Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/0106(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0345/2010

Debatter :

PV 13/12/2010 - 16
CRE 13/12/2010 - 16

Omröstningar :

PV 14/12/2010 - 9.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0464

Debatter
Måndagen den 13 december 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

16. Avtal EU/Georgien om förenklat utfärdande av viseringar – Avtal EU/Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd – System för visumliberalisering i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien – Genomförande av avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är den gemensamma debatten om

– rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar (11324/2010 – C7-0391/2010 – 2010/0106(NLE)) (föredragande: Nathalie Griesbeck) (A7-0345/2010),

– rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Georgien om återtagande av personer utan uppehållstillstånd (15507/2010 – C7-0392/2010 – 2010/0108(NLE)) (föredragande: Nathalie Griesbeck) (A7-0346/2010),

– frågan för muntligt besvarande till kommissionen om genomförande av avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden av Kristiina Ojuland, för gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (O-0140/2010 – B7-0568/2010),

– frågan för muntligt besvarande till kommissionen om genomförande av avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden av Manfred Weber, Simon Busuttil, Elmar Brok, Alojz Peterle, för gruppen Europeiska folkpartiet (O-0172/2010 – B7-0656/2010),

– frågan för muntligt besvarande till kommissionen om farhågor beträffande tillämpningen av EU:s system för viseringsliberalisering i Serbien och i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, av Simon Busuttil, Manfred Weber, Anna Maria Corazza Bildt, Monika Hohlmeier, för gruppen Europeiska folkpartiet (O-0181/2010 – B7-0654/2010).

 
  
MPphoto
 

  Nathalie Griesbeck, föredragande.(FR) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det ska bli mig ett nöje att presentera dessa två betänkanden i kväll. Betänkanden om avtalen mellan EU och Georgien som jag ska presentera gemensamt. Det första gäller förenklade viseringsförfaranden och det andra gäller återtagande av personer utan uppehållstillstånd.

Som en påminnelse ger det första avtalet om skyldigheter i fråga om återtagande fullständig ömsesidighet som tillämpas för egna medborgare och tredjelandsmedborgare. Det etablerar metoder för återtagandet – begäran om återtagande, information, medföljande dokument, bevis, bevismedel, tidsfrister, förflyttningsmedel, transport, transit, etc. Det skiljer sig därmed från fallet med återtagandeavtalet mellan EU och Pakistan – som ni kanske minns – och som jag motsatte mig bestämt för några månader sedan. I det här fallet skulle jag vilja säga att jag är helt nöjd med detta avtal. Det är jag av den anledning att avtalet verkligen respekterar mänskliga rättigheter och för att det borde vara möjligt att garantera dess tillämpning, eftersom Georgien har skrivit under Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Dessa är två förutsättningar som enligt min mening är absolut nödvändiga för att ett sådant avtal ska kunna godkännas.

Det andra avtalet, som inriktas på att förenkla viseringsförfarandet, gör det möjligt för georgiska medborgare – i synnerhet personer som reser såsom studenter, journalister och så vidare – att lättare få viseringar för kortare vistelser vid resor till EU och därigenom avsevärt förenkla alla krav på dokument som ska lämnas in vid den här typen av ansökningar.

Jag vill även påminna er om att dessa två avtal uppenbarligen går hand i hand, eftersom man – mot bakgrund av den gemensamma ståndpunkten – i princip endast kan sluta ett avtal om att förenkla viseringsförfarandet om det finns ett återtagandeavtal.

Två viktiga frågor måste därför tas upp. Vi har här ett viktigt steg i stärkandet av relationerna mellan EU och Georgien, som under senare år har visat en klar önskan om närmare relationer med oss. Dessa avtal är ett första steg när det gäller privilegierade relationer, och de sänder en stark signal från unionen till Georgien.

Dessa avtal är förstås också av intresse på regional nivå. De kommer att bidra till de insatser EU har gjort för att också stärka samarbetet med andra länder i den södra Kaukasusregionen. Jag tror bestämt, liksom vi alla gör, att detta också är ett sätt att uppmuntra Georgien att genomföra alla de nödvändiga reformer som talmannen för bara några dagar sedan påminde oss om att vi behöver på områdena för frihet, säkerhet och rättvisa. Detta tillåter oss kanske att kämpa tillsammans ännu effektivare mot olaglig invandring och att för att kort sagt främja utvecklingen av demokrati.

