentet ge sitt samtycke till avtalen mellan EU och tredjeländer om överföring av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) med syftet att ingå dessa avtal. Vi måste därför använda denna makt på ett ansvarsfullt sätt.

Mot bakgrund av att parlamentet redan tidigare, den 5 maj i år, beslutade att skjuta upp omröstningen om samtycke till avtalen med Förenta staterna och Australien, och att det nuvarande avtalet mellan EU och Kanada om överföring av passageraruppgifter inte längre gäller, bör vi se till att då det är dags att ge grönt ljus för dessa viktiga åtgärder som kommer att öka säkerheten i det transatlantiska området och utanför det.

Förslag till resolution B7-0602/2010

  Filip Kaczmarek (PPE). – (PL) Herr talman! Initiativet om innovationsunionen är avgörande för Europas framtid. I Poznań, i regionen Wielkopolska, där jag bor, har de regionala myndigheterna i flera år haft ett årligt arrangemang som kallas världsinnovationsdagarna. Det är ett mycket värdefullt initiativ, just därför att det är verklig samordning på regional, nationell och europeisk nivå som kan göra att projektet innovationsunionen blir framgångsrikt. Jag röstade därför ja till resolutionen om europeiska innovationspartnerskap inom ramen för huvudinitiativet ”Innovationsunionen”, och jag anser att vi alla bör delta i innovationsåtgärder efter det, som jag har sagt, är mycket viktigt för framtiden.

Förslag till resolution B7-0603/2010

  Laima Liucija Andrikienė (PPE). – (LT) Jag röstade för denna mycket viktiga resolution eftersom jag anser att Europeiska unionens roll i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa är särskilt viktig för att nå de mål som OSSE fastställt. Det bör dessutom betonas att även om organisationerna är mycket olika till strukturen följer både Europeiska unionen och OSSE samma principer, det vill säga, respekt för de mänskliga rättigheterna och demokrati.

Jag är enig med uppmaningen till Kazakstan i resolutionen om att vidta konkreta åtgärder före högnivåmötet för att skydda och respektera grundläggande OSSE-värderingar – mänskliga rättigheter och principerna om rättsstaten och yttrandefriheten. Ett offentligt forum ska äga rum samtidigt som OSSE:s toppmöte, och jag vill verkligen att det blir en framgång och är fritt från alla hinder. Jag vill ännu en gång betona att OSSE måste ledas av länder som följer de mänskliga rättigheterna och försvarar de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingarna. De bör vara exempel för andra OSSE-medlemmar.

– Betänkande: Thomas Mann (A7-0268/2010)

  Licia Ronzulli (PPE). – (IT) Herr talman! Jag röstade ja till denna resolution eftersom jag anser att den innehåller användbara och intressanta förslag om hur de framtida demografiska utmaningarna kan hanteras. Medlemsstaternas socialpolitik måste ägna ungdomarna särskild uppmärksamhet, eftersom de är den verkliga drivkraften bakom utveckling och tillväxt. Vi måste uppmuntra omedelbar integrering av ungdomar på arbetsmarknaden och deras pågående utbildning för att främja yrkesmässig utveckling.

Familjen måste också skyddas genom skarpare och mer omfattande åtgärder, för om familjen glöms bort innebär det att man bortser från en av samhällets grundläggande beståndsdelar. Jag betonar därför betydelsen av de punkter som innehåller åtgärder för att skydda familjen.

Om vi ska kunna hantera effekterna av åldrandet på ett bättre och mer effektivt sätt måste vi dessutom också särskilt stödja modernisering av de sociala skyddssystemen och pensionssystemen. Som Altiero Spinelli sade, ”skapandet av Europa beror också på dig”, och det är nu en verklig möjlighet.

  Jarosław Kalinowski (PPE). – (PL) Herr talman! De demografiska förändringar som har ägt rum i Europeiska unionen under de senaste årtiondena har gjort att man har insett att det är nödvändigt att reformera de sociala trygghetssystemen och pensionssystemen samt att utveckla en effektiv invandringspolitik. Att uppmana människor att gå i pension tidigt har blivit allmän praxis och det har lett till att förvärvsfrekvensen har sjunkit bland människor som är mellan 55 och 64 år gamla. Samtidigt är den höga arbetslösheten bland ungdomar ett allvarligt problem, och den är högre än i någon annan åldersgrupp. Med tanke på detta bör vi sträva efter att både integrera och behålla en arbetskraft bestående av olika åldersgrupper på arbetsmarknaden. Dessutom skulle en öppnare invandringspolitik och effektiv assimilering och integrering kunna mildra resultaten av den otillräckliga befolkningstillväxten. Jag röstade naturligtvis ja till betänkandet.

  Filip Kaczmarek (PPE). – (PL) Herr talman! Jag röstade för Thomas Manns betänkande om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna. Det är ett mycket bra betänkande om ett ämne som i sig är ytterst viktigt. Frågan om förbud mot diskriminering på grund av ålder när det gäller tillgång till varor och tjänster är en nyckelfråga. Om vi talar om solidaritet bör vi alltid även komma ihåg att tala om den specifika aspekten av solidaritet som solidaritet mellan generationerna innebär.

Äldre människor får inte diskrimineras på grund av sin ålder. De har fullständiga rättigheter såsom medlemmar av den lokala, regionala, nationella och europeiska gemenskapen. Europeiska unionen är mån om sina ungdomar – de är exempelvis en av prioriteringarna i nästa års budget. Det är bra, eftersom det faktiskt är ungdomarna som ska bestämma om Europas framtid, men å andra sidan bör vi komma ihåg dem som redan har gett sitt eget betydelsefulla bidrag till byggandet av Europa.

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Herr talman! Jag stöder till fullo Thomas Manns betänkande. Jag tror verkligen att solidaritet mellan generationerna är lika viktigt som solidaritet mellan medlemsstaterna. Jag vill betona tre särskilda frågor.

Jag instämmer till fullo i det som står i punkt 24, där det talas om att obligatoriska pensionsåldrar ska avskaffas, så att människor kan välja när de vill sluta arbeta, men att man samtidigt ska behålla en pensionsålder då det är möjligt att gå i pension, så att människor som vill gå i pension kan göra det och få sina förmåner.

Det gladde mig särskilt att se att flera av mina ändringsförslag om vårdgivare och anhörigvårdare beaktades, särskilt punkt 125, där det talas om anhörigvårdare och deras rättigheter att välja om de vill vara vårdare eller inte och också möjligheten att kombinera vård med avlönat arbete och att man ska se till att de har full tillgång till socialförsäkringssystemen och ålderspension.

Jag stöder dock i lika hög grad initiativet om en europeisk ungdomsgaranti i vilket det föreslås att ungdomar som har varit arbetslösa i fyra månader eller längre ska erbjudas arbete, en praktikplats eller ytterligare utbildning etc. för att stödja deras återintegrering i arbetslivet. Som jag sade i början är solidaritet mellan generationerna av avgörande betydelse, särskilt i den nuvarande ekonomiska situationen.

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE). – (LT) Jag röstade för detta dokument av Thomas Mann, eftersom det återspeglar problemet med interaktion mellan generationerna. Vanligtvis talar vi om Europeiska unionens demografiska problem ur ungdomarnas synvinkel. I detta dokument försöker man kombinera de särskilda egenskaperna hos alla generationer och de problem som rör dem när det gäller hälsa, utbildning, arbetsmarknad och liknande områden för att söka lösningar som utjämnar dessa problem.

När det gäller den äldre generationen bör vi vara tacksamma för deras bidrag till Europeiska unionens utveckling, både ekonomiskt och kulturellt. Vi måste se till att dessa människor kan åldras med värdighet. Mot bakgrund av Europas åldrande befolkning förefaller det dock som om det kommer att bli ganska svårt att uppnå detta. Vi får därför inte bara skapa villkor som förbättrar familjepolitiken, utan vi måste uppfostra en ung generation som kan skapa mervärde, dvs. genom utbildningssystemet eller icke-formell utbildning. Vi måste naturligtvis göra insatser för att integrera ungdomarna på arbetsmarknaden. Jag tackar därför för detta betänkande.

  Daniel Hannan (ECR). – (EN) Herr talman! Demografer säger att en befolkning för att behålla sin storlek behöver en nativitet på 2,1 förlossningar per kvinna. I hela Europa är Albanien det enda land som har en reproduktion på hållbar nivå, eller Turkiet om man ska räkna Turkiet som ett europeiskt land – ingen annanstans är det så. Enligt en FN-rapport, i vilken den europeiska delen av Ryssland ingår, beräknas befolkningen minska med 100 miljoner människor under de kommande 40 åren. Bara Tysklands befolkning kommer att krympa med 20 miljoner människor.

Dessa siffror är inte projektioner på vad som kan hända om vi inte gör något, för vi kan inte göra något åt det nu, eftersom minskningen av födelsetalen redan har inträffat. Frågan är bara hur vi ska hantera detta. Hur kom vi till denna punkt? Vad gjorde att vi hamnade i denna situation? Man vill inte förenkla det hela alltför mycket, eftersom det tydligen finns mycket som händer, att det skulle ha att göra med förändrade arbetsmönster, spridningen av preventivmedel, kvinnornas ändrade roll i samhället och den ökade livslängden.

Jag undrar dock om en del av problemet är det sätt på vilket staten har expanderat och kramat ur den privata sfären, att den har inlemmat arbeten och plikter som traditionellt var en del av ansvaret inom familjen – barnomsorg, skola och social trygghet. Den första generationen som har uppfostrats från vaggan till graven med välfärd, eller med andra ord som har sluppit vuxenlivets traditionella ansvarsområden, är också den första generation som har gett upp föräldraskapet.

Vi står nu inför ett val mellan en demografisk kollaps eller att importera 100 miljoner människor för att kunna försörja oss alla och betala våra pensioner. Detta bör vara huvudfrågan i Europa och det är inte en fråga som vi kan ta upp genom att diskutera förändringar av arbetsrätten.

– Betänkande: Maria Da Graça Carvalho (A7-0274/2010)

  Alajos Mészáros (PPE). – (HU) Jag välkomnar kommissionens förslag om att ramprogrammen för forskning ska genomgå en förenklingsprocess. Med tiden har dessa program utvidgats på grund av goda möjligheter i samband med anbudsförfaranden, men samtidigt har osäkerheten kring administration och kontroll ökat. Vi behöver ett nytt system som har större tilltro till anbudsgivare och som förutom att stärka de vetenskapliga och tekniska utvärderingsförfarandena dessutom beaktar förenkling av finansiella och administrativa processer.

Det finns naturligtvis en viss risk i alla finansiella transaktioner, men överdriven administrativ kontroll av sådana risker ökar också de totala kostnaderna för hela processen. Vi måste sträva efter att se till att forskningen är attraktiv och tillgänglig för världens bästa forskare, de europeiska företagen och universiteten. För detta krävs också harmonisering av bestämmelser och förfaranden så snart som möjligt vilket bör göras redan under det sjunde ramprogrammet, och under alla omständigheter under förberedelserna av det åttonde ramprogrammet. Av detta skäl röstade också jag för detta förslag.

  Jarosław Kalinowski (PPE). – (PL) Herr talman! Grunden för Europas ekonomiska utveckling är investering i utbildning som en form av investering i humankapital och innovationer som bidrar till skapande av moderna metoder och tekniker. Om man ska investera i innovation är det nödvändigt att rikta in sig på subventionering av forskningen. Ett exempel här är de ramprogram som vi har diskuterat, vilka är de största internationella forskningsprogrammen i världen. Genom att finansiera denna typ av forskning har Europa möjlighet att förbättra konkurrenskraften på den globala arenan, skapa arbetstillfällen för tusentals människor och förbättra livskvaliteten för alla européer.

För att behålla de högsta standarderna inom ramprogrammen godkände föredraganden en så stor minskning som möjligt av byråkratin och förenkling av de administrativa förfarandena. Som ett resultat av detta skulle det bli lättare att få tillgång till finansiering för denna forskning inom Europeiska unionen och detta är faktiskt vad vi vill. Naturligtvis röstade jag ja till betänkandet.

  Mario Pirillo (S&D). – (IT) Herr talman! Att underlätta tillgången till de stödsystem som finns i ramprogrammet för forskning innebär en stor drivkraft för hela det europeiska produktionssystemets konkurrenskraft. Jag är övertygad om att vi i och med dagens omröstning har lämnat ett avsevärt bidrag till att uppnå detta grundläggande mål, särskilt för små och medelstora företag, vilka utgör basen för alla medlemsstaters ekonomi. Trots den höga kvaliteten på deras produktion lyckas sådana företag ofta inte så lätt få tillgång till de nödvändiga resurserna för att öka deras produktionsstandarder ytterligare.

Det är också viktigt att liksom föredraganden betona att omröstningen verkligen genomfördes vid rätt tidpunkt med tanke på att den kom omedelbart efter halvtidsöversynen av det sjunde ramprogrammet och förberedelserna av det åttonde ramprogrammet. Jag tackar föredraganden för hennes arbete.

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE). – (LT) Jag röstade för dokumentet om att förenkla genomförandet av ramprogrammen för forskning i Europeiska unionen. Tyvärr måste jag påpeka att jag missade de övergripande diskussionerna under sammanträdet, men dokumentet i sig är verkligen viktigt, och jag välkomnar att det har antagits.

Det är viktigt att likvärdiga förutsättningar skapas för forskare i alla EU:s medlemsstater för att forskningsaktiviteter ska betalas lika utan att forskarna delas upp efter deras lands levnadsstandard, eftersom vetenskapliga framsteg är en angelägenhet för hela Europeiska unionen, och inte bara för enskilda länder. Den nu rådande inställningen är att arbete av forskare från de nya medlemsstaterna är mindre värdefullt än det arbete som utförs av forskare från de gamla medlemsstaterna. En sådan diskriminerande praxis är fel och oacceptabel.

Det är också viktigt att säkerställa lika villkor för alla forskningsinstitutioner och att inte dela upp dem efter deras storlek och finansiella kapacitet. Det är särskilt viktigt för forskningsinstitutionerna i de nya medlemsstaterna i EU. Det är inte organisationernas storlek utan deras vetenskapliga framsteg som skapar värde. Det är därför viktigt att ge möjligheter, inte bara till universiteten, utan till icke-vinstdrivande forskningsinstitut och andra vetenskapliga organisationer, att lämna in ansökningar och delta i forskningsprogram. Jag gratulerar därför alla forskare, och med förbättrade mekanismer för forskning kommer vi att göra framsteg.

Förslag till resolution RC-B7-0605/2010

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Herr talman! Kommissionsledamoten sade att han ville titta på marknadsstöd där det behövdes och ingripa när det behövdes, men vi behöver någon form av säkerhet för bönder som håller djur. De attackeras från alla håll. Priserna stiger enormt, särskilt på grund av spekulation.

Det gläder mig verkligen att se att vi fick igenom ändringsförslaget som uppmanar kommissionen att omedelbart ta upp frågan om oavsiktliga förekomster av genmodifierade organismer i importerat foder. Det är något som vi har kontroll över och vi bör hantera detta, och vi har suttit på våra händer och vägrat hantera det.

Vi hörde också att kostnaderna för att uppfylla EU-bestämmelserna är så höga att vi inte har likvärdiga villkor för importen från tredjeländer. Men kanske är en av de mest avgörande frågorna hela det område som rör livsmedelskedjan. I går offentliggjorde revisionsrätten en rapport om sockersektorn och en av deras rekommendationer var att prisbildningen skulle vara föremål för regelbunden övervakning av kommissionen och att kommissionen och medlemsstaterna skulle se till att konkurrenslagstiftningen genomförs på rätt sätt inom sektorn, vilket därmed garanterar att målet i fördraget uppfylls om att leveranser når konsumenterna till rimliga priser. Det är inte bara inom sockersektorn som vi behöver göra detta. Vi måste göra det inom hela livsmedelskedjan.

  Mario Pirillo (S&D). – (IT) Herr talman! Jag röstade för förslaget till resolution eftersom vi i Europa i åratal ofta har fått uppleva kriser som drabbar djurhållningssektorn.

Orsakerna är många, däribland minskad efterfrågan på får-, lamm- och getkött, särskilt till följd av storskalig import av kött från tredjeländer. Djurhållningssektorn har dock även drabbats av indirekta orsaker. Jag tänker på problem inom mjölk- och mejerisektorn och problemet med fluktuerande spannmålspriser, vilket har varit följden av allvarlig spekulation.

Med tanke på reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 kommer det att vara nödvändigt att hantera denna fråga med stort engagemang och lägga fram förslag till åtgärder som är nödvändiga för att begränsa konsekvenserna av prisvolatilitet inom jordbrukssektorn en gång för alla. Jag uppmanar därför kommissionen att utveckla snabbare instrument som gör det möjligt att snabbt hantera krissituationer inom varje enskild gemensam organisation av marknaden.

  Seán Kelly (PPE). – (GA) Herr talman! Jag röstade för betänkandet, och jag tycker att kommissionsledamot Dacian Ciolos tog upp några mycket viktiga saker i morse.

(EN) Jag har dock ett par saker som jag vill ta upp. Den rapport som revisionsrätten presenterade i går riktade en välgrundad anklagelse mot kommissionen. Rapporten visade att efter 1,2 miljarder euro i kompensation har många fabriker stängts och tusentals jobb gått förlorade, och vi är endast självförsörjande på socker till 85 procent.

Nu i veckan närvarade jag även vid ett jordbruksseminarium här, och samma sak gäller för den fisk som importeras till EU, i synnerhet från Vietnam, som i vissa fall kanske till och med är förorenad. Samma sak gäller även boskapssektorn, där tredjeländer som exporterar till EU har en förmånligare situation jämfört med de inom EU.

När EU åtgärdar detta måste man se till att samma regler, kontroller och avvägningar, och även samma strikta tillämpning gäller för produkter från tredjeländer och de som tillverkats i EU.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

– Betänkande: Barbara Matera (A7-0297/2010)

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Irland har sökt bidrag för 850 uppsägningar vid SR Technics Ireland Ltd, som är verksamt inom luftfartssektorn i Nuts III-regionen i Dublin. Jag röstade för resolutionen eftersom jag stöder kommissionens förslag och parlamentets ändringsförslag. Jag stöder även uppmaningen till de institutioner som är involverade i processen att vidta de åtgärder som krävs för att skynda på utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter samt parlamentets komstaterande av allvarliga brister i kommissionens genomförande av ramprogrammen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som i hög grad ökar behovet av sådant stöd.

  Proinsias De Rossa (S&D), skriftlig. – (EN) Jag stöder helhjärtat godkännandet av 7,45 miljoner euro i EU-stöd för att omskola 850 arbetstagare som sagts upp från SR Technics. Arbetstagarna, deras familjer och norra Dublin är i stort behov av stödet från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. De drabbades hårt när företaget stängde och över tusen kvalificerade jobb gick förlorade. Jag ledde en SR Technics-delegation för att träffa kommissionsledamot Vladimir Špidla i mitten av 2009, när vi fick beskedet att fonden var tillgänglig. Sedan tog det sex månader för Irlands regering att ansöka om medel från fonden, och ytterligare sju månader att besvara kommissionens begäran om förtydligande. Den långsamma och ineffektiva handläggningen av Dells ansökan kan resultera i att en stor del av anslaget går tillbaka till Bryssel, vilket är en läxa som man förbisett. Den irländska regeringen måste agera snabbare för att se till att hjälpen ges direkt till de som behöver den, att den inte ersätter statligt stöd samt att de utbildnings- och fortbildningsprogram som erbjuds är anpassade efter arbetstagarnas behov. Förvånande nog är det först nu, fyra år efter inrättandet av fonden, som regeringen inlett arbetet med att tillsätta en samordnare för den.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: SR Technics i Irland, som kommer att vara till stor hjälp för de arbetstagare som förlorat sina arbeten till följd av genomgripande strukturella förändringar inom världshandeln. För att underlätta arbetstagarnas återinträde på arbetsmarknaden måste frigörandet av medlen från fonden bli enklare och snabbare. Därför behöver man hitta lämpliga budgetposter för att göra överföringarna.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Det irländska företaget SR Technics har drabbats hårt av de konsekvenser som den ekonomiska krisen haft för flygindustrin. Företaget har förlorat viktiga underhållskontrakt och tvingats säga upp över 1 000 arbetstagare. De förlorade kontrakten och konkurrensen från regioner som kan erbjuda billigare tjänster skapar oro för detta företag och liknande företag. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör utnyttjas i detta sammanhang, och jag måste även säga att jag är orolig över flygbolagens minskade underhåll av flygplanen och de konsekvenser det kan innebära för flygsäkerheten.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Ännu ett utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har godkänts, i detta fall för SR Technics i Irland.

Som utskottet för sysselsättning och sociala frågor underströk fördröjdes tyvärr handläggningen av ansökan ett år innan den lades fram inför budgetmyndigheten, då arbetstagarna blev uppsagda i april 2009.

Stödåtgärderna för de uppsagda arbetarna består av yrkesvägledning och fortbildning i grundläggande färdigheter, utbildning på och utanför arbetsplatsen för uppsagda lärlingar, yrkesutbildning och starta eget-stöd.

Slutligen bör det poängteras att utskottet för sysselsättning var tvunget att lyfta fram hur viktigt det är att redogöra för fackföreningarnas ståndpunkt i dessa fall, för att se till att de kan, om de så önskar, vara delaktiga i ansökan och genomförandet av åtgärderna.

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. – (DE) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har nyligen, vid flera tillfällen, visat sig vara ett värdefullt verktyg för att bekämpa arbetslöshet, som är en av globaliseringens vanliga sidoeffekter. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan användas till att finansiera jobbskapande åtgärder, omskolningsprogram och workshops för nyföretagare. Det är ett bland andra skäl till att jag helhjärtat stöder Barbara Materas betänkande. För att anslagen ska användas på bästa sätt bör de vara målinriktade och betalas ut omgående. Vi måste prioritera stöd till EU-medborgare, vilket vi aldrig får glömma.

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Av respekt för de irländska arbetstagare som drabbats av globaliseringen avstår jag från att rösta. I den situation som de hamnat i till följd av den nyliberala politik som EU står för kan man känna sig lockad att rösta mot den ynkliga summa som eurokratin motvilligt beviljar dem. Det lilla de får kan dock lätta deras börda. Men Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ändå usel. Fonden stöder de omlokaliseringar som SR Technics ägare har gjort för att öka sin vinst.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) EU är ett solidariskt område, och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är en del av solidariteten. Stödet är oumbärligt för att hjälpa arbetslösa och de som drabbas av de omlokaliseringar som äger rum i samband med den ökande globaliseringen. Allt fler företag omlokaliserar och utnyttjar de låga arbetskostnaderna i ett antal länder, framför allt Kina och Indien, vilket får förödande konsekvenser för de länder som respekterar arbetstagares rättigheter. Syftet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är att hjälpa arbetstagare som drabbas när företag omlokaliserar sin verksamhet, och fonden är viktig för att underlätta för arbetstagare att få ny anställning i framtiden. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har redan använts av andra EU-länder, så nu bör vi ge detta stöd till Irland. Irland har sökt bidrag för 850 arbetstagare som sagts upp av företaget SR Technics Ireland Ltd, som är verksamt inom luftfartssektorn i Nuts III-regionen i Dublin.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mottar årligen 500 miljoner euro för att ge ekonomiskt stöd till arbetstagare som drabbats av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Enligt beräkningar skulle mellan 35 000 och 50 000 anställda kunna ta del av detta stöd varje år. Pengarna kan användas till att hjälpa arbetstagare att hitta nya jobb och skräddarsydd utbildning samt att starta eget företag, och att öka rörligheten och ge annat stöd för äldre arbetstagare och de som har det sämre ställt. För att arbetstagare vid ett företag ska kunna få stödet måste minst 500 arbetstagare ha sagts upp inom loppet av fyra månader. Det irländska företaget SR Technics Ireland Ltd är alltså berättigat till stöd, eftersom man har sagt upp 1 135 personer. Jag röstar för betänkandet eftersom SR Technics Ireland uppfyller alla villkor för att få stödet.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för det irländska luftfartsföretaget SR Technics är tillämpligt för de 1 135 jobben, och kan innebära att man lyckas rädda dem. Därför röstade jag för betänkandet.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Kära kolleger, vi befinner oss än en gång i situationen att vi beviljar ett stort anslag inom våra egna gränser. Jag är ledsen att behöva säga det, eftersom åtgärden är kopplad till kris och problem som rör ekonomi, arbetsmarknad, arbetstagare och deras familjer. Men vi är lyckligt lottade som har sådana resurser att tillgå. I denna sortens situation blir det tydligt vilka värderingar EU står för och vad som gör unionen så speciell. EU:s solidaritet och värnandet av EU:s behov är värderingar som måste skyddas. Det budskapet vill Europaparlamentet och EU ge, och jag hoppas att vi kan bli bättre på att sprida detta budskap, och på så sätt överrösta den slappa anti-EU-retoriken, och i stället visa hur viktigt det är med stöd och bistånd i EU.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Eftersom jag stöder kommissionens förslag och parlamentets ändringar röstade jag för resolutionen om Irlands ansökan om bidrag för 850 uppsägningar vid SR Technics Ireland Ltd, som är verksamt inom luftfartssektorn i Nuts III-regionen i Dublin.

Jag stöder även

– uppmaningen till de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att skynda på utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, och poängterandet av att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller användas till omstrukturering av företag eller sektorer,

– kommissionens förslag om en alternativ källa för betalningsbemyndiganden till oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter många påminnelser från parlamentet att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inrättades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och att tillbörliga budgetposter för överföringar därför måste fastställas, och

– parlamentets ståndpunkt att kommissionen i många fall brustit allvarligt under genomförandet av ramprogrammen för konkurrenskraft och innovation, särskilt under en ekonomisk kris som ökar behovet av sådant stöd.

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. – (IT) Jag håller med föredraganden och de irländska myndigheterna om att den globala finanskrisen haft allvarliga konsekvenser för flygindustrin. Antalet passagerare, resta kilometer och flygplan i drift har minskat drastiskt. Därför stöder jag EU:s hjälp till en sektor som är mycket viktig för att få fart på Irlands och EU:s ekonomi.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Irlands ansökan om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för 850 uppsägningar vid företaget SR Technics Ireland Ltd uppfyller samtliga lagstadgade kriterier. I förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter utvidgades fondens tillämpningsområde tillfälligt för att den skulle kunna ingripa i situationer som denna, som är direkt kopplade till den globala finansiella och ekonomiska krisen. Det krävs att ”minst 500 arbetstagare sägs upp på ett företag i en medlemsstat under en period av fyra månader, inklusive arbetstagare som sägs upp hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled”. Mot bakgrund av detta röstade jag för resolutionen, eftersom jag stöder kommissionens förslag och parlamentets ändringar. Jag välkomnar att kommissionen har pekat ut en alternativ källa till betalningsbemyndiganden utöver oanvända medel från Europeiska socialfonden, efter tidigare varningar från parlamentet.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Genom att anta detta betänkande uppmanar Europaparlamentet de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att påskynda utnyttjandet av fonden. Man erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Man understryker den roll Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan spela för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att hjälpa uppsgda arbetstagare. I oktober 2009 lämnade Irland in en bidragsansökan till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i samband med uppsägningarna vid företaget SR Technics, som är verksamt inom luftfartssektorn i Dublin i Irland. Den globala finanskrisen har minskat verksamheten inom luftfartssektorn, vilket har lett till många uppsägningar i sektorn. I Irland registrerades 1 135 uppsägningar mellan april och augusti 2009, varav 850 vid företaget SR Technics Ireland Ltd. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter spelar en viktig roll för att återintegrera övertaliga arbetstagare på arbetsmarknaden, vilket även de cirka elva ansökningarna som beviljades 2010 tyder på. Anslagen uppgick till över 30 miljoner euro, men jag tror ändå att medlemsstaterna fortfarande inte känner till eller utnyttjar instrumentet tillräckligt. Jag uppmanar även kommissionen att genomföra en analys av de uppsägningar som gjorts i offentliga sektorn under den ekonomiska krisen, och ta fram ett instrument som liknar Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att stödja arbetstagare som sagts upp i offentliga sektorn i olika medlemsstater.

– Betänkande: Eva Lichtenberger (A7-0301/2010)

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Det åligger parlamentet att värna om parlamentsledamöternas oberoende, och oberoendet får inte äventyras. I detta fall anklagas en parlamentsledamot för brott som hänger samman med hans förvaltnings- och redovisningsarbete som ordförande för styrelsen för den polska föreningen för ungdomskort och Campus Sp. under en period innan han valdes in i Europaparlamentet. De brott som han anklagas för har ingenting att göra med hans arbete som parlamentsledamot, så i detta fall borde vi upphäva hans immunitet. Därför röstade jag som jag gjorde.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Distriktsåklagaren i Koszalin i Polen har anklagat den polska medborgaren och parlamentsledamoten Krzysztof Lisek för tre brott. Dessa är ekonomiska brott som är straffbelagda i polsk lagstiftning. För att fallet Krzysztof Lisek ska kunna utredas enligt polsk lag har en begäran om ett upphävande av hans immunitet gjorts. I gällande EU-lagstiftning framgår det tydligt hur parlamentsledamöternas immunitet och hävningar av immuniteten ska hanteras, så en omröstning måste äga rum. Jag röstar för en hävning av Krzysztof Liseks immunitet, dels för att det kommer att vara honom till hjälp, dels för att det är enda sättet för honom att bemöta de anklagelser som gjorts mot honom i hans hemland.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det föreslagna hävandet av immuniteten eftersom jag anser att begäran bör beviljas – under förutsättning att det finns skäl, även om Krzysztof Lisek endast är skäligen misstänkt – för institutionernas värdighet och vad som borde vara i de berördas intresse.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Eftersom Krzysztof Lisek anklagas för brott som hänger samman med hans förvaltnings- och redovisningsarbete som ordförande för styrelsen för den polska föreningen för ungdomskort och Campus Sp. under en period innan han valdes in i Europaparlamentet, och dessa brott inte har något att göra med hans arbete som ledamot av Europaparlamentet, och det dessutom inte finns några bindande bevis på att det föreligger någon fumus persecutionis, har Europaparlamentet i dag beslutat att upphäva Krzysztof Liseks immunitet.

– Betänkande: Jean-Paul Gauzès (A7-0171/2010)

  William (The Earl of) Dartmouth (EFD), skriftlig. – (EN) Jag röstade mot Jean-Paul Gauzès betänkande om AIFM-direktivet eftersom det missgynnar en viktig del av Storbritanniens viktigaste bransch – de finansiella tjänsterna. I betänkandet har alla fonder som inte redan omfattas av UCITS-direktivet, från investmentbolag till hedgefonder, slagits ihop till en enda salig blandning av kostsam lagstiftning. Det införs också krav på de europeiska förvaltarna och investerarna i Europa som tredjeländer inte ålägger sina förvaltare och investerare. Detta kommer ofrånkomligen att innebära en kompetensflykt från London till länder utanför EU. Som vanligt läggs genom EU-lagstiftningen stora utgifter på branschen, vilka på ett oproportionerligt sätt drabbar små och medelstora företag och därför gynnar de stora aktörerna. Om private equity-fonderna straffas leder det till investeringsförluster i Storbritannien och Europa vid en tidpunkt då det behövs större investeringar för att bibehålla konkurrenskraften i en globaliserad ekonomi. De låga tröskelvärdena kommer framför allt att innebära att private equity-fonderna drabbas, genom att små fonder snabbt kommer att omfattas av direktivet även om de bara har gjort några få investeringar. Kapitalkraven kommer att vara särskilt betungande för private equity-fonder och riskkapital. Riskkapital behövs för att skapa nya arbetstillfällen vid nyetableringar.

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Mot bakgrund av att förvaltarna av alternativa investeringsfonder har nästan 1 000 miljarder dollar i tillgångar och därför spelar en viktig roll i finansieringen av den europeiska ekonomin, och att finanskrisen uppstod på investeringsmarknaden, även om fonderna inte hade något direkt samband med krisens uppkomst, anses det nödvändigt att reglera alla aktörer som sysslar med finansiella tjänster och särskilt att reglera högriskfonderna. Detta kommer att skydda investerarna och främja stabilitet på marknaderna. En sådan reglering spelar en viktig roll, eftersom den ersätter regleringen på nationell nivå med reglering på EU-nivå, och fastställer villkor som tar hänsyn till enskildheterna i de olika fonder som omfattas, med utgångspunkt från deras systemrisker. Vid en tidpunkt då ekonomin befinner sig i kris överväger man att införa uppföranderegler för alla finansiella tjänster samt att främja en verklig inre marknad genom att en ram med gemensamma EU-regler möjliggörs. De regler som föreslås i detta direktiv leder till bättre insyn både när det gäller själva förvaltningen av fonderna och när det gäller marknadsföringen av dem, såväl inom EU – genom en enkel auktorisation i olika medlemsstater – som i tredjeländer.

  Marta Andreasen och Derek Roland Clark (EFD), skriftlig. – (EN) Jag röstade mot Jean-Paul Gauzès betänkande om AIFM-direktivet eftersom det missgynnar en viktig del av Storbritanniens viktigaste bransch – de finansiella tjänsterna.

I betänkandet har alla fonder som inte redan omfattas av UCITS-direktivet, från investmentbolag till hedgefonder, slagits ihop till en enda salig blandning av kostsam lagstiftning. Det införs också krav på de europeiska förvaltarna och investerarna i Europa som tredjeländer inte ålägger sina förvaltare och investerare. Detta kommer ofrånkomligen att innebära en kompetensflykt från London till länder utanför EU. Som vanligt läggs genom EU-lagstiftningen stora utgifter på branschen, vilka på ett oproportionerligt sätt drabbar små och medelstora företag och därför gynnar de stora aktörerna.

Om private equity-fonderna straffas leder det till investeringsförluster i Storbritannien och Europa vid en tidpunkt då det behövs större investeringar för att bibehålla konkurrenskraften i en globaliserad ekonomi. De låga tröskelvärdena kommer framför allt att innebära att private equity-fonderna drabbas genom att små fonder snabbt kommer att omfattas av direktivet även om de bara har gjort några få investeringar. Kapitalkraven kommer att vara särskilt betungande för private equity-fonder och riskkapital. Riskkapital behövs för att skapa nya arbetstillfällen vid nyetableringar.

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) Den finanskris som har drabbat EU hårt har sitt ursprung i den okontrollerade verksamhet som bedrivs av många investeringsfonder, särskilt de USA-baserade. Bland dessa fonder kännetecknas alternativfonderna, eller hedgefonderna, av aggressiv spekulation. Detta verkar vara en av de främsta orsakerna till den katastrof vars följder vi får utstå i dag. För att skydda den europeiska marknadens framtid från alternativfondernas framfart har jag röstat för betänkandet av min kollega, Jean-Paul Gauzès. Texten är ett stort steg framåt när det gäller finansiell reglering. Med omröstningen stärker vi Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) befogenheter. Denna europeiska finansmarknadsmyndighet kommer att inrättas den 1 januari 2011, och kommer att under stränga villkor utfärda ett ”marknadsföringstillstånd” som tillåter förvaltare av alternativa fonder i EU att bedriva verksamhet. Direktivet kräver att förvaltarna är auktoriserade eller registrerade, att de respekterar krav avseende drift och struktur samt följer regler för uppförande och insyn. Genom direktivet ställs de under tillsyn av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna samt Esma, vilka också kan tillämpa sanktioner. Vid en senare tidpunkt kommer samma regler som för de europeiska fonderna att gälla förvaltare av fonder utanför EU.