Jag uppmanar er därför, mina damer och herrar, att godkänna dessa två avtal som har slutits med Georgien. Avslutningsvis skulle jag dock vilja påminna dig, fru kommissionsledamot, om att även om vi samarbetar mycket väl med varandra, så gav du för några månader sedan då vi diskuterade återtagandeavtalet med Pakistan en högtidlig förklaring om att du skulle åta dig att ta fram en utvärdering av de nuvarande återtagandeavtalen och även en regelbunden rapport till parlamentet om dessa avtal, både de som redan hade slutits och de som fortfarande förhandlades. Jag skulle vilja att du åter - högtidligt eller på annat sätt – bekräftar för parlamentet att vi därför inte hålls utanför, engageras för lite eller hålls dåligt informerade när det gäller inledningen av och framstegen för förhandlingar om avtal sedan du gav din förklaring. Jag anser att det är viktigt att vi går framåt tillsammans på ett effektivt sätt i enlighet med våra värden.

 
  
MPphoto
 

  Kristiina Ojuland, författare.(EN) Herr talman! Jag måste säga att jag är mycket glad över att den här debatten om avtalet med viseringsundantag mellan EU och Ryssland äger rum i dag i parlamentet. Den här frågan har funnits på vår gemensamma politiska dagordning mellan EU och Ryska federationen så länge nu.

Jag välkomnar alla politiska framsteg som gjordes i det här avseendet på toppmötet i förra veckan. Men jag förblir vaksam över hur det har genomförts i praktiken.

När det gäller frågan till kommissionen om genomförande av avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden som jag lade fram för ALDE-gruppen, ville jag veta vilka framsteg som har gjorts hittills och om vi för närvarande kan förvänta oss ett genombrott i hanteringen av de formella frågorna, såsom kravet för EU-medborgare att registrera sig hos myndigheterna inom tre dagar om de är inhysta i en privatbostad i Ryssland.

Jag stöder till fullo det åsyftade avtalet för viseringsundantag som en åtgärd för att göra det möjligt för ryska medborgare att resa till EU med så få formaliteter som möjligt, men jag förväntar mig att Ryssland tillämpar samma inställning för medborgare från EU.

En annan farhåga som vi måste ta upp är säkerheten vid Ryska federationens yttre gränser, och då ska vi i synnerhet komma ihåg de olagliga invandringsströmmarna söderifrån och från andra områden. Den ryska sidan bör säkra full kontroll över sina gränser, liksom EU måste genomföra genomgripande gränskontroller. Det framtida avtalet för viseringsundantag måste utesluta ytterligare hot mot EU.

Fru kommissionsledamot, jag ser väldigt mycket fram emot ditt svar.

 
  
MPphoto
 

  Manfred Weber, författare.(DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) skulle också vilja utnyttja dagens debatt till att ta en generell titt på EU:s viseringspolitik.

För det första är det viktigt att betona, och att vi blir medvetna om, viseringspolitikens stora värde för EU. Eftersom vi är ett gemensamt Europa, ett gemensamt område för människor, kan vi skapa en gemensam viseringspolitik. Vår viseringspolitik är därför också ett tecken på den europeiska enigheten – ett mycket framgångsrikt tecken på den europeiska enigheten - något som är viktigt att påpeka, i synnerhet i kristider.

För det andra kräver vi tydliga spelregler när det handlar om förenklat viseringsförfarande. De tekniska standarder som ska upprätthållas – vid yttre gränser och vid utfärdande av pass och legitimationshandlingar – har angetts tydligt. Vi kan inte göra några politiska eftergifter när det handlar om att vidmakthålla dessa standarder. 2010 konstaterade vi att det på Balkan inledningsvis fanns en betoning av tekniska standarder, men politiska argument fördes sedan fram med ökad kraft. När det gäller förenklat viseringsförfarande kan vi dock inte stanna vid ett land, utan måste se området som en helhet. Ja, det är alltid svårt för oss att bedöma saker i ett individuellt fall. Men det centrala i frågan är att de tekniska standarderna måste upprätthållas – kriterierna måste finnas kvar. Jag stöder därför också vår kommissionsledamot när hon säger att dessa standarder som vi kräver även måste genomföras i verkligheten. Det är en viktig uppgift för kommissionen, för det är bara då som vår viseringspolitik kan accepteras av medborgarna.