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera Jean-Paul Gauzès till hans enastående arbete. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att det är nödvändigt att de europeiska spararna får tydliga och säkra finansiella instrument. Jag är övertygad om att det bara är genom stränga och tydliga regler som vi kan försöka undvika ytterligare oro på marknaderna. Det betänkande som vi röstar om i dag är därför en del av det större regelverk för ekonomisk och finansiell reglering som EU håller på att genomföra. I detta avseende är den berättigade regleringen av investeringsfonder också ett effektivt instrument för att förebygga problem i systemet, som till exempel alltför kraftig riskexponering för aktörer av stor systemisk betydelse. Jag stöder också tanken på ett europeiskt ”marknadsföringstillstånd”, som genomförs genom auktorisation och tillsyn av alla förvaltare av alternativa fonder som är etablerade och verksamma inom EU. Slutligen välkomnar jag kraven beträffande den information som ska lämnas till tillsynsmyndigheterna i syfte att garantera ökad insyn.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) De senaste problemen på finansmarknaderna har visat att många av de strategier som används av förvaltarna av alternativa investeringsfonder är utsatta för vissa eller till och med många risker som drabbar investerarna, andra marknadsaktörer och själva marknaderna. Jag röstade för parlamentets ståndpunkt eftersom jag håller med om att det är nödvändigt att se till att effektiva företagsstyrningskontroller görs av AIF-förvaltarnas verksamhet. Den bör förvaltas och organiseras så att risken för intressekonflikter minimeras. Jag håller med om att de organisatoriska krav som fastställs enligt detta direktiv inte bör påverka de system och kontroller som föreskrivs i den nationella lagstiftningen när det gäller registrering av individer som arbetar inom eller för värdepappersföretag. Det är nödvändigt att klargöra vilka befogenheter och skyldigheter som de behöriga myndigheterna med ansvar för att genomföra direktivet har, och att stärka de mekanismer som behövs för att trygga ett effektivt gränsöverskridande samarbete när det gäller övervakning.

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Det uppblåsta finansiella systemet och dess spekulativa verksamhet och bristande insyn var orsaken till finanskrisen. Krisen – liksom alla kriser – behöver bemötas med strukturella förändringar, nya metoder och spärrar för att hindra att farliga produkter släpps in i ekonomin. Tillsynsåtgärder, som måste vara integrerade, är också viktiga. Varken kommissionens direktiv eller Europaparlamentets betänkande garanterar emellertid någon verklig tillsyn och kontroll av hedgefonder och private equity-fonder. Betänkandet innehåller så många undantag och villkor för tillsynen att det verkar som att spekulation och bristande insyn är här för att stanna. Därför röstade jag mot betänkandet.

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig. – (FR) Även om tillväxten i Europeiska unionen fortfarande lider av följderna av 2008 års ekonomiska kris röstade jag för Jean-Paul Gauzès betänkande, eftersom det bidrar till att rationalisera finanssystemet genom bättre kontroll av investeringsfonderna. De spekulativa fonderna har faktiskt visat sig ha bidragit till att förvärra krisen. Genom att införa ett system med ett ”europeiskt marknadsföringstillstånd” ålägger EU dessa finansiella institutioner ett slags ”uppförandekod” och de måste nu uppfylla vissa villkor inom Europa. Som en följd av detta kommer den inre marknaden att bli mer öppen och effektiv.

  Harlem Désir (S&D), skriftlig. – (FR) Till följd av parlamentets omröstning kommer EU äntligen att reglera de mest spekulativa investeringsfondernas verksamhet. Det har gått lång tid sedan Poul Rasmussens initiativbetänkande, där han 2008 föreslog att man skulle införa strikta begränsningar för dessa ”finansiella svarta hål”. Det har krävts en finanskris för att få medlemsstaterna och majoriteten i parlamentet att enas om att anta bindande lagstiftning om alternativfonder. För första gången införs kontroller, begränsningar av verksamheten och krav på större öppenhet för dessa fonder, oberoende av om de är baserade i Europa eller utanför. Det kommer inte längre att vara möjligt att dela upp företag, och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens tillsynsbefogenheter kommer att utökas. Det finns mycket kvar att göra för att övervaka finanserna effektivt i EU. Den enda myndighet som har ansvar för detta bör vara Esma, och inte de nationella myndigheterna, och företagen bör skyddas ännu mer från spekulation. Om det inte hade varit för de konservativas reservationer skulle EU ha kunnat anta strängare och mer effektiv lagstiftning. Detta är bara ett första steg. Den text som vi har antagit kommer att ses över om fyra år. Med utgångspunkt från en utvärdering kommer översynen att vara en möjlighet att gå längre för att skydda ekonomin och jobben från de skador som orsakas av spekulationen.

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. – (FR) Nya regler för bättre ekonomisk styrning håller fortfarande på att genomföras, men det är fortfarande inte tillräckligt. Genom att med stor majoritet anta betänkandet om alternativa investeringsfonder och kapitalinvesteringar fortsätter parlamentet att genomföra nya regler för bättre ekonomisk styrning. Förvaltare av alternativa investeringsfonder, som har nästan 1 000 miljarder dollar i tillgångar, spelar en viktig roll i finansieringen av den europeiska ekonomin. Även om dessa fonder inte är själva orsaken till finanskrisen, får förvaltningen av dem inte undantas från den nödvändiga regleringen av samtliga aktörer inom den finansiella tjänstesektorn. Parlamentet har lyckats få med nya kapitel om utförsäljning av tillgångar och ersättning, och har gjort en hel del för att påverka reglerna för systemet för marknadsföringstillstånd, förvaringsinstitutets ansvar, krav på egna fonder och utnyttjande av hävstångseffekter.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Detta är det första EU-direktiv som reglerar högriskfonder – hedgefonder – och det är kulmen på en förhandlingsprocess som har varat i över ett år. Som det står i dokumentet syftar de nya reglerna till att kontrollera förvaltarnas verksamhet och trygga större öppenhet när det gäller fondernas förvaltning, skydda investerarna samt främja stabiliteten på finansmarknaderna.

Men vi har verkligen inte gått till botten med problemet. De spekulativa fonderna har inte avskaffats och det finns fortfarande en derivatmarknad, vilket innebär att de mekanismer som tillåter spekulation fortfarande finns kvar. En utmärkt möjlighet att reglera finansmarknaderna ordentligt har missats. Rådet och majoriteten i Europaparlamentet har gett efter för finanslobbyns enorma påtryckningar.

Finanskrisen har visat att orsakerna till problemen i det globala finansiella systemet för det första är en alltför kraftig riskexponering – dessa fonder är ett exempel på det – och för det andra svagheterna i systemen för hantering av dessa risker. Genom det nya europeiska regelverket inrättas gemensamma krav för auktorisation och tillsyn av hedgefonder, men det hindrar inte på något sätt att det fortfarande finns allvarliga systemrisker. Vi kan därför inte rösta för detta förslag.

Nya direktiv ska emellertid diskuteras och förhandlas, så det är fortfarande möjligt att gå till botten med frågan och uttryckligen sätta stopp för dessa spekulativa fonder. Vi får se.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Jag röstade för den kompromiss som, efter månader av förhandlingar, har uppnåtts om regleringen av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Jag röstade för förslaget eftersom även om det har sina brister skulle det ha varit oacceptabelt att låta vissa investeringsfonder fortsätta verka med fullständig straffrihet, när vi vet att de har bidragit till att förvärra och sprida krisen. Jag beklagar framför allt att bestämmelserna för hävstångseffekter, garantierna för utlandsbaserade fonder, som kommer att kunna få marknadsföringstillstånd, och de förpliktelser som åligger private equity-fonderna, som ofta är experter på att sälja ut tillgångarna hos onoterade företag, är så svaga. Jag beklagar djupt att vi måste finna oss i att dessa skurkar får verka i EU och att de kan registreras och utsättas för minimikontroller. Men vad mer skulle vi ha kunnat vänta oss av en text som syftar till att reglera förvaltarna och inte de spekulativa fonderna i sig, och som försöker hantera risker i stället för att förhindra spekulation?

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Jag röstade för texten om förvaltare av alternativa fonder, eftersom det är absolut nödvändigt att lagstifta om denna sektor av finansmarknaderna som genomför strategier som är oerhört riskfyllda och skadliga för sysselsättningen och realekonomin. Många lovvärda förslag har lagts fram, som till exempel övervakningen av fondförvaltarnas ersättning för att varken uppmuntra eller belöna överdrivet risktagande, för att bara ge ett exempel. Direktivet är ett tydligt steg i rätt riktning även om det faktiskt har en del allvarliga brister. Det är särskilt en besvikelse att tillsynen lämnas till de nationella myndigheterna och inte till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som nyligen inrättades vid omröstningen om åtgärdspaketet för finansiell tillsyn. Vi måste även i fortsättningen vara uppmärksamma, och vi måste genast förbereda de nästa stegen på vägen mot att återföra marknaderna i ekonomins tjänst och förhindra nya finanskriser.

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. – (EN) Direktivet är en av de första rättsliga reaktionerna på finanskrisen från EU:s sida. Direktivet är ett steg mot det nya regelverket och tillsynsramen för finansmarknaderna. Det är ett första steg i en positiv riktning för det lagstiftningsförfarande som förhoppningsvis kommer att kunna avslutas inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är viktigt att dessa system är på plats för att förhindra att regleringskrisen 2008 upprepas.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eftersom jag anser att fondförvaltare måste vara registrerade och måste respektera vissa grundläggande uppföranderegler. De har faktiskt cirka 1 000 miljarder dollar i tillgångar och har därför en ledande roll när det gäller finansieringen av den europeiska ekonomin. Denna verksamhet omfattar många olika aktörer och produkter, till exempel alternativfonder och private equity-fonder, fastighetsfonder och råvarufonder, vilket beskrivs insiktsfullt i betänkandet. Dessa särdrag gör det till en prioritering att vidta åtgärder på EU-nivå, i form av effektiva och specifika regler som riktar sig till alla aktörer som tillhandahåller finansiella tjänster. Regler som ska garantera större stabilitet i det finansiella systemet och bättre skydd för investerarna samt instrument som kan användas för att skapa en verklig inre marknad för europeiska finansprodukter.

  Patrick Le Hyaric (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Jean-Paul Gauzès betänkande är tyvärr en förlorad möjlighet när det gäller att uppnå en effektiv reglering av de spekulativa fonder som är orsaken till krisen. Trots den destruktiva roll som de har spelat och den risk som dessa fonder utgör för den nuvarande finansiella strukturen har rådet och parlamentet gett efter för finanssektorns intensiva lobbyverksamhet för att få behålla dessa oerhört lönsamma redskap som endast gagnar en minoritet. Jag röstade därför mot betänkandet som låter alternativfonder utanför EU marknadsföras i EU utan att de måste följa de nya EU-reglerna. Detta är ett gapande hål som omintetgör alla framsteg som gjorts genom den nya lagstiftningen.

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE), skriftlig. – (PL) Mina damer och herrar! Dagens omröstning är ett viktigt framsteg när det gäller lagstiftningen om alternativa investeringsfonder. Detta innebär framför allt en förbättring av insynen, omfattande regler för reglering av finansindustrin samt effektivare lagstiftning. Vid en tidpunkt då alla länder kämpar med finansiella svårigheter anser jag att alternativa investeringar, om de förstås och används på ett riktigt sätt, kan vara välgörande och bidra till en förbättring av den ekonomiska situationen.

  Véronique Mathieu (PPE), skriftlig. – (FR) Jag vill ge mitt erkännande till Jean-Paul Gauzès utmärkta betänkande om direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Tack vare betänkandet kommer det att vara möjligt att införa en bättre insyn, kontroller samt uppföranderegler när det gäller regleringen av finansmarknaderna. Detta är ett första framgångsrikt steg, som jag hoppas kommer att följas av andra åtgärder för att på ett grundligt och omfattande sätt reformera finanssystemet.

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Jag röstade mot texten och de ändringsförslag från Europaparlamentet som den innehåller. Tvärtemot vad den gör anspråk på reglerar denna text ingenting. Att rösta för den vore att erkänna finanslobbyns seger över allmänintresset.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) De som först drabbades av finanskrisen 2007 var stora investeringsbanker som hade en rad alternativa investeringsfonder, eller hedgefonder, i sina portföljer. Dessa övervakades inte och innehöll ofta tillgångar av tvivelaktigt värde. Krisen avspeglade denna situation, och det är nu nödvändigt att vidta konkreta åtgärder så att inte nya kriser, som orsakas av finansiella mekanismer som ingen kontrollerar och som ofta inte kan kvantifieras, inträffar i framtiden. I direktivet godkänns en rad normer som, om de uppfylls, kommer att göra dessa finansiella mekanismer mer insynsvänliga och möjliga att kontrollera, och de kommer därmed att kunna fungera som ytterligare en finansieringskälla för den europeiska ekonomin i stället för att bli orsak till dess sammanbrott.

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (LV) Med de negativa följderna av den ekonomiska krisen i världen i minne anser jag att det är helt rätt att Europaparlamentet försöker kontrollera de alternativa investeringsfondernas verksamhet. Mot bakgrund av de enorma tillgångar på 1 000 miljarder dollar som dessa fonder har kan misstag när det gäller deras tillämpning få en oerhört negativ effekt på den europeiska finansiella stabiliteten. Direktivet är ytterst viktigt och kommer mycket lägligt eftersom spekulanter på finans- och börsmarknaderna och ohederliga investerare alltid kommer att försöka utnyttja dessa fonder för att sko sig själva. Direktivet innehåller vissa inskränkningar och ger EU möjlighet att hindra att fonderna utnyttjas på ett negativt sätt. Jag hoppas att detta bara är första steget i denna riktning.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Investeringsfonder bidrar till att finansiera den europeiska ekonomin. De systemrisker som emellertid är förknippade med de olika typerna av fonder, till exempel private equity-fonder, fastighetsfonder och råvarufonder, skiljer sig naturligtvis åt. Den strängare reglering som införs i finanssektorn som en följd av bank- och finanskrisen måste omfatta alla typer av finansiella instrument. Å ena sidan är det viktigt att minska risken för förluster och minimera sannolikheten för dåligt beslutsfattande på ledningsnivå. Å andra sidan får detta inte leda till att onödig byråkrati införs. Vi behöver också regler för blankningstransaktioner eftersom de spelade en roll i finanskrisen. Därför har jag röstat för betänkandet.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Förvaltare av alternativa investeringsfonder, som har nästan 1 000 miljarder dollar i tillgångar, spelar en viktig roll i finansieringen av den europeiska ekonomin. I denna sektor återfinns många olika aktörer och produkter, bland annat alternativfonder, private equity-fonder och fastighetsfonder. Det är viktigt att särskilt ta hänsyn till de speciella systemrisker som gäller private equity-fonder. Förvaltningen av dessa fonder bör inte undantas från reglerna för hela sektorn för finansiella tjänster. Finanskrisen har visat på att problemen i det globala finansiella systemet har sitt ursprung i dels en alltför kraftig riskexponering för aktörer av största vikt för systemet, dels svagheter i systemen för hantering av dessa risker. Kommissionens förslag och betänkandet avser att skapa en större stabilitet i finanssystemet och ett bättre skydd för investerarna. Därför har jag röstat för betänkandet.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för parlamentets ståndpunkt eftersom jag anser

– att det nuvarande direktivet inte reglerar alternativa investeringsfonder, vilka kan fortsätta att regleras och övervakas på nationell nivå,

– att det är nödvändigt att se till att effektiva företagsstyrningskontroller görs av AIF-förvaltarnas verksamhet,

– att det bör finnas en uttrycklig förpliktelse att för de medarbetarkategorier som i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör riskprofilen hos de alternativa investeringsfonder som de förvaltar införa och bibehålla principer och praxis som är förenliga med en sund och effektiv riskhantering,

– att ett allmänt undantag från informations- och offentliggörandekraven och de specifika skyddsåtgärderna mot utförsäljning av tillgångar bör gälla för kontroll över små och medelstora företag (SMF),

– att det är nödvändigt att klargöra vilka befogenheter och skyldigheter som de behöriga myndigheterna med ansvar för att genomföra direktivet har, och att stärka de mekanismer som behövs för att trygga ett effektivt gränsöverskridande samarbete när det gäller övervakning.

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. – (IT) Förvaltare av alternativa investeringsfonder ansvarar för en väsentlig del av de investerade tillgångarna i Europa. De står för en betydande del av handeln på marknaderna för finansiella instrument och har därför stora förutsättningar att påverka de marknader och företag som är föremål för deras placeringar. Jag är övertygad om att förvaltarna av alternativa investeringsfonder påverkar de marknader där de är verksamma på ett betydelsefullt sätt, men under den finansiella krisen har det nyligen framstått klart att de genom sin verksamhet också kan förstärka eller sprida risker i hela det finansiella systemet och ekonomin. Syftet med detta direktiv måste också vara att införa incitament för att flytta utlandsbaserade fonder till EU och på så sätt garantera fördelar när det gäller regler till skydd för investerare, samtidigt som det också fastställs en korrekt inkomstnivå för förvaltare, fonder och alternativa investerare. Jag vill vid detta sammanträde understryka att icke-samordnade nationella åtgärder mot sådana risker gör det svårt att hantera dem effektivt.

  Miguel Portas (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Jag röstar mot betänkandet eftersom man i det nöjer sig med att bara reglera AIF-förvaltarnas uppförande, utan att beröra karaktären hos eller sammansättningen av ifrågavarande finansprodukter. Med detta engagemang för finansindustrins ”kreativitet” glömmer man bort hur destabiliserande och vinningslysten spekulationen, som är så viktig för dessa typer av fonder, egentligen är. De föreslagna reglerna är också oerhört svaga. De innehåller så många undantag och inskränkningar på EU-nivå att de inte på allvar frångår den modell med olika nationell lagstiftning som för närvarande gäller. I betänkandet lyckas man inte heller att tydligt skilja på dem som arbetar med denna typ av fonder och de som arbetar med traditionell bankverksamhet, eller att stoppa verksamheten för spekulativa fonder som är baserade i skatteparadis. Genom att sätta upp ”tröskelvärden” för värdet av tillgångar som är ”systemrelevanta” banar man i stället väg för formella uppdelningsförfaranden som gör att många investeringsbolag som borde ha omfattats av direktivet kommer att falla utanför det. Att skydda EU-medborgarnas finansiella tillgångar handlar om att se till det allmännas bästa, och detta är alltför viktigt för att anförtros det svaga direktiv som har lagts fram.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Finanskrisen har belyst behovet av sträng granskning av den verksamhet som de olika aktörerna på finansmarknaderna bedriver, framför allt när det gäller de organ som sysslar med förvaltningen och administrationen av alternativa investeringsfonder. I själva verket påverkar förvaltarna av alternativa investeringsfonder de marknader där de är verksamma på ett i stort sett positivt sätt, men under den finansiella krisen har det nyligen framstått klart att deras verksamhet är utsatt för en lång rad risker och för att hantera dessa på ett tillfredsställande sätt krävs en enhetlig ram i EU. Det kan i själva verket konstateras att det är lämpligt att inrätta ett harmoniserat regelverk och en harmoniserad tillsynsram på gemenskapsnivå, med tanke på de gränsöverskridande risker som är förbundna med AIF-förvaltarnas verksamhet, och detta kan således bidra till att stärka den inre marknaden. Av dessa skäl röstade jag för parlamentets ståndpunkt.

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera Jean-Paul Gauzès till hans utmärkta arbete. EU-direktivet om hedgefonder, private equity-fonder och andra alternativa investeringsfonder som Europeiska kommissionen, i enlighet med de riktlinjer som man enades om vid G20-toppmötet, lade fram i april 2009 för att bemöta finanskrisen har slutligen godkänts av en mycket bred majoritet. Det är ett steg framåt för EU:s ambition att den finansiella förvaltningen ska vara fullt driftsduglig från och med 2011. Genom de nya reglerna ska det internationella finanssystemet bli mer ansvarsfullt och öppet och det ska bli möjligt att begränsa spekulationen. Enligt direktivet ska samma villkor som gäller alla europeiska företag för att de ska få verka på EU-marknaden gälla för investerare i spekulativa fonder baserade i länder utanför EU (förvaltare av hedgefonder är ofta baserade i skatteparadis). För att de ska kunna få ett ”europeiskt marknadsföringstillstånd” från de behöriga tillsynsmyndigheterna i EU måste förvaltare av alternativa fonder gå med på tydliga regler, begränsningar för spekulation och större öppenhet.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) De gröna/EFA röstade mot betänkandet även om parlamentsledamöter från De gröna röstade för Jean-Paul Gauzès betänkande i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Anledningen till att de gjorde det är att vid omröstningen i utskottet var texten mycket mer ambitiös än efter den slutliga överenskommelsen med rådet. Texten är visserligen ett första steg i rätt riktning, eftersom det tidigare inte fanns några krav på insyn i hedgefonderna. Rådets version uppfyller emellertid inte parlamentets förväntningar när det gäller vissa av huvudkraven, och en del av de förslag som kommissionen lade fram i det ursprungliga förslaget har inskränkts.

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. – (EN) Jag är glad över att förslaget om förvaltare av alternativa investeringsfonder har kunnat slutföras, och att man har tagit hänsyn till frågan om investeringsbolag och kommer att beakta detta ytterligare när lagförslag läggs fram.

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster har röstat mot betänkandet om spekulativa fonder.

Trots alla de sidor som betänkandet innehåller och all den energi som föredraganden verkar ha lagt ned på det är betänkandet otroligt svagt. Innehållet i det motsvarar verkligen inte de utmaningar som vi står inför.

De förslag som lagts fram rimmar till och med ofta illa med vad som bör göras för att förhindra en upprepning av den finanskris som orsakades av sub prime-lånen hösten 2008.

Betänkandet kommer därför inte att göra det möjligt för Europaparlamentet att sätta press på kommissionen och rådet för att få dem att upphöra med den återhållsamma budgetpolitik som gradvis håller på att förstöra alla våra socialpolitiska verktyg.

Detta ger en dålig signal strax före G20-toppmötet med Nicolas Sarkozy som ordförande.

  Anna Záborská (PPE), skriftlig. – (SK) Vi gör helt rätt i att försöka dra lärdom av de misstag som ledde till den globala finanskrisen. Även om det är nödvändigt med reglering på vissa områden föredrar jag personligen öppenhet och informationsplikt. Om bankerna var skyldiga att informera kunderna om hur de hanterar deras pengar och vad det innebär för dem skulle det inte kunna bli någon kris. Regler som begränsar företagens verksamhet bör endast vara en lösning när misstag inte kan rättas till – till exempel när människors liv och hälsa står på spel. Låt oss därför vara försiktiga när vi reglerar. De offentliga institutionernas roll är inte att beröva människor ansvaret för sina beslut, utan att se till att de har den information de behöver för att kunna fatta beslut. Låt oss inte glömma att ett naturligt stöd till forskning och utbildning kommer från privata källor, eller investeringsfonder, som lånar ut pengar till lovande företagsprojekt och investerar i utveckling av ny teknik, samtidigt som de är medvetna om och bedömer eventuella risker. Om vår strävan efter trygghet minskar investerarnas lust att söka efter nya möjligheter inom EU kommer vi alltid att vara beroende av ineffektiva och byråkratiska offentliga investeringsprogram. Då kommer vi ännu mer på efterkälken på teknikområdet. Jag betraktar det betänkande som har lagts fram som en kompromiss som till viss del bemöter min oro för regleringen av denna sektor. Därför har jag stött det.

– Betänkande: Díaz de Mera García Consuegra (A7-0294/2010)

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) I förordning (EG) nr 539/2001 fastställs förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering vid inresa till EU. Fram till nyligen fanns ön Taiwan och Nordmarianerna med i bilaga 1 till förordningen, och följaktligen var medborgarna där skyldiga att inneha visering. Mot bakgrund av att Taiwan inte utgör något som helst hot mot EU, vare sig när det gäller irreguljär invandring eller allmän säkerhet, och att invånarna i Nordmarianerna, som är innehavare av amerikanskt pass, är amerikanska medborgare har det visat sig nödvändigt att överföra dessa territorier från det restriktiva systemet i bilaga 1 till det mindre restriktiva systemet i bilaga 2. Därför stödde jag föredragandens ståndpunkt att tillåta denna överföring.

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig. – (RO) Det faktum att Agustin Díaz de Meras betänkande antogs av en bred majoritet visar på fördelarna med beslutet att avskaffa viseringskravet för Taiwan. Europaparlamentet bekräftar därför sitt förtroende för den betydande demokratiseringsprocess som har genomförts under de senaste åren. Jag vill understryka de stora ekonomiska framsteg som har gjorts i Taiwan. Taiwan bedriver omfattande handel med EU och det är det 25:e rikaste landet i världen. Ekonomin fortsätter att årligen växa med över 13 procent. Den hållbara utvecklingen minskar riskerna för att EU kommer att ta emot en ström av irreguljära invandrare från Taiwan. Därför anser jag att en av de viktigaste punkterna i det bilaterala samarbetet måste vara att underlätta rörligheten för personer. Beslutet att avskaffa det obligatoriska viseringskravet för taiwanesiska medborgare tar också hänsyn till att landet uppfyller de tekniska kraven när det gäller säkerhetsnivån på resehandlingarna. Införandet av biometriska pass 2008 är en av de positiva åtgärder som hittills har genomförts. Jag hoppas att Europaparlamentets beslut kommer att godkännas av rådet och att de nya bestämmelserna till och med kommer att träda i kraft i år. Jag anser slutligen att de taiwanesiska myndigheternas beslut att avskaffa viseringskravet för medborgare från Rumänien, Bulgarien och Cypern är på sin plats, eftersom man bör respektera principen om ömsesidighet.

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. – (LT) I förordningen finns en förteckning över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar EU:s yttre gränser och en förteckning över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav. Beslutet om huruvida viseringskravet ska gälla eller inte för tredjeländer fattas från fall till fall. Syftet med förslaget är att avskaffa viseringskravet för medborgare i Taiwan. Europaparlamentet stödde syftet med förslaget. Det är mycket viktigt att införa en gemensam invandringspolitik, samtidigt som man utvecklar handeln och de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Taiwan. Ekonomiskt sett har Taiwan under de senaste åren genomgått en kraftig utveckling, och medelinkomsten i landet är för närvarande den högsta i hela världen. Taiwan är också en utmärkt partner som vi samarbetar med när det gäller vetenskap, investeringar, ny teknik, utbildning, kultur och turism. Att avskaffa viseringskravet för Taiwan kommer därför att bidra till en förstärkning av handeln och de ekonomiska förbindelserna med EU.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att Taiwan bör överföras till den positiva förteckningen över länder som är undantagna från viseringskravet. Mot bakgrund av de handelsförbindelser som finns mellan EU och Taiwan anser jag att detta beslut kommer att få positiva följder. De flesta länder i regionen som ligger på en jämförbar utvecklingsnivå har redan undantagits från viseringskravet, och beslutet stärker EU:s beslut att prioritera politik som bidrar till ekonomisk tillväxt och skapande av fler och bättre arbetstillfällen samt politik som bidrar till konkurrenskraften.

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Jag stöder att viseringskravet vid resa avskaffas för medborgarna i Taiwan och att landet därmed överförs till den positiva listan. Beslutet kommer att få positiva ekonomiska följder för förbindelserna mellan EU och Taiwan, som redan är vår 19:e viktigaste handelspartner. EU är också den största utländska investeraren i Taiwan. Beslutet bör leda till att turismen ökar med tanke på att EU redan är en av de viktigaste destinationsregionerna för taiwanesiska medborgare. Det ökar däremot inte risken för irreguljär invandring eftersom genomsnittet under 2006–2008 var 45 personer, vilket är mycket lågt, och det utgör inte heller något hot mot den allmänna säkerheten. Det skapar större regional enhetlighet eftersom de flesta andra länder och entiteter i regionen med liknande ekonomisk utvecklingsnivå, exempelvis Hongkong, Macao, Japan, Sydkorea och Singapore, redan är undantagna från viseringskravet. Jag välkomnar att Taiwan har genomfört åtgärder som är nödvändiga för att trygga en hög säkerhetsnivå när det gäller pass och identitetskort genom att införa biometriska pass, samt att man har tillkännagett åtgärder för att inte EU:s medlemsstater ska behandlas olika.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) Jag är mycket glad över att kunna rösta för EU:s erkännande av att villkoren nu uppfylls för en liberalisering av viseringssystemet för Taiwan. Under de senaste årtiondena har Taiwan genomgått en tydlig demokratiseringsprocess och haft en stark ekonomisk tillväxt, och i dag är Taiwan det 25:e rikaste landet i världen. EU och Taiwan har handelsförbindelser och samarbetar när det gäller forskning, vetenskap, teknik, utbildning och miljö. Mot bakgrund av detta främjar liberaliseringen av viseringskravet för Taiwan de bilaterala förbindelserna mellan EU och Taiwan, stärker partnerskapet på olika områden och främjar en ömsesidig ökning av turismen.

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade för den nya ändring av förordning (EG) nr 539/2001 som föreskriver att Nordmarianerna och Taiwan ska finnas med på den vita listan över länder som undantas från viseringskravet vid inresa till EU, eftersom jag anser att det ger EU:s medborgare en större rörelsefrihet. Samtidigt hoppas jag att Taiwan i gengäld kommer att stå fast vid sitt åtagande att stryka Rumänien och Bulgarien från den förteckning över stater som fortfarande har viseringskrav.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Ingen som någonsin har rest utanför EU kan ha undgått att lägga märke till hur den fria rörlighet som vi har i EU avsevärt har förbättrat våra liv. Avskaffandet av inre gränser är en viktig drivkraft när det gäller rörligheten för varor och människor. Möjligheten att kunna resa relativt enkelt inom EU gör våra yttre gränser ännu mer betydelsefulla, och det blir viktigare att utan samvetsbetänkligheter anta en politik för inresa till EU vilken först och främst är avpassad efter medborgarnas behov. Samtidigt som vi alltid ska behandla dem som vill resa in i våra länder på ett humant sätt och respektera deras mänskliga rättigheter anser jag att det är rätt att EU grundligt analyserar vilka länder som ska finnas med på den positiva förteckningen. I detta avseende anser jag att det är rimligt att ta med Taiwan på den ovannämnda förteckningen, med tanke på öns nivå när det gäller mänsklig och ekonomisk utveckling samt det faktum att rättsstatsprincipen tillämpas korrekt där.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Att ta med Taiwan på förteckningen över tredjeländer vars medborgare undantas från viseringskravet är en tydlig provokation mot Folkrepubliken Kina, och det kränker de kinesiska institutionernas bestämmanderätt över landets territorium. Det är ett fräckt försök att underblåsa motsättningar och en kränkning av Kinas territoriella integritet.

Att bekräfta detta beslut är ett tyst erkännande av Taiwan, och EU bryter härigenom mot internationell lag och FN-stadgan, för Taiwan har aldrig varit en suverän stat. Detta har faktiskt vid upprepade tillfällen erkänts av FN:s generalförsamling som aldrig har låtit landet bli medlem i FN.

I denna tid då kapitalismens kris blir allt djupare går majoriteten i parlamentet än en gång ut med budskapet att ändamålet helgar medlen. I detta fall är ändamålet att försöka hindra Kinas oerhörda ekonomiska utveckling, bland annat genom att främja separatism inom landets gränser. Det är ytterligare ett USA-orienterat ställningstagande som kränker Kinas suveränitet, vilket också inträffade nyligen då en medlemsstat sålde vapen till Taiwans förmenta ”myndigheter”.

Det är oacceptabelt att majoriteten i parlamentet fortfarande stöder kränkningar av staters suveränitet och territoriella integritet, vilket var fallet med Kosovo i förhållande till Serbien, och är fallet med södra Sudan i förhållande till Sudan.

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig. – (FR) Europaparlamentet röstade den 11 november för att överföra Taiwan till den förteckning över tredjeländer vars medborgare är undantagna från viseringskravet när de passerar de yttre gränserna, och jag välkomnar starkt antagandet av denna resolution. För det första är många andra länder i samma geografiska område (exempelvis Hongkong, Macao, Japan och Sydkorea) sedan en tid tillbaka redan undantagna från just detta viseringskrav. Liberaliseringen av viseringsbestämmelserna är dessutom, och framför allt, ett utmärkt sätt att uppmuntra band och förbindelser mellan människor, mellan medborgare, exempelvis studenter, forskare och vanliga resenärer. Jag är också övertygad om att det kommer att främja ett närmare samarbete mellan EU och Taiwan när det gäller utbildning, kultur, forskning och till och med turism.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering är upprättad på grundval av en noggrann bedömning i varje enskilt fall av situationen i det berörda landet när det gäller olaglig invandring, säkerhet, EU:s yttre förbindelser och principen om ömsesidighet. Eftersom dessa kriterier förståeligt nog kan komma att ändras med tiden innehåller regelverket för detta en mekanism som innebär att förteckningen över länder kan revideras, så att det är möjligt att ändra det antal länder som är undantagna från viseringskravet. Förslaget från Agustín Díaz de Mera García Consuegra som antogs i dag handlar om att överföra ön Taiwan till nämnda förteckning. Under de senaste årtiondena har Taiwan faktiskt genomgått en betydande demokratiseringsprocess vilket har resulterat i att man har inlett viktiga handelsförbindelser med EU. Jag anser därför att beslutet i dag är viktigt, och det visar tydligt att EU tar konsekvenserna av nyligen antagna beslut som har gjort Taiwan till EU:s fjärde viktigaste handelspartner i Asien.

  Krzysztof Lisek (PPE), skriftlig. – (PL) Under de senaste årtiondena har Taiwan genomgått många förändringar. De institutionella reformerna, införandet av ett dynamiskt civilt samhälle och respekten för de medborgerliga fri- och rättigheterna har bidragit till en politisk stabilisering i Taiwan. Dessutom är Taiwan aktivt på många områden på det internationella planet, bland annat när det gäller bistånd till offer för naturkatastrofer. Taiwan har i dag en hög ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Sedan 1950-talet har Taiwan genomfört många framgångsrika reformer. På det politiska området har Taiwan genomgått en omfattande demokratiseringsprocess. Förändringarna på 1980-talet ledde till det första demokratiska valet 1996. EU och Taiwan har betydande ekonomiska och kommersiella förbindelser. EU är den största utländska investeraren i Taiwan. Taiwan är EU:s fjärde största handelspartner i Asien. EU och Taiwan samarbetar också när det gäller forskning och utbildning, kultur och miljö. Antalet irreguljära invandrare från Taiwan till EU är mycket lågt. Medborgarna i de flesta medlemsstaterna, med undantag av Cypern, Rumänien och Bulgarien, behöver inte visering för att kunna resa till Taiwan. Medborgarna i dessa tre medlemsstater kommer också att omfattas av viseringsfrihet inom den närmaste framtiden. Jag är övertygad om att upphävandet av viseringsskyldigheten för medborgare i Taiwan kommer att bidra till ytterligare förbättringar av handelsförbindelserna, ett ökat samarbete när det gäller forskning, utbildning, kultur och miljö samt en ökning av turistresorna mellan EU och Taiwan.

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för betänkandet eftersom huvudsyftet med förslaget är att utarbeta en gemensam immigrationspolitik, och därmed samtidigt bidra till att stärka handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan.

Efter landets första demokratiska val 1996 inledde Taiwan en betydande demokratiseringsprocess med viktiga institutionella reformer när det gäller respekten för de medborgerliga fri- och rättigheterna, vilket har bidragit till att öka den politiska stabiliteten. I ekonomiskt hänseende har landet haft en betydande tillväxt. EU och Taiwan har viktiga ekonomiska och kommersiella förbindelser och samarbetar dessutom när det gäller forskning, vetenskap, teknik, utbildning, kultur och miljö.

Avskaffandet av viseringskravet är berättigat med hänsyn till den låga risken för irreguljär invandring av medborgare från ön till EU. Liberaliseringen av viseringsbestämmelserna för Taiwan kommer att stärka våra handelsförbindelser och gynna ett närmare samarbete när det gäller kultur, utbildning, miljö och forskning, samt också främja en ökning av turismen i båda riktningar. Vi är skyldiga medborgarna i Taiwan detta, delvis med hänvisning till den regionala sammanhållningen, eftersom vi redan har undantagit andra länder och entiteter i samma geografiska område med liknande ekonomisk utvecklingsnivå från viseringskravet.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) De villkor som fastställs för tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering kontrolleras genom att man från fall till fall gör en bedömning dels av situationen i landet när det gäller frågor som olaglig invandring, allmän ordning och säkerhet i samhället, dels av EU:s yttre förbindelser, regionala sammanhållning och principen om ömsesidighet. Medlemsstaterna bistår kommissionen i arbetet med att se över förteckningarna. Medlemsstaterna är också ansvariga för att avgöra om ett tredjeland ska tas med i den positiva förteckningen eller den negativa förteckningen. Kommissionen antar sina slutsatser utifrån den information som lämnats av medlemsstaterna och de värdefulla uppgifter som tillhandahållits av Cirefi (Centrum för information, diskussion och utbyte i frågor som rör passage av gränser och invandring). Det är helt rätt att ta med Taiwan i den positiva förteckningen. Det har Taiwan förtjänat på grund av de ekonomiska och demokratiska framsteg man gjort i landet.