För det tredje skulle jag vilja nämna att vi välkomnar att det senaste europeiska rådet för rättsliga och inrikes frågor diskuterade att göra det möjligt att snabbt kunna upphäva eller återkalla det förenklade viseringsförfarandet från individuella stater som inte genomför standarderna. Exemplet med Serbien visade oss att resultatet var en stor tillströmning av asylsökande.

Jag går vidare till min sista fråga just nu. När vi talar om Ukraina och Ryssland är vår grupp mycket skeptisk till att öppna dörrarna snabbt, eftersom vi nyligen i fallet med Serbien har sett att det även får negativa följder. Vi skulle därför vilja gå framåt med stor försiktighet när det handlar om viseringspolitiken.

 
  
MPphoto
 

  Cecilia Malmström, ledamot av kommissionen.(EN) Herr talman, ärade ledamöter! Jag kommer att ta upp alla frågor. Tack för att ni har tagit upp denna mycket viktiga debatt på föredragningslistan.

Låt mig börja med att tacka Nathalie Griesbeck för hennes stöd och hennes arbete i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om avtalet mellan EU och Georgien med antagandet av en gynnsam ståndpunkt. Efter krisen i Georgien under sommaren 2008 beslutade man vid ett extraordinärt möte i Europeiska unionens råd att utöka relationerna med Georgien, inklusive åtgärder för förenklade viseringsförfaranden.

Som du nämner, Nathalie Griesbeck, är det EU-politisk standard att ett avtal om förenklade viseringsförfaranden inte kan erbjudas till ett tredjeland utan ett återtagandeavtal, så det framgick av Europeiska rådets beslut att de två skulle förhandlas och slutas parallellt.

Jag är mycket tacksam för att Nathalie Griesbeck också har uppmärksammat det viktiga framsteg i relationerna mellan Georgien och EU som dessa två avtal utgör. Avtalet följer i hög grad riktlinjerna i ett standardmässigt EU-återtagandeavtal som omfattar egna medborgare liksom tredjelandsmedborgare. Det tryggar även – som har påpekats – respekten för mänskliga rättigheter genom en ”icke-verksam” klausul och en artikel om dataskydd.

Avtalet föreskriver även att en gemensam kommitté för återtagande ska inrättas med uppgift att övervaka genomförandet av avtalet. Detta är ett viktigt steg mot smidigare rörlighet mellan det georgiska folket och EU.

Georgien har redan avstått från viseringskrav för EU-medborgare, och detta avtal kommer att förenkla rörligheten för georgiska medborgare. Avtalet kommer verkligen att göra det enklare, billigare och snabbare för georgiska medborgare – fler än 60 000 per år – att få ett Schengenvisum.

Det kommer att ge andra konkreta fördelar. En tidsfrist på tio dagar kommer att fastställas för behandling av ansökningar och viseringsavgiften kommer att sänkas från 60 euro till 35 euro. Det kommer att finnas vissa ansökningskategorier som är kostnadsfria: studenter, journalister, barn, pensionärer, funktionshindrade etc. De kan även dra fördel av ett förenklat krav om stöddokument och en visering för flera inresor om de behöver resa. Dessutom kommer personer som har diplomatpass att undantas helt från viseringskraven, något som ytterligare kommer att stärka de officiella kontakterna mellan EU och Georgien.

Nathalie Griesbeck nämnde utvärderingen. Den har blivit något försenad, men jag kommer att presentera den i början av nästa år – senast i februari, hoppas jag. Jag ser fram emot att diskutera den med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och parlamentet. Du hänvisade också till programmet för Pakistan. Det har endast varit i bruk i 13 dagar, så det är lite för tidigt att utvärdera det, men vi kommer självklart att hålla er uppdaterade.

När det gäller frågan som togs upp av Kristiina Ojuland om avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden, så har det varit i kraft sedan 1 januari 2007. Det är ett av åtta avtal om förenklade viseringsförfaranden som vi har ingått. Särskilt viktiga faktorer är att det gäller på ömsesidig grund för EU-medborgare också, eftersom de för närvarande omfattas av viseringskrav vid resor till Ryssland.

Det är också ett viktigt avtal i kvantitativa termer. Enligt statistik som har tillhandahållits av Ryssland utfärdades över 1,5 miljoner viseringar till EU-medborgare 2008 och samma år utfärdade medlemsstaternas konsulat 3,5 miljoner viseringar till ryska medborgare. Det är mer än en fjärdedel av alla Schengen-viseringar som utfärdas över hela världen.

Alla EU-medborgare och ryska medborgare vinner på den generella lättnad som ges i detta avtal om förenklade förfaranden, såsom en minskad avgift på 35 euro. Vissa kategorier undantas också under särskild förenkling; det finns ett fritt viseringsundantag och även visering för flera inresor.

Kommissionen har utvärderat detta förenklade förfarande och har konstaterat att det fungerar riktigt bra. Men det finns vissa brister som man hänvisade till. För att hantera dem antog vi för en månad sedan en rekommendation för direktiv för omförhandling av det förenklade viseringsförfarandet med Ryssland. Detta handlar helt om att ytterligare förenkla förfarandet när det gäller bevisning genom dokument och längden på viseringsansökningsförfarandet, utvidgande av bestämmelserna för utfärdande av visering för flera inresor och viseringsundantag för ett antal klart angivna kategorier av sökande.

När det gäller den specifika frågan om genomförande av artikel 10 i avtalet om förenklat viseringsförfarande, som föreskriver ett förenklat registreringsförfarande, konstaterade vi i vår utvärdering att Ryssland hade antagit en viss förenkling. Det är nu exempelvis möjligt att registrera sig per post. Registreringsavgiften kommer att avskaffas nästa år, men vissa av de övriga åtgärderna, såsom översättning av registreringarna till engelska och möjligheten att registrera sig online, har ännu inte förverkligats. Vi tar upp frågan med våra ryska kolleger och i olika forum, och vi hoppas att detta kommer att äga rum mycket snart.

När det gäller andra länder i det östliga partnerskapet, så har även andra åtgärder förekommit. Det tog du också upp i din fråga. Vi har haft förenklat viseringsförfarande med Moldavien och Ukraina sedan 1 januari 2008, men vi håller också på att omförhandla dessa avtal.

När det gäller Vitryssland godkändes förslag till förhandlingsdirektiv för förenklade viseringsförfaranden av kommissionen för en månad sedan. Vi kommer att rekommendera visering för flera inresor med lång giltighetsperiod för godtrosresenärer och fastställa tidsfrister för behandling av viseringsansökningar, liksom möjliga undantag för viseringskrav för personer som har diplomatpass.

Vi kommer även att godkänna förslag till förhandlingsdirektiv för ett avtal om förenklat viseringsförfarande med Azerbajdzjan och Armenien nästa år.

Manfred Weber tog upp korrekt tillämpning av systemet med viseringsliberalisering, nämligen det som gäller Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Här beslutade rådet – och det framfördes också – att bevilja viseringsfritt resande till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien 2009. Beslutet kom efter en intensiv dialog och stora framsteg för dessa länder i de huvudsakliga frågor som omfattades av viseringsliberaliseringsdialogerna. Dialogerna har visat sig vara effektiva i genomförandet av många viktiga reformer. Men, som man också påpekade, åtföljs det viseringsfria systemet av skyldigheter och de berörda länderna bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att viseringsundantaget inte missbrukas.

Vissa medlemsstater har upplevt ett ökat antal asylansökningar från dessa länder, i synnerhet Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Dessa måste bedömas individuellt i enlighet med vår lagstiftning. Vi har vidtagit ett antal åtgärder för att bemöta den här situationen. Vi har haft högnivåmöten med inrikesministrarna kring de två frågorna, och det belgiska ordförandeskapet och kommissionen har gjort högnivåbesök i de två huvudstäderna.

Myndigheterna i dessa två länder har vidtagit vissa åtgärder. Nya informationskampanjer har organiserats för att informera medborgarna. Gränspoliserna har fått instruktioner om att leverera och utföra fler kontroller på personer som lämnar landet och att informera resenärerna om risken med ogrundade asylansökningar.

När vi tidigare i höst föreslog att upphäva viseringskravet för medborgare från Albanien och Bosnien och Hercegovina åtog sig båda länderna att utarbeta informationskampanjer för sina medborgare om rättigheter och skyldigheter med viseringsundantaget, och detta har genomförts. Det är mycket ambitiösa kampanjer. Efter att Europaparlamentet och rådet hade godkänt det åtog sig kommissionen dessutom att utöka övervakningen efter viseringsliberaliseringen för alla västliga Balkanländer.