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (LV) Jag tycker att det är störande att förbindelserna mellan Taiwan och Kina inte har reglerats vederbörligt. Genom att låta taiwaneserna fritt få passera EU:s gränser medverkar vi till att förbindelserna mellan Kina och Taiwan försvagas. Vi bör inte vidta förhastade och dåligt genomtänkta åtgärder med tanke på att Kina har en viktig roll i världspolitiken och att Taiwan fortfarande är ett känsligt ämne. Jag röstade nej till förslaget.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) När det gäller visum från tredjeländer som omfattas av viseringskrav måste man bedöma varje enskilt fall. Tidigare var det vanligt att visum såldes. Det är viktigt att vi sätter stopp för sådana skandaler och ser till att Schengenreglerna följs. Principen om ömsesidighet bör gälla viseringskrav, men så är det inte alltid, vilket framgår när till exempel USA helt öppet använder viseringskrav som ett hot vid förhandlingar. Det är också viktigt att skilja mellan olika tredjeländer. Taiwan är ett specialfall. Hittills har landet haft relativt god ekonomisk tillväxt, vilket får EU att anta att risken är låg för olaglig invandring. Jag kan emellertid inte ge mitt stöd till att lika villkor ska gälla för personer utan permanent uppehållstillstånd i Taiwan. Därför har jag inte röstat ja till betänkandet.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Ärade ledamöter! Jag röstade ja till förslaget till förordning, eftersom jag anser att det är rätt och riktigt att ön Taiwan flyttas över till den positiva förteckningen. Taiwan är en viktig handelspartner för EU och har hög social standard och hög levnadsstandard, vilket överensstämmer med de mest utvecklade regionerna i EU. Genom att lätta på viseringskraven för Taiwan kommer vi att stärka handelsförbindelserna mellan Taiwan och EU, underlätta för närmare samarbete inom kultur, utbildning, miljö och forskning samt även främja ökad turism i bägge riktningar. Men som föredraganden Agustín Díaz de Mera García Consuegra tydligt har visat tror jag inte att de övriga länder som räknas upp bör tas med i den positiva förteckningen, eftersom det inte råder samma standard och villkor i dessa länder som i Taiwan.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för förslaget, eftersom jag anser att det finns skäl att ta med Taiwan i förteckningen över tredjeländer vars medborgare undantas från visumkravet, den så kallade positiva förteckningen, med hänsyn till den utvecklingsnivå som Taiwan har nått i fråga om demokratisk styrning, ekonomisk tillväxt och utbildning. Detta bidrar till att stärka handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan. Man bör också betona att denna åtgärd inte innebär någon ökad risk när det gäller olaglig invandring och allmän säkerhet. Dessutom bör det framhållas att Taiwans regering vill försöka förlänga viseringsfriheten för alla de 27 medlemsstaterna senast i slutet av 2010.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Vi har gett vårt stöd till denna text för att denna ändring av förordning (EG) nr 539/2001 främst syftar till att undanta innehavare av taiwanesiskt pass från viseringskrav vid inresa till EU. Som kommissionen var noga med att ange i sitt meddelande finns det i Taiwans fall all anledning att stödja principen om viseringsundantag, eftersom landets ekonomiska utveckling, utbildningsväsende och demokratiska styrelseformer är på nivå med övriga OECD-länder i regionen som Sydkorea och Japan. Efter årtionden av spänningar är det politiska klimatet mellan Taiwans och Folkrepubliken Kinas nuvarande regeringar mycket positivt, vilket bl.a. framgår av de nya direktförbindelserna med flyg liksom det aldrig tidigare så omfattande handelsutbytet och personliga resandet som nu sker över Taiwansundet. Det finns därmed i dagsläget goda möjligheter att genomföra den aktuella åtgärden på ett smidigt sätt.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Taiwan utgör inget hot mot EU, vare sig när det gäller olaglig invandring (endast 45 taiwanesiska invandrare har påträffats mellan 2006 och 2008) eller när det gäller allmän säkerhet.

Som vi fick veta i förmiddags av föredraganden, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, har de taiwanesiska myndigheterna formellt sett undantagit alla EU-medborgare från viseringskrav. Jag håller med föredraganden, eftersom det är viktigt att skapa en gemensam invandringspolitik. På så vis stärks handelsförbindelserna med Taiwan, som är EU:s fjärde största asiatiska handelspartner och ett land som utmärks av politisk stabilitet och institutionella reformer och som respekterar medborgerliga fri- och rättigheter.

– Betänkande: Kathleen Van Brempt (A7-0246/2010)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag anser att man särskilt i kristider behöver denna möjlighet att ansöka om stöd till projekt på energiområdet, eftersom det stimulerar EU:s ekonomi genom att nya jobb skapas. Jag tycker parlamentet gör rätt i att efterlysa att stöd till projekt på området energieffektivitet också ska ingå. I viss mån skulle detta innebära att man måste byta synsätt från att ha inriktat sig huvudsakligen på gränsöverskridande projekt till mer regionala projekt, vilket kommer att få bredare verkan i hela Europa. Vi måste komma ihåg att kostnaden för de inledande investeringar som krävs är ett av huvudproblemen för de regionala små och medelstora företagen, när de investerar i projekt om förnybar energi, vilket nämns i denna förordning. Det vore bra med tekniskt stöd för genomförandet av dessa projekt. Jag vill också betona det som föredraganden nämnde om att de regionala myndigheternas budgetproblem i kristider inte får vara ett hinder för tillgång till stödet. När det gäller ansökans räckvidd anser jag att det är lika viktigt med det planerade stödet till decentraliserade förnybara energikällor som är lokalt förankrade och integration av dessa i elnäten.

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 inrättades Europeiska energiprogrammet för återhämtning (återhämtningsprogrammet) med målet att bidra till ekonomisk återhämtning genom beviljande av en finansieringsram på 3,98 miljarder euro under 2009 och 2010. Investeringsstöd på området hållbar energi är mest effektivt och verkningsfullt när det erbjuds på lokal nivå. Det är därför jag har röstat ja till denna text. Den gör det möjligt att skapa ett ekonomiskt stödinstrument för sådana initiativ om energieffektivitet och förnybar energi som har ett snabbt, mätbart och väsentligt inflytande på den ekonomiska återhämtningen inom unionen, tryggar energiförsörjningen och leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Instrumentets stödmottagare är de offentliga myndigheterna, företrädesvis på lokal och regional nivå, samt offentliga och privata organ som verkar på uppdrag av dessa offentliga myndigheter.

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Jag gratulerar föredraganden till hennes enastående arbete och till resultatet som ger motivation. Jag har röstat ja till åtgärden, eftersom jag anser att en tillfällig fond för minskat energiberoende och ökad förnybar energi med lokal förankring (även om det bara gäller 146 miljoner euro) för min parlamentsgrupps del ger en viktig signal om hur man på ett smartare sätt kan ansöka om medel ur EU:s budget. Jag är faktiskt övertygad om att detta finansieringsinstrument är ännu viktigare mot bakgrund av den finansiella krisen, eftersom det kan hjälpa företagen att återhämta sig snabbare och i framtiden kan utgöra ett pilotprojekt för upprättande av en större energifond. Jag tycker också att det är en bra åtgärd, eftersom den gör det möjligt att genomföra projekt som kan bidra till ekonomisk återhämtning och till att man når energimålen i kampen mot klimatförändringarna. Att prioritera energieffektivitet och förnybara energikällor är ett mycket viktigt steg framåt. Till sist hoppas jag att programmen ska fördelas rättvist i geografisk bemärkelse och att hela den rättsliga strukturen (och sammansättningen av beslutskommittén) ska utformas tydligare.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Genom att utveckla andra förnybara energikällor och främja energieffektivitet bidrar man till ”grön” tillväxt för att säkerställa en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi samt bekämpa klimatförändringarna. EU:s stöd till dessa åtgärder leder till nya jobb och möjligheter på en ”grön” marknad, och på så vis främjas en konkurrenskraftig, trygg och hållbar ekonomi. Det är ytterst viktigt att öka den offentliga finansieringen i syfte att utveckla energisparande, energieffektivitet och förnybara energiprojekt. EU måste skapa bättre villkor för ökade privata investeringar i naturvetenskaplig forskning, teknisk utveckling och demonstration på energiområdet. Jag vill också uppmärksamma er på att energitrygghet, miljö och kampen mot klimatförändringarna är prioriterade frågor i det åttonde ramprogrammet för forskning och utveckling. Det är enbart på detta sätt som vi kan bibehålla konkurrenskraften i vår industri och främja ekonomisk tillväxt och skapandet av nya jobb.

  Giles Chichester (ECR), skriftlig. – (EN) De konservativa parlamentsledamöterna anser att förslag till nya utgifter för EU måste kontrolleras rigoröst mot bakgrund av det rådande finansiella och ekonomiska läget. När det gäller just detta instrument har vi oroat oss för EU:s budgetprinciper och för budgetdisciplinen. De konservativa ledamöterna framhåller emellertid det potentiella mervärde som förslaget innebär och förslagets inriktning på prioriterade politikområden. De konservativa ledamöterna kan därför undantagsvis stödja kompromissförslaget, utan att för den skull ändra sin grundinställning.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Den bästa åtgärden mot den plötsliga efterfrågeminskning som drabbat världsekonomin de senaste åren är att främja att befintliga pengar kommer i omlopp. Den bästa platsen för sådana åtgärder är helt klart den offentliga sektorn. Man får hoppas att denna sektor får en injektion som gör det möjligt att spara genom att den europeiska ekonomin förs in på rätt väg mot tillräcklig konsumtion samtidigt som det skapas icke-flyttbara jobb. Det akuta behovet av denna åtgärd måste emellertid betonas. Enligt prognoserna riskerar en sådan åtgärd att snart bli betraktad som bara en av många planerade åtgärder för återhämtning, och då skulle den få mindre uppmärksamhet. Genom att agera snabbt skulle man kunna undvika denna risk och på samma gång garantera bättre effektivitet.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) Det måste bli enklare för lokala och regionala offentliga myndigheter att få bidrag till investeringar i projekt för förnybara energikällor och energieffektivitet. Jag anser att utbyte av erfarenheter mellan lokala och regionala myndigheter i medlemsstaterna är positivt för utvecklingen av livskraftiga projekt för energieffektivitet, som även tar hänsyn till åtagandena för att bekämpa klimatförändringarna. Men EU måste införa de finansieringsinstrument som krävs för att man ska nå målen i EU 2020-strategin.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) På det hela taget röstar jag för de förslag i betänkandet som syftar till återhämtning i den europeiska ekonomin genom ökat ekonomiskt stöd till projekt på energiområdet. Jag välkomnar förslaget om att överföra outnyttjade anslag inom Europeiska energiprogrammet för återhämtning såväl till ett nytt stödinstrument för energieffektivitet som till projekt för förnybar energi. Genom ekonomiska incitament kommer dessa projekt inte bara att vara till hjälp för den europeiska ekonomins återhämtning, utan även ge tryggare energiförsörjning och minskade utsläpp av växthusgaser i EU. Möjligheten att göra instrumentet mer verkningsfullt genom stöd på lokal och regional nivå är en annan positiv aspekt av detta. Den ger möjlighet till ytterligare effekter på andra områden, t.ex. att göra lokala och regionala ekonomier mer dynamiska med hjälp av små och medelstora företag, social integration och regionernas attraktionskraft.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade ja till betänkandet eftersom det förespråkar att stödåtgärder för projekt om energieffektivitet och förnybar energi ska ingå i Europeiska energiprogrammet för återhämtning. Stöd till projekt om energieffektivitet och förnybar energi är ett sätt att främja ekonomisk återhämtning, skapa arbetstillfällen och hjälpa till att bekämpa klimatförändringarna, och det kan bli ett viktigt sätt att hantera den finansiella krisen.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) EU:s energiberoende är ett välkänt faktum, och likaså medlemsstaternas sätt att försöka hantera det genom att diversifiera metoderna för energiproduktion och främja förnybar energi. Detta arbete har drastiskt stannat av på grund av den överhängande ekonomiska och finansiella kris som drabbat oss. Ett EU-program för stöd på energiområdet för att främja ekonomisk återhämtning skulle kunna vara ett sätt att vända den senaste utvecklingen och återta initiativet i syfte att göra medlemsstaterna mer självförsörjande i fråga om energi. Det är välkänt att denna typ av projekt inledningsvis medför stora kostnader och att det är till gemensam fördel att stödja dem som bär investeringsrisken på detta område. Inom denna sektor finns möjligheter att inte bara skydda miljön utan även skapa fler jobb i ett Europa som vill vara mindre beroende av världen utanför EU. Jag hoppas att programmet ger resultat, tjänar sitt syfte samt att byråkrati och onödigt stora kostnader kan undvikas.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Det här är en ändring av förordningen om att upprätta Europeiska energiprogrammet för återhämtning, som innehåller bestämmelser om att bevilja 3,98 miljarder euro under 2009 och 2010. Jag vill påminna om att detta belopp inte utnyttjats, och för att använda de resurser som finns kvar håller man nu på att utarbeta det initiativ för finansiering av hållbar energi som föreslagits av kommissionen.

De outnyttjade resurserna uppgår till 146 miljoner euro och ska överföras till detta nya finansieringsinstrument, som ska främja projekt för hållbar energi, särskilt i tätortsområden. Mer specifikt kommer det att omfatta följande:

– Offentliga och privata byggnader som integrerar lösningar baserade på förnybar energi och/eller energieffektivitet.

– Investeringar i kraftvärme med hög energieffektivitet, inklusive mikrokraftvärme, och i fjärrvärme-/fjärrkylsystem, särskilt från förnybara energikällor.

– Decentraliserade förnybara energikällor som är lokalt förankrade, samt deras integration i elnäten.

– Småskalig produktion från förnybara energikällor.

– Renare tätortstransporter som stöder ökad energieffektivitet, integrering av förnybara energikällor, med tyngdpunkten på kollektivtrafik, elfordon och vätgasdrivna fordon, samt minskade utsläpp av växthusgaser.

– Lokal infrastruktur, däribland utomhusbelysning för offentlig infrastruktur.

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. – (LT) Jag vill tacka föredraganden till betänkandet för ett utmärkt lagstiftningsinitiativ, som jag stöder, eftersom finansiering av projekt på områdena energieffektivitet och förnybar energi hjälper till att stimulera den ekonomiska tillväxten, skapa nya arbetstillfällen, främja social integration och göra regionerna attraktivare. Dessa projekt är som effektivast när de förverkligas på kommunal, regional och lokal nivå, men i vederbörligen motiverade fall kan det dock vara effektivare att satsa på nationell nivå. Den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen har lett till minskade budgetintäkter, vilket får särskilt negativa effekter på de lokala och regionala myndigheternas ekonomi. Därför bör man se till att det besvärliga budgetläget för dessa myndigheter inte hindrar dem från att få tillgång till ekonomiskt stöd. Det är positivt att det finns ett krav på ekonomisk verkan på kort sikt, och att tiden mellan det att ansökan för ett projekt inkommer och det slutliga beslutet om ansökan inte bör överskrida sex månader. Som vi vet blir EU i allt högre grad beroende av länder som levererar olja och gas till oss. I vissa länder tar det lång tid att göra framsteg inom projekt för renovering av byggnader, gas- och elinfrastruktur, sammanlänkningar, vindkraft samt för avskiljning och lagring av koldioxid. Budgetanslag som inte tagits i anspråk för dessa projekt kan omfördelas till detta område. Betänkandet har särskilt stor betydelse för Litauen, som blir allt mer beroende av energi från Ryssland. Därför hoppas jag att regeringen ska göra allt den kan för att få stöd och rikta ekonomiska resurser på lokal nivå för att skapa mervärde, vilket direkt gynnar medborgarna och minskar energifattigdomen. Jag hoppas också att detta betänkande inte drunknar i byråkrati.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Bättre energieffektivitet och energitrygghet har högsta prioritet i EU. EU 2020-strategin är mycket ambitiös när det gäller att nå målen på dessa områden. Därför är det lovvärt att använda outnyttjade anslag till att stödja projekt om energieffektivitet och förnybar energi i det Europeiska energiprogrammet för återhämtning, särskilt för att förhindra ett bakslag i den finansiella krisen. Det akuta behovet av investeringsprojekt på dessa områden är avgörande för den ekonomiska tillväxten och en renare ekonomi.

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (LV) Jag stöder helt och fullt ståndpunkten att vi måste omfördela 146 miljoner euro till projekt på energiområdet. Detta kommer att få påtaglig effekt om medlen används på ett klokt sätt. Beslutet kommer att ge grönt ljus åt alla dem som försöker minska kostnaderna avsevärt inom tillverkning, transport och transitering. Kostnaderna kommer att minska, vilket innebär ökade intäkter, och därmed kommer EU-länderna att med hjälp av en balanserad budgetpolitik snabbare kunna övervinna svårigheterna i samband med den globala finansiella krisen. Omfördelningen av EU-anslag till projekt på energiområdet ger god stimulans till de ansvariga i regeringar, lokala myndigheter och företag i EU.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Forskning och utveckling behövs för en sund ekonomisk tillväxt och är oumbärligt om man ska kunna nå EU:s klimatmål och mål för ökad energieffektivitet. Detta är ett av skälen till att forskning och innovation har en central plats i EU 2020-strategin. Å ena sidan är det viktigt att förordningarna om bidrag är tydliga, så att man i mesta möjliga mån förhindrar att de missbrukas. Men å andra sidan får kontrollen inte leda till att små och medelstora företag utestängs på grund av ett alltför komplicerat bidragsförfarande. Därför måste förordningarna om bidrag ses över vart femte år med avseende på dessa synpunkter och måste även förenklas om det är möjligt. Den planerade översynen uppfyller inte detta villkor, och därför har jag röstat nej till den.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag tycker det är viktigt att, särskilt nu under krisen, stödja och återuppliva ekonomin samtidigt som man inriktar sig på sektorer som ännu inte är mättade utan tvärtom kräver utveckling och investeringar. Jag stöder också regeln om att instrumentet bör begränsas till finansieringsåtgärder som får snabbt, mätbart och väsentligt inflytande på den ekonomiska återhämtningen inom unionen, tryggar energiförsörjningen och leder till minskade utsläpp av växthusgaser. I samband med den rådande strukturella krisen skapas paradoxalt nog ett viktigt tillfälle att ta upp detta på nytt. De svårigheter som drabbat de stora ekonomiska systemen kan göra det möjligt för Europa att återhämta sig. För detta krävs emellertid att man har visioner, kapacitet och mod nog att byta strategi. I nuläget är den enda strategi som ger vissa förutsättningar för framgång att investera i innovativa lösningar för att bryta det rådande tekniska och naturvetenskapliga mönstret.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag tycker det är värt att välkomna öronmärkning av outnyttjade anslag inom Europeiska energiprogrammet för återhämtning i syfte att skapa ett särskilt finansieringsinstrument för stöd till initiativ om energieffektivitet och förnybar energi. Stöd till denna typ av projekt ligger faktiskt helt i linje med målen i EU 2020-strategin och bidrar väsentligt till att utveckla en hållbar ekonomi, bekämpa klimatförändringarna och främja sysselsättning, samtidigt som metoden är mycket lämplig med tanke på den ekonomiska och finansiella kris som vi just nu befinner oss i.

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera Kathleen Van Brempt till hennes utmärkta arbete. Ändringen av lagstiftningen om Europeiska programmet för återhämtning gör det möjligt att använda tillgängliga budgetanslag för att finansiera projekt som bland annat rör renovering av offentliga och privata byggnader för att förbättra energieffektiviteten eller ställa om till förnybar energi, bygga anläggningar för förnybar energi och integrera dem i elnäten, utveckla rena lösningar för kollektivtrafiken i tätorterna, till exempel elfordon och vätgasdrivna fordon, samt utveckla den lokala infrastrukturen, till exempel med effektiv gatubelysning, energilagringslösningar, smarta mätare och intelligenta nät. Stödet kommer att riktas till lokala och regionala myndigheter i projekt som bör vara ekonomiskt och finansiellt effektiva, så att de garanterar avkastning på investeringarna inom rimlig tid. Från och med januari 2011 till och med 31 mars 2014 ska sammanlagt 146,34 miljoner euro göras tillgängliga. Stödet kan ges i form av lån, garantier, andelar eller andra finansiella produkter. Upp till 15 procent av de belopp som utbetalas kan användas till att hjälpa offentliga myndigheter att förbereda projekten, som delvis väljs ut med hänsyn till den geografiska balansen.

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. – (FR) Genom detta finansieringsinstrument öronmärks outnyttjade anslag på 146 miljoner euro till projekt för energisparande, energieffektivitet och förnybar energi fram till 2014, och mot bakgrund av de svåra ekonomiska förhållanden som råder bidrar detta till att stödja tillväxten och stimulera till ekonomisk återhämtning i EU, samtidigt som det bidrar till att bekämpa klimatförändringarna och främja miljöskyddet. Jag stöder bestämmelsen och röstar för betänkandet av min ledamotskollega Kathleen Van Brempt.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Under 2009 godkändes ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning för Europa (det europeiska energiprogrammet för återhämtning), enligt vilket stöd på 3,98 miljarder euro beviljades till energiprojekt före 2010. Finansieringen från EU delades upp på tre delprogram på områdena gas- och elinfrastrukturprojekt, projekt för havsbaserad vindkraft och projekt för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS). Tack vare De gröna lyckades vi få igenom en bestämmelse som skulle medge att outnyttjade anslag användes till att skapa ett öronmärkt finansieringsinstrument till stöd för initiativ om energieffektivitet och förnybar energi, särskilt i tätortsområden. I syfte att skapa förutsättningar för ett stort antal decentraliserade investeringar kommer stödmottagarna att bestå av kommunala, lokala och regionala offentliga myndigheter.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Under en sådan kris som den vi nu går igenom är det oacceptabelt att slösa bort de resurser som EU avsatt till att stödja energiprojekt. Av de budgetanslag som öronmärkts för gas-, el- och vindkraftsinfrastruktur återstår drygt 146 miljoner euro. Denna åtgärd är utformad för att frigöra detta belopp och finansiera projekt för omstrukturering och förbättring av effektiviteten i bostäder och offentliga byggnader, gatubelysning och transportsystem i tätorter. Genom detta stöd kan det skapas nya jobb, vilket bidrar till utvecklingen av en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi.

  Salvatore Tatarella (PPE), skriftlig. – (IT) Med dagens omröstning vill vi anslå nya och viktiga medel för projekt om förnybar energi och energieffektivitet genom innovativa finansiella instrument. Stödet har två syften, dels att främja energisparande och förbättringar i miljön, dels att ge ny stimulans till den ekonomiska återhämtningen i Europa. Medlen ska finansiera initiativ och energiprojekt, leda till ett nytt synsätt, så att man inte längre koncentrerar sig på direkta bidrag, vilket många gånger har visat sig vara katastrofalt, utan på investeringens lönsamhet. Om pengarna används väl tror jag att denna nya metod kommer att leda in i en ny god cirkel för återupplivandet av ekonomin i Europa. Dessutom ger det nya finansieringsinstrumentet ett viktigt tillfälle att utveckla lokala myndigheter, framför allt i södra Italien. Stödet skulle också kunna integreras med andra EU-stöd, som till exempel Europeiska regionala utvecklingsfonden. Genom ett bestämt ja till detta nya instrument uttrycker jag min förhoppning om att denna innovativa typ av stöd i framtiden även kan utökas till många andra sektorer, till att börja med väg-, järnvägs-, hamn- och flygplatsinfrastrukturen.

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. – (PT) Ett åtagande om energieffektivitet och energitrygghet är en av de frågor som nu prioriteras i EU. Den ekonomiska och finansiella krisens omfattning i Europa leder till att vi söker lösningar som kan ge ett väl avvägt svar på villkoren i den moderna världen, särskilt med hjälp av befintliga ekonomiska resurser. Jag välkomnar initiativet att omfördela det outnyttjade beloppet på 114 miljoner euro till energisektorn, som ingår i Europeiska energiprogrammet för återhämtning, för initiativ till stöd för energieffektivitet och förnybar energi, vilket ligger helt i linje med EU 2020-strategin. Syftet är att dessa nya investeringsprojekt ska bidra till att skapa jobb och öka sektorns konkurrenskraft. Jag är positiv till att man i betänkandet betonar vikten av att öka de decentraliserade investeringarna, eftersom stödmottagarna i initiativen kommer att vara offentliga myndigheter på olika styrnivåer, på såväl kommunal och regional som nationell nivå. På så vis stärks och värdesätts de berörda parterna i sina respektive roller, vilket illustrerar framgången med den samordning som pågår enligt borgmästaravtalet.

Resolutionsförslag RC-B7-0608/2010

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för denna gemensamma resolution eftersom jag anser att de transatlantiska förbindelserna utan tvekan är européernas viktigaste utländska förbindelser. Vid det kommande toppmötet mellan EU och USA måste båda parter samarbeta för att skapa en gemensam agenda som bygger på gemensamma värderingar, som till exempel att försvara demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Under en period av allvarlig kris och strax före ett avgörande G20-möte, måste EU och USA, som tillsammans står för hälften av världsekonomin, visa mer engagemang än någonsin för nära samarbete om global ekonomisk återhämtning och införande av åtgärder för reglering av det globala finansiella systemet. Vi måste agera gemensamt i förhållande till de stora utmaningar som världen står inför – kampen mot klimatförändringarna, millennieutvecklingsmålen, fredsprocessen i Mellanöstern, den särskilda situation som råder i Afghanistan och Irak samt även icke-spridning av kärnvapen. Detta gemensamma agerande måste vara resultatet av att EU och USA utökar sin strategiska dialog och sitt strategiska samarbete inom ramen för befintliga multilaterala institutioner, särskilt FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Nato. På så vis kommer lösningar att skapas.

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) De unika förbindelserna mellan EU och USA är en av EU:s strategiska byggstenar. Dessa två transatlantiska partner svarar tillsammans för hälften av världsekonomin. Partnerskapet bygger på gemensamma värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter, och dessutom är det en garant för stabilitet i världen. Det kommande toppmötet mellan EU och USA är ett avgörande tillfälle i detta samarbete. Jag röstade för den här texten, eftersom den belyser utmaningarna och skyldigheterna i detta samarbete. Denna text framstår som ännu viktigare mot bakgrund av att dialogen mellan våra två stormakter återupptas och att multilaterala förhandlingar utmärker den nya Obamaadministrationens politik. Ur detta perspektiv ger den riktlinjer inför nästa toppmöte, särskilt när det gäller konflikten mellan israeler och palestinier, kärnvapenfrågan i Iran, nedrustningen av kärnvapen och den transatlantiska säkerhetspakten. Slutligen uppmanar texten till att stärka Transatlantiska ekonomiska rådet och betonar behovet av att reformera det internationella finansiella systemet, utöka samarbetet när det gäller energi, miljö, immaterialrätt och konsumentskydd samt samarbeta i rättsliga och polisiära frågor.

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag stöder denna resolution. I samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft blev EU en viktig aktör på den internationella arenan. EU och USA har fortfarande starkast ställning i den globala ekonomin, och den finansiella och ekonomiska krisen har lett till planer på en mer integrerad transatlantisk marknad, som skulle skapa gynnsammare förutsättningar för ekonomisk tillväxt och hållbar samhällsutveckling. Därför är det nödvändigt att samarbeta bilateralt om att utarbeta en gemensam energistrategi, som skulle stödja diversifiering och trygghet när det gäller energi och försörjningsvägar och främja en ekologiskt sett effektiv ekonomi. När en ny företagskultur skapas är det dessutom viktigt att främja innovationer, kreativitet, informations- och kommunikationsteknik samt utöka samarbetet inom utbildning, forskning och vetenskap.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Under förutsättning att de två parterna verkligen vill samarbeta för att främja tillväxten och jobben i sina ekonomier och att parlamentet fortsätter att förespråka förverkligandet av en transatlantisk marknad senast 2015 på grundval av principen om en social marknadsekonomi, vid sidan om förverkligandet av EU:s egen inre marknad, kommer detta att vara en central del av den nya tillväxten och globala ekonomiska återhämtningen. Jag röstade för resolutionen eftersom jag håller med om dels att Transatlantiska ekonomiska rådet är den mest lämpade mekanismen för att hantera de transatlantiska ekonomiska förbindelserna, dels att parterna bör utnyttja Transatlantiska ekonomiska rådets fulla potential för att undanröja befintliga hinder för ekonomisk integration och uppnå en transatlantisk marknad senast 2015. Detta kommer att bidra till en lösning på den pågående ekonomiska och sociala krisen. Jag instämmer också i efterlysningen av samarbete inom det transatlantiska ekonomiska rådet i alla frågor som påverkar regleringsramen för industrier, särskilt för små och medelstora företag, när man överväger lagstiftning med transatlantiska konsekvenser, utifrån tillvägagångssättet i EU:s rättsakt för småföretag.

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Partnerskapet mellan EU och USA baseras på en gemensam historia och kultur liksom gemensamma intressen och värderingar, och parterna delar också ansvaret för att ta itu med globala frågor och gemensamma problem. Genom sina integrerade ekonomier svarar de tillsammans för cirka hälften av världsekonomin, och detta transatlantiska partnerskap är den centrala drivkraften för globalt ekonomiskt välstånd. Det är ytterst viktigt att man vid detta toppmöte lyckas utarbeta en varaktig gemensam strategi med nya åtgärder och instrument för att hantera de nya utmaningarna i samband med ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen, såväl på strategisk nivå som när det gäller säkerhet. Jag hoppas att budskapet från toppmötet blir att EU och USA måste samarbeta på ett sätt som de aldrig tidigare gjort när det gäller att reformera sina marknader och finansinstitutioner, lära sig av misstagen i den senaste ekonomiska och finansiella krisen samt åstadkomma större tolerans och respekt för skillnaderna i deras respektive samhällen mot bakgrund av respekten för alla grundläggande mänskliga rättigheter.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Den dominerande globala ställning som USA och EU har för med sig ett ansvar som vi inte kan undgå. Det är inte fråga om att försvara de ståndpunkter vi har antagit eller att förgäves försöka förhindra historiska skeenden i syfte att behålla dominansen. Det är i stället fråga om att framhålla de framsteg i civilisationen som har utmärkt våra länder i årtionden. Önskan att uppnå välstånd för våra medborgare på demokratisk väg – genom en fri marknad, humanare arbetsvillkor, fungerande sociala system och allt annat vi åstadkommit som gör våra länder till vad de är i dag – är mer värd än en dominerande ställning i internationell statistik som kan ge rådata men inte visa känslor eller återspegla livskvalitet. Allt detta gäller inte bara för hanteringen av globala ekonomiska förbindelser utan även känsligare frågor inom exempelvis utrikespolitik eller miljöpolitik (samt vad dessa innebär för industri- och energipolitiken). Genom mer samordning i dag kan vi skapa en bättre värld i morgon, och vi tänker inte ge upp detta ambitiösa mål.

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig. – (FR) Banden mellan USA och Europa är unika och historiska. I den resolution som parlamentet röstar om i dag, och som jag stöder, betonas hur viktigt det är att våra länder utökar sitt samarbete ytterligare och att vi ständigt stärker våra förbindelser, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska krisen och terrorhoten mot västvärlden. Jag välkomnar också att resolutionen även omfattar den monetära frågan, eftersom den visar vår önskan att se över det internationella monetära systemet nu när EU:s tillväxt skadas av valutaspekulationer. Därför är det ett vänligt men bestämt budskap som vi skickar till vår transatlantiska partner, strax innan G20-toppmötet inleds.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag har röstat för det gemensamma resolutionsförslaget om det kommande toppmötet mellan EU och USA samt Transatlantiska ekonomiska rådet, eftersom jag anser att det är nödvändigt för EU:s nuvarande ordförandeskap att uppnå ett ambitiöst engagemang från Förenta staterna vid det kommande toppmötet i Cancún. Större samarbete från USA är också nödvändigt för att uppnå mer effektiv samstämmighet mellan detta lands kvotsystem för handeln med utsläppsrätter och det som har genomförts av EU.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Av denna resolution framgår tydligt målsättningarna för det kommande toppmötet och den tillkännagivna utökade strategiska dialogen mellan USA och EU.

De förändringar världen genomgår – kapitalismens kris och uppkomsten av länder med tämligen starka ekonomier, framför allt Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, de så kallade Brik-länderna, är ett allvarligt hot mot den imperialistiska hegemonin. USA och EU försöker ”samordna” sina strategier genom att använda ett uppbåd av ekonomiska, diplomatiska och militära medel för att vända denna utveckling. Majoriteten i parlamentet avviker inte från att välja neoliberalismen, snarare utökar de sitt val i hopp om att nya framsteg kommer att bli resultatet av detta toppmöte för att åstadkomma större ”ekonomisk integration” och uppnå en ”transatlantisk marknad”. Dessa ställningstaganden leder till större utnyttjande av arbetstagarna och andra människor, vilket gör att den ekonomiska och sociala bristen på överensstämmelse mellan EU-länderna förvärras.

Det militära alternativet för att tillförsäkra sig herraväldet över resursmarknaderna får allt farligare och större betydelse, tillsammans med utökat ”strategiskt samarbete” om den ”transatlantiska säkerheten” mellan USA och EU inom ramen för Nato.

Människor har reagerat på alternativet utnyttjande och krig genom att bekämpa det. Vi anser att det portugisiska folket med demonstrationen mot Nato den 20 november och den generalstrejk som har utlysts av den portugisiska fackliga centralorganisationen CGTP-IN den 24 november kommer att trappa upp kampen mot denna politik.

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig. – (IT) Det är viktigt att på bästa sätt utnyttja de transatlantiska politiska och ekonomiska förbindelserna, som under de senaste åren ständigt har utökats och inverkat på valet av investeringar och på företagens åtgärder. Jag anser att förbindelserna mellan EU och Förenta staterna kan förbättras ytterligare, vilket påpekas i det gemensamma resolutionsförslaget, genom att stärka det ekonomiska samarbetet och reglerna för skyddet av personuppgifter och genom att be de amerikanska myndigheterna om större öppenhet när det gäller deras utrikes- och försvarspolitik. Det är viktigt att förbindelserna mellan EU och USA utökas, framför allt när det gäller handeln, och att de tar samma hänsyn både till de gemensamma värderingarna och till de motsatta ståndpunkterna, vilket måste ligga till grund för en konstruktiv dialog. På det hela taget ser jag positivt på det gemensamma resolutionsförslaget och därför ska jag rösta för det i hopp om att detta innebär en impuls för ökat samarbete mellan dessa två viktiga aktörer inom världspolitiken och de globala ekonomierna.

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig. – (FR) EU och Förenta staterna är två områden som på ett allvarligt sätt har påverkats av den ekonomiska och finansiella krisen, och i en tid då verkningarna av detta fortfarande är kännbara har vi i Europaparlamentet åter velat bekräfta vår vilja att komma fram till ett gemensamt svar på denna kris och behovet av att stärka det ekonomiska samarbetet för att tillsammans ta oss ur denna svåra tid. Därför anser jag att uppnåendet av en transatlantisk marknad senast 2015 är ett bra sätt att ytterligare utveckla de ekonomiska förbindelserna mellan våra båda områden och att bli starkare inför den globala ekonomins förändringar. Eftersom Förenta staterna och EU är gamla partner som delar många värderingar (demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna) vill vi att man inleder en transatlantisk utredning för att sprida ljus över misstankarna om tortyr i Irak. Slutligen hoppas jag att EU och Förenta staterna, nu när terroristhotet börjar bli tydligare, kommer att samarbeta inom detta område, men utan att vidta åtgärder som skulle kunna inkräkta för mycket på enskilda personers privatliv. Detta är vad vi vill framhäva inför det kommande toppmötet mellan EU och Förenta staterna.