Detta kommer att genomföras i två delar. Å ena sidan kommer vi att fortsätta bedöma reformernas hållbara genomförande i de berörda länderna genom stabiliserings- och anslutningsprocessen – i synnerhet på området för rättvisa, frihet och säkerhet. Å andra sidan kommer vi också att fungera som skyddsmekanism mot nya situationer med stor tillströmning av personer från regionen. Nödvändig operationell information som kan bidra till att förebygga sådana situationer samlades in i början av året. Vi kommer att få aktiv hjälp av Frontex, Europol, sambandsmän för invandring, polissambandsmän från västra Balkan och sekretariatet för poliskårskonventet i sydöstra Europa med stöd från de kommande ordförandeskapen Ungern och Polen.

All information som utväxlas och samlas in kommer att delas med EU-medlemsstaterna och förstås i förekommande fall med länderna på västra Balkan. Sådan information kommer även att ingå i kommissionens bedömning som ska utföras under den första terminen nästa år om övervakningen efter viseringsliberaliseringen. Jag anser att dessa åtgärder bör bidra till att undvika missbruk av systemet med viseringsfritt resande och jag är säker på att ett nära samarbete mellan ursprungsländerna och målländerna i EU – med stöd av kommissionen – fungerar som en effektiv reaktion. Vi kommer förstås att fortsätta rapportera regelbundet till Europaparlamentet och till rådet om resultaten från denna övervakningsmekanism, första gången i juni 2011.

 
  
MPphoto
 

  Krzysztof Lisek, föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor.(PL) Herr talman! Som Europaparlamentets ständige föredragande för EU:s samarbete med Georgien liksom föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor om Nathalie Griesbecks betänkanden, skulle jag vilja säga några ord om dessa två avtal – avtalet om återtagande och avtalet om förenklat viseringsförfarande mellan EU och Georgien. Jag känner mig förpliktigad att säga att dessa avtal godkändes av utskottet för utrikesfrågor med överväldigande röstmajoritet.

Jag skulle vilja tillägga att vi under det föregående parlamentssammanträdet här i Strasbourg lyssnade på ett anförande av president Micheil Saakasjvili. Det var ett anförande som beskrevs som sakligt, avvägt och rationellt, till och med av personer som inte gillar honom. President Micheil Saakasjvili förklarade under sitt anförande att han inte bara avstår från att använda tvång och är villig att föra samtal med Ryssland i svåra frågor, utan förklarade även att det främsta målet för Georgiens utrikespolitik förstås är europeisk integration och medlemskap i Nato.

Enligt min uppfattning måste vi tänka på att Georgien och georgierna i dag är det mest Europavänliga landet och nationen av de länder som ingår i det östliga partnerskapsprogrammet. Vi får dock förstås inte tala om tidsfrister, för det vore ett säkert tecken på vansinne att tala om tidsfrister i dag. EU bör ge ett positivt och sakligt svar på georgiernas ambitioner. Vi bör vara öppna för samarbete med Georgien.

De avtal vi talar om i dag utgör uppenbarligen ingen revolution, men vi ser dem alla som ett steg i rätt riktning. Det viktigaste är att göra dem verksamma snarast möjligt. För enligt min uppfattning vore det fel om människor som lever i Abchazien eller Sydossetien – regioner som har brutit sig loss från Georgien och vars invånare har ryska pass – får det lättare i dag när det gäller visering än människor som lever i Georgien.

 
  
MPphoto
 

  Monica Luisa Macovei, för PPE-gruppen.(EN) Herr talman! PPE-gruppen stöder de två förslagen för avtalet mellan EU och Georgien: återtagandeavtalet och avtalet om förenklade viseringsförfaranden. Jag skulle vilja ta upp det senare, avtalet om förenklade viseringsförfaranden.

Det förenklar viseringsansökningen för georgierna. Medlemsstaterna ska tillämpa enhetliga och förenklade förfaranden. Ett visum ska kosta 35 euro, mindre än i dag, och ska tillåta en vistelse på upp till 90 dagar varje halvår. Viseringsansökningarna ska behandlas på tio dagar eller på tre dagar för vissa kategorier eller kortare tid i nödsituationer. För diplomatpass krävs inget visum.