  Tunne Kelam (PPE), skriftlig. – (EN) Jag har stött resolutionen om det transatlantiska ekonomiska rådet, förutom några ändringsförslag som har lagts fram av ALDE-gruppen. Jag vill ta detta tillfälle i akt att uppmana de båda transatlantiska parterna att helt och utan dröjsmål utnyttja Transatlantiska ekonomiska rådets potential. Detta råd kommer att bli ett viktigt instrument för att överbrygga de frihandelshinder som fortfarande existerar och att inom de närmaste fem åren förverkliga den transatlantiska frihandelsmarknaden. Endast en sådan marknad, som vid flera tillfällen har förespråkats av Europaparlamentet, kan bli grunden för ett långsiktigt och pålitligt samarbete mellan USA och EU. Politiskt bör Förenta staterna och EU arbeta hårt för att komma överens om en gemensam dagordning för att ta itu med de globala utmaningarna.

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. – (EN) Förbindelsen mellan EU och USA är en av de viktigaste EU har. Förenta staterna är en så viktig handelspartner att allt som kan hjälpa oss att komma varandra närmare är mycket välkommet. Jag välkomnar resolutionen där man kräver att meningsskiljaktigheterna mellan de båda handelsblocken avgörs när det gäller frågor om visumfrihet och överföring av passageraruppgifter. I denna resolution efterlyser man också större konvergens av de finansiella reformerna på båda sidor om Atlanten, vilket enligt min åsikt är mycket viktigt för att undvika framtida kriser, som den vi nu upplever.

  Constance Le Grip (PPE) , skriftlig. – (FR) Jag har stött resolutionen där Europaparlamentet lägger fram sina rekommendationer till rådet om hur transatlantiska frågor bör hanteras vid det kommande toppmötet mellan EU och USA. Med tanke på den betydelse som EU och Förenta staterna har i den globala ekonomin och den nuvarande ekonomiska situationen förefaller det viktigt att de båda parterna ökar sitt samarbete för att främja tillväxt och arbetstillfällen. Därför har jag framför allt stött de två ändringsförslag som har lagts fram av min kollega Elmar Brok, där han har betonat behovet av bättre samordning av den monetära politiken i samband med de transatlantiska förbindelserna. Dessa två ändringsförslag bör övervägas i anslutning till den debatt som börjar inom G20 om riskerna för hela den globala ekonomin på grund av ”valutakriget” och alla nationella monetära initiativ som skulle kunna göra att valutakurserna rubbas ur balans. Alla ”konkurrensdevalveringar” och alla ”undervärderingar av konkurrensen” bör undvikas, eftersom man därigenom skadar det nödvändiga internationella ekonomiska och monetära samarbetet.

  Patrick Le Hyaric (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Den antagna resolutionen om transatlantiska förbindelser är en vädjan om en speciell förbindelse med Förenta staterna. En särskild ekonomisk förbindelse genom skapandet av en transatlantisk marknad fram till 2015 och en politisk förbindelse i syfte att ”försvara en gemensam sak”. Denna gemensamma sak inbegriper ökat samarbete i Afghanistan, utökad integration med uppdrag för Atlantpakten (Nato) och underkastelse inför de amerikanska kraven att dela EU-medborgarnas bankuppgifter genom Swift-avtalet.

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. – (CS) När det gäller förslaget till en överenskommelse mellan EU och USA om skydd av personuppgifter vid överföring och behandling av uppgifter inom ramen för polisiärt och rättsligt samarbete bör vi ställa den grundläggande frågan om båda sidor har ett balanserat intresse av överenskommelsen. Jag anser inte att detta är fallet, eftersom Förenta staternas intresse av att få uppgifter om EU-medborgare överväger. Om vi ser närmare på skillnaden mellan båda parternas system för skydd av personuppgifter ser vi snart att det är omöjligt att ingå en överenskommelse av detta slag – om vi ska behålla de normer för skydd av personuppgifter som föreskrivs i Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna. Dessutom är det helt nödvändigt att förordningar, före förhandlingarna om en sådan överenskommelse mellan EU och Förenta staterna, antas om skydd av enskilda personer vid behandlingen av personuppgifter av organ, institutioner och andra organisationer i EU och medlemsstaterna, enligt bestämmelserna i artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Den enda fördelen med denna resolution är att man rekommenderar ett allmänt avskaffande av dödsstraffet och uppmanar Förenta staterna att ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen. Bortsett från detta är den oacceptabel. Hur kan parlamentet förklara att det stöder slutförandet av den stora transatlantiska marknaden, detta enorma projekt som genomförs bakom ryggen på den europeiska allmänheten? Hur kan parlamentet välkomna Swift-avtalet, överförandet av passageraruppgifter, överenskommelsen mellan EU och Förenta staterna om observationsflygningar, handel med utsläppsrätter och de antidemokratiska institutioner som ligger bakom den sektorsövergripande arbetsgruppen för internationellt ingripande mot organiserad brottslighet (GMT)? Jag har röstat mot detta förräderi mot det allmänna intresset och mot demokratin.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Förbindelserna mellan EU och USA baseras på ett delat engagemang för demokrati, för rättssäkerheten och de mänskliga rättigheterna, för bekämpandet av terrorismen och för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Detta är de intressen och värderingar vi delar. Vi kan inte glömma att EU och USA företräder nästan hälften av den globala ekonomin: Det är världens mest integrerade och långlivade ekonomiska förbindelse och den viktigaste drivkraften för det globala ekonomiska välståndet. Den transatlantiska förbindelsens styrka och engagemanget för denna förbindelse får ännu större betydelse mot bakgrund av den nuvarande internationella finansiella och ekonomiska krisen. Detta gör att detta toppmöte får ytterst stor betydelse för att stärka dessa förbindelser ytterligare, så att målen för 2015 kan uppnås.

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. – (FR) Resolutionen om det förestående toppmötet mellan EU och Förenta staterna och Transatlantiska ekonomiska rådet är avsett att bekräfta den transatlantiska dagordningen och att stärka samarbetet mellan EU och USA i frågor av gemensamt intresse. Denna förbindelse fortsätter att vara en viktig prioritering för EU. Förutom att EU och Förenta staterna delar ett antal gemensamma intressen och värderingar, till exempel främjandet av fred, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, marknadsekonomin, har de världens viktigaste förbindelse när det gäller handel och investeringar: Den transatlantiska ekonomin är värd 4 280 miljarder US-dollar. Vår verklighet består i en allt fastare ekonomisk integration. Den fulla betydelsen av denna förbindelse kan också ses när det handlar om utvecklingssamarbete, eftersom Förenta staterna och EU står för nästan 80 procent av utvecklingsstödet. Slutligen är vårt partnerskap viktigt för att göra världen till en tryggare plats och för att diskutera viktiga multilaterala frågor, exempelvis klimatförändringarna, energi, den ekonomiska och finansiella krishanteringen, utvecklingssamarbete, regionala frågor, icke-spridning av kärnvapen och nedrustning samt säkerhet.

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE), skriftlig. – (LT) EU och USA har mycket gemensamt och spelar en dominerande roll när det gäller att lösa globala problem. Vi måste emellertid lära oss god praxis av varandra och stärka vårt partnerskap för att se till att åtgärderna blir effektiva. Dessa problem är relevanta för klimatförändringarna, en hälsosam miljö och livsmedelssäkerhet. Den enorma ekologiska katastrofen i Mexikanska golfen innebar hopp om att den amerikanska regeringen kommer att vidta lämpliga åtgärder för att garantera omsorgen om miljön och arbeta för att lösa utmaningarna med klimatförändringarna. EU måste spela en aktiv roll vid klimatkonferensen i Cancún. Det är viktigt för USA att delta i denna överenskommelse eftersom man ibland får intrycket av att det skulle vara lättare att nå en överenskommelse med utvecklingsländerna än med USA. Vi måste hitta sätt att främja banden mellan EU:s utsläppshandelssystem och regionala eller federala handelssystem i USA. Vi måste också försöka skapa ett transatlantiskt partnerskap om strategiska energifrågor – om säkerheten för energiförsörjningen och politik som gör att vi övergår till användning av energikällor med låga halter av koldioxid. En fråga om transatlantiskt samarbete gäller en hälsosam miljö – nya livsmedel och användning av ny teknik inom livsmedelsproduktionen. EU-samhället är inte helt förberett på nyskapande och därför måste länderna respektera varandras val. Ett starkt partnerskap mellan EU och USA måste vara gynnsamt för båda sidor och i ett globalt sammanhang. Jag hoppas att det kommande toppmötet mellan EU och USA kommer att bli ett steg i riktning mot detta mål.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Resolutionsförslaget innehåller några positiva punkter och EU bör sträva efter att stärka sin ståndpunkt inom dessa områden, till exempel bekämpandet av den globala ekonomiska och finansiella krisen och samarbetet om transport och industri. Å andra sidan innehåller förslaget vissa brister som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken, framför allt i fråga om kampen mot den internationella terrorismen. Därför har jag avstått från att rösta.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag har röstat för resolutionen eftersom jag anser att det är ett rättvist och balanserat dokument. Det är viktigt för parlamentet att framföra sina åsikter vid detta viktiga toppmöte med vår största bundsförvant. De transatlantiska förbindelserna har alltid varit en viktig del av den europeiska utrikespolitiken. Även i en globaliserad värld där vissa experter kan se att maktaxeln flyttar sig från väster mot stormakterna i öster är jag fortfarande fast övertygad om att förbindelsen mellan EU och USA har en nyckelroll för uppnåendet av stabilitet, tillväxt och välstånd, inte bara på båda sidor om Atlanten utan i hela världen. Vi har starka gemensamma rötter. Vi delar kultur, livsstil, utsikter och marknader och framför allt har vi alltid varit fanbärare för värderingar, ideal och behov, ideologiska, ekonomiska eller sociala, som har gjort att vi har fått en ledande roll på världsarenan. På grund av det nya globala scenariot och den nya maktbalansen anser jag emellertid att vi måste göra vårt samarbete med Washington mer handlingsdugligt och för att EU ska kunna hävda sig som en trovärdig partner är det viktigt att inte bara visa upp en bild av samförstånd utan också en förmåga att åta sig konkreta skyldigheter.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Jag har röstat för denna resolution av följande skäl:

– Transatlantiska ekonomiska rådet är den lämpligaste mekanismen för att hantera den transatlantiska ekonomiska förbindelsen och parterna bör använda Transatlantiska ekonomiska rådets fulla potential för att överbrygga de befintliga hindren för ekonomisk integration och förverkliga en transatlantisk marknad senast 2015, som kommer att utgöra ett positivt svar på den nuvarande ekonomiska och sociala krisen.

– Transatlantiska ekonomiska rådet bör vara mer strategiskt för att återspegla de berörda parternas intressen.

– Småföretagsaktens strategi bör övervakas även om den betraktas som lagstiftning med transatlantisk inverkan.

– De ekonomiska och finansiella förvaltningsstrukturer som, när krisen började, fanns på internationell, amerikansk och EU-nivå gav inte det internationella finanssystemet tillräcklig stabilitet och därför förstår man att det ökande ekonomiska och finansiella ömsesidiga beroendet gör det viktigt att stärka samarbetet mellan de ledande ekonomierna inom områdena för makroekonomisk politik och övervakning.

Jag välkomnar också kravet på att EU och USA ska samarbeta med Kina för att lösa den internationella tvisten om valutakurserna utan att tillämpa protektionistiska åtgärder eller vedergällningsåtgärder, även med hänsyn till att de marknadspåtryckningar som EU:s medlemsstater utsätts för skiljer sig från dem USA upplever, framför allt när det gäller statsobligationer och förekomsten av en monetär union.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Den förbindelse som förenar EU och Förenta staterna är unik och historisk. I den resolution som har antagits i Europaparlament i dag – och som jag röstade för – understryks betydelsen av att stärka samarbetet och utöka dialogen mellan EU och USA med anledning av den ekonomiska och finansiella krisen samt att bekämpa terroristhotet. Med tanke på betydelsen av de internationella frågorna i dessa dagar är det viktigt att vädja till de principer, intressen och värderingar som vi delar, så att avgörande steg kan tas vid det kommande toppmötet mellan EU och USA för att lägga fram en omfattande gemensam dagordning, som gör det möjligt att på ett effektivt sätt ta itu med dessa utmaningar. Det är också viktigt för Transatlantiska ekonomiska rådets potential att utnyttjas helt för att överbrygga de nuvarande hindren att senast 2015 införa den transatlantiska marknaden samt att främja en integrerad strategi inom området för övervakning och makroekonomisk politik och inom området för EU:s och USA:s handelsförbindelser med tredjeländer.

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. – (FR) Transatlantiska förbindelser är viktiga för EU och jag har stött denna resolution om de framtida prioriteringarna inför det kommande toppmötet mellan EU och USA. Framför allt när det gäller globala styrstrukturer bör arbetet öka med att genomföra FN:s reformprogram. Dessutom är det avgörande att åstadkomma ett ambitiöst och bindande system för perioden efter 2012 om utsläpp av växthusgaser. När det gäller den finansiella stabiliteten är dessutom jämförbarheten för redovisningsstandarder avgörande på global nivå och man måste göra framsteg för att åstadkomma detta. Vidare bör regleringsnormer som införs inom ett område tjäna som referens för andra områden och därigenom skapa en allt större fasthet för den internationella finansiella regleringen.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag lade ner min röst vid den slutliga omröstningen. En av de huvudsakliga positiva aspekterna av denna resolution (som inte alla i vår grupp håller med om) som bör betonas finns bland annat i punkt 29, där Europaparlamentet fastställer att infriandet av de internationella åtagandena i fråga om millennieutvecklingsmålen, som i många fall släpar efter, kräver att de industrialiserade länderna respekterar sina åtaganden att ge ett offentligt utvecklingsbistånd på 0,7 procent av BNP senast 2015. Parlamentet uppmanar därför EU och USA, såväl som andra internationella givare, att respektera sina åtaganden att vidta åtgärder för att påskynda uppnåendet av milennieutvecklingsmålen senast 2015.

  Geoffrey Van Orden (ECR), skriftlig. – (EN) Förbindelserna mellan Storbritannien och andra europeiska länder med USA kommer att fortsätta att vara vår viktigaste strategiska prioritering under de kommande årtiondena. Inom vissa verksamhetsområden kan EU också ge ett användbart bidrag. Jag har därför stött resolutionen om förbindelserna mellan EU och USA. Jag är emellertid fortfarande inte övertygad om värdet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och politiken mot Iran måste stärkas.

Resolutionsförslag B7-0604/2010

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) Säkerhetskrav för lufttransporter har gjort att EU, tillsammans med olika stater, har undertecknat ett avtal om utbyte av passageraruppgifter (PNR-uppgifter). Dessutom blir stadgan om de grundläggande rättigheterna bindande genom Lissabonfördraget, vilket innebär att EU-medborgarnas personuppgifter skyddas. När det handlar om att förnya dessa utbytesavtal måste parlamentet godkänna alla nya avtal som man förhandlar om. Det finns två krav i denna fråga som strider mot varandra. Å ena sidan kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorismen, som främjas av nya kommunikationsmedier, och å andra sidan skyddet av privatlivet och av de grundläggande friheterna som äventyras av dessa kommunikationsmedier. Jag ansåg att det var viktigt att ge mitt stöd till denna text, genom vilken man vidmakthåller det transatlantiska samarbetet mot den organiserade brottsligheten och terrorismen, medan man ägnar en stor del åt de garantier som är nödvändiga för EU-medborgarnas frihet.

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag stöder denna resolution. Terroristhandlingar har chockat hela världen och på grund av den växande organiserade brottsligheten inom området för handeln med narkotika och människor krävs det mer arbete för att bekämpa brottsligheten och terrorismen. För att sådana åtgärder ska fungera måste de åtföljas av effektivare, mer inriktade och snabbare utbyte av uppgifter både inom EU och globalt. Men det största problemet är fortfarande frågan om skyddet av personuppgifter och att se till att sådana uppgifter inte används i något annat syfte än att förhindra, undersöka eller upptäcka brott. Jag anser att kommissionen måste garantera att man genom alla avtal eller åtgärder om överföring av personuppgifter också måste klara den rättsliga proportionalitetsprövningen och skydda personuppgifternas sekretesskrav. I egenskap av en institution som företräder medborgarna måste Europaparlamentet under denna process informeras av kommissionen om alla frågor som gäller överföringen av personuppgifter, så att parlamentet kan framföra sin ståndpunkt om de avtal som planeras. På detta sätt kommer vi att kunna hitta optimala lösningar, så att våra medborgares uppgifter endast används enligt strängt reglerade regler och så att skyddet av deras personuppgifter garanteras.

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. – (LT) Parlamentet siktar på att förstärka uppgiftsskyddet vid överföringen av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till institutioner i tredjeländer. Det är mycket viktigt att användningen av personuppgifter blir effektiv, att användningen av uppgifter blir tillräckligt flexibel och att man också ser till att människors privatliv skyddas. Parlamentet kräver att man förbereder en standardmodell för passageraruppgifter och garantier om att uppgifterna kommer att överföras och behandlas i syfte att förhindra, undersöka, upptäcka eller beivra brott, inklusive terrorism. Det är mycket viktigt att PNR-uppgifter inte används för datautvinning eller profilering och att uppgiftsgranskning inte bara anförtros till ett elektroniskt system, utan att beslut ska fattas av människor. Med tanke på detta är det mycket viktigt att samarbeta och utbyta upplysningar med behöriga, oberoende institutioner för att se till att de fattar effektiva och oberoende beslut om överföringen av personuppgifter.

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) För att bekämpa terrorismen är varje medborgare en potentiell terrorist och därför registreras deras personuppgifter, vilket är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och de institutionella garantierna att se till att de respekteras. Tyvärr förkastades de ändringsförslag som har föreslagits av Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster och som skulle ha inneburit förbättringar. Därför röstade jag mot förslaget.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Frihet är en av de huvudprinciper som detta parlament grundas på. Denna värdering är den grund som EU-institutionerna vilar på, den kraftkälla som gör att marknaden kan föra en varierad och komplex ekonomi, och den luft som våra medborgare andas när de reser för att studera eller arbeta i städer som en gång var platser som de behövde ha ett pass eller till och med ett visum för att nå. Man kan därför inte ifrågasätta dess betydelse. Den fråga som betonas i detta dokument är snarare frihetens förhållande till säkerheten. Det finns ingen enkel lösning på detta problem. Upplysningarna måste samlas in och analyseras på de rätta platserna, men vi måste fortsätta att vara uppmärksamma för att förhindra missbruk. Kontrollerna för denna procedur måste vara fortlöpande och ständigt pågående och därvid måste man förhindra att uppgifter läcks ut. Vi kan inte gå med på att människor ser detta som ett försök att åsidosätta friheten, liksom vi inte kan tillåta att påtryckningar om frihet äventyrar säkerheten för EU-medborgarna. Jag anser att detta dokument innebär en utmärkt kompromiss för att balansera dessa två motstridiga principer.

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag välkomnar antagandet av Europaparlamentets resolution om en övergripande strategi när det gäller överföring av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till tredjeländer och om rekommendationerna från kommissionen till rådet att godkänna inledandet av förhandlingar mellan EU och Australien, Kanada och Förenta staterna, som jag har röstat för. Detta är en strategi som gör att man uppnår den rätta balansen mellan Europeiska unionens medlemsstaters säkerhetskrav och den totala respekten för medborgarnas rättigheter och friheter. Personuppgiftsregistret är en ytterst känslig databas som därför måste skyddas för att förhindra varje skada som kan drabba personer vars namn förekommer i det. Jag anser att det är viktigt för oss, som part i avtalsförhandlingarna med USA, Australien och Kanada att uppgifterna inte kan användas för att skapa profiler genom att man drar ut vissa uppgifter från registret. Jag håller med om att det finns en skillnad mellan att utvärdera säkerhetsrisker och att skapa profiler som kan visa sig vara felaktiga, baserade på en misstolkning av uppgifterna. Jag hoppas att de avtal som kommissionen kommer att förhandla om med de relevanta länderna kommer att motsvara kraven i resolutionen.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) I denna digitala tidsålder har uppgiftsskydd, rätten att bestämma om information om sig själv, personliga rättigheter och rätten till personlig integritet blivit värden som spelar en allt större roll och som därför måste värnas med särskild omsorg. Med tanke på detta anser jag att EU måste respektera och främja en grundläggande princip i uppgiftsskyddsstrategier, och att alla avtal eller politiska åtgärder även måste klara ett proportionalitetstest som visar att de syftar till att nå fördragets mål.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) Jag har i stora drag röstat för innehållet i detta resolutionsförslag. För att bekämpa och förhindra det globala hotet med terrorism och andra former av gränsöverskridande brottslighet välkomnar jag detta initiativ och den anda som råder av samarbete och engagemang mellan EU, Förenta staterna, Australien och Kanada. Trots detta anser jag att proportionalitet är en grundläggande princip för uppgiftsskyddsstrategier. Därför måste avtalens mål att se till att överföringen av uppgifter överensstämmer med EU:s normer för uppgiftsskydd respekteras noggrant och försvaras. Jag vill också betona vikten av att inleda förhandlingar om ett avtal om överföring av personuppgifter och om skydd av personuppgifter med USA i samband med ett utvidgat politiskt och rättsligt samarbete. Jag upprepar emellertid att nödvändighet och proportionalitet är fundamentala och grundläggande principer för att kampen mot terrorismen ska bli verkningsfull.

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig. – (FR) Överförandet av passageraruppgifter är en viktig del av kampen mot terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Antalet länder som kräver överföring av PNR-uppgifter av flygbolagen ökar emellertid stadigt och därför krävs nära övervakning för att garantera att personuppgifter om EU-medborgare inte används för andra ändamål än de insamlades för och att överföringen överensstämmer med EU:s bestämmelser om uppgiftskydd. Jag stöder därför helt den resolution som har antagits i dag av Europaparlamentet och där man syftar till att tillhandahålla en strikt ram för överföring av passageraruppgifter till tredjeländer. Dessa länder kommer att tvingas erbjuda garantier för användning, lagring och insamling av sådana uppgifter, vilket bör göra att missbruk av uppgifterna förhindras och vara en garanti för att våra medborgares rättigheter respekteras.

  Harlem Désir (S&D), skriftlig. – (FR) För att garantera fortsatt säkerhet för internationella transporter, framför allt med tanke på de risker terrorismen utgör, är det viktigt för länderna att kunna utbyta upplysningar om passagerare – PNR-uppgifter, som har samlats in av flygbolagen. Det är emellertid lika viktigt att se till att man genom dessa bestämmelser inte äventyrar medborgarnas grundläggande friheter eller att människor diskrimineras på grund av ursprung eller religion. Därför måste skyddet av personuppgifter garanteras bättre. Europaparlamentet har ett tydligt krav innan kommissionen börjar förhandla om metoderna för utbyte av PNR-uppgifter med Förenta staterna, Kanada och Australien: Skyddet av personuppgifter är ett alltför känsligt ämne för att dessa förhandlingar ska föras enbart mellan medlemsstaterna, bakom stängda dörrar. De måste föras öppet, på EU-nivå. De uppgifter som överförs måste användas endast i ett strikt definierat sammanhang och får inte överföras till ett tredjeland. Många slags uppgifter måste tas bort från de uppgifter som kan samlas in, framför allt uppgifter som gäller etniskt ursprung och religiös övertygelse.

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. – (FR) Skyddet av personuppgifter är en känslig fråga i förbindelserna mellan EU och USA, som i fallet med avtalet om överföringen av bankuppgifter (Swift-avtalet). Ett allmänt avtal om uppgiftsskydd mellan EU och USA diskuteras för närvarande, liksom ett nytt avtal om utbyte av passageraruppgifter (PNR-uppgifter). Genom dagens omröstning om den gemensamma resolutionen har parlamentet upprepat sitt krav att insamlade PNR-uppgifter under inga omständigheter ska användas i syfte att utnyttjas eller för profilering. Slutligen uppmanar parlamentet åter kommissionen att tillhandahålla faktiska bevis på att ”insamlingen, lagringen och behandlingen av passageraruppgifter är nödvändig” och uppmanar även kommissionen att ”undersöka andra alternativ som är mindre inkräktande”. Om parlamentet inte hörsammas har det möjlighet att använda sin vetorätt.

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag har röstat för detta betänkande därför att jag anser att Europeiska unionen behöver en sammanhängande, enhetlig vision, när det gäller undertecknandet av framtida PNR-avtal. Detta kommer att bidra till att garantera bättre skydd för personuppgifter och för privatlivet, samtidigt som man främjar användningen av dessa uppgifter för att bekämpa terrorismen och den stora gränsöverskridande brottsligheten.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag har röstat för denna resolution, eftersom jag anser att rekommendationen från kommissionen till rådet att godkänna att man inleder förhandlingar om avtal mellan EU och Australien, Kanada och Förenta staterna om överföring och användning av passageraruppgifter är viktig. Genom dessa avtal bör man garantera att man på grund av beslutsamheten att bekämpa terrorismen och brottsligheten inte kommer att ifrågasätta skyddet av de medborgerliga och grundläggande rättigheterna, inte minst rätten till ett privatliv, rätten att bestämma om information om sig själv och uppgiftsskydd.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Personuppgifter, skyddet av dem och individens rätt till detta skydd är frågor som har dragit till sig allt större intresse från de politiska beslutsfattarna och det civila samhället. De tekniska medel som finns att tillgå innebär en viktig utmaning om respekt för enskilda människors privatliv. Detta begrepp har också ifrågasatts genom den ökande frivilliga och ofrivilliga exponering som EU-medborgarna nu är utsatta för. EU-medborgarna möter också den ökande spänningen mellan individens rätt till sitt privatliv och den kollektiva rätten till säkerhet. Alla dessa frågor har fått oroande proportioner sedan den 11 september 2001 och existerar fortfarande. Terrorismen och andra former av organiserad brottslighet bekämpas i dag genom snabba och effektiva utbyten av information mellan säkerhetsbyråer, snarare än genom konventionella polisstyrkor. Utan dessa utbyten skulle vi utsättas för en samlad gränsövergripande brottsverksamhet utan möjlighet att reagera på lämpligt sätt. Av alla dessa skäl anser jag att det är viktigt att inleda förhandlingar med våra partner så att vi tillsammans kan möta de kollektiva farorna och att se till att de uppgifter som utbyts mellan parterna överensstämmer med principerna om lämplighet och proportionalitet för det avsedda syftet.

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Denna resolution utmärks av samma dynamik som skapades av Förenta staterna för att bekämpa ”hotet från terrorismen” och där försöker man också knyta EU:s medlemsstater till samma dynamik. I stället för att bekämpa de underliggande orsakerna till problemet försöker de använda detta hot som en förevändning till att införa oacceptabla restriktioner mot EU-medborgarnas rättigheter, friheter och garantier. De som är ansvariga för Europaparlamentets kapitulation, som strider mot de ståndpunkter man har intagit i det förgångna, försöker nu att nyansera den genom att hänvisa till föregivna principer om ”proportionalitet” och ”nödvändighet”, som alltid går att diskutera och som kan utvärderas. Argumentet att det redan finns passageraruppgifter som överförs till tredjeländer utan något slags kontroll håller inte. Om uppgifter används eller behandlas på ett oriktigt sätt måste detta undersökas, rapporteras och bekämpas kraftigt. Denna resolution är detsamma som en kapitulation, där man bara försöker framställa som lagligt något som för ögonblicket helt klart gränsar till det olagliga.

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Jag har röstat för denna resolution om den övergripande strategi som gäller överförandet av flygpassageraruppgifter till tredjeländer, eftersom det är nödvändigt att fastställa en bindande rättslig ram för dessa överföringar, som alltmer används som en del av kampen mot terrorismen. Under förberedandet av denna förhandling med USA, Kanada och Australien har parlamentet fastställt villkor. Bland annat kräver vi att uppgifter inte ska användas i profileringssyfte och att förhandlingarna ska föras med fullständig öppenhet när det gäller parlamentet. Dessutom måste parlamentsledamöter få tillstånd att på nära håll övervaka denna situation. Skyddet av privatlivet är en känslig fråga som inte bör offras för ett annat krav, nämligen kampen mot terrorismen. Liksom parlamentet gjorde under förhandlingen om Swift-avtalet kommer det att lyckas med att skydda medborgarnas privatliv.

  Véronique Mathieu (PPE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för resolutionen om EU:s yttre strategi för passageraruppgifter (PNR-uppgifter) eftersom jag anser att ingåendet av ett avtal om överföring av passageraruppgifter mellan EU, Kanada, Förenta staterna och Australien är av avgörande betydelse för den internationella säkerheten. Jag välkomnar därför kommissionens rekommendation om att inleda förhandlingar i syfte att ingå dessa avtal. De har i flera år varit uppenbart att överföringen av dessa uppgifter underlättar kampen mot terrorism och internationell brottslighet. Internationell överföring av passageraruppgifter ger de brottsbekämpande myndigheterna i våra länder ett värdefullt redskap för att bekämpa terrorhotet. Dessutom måste jag understryka att jag ser den nya övergripande strategin för passageraruppgifter som kommissionen lade fram i oktober, och som syftar till att fastställa allmänna kriterier för samtliga avtal om passageraruppgifter, som något mycket positivt. Tack vare denna strategi kan man skapa en strukturerad och sammanhängande ram för dessa avtal och tillhandahålla betydande garantier när det gäller skyddet av personuppgifter

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Denna resolution går helt emot den resolution som parlamentet antog i maj och ”ser positivt på” det förslag som kommissionen lade fram i september. I det förslaget stöddes överföring av passageraruppgifter till tredjeländer och det saknades tillfredsställande garantier i fråga om användningen av dessa uppgifter. Ännu värre är att kommissionen anser det motiverat att lagra dessa uppgifter på obegränsad tid i profileringssyfte. Vad är det för mening med denna resolutions självgoda kritik mot en praxis som är central för ett projekt som får stöd i resten av resolutionen? Jag röstade emot resolutionen eftersom den kränker varje människas rätt att få sina personuppgifter respekterade.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Passageraruppgifter är ytterligare ett vapen i kampen mot terrorism. Enligt Lissabonfördraget ska parlamentet hjälpa till att fastställa en ny extern strategi i samband med förhandlingarna om av ett nytt avtal om passageraruppgifter mellan EU, USA, Australien och Kanada. Som en stark förespråkare för kampen mot terrorism är EU redo att förhandla om varje avtal som kan visa sig effektivt i denna kamp. EU kommer emellertid inte att äventyra medborgerliga friheter grundläggande rättigheter.

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag stöder helt målet att förhindra och bekämpa terrorism och andra former av allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Allt fler länder använder passageraruppgifter för att nå detta mål. I vår digitala tidsålder är det emellertid viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid verkställandet och skyddet av medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter, däribland rätten till personlig integritet och uppgiftsskydd. De centrala principer som måste prioriteras på detta område är nödvändighet och proportionalitet. Insamlandet av passageraruppgifter ska inte bara vara användbart, det måste även vara nödvändigt. Proportionalitetsprincipen måste också åberopas så att man förhindrar att den planerade åtgärden går utöver vad som krävs för att nå det givna målet. Därför får uppgifterna aldrig användas för datautvinning och profilering. Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har Europaparlamentet starkt bidragit till arbetet med att ingå dessa avtal. Därför måste det till fullo och regelbundet underrättas om alla händelser som rör passageraruppgifter.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) De senaste åren har grundläggande rättigheter i allt högre grad inskränkts som ett led i den s.k. kampen mot terrorismen. Logiken bakom detta är oerhört tveksam. Samtidigt som man söker igenom passagerare nästan ned till underkläderna, och inte tillåter dem att ha med sig nagelfilar eller deodoranter i sitt bagage, låter man ofta transportföretagen själva stå för kontrollen av frakttrafiken. Om detta ska ändras i framtiden är det viktigt att hitta en balans mellan frihet och säkerhet. När det gäller säkerhetskontroller av passagerare har man redan tappat denna balans. När hysterin kring terrorism väl lägger sig kommer man så småningom att lätta på reglerna igen. Lika tveksam är frågan om FBI verkligen behöva veta en persons namn, adress, e-postadress, kreditkortsnummer och antalet väskor denne för med sig när han eller hon reser till USA och om det ska vara tillåtet att lagra dessa uppgifter i upp till 15 år. Denna information borde bara behöva lagras i ett fåtal undantagsfall. Om grundläggande rättigheter kränks för att skapa en känsla av säkerhet måste kränkningen vara så liten som möjligt och de påverkades rättigheter stärkas. För närvarande tyder tyvärr inget på att så kommer att ske. Därför röstade jag emot resolutionsförslaget.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Det är sant att bedömning och bearbetning av passageraruppgifter på internationell nivå kan bidra i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. Denna typ av avtal leder emellertid ofta till problem i fråga om uppgiftsskydd. Europaparlamentet måste därför ha en konsekvent strategi i frågan (på samma sätt som man hade i samband med Swift-avtalet) för att skydda EU-medborgarnas grundläggande rättigheter. För närvarande finns ett antal bestämmelser som reglerar överföring av passageraruppgifter till tredjeländer med vilka EU har ingått avtal. Ju fler länder som begär dessa uppgifter, desto större blir risken att de olika systemen kommer att påverka rättssäkerheten, skyddet av personuppgifter och flygbolagens kostnader på ett negativt sätt. EU måste därför införa enhetliga och höga säkerhetsstandarder som kan garantera en konsekvent strategi framöver. Det är vad jag förväntar mig av en effektiv utrikespolitisk strategi från EU:s sida när det gäller överföring av passageraruppgifter. Det aktuella resolutionsförslaget lämnar inga sådana garantier och jag röstade därför emot förslaget.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag stöder de mål som kommissionen föreslår i sitt meddelande. Man måste ange tydliga och lättbegripliga skäl till varför det är nödvändigt och användbart att använda och utbyta passageraruppgifter med tredjeländer i säkerhetssyfte. Samtidigt måste de berörda parterna visa att de verkligen förstår vilka konsekvenser sådana åtgärder kan få för en persons privatliv och åtgärderna måste genomföras i enlighet med en uppsättning enhetliga, uttryckliga och strikta uppgiftsskyddsbestämmelser. Dessa bestämmelser måste även tillämpas när uppgifterna överförs till andra länder. Användningen och överföringen av passageraruppgifter kommer inte bara att öka människors säkerhet utan även underlätta deras liv och deras rörlighet över gränserna. Tack vare tillgång till passageraruppgifter kan man kraftigt minska poliskontrollerna och övervakningen kan i stället inriktas på de passagerare som det finns välunderbyggda skäl att misstänka utgör ett verkligt hot. På så sätt besparas övriga passagerare meningslösa kontroller och inspektioner.

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig. – (EL) I dag röstade Europaparlamentet i plenum för ett gemensamt resolutionsförslag om omförhandlingen av avtalen om passageraruppgifter och antagandet av strikta kriterier för överföring av uppgifter i syfte att öka passagerarnas säkerhet, som alltid grundat på respekt för personuppgifter. Huvudmålet är att sammanställa, överföra och bearbeta passageraruppgifter i begränsad skala, så att uppgifterna inte kan användas för datautvinning eller profilering.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för resolutionsförslaget om passageraruppgifter som en del av EU:s utrikesstrategi eftersom fastställandet av en uppsättning grundläggande gemensamma principer för avtal med tredjeländer tryggar EU:s standarder för uppgiftsskydd. Samtidigt uppfyller resolutionsförslaget målet att lagen måste följas och säkerheten stärkas, inte minst kampen mot terrorismen.

Europaparlamentet upprepar samtidigt sitt krav på att hållas underrättad om relevanta händelser på området. Parlamentet spelar en aktiv roll på detta område, vilket det har rätt att göra.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Det är omöjligt att bekämpa terrorism och andra former av gränsöverskridande brottslighet utan ett effektivare, mer styrt och snabbare utbyte av uppgifter, både inom EU och på internationell nivå. Därför är det viktigt att de säkerhetsåtgärder som vidtas inte hotar skyddet av medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter utan visar största möjliga respekt för den personliga integriteten och uppgiftsskydd. I överensstämmelse med proportionalitetsprincipen kommer det därför att bli viktigt att se till att man endast samlar in och bearbetar sådana uppgifter som är absolut nödvändiga för säkerhetsändamål.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Fler grupper enades om denna text som i grund och botten upprepar parlamentets beslutsamhet att bekämpa såväl terrorism som organiserad och gränsöverskridande brottslighet. Resolutionen ger samtidigt uttryck för parlamentets fasta övertygelse om behovet att skydda medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter, bland annat den personliga integriteten, rätten att bestämma över information om sig själv och uppgiftsskyddet. Parlamentet upprepar att nödvändighet och proportionalitet, i enlighet med artikel 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, är grundläggande principer för att kampen mot terrorismen ska bli verkningsfull. Parlamentet ser positivt på kommissionens meddelande om en övergripande strategi när det gäller överföring av passageraruppgifter till tredjeländer och ser positivt på kommissionens rekommendationer till rådet om att tillåta att förhandlingar inleds om ett avtal mellan EU och Australien, Kanada och USA om överföringen och användningen av passageraruppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet ser också positivt på rådets beslut att inleda alla förhandlingar samtidigt, men inser att förhandlingarna kan ta olika lång tid.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Den 21 september 2010 lade Europeiska kommissionen fram sin globala strategi för överföring av passageraruppgifter till tredjeländer. Syftet med att överföra och bearbeta uppgifter som biljettuppgifter, stolsnummer, bagageuppgifter, färdväg och typ av betalning är att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brottsliga handlingar, däribland terrorism, inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Denna ”globala strategi” är tänkt att ge vägledning inför kommande förhandlingar med tredjeländer. Förhandlingar med USA, Kanada och Australien kommer att snart att inledas och andra länder har uttryckt liknande avsikter. I resolutionsförslaget bekräftar Europaparlamentet på nytt hur viktig proportionalitetsprincipen är. Det råder en bräcklig balans mellan behovet av säkerhet och behovet av frihet. Vi uppmanar kommissionen att för varje angett ändamål tillhandahålla faktiska bevis på att sammanställningen, lagringen och behandlingen av passageraruppgifter är nödvändig och att verkligen undersöka andra möjliga alternativ. Europaparlamentet vidhåller sin ståndpunkt om att passageraruppgifter under inga omständigheter får användas för datautvinning eller profilering.

Resolutionsförslag B7-0602/2010

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för denna resolution om innovativa partnerskap eftersom jag anser att de utgör en viktig beståndsdel i de åtaganden som gjorts inom ramen för detta flaggskeppsinitiativ. I dessa tider av budgetbesparingar, betydande demografiska förändringar och allt hårdare internationell konkurrens beror EU:s konkurrenskraft och framför allt vår framtida levnadsstandard på vår förmåga att integrera innovation i produkter, tjänster, företag, sociala processer och modeller. Därför är det avgörande att innovation är ett centralt inslag i Europa 2020-strategin. Innovation är vår bästa chans att klara de stora sociala utmaningar vi står inför, exempelvis klimatförändringar, energi- och resursbrist, hälsa eller åldrande. Det är viktigt att svaren på dessa utmaningar hjälper till att skapa ett EU som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt rättvist.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) Jag välkomnar initiativet ”Innovationsunionen”, som har som mål att få till stånd en integrerad europeisk innovationspolitik genom ett väl samordnat samarbete på regional, nationell och europeisk nivå. Jag applåderar de europeiska innovationspartnerskapen, som är ett innovativt koncept från EU:s och medlemsstaternas sida som syftar till att skapa synergieffekter mellan befintliga, och vid behov nya, initiativ på innovationsområdet. Jag välkomnar ämnet för det första pilotprojektet, aktivt och hälsosamt åldrande. Vissa av EU:s svåraste utmaningar, som den åldrande befolkningen, kräver radikal innovation som sträcker sig över flera olika sektorer. Att möta den utmaning som den åldrande befolkningen innebär kräver förändring på alla nivåer, från rätten till arbete till pensioner, till nya modeller för tjänster, inklusive egenvård och nya typer av boende. Kampen mot nya risker och ojämlikheter kräver innovativa strategier på det sociala området, inte bara genom tillämpning av ny teknik utan även genom innovativa organisationer. Jag uppmanar kommissionen att i enlighet med tydliga och öppna kriterier garantera finansieringen av partnerskapen genom att slå samman resurser från EU, medlemsstaterna och regionerna samt andra offentliga och privata aktörer.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Vi måste utnyttja EU:s innovationspotential så mycket vi kan. Detta får inte bara bli en principförklaring och det gläder mig att vi äntligen har kommit fram till ett förslag som det vi nu har framför oss. Många abstrakta försök och tankar kan nu bli del av ett system och kan användas för att uppfylla specifika behov. Ämnena är högaktuella i dag, och vi måste göra allt vi kan för att se till att alla relevanta aktörer deltar. Jag välkomnar framför allt den minskade byråkratin och försöken att göra små och medelstora företag aktivt delaktiga. Dessa företag är fulla med innovativ energi som bara behöver släppas fri för att hela EU ska gynnas. Jag hoppas bara att programmet kommer att genomföras på ett lämpligt sätt.

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. – (RO) Europaparlamentets resolution om europeiska innovationspartnerskap inom ramen för huvudinitiativet ”Innovationsunionen” är ett specifikt initiativ som syftar till att få till stånd en integrerad europeisk innovationspolitik. Ännu viktigare är att medge att vi inte har nått alla målen i Lissabonprogrammet från 2000. Innovation och en starkare FoU-sektor måste i själva verket vara en av drivkrafterna bakom framtida ekonomisk tillväxt. Jag välkomnar införandet av det innovativa konceptet europeiska innovativa partnerskap, som syftar till att skapa synergieffekter mellan befintliga och nya initiativ på innovationsområdet. Vi måste noga övervaka hur det första pilotprojektet på området fortskrider eftersom det tar upp ett ämne som berör hela EU, nämligen effekterna av en åldrande befolkning och en förlängning av arbetslivet. Jag röstade även för denna resolution på grund av de andra ämnen som kommer att hanteras efter det att pilotprojektet har utvärderats. Det rör sig om ämnen av allmänt intresse.

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade för denna resolution eftersom jag anser att principen om innovation inom den privata och offentliga sektorn kan hjälpa till att öka forsknings- och innovationsverksamheten och få tillbaka efterfrågan under krisen. Partnerskapen har även en viktig roll när det gäller att nå målen i Europa 2020-strategin, framför allt för att skapa en konkurrenskraftigare ekonomi och ett rättvisare, grönare samhälle.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Europeiska innovationspartnerskap är ett innovativt koncept från EU:s och medlemsstaternas sida som syftar till att skapa synergieffekter mellan befintliga, och vid behov nya, initiativ på innovationsområdet och maximera och påskynda uppnåendet av resultat och vinster för samhället. Partnerskapen är därför ett viktigt redskap i dessa tider när medlemsstaterna kämpar med viktiga ekonomiska frågor. Ett åtagande om innovation skulle kunna bli en effektiv strategi på området. Jag välkomnar ämnet i det första pilotprojektet som föreslås, aktivt och hälsosamt åldrande. Samtidigt som EU:s befolkning blir allt äldre, och detta ses som något negativt, är det viktigt att EU använder sitt humankapital på ett positivt sätt, särskilt personer som är äldre och därför har mer erfarenhet och ofta kan föra vidare viktig kunskap.

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. – (EN) Konceptet europeiska innovationspartnerskap är en viktig del av åtagandena i flaggskeppsinitiativet. Den grupp i Europaparlamentet som jag tillhör, S&D-gruppen, ställer sig helt bakom det europeiska innovationspartnerskapets pilotprojekt ”Aktivt och hälsosamt åldrande”, och föreslår ytterligare två partnerskap på områden som omedelbart skulle tjäna på det mervärde som skapas.

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE), skriftlig. – (PL) Mina damer och herrar! Jag lyssnade med glädje till resultatet av dagens omröstning om resolutionsförslaget om innovationspartnerskap. Jag anser att arbetet med detta dokument har lett fram till en tydlig och ambitiös ståndpunkt. Innovationsunionen är ett oerhört viktigt initiativ och är för närvarande det mest konkreta försöket att integrera den europeiska innovationspolitiken. Jag betonar att det är viktigt att vi tar hänsyn till Europa 2020-strategin i vårt arbete, eftersom strategin innefattar ökad betoning på forskning, innovation och utbildning i framtiden.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Innovation är en av ekonomins motorer och kommer att vara avgörande för att vi ska kunna förverkliga Europa 2020-strategin. De partnerskap som förespråkas här kan få positiva effekter eftersom de skapar mycket viktiga synergieffekter som kan maximera och påskynda innovationsprocessen. För mig är det också viktigt att pilotprojektet avser aktivt och hälsosamt åldrande, eftersom EU:s åldrande befolkning är ett odiskutabelt faktum. Trots den nuvarande finanskrisen måste EU också fortsätta att stödja andra former av innovation. Annars kommer vi inte att lyckas förverkliga de ambitiösa mål som redan har fastställts för EU i Europa 2020-strategin.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Innovationsunionen är en innovationsstrategi som får stöd på högsta politiska nivå. Det är ett av de centrala initiativen i Europa 2020-strategin. Tanken bakom detta initiativ är att göra det möjligt för oss att möta framtida utmaningar som klimatförändringar, tryggad energi- och livsmedelsförsörjning, hälsa och en åldrande befolkning på ett lämpligt sätt och att föra upp dessa utmaningar på överstatlig nivå. Resultatet blir att vi lättare kan hantera hinder som finansieringsproblem, fragmenterade forskningssystem och marknader, otillräckligt stöd för innovation i offentliga kontrakt och långsam standardisering. Jag röstade för resolutionen eftersom ett gemensamt koncept som innovationspartnerskap kommer att gynna varje medlemsstat.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Fördelen med det nya konceptet innovationspartnerskap ligger i de deltagande parternas tydliga räckvidd och ansvarsområden. Det fastställs även exakta frister för när enskilda projekt ska ha genomförts, tillsammans med mätbara mål som går att uppnå. Dessutom förenklas de administrativa förfarandena för att genomföra projekt och förbättra spridningen av forskningsresultat. Därför röstade jag för betänkandet.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för denna resolution eftersom jag anser att innovationspartnerskap under rådande förhållanden utgör ett viktigt redskap för att bygga ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart Europa. Jag välkomnar dessutom valet av det första partnerskapsämnet, aktivt och hälsosamt åldrande.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Genom att anta denna text konstaterar parlamentet att initiativet Innovationsunionen är det hittills mest betydelsefulla och konkreta försöket att få till stånd en integrerad europeisk innovationspolitik, och att ett väl samordnat samarbete på regional, nationell och europeisk nivå med fullständigt engagemang från alla relevanta aktörer på varje nivå kommer att vara avgörande för dess framgång. De europeiska innovationspartnerskapen är ett innovativt koncept som syftar till att skapa synergieffekter mellan befintliga, och vid behov nya, initiativ på innovationsområdet från EU:s och medlemsstaternas sida och maximera och påskynda uppnåendet av resultat och vinster för samhället. Parlamentet välkomnar det första ämnet, om aktivt och hälsosamt åldrande, som föreslås för det europeiska innovationspartnerskapet och kommissionens föreslagna strategi att först genomföra ett pilotprojekt för att undersöka den lämpligaste formen för dessa partnerskap innan ytterligare projekt lanseras, och uppmanar kommissionen att i samband med genomförandet av det första pilotprojektet om aktivt och hälsosamt åldrande inbegripa social innovation som leder till bättre livskvalitet, förebygger sjukdomar, förbättrar sociala nätverk inom den offentliga sektorn och bland arbetsmarknadens parter samt främjar införandet av ny teknik som stöder livskvalitet.

  Czesław Adam Siekierski (PPE), skriftlig. – (PL) Just nu, när vi precis håller på att återhämta oss efter krisen och står inför de nya utmaningar som väntar EU efter 2013, är innovation ett av de viktigaste sätten – om inte det viktigaste sättet – att befästa EU:s ställning i världen. Innovativ användning av resurser kan bli en av de bästa metoderna för att avlägsna skillnader mellan stater eller regioner. Innovation kan även bidra till att bevara dessa områdens mångfald genom att man använder sig av bra metoder och andra parters erfarenhet. Utvecklandet av nya produktionstyper eller nya typer av tjänster och innovativ användning av resurser kommer att bidra till att lokala, regionala och nationella marknader kan utvecklas på ett rationellt och effektivt sätt.

Innovation är mänsklig kreativitet. Genom att söka innovativa lösningar bidrar vi till ökat välbefinnande i samhället. I en tid där ekonomi, teknik och informationsvetenskap genomgår en dynamisk utveckling får vi inte glömma den viktigaste faktorn – humankapital. Innovation är inte bara nya produktionsmetoder eller nya användningsområden för exempelvis lokala produkter. Framför allt är det humankapital. Att hitta nya sätt att göra samhället delaktigt i utvecklingsprocessen på många livsområden är en nödvändig förutsättning för att lyckas. Samarbete på många olika nivåer i samhället håller långsamt på att ett bli en nödvändig förutsättning, särskilt på forsknings- och utbildningsområdet. Innovationspartnerskap är nästa naturliga steg i ett Europa som utvecklas.

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. – (PT) Innovation är bästa sättet att framgångsrikt ta sig an de utmaningar som EU för närvarande står inför. I en tid av besparingar, demokratiska förändringar och globaliseringshot är det ett medel för att nå målet om ett mer konkurrenskraftigt EU och för att skapa nya arbetstillfällen, som alla prioriteringar inriktas på. Syftet med flaggskeppsinitiativet ”Innovationsunionen”, som presenterades i Europa 2020-strategin, är att lansera innovationspartnerskap för att effektivisera forskning, utveckling och utsläppande av nya uppfinningar på marknaden. Det första pilotprojektet rör aktivt åldrande. För mig är det viktigt att även andra områden berörs, exempelvis ungdomar, forskare, och små och medelstora företag. Det är också önskvärt att arbetet i högre grad utförs i partnerskap, eftersom vi har en unik potential när det gäller värderingar, kreativitet och mångfald. Därför efterlyser jag fler och större investeringar i utbildning, forskning och utveckling. Dessa prioriteringar ska inte bara skyddas från budgetnedskärningar utan måste få ökade budgetanslag.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Jag röstade för denna resolution eftersom initiativet Innovationsunionen är ett konkret försök att få till stånd en integrerad europeisk innovationspolitik. Det första ämne som har föreslagits för det europeiska innovationspartnerskapet är hälsa och aktivt åldrande. Det handlar om att få till stånd en bättre livskvalitet och förbättra sociala nätverk inom den offentliga sektorn. Huruvida andra liknande projekt kommer att påbörjas beror på resultaten från detta pilotprojekt. Det resolutionsförslag som har antagits i dag innehåller förslag som innebär stora möjligheter till mervärde, inklusive smarta städer, som betonar att förbättra effektiviteten hos och hanteringen av energi, transporter och infrastruktur, samt råmaterial, som syftar till en tryggad försörjning av råmaterial, tillsammans med hållbar utvinning och bearbetning, återvinning och ersättning. Europaparlamentet vill också bidra till ett framgångsrikt genomförande av detta lovande initiativ och uppmanar därför kommissionen att inte bara underrätta parlamentet om hur pilotprojekt fortskrider utan även utförligt beskriva parlamentets medverkan i fastställandet av den strategiska inriktningen av framtida partnerskap.

Resolutionsförslag B7-0603/2010

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag stödde denna resolution. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en integrerad del av den euroatlantiska och den eurasiska säkerhetsstrukturen. Utmärkande för OSSE är dess helhetssäkerhetskoncept som innefattar politisk-militära, ekonomiska, miljörelaterade och mänskliga dimensioner. Bland de organisationer som arbetar med säkerhetsfrågor i regionen är OSSE emellertid den enda som inte är någon juridisk person enligt internationell rätt, vilket för med sig en rad politiska och praktiska juridiska konsekvenser. Organisationen har en väsentlig funktion att fylla i en rad frågor, bland dem icke-spridning, nedrustning, ekonomiskt samarbete samt skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. Att OSSE inte är en juridisk person och problemen med dess beslutsprocess försvagar emellertid organisationen, eftersom den inte alltid kan reagera på kriser i tid och på ett lämpligt sätt. Jag håller med förslagen i resolutionen om att det är nödvändigt att fortsätta dialogen om OSSE:s rättsliga ram och uppmanar Litauen, som kommer att vara OSSE:s ordförande under 2011, att garantera att processen för att stärka OSSE kommer att präglas av kontinuitet och framsteg.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Utan tvekan är säkerhetsaspekten en stötesten när det gäller att stärka EU:s politiska integration. Framför allt bör det framhållas att man måste genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som tar hänsyn till varje enskilt lands specifika karaktär och samtidigt når någon mån av effektivitet i förhållande till EU:s framtida roll på den internationella scenen. De principer om fred och frihet som proklamerades i Romfördraget och de fördrag som har följt på detta måste fortsätta att ligga till grund för alla beslut som fattas. Hittills har OSSE visat att dess sätt att utföra sina uppgifter helt klart är förenligt med dessa principer och därför skulle man önska sig att EU-institutionerna i högre utsträckning deltar i denna organisation. Att ta på sig ett större ansvar kan hjälpa medlemsstaterna att nå gemensamma ståndpunkter och därigenom stärka förbindelserna mellan de 27 länderna även på dessa områden.

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade för att stärka OSSE, som måste baseras på harmoni mellan de tre dimensioner som organisationen bygger på: den politiska och militära dimensionen, den ekonomiska och miljömässiga dimensionen och den mänskliga dimensionen. Stärkandet av OSSE måste skapa förutsättningar för en balans där ingen av dessa aspekter stöds på bekostnad av de övriga. Hur effektiva åtgärderna mot säkerhetshot och säkerhetsutmaningar blir beror på hur väl samordnade dessa tre aspekter är och hur väl de omsätts i praktiken. OSSE måste vara en central faktor när det gäller att reagera på nya hot som organiserad brottslighet, terrorism, intrång i datasäkerheten, handel med människor och droger, hot mot energisäkerheten samt verksamhet inom områdena tidig varning, konfliktförebyggande och konfliktlösning. Ytterligare ett skäl till varför jag röstade för att stärka OSSE är människorättsaspekten, däribland respekt för minoriteters rättigheter och grundläggande friheter, som är centrala beståndsdelar i OSSE:s integrerade säkerhetskoncept.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för denna resolution eftersom jag förespråkar att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) ska öka sina insatser för att minska människans bidrag till den globala uppvärmningen. Ett effektivare samarbete mellan medlemsstaterna och OSSE när det gäller att bekämpa dessa hot och problem som orsakats av ekonomiska faktorer och miljöfaktorer skulle kunna ge ett viktigt bidrag till säkerhet, stabilitet, demokrati och välstånd i regionen. Det är nämligen ekonomiska faktorer och miljöfaktorer som ligger bakom själva konflikterna.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Vi lever i en värld där säkerhet har blivit ett grundläggande koncept, oavsett om det rör sig om säkerhet i den traditionella betydelsen av försvarssäkerhet eller säkerhet på områden som ekonomi, miljö, energiförsörjning eller transport. Därför har Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) fått en viktig roll på global nivå som en integrerad del av den euroatlantiska och den eurasiska säkerhetsstrukturen som sträcker sig från Vancouver till Vladivostok. Jag ställer mig bakom slutrekommendationerna om att parlamentet bör dryfta frågan om sitt deltagande i OSSE:s parlamentariska församling och undersöka möjligheterna att inrätta en ständig delegation i den församlingen. Här och nu vill jag framhålla att EU inte får avstå från att säga sig mening i OSSE i känsliga frågor som försvaret av de mänskliga rättigheterna och respekterandet av internationell rätt.

  Barbara Matera (PPE), skriftlig. – (IT) EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) delar samma principer och värderingar på områden som främjandet av mänskliga rättigheter, förebyggande av konflikter, demokratiutveckling, skydd för minoriteter och även senare utmaningar som klimatförändringen. Det är viktigt att utveckla synergieffekter mellan EU och OSSE för att nå dessa gemensamma mål. OSSE är den enda organisation som inte är en juridisk person enligt internationell rätt som ingriper i säkerhetsfrågor i Europa. Därför är det viktigare än någonsin att stärka OSSE:s befintliga struktur för att garantera ett givande samarbete med EU:s institutioner, särskilt efter Lissabonfördragets ikraftträdande och inför inrättandet av den kommande europeiska utrikestjänsten. Att inrätta en ständig EU-delegation i OSSE:s parlamentariska församling skulle bidra till att stärka samarbetet mellan EU och OSSE och göra det lättare att noga övervaka dess verksamhet och genomföra gemensamma principer och värderingar.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Ingen aspekt av EU:s säkerhet får förbises. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är ett bra exempel på detta eftersom det är en integrerad del av den euroatlantiska och den eurasiska säkerhetsstrukturen. Utmärkande för OSSE är dess helhetssäkerhetskoncept som innefattar politisk-militära, ekonomiska, miljörelaterade och mänskliga dimensioner. OSSE:s medlemsländer uppvisar dessutom stora variationer och sträcker sig från Vancouver till Vladivostok. Med tanke på OSSE:s globala karaktär och medlemmars mångfald är det därför viktigt att EU gör en insats för att stärka sin roll i OSSE.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som bildades under det kalla kriget som en institution för övervakning och förtroendeskapande åtgärder, har sedan några år tillbaka genomgått en identitetskris. Enligt kritikerna är organisationen inte rustad för att möta 2000-talets utmaningar, exempelvis den globala finanskrisen och miljöfrågor, inklusive klimatförändringarna. Rent teoretiskt utgörs OSSE:s tre främsta aktörer av USA, Ryssland och EU. Även om situationen har förbättrats något under den nye presidenten präglas den amerikanska utrikespolitiken av ytterst lite intresse för multilaterala organisationer. Ryssland verkar lika ointresserat och ser EU:s och Natos utvidgning som ett intrång i deras historiska inflytelsesfär. Därför är det inte svårt att förstå att Ryssland vill att OSSE ska ändra inriktning och skifta sitt fokus på mänskliga rättigheter och demokratiseringsprocessen till inrättandet av en europeisk säkerhetsstruktur. EU behöver Ryssland, inte bara för sin energiförsörjning utan även som strategisk partner. Om EU vill förändra sin roll i OSSE måste det bli en motpol till USA snarare än en maktlös kassör. I slutändan krävs en känslig strategi, inte bara gentemot Ryssland utan gentemot alla eurasiska stater som ingår i OSSE men som inte är EU-medlemmar. Eftersom betänkandet tar hänsyn till detta röstade jag för betänkandet.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Vi måste hitta en balans mellan OSSE:s tre dimensioner. Under alla omständigheter måste säkerhetshot hanteras inom samtliga dimensioner. Detta gäller även såväl aktuella hot som organiserad brottslighet, terrorism, intrång i datasäkerheten, handel med människor och droger, hot mot energisäkerheten samt verksamhet inom områdena tidig varning, konfliktförebyggande och konfliktlösning. Att öka interagerandet och främja synergieffekter mellan EU och OSSE är både förnuftigt och fördelaktigt. Därför röstade jag för resolutionsförslaget.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) EU och OSSE måste stärkas. OSSE har en viktig och nödvändig roll inom en rad olika sektorer, särskilt på säkerhetsområdet och i försvaret av demokratin. Även om dessa två organisationer har olika behov, mål och strukturer är det viktigt att det inte finns några motsatta uppfattningar eller överlappande områden som kan leda till behörighetskonflikter. Deras roller är fastställda och olika. Trots det finns det risk för dubbelarbete på vissa områden. Jag röstade för resolutionen eftersom jag stöder både dess innehåll och dess anda. Jag anser att OSSE är en viktig organisation som ett forum som kan ta hänsyn till både förbindelser mellan EU och Asien och mellan EU och USA. Med tanke på sina medlemsstater är EU både ett stöd och en grund för OSSE. Därför hoppas jag att det också får en ledande roll inom organisationen.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för denna resolution eftersom jag inser att OSSE bör användas till sin fulla potential. Därför bör man verkligen fundera över hur EU kan ta på sig mer ansvar och delta mer aktivt för att nå gemensamma mål.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Genom att anta denna resolution framhåller parlamentet att balansen mellan OSSE:s tre dimensioner måste vidmakthållas så att de utvecklas konsekvent och genomgripande och med utgångspunkt i vad som redan har åstadkommits. Parlamentet påpekar att ingen av dessa dimensioner kan stärkas på bekostnad av någon annan och framhåller dessutom att hot och utmaningar mot säkerheten, inbegripet nutida sådana såsom organiserad brottslighet, terrorism, intrång i datasäkerheten, handel med människor och droger, hot mot energisäkerheten samt verksamhet inom områdena tidig varning, konfliktförebyggande och konfliktlösning, måste åtgärdas utifrån alla de tre dimensionerna för att åtgärderna ska kunna bli verkligt effektiva. Parlamentet framhåller att ett starkare OSSE inte får innebära att de befintliga institutionerna och mekanismerna försvagas eller att deras oberoende påverkas, så länge det ännu inte gjorts några reformer av dem och man ännu inte enats om några alternativ, framför allt vad gäller det arbete som utförs av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). Avslutningsvis uppmanar parlamentet OSSE att, bland annat med hjälp av förbättrade uppföljningsmekanismer, ytterligare bygga ut sin kapacitet att se till att alla deltagande stater respekterar och genomför de principer och åtaganden de gått in för när det gäller all dessa tre dimensioner.

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. – (LT) Mina damer och herrar! Många av er känner redan till att Litauen kommer att ta över som ordförande för OSSE i januari 2011. Ordförandeskapet kan bli ett unikt tillfälle för mitt land att ta initiativ för att stärka regionalt samarbete, i ökad utsträckning trygga energiförsörjningen och bekämpa korruption. Det är också viktigt att inte underskatta OSSE-samarbetets mänskliga dimension. Utöver en politisk och militär dimension spelar OSSE även en avgörande roll för att främja respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. EU måste också spela en viktig roll på detta område. Vi har alla ett intresse av att EU och OSSE samordnar sin verksamhet på människorättsområdet. Låt oss inte glömma under vilka omständigheter OSSE bildades. I år är det 35 år sedan OSSE:s öppningskonferens och slutakten från Helsingfors, där grunderna för organisationen lades fast. Denna händelse symboliserade ett moraliskt och politiskt åtagande till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är beklagligt att Helsingforsandan har klingat av de senaste åren. Detta måste ändras. Därför ser jag med stort intresse fram emot resultatet av OSSE:s toppmöte i Astana i december.

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) Jag röstade för detta betänkande eftersom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har förlorat mycket av sitt inflytande de senaste tio åren. I resolutionsförslaget berömmer Europaparlamentet OSSE:s verksamhet i det förflutna och uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik att lägga fram förslag på hur EU aktivt kan bli delaktig i OSSE:s verksamhet och konstruktivt bidra till att nå de gemensamma målen. Alla som vill undvika militära ingripanden i kriser måste i god tid vidta förebyggande politiska åtgärder.

  Anna Záborská (PPE), skriftlig. – (SK) Historien lär oss att väpnade konflikter är resultatet av motparters oförmåga att diskutera tvistefrågor och hitta kompromisslösningar. OSSE utgör ett forum för att hitta sådana lösningar. Samtidigt är OSSE i dag respekterat som en oberoende skiljedomare vid bedömningen av hur demokratiskt ett val har varit och av demokratiska standarder. Jag är därför för att stärka OSSE, framför allt när det gäller att sprida demokrati och att respektera de mänskliga rättigheterna. OSSE:s övervaknings- och fältuppdrag är en viktig del av den fria världens utvidgning. Ur ett EU-perspektiv sker emellertid ett visst mått av dubbelarbete på området. Om vi talar om att stärka OSSE bör vi samtidigt fundera över i vilken utsträckning OSSE kan ersätta EU-företrädares verksamhet i olika konflikthärdar. Samtidigt som vi berömmer OSSE på människorättsområdet öppnar detta alltså upp en möjlighet att diskutera i vilken utsträckning OSSE:s och Europarådets roller överlappar. Målet med denna diskussion bör vara att spendera offentliga medel på ett effektivare sätt, något som våra väljare säkert prioriterar i dessa tider av kostnadsnedskärningar

– Betänkande: Thomas Mann (A7-0268/2010)

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna eftersom dagens oerhört stora demografiska problem till följd av ökad livslängd och fallande födelsetal är en av de närmsta årens mest akuta socialpolitiska utmaningar. Vi måste fatta snabba beslut, särskilt vid en tidpunkt då arbetstillfällen för ungdomar och hållbarheten i ålderspensionssystemen hotas. Solidaritet mellan generationerna behövs för att se till att båda generationerna kan bidra så mycket som möjligt. Enda sättet att göra detta på är att garantera fri och lika tillgång till arbete, livslångt lärande och karriärmöjligheter för alla åldrar. Därför måste man för det första se till att ungdomar garanteras arbete och för det andra ta till vara de bidrag som äldre fortfarande kan ge samhället, framför allt i form av volontärarbete och genom att de fortsätter att arbeta efter den obligatoriska pensionsåldern.

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. – (RO) Samtidigt som man betonar att ett samhälle som respekterar människans värdighet baseras på principen om rättvisa mellan generationerna anser jag att detta betänkande även är viktigt för att bekämpa fördomar och diskriminering i alla dess former och mot alla grupper i samhället. Jag hävdar att invandring, en lyckad integrering av invandrare, inklusive i det ekonomiska livet, och deras sociala integrering, kan vara ett sätt att lösa den demografiska krisen. Av dessa anledningar håller jag med om att det krävs en öppen debatt för att diskutera olika former av invandringspolitik. Att utrota fördomar om olika kulturella modeller är en förutsättning för att framgångsrikt integrera invandrare. Dessutom främjar detta solidaritet mellan generationer och kulturer. I betänkandet föreslås även att man ska anta nya bestämmelser mot åldersdiskriminering i samband med tillgång till varor och tjänster. Därför röstade jag för Thomas Manns betänkande.

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) Enligt kommissionens bedömningar kan de demografiska förändringarna ändra befolkningsstrukturen och ålderspyramiden i grunden. Antalet unga mellan 0 och 14 år minskar från 100 miljoner till 66 miljoner 2050 och den arbetsföra befolkningen når sin kulmen på 331 miljoner omkring 2010 för att därefter stadigt minska till cirka 268 miljoner 2050. EU måste hitta en lämplig lösning på detta problem så att den kan trygga sysselsättningen såväl bland äldre som bland ungdomar. Jag röstade för detta initiativbetänkande från Europaparlamentet som uppmanar medlemsstaterna att fundera över möjligheten att avskaffa obligatoriska pensionsåldrar men som även slår fast breda riktlinjer för en politik som gör det möjligt för oss att bekämpa diskriminering, fastställa livslångt lärande som ett mål och främja övervägandet av nya sätt att organisera arbetet inom företag – framför allt i syfte att minska stress. Dessutom innehåller detta betänkande många initiativ som bland annat lyfter fram kampen mot ungdomsarbetslösheten eller initiativ för en anständig pension och föreslår en europeisk pakt för alla över 50 år.

  Liam Aylward (ALDE), skriftlig. – (GA) Jag stöder kraftfullt allt som sägs i betänkandet om att öka kunskapsnivån så att utbildning av hög kvalitet och bättre möjligheter till livslångt lärande kan utnyttjas av alla grupper och alla generationer i samhället. Jag välkomnar att betänkandet uppmärksammar allt bra och den nytta för EU-samhället som volontärarbetare bidrar med. Dessa personer arbetar för att utveckla det lokala samhället och tillhandahåller vårdtjänster i samhället eller i familjen. Dessutom stöder jag Europaparlamentets initiativ att se över sunt åldrande i EU och att 2011 lägga fram en handlingsplan för att främja äldre människors värdighet, hälsa och livskvalitet. Kommissionen måste berömmas för sin uppmaning till handling när det gäller kränkningar av äldre människors rättigheter och när det gäller att skydda de äldre i samhället och på vårdhem.

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag stöder detta betänkande. Vi står nu inför en dubbel kris – en hög ungdomsarbetslöshet och osäkerhet kring finansieringen av pensionssystemen. Dessa två saker hänger ihop och bör därför behandlas tillsammans. De demografiska förändringarna är hanterbara och hållbara om de förbereds tillräckligt och tas på allvar av alla. Medlemsstaterna förfogar över de viktigaste instrumenten för att garantera rättvisa mellan generationerna och för att avskaffa orättvis diskriminering. Där det saknas tillräcklig övervakning av pensionssystem, nationella budgetar, hälso- och sjukvård, utbildnings- och sysselsättningspolitik, bör man genomföra strukturreformer och försöka hitta nya hållbara lösningar. Samtidigt bör EU ansvara för utbyte av bästa metoder mellan medlemsstaterna, för att övervaka genomförandet av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna och för att ta initiativ till ny lagstiftning på dessa områden.

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig. – (FR) Det fanns en del mycket bra inslag i Thomas Manns initiativbetänkande om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna, framför allt när det gäller hur betydelsefullt kontraktet mellan generationerna är i dagens moderna samhälle, ungdomsarbetslösheten och behovet av att behandla de utmaningar som äldre och yngre står inför tillsammans och på samma gång. Trots det röstade jag emot resolutionen eftersom jag inte kunde godta vissa punkter, framför allt de som rörde pensioner. Som tur var förkastades den punkt som uttryckligen nämnde behovet av att ersätta det rullande finansieringssystemet med ett system som bygger på fonderat kapital. Däremot antogs emellertid en annan punkt som uppmanar ”medlemsstaterna att återigen undersöka möjligheterna att avskaffa obligatoriska pensionsåldrar” antogs emellertid. Detta är helt otänkbart! Ja, pensionssystemen måste bli mer flexibla, men pensionsåldern måste fortfarande utgöra grunden! Parlamentets budskap är extra viktigt eftersom kommissionen just nu slutför sitt samråd om de framtida pensionerna i Europa. Därför bestämde jag mig för att rösta emot betänkandet.

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. – (LT) Jag röstade för detta betänkande eftersom vi måste sträva efter lika möjligheter och solidaritet mellan generationerna, inte konflikt och konkurrens. Jag stödde emellertid inte föredragandens uppfattning att möjligheterna till förtidspensionering bör avskaffas. I själva verket är det olika omständigheter som gör att äldre människor ofta tvingas till förtidspensionering. Det är inte något de själva väljer. Med tanke på den ekonomiska krisens konsekvenser är förtidspensionering ofta enda chansen att överleva för äldre människor som har blivit uppsagda. Eftersom medlemsstaternas nationella pensionssystem skiljer sig åt måste vi ta hänsyn till praxisen i samtliga medlemsstater, och inte bara följa ett eller ett fåtal länders exempel. Medlemsstaterna måste själva fatta beslut om genomförandet av bestämmelser om förtidspensionering och då ta hänsyn till landets situation och praxis. Jag vill än en gång påminna om att både demografiska förändringar och åldersdiskriminering undergräver solidariteten mellan generationerna och ekonomisk tillväxt. Denna typ av diskriminering försvårar i hög grad både äldres och ungdomars tillträde till arbetsmarknaden.

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. – (RO) På grund av kraftigt fallande födelsetal har EU:s medlemsstater de senaste åren tvingats hantera en allt mer åldrande befolkning. Att livslängden förväntas öka är en positiv utveckling, och håller människor fysiskt och mentalt aktiva högre upp i åldrarna. Mot denna bakgrund står det klart att vi måste bereda oss på att situationen kommer att bli ännu värre och skapa en demografisk obalans som kommer att få effekter för medlemsstaternas ekonomier och budgetresurser. Utveckling som även kommer att få återverkningar för EU i stort. Vi riskerar därför att framtida generationer kommer att tvingas bära den ekonomiska bördan för dessa demografiska förändringar. Situationen gör det absolut nödvändigt att nå Lissabonmålet om att halva befolkningen i åldrarna 55–64 år ska ha ett arbete, även om vi inte har nått detta mål i år. För att motverka detta måste vi ha ett livscykelinriktat synsätt och fatta snabba och kraftfulla beslut för att få in ungdomar och äldre på arbetsmarknaden. Andelen personer utan arbete i åldergruppen 15–24 år är betydligt högre än för någon annan åldersgrupp i EU. Därför bör förslaget om ett initiativ för en EU-garanti för ungdomar rekommenderas.