Fri rörlighet är ett sätt att lära sig om demokrati och se hur det fungerar. Direktkontakt mellan människor innebär att man delar värden och verkligheter. Det skapar tillit. Därför hoppas jag att fler EU-medborgare kommer att resa till Georgien och att fler georgier kommer att resa till EU.

 
  
MPphoto
 

  Kinga Göncz, för S&D-gruppen.(HU) Herr talman! Vi skulle vilja tacka kommissionsledamot Cecilia Malmström för den information hon har tillhandahållit. Viseringspolitiken är ett mycket viktigt instrument i våra händer som kan hjälpa oss att underlätta kontakterna mellan människor och föra de berörda länderna närmare EU. Ur denna synvinkel är det här avtalet mellan EU och Georgien ett mycket viktigt avtal. Jag skulle vilja säga några ord om viseringsliberalisering i länder på västra Balkan, främst om de problem som har uppstått i samband med Serbien och Makedonien. Vid stödde detta avtal med en överväldigande majoritet i parlamentet, och vi anser att det är mycket viktigt av tidigare nämnda skäl.

Dessa länder har gjort verkliga insatser för att uppfylla förväntningarna, även om vi ofta ser att deras politiska liv är uppdelade. Vi har sett samarbete i dessa länder på det här området. Det är tillfredsställande att se att antalet människor som reser till EU har ökat. Vi har intrycket av att problemen i Serbien och Makedonien till övervägande del beror på människohandel och att detta definitivt påverkar ett mindre antal människor, även om det orsakar allvarliga problem. Jag anser att vi har ett delat ansvar. Vi har ett delat ansvar att se till att dessa länder också gör allt som står i deras makt, både när det gäller att informera sina medborgare och att vidta avgörande åtgärder. Serbien har förresten gjort det mycket snabbt och effektivt.

Jag anser dock att vårt eget ansvar på det här området också är mycket stort. Det är kommissionens ansvar att både hjälpa dessa länder att bekämpa människohandel och att tillhandahålla information, övervaka händelser som äger rum i området och verkligen öka effektiviteten för detta i övrigt mycket viktiga instrument som vi tänker fortsätta använda i framtiden, både i samband med länderna på västra Balkan och i andra länder. Vidare vill jag säga några ord om att vi är mycket nöjda över att Albanien och Bosnien och Hercegovina kommer att ansluta sig till gruppen av viseringsfria länder i år, även om det kommer något senare och med ett års fördröjning.

 
  
MPphoto
 

  Sarah Ludford, för ALDE-gruppen.(EN) Herr talman! Jag instämmer med Manfred Weber för PPE om att EU:s viseringspolitik är extremt värdefull och att tekniska standarder och villkor för förenklade viseringsförfaranden och viseringsundantag måste uppfyllas.

Men jag tror inte att politiska överväganden har åsidosatt dessa tekniska standarder såsom i fallet med viseringsundantaget för Balkan. Kommissionen har arbetat mycket hårt för att få dokumentintegriteten, brottsbekämpningen och gränskontrollerna att uppfylla kraven. Vi skulle nedvärdera vår egen ställning om vi inte tror att de tekniska standarderna har uppfyllts, eftersom vi röstade till förmån för viseringsundantaget.

Det är förstås oroande om tillstånd missbrukas, men det måste finnas genomtänkta och proportionerliga reaktioner. De berörda länderna – som kommissionsledamot Cecilia Malmström sade – har skyldigheter och de måste påminnas om dem. Kommissionsledamoten har förklarat för oss att det har varit ett ganska intensivt arbete, men högnivåmöten med inrikesministrar, besök i huvudstäder, uppmuntran till informationskampanjer – och det finns ett specifikt engagemang i Bosnien och Hercegovina och Albanien om att informera medborgarna. Om det finns problem med ett avtal om viseringsundantag underminerar detta förstås de andra. Därför åligger det alla medborgare att visa ansvar och solidaritet och vara medvetna om att de kan skada andra människors möjligheter att resa fritt.

Jag har personligen fått ny tillförsikt – det tror jag också att min grupp har fått – om att kommissionen kommer att utöka sin övervakning av respekt för avtalsvillkoren och ha en mekanism för att markera problem genom ett nära samarbete med våra partner. Jag hoppas att alla grupper finner det förtroendeingivande och lämpligt. Som min granne Monica Luisa Macovei från PPE sade skapar direktkontakt mellan människor tillit. Det är kärnpunkten. Det är anledningen till att vi stöder det förenklade viseringsförfarandet och viseringsundantaget.