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Först och främst vill jag gratulera Thomas Mann till detta betänkande som har den förtjänsten att det föreslår specifika åtgärder för att upprätta en värdefull dialog mellan generationer. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att skapandet av en rättvis balans mellan generationer är enda sättet för den yngre generationen att få verkliga garantier och att öka deras deltagande på arbetsmarknaden. Jag anser dessutom att tiden är mogen för EU och medlemsstaterna att undersöka de nya frågor som generationsutmaningen innebär. Europa kommer snart att stå inför stora problem på grund av den låga demografiska tillväxten. Om inte hela det europeiska socialförsäkringssystemet ska hotas måste vi omgående anta lämpliga politiska åtgärder. Därför anser jag att vi bör ompröva socialpolitiken till förmån för personer äldre än 60 år. Personer i denna åldersgrupp ger ett mervärde till arbetsmarknaden och därför bör man vidta förberedande åtgärder för att öka deras deltagande. Jag håller därför med förslaget om att se över det sociala trygghetssystemet så att personer över 60 år kan fortsätta arbeta efter att de har nått pensionsåldern.

  Zuzana Brzobohatá (S&D), skriftlig. – (CS) Jag anser att föredraganden gör helt rätt som föreslår två åtgärder i samband med den demografiska utvecklingens effekter för finansieringen av sociala utgifter och den finansiella situationen för pensionssystemen i samtliga medlemsstater. Syftet med den första åtgärden är att öka sysselsättningen bland ungdomar och syftet med den andra åtgärden är att höja pensionsåldern. Jag håller med föredraganden om att äldre människor inte är en belastning för ekonomin och samhället. Tvärtom är de en stor tillgång tack vare sin livserfarenhet och kunskap. Jag har bestämt mig för att rösta för betänkandet eftersom det kontroversiella förslaget om att ersätta det nuvarande rullande finansieringssystemet med ett system baserat på fonderade medel har strukits.

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Jag röstade mot betänkandet. Det tar upp det demografiska problemet och solidaritet mellan generationerna på ett mycket konservativt sätt. På flera punkter, exempelvis den nästan obegränsade förlängningen av arbetslivet, riktar det ett hårt slag mot arbetstagarnas arbets- och försäkringsrättigheter, som snart kommer att vara helt uttömda. Ungdomsarbetslöshetsproblemet växer. Ökningen av den förväntade livslängden och förbättrad levnadsstandard håller på att bli ett problem, snarare än ett mål, för människor och för EU.

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Vi har för närvarande en hög ungdomsarbetslöshet och underfinansierade pensionssystem. Vi måste hitta en gemensam lösning eftersom ungdomar måste ses som en värdefull och viktig resurs som vi måste mobilisera för att nå sociala och ekonomiska mål, framför allt i ett samhälle med en åldrande befolkning. Om vi inte klarar att vända den nuvarande trenden förväntas den demografiska förändringen leda till att förhållandet mellan aktiva och inaktiva personer år 2030 kommer att vara 2:1. Även om de främsta instrumenten för att främja rättvisa mellan generationerna omfattas av medlemsstaternas behörighet spelar EU ändå en viktig roll när det gäller att kontrollera och övervaka att EU:s lagstiftning mot diskriminering tillämpas på ett korrekt och effektivt sätt, och när det gäller att främja utbytet av bästa metoder och handlingsplaner. Det är viktigt att EU och medlemsstaterna främjar nya initiativ för aktivt, sunt och värdigt åldrande. Dessutom måste man ge ungdomar långsiktiga framtidsutsikter, och vidta åtgärder som uppmuntrar rörlighet under studietiden, ökar kvaliteten på yrkesutbildningen och skapar nya arbetstillfällen, så att man tryggar deras fulla deltagande i samhället.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) I betänkandet tas flera ämnen upp som alla är mycket viktiga, särskilt för den mest behövande delen av befolkningen. Jag måste framhålla en aspekt som samtliga förslag och initiativ har gemensamt. Vi måste lära oss leva med en värld som förändras allt snabbare och som får tydliga återverkningar på de sociala välfärdssystemen. Vi är väl medvetna om att de försäkringsnivåer vi hittills har haft inte kan garanteras i framtiden och vi måste vara beredda på att forma ett samhälle som fortfarande kan blomstra, trots att omständigheterna inte längre ser likadana ut som i dag eller i går. Jag ställer mig helhjärtat bakom vädjan om solidaritet, liksom definitionen för ”rättvisa mellan generationerna”. Dessutom tänker jag göra allt jag kan för att hitta en lösning på den osäkerhet kring storleken på ålderspensionen som min generation kommer att brottas med i mitt eget hemland.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) Medlemsstaterna har tillgång till de viktigaste instrumenten för att främja rättvisa mellan generationerna och avskaffa diskriminering. Antalet personer i EU över 60 år förväntas öka i allt snabbare takt och beräknas nå sin kulmen mellan 2015 och 2035, när denna åldergrupp kommer att öka med två miljoner varje år. Mot denna bakgrund anser jag att EU måste utforma en effektiv politik så att arbetstagare kan stanna kvar på arbetsmarknaden och inte utsättas för åldersdiskriminering. Kvinnor från alla åldersgrupper måste i så stor utsträckning som möjligt delta i program för livslångt lärande.

  Mário David (PPE), skriftlig. – (PT) Jämlikhet och solidaritet mellan generationerna inom EU håller på att bli en av EU:s viktigaste socialpolitiska utmaningar de kommande decennierna. Rent allmänt röstar jag därför för de åtgärder som föreslås i betänkandet. Vi måste få ett paradigmskifte i samhällens och ekonomiers syn på en åldrande befolkning. I stället för att se äldre människor som en belastning och likställa dem med ökade kostnader bör äldre människors erfarenhet och kunskaper betraktas som en värdefull tillgång i affärslivet. Företagen bör därför uppmuntra och ta fram åldershanteringsstrategier som tar till vara äldre arbetstagares erfarenhet och specifika kvaliteter för att på så sätt stärka sin konkurrenskraft. Jag tror dessutom att den åldrande befolkningen innebär en stor möjlighet att förbättra konkurrenskraften och uppmuntra till potentiella innovationer, och på så sätt främja tillväxt och skapa arbetstillfällen. Avslutningsvis är jag orolig över den höga ungdomsarbetslösheten i EU. Vi behöver skapa fler arbetstillfällen och ge ungdomar långsiktiga framtidsutsikter för att garantera att de deltar fullt ut i samhället.

  Luigi Ciriaco De Mita (PPE), skriftlig. – (IT) Rättvisa i förhållandet mellan generationerna utgör den nya globala utmaning som måste hanteras på ett lämpligt sätt. De moderna samhällena har haft en period av konstant tillväxt där varje ny generation, framför allt de senaste decennierna, har haft bättre förhållanden och framtidsutsikter än tidigare generationer. Nu har vi passerat gränsen för en till synes oändlig tillväxt och står nu inför en debatt mellan rättigheter och begränsade resurser. Alla länder, till att börja med industriländerna och de demokratiska länderna och besläktade organisationer (som EU) måste därför med beslutsamhet, tydlighet och övertygelse arbete för att utarbeta politiska riktlinjer, göra val och genomföra dessa på ett konsekvent sätt, så att man når en bättre jämvikt mellan nuvarande och framtida generationer och därigenom kan minska skillnaderna och avståndet mellan dem som har rättigheter och dem som saknar rättigheter, och dem med resurser och dem utan resurser. Det betänkande om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna som vi precis har röstat om verkar vara i linje med detta.

  Proinsias De Rossa (S&D), skriftlig. – (EN) Jag stöder detta betänkande i vilket det läggs fram en rad viktiga förslag för att hantera de demografiska utmaningar vi står inför i en anda av solidaritet mellan generationerna. Otillräckliga välfärdsförmåner, otillräckliga sociala förmåner och hög ungdomsarbetslöshet bidrar till att människor gifter sig och skaffar barn sent i livet, vilket bidrar till att befolkningen blir äldre. Både yngre och äldre människor upplever olika former av åldersdiskriminering, framför allt i fråga om tillgång till arbetsmarknaden och vissa sociala förmåner. Även om medlemsstaterna kontrollerar viktiga instrument som nationella budgetar, pensioner och hälso- och sjukvårdstjänster kan EU arbeta för att utöka lagstiftningen mot diskriminering, särskilt för att skydda äldre kvinnor på arbetsmarknaden. Kvinnor i alla åldrar tar dessutom ofta hand om unga och äldre familjemedlemmar som inte kan klara sig själva. Deras arbete är i sig ett exempel på stöd mellan generationerna och behöver socioekonomiskt erkännande. Detta arbete bör emellertid inte ses som en ersättning för utvecklandet av vårdtjänster av hög kvalitet. I takt med att atypiska och otrygga anställningsformer blir allt vanligare hotas rätten till en anständig pension när man uppnår pensionsåldern. Denna trend kan endast brytas av en ekonomisk politik som inriktas på tillväxt, respekt för arbetstagarnas rättigheter och tillhandahållande av offentliga tjänster av hög kvalitet.

  Martin Ehrenhauser (NI), skriftlig. – (DE) Punkt 24, som ger äldre arbetstagare en valmöjlighet att fortsätta arbeta efter den obligatoriska pensionsåldern om de så önskar, får inte leda till att dessa arbetstagare utsätts för påtryckningar och ett utbrett bruk av att anställa arbetstagare efter pensionsåldern. Äldre arbetstagare måste fortfarande ha rätt att gå i pension vid den lagstadgade pensionsåldern utan att riskera att utsättas för diskriminering.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Som jag tidigare har påtalat blir EU:s befolkning allt äldre, vilket ofta ses som något negativt i ekonomiska termer. Den inverterade demografiska pyramiden i länder som fortfarande präglas av en stark välfärdsstat betyder självklart att allt färre människor bidrar till socialförsäkringssystemet och allt fler blir beroende av det. För att tala klarspråk innebär fler äldre människor ökade pensions- och hälso- och sjukvårdsutbetalningar. Ett solidariskt samhälle får emellertid inte se på åldrande på detta sätt. Vi måste ta fram kreativa åldringslösningar och använda äldre människors oerhört stora mänskliga potential. Även i en konkurrenskraftig marknad som EU ger dessa människor ett mervärde tack vare sin stora erfarenhet och sina stora kunskaper. Å andra sidan kan vi inte tala om en åldrande befolkning utan att tala om en politik för att uppmuntra till ökat barnafödande i EU. Det genomsnittliga födelsetalet i EU är 1,5 barn, ett av de lägsta i världen. Vi kan bara vända denna trend genom en kraftfull familjepolitik som inte ekonomiskt, skattemässigt och yrkesmässigt bestraffar män och kvinnor som beslutar sig för att skaffa barn.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Detta är ett betänkande fullt av motsägelser. Å ena sidan talas det mycket väl om äldre människor. Å andra sidan föreslås åtgärder som i praktiken hotar rättigheterna för äldre människor och arbetstagare i allmänhet. Följande kan nämnas som exempel:

– Privata pensionssystem uppmuntras. Härigenom prioriteras finanssektorn och man glömmer de allvarliga följder som detta redan har lett till, framför allt i USA, där miljoner pensionärer lämnades utblottade och där staten tvingades ingripa.

– Statliga ingripanden för att öka deltidsarbete och flexibla anställningsformer uppmuntras. Man bortser från konsekvenserna av sådana åtgärder, exempelvis nedvärdering av arbete, lägre löner och fler arbetstagare med inkomster under existensminimum.

– En höjning av pensionsåldern uppmuntras.

Av alla dessa anledningar röstade vi emot betänkandet. Samtidigt erkänner vi att det finns vissa positiva aspekter. Dessa hotas emellertid av den nyliberala politik som förespråkas i betänkandet.

  Elisabetta Gardini (PPE), skriftlig. – (IT) Samtidigt som EU upplever en period av finansiell, ekonomisk och social kris står EU inför ett allvarligt problem: arbetslöshet. Detta problem drabbar ungdomar särskilt hårt och kommer att få allvarliga konsekvenser för EU:s konkurrenskraft i framtiden. Jag röstade för betänkandet eftersom jag samtidigt som jag erkänner subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas behörighet anser att EU bör ge sitt eget bidrag på området genom att främja en dialog mellan de olika aktörerna om solidaritet mellan generationerna. Morgondagens arbetskraft kommer att utgöras av dagens ungdomar. Om de väntar med att söka sig till arbetsmarknaden innebär det försenade karriärer, lägre löner och en löneklyfta jämfört med äldre generationer. Vi måste ge ungdomar mer hjälp och stödja entreprenörskap och ungdomars sysselsättning. Det är enda sättet att ge yngre generationer en mindre osäker framtid.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Det är en skam att Thomas Manns betänkande – trots att det innehåller vissa bra inslag som främjar familjevänlig politik, förening av yrkes- och familjeliv, äldre människors och ungdomars tillträde till arbetsmarknaden. – förespråkar invandring som en del av lösningen på våra länders problem med en åldrande befolkning, och till och med för att finansiera pensioner. I alla länder, däribland Frankrike, visar studier att så inte är fallet, inte bara när det gäller demografin utan även när det gäller finansieringen. Till och med Michèle Tribalat, en fransk demograf som knappast kan beskyllas för att stödja Front National, har kommit fram till samma slutsats. Jag är väl medveten om att parlamentet gärna vill tro på SOS Racismes slogan ”Mohammed kommer att betala för Maurice pension” … och för Karls, Matthews och Juans pension. Det är emellertid inte sant överhuvudtaget. Thomas Mann borde också vara försiktig när han rekommenderar att våra rullande finansieringssystem ska bytas ut till system med fonderade medel. Mot bakgrund av den nuvarande finansiella krisen är detta den typ av förslag som skulle kunna ruinera våra äldre, och bara gynna personer som Bernard Madoff.

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig. – (FR) Solidaritet mellan generationerna är en av de största sociala utmaningarna för EU:s och medlemsstaternas politik de kommande åren eftersom vi står inför en åldrande befolkning i Europa. Med all rätt betonas i betänkandet starkt värdet av solidaritet, behovet av solidaritet mellan generationerna och vikten av kontraktet mellan generationerna. Betänkandet innehåller mycket positiva avsnitt, exempelvis de avsnitt som handlar om att hitta en balans mellan arbete och familjeliv, flexibla arbetstider, särskilt för kvinnor, äldres och ungdomars tillgång till arbete, bekämpning av diskriminering etc. Betänkandet innehåller emellertid många saker som jag inte kan ställa mig bakom, t.ex. punkt 24, som uppmanar till att avskaffa obligatoriska pensionsåldrar, flera avsnitt om flexibel organisation av arbetet och mindre omfattande sociallagstiftning och ett avsnitt om att avskaffa förtidspensionering. Därför föredrog jag att lägga ned min röst vid omröstningen om betänkandet. Annars gläder det mig att Europaparlamentet trots allt förkastade det avsnitt som innehöll en uppmaning om att ersätta det rullande finansieringssystemet med ett system baserat på fonderade medel.

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Jag röstade emot betänkandet om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna eftersom det innehöll oacceptabla ståndpunkter. Det finns särskilt intressanta inslag i denna text, exempelvis att ungdomsarbetslösheten inte ska ställas mot att behålla personer över 50 år på arbetsmarknaden, liksom betoningen på livslångt lärande och bekämpning av ålders- och könsdiskriminering på arbetsmarknaden. Texten innehåller emellertid även många rekommendationer om pensionssystemen som jag inte kan ställa mig bakom. I texten uppmanas bl.a. medlemsstaterna att avskaffa den obligatoriska pensionsåldern och betonar kraftigt behovet av att minska statsskulden, vilket är samma sak som att uppmuntra extra orättvisa privatfinansierade pensionssystem. I betänkandet uppmanas medlemsstaterna även att öka sin sysselsättningsgrad genom mer deltidsarbete, vilket bara förvärrar osäkerheten på arbetsmarknaden. Det är några av anledningarna till att jag röstade emot betänkandet.

  Jiří Havel (S&D), skriftlig. – (CS) Den nuvarande obalansen i den demografiska utvecklingen har betydande konsekvenser för finansieringen av sociala utgifter och pensionssystemens finansiering i alla medlemsstaterna. I sitt betänkande, som inte är av lagstiftningskaraktär, föreslår Thomas Mann två åtgärder, dels ökad sysselsättning bland ungdomar, dels höjd pensionsålder. Jag håller med föredraganden om att äldre människor inte är en belastning för ekonomin och samhället utan tvärtom en stor tillgång tack vare deras erfarenhet, arbetslivserfarenhet och kunskaper. I det avseendet håller jag med föredraganden, som föreslår konkreta åtgärder för att lägga grunden för en öppen dialog, och som uppmanar kommissionen och rådet att införa en balans mellan generationerna i samtliga medlemsstater och på EU-nivå.

  Peter Jahr (PPE), skriftlig. – (DE) Principen om rättvisa mellan generationerna kommer att bli en av de främsta politiska utmaningarna de kommande åren. När den demografiska förändringen påverkar förhållanden i våra samhällen är det extra viktigt att en generation inte lever sitt liv på bekostnad av en annan generation. Detta gäller inte bara finans- och budgetpolitiken, utan handlar även om att skydda miljön, tillgängliga resurser och klimatet. För att bevara ett sammanhållet samhälle måste solidariteten mellan generationerna integreras i all politik. Därför måste vi bedöma alla våra politiska beslut mot bakgrund av denna fråga. Det är viktigt att ägna mycket kraft åt detta ämne så att vi även i framtiden kan bevara känslan av solidaritet i vårt samhälle.

  Karin Kadenbach (S&D), skriftlig. – (DE) Jag röstade för betänkandet om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna, men emot den punkt som uppmanar medlemsstaterna ”att överväga en reglerad arbetskraftsinvandring (invandring från tredjeländer till EU)”. Jag anser att denna skrivning innebär att arbetsinvandring från tredjeländer bedöms vara något positivt. Jag röstade för Thomas Manns betänkande eftersom de rekommendationer om att ändra sättet att finansiera pensioner som fanns med i det ursprungliga betänkandet inte antogs av Europaparlamentet. Jag är emellertid stark motståndare till kravet på att uppmuntra privat pensionssparande och att se till så att de offentliga pensionerna i genomsnitt inte är högre än jämförbara pensioner i den privata sektorn. Dessutom är jag emot att låta privata pensionsfonder spela en viktig roll för att minska den framtida bördan av statliga pensionsutbetalningar. Jag anser att det rullande finansieringssystemet är det ekonomiskt mest förnuftiga och hållbara systemet.

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. – (EN) Irlands befolkning åldras i en allt snabbare takt. Detta initiativ innehåller flera förslag till kommissionen som skulle kunna bidra till att hantera de problem som länder i hela EU kommer att få de kommande decennierna. Betänkandet är noga med att betona solidariteten mellan generationerna och gör klokt i att se till att ingen tror att det finns en enda lösning på problemet med en åldrande befolkning och de problem som är knutna till detta.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag stödde Thomas Manns betänkande eftersom jag anser att generationsutmaningen bör prioriteras i framtida EU-politik. Ungdomar är utan tvekan en central resurs som vi måste investera i för att kunna gjuta nytt liv i EU:s ekonomi i stort. De förtjänar att ges särskild uppmärksamhet. Dessutom anser jag att det är värt att understryka hur viktigt det är med utbildnings- och sysselsättningspolitik. Jag anser att ökad tillväxt och sysselsättning, som ska uppnås genom lika tillgång till utbildningsmöjligheter och arbetsmarknaden, är ett steg vi måste ta för att uppnå vissa viktiga tillväxtmål, exempelvis att förbättra konkurrenskraften och innovationspotentialen.

  Patrick Le Hyaric (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Jag röstade emot Thomas Manns betänkande eftersom det är fullt av liberala idéer som använder sig av en åldrande europeisk befolkning för att förespråka reform av de offentliga sociala trygghetssystemen i EU. Framför allt undergräver man hälso- och sjukvårdssystemen och de rullande finansieringssystemen genom att uppmuntra till privatisering av dessa system och en höjd pensionsålder, vilket jag förkastar.

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE), skriftlig. – (PL) Mina damer och herrar! Jag vill fästa er uppmärksamhet på att jag stödde Thomas Manns betänkande om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna eftersom jag anser att ett av EU:s allvarligaste problem för närvarande är frågan om medlemsstaternas åldrande befolkning. Det är en utmaning som EU måste klara av om vi ska kunna skapa villkor som främjar ökat barnafödande, om vi ska kunna utforma bättre metoder för att förena arbete och familj och om vi ska kunna utnyttja de möjligheter som ett mer produktivt liv innebär. År 2012 kommer att förklaras som det europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Därför anser jag att vi parlamentsledamöter måste främja en politik för aktivt åldrande och uppmärksamma de nya demografiska utmaningarna.

  Barbara Matera (PPE), skriftlig. – (IT) Thomas Manns betänkande är detaljerat och välstrukturerat och har till fullo införlivat förslagen från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och gett könsaspekten dess rätta och nödvändiga betydelse på området. Parlamentet håller på att bli känt för att genomföra särskilda politiska riktlinjer avsedda att förbättra lika värdighet och livskvalitet för alla, i alla våra länder, samtidigt som vi erkänner de skillnader som finns mellan olika regioner. Jag uppskattar och uppmärksammar därför det utrymme som ägnas åt balansen mellan familje-, yrkes- och privatliv, framför allt det utrymme som ägnas och den roll som tilldelas kvinnor, inklusive äldre kvinnor, när det gäller att tillämpa principerna om rättvisa mellan generationerna. Vi uppmanas på alla nivåer – det är viktigt att såväl civilsamhället som sekulära och religiösa organisationer är delaktiga – reagera med lämplig politik för att skapa ett kraftfullt Europa utan diskriminering på grund av ålder eller kön, ett Europa som inte kommer att bli gammalt utan att se nya, starka generationer växa fram.

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) I betänkandet argumenteras för att den förväntade ökningen av livslängden inte får leda till en försämring av arbetstagarnas rättigheter. Det är emellertid precis vad som från början till slut förespråkas i betänkandet. Att höja pensionsåldern så mycket det går bortom de 64 år som utlovades i Europa 2020-strategin, främja otrygga anställningsformer och ersätta det rullande finansieringssystemet med ett system som bygger på fonderade medel är några av de åtgärder som Europaparlamentet ställer sig bakom om det röstar för detta betänkande. Jag röstar emot denna exempellösa sociala tillbakagång.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Den demografiska utmaningen och solidaritet mellan generationerna är centrala punkter för en bättre framtid. Därför måste vi med kraft stå emot alla faktorer som minskar den demografiska tillväxten, framför allt otillräckliga välfärdsutbetalningar, den långsamma och svåra integreringen på den riktiga arbetsmarknaden, långa perioder av otrygg eller tillfällig anställning och bristande stöd till unga par är några av anledningarna till att ungdomar väntar med att bilda familj och skaffa barn. Att livslängden förväntas öka allt mer innebär dessutom att antalet äldre människor ökar, med de följder detta för med sig. Solidaritet mellan generationerna måste därför stärkas så att vi få ett rättvisare och mer balanserat samhälle.

  Louis Michel och Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. – (FR) Att EU-medborgarnas förväntade livslängd stadigt ökar är goda nyheter och gynnar dynamiken och utbytet mellan generationer. Sett till framtiden för våra pensionssystem ger en åldrande befolkning emellertid de politiska beslutsfattarna och de som förespråkar balanserade budgetar huvudvärk. Om vi till detta lägger de låga födelsetalen i många av EU:s 27 medlemsstater liknar solidariteten mellan generationerna Marcel Prousts madeleinekaka där de europeiska samhällena drömmer sig tillbaka till en svunnen tid. För att parafrasera Thomas Manns utmärkta betänkande: EU måste ta sig an den demografiska utmaningen, och Jean Bodins berömda ord ”människan är den enda rikedomen” ter sig nu självklara. Det finns bara ett sätt att bevara ett rättvist samhälle som arbetar i en anda av solidaritet, med andra ord ett samhälle där vi vägrar att belasta framtida generationer med vår statsskuldbörda och som gynnar en balans mellan antalet pensionärer och den aktiva befolkningen. Man måste ofrånkomligen använda sig av flera olika strategier. Det måste finnas flexibilitet på arbetsmarknads- och pensionsområdet, en humanistisk och realistisk invandringspolitik och rullande finansieringssystem och system som bygger på fonderade medel måste komplettera varandra. Det är anledningen till att delegationen från Mouvement Réformateur röstade emot punkt 99, som just avsåg den sistnämnda frågan.

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (LV) Jag är i stort positiv till Thomas Manns betänkande. Jag måste dock framhålla att betänkandet tar upp för många ämnen och inte kommer med några lösningar på problemen. Frågan om diskriminering av utsatta etniska grupper är mycket viktig och måste bedömas separat. I Lettland finns exempelvis 200 000 lettgaller som inte ens kan få grundskoleutbildning på lettgalliska. Vi har vid otaliga tillfällen tagit upp denna fråga i det lettiska parlamentet. Än så länge är emellertid ingen ur den lettiska eliten ens intresserad av att diskutera frågan.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) EU har en befolkning som blir allt äldre. År 2060 kommer det bara att gå två vuxna i arbetsför ålder på varje person över 65. För närvarande är detta förhållande 4:1. Den äldre generationen riskerar därför att bli en stor börda för den arbetande befolkningen som ansvarar för att hålla i gång ekonomin. Eftersom pensionsåldern förväntas höjas bör man anpassa arbetsförhållandena för äldre. Äldre anställda bör ges bättre möjligheter att delta på arbetsmarknaden. Det behövs även en ny samhällssyn för att se till till att äldre människor t.ex. inte längre diskrimineras på grund av sin minskade arbetskapacitet. Även om förslagen om sunt åldrande verkligen bör välkomnas lägger jag ned min röst eftersom det fortfarande återstår en del oklarheter i frågan om ett längre arbetsliv.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Vår befolkning minskar och blir äldre och utgör därför en allt större börda för pensionssystemen. För att kunna möta framtidens demografiska utmaningar behövs en konsekvent familjevänlig politik. Okontrollerad massinvandring till EU är emellertid fel strategi. Därför har jag lagt ned min röst.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för Thomas Manns betänkande. De senaste decenniernas utveckling i EU och i de olika medlemsstaterna har medfört förändringar och uppenbara sociala konsekvenser som kräver stöd från EU-institutionerna. Utvecklingsbegreppet är intimt förknippat med ekonomiska, sociala och kulturella frågor, i så mån att dessa sektorer inte kan separeras när man talar om globaliserings- och utvecklingsprocessen. EU-institutionernas arbete bör därför sträva efter att minska och ge stöd för att motverka denna ojämlikhet som orsakar bristande social sammanhållning. Detta gemensamma ideal skulle medföra större social sammanhållning, mindre ekonomisk ojämlikhet och en balanserad individuell och kollektiv samhällsutveckling. Utveckling och social sammanhållning får inte ses som fiender till framsteg utan som en integrerad del av en kraftfullare integrering och samexistens i samhället. Den demografiska utmaningen till följd av den åldrande befolkningen innebär därför att vi måste snabba på processen och ompröva vissa sociala strukturer och program så att vi kan anpassa dem till det nya samhällslandskapet.

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig. – (EL) Det demografiska problemet gör vikten av livslångt lärande som en produkt av solidariteten mellan generationerna till ett mer aktuellt ämne än någonsin. Kunskap, utbildning, yrkesutbildning och information har inga åldersgränser. I budgeten för 2011 var ökningarna av anslagen till livslångt lärande emellertid sorgligt små, och detta trots löftena i Europa 2020-strategin och trots medlemsstaterna löfte att investera i utbildning för alla medborgare, oavsett ålder. I betänkandet medges att vi måste skapa instrument för att medborgarnas vidareutbildning och stärka de som redan finns, exempelvis Grundtvigprogrammet och Leonardo da Vinci-programmet. Förslaget är ett steg i rätt riktning. Därför röstade jag för betänkandet.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) I ett EU där allt fler människor lever allt längre, där födelsetalen i allmänhet är låga och där den demografiska pyramiden redan är inverterad är det viktigt att vi funderar över ”den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna”. Därför välkomnar jag detta betänkande som ligger helt rätt i tiden.

I stort ställer jag mig dessutom bakom innehållet i betänkandet, särskilt när det gäller äldre människors rätt att fortsätta arbeta om de så önskar, vilket faktiskt passar ihop med det ”aktiva åldrande” som främjas, och även när det gäller anställbarheten för de ungdomar som går arbetslösa längre än fyra månader.

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. – (IT) Å ena sidan innebär demografiska förändringar att människor lyckligtvis förväntas leva längre och vara fysiskt och mentalt aktiva längre upp i åren. Å andra sidan har medlemsstaternas födelsetal varit fortsatt låga i decennier och den äldre generationen utgör en allt större andel av befolkningen. Gränsen för kontraktet mellan generationerna har nåtts. Aktivt åldrande innebär en process där man maximerar människors möjligheter att hålla sig friska, delta i det lokala samhällslivet och förbättra sin livskvalitet i takt med att de blir äldre. Jag är fast övertygad om att 2012 bör förklaras som europeiskt år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna, i syfte att lyfta fram unga och äldre människors bidrag till samhället. Därför har jag gjort mitt bästa här för att ge allt det stöd som behövs för att EU ska klara denna utmaning.

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. – (RO) Åldersdiskriminering undergräver solidariteten mellan generationerna, vilket är förbjudet enligt fördraget men som ändå är utbrett och allvarligt begränsar ungdomars och äldres tillträde till arbetsmarknaden, social trygghet och vissa förmåner. Jag röstade för att medlemsstaterna i stället för att enbart prioritera åtgärder i syfte att skydda sin inhemska arbetskraft bör vidta kraftfulla åtgärder för att avskräcka den grå eller svarta ekonomi som består av oreglerad arbetskraft, som i de flesta fall drabbar kvinnor, och som har en kraftigt negativ inverkan på EU:s arbetsmarknad. Samtidigt måste svart arbete bekämpas med hjälp av konkreta åtgärder och sanktioner mot arbetstagare och/eller mellanhänder. Jag röstade även för att medlemsstaterna och kommissionen ska förbättra sitt samarbete inom övervakningen av hälso- och sjukvårdstjänsterna, ett samarbete inom vilket medlemsstaterna skulle kunna överväga att inrätta ett kontaktnät för de nationella hälso- och sjukvårdstjänsterna genom vilket det skulle vara möjligt att på både nationell och europeisk nivå få upplysningar om de hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds och om deras kvalitet samt framföra klagomål om dessa tjänsters kvalitet.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Rättvisa mellan generationerna kommer att vara en av utmaningarna för EU:s socialpolitik de kommande åren. Detta betänkande kommer därför vid rätt tidpunkt och bör verkligen välkomnas, eftersom det betonar behovet av att skydda solidariteten mellan generationer och pekar på hur detta kan uppnås, framför allt när det gäller att främja en politik för aktivt åldrande.

  Evelyn Regner (S&D), skriftlig. – (DE) Jag har röstat för betänkandet om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna eftersom den rekommendation om att ändra sättet att finansiera pensionerna som fanns med i det ursprungliga betänkandet inte antogs av Europaparlamentet. Jag är stark motståndare till kravet på att uppmuntra privat pensionssparande och att se till så att de offentliga pensionerna i genomsnitt inte är högre än jämförbara pensioner i den privata sektorn. Privata pensionsfonder bör dessutom inte spela en viktigare roll för att minska den framtida bördan av statliga pensionsutbetalningar. Jag anser att det rullande finansieringssystemet är det ekonomiskt mest förnuftiga och hållbara systemet. Jag har emellertid röstat emot det avsnitt i resolutionen där medlemsstaterna uppmanas att ”överväga en reglerad arbetskraftsinvandring (invandring från tredjeländer till EU)”. Som jag tolkar detta innebär denna skrivning att arbetskraftsinvandring från tredjeländer bedöms som något positivt.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Vi i De gröna stöder texten eftersom punkt 99 (om finansiering med privata/fonderade medel) ströks, och eftersom resten av texten har vissa positiva gröna inslag. Till exempel ska åtgärder som rör pensionsåldern baseras på den berörda personens behov. Perioder som ägnas åt arbete, studier, vård eller ideellt arbete kompletterar varandra och ger värdefulla erfarenheter i alla åldrar, det finns ett behov av att bekämpa åldersdiskriminering och att fastställa landsspecifika mål för tillgången till utbildning och livslångt lärande för äldre arbetstagare, uppdelat per åldersgrupp och kön. Anställbarheten bland äldre beror också på självbestämmande, individuella valmöjligheter för arbetstagarna och bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. För att undvika en oproportionerlig börda för kvinnorna på grund av ett ökat vårdbehov i ett åldrande samhälle bör arbetsliv och omsorg göras förenligt för både män och kvinnor i alla medlemsstater och fördelas jämnt mellan kvinnor och män.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Den del av detta betänkande där det föreslås sänkta skatter och minskade administrativa bördor för företag är positiv. Detta är ett viktigt mål för att minska konkurrensen från tredjeländer där skatter, produktionskostnader och arbetskostnader är betydligt lägre än i EU.

Eftersom befolkningen både har blivit äldre och fått bättre hälsa är det också positivt att man föreslår att begränsa ålderspensionsåtagandena genom att låta dem som så önskar fortsätta arbeta. Det är beklagligt att ändringsförslag som vi inte kan acceptera har använts för att få med delar som inte alls är relevanta för betänkandet och som har till mål att uppmuntra integrationen av personer från länder utanför EU. Detta beslut, som fattades av en majoritet av kammaren, tvingar oss tyvärr att rösta emot betänkandet.

  Marco Scurria (PPE), skriftlig. – (IT) Jag passar på att betona att ett mänskligt samhälle måste baseras på principen om rättvisa mellan generationerna, och att åldersdiskriminering hotar solidariteten mellan generationerna, leder till fattigdom och är förbjuden enligt grundfördragen.

Arbete omfattar mer än förvärvsarbete och att både unga och äldre i hög grad, genom arbete i familjen och samhället, bidrar till att vårt samhälle får ett mänskligare ansikte och till att stabilisera tjänster och anställningar.

I detta betänkande uppmanar vi regeringarna att underlätta och erkänna ideellt arbete, det lokala samhällsbygget och den vård och omsorg som utförs ideellt i samhället och inom familjen och att utan dröjsmål lösa juridiska ansvarsfrågor på detta område.

  Czesław Adam Siekierski (PPE), skriftlig. – (PL) Hela Europa står inför demografiska förändringar, däribland en åldrande befolkning, låga födelsetal, migrationsströmmar från fattiga till rika länder, ökad förväntad livslängd, sent inträde på arbetsmarknaden, en ökning av antalet ensamhushåll och hushåll utan barn etc. Tillsammans skapar allt detta det enorma behov av förändring som de nya demografiska utmaningarna och den allt mer framträdande roll som arbetet med att föra generationerna samman innebär. Vi måste införa ett väl uttänkt system för bokföring mellan generationerna, tillsammans med reformer av det sociala omsorgssystemet och skattesystemet i EU, inklusive pensionssystemen, garantier för lämplig vård till den äldre generationen och undvika den process som ger den unga generationen en allt större skuldbörda. Därför måste vi reformera stabilitets- och tillväxtpakten så att medlemsstaterna kan nå sina mål och göra sina pensionssystem mer stabila.

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig. – (FR) Thomas Manns betänkande om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna belyser de utmaningar som den demografiska förändringen innebär, framför allt arbetslöshet och osäker anställning, utbildning och diskriminering som drabbar utsatta grupper. Betänkandet lyfter fram behovet av solidaritet mellan generationerna och lägger fram en del relevanta förslag, nämligen ett initiativ om en EU-pakt för personer över 50 år som innehåller bekämpning av åldersdiskriminering, målet om full sysselsättning fram till den obligatoriska pensionsåldern och stöd för att återintegrera äldre funktionshindrade. Att jag lade ned min röst vid slutomröstningen, när betänkandet var mer än tillfredsställande, beror på att punkt 24, som syftar till att avskaffa den obligatoriska pensionsåldern, finns kvar. Om vi inte längre har några skyddsmekanismer som gör det möjligt för våra äldre att gå i pension kan vi inte längre garantera dem en bra avslutning på livet. Jag vägrar att se på när våra äldre arbetar fram till sin död som på 1800-talet.

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. – (PT) Solidaritet är ett av de grundläggande värdena i EU och dess förverkligande i fråga om jämställdhet mellan generationerna är därför mycket viktigt. Medlemsstaterna står inför en rad demografiska och sociala utmaningar som gör det nödvändigt att skapa solidaritet mellan generationerna. Ökad förväntad livslängd och sjunkande födelsetal kommer att få förskräckliga konsekvenser för EU:s sociala system om inte specifika åtgärder vidtas.

Mot bakgrund av den nuvarande situationen tror parlamentet att det finns ett behov att inleda en dialog som syftar till att bygga relationer mellan generationerna. Betänkandet skär över många sektorer, från utbildning och sysselsättning för både unga och gamla, till hälsopolitik och socialförsäkringsbidrag, familjepolitik och födelsetal, och till och med utvecklingen av välfärdssystem, och kulminerar med migrationspolitik i syfte att lösa problemen med det åldrande samhället.

Jag hoppas initiativen i det här betänkandet kan genomföras och att såväl rättvisa som en dialog mellan generationerna kan bli verklighet i EU.

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. – (LT) Mina damer och herrar! I betänkandet påpekas det helt riktigt att den stadigt minskande befolkningen i Europa och den fortsatta trenden med låga födelsetal skapar många utmaningar för ekonomin och samhället i EU. Därför kommer den europeiska arbetsmarknaden huvudsakligen att uppleva negativa strukturella förändringar. I Litauen förvärras dessa demografiska problem ytterligare av att unga människor massutvandrar för att arbeta utomlands. Vi är ett litet land som snabbt förlorar våra mest aktiva medborgare i åldern 25–40 år i vars uppväxt och utbildning det har satsats mycket. Litauen behöver dessa unga människors kunskap, erfarenhet och arbetsförmåga för att kunna övervinna de demografiska utmaningar som nämnts. Därför stödjer jag initiativet EU-garanti för ungdomar som föreslås i betänkandet och går ut på att unga människor efter en arbetslöshetsperiod på sex månader ska erbjudas en arbetsplats, en lärlingsplats eller kompletterande utbildning. Dessutom måste det göras mer för att öka födelsetalen. Tillgången till högkvalitativ barnomsorg, utbildning och mentorskap för barn är ett första steg i rätt riktning. Vi måste också få ett slut på den sociala utestängningen av äldre. Vi måste övertyga ekonomin och hela samhället att äldre människor inte är någon börda utan att deras erfarenheter, bedrifter och rika kunskaper kan komma till nytta för alla generationer.

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Jag röstade emot det här betänkandet som återigen visar hur de majoriteter som styr EU är oförmögna att lyssna på de europeiska medborgarnas krav.

Fastän medlemsstaterna har ensam behörighet i dessa frågor anser jag att Thomas Mann med sitt betänkande förstör såväl de sociala framsteg som gjorts som subsidiaritetsprincipen.

I betänkandet uppmuntras bland annat medlemsstaterna att främja arbete efter pensionsåldern och ta fram fler incitament för att få personer över 60 år att arbeta längre genom att anpassa arbetsplatserna till deras hälsotillstånd.

Framför allt måste äldre människor ha rätt till en anständig pension så att de kan leva ett värdigt liv.

Dessutom är det främst upplägg för förtidspension som används för att möta behoven hos arbetstagare som närmar sig slutet på sin karriär, och ändå försöker Thomas Mann kort och gott att rasera dem.

Emellertid välkomnar jag att parlamentet avfärdat ett avsnitt som innehåller en uttrycklig uppmaning om att ersätta det rullande finansieringssystemet med ett system som bygger på fonderat kapital.

Under förevändningen av solidaritet mellan generationerna känner Thomas Mann till och med att han vill påminna oss om att äldre människor måste behandlas likvärdigt och med respekt för deras grundläggande rättigheter. Och det är också min uppfattning.

(Röstförklaringen avbröts i enlighet med artikel 170 i arbetsordningen.)

  Hermann Winkler (PPE), skriftlig. – (DE) Som alltid har Thomas Mann gjort ett mycket bra jobb på ett känsligt område. Därför kunde jag rösta för betänkandet. Jag vill dock bara i korthet tillföra en annan aspekt till diskussionen. I egenskap av parlamentsledamot från Saxony, en region som är hårt drabbad av den demografiska förändringen, och ledamot av utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt föredragande av initiativbetänkandet om gemenskapens innovationspolitik vill jag säga att vi på EU-nivå, men framför allt i medlemsstaterna, givetvis måste fortsätta att bekämpa den demografiska förändringen och göra regionen mer attraktiv för unga människor. Detta kan vi göra främst genom att öka den ekonomiska tillväxten, skapa nya jobb och utforma en skräddarsydd utbildningspolitik. Jag vill dock också understryka äldre arbetstagares betydelsefulla roll i fråga om innovation i små och medelstora företag. Äntligen har EU insett att det särskilt i små och medelstora företag inte bara är nya tekniska uppfinningar som är innovativa utan även till exempel förmågan att anpassa en produkt så att den motsvarar kundens specifika önskemål eller att förbättra serviceprocesser. Det är i synnerhet inom det här området som äldre medarbetare har en mycket rik erfarenhet och kan göra ett företag innovativt. Därför måste vi bekämpa åldersdiskriminering på arbetsplatsen. EU och medlemsstaterna måste ta hänsyn till detta i all sin sociala lagstiftning och arbetslagstiftning.

  Anna Záborská (PPE), skriftlig. – (SK) Låt oss inte förvillas av terminologin – det betänkande vi har antagit handlar mer om att hitta nya arbetsresurser än om solidaritet. Den demografiska krisen är inget nytt. Några av oss har uppmärksammat den under mycket lång tid. Under många år har vi sagt att EU åldras och dör. Nu står vi inför det och letar desperat efter en lösning. Kan logiken ge oss många lösningar? Återinför pensionsåldern, höj födelsetalet, se till att fler kvinnor får en formell anställning, öka invandringen och integrera invandrarna i vårt samhälle. Vi är villiga att göra allt detta och i betänkandet tas alla dessa aspekter upp. Jag är dock inte helt säker på att det kommer att hjälpa – och i så fall hur länge. Det beror på att vi nu bara försöker hantera konsekvenserna utan att ta tag i roten till problemet. Vi beter oss som deltagarna i ett pyramidspel som ser att pyramidens bas börjar stagnera. Vi letar efter nya deltagare som kan få basen att växa. Men genom att medvetet ge en ny betydelse åt ord som ”solidaritet” och begrepp som ”balans mellan arbetsliv och privatliv” förstör vi den sanna solidariteten och tar barnen ifrån sina föräldrar. Trots detta röstade jag för det här betänkandet eftersom jag ser det som ett viktigt inslag till den grundläggande debatten om EU-befolkningens överlevnad.

– Betänkande: Maria Da Graça Carvalho (A7-0274/2010)

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. – (RO) Forskningen bidrar på ett väsentligt sätt till ekonomisk tillväxt, skapande av jobb och utveckling av ren och hållbar energi. Jag är för att öka forskningsfinansieringen i EU eftersom det är avgörande för oss att inrätta ett europeiskt område för forskningsverksamhet som säkerställer att forskningen håller högsta möjliga kvalitet och gör den ändamålsenlig och effektiv så att Europa kan locka till sig och behålla de bästa forskarna och göra EU:s ekonomi mer innovativ och kunskapsbaserad. EU måste investera i forskning för att kunna utveckla nya produkter och tjänster som förbättrar medborgarnas livskvalitet. Jag röstade för det här ramprogrammet för forskning eftersom jag anser att det uppmuntrar forskare, akademiker, det civila samhällets organisationer, företag och industri att delta i forskningsprojekt.

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. – (FR) Forskning och utveckling är två stora utmaningar som vi måste ta oss an för att bygga EU:s framtid i dagens globala sammanhang. Därför stöder jag parlamentets initiativ till ett förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning. Jag och mina ledamotskolleger anser således att kommissionens meddelande om ett förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning innehåller förslag på seriösa och kreativa åtgärder för att undanröja de hinder som deltagarna i ramprogrammen för forskning stöter på. Det handlar om att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare på alla stadier i projekten och styras av flexibla EU-regler. Resolutionen speglar att dagens system är alltför kontrollinriktat vilket leder till slöseri med resurser och ett lågt deltagande. Slutligen välkomnar vi den allmänna tendensen att förkorta den genomsnittliga handläggningstiden för att bevilja och betala ut stöden även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

  Liam Aylward (ALDE), skriftlig. – (GA) Jag stöder till fullo det som sägs i betänkandet om att vidta åtgärder för att förenkla genomförandet av ramprogrammen för forskning. Byråkrati och besvärliga administrativa villkor och regler komplicerar ansökningsförfarandet och gör det svårt för mindre organisationer och små och medelstora företag att försöka få finansiering för sin forskning. Eftersom forskarvärlden i sig efterlyser att man ska anpassa reglerna, förenkla förfaranden och krav samt öka förtroendet för EU:s forskningsfinansiering är det nu tämligen tydligt att det finns ett behov av att förenkla finansieringen och administrationen av forskning för att se till att forskning och innovation kan genomföras effektivt och i hela EU. Förenkling och effektivisering skulle ha positiv inverkan på forskningssituationen i EU liksom på alla berörda parter. Jag instämmer helt i parlamentets uppmaning att förenkla genomförandet av ramprogrammen för stabilitetens och rättssäkerhetens skull.

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag röstade för det här betänkandet. Vetenskap, utbildning och innovation är viktiga förutsättningar för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. EU måste investera i innovation för att kunna utveckla nya produkter och tjänster. Dessa skapar nya möjligheter till sysselsättning och tillväxt, vilket stärker EU:s konkurrenskraft och medborgarnas livskvalitet. Forskningsvärlden har under en tid uttryckt sin oro över att genomförandet av forskningsprogram liksom innovationsutvecklingen inte sker i den takt man hoppats på grund av komplicerad byråkrati. Detta är i synnerhet ett problem för mindre organisationer, små och medelstora företag, nystartade högteknologiska företag och mindre institut, universitet och forskningscentrum. Det finns konkreta önskemål om förbättringar och förenklingar av finansieringen och administrationen av forskningen. För närvarande gäller olika regler och förfaranden för olika instrument i ramprogrammet, vilket väsentligt försvårar de berörda parternas möjligheter att lämna in ansökningar. Jag håller med om att vi i debatten om det åttonde ramprogrammet för forskning bör koncentrera oss på att förenkla administrativa förfaranden och se till att alla regler och förfaranden tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt i alla program och instrument.

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. – (RO) EU är mycket väl medvetet om att forskning och innovation är nyckeln till framtiden där de inte bara kommer att skapa nya produkter utan också nya jobb och resurser, och i förlängningen även ekonomisk tillväxt. Den här utvecklingen ger otvivelaktigt skjuts åt EU:s konkurrenskraft och förbättrar livskvaliteten för medborgarna. Den ökade byråkrati som förknippas med tillgången till finansiering för forsknings- och utvecklingsprogram bidrar under dessa omständigheter till att dämpa entusiasmen hos dem som redan börjat visa att de tappat förtroendet för den här processen. Dagens system bör ersättas av ett system där man har större förtroende för de sökande. Ett sätt skulle kunna vara att förenkla övervakningen av finansiella och administrativa aspekter av projekt samtidigt som de vetenskapliga och tekniska bedömningarna förstärks. Till att börja med bör det vara möjligt att förenkla det administrativa kontrollförfarandet och därmed visa forskningsvärlden och näringslivet ett större förtroende. Det är nödvändigt att skapa en balans mellan förtroende och kontroll, mellan risktagande och de faror som risken medför, för att kunna säkerställa en sund förvaltning av EU:s forskningsmedel.

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera till det arbete som utförts av föredraganden, Maria da Graça Carvalho. Jag är helt övertygad om att vetenskap, innovation och forskning är de viktigaste drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt och skapande av jobb i EU. Det är ingen slump att forskning och utveckling har hög prioritet i Europa 2020-initiativet. Därför är det dags att EU satsar mer på dessa områden. För att kunna konkurrera på världsscenen måste EU utveckla innovativa produkter och moderna tjänster. Detta har medfört att antalet ansökningar om finansiering ökar varje dag, vilket i sin tur gör att det behövs en allmän förenkling av kraven på ekonomisk redovisning och en harmonisering av de varierande regler och förfaranden som tillämpas i dag. Jag röstade för betänkandet eftersom jag håller med om att vi måste ge en snabb respons till forskningsvärlden som varit mycket tydlig med att den vill ha en förändring. Jag välkomnar föredragandens förslag om att forskningsfinansiering inte ska baseras på resultat som kan leda till att forskarnas vetenskapliga ambitioner sänks utan på vetenskapliga kriterier och därmed excellens. Att förenkla administrationen måste bli en av EU:s viktigaste prioriteringar, samtidigt som ramprogrammet ska göras mer internationellt och på så vis erbjuda större möjligheter till samarbete med tredjeländer, däribland utvecklingsländer.

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. – (PT) I betänkandet föreslås en förenkling av övervakningen av finansiella aspekter och en förbättring av den tekniska och vetenskapliga bedömningen genom ett system för sakkunnigbedömning som grundar sig på meriter. Betänkandet är dock bara början på en process som inte är enkel. Det är nu upp till kommissionen att genomföra rekommendationerna, och för att den ska lyckas med det måste arbetet följas upp och kommissionen få politiskt stöd från parlamentet och rådet. I framtiden kan förenklingsprocessen utökas till andra EU-program, inte minst inom strukturfonderna. Om programmen har enklare regler blir de också mer öppna och effektiva. Jag vill även tacka för hjälpen från mina kolleger, det belgiska ordförandeskapets minister Benoît Cerexhe och kommissionären Máire Geoghegan-Quinns, och alla andra som bidragit till det offentliga samrådet. Det är nödvändigt att förenkla tillgången till forskningsfinansiering och utveckla ett system för bedömning som baseras på ett ömsesidigt förtroende mellan alla berörda parter för att stärka europeisk forskning och utveckling och göra EU till en attraktiv plats där man kan leva, arbeta och ha det bra.

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) Forskning och utveckling spelar en mycket viktig roll för att EU ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin. EU:s program inom forskning och utveckling har ökat väsentligt de senaste åren, både när det gäller ansökningar och budgetanslag. Emellertid är det svårt för små och medelstora verksamheter att hantera den komplexitet och byråkrati dessa program medför. Att få tillgång till programmen och förbereda förslag är fortfarande mycket svårt, i synnerhet för dem som gör det första gången. Den administrativa börda som är förknippad med att administrera projekt och redovisning anses vara allt för betungande och den tid det i genomsnitt tar från att anslaget beviljas till att det betalas ut är allt för lång. Mekanismerna i ramprogrammen måste därför omedelbart förnyas och förenklas så att det blir lättare att övervaka de finansiella och administrativa aspekterna av olika projekt samtidigt som de vetenskapliga och tekniska bedömningarna förstärks. Jag välkomnar kommissionens initiativ att förändra den här situationen och gratulerar föredraganden Maria Da Graça Carvalho till ett utmärkt arbete med att föreslå konkreta åtgärder för att förbättra det nuvarande systemet.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) De skalfördelar som är förknippade med EU:s ramprogram för forskning är EU-institutionernas mest betydande bidrag till välfärd och tillväxt i medlemsstaterna. Detta räcker dock inte i dagens intensiva internationella konkurrens. Det är alltid nödvändigt att övervaka resultat, bedöma potentialen i olika möjligheter och upprätthålla ett nära samarbete med forskningsvärlden, som gör samhället en enorm tjänst. Genom att skära ned på byråkratin och på så vis förenkla anbudsförfaranden skulle forskare kunna koncentrera sig på sina professionella mål och använda resurser och kunskaper som annars skulle vara bortkastade. Vi ska inte glömma bort att tanken med att bevilja finansiering är att den ska användas effektivt. Även om ett väl utfört arbete är en förutsättning för att uppnå effektivitet är det oacceptabelt att forskningen ska hindras för att forskare måste ägna sig åt byråkrati som kanske inte ens tjänar något till.

  António Fernando Correia De Campos (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det här viktiga betänkandet som syftar till att förenkla reglerna för finansiering och genomförande av det sjunde ramprogrammet (FP7). Det råder en bred enighet om betänkandet som sådant eftersom förenkling är nödvändigt för att stärka forskningens konkurrenskraft och dess konsekvenser i EU. I ett EU som inriktar sig på att utveckla en kunskapsekonomi är det viktigt att det främsta finansieringsinstrumentet för forskning och utveckling verkligen till fullo motsvarar forskningsvärldens behov: för att göra programmet mer tillgängligt, för att öka attraktionskraften hos ett europeiskt område för forskningsverksamhet, för att öka tonvikten på högsta möjliga kvalitet, för att förbättra grundförutsättningarna för teknisk innovation och överföra teknik till europeiska företag. Betänkandet ger kommissionen tydliga riktlinjer och förslag för att förenkla det sjunde ramprogrammet. Kommissionen bör fortsätta på denna linje i förberedelserna inför det kommande åttonde ramprogrammet, och placera användaren i centrum. Europeisk forskning ska inte behöva fortsätta att bära bördan av de rutinmässiga misstag som hittills har påverkat ramprogrammen.

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade för att förenkla genomförandet av ramprogrammen för forskning eftersom det är en så viktig aspekt av utvecklingen inom vetenskap och utbildning. Detta kan i sin tur bidra till att skapa nya jobb och främja ekonomisk tillväxt och på så vis stärka EU:s konkurrenskraft och förbättra livskvaliteten för medborgarna. Det nuvarande systemet ska ersättas av ett system som visar större förtroende för intressenterna. I takt med att antalet ansökningar om finansiering har ökat har även kontrollmekanismerna byggts ut i en strävan att se till att EU-medel används på ett korrekt sätt. Det är nödvändigt att skapa en balans mellan förtroende och kontroll, mellan risktagande och de faror som risken medför, för att säkerställa en sund finansiell förvaltning av EU:s forskningsmedel. Ett annat skäl till att jag röstade för betänkandet är att det innehåller ett uppmuntrande budskap till nya medlemsstater i Östeuropa. Dessa kan nu på ett enklare sätt få tillgång till relevant finansiering och på så vis höja sin forskning till samma nivå som i väst.

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. – (RO) Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag anser att det fanns vissa brister i genomförandet av det sjunde ramprogrammet (FP7) för forskning som gjorde det svårt att tillämpa det i praktiken på ett optimalt sätt. Jag anser att det här förslaget från parlamentet innehåller de lösningar som behövs för att göra det enklare att tilldela anslag, göra mindre entreprenörer och de som är nya i systemet mer delaktiga samt öka synergierna mellan det sjunde ramprogrammet och andra EU-program såsom strukturfonderna.

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag anser att forskning i hög grad bidrar till ekonomisk tillväxt, skapande av jobb och miljömässig hållbarhet. Vid sidan av de förenklingar som man föreslagit bör EU lägga fram en detaljerad plan för utveckling av forskningsinfrastrukturen i de nya medlemsstaterna i syfte att skapa lika möjligheter för alla medlemsstater att få tillgång till finansiering.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Först av allt vill jag gratulera Maria da Graça Carvalho för hennes arbete med det här betänkandet och för resultatet av omröstningen, både i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och här i parlamentet. Naturligtvis är den här framgången ett resultat av hennes arbete och engagemang i frågor om innovation, forskning och vetenskap. Jag vet att forskning och innovation på ett väsentligt sätt bidrar till ekonomisk tillväxt och skapande av jobb, vilket är av grundläggande betydelse för EU:s nuvarande ekonomiska återhämtning. Dessutom bidrar de till Europa 2020-strategin. Det officiella samtalet för att främja forskning och utveckling är inte tillräckligt för att uppnå detta. Som föredraganden säger: ”Nyligen undertecknade 13 000 forskare en framställning med krav på ytterligare förenkling av och förtroende för EU:s forskningsfinansiering.” Därför är det, som föredraganden mycket riktigt påpekar, absolut nödvändigt att vidta åtgärder för en administrativ och finansiell förenkling. Det här betänkandet visar vägen. Jag hoppas att vi väljer den.

  Françoise Grossetête (PPE), skriftlig. – (FR) Det är av avgörande vikt att vi skapar incitament för forskare och investerare att stanna kvar i Europa. EU måste därför prioritera kampen mot kompetensflykten.

För att göra det måste vi omforma och förenkla administrationen och finansieringen av ramprogram för forskning. Finansiella resurser måste tilldelas på ett mer direkt sätt till förmån för våra företag, universitet och forskningslaboratorium.

Det alltför kontrollinriktade systemet för forskningsfinansiering leder till slöseri med resurser.

Som det konstateras i betänkandet måste den allmänna tendensen vara att förkorta den genomsnittliga handläggningstiden för att bevilja och betala ut stöden och på så vis locka fler till att medverka i dessa forskningsprogram. Det är livsviktigt att vi kastar av oss denna administrativa tvångströja som hindrar dessa program från att fungera effektivt.

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. – (EN) EU:s forsknings- och innovationsprogram ökar och allt fler ansöker om finansiering. Därför är det viktigt att de som ansöker om stöd inte hindras av processen, och arbetet med att förenkla programmet är således varmt välkommet.

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för betänkandet på grund av tre faktorer. Den första är kopplingen till det jag ägnat mig åt tidigare. Jag har nämnt medborgarnas särskilda uppmärksammande av forskning om tidig upptäckt och förebyggande av cancer. Det har blivit uppenbart att forskning spelar en avgörande roll när det gäller att förbättra människors liv, förutsatt dock att det finns ett tydligt samband. Därför anser jag att det här betänkandet som syftar till att förenkla beviljandet av stöd till forskning, utveckling och innovation via det sjunde ramprogrammet förtjänar att stöttas. Den andra faktorn har att göra med att små och medelstora företag är mycket betydelsefulla för den ekonomiska utvecklingen och för EU:s globala konkurrenskraft framöver. Det som fick mig att välkomna det här betänkandet och rösta för det är dess åtgärder för att ge tillgång till information och underlätta små och medelstora företags medverkan genom förslagen om ”en gemensam kundtjänst” och pilotprojektet för öppen åtkomst samt inledandet av informationskampanjer. Sist men inte minst ställer jag mig bakom förslagen om det åttonde ramprogrammet, som måste bli mer öppet, flexibelt och lättillgängligt. De förslag som ges i betänkandet när det gäller att förenkla, förklara och få tillgång till resultaten är lämpliga.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Det är nödvändigt att göra ramprogrammen för forskning mer lättillgängliga för att öka eventuella intressenters motivation att skaffa sig tillgång till dem och säkerställa att inte viktiga EU-medel slösas bort. Vi får inte glömma bort att forskning på ett avgörande sätt bidrar till ekonomisk tillväxt, skapande av jobb och till hållbar och miljövänlig energi. Därför är det dags att samordna nationell, regional och europeisk forskningspolitik, så att det inte finns några stora hinder för att uppnå kostnadseffektiva lösningar. Mot den bakgrunden måste vi gå in för att uppnå förenklingar och harmonisering av regler och förfaranden, men förenkling är inte ett mål i sig utan snarare ett sätt att se till att EU:s forskningsfinansiering blir tilltalande och tillgänglig.

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. – (FR) Forskare, forskningsinstitut, universitet och företag känner en allt större misströstan inför ramprogrammen för forskning på grund av komplexiteten i EU:s upphandlingsförfarande. Europa 2020-strategin syftar dock till att förbättra ramvillkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation och säkerställa att uppfinningsrika idéer kan resultera i nya varor och tjänster som skapar tillväxt och jobb. Därför är det önskvärt att förenkla genomförandet av ramprogrammen för forskning så att vi kan förbättra effektiviteten och skapa förutsättningar för en högkvalitativ forskning. Vi är tvungna att vidta dessa åtgärder såväl för att förbli attraktiva och kunna locka till oss och behålla de bästa forskarna i Europa som för att bibehålla vår konkurrenskraft i den globala ekonomin. Jag välkomnar förslaget till betänkande som eftersträvar en balans mellan förtroende och kontroll, mellan risktagande och riskförebyggande och ett säkerställande av sund finansiell förvaltning.

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (LV) Jag håller med om att vi måste förenkla regler och förfaranden inom dessa program, men på ett villkor: att resultaten kommer att vara tillgängliga utan kostnad för alla EU-länder. Annars kommer det att bli så här: Ett EU-land genomför ett forskningsprojekt med hjälp av medel från EU:s strukturfonder och alltså med gemensamma EU-resurser, men när resultatet väl har uppnåtts i form av en ny produkt eller teknik säljer landet dessa till de andra medlemsstaterna. Detta är oacceptabelt. Alla som bidrar med finansiering måste kostnadsfritt kunna få tillgång till resultatet av den forskning som ju faktiskt genomförts med gemensamma EU-medel.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Under den ekonomiska kris som uppstod till följd av finanskrisen omplacerades 4–5 miljarder euro i EU:s budget till energiprojekt från andra stödfonder som fortfarande hade medel tillgängliga för att bidra till den ekonomiska återhämtningen. Liksom kommissionen förklarade i sin presentation av energistrategin för 2020 krävs en investering på en biljon euro för att utveckla det föråldrade elnätet i Europa de närmaste åren. Man kan räkna med att konsumenterna, snarare än energisektorn, kommer att få betala för detta. En viktig faktor i detta avseende kommer att vara energiforskning, förutsatt att den inriktas på en teknik som verkligen är mer kostnadseffektiv. Vi måste sluta upp med att fokusera på kärnkraft som utgör en risk för miljökatastrofer och som dessutom inte på något sätt är kostnadseffektiv när man räknar med kostnaden för slutförvaring, som fortfarande är ett olöst problem. Vi måste rikta uppmärksamheten på grön teknik. Jag har röstat för betänkandet.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Betänkandet syftar till att förenkla förfaranden och minska kostnader. Det kommer också att stimulera ett ökat deltagande i den privata sektorn. Därför har jag röstat för betänkandet.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Vi lever i en global ekonomi där konkurrensen inte längre utgörs av lokala, nationella eller europeiska företag. Våra företag, forskare, vetenskapsmän och universitet befinner sig alla i en situation där de måste konkurrera på global nivå med marknader som har oerhört mycket medel till sitt förfogande och som ofta har mycket lägre kostnader än vi. Därför måste vi investera mer i innovation och forskning och mindre i manuellt arbete som till stor del är okvalificerat, eftersom våra kostnader aldrig kommer att kunna konkurrera med de i de nya ekonomiska maktsfärerna. Vi måste skapa nya, högre tjänster, främja hållbar rörlighet, förbättra utbildningen och de tekniska kunskaperna och samordna dessa med behoven på arbetsmarknaden. Jag hoppas att nästa ramprogram ställer alla nödvändiga medel till förfogande för att se till att Europeiska unionen är en förebild på detta område, alltid ligger i framkant och kan locka till sig resurser och mänskligt kapital. Det är detta som är vår utmaning de närmaste åren.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftig. – (PT) Det är med entusiasm som jag välkomnar antagandet av detta betänkande. Eftersom det handlar om att främja forskning och innovation, vilka utgör drivkrafter för Europeiska unionens nuvarande och framtida tillväxt, ger det uttryck för den gemensamma uppfattningen bland de människor som påverkas mest av det: nödvändigheten att förenkla och övervaka projekts finansiella och administrativa aspekter och samtidigt stärka den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Vederbörlig hänsyn måste tas till detta betänkande från Europaparlamentet vid den nödvändiga förenklingen av de sjunde och åttonde ramprogrammen för forskning, teknisk utveckling och demonstration och alla de program som Europeiska kommissionen har främjat inom området för vetenskap och forskning.

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. – (IT) Jag välkomnar de förenklingsåtgärder som kommissionen redan har vidtagit i och med genomförandet av det sjunde ramprogrammet. Vidare stödjer jag kommissionen i dess ansträngningar att ytterligare förenkla och förtydliga reglerna för att minska utrymmet för olika tolkningar, minska risken för fel och därmed reducera kostnaderna för kontrollerna. De nuvarande reglerna behöver förenklas och förtydligas. Jag beklagar det extremt ökande antalet forskningsorganisationer, samarbetsmodeller och förvaltningsmekanismer och de svårigheter som följer därav, vilket skapar insynsrelaterade problem för budgetmyndigheten och olikartad behandling av stödmottagare.

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig – (RO) Vetenskap, utbildning och innovation är viktiga faktorer för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. För att kunna utveckla nya produkter och tjänster måste EU investera i innovation. Forskning och innovation är centrala inslag i EU 2020-strategin. Det är dock särskilt svårt för mindre organisationer – små och medelstora företag, nystartade högteknologiska företag och mindre institut, universitet och forskningscentrum – att klara av den komplicerade processen när det gäller att få tillgång till de medel som är öronmärkta för denna sektor. Det vetenskapliga samfundet efterlyser en snabb harmonisering av regler och förfaranden och en allmän förenkling av kraven på ekonomisk redovisning. Nyligen undertecknade 13 000 forskare en framställning med krav på ytterligare förenkling av och förtroende för EU:s forskningsfinansiering. Det är definitivt nödvändigt att förenkla mekanismerna i ramprogrammen för forskning, teknisk utveckling och demonstration, FP7 och FP8, samt i alla Europeiska kommissionens program för vetenskap och innovation.

Jag anser att det behövs mycket mer forskning för att bedöma miljö- och klimatpolitikens effekter på sysselsättningen, och jag uppmanar kommissionen att prioritera detta inom det åttonde ramprogrammet.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag vill börja med att betona det utmärkta arbete som min kollega, Maria da Graça Carvalho, har gjort med detta betänkande. Vidare vill jag ta tillfället i akt och offentligt gratulera henne till detta. Med tanke på forskarnas viktiga roll för den ekonomiska utvecklingen och skapandet av arbetstillfällen är det viktigt att till varje pris undvika alltför mycket byråkrati och otillbörliga förseningar, vilket hindrar det vetenskapliga samfundet från att delta. Jag välkomnar därför de förenklingsförslag som har lagts fram för att se till att EU:s forskningsfinansiering blir tilltalande och tillgänglig.

  Teresa Riera Madurell (S&D), skriftlig. – (ES) Sedan 1984 har de successiva ramprogrammen för forskning och teknisk utveckling utvecklats på ett betydande sätt och samtidigt växt såväl budget- som områdesmässigt, vilket verkligen är något positivt. Detta har dock också skett till priset av så pass besvärliga deltaganderegler att samarbetet med våra bästa forskare verkligen är hotat. Utöver slutsatserna från det förenklingsseminarium som det spanska ordförandeskapet anordnade i februari behandlar betänkandet kraven från det vetenskapliga samfundet på ett uttömmande och exemplariskt sätt. Därför har jag röstat för ett betänkande som befäster en rad principer och handlingslinjer, till exempel att skapa en stark koppling mellan denna fråga och den framtida budgetplanen efter 2013, den treåriga översynen av budgetförordningen och tillämpningen av en forskningsspecifik godtagbar risk för fel, som alla kommer att vara mycket viktiga för att utarbeta det åttonde ramprogrammet. Det finns dock också en rad mindre betydande förenklingsåtgärder som vi kan införa i det nuvarande ramprogrammet genom god praxis som inte bara kommer att underlätta deltagandet av de nuvarande stödmottagarna utan som jag är övertygad om också kommer att stärka detta deltagande.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Vi i De gröna/Europeiska fria alliansen gav vårt stöd till betänkandet främst eftersom det inbegriper några av våra huvudfrågor, till exempel det civila samhällets organisationer. Se Buzeks betänkande om det sjunde ramprogrammet, ändringsförslag 278 (bilaga I, avdelning IV – Kapacitet – Forskning till förmån för små och medelstora företag – Verksamheter – stycke 1, strecksats 2a (ny)): hjälpa det civila samhällets organisationer eller nätverk av det civila samhällets organisationer att dra nytta av forskning från forskningsinstitutioner; öppna standarder: minska tidsförlusten för forskare i byråkratiska processer; förenkling är viktigt för alla små aktörer, inklusive små och medelstora företag, men man får inte glömma det civila samhällets organisationer; öppen vetenskap och fria digitala arkiv (hänvisning till Berlindeklarationen); eftersträva komplementaritet mellan ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, internationellt samarbete med utvecklingsländer kan kräva särskilda regler.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Jag välkomnar betänkandet eftersom det, i förhoppning om ekonomisk tillväxt, syftar till att stödja forskningssektorn genom att förenkla förfarandena för genomförandet av EU-program. Det är viktigt att optimera skedena när det gäller programtillgången, i linje med principerna om öppenhet, enkelhet, konsekvens och rättssäkerhet, för att underlätta saker och ting för små och medelstora företag, universitet, forskningsinstitut och lokala myndigheter. Upprättandet av ett webbaserat system för forskningsdeltagare kommer att innebära att de snabbt kan få tillgång till programinformation och att samordningen med tredjeländer genom utbyte av bästa praxis förbättras.

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig. – (PL) Jag gav mitt stöd till betänkandet om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning. Den privata sektorns deltagande i ramprogrammen kommer inte att öka om de administrativa rutinerna för upphandlings- och genomförandeförfarandena inte förenklas. Med tanke på det viktigaste bedömningskriteriet – samarbetet mellan industrin och det vetenskapliga samfundet – är chanserna mycket små att de projekt som inte inbegriper deltagande av partner från sektorn för små och medelstora företag kommer att inledas.

Det vanligaste återkommande problemet är dessutom valet av utländska projektpartner. Kommissionen måste hjälpa till mer i detta avseende. Det största hindret för att bygga upp en innovativ ekonomi är att människor antingen inte vet att det sjunde ramprogrammet finns eller är rädda för det. De komplicerade förfarandena får många institutioner att främst koncentrera sig på att erhålla stöd från strukturfonder. Det är inte så tillfredsställande vad polska sammanslutningar hittills har åstadkommit (enligt den utvärdering som gjordes av den polska nationella kontaktpunkten utifrån uppgifter från Europeiska kommissionen). Framgångstakten när det gäller polska sammanslutningars deltagande är 18,56 procent medan den är 13,72 procent när det gäller beviljade bidrag, vilket ska jämföras med den genomsnittliga framgångstakten i EU som är på 22,28 respektive 20,56 procent. Detta innebär en enorm förlust för polsk vetenskap, som har en enorm forskningspotential liksom utmärkta forskare. Man borde utnyttja den möjlighet som ges inom FP7 på ett bättre sätt. Ett förenklat genomförande av FP7 kommer att bidra till en ökad innovation och konkurrenskraft inom EU:s ekonomi på den globala ekonomiska arenan.

  Salvatore Tatarella (PPE), skriftlig. – (IT) I dag röstar vi om ett viktigt dokument om förenklade förfaranden för tillgång till ramprogram för forskning och innovation. Vi måste förenkla och harmonisera den rättsliga ramen för europeiska forskningsprogram. Vetenskap, utbildning och innovation är faktiskt grundförutsättningar för ekonomisk återhämtning och skapande av nya arbetstillfällen. Vi måste investera i forskning och innovation om vi vill fokusera på nya produkter och tjänster för att göra EU mer konkurrenskraftigt och samtidigt förbättra EU-medborgarnas livskvalitet. De senaste åren har EU:s forsknings- och innovationsprogram blivit mycket mer omfattande. Detta har även medfört fler regler och administrativa förfaranden som i sin tur har gjort det svårare att delta i EU-upphandlingar. Genom detta dokument uppmanar vi Europeiska kommissionen att undanröja dessa hinder och omedelbart börja förenkla reglerna om tillgång till forskningsfinansiering. Jag röstade för resolutionen i hopp om en större förfarandemässig enhetlighet för att möjliggöra en enklare och mer öppen åtkomst till EU-finansiering som till största del ofta förblir outnyttjad, delvis på grund av förfarandemässiga svårigheter.

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. – (LT) Mina damer och herrar! Innovation är en omöjlighet utan forskningskompetens. Innovation förenat med spetsvetenskap och spetsutbildning utgör en av drivkrafterna för skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. EU måste investera i innovation för att kunna utveckla nya produkter och tjänster. Liksom föredraganden konstaterar är det därför viktigt att vi hjälper till att förenkla mekanismerna i ramprogrammen för forskning. Man skulle ha samordnat regler och förfaranden samt förenklat finansieringen och administrationen av forskningen för länge sedan. För de flesta mindre organisationer (nystartade högteknologiska företag eller universitet och forskningscentrum) är det svårt att hantera de nuvarande besvärliga reglerna. Enligt detta års European Innovation Scoreboard, som jämför innovationsresultaten i alla EU-medlemsstater, ligger Litauen under genomsnittet i EU-27. Landet har dock gjort stora framsteg och har en mycket stor potential – Litauen har en av de snabbaste Internet-anslutningarna och en av de bästa mobiltäckningarna i världen. Därför är det mycket viktigt att fortsätta investera i teknisk utveckling och förbättra genomförandet av digitala agendor på medlemsstats- och EU-nivå. Detta kommer att göra EU mer konkurrenskraftigt och förbättra livskvaliteten.

  Hermann Winkler (PPE), skriftlig. – (DE) Jag vill gratulera föredraganden till det mångfacetterade och mycket lyckade betänkandet. Hon lyfter fram ett antal områden som behöver förbättras när det gäller förenklingen av de administrativa förfarandena. Det var med glädje som jag röstade för betänkandet. Jag vill göra en kort kommentar om något som jag ofta får höra om från små och medelstora företag i det område som jag representerar, nämligen språkproblemet. Många företag som har rätt att ansöka om EU-bidrag och vars idéer kommer att ge ett mervärde inom EU har inte de språkkunskaper som krävs för att ansöka på engelska. Det sjunde ramprogrammets riktlinjer anger under rubriken ”Tips för en lyckad ansökan” att ansökningar alltid bör lämnas in på engelska även om det är tillåtet att lämna in dem på något av de andra officiella EU-språken. Detta innebär att ett projekt där ansökan inte är på engelska inte har en chans, även om till exempel gruppen i fråga inte har engelska som gemensamt arbetsspråk. För att minska det administrativa arbetet för de företag som dessa stödprogram är avsedda för, bör kommissionen ändra på hur experterna bedömer programansökningarna, så att programansökningarna åtminstone i inledningsskedet kan göras på något av kommissionens tre arbetsspråk.

  Anna Záborská (PPE), skriftlig. – (SK) Jag röstade för betänkandet, eftersom vi inte får låta våra bästa resurser digna under en oacceptabel administrativ börda om vi vill att vårt stöd till forskningen i EU ska vara verkningsfullt. Resolutionstexten och debatten om denna har dock återigen bekräftat min åsikt att statliga medel bör användas för att säkra grundläggande allmännyttiga tjänster, medan annan verksamhet, inklusive forskning och företagsverksamhet, bör finansieras av privata medel. Parlamentet bör bara ha två uppgiftsområden. Det första är upprättandet av en grundläggande rättslig ram för att underlätta denna typ av verksamhet. Om vi i dag ställer krav i resolutionen på förenklade mekanismer och instrument i det nuvarande statliga bidragssystemet, kommer vi till rätta med konsekvenserna av problemet och inte orsaken till detta. Det är nämligen de statliga bidragen som är problemet. Det andra uppgiftsområdet är respekten för EU-medlemsstaternas rättigheter. Om vissa medlemsstater förbjuder användningen av människoembryon för forskningsändamål bör inte sådan forskning finansieras av gemensamma EU-medel. Det är som att ta pengar från en hängiven ickerökare och använda dem för att subventionera tobaksodling. Jag är för ett förenklat forskningsstöd. Enligt min mening bör vi sträva efter att skapa gynnsamma förutsättningar för de som vill investera i ny teknik och innovation, snarare än diskutera stödberättigade kostnader och redovisningsrutiner.

Resolutionsförslag RC-B7-0605/2010

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för detta resolutionsförslag eftersom det råder oerhört svåra tider för djurhållningssektorn på grund av de stigande priserna på djurfoder. Vi är antagligen på väg mot en ny råvarububbla. Priserna på den internationella marknaden har redan stigit med över 16 procent i genomsnitt sedan juni månad. Aldrig förr har det gjorts så många förhandlingar på terminsmarknaderna eller handlat om så mycket pengar. Extremt låga räntor och för mycket pengar i jakten på bra affärer håller på att leda till en ökad handel och finansiell spekulation på terminsmarknaderna, utan någon som helst kontakt med realekonomin. Världens största spannmålsbörs, Chicago Mercantile Exchange, uppvisar slående siffror. Affärsrekord slås när det gäller köp av soja, majs och vete. Det praktiska resultatet är att dessa ökningar överförs till de verkliga marknadspriserna, även ett år då det finns mycket gott om spannmål. De ökande djurfoderpriserna orsakar fruktansvärd skada på den redan svåra situationen för våra boskapsuppfödare, som inte kommer att kunna föra vidare ökningarna i det som de säljer på grund av krisen och troligtvis inte kommer att kunna tillgodogöra sig dem.

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag röstade för detta betänkande. Europeiska producenter är ålagda de hårdaste regleringarna vad gäller livsmedelssäkerhet, livsmedelskvalitet, miljö, djurs hälsa och välbefinnande samt arbetsvillkor. Detta innebär avsevärt högre produktionskostnader för producenterna som därmed har en konkurrensmässig nackdel i förhållande till producenter i tredjeländer. Djurhållningssektorn i EU har allvarliga problem, till exempel de ökande kostnaderna för insatsvaror såsom bränsle och gödselmedel, de stora kostnaderna för att följa EU:s regleringar, den större konkurrensen från importer från tredjeländer och de låga priser som jordbrukarna får för sina köttprodukter. För att skydda de europeiska producenterna och denna viktiga sektor i ekonomin måste Europeiska kommissionen se till att den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 får tillräckligt stöd för att garantera driften för alla EU:s jordbrukare, inklusive producenter inom djurhållningssektorn, och att det finns förutsättningar för rättvis konkurrens.

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för denna resolution om krisen i djurhållningssektorn för jag anser att marknadsstyrningsmekanismerna inom djurhållningssektorn måste stärkas. Därför måste åtgärder inrättas för att begränsa effekterna av prisvolatilitet och spekulation. Jag anser att marknadsinstrumenten måste garantera en lämplig spannmålsförsörjning för djurfoderändamål. I detta avseende bör Europeiska kommissionen föreslå flexibla marknadsmekanismer som kan reagera snabbare. Enligt min uppfattning är det viktigt att Europeiska unionen har ett instrument för att bedöma marknadsutvecklingen i världen. Den nya utrikestjänsten kan bli ett mycket lämpligt instrument som kan hjälpa till att förutse strategiska förändringar i tredjeländer och sprida den europeiska jordbruksmodellen i hela världen. Avslutningsvis vill jag påpeka att en utvärdering måste göras av de ekonomiska konsekvenserna av att införa nya regleringar om djurs välbefinnande och att den nuvarande lagstiftningen bör genomföras fullt ut innan nya regleringar införs.

  Lara Comi (PPE), skriftlig. – (IT) Vi bör vara stolta över den marknadsekonomiska modell som har utvecklats i Europa under årtiondenas lopp. När det gäller primärsektorn har övergången från en ekonomi främst baserad på jordbruk och djurhållning till en som i huvudsak baseras på tjänster hanterats på ett korrekt sätt i många regioner. Hanteringen av denna övergång bygger på ett statligt ingripande för att säkerställa stabila inkomster för företag och undanta livsmedelspriser från konkurrenstrycket. En hälsosam och balanserad kost skulle kunna rädda många liv och leda till avsevärt minskade hälso- och sjukvårdsutgifter. Statistiken visar även att det finns nya problem. Jag syftar på säkerställandet av livsmedelsförsörjningen, något som allt annat ofrånkomligen har samband med, och kvaliteten och balansen när det gäller de livsmedel som kommer att finnas på marknaden de kommande åren. Jag måste nämna inkomsterna i de tusentals familjer som livnär sig på denna verksamhet med stöd från EU. Jag välkomnar det faktum att betänkandet tar upp de största problemen i djurhållningssektorn, och jag är säker på att det kommer att fortsätta ge tillfredsställande resultat för den allmänna hälsan och de europeiska konsumenterna.

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. – (RO) Utvecklingen de senaste åren på livsmedelsmarknaden har kännetecknats av en rad motsatsförhållanden. Ett av dessa är att, samtidigt som livsmedelspriserna i butikerna stiger, står jordbrukare, inklusive producenter inom EU:s djurhållningssektor, inför en inkomstrelaterad kris som hotar gårdarnas fortlevnad och försätter dem i fattigdom. Vi måste vara medvetna om att de höga kvalitetskrav som ställs på producenter inom djurhållningssektorn också medför kostnader. Om man inte håller uppsikt över konkurrensen från importer från tredjeländer där man inte ställer dessa höga krav – låt mig påminna er om fallet med det melaminförgiftade mjölkpulvret från Kina – kommer dessa kostnader att medföra en minskad produktion i EU på området i fråga. Otillräckliga gester görs till förmån för producenterna inom djurhållningssektorn. Kommissionens avsikt att frigöra en viss mängd foderspannmål är följaktligen bara ett första steg av de som krävs för att hjälpa sektorn. Följaktligen tror jag att rekommendationerna i resolutionen, om den antas av kommissionen och tillämpas, kommer att tillgodose de behov som producenterna inom djurhållningssektorn har. Därför röstade jag röstade för detta.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) Europeiska producenter har en konkurrensmässig nackdel jämfört med producenter från tredjeländer. Skälet till detta är att de har högre kostnader, främst på grund av att de är ålagda oerhört hårda krav vad gäller djurs hälsa och välbefinnande, livsmedelsäkerhet, miljöskydd och arbetsvillkor. Med tanke på detta anser jag att Europeiska kommissionen aktivt måste garantera en lämplig spannmålsförsörjning för djurfodersändamål.

  Luigi Ciriaco De Mita (PPE), skriftlig. – (IT) Landsbygdsutvecklingen är på grund av dess mål och omfattning mycket viktigt för att vi ska hålla våra regioner levande. Sett i detta sammanhang är djurhållningssektorn en av de viktigaste sektorerna för våra samhällen. Utöver de livsmedelsrelaterade och ekonomiska aspekterna (som dock är viktiga och där produktkvaliteten garanteras genom miljömässigt hållbar teknik) upptas, skyddas och utvecklas landsbygdsområden främst till följd av djurhållning. Det är därför som EU – även genom den gemensamma jordbrukspolitiken särskilt i reformen för perioden 2013 – och varje medlemsstat bör främja landsbygdens fortlevnad. Detta bör ske inte bara genom att ta fram innovativ teknik för djurhållning samt ekonomiskt och miljömässigt hållbar förvaltning, utan även genom att stärka jordbrukarnas mer omfattande roll som beskyddare av miljö och mark och skydda dem från krisen på marknaden genom att minska produktionskostnaderna, skapa ett mervärde för produkterna och organisera marknaden på ett bättre sätt. Enligt min mening går det betänkande om krisen i EU:s djurhållningssektor som vi har röstat om i denna riktning.

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. – (FR) Marknaderna bör styras av de verkliga lagren och behoven och inte av spekulation. Det är budskapet som Europaparlamentet ger till Europeiska kommissionen genom antagandet av resolutionen om krisen i Europeiska unionens djurhållningssektor. Parlamentet anser att man vid nästa reform av den gemensamma jordbrukspolitiken måste ta hänsyn till frågan om jordbrukares inkomster, som påverkas allt mer av råvaruspekulationen och återförsäljare som utnyttjar sin dominerande ställning. Utöver parlamentets punktinsats som svar på de kraftigt ökande spannmålspriserna vilket utlöste krisen i djurhållningssektorn, vill parlamentet lyfta frågan om den plats som Europeiska unionen vill att det europeiska jordbruket ska ha på den globala marknaden, nämligen produkter med hårda krav på våra handelspartner för att skapa en rättvis konkurrens.

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. – (PT) Liksom jag flera gånger har varnat för skulle EU:s överdrivna krav snabbt kunna förvärra konkurrensen i vissa sektorer, däribland djurhållningssektorn. En sak som jag sent ska glömma var när en brittisk jordbrukare talade i denna kammare om de problem som han fick när köttet från hans djur inte var konkurrenskraftigt på marknaden på grund av de krav som lagstiftningen ålade honom. Detta är risken och något som anges tydligt i detta förslag. Det är också tydligt att krisen i sektorn skulle kunna medföra en avsevärt minskad köttproduktion i hela EU, vilket skulle leda till att små och medelstora producenter skulle försvinna men också till en kris i marknadsförsörjningen, högre priser och ett större importberoende. Jag får inte glömma mjölkproduktionen, som är en viktig fråga för Portugal, så jag vill påminna er om att jordbrukarna riktade allvarlig kritik mot och motsatte sig bestämt och enträget den politik som före detta kommissionsledamot Fischer-Boel förde beträffande mjölkkvoter. Av just denna anledning kräver jag återigen att kommissionen ser över denna fråga.

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) I den resolution som har lagts fram för omröstning inses den allvarliga krisen i djurhållningssektorn, vilken har förvärrats av de höjda spannmålspriserna, och uppmanas kommissionen att föreslå potentiella stödåtgärder för sektorn. Resolutionen uppmanar även kommissionen och rådet att se till att den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 får tillräckligt stöd för att garantera driften för alla EU:s jordbrukare. Genom att försvara de riktlinjer som orsakade de nuvarande problemen inom sektorn, särskilt inom små och medelstora företag, visar den sig vara ytterst motsägelsefull och till och med strida mot producenternas intressen. Resolutionen förordar än en gång konkurrens och en fri marknad för jordbruket och livsmedelsproduktionen. Den varnar också för den spekulation i livsmedel som har pågått, men kräver endast att överdriven spekulation ska bekämpas. Följaktligen tillåter man spekulation i livsmedel, förutsatt att den inte är överdriven. Vi, för vår del, har sagt det förut och vi säger det igen: Vi måste sätta stopp för ett system där man betraktar livsmedel som vilken råvara som helst och tillåter spekulation i livsmedel. Detta leder nämligen till farliga situationer med livsmedelsberoende och prisvolatilitet, liksom har varit fallet.

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig. – (IT) Krisen i djurhållningssektorn har särskilt påverkats av de höjda spannmålspriserna (framför allt i Italien och Spanien eftersom det är vanligast med betesdjur i länder som Storbritannien) och den efterföljande höjningen av produktionskostnaderna. Den negativa utvecklingen i sektorn beror även delvis på den volym som importeras från tredjeländer. Problemen i sektorn kan äventyra livsmedelssäkerheten i EU och köttförsörjningen till medborgarna. Jag instämmer därför i vad som sägs i detta gemensamma resolutionsförslag, som jag kommer att rösta för. I synnerhet anser jag att vi måste införa marknadsstyrningsmekanismer och ägna större uppmärksamhet åt innehållet i de bilaterala avtal som vi har ingått med tredjeländer, som i det senaste fallet med Mercosur.

  Peter Jahr (PPE), skriftlig. – (DE) Många producenter inom djurhållningssektorn i Europeiska unionen befinner sig i en svår situation. Det främsta skälet till detta är en betydande höjning av spannmålspriserna och sedan av foderpriserna. Därför är det viktigt att vi vidtar åtgärder som kommer att hjälpa producenterna inom livsmedelssektorn att komma stärkta ur denna svåra tid. Utöver höjningen av foderpriset, finns det enligt min mening två särskilt viktiga aspekter. För det första måste de höga europeiska produkt- och säkerhetskrav som våra producenter inom djurhållningssektorn måste respektera gälla för importerade produkter som säljs i Europeiska unionen. På så sätt skulle man kunna se till att europeiska jordbrukare inte har en stor konkurrensmässig nackdel jämfört med producenter från tredjeländer och samtidigt garantera att alla de produkter som säljs i Europeiska unionen är av hög kvalitet. Den andra aspekten handlar om att göra jordbrukspolitiken enklare och öppnare. Onödiga regleringar tar mycket tid i anspråk och kostar mycket pengar. Därför är det viktigt att de slopas. Detta skulle verkligen göra livet lättare för alla jordbruk i Europeiska unionen. Resolutionsförslaget från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling innehåller många bra förslag av detta slag som kommer att leda till en varaktig förbättring av situationen för producenterna inom djurhållningssektorn. Jag förväntar mig att dessa förslag återspeglas i kommissionens framtida arbete.

  Karin Kadenbach (S&D), skriftlig. – (DE) Jag är besviken över att ändringsförslagen 1 och 2 antogs med majoritet i parlamentet. Trots de självförvållade störningarna i försörjningen får vi inte tillåta att vår jordbruksindustri kontamineras med genmodifierade organismer. Acceptansen av otillåtna genmodifierade organismer och införandet av ett gränsvärde ”för oavsiktliga förekomster av genmodifierade organismer som ännu inte har godkänts av EU” och som ännu inte har genomgått fullständig vetenskaplig utvärdering har lett till mängder av tillstånd av genmodifierade organismer i USA och framför allt i utvecklingsländerna. På grund av utvärderingskapaciteten i dessa länder medför detta en större risk för hälso- och miljöskador. Utomeuropeiska länder har nu ett större inflytande på tillståndsrutinerna inom EU, med resultatet att de hälso- och miljörelaterade säkerhetsnivåerna för tillåtna genmodifierade organismer nu sänks. Med avseende på det antagna ändringsförslag 3 anser jag dessutom inte att man bör se över det nuvarande förbudet mot kött- och benmjöl från icke idisslande djur. Detta skulle öka den potentiella risk som genteknik inom jordbruket utgör men även den potentiella risken för ett nytt utbrott av bovin spongiform encefalopati (BSE). Jag anser dock att detta betänkande fyller en viktig övergripande funktion för att framhäva krisen i djurhållningssektorn i EU.

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. – (DE) Det är en mycket svår situation som råder i djurhållningssektorn och vissa delar av sektorn är olönsamma på grund av de höga produktionskostnaderna. Å ena sidan får jordbrukarna mindre betalt från konsumenterna, å andra sidan erfar de stora variationer i foderpriserna. Det är viktigt att vi förhindrar en allvarlig kris i djurhållningssektorn genom att omedelbart utnyttja de instrument som finns för att stabilisera marknaden. En annan faktor som påverkar de europeiska jordbrukarna är den växande konkurrensen från tredjeländer där produktionskostnaderna är lägre och den allt större tendensen i handelspolitiken att byta många livsmedelsimporter mot tjänster, utan att åtminstone ställa samma produktionskrav. Jag stödjer den resolution som kräver särskilda åtgärder för djurhållningssektorn. Jag vill tacka Esther Herranz García för detta initiativ. Mot bakgrund av den svåra situationen på marknaden och den diskussion som har inletts om EU:s framtida jordbrukspolitik, måste parlamentet göra ett tydligt åtagande om att ge alla delar av jordbrukssektorn den säkerhet som krävs för att producenterna ska kunna planera för framtiden.

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Europeiska jordbrukare har befunnit sig i en allvarlig kris en tid nu. Jag röstade för resolutionen just för att vi ska kunna påbörja en utveckling som inom kort kommer att leda till en återstabilisering av inkomsterna för de människor som har gjort djurhållning till sina livsverk. Det är bara de som tror på vad de gör som står ut med sådana dåliga villkor som nu råder och som ofta lever under svåra förhållanden och måste köpa sina produktionsmedel till en mycket hög kostnad. Låt mig i detta sammanhang uttrycka mitt djupt kända deltagande för alla jordbrukare i de italienska områden som har drabbats av den senaste tidens översvämningar, i hopp om att den resolution som vi har röstat om i dag också kan bidra till att de återfår ett liv och en sysselsättning som är tillfredsställande.

  Astrid Lulling (PPE), skriftlig. – (DE) Den europeiska djurhållningsindustrin genomgår nu en betydande kris, för de skenande produktionskostnaderna håller på att föra de europeiska producenterna allt närmare ruinens brant.

De mycket höga produktionskostnaderna har direkt samband med höga foderpriser och vårt beroende av tredjeländer när det gäller spannmål och proteingrödor.

Jag förväntar mig att kommissionen tar med effektiva marknadsinstrument och nödvändig finansiering i sitt framåtblickande lagstiftningsförslag om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken för att se till att foder- och spannmålsmarknaden förblir stabil och garantera producenter inom djurhållningssektorn den säkerhet som krävs för att de ska kunna planera för framtiden.

Vi behöver också en proteinplan för EU som ska främja odlandet av protein- och baljväxter och minska mejerisektorns beroende när det gäller denna strategiska fodertyp.

Vidare måste vi förstärka åtgärderna till stöd för djurhållningssektorn i missgynnade områden, inklusive Luxemburg.

Kommissionen bör inta en försiktig hållning i sina förslag på mjölkproduktionsområdet, för 70 procent av allt rött kött som produceras i EU kommer från mjölkkor.

EU ställer de hårdaste kraven i världen i fråga om hygien och djurs välbefinnande. Därför anser jag att vi måste ställa samma krav på importerade livsmedel för att minska våra producenters konkurrensnackdel till följd av orättvis konkurrens.

  Véronique Mathieu (PPE), skriftlig. – (FR) Djurhållningssektorn får utstå konsekvenserna av de hårda krav som våra institutioner ställer. Kraven är de hårdaste i världen när det gäller livsmedelssäkerhet, livsmedelskvalitet, miljö samt djurs hälsa och välbefinnande. Dessvärre ger krisen i denna sektor nu en negativ effekt som innebär en betydande inkomstförlust för producenterna, vilken vi inte kan vara likgiltiga för. Det allra minsta som vi bör lova är att importreglerna ska gälla för alla, och producenterna har all rätt att förvänta sig detta. När livsmedelsäkerhet förr eller senare har blivit en fråga av global vikt måste EU vidta åtgärder för att upprätthålla bärkraften inom djurhållningssektorn när den hotas. Detta är en nödvändig investering i framtiden. Därför måste den ekonomiska effekten av de krav som ställs, nämligen lagstiftningen om djurs välbefinnande, bedömas och tas med i den långsiktiga planeringen av jordbrukssektorns och i synnerhet djurhållningssektorns framtid.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstar för denna resolution eftersom de stigande kostnaderna för produktionsfaktorerna och de kostnader som det innebär att respektera EU:s krav nu gör det omöjligt att få lönsamhet i den europeiska djurhållningen. De priser som vissa jordbrukare får för köttbaserade basprodukter täcker inte produktionskostnaderna. EU:s jordbrukssektor offras för att EU ska kunna exportera andra slags produkter till dessa länder från en rad olika ekonomiska sektorer men främst från djurhållningssektorn. Denna resolution förespråkar åtgärder som skulle kunna bidra till att bekämpa krisen i denna sektor, som skadas av spekulation på råvarumarknaden liksom av det faktum att man slaviskt följer EU-lagstiftningen.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Krisen i djurhållningssektorn är inte bara resultatet av stigande produktionskostnader. Det moderna samhället kräver hälsosamma livsmedel och ställer höga krav på hygien och djurs välbefinnande, vilket man kan se i småskaliga jordbruksföretag och ekologiska jordbruk. Kraven orsakar stigande produktionskostnader och konsumenterna väljer då billigare produkter. Samtidigt som våra inhemska jordbrukare åläggs hårda krav är det svårt att kontrollera de som ställs för billiga jordbruksprodukter. Därför behöver vi rättvisa priser och en förändring i jordbruksbidragssystemet. Vi måste sluta stödja multinationella jordbruksföretag och storskaliga fritidsbönder som Queen och i stället stödja små jordbrukare som bara kan överleva genom att driva sina jordbruk på deltidsbasis vid sidan av ett annat jobb. Betänkandet behandlar inte detta problem tillräckligt ingående och därför har jag avstått från att rösta.

  Mariya Nedelcheva (PPE), skriftlig. – (BG) Det var med glädje som jag i dag röstade för resolutionen om krisen i EU:s djurhållningssektor. Den kräver att centrala åtgärder ska vidtas till stöd för djurhållningssektorn i Europeiska unionen genom att fokusera på volatiliteten i foderpriserna och vidta åtgärder så att produkter som importeras till EU uppfyller samma krav som europeiska varor.

Situationen i djurhållningssektorn innebär problem i hela EU. Djurhållningssektorn står inför alla tänkbara utmaningar: stigande foderpriser, marknadsspekulation, stigande energipriser och växande utgifter i samband med efterlevnaden av EU:s krav. Alla dessa faktorer har gjort produktionen i EU dyrare. Dessa svårigheter upplevs av precis alla producenter inom djurhållningssektorn i hela Europeiska unionen.

Utöver dessa svårigheter finns det dock andra problem för vissa nya medlemsstater, till exempel mitt land, det vill säga Bulgarien. I Bulgarien äger bara 10 procent av producenterna inom djurhållningssektorn sin mark vilket följaktligen innebär att det bara är dessa 10 procent som kan åtnjuta direktstöd. Denna situation förvärrar krisen i Bulgariens djurhållningssektor. Många bulgariska jordbrukare kommer att tvingas slakta sina djur eftersom de inte har pengar att köpa den mängd foder som behövs inför vintern.

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. – (IT) Jag röstade för den viktiga resolutionen om djurhållningssektorn i hopp om ett bättre öde för producenterna inom djurhållningssektorn och sektorn som helhet, vilken befinner sig i kris på grund av omfattande spekulation i stigande djurfoderpriser. Min röst för resolutionen syftar till att stödja alla de producenter inom djurhållningssektorn som hotas av konkurs. I avvaktan på att ändringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken ska antas uppmanar parlamentet Europeiska unionen i och med denna resolution att frigöra en liten mängd lagrat spannmål för djur för att sänka kostnaderna för jordbrukarna och samtidigt bekämpa den omfattande spekulationen och införa hårdare priskontroller för att skydda jordbruksmarknaden.

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Detta resolutionsförslag om krisen i Europeiska unionens djurhållningssektor utarbetades av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), och många av mina kolleger och jag personligen har arbetat med detta. Vi är oroade över att europeiska producenter i denna sektor utstår svåra umbäranden, och vi är fast beslutna att vidta åtgärder i hopp om att kunna hjälpa dem att klara av denna svåra tid. Jag röstade följaktligen för denna resolution, för den är ett tydligt rop om hjälp för denna sektor och jag är övertygad om att den insats som vi nu har inlett verkligen skulle kunna bidra till hållbarhet och utveckling inom sektorn.

Med utgångspunkt i denna resolution vill jag betona uppmaningen att ta hänsyn till europeiska arbetstagares intressen både i den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 och i bilaterala förhandlingar, särskilt med Mercosur. Av de åtgärder som förordas vill jag betona införandet av effektiva och flexibla mekanismer på köttmarknaden, bekämpningen av spannmålsspekulationen och upprättandet av ett säkerhetsnät i denna sektor, införandet av ett lämpligt skydd för jordbrukare i de mest missgynnade områdena och en stärkt ställning för producentorganisationer.

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för denna resolution för jag anser att det är en bra idé att uppmärksamma den kris som djurhållningssektorn nu befinner sig i och konsekvenserna av denna. Jag hoppas att man faktiskt kommer att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa hållbarhet och utveckling inom sektorn.

  Britta Reimers (ALDE), skriftlig. – (DE) Det resolutionsförslag om krisen i djurhållningssektorn som Europaparlamentet har antagit uppmanar till ett införande av nya marknadsstyrningsmekanismer inom djurhållningssektorn och säkerhetsnät i alla spannmålssektorer. Jag motsätter mig dessa marknadsinterventioner. Resolutionsförslaget inbegriper dock även viktiga liberala krav om pragmatiska gränsvärden för genmodifierade organismer i importerat foder och en översyn av förbudet mot kött- och benmjöl i foder. Jag röstade därför inte mot resolutionen utan avstod i stället i den slutliga omröstningen. För att garantera en foderförsörjning för EU:s djurhållningssektor måste vi lätta jordbrukarnas byråkratiska börda och skapa en ram för rättssäkerhet. Jordbruksindustrins marknadsinriktning kommer också att innebära att jordbrukare kan ta ansvar för sin egen verksamhet och att de inte behöver vänta på att politikerna ska göra konstanta skyddsingripanden. En jordbrukspolitik som endast baseras på enskilda intressen kommer att leda till ett kraftigt ökande antal undantag som inte kommer att kunna finansieras och som kommer att snedvrida marknaden. Detta kommer att göra jordbrukare till offer för ett byråkratiskt, statligt övervakningssystem. För att marknaden ska fungera effektivt behöver vi en tydligt fastställd ram för hela jordbruksindustrin och inte bara för vissa områden.

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. – (FR) Denna resolution om djurhållningssektorn är bara ännu en uppmaning från parlamentets sida om att hänsyn måste tas till de växande problem som våra europeiska jordbrukare möter. Jordbrukare som måste iaktta fler och fler regler om spårbarhet, hygien, djurs välbefinnande och respekt för miljön står nu med skenande produktionskostnader: bränsle, gödselmedel och framför allt spannmål utgör nu 60 procent av de totala kostnaderna. Vi uppmanar kommissionen och kommissionsledamot Cioloş att vidta fler åtgärder för att tygla volatiliteten och skapa ett säkerhetsnät. Våra producenter inom djurhållningssektorn måste stå emot det tryck som importer utgör och arbeta på en marknad med rättvis konkurrens. Eftersom ingen betalar för att arbeta vill vi helt enkelt göra så att de kan livnära sig på sitt yrke.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Vi i gruppen De gröna har deltagit i förhandlingarna om en gemensam resolution på detta område. Resultatet är inte överväldigande eftersom andra grupper har stått fast vid att de hårda kraven inom området för miljö och djurs välbefinnande är orsaken till den försämrade konkurrenskraften inom EU:s djurhållningssektor. De skulle inte heller gå med på att beakta de klimatförändringsfrågor som rör djurhållningssektorn. Resolutionen hänvisar dock till kraven i Bovés betänkande och uppmanar till åtgärder för att tygla spekulation och prisvolatilitet. Vidare framhålls det centrala kravet i Häuslings betänkande om en proteingrödeplan för att minska beroendet av import av proteingrödor (främst genmodifierad soja) och de särskilda behoven av nötköttsproduktion på betesmark.

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. – (IT) Just som grunderna till den nya gemensamma jordbrukspolitiken håller på att tas fram, i förhoppning om att hålla den europeiska jordbrukssektorn konkurrenskraftig gentemot tredjeländers jordbrukssektorer, som har de tydliga fördelarna med mer mark och uppskattningsvis lägre arbetskostnader, har ett nytt hot uppstått för våra producenter inom djurhållningssektorn. Hotet utgörs av kraftigt stigande djurfoderpriser till följd av de stigande spannmålspriserna. Kommissionen måste vidta åtgärder för sänkta spannmålspriser för att marknaden inte ska påverkas av den alltför kraftiga volatiliteten i dessa.

  Søren Bo Søndergaard (GUE/NGL), skriftlig. – (DA) Jag kan inte stödja resolutionsförslaget för jordbrukssektorn behöver inte mer stöd. Jordbruksstödet utgör redan nästan 40 procent av EU:s totala budget. Vidare riktas det inte någon som helst kritik i resolutionsförslaget mot den gemensamma jordbrukspolitiken, som verkligen måste bantas inför 2013 då beslut ska fattas om den nya långtidsbudgeten.

  Eva-Britt Svensson (GUE/NGL), skriftlig. − Jag har avstått i omröstningen om resolutionen. Det behövs inga ytterligare subventioner till jordbrukssektorn. Denna slukar mer än 40 procent av EUs totala budget. Resolutionen saknar kritisk insikt över GJP-systemets grunder, som med nödvändighet måste banta sin utgiftsandel inför 2013 års beslut om en ny långtidsbudget.

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig. – (FR) Jag hade ett öppet förhållningssätt under behandlingen av det första resolutionsförslaget om den nuvarande krisen för djurhållningssektorn i EU. Det fördömer i synnerhet bristen på öppenhet inom livsmedelskedjan vilket gör producenter och konsumenter till de svaga länkarna i denna, den allt för kraftiga volatilitet på marknaden som särskilt EU:s mejerisektor utsätts för och snedvridningen av konkurrensen mellan EU:s producenter och producenter i tredjeländer vilka är ålagda mindre hårda krav på livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet. Resolutionsförslaget betonar vidare behovet av en effektiv marknadsreglering och en gedigen budget för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. När allt kommer omkring fördömer jag dock antagandet av denna resolution och särskilt ändringsförslagen 1, 2 och 3 som öppnar för genmodifierad soja och majs från tredjeländer på europeiskt territorium och en återgång till kött- och benmjöl i foder för icke idisslande djur medan livsmedelssäkerheten inte kan garanteras. Därför har jag tagit mitt ansvar och röstat mot denna gemensamma resolution eftersom den strider mot försiktighetsprincipen, som vi alla borde rätta oss efter.

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. – (PT) Djurhållningssektorn i Europeiska unionen är allvarligt hotad, till stor del på grund av den senaste tidens stigande spannmålspriser. Den spekulation som kommer från spannmålssektorn har en oroande effekt på djurhållningssektorn. Vi erfar inte bara volatilitet på marknaden i samband med den ekonomiska krisen, utan det finns också ett allvarligt hot med störningar i alla delar av djurhållningssektorn vilket gör att vi omedelbart måste vidta en rad riktiga åtgärder som kan bekämpa den kris som vi genomgår för att undvika en negativ utveckling i framtiden. Det vore önskvärt att man, utöver de nödvändiga tekniska bestämmelserna om livsmedelssäkerhet och djurs välbefinnande, vidtog andra förbättrade åtgärder som kan förhindra att den nuvarande situationen förvärras. Till exempel skulle man kunna frigöra interventionslagrat spannmål för att minimera problemet med prisvolatilitet och förhindra att den svåra situation som vi har erfarit förvärras.

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. – (LT) Mina damer och herrar! Livsmedelssektorn är en av de viktigaste sektorerna för såväl Litauen som Europeiska unionen som helhet. Vi har redan sett vad som kan hända med energiförsörjningen och energipriserna när EU är importberoende. Detta får inte upprepas inom livsmedelssektorn. Djurhållningsföretagen har hotats allvarligt av den senaste tidens stigande spannmålspriser i EU liksom av ett extremt klimat och en överdriven spekulation. Detta innebär att vissa EU-sektorer, till exempel grisköttssektorn (som är en viktig del i det litauiska jordbruket), har drabbats av en motgång till följd av foderpriserna, som uppgår till 60 procent av de totala produktionskostnaderna. EU:s djurproduktionssystem är viktigt för att upprätthålla försörjningen. Litauen kan få allvarliga konsekvenser till följd av krisen i djurhållningssektorn. Jordbrukssektorn, som ger arbete åt cirka 8 procent av våra arbetstagare, är en viktig del i vår ekonomi. Produktionen av vete och andra spannmål är de viktigaste produktionsområdena. I EU-27 finns det över 130 miljoner djurenheter. Enligt EU:s statistik har antalet djur minskat med 25 procent sedan 1990. En ytterligare minskning av antalet djur i EU kan orsaka betydande produktionsändringar, vilket skulle störa livsmedelsförsörjningen i EU. Sådana variationer kan orsaka allvarliga störningar i djurhållningssektorn.

  Peter van Dalen (ECR), skriftlig. – (NL) Jag är emot att vi ska be kommissionen att se över förbudet mot foder som innehåller kött- och benmjöl från icke idisslande djur, vilket Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och Alliansen liberaler och demokrater för Europa vill att vi ska göra. Detta förbud måste finnas kvar av två skäl.

För det första infördes förbudet av en anledning, nämligen för att stoppa BSE-krisen. Vi vet att vi skulle ta en viss risk om vi hävde detta förbud. Jag vill inte det. Jag är mycket mer för livsmedelssäkerhet för konsumenterna, dvs. att inte ta risken när man inte vet hur stor den är och vad den skulle kunna innebära.

För det andra har vi sett de senaste åren att de virus som förekommer hos levande djur kan mutera snabbt. Om vi skulle häva förbudet mot foder med kött- och benmjöl från icke idisslande djur skulle vi riskera att virusmutationen stimuleras. Vi får inte göra det.