Det har förekommit ett brett stöd över partigränserna i parlamentet för det här förslaget, eftersom det bygger på vår EU-erfarenhet och våra värden. Så låt oss inte ta i för hårt. Det har funnits problem, men kommissionen arbetar med det. Låt oss se till att vi inte underminerar vare sig asylrätten eller avtalen om viseringsundantag.

 
  
MPphoto
 

  Tatjana Ždanoka, för Verts/ALE-gruppen.(EN) Herr talman! Vår politiska grupp stöder avtalet mellan EU och Georgien om förenklat utfärdande av viseringar.

Vi har emellertid vissa reservationer när det gäller avtalet om återtagande. Vi röstade emot detta avtal i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och ingav en skriftlig reservation, eftersom avtalet innehåller flera tvetydigheter som kan klarläggas i den gemensamma kommittén för återtagande. Dessutom innehåller det inte några strikta skyddsmekanismer som förhindrar kränkningar av de grundläggande rättigheterna och garanterar höga standarder i fråga om mottagandevillkoren, som är dåliga i Georgien. Avtalet syftar till att återsända personer till ett land där sexuellt och könsbaserat våld är vanligt förekommande och polisbrutalitet tolereras. Det gäller också de tidigare invånare i Abchazien och Sydossetien som inte har några faktiska band till Georgien.

Nu till några ord om viseringsavtalet med Ryssland. För tre år sedan antogs ett betänkande om förenklade viseringsförfaranden med Ryssland. Där ingick mitt eget ändringsförslag som handlade om att kravet på ett obligatoriskt registreringsförfarande är ett svårt hinder för resor i Ryssland och EU. Tyvärr har ingenting ändrats sedan dess, och detta är en ytterst viktig fråga för min väljarkår, där många reser till Ryssland i privat syfte.

 
  
MPphoto
 

  Paweł Robert Kowal, för ECR-gruppen.(PL) Herr talman! Dagens Georgien är ett land som visserligen står inför många problem, men som ändå genomgår mycket dynamiska sociala och ekonomiska förändringar. Vi bör otvetydigt och glatt välkomna alla sätt att visa det georgiska samhället att styrkan i dessa förändringar avspeglas i vårt gensvar som EU-institutioner. Även när det handlar om Ryssland bör vi tänka över hur vi ser på viseringsfrågorna. Enligt min uppfattning bör detta inte behandlas som en prestigefråga för myndigheterna – som att om vi avskaffar viseringskravet kommer förhandlingar mellan de ryska myndigheterna och EU att gå smidigt. Vi bör se det ur en annan synvinkel, som en åtgärd som hänger samman med att garantera modernisering och med våra förbindelser med vanliga ryska medborgare.

Av detta skäl bör det uttryckligen konstateras att avskaffande av viseringar och öppnande av gränser enligt fastställda villkor är något mycket positivt och att denna process bidrar på ett positivt sätt till våra förbindelser med samhällena österut. Myten att viseringar är något slags avgörande beståndsdel i vår säkerhet bör avlivas. Detta bör sägas tydligt, kanske särskilt tydligt i Europaparlamentet: Viseringar bygger upp murar, onödiga murar. Detta tål att upprepas. Inom den parlamentariska samarbetskommittén EU–Ukraina, där jag är ordförande, har vi granskat en särskild rapport tillsammans med icke-statliga organisationer där vi undersökte denna fråga. I rapporten framgår tydligt att viseringar faktiskt inte är något viktigt instrument för säkerheten. Viseringar är ett sätt att skilja EU:s samhällen från samhällena i öster, när vi i stället alltid borde vara öppna. Det är vår plikt som parlamentsledamöter.

 
  
MPphoto
 

  Alfreds Rubiks, för GUE/NGL-gruppen.(LV) Herr talman! På min grupps vägnar kan jag säga att vi stöder det förenklade utfärdandet av viseringar. Samtidigt måste man emellertid göra allt för att se till att de tekniska krav som föreskrivs i bestämmelserna efterlevs. På mina lettiska väljares vägnar stöder jag också de förenklanden som rör resor från Ryssland till EU. Detta är mycket viktigt i fall där en familj behöver kunna samlas, eftersom det finns många blandade familjer och släkter i Lettland där vissa släktingar bor i ett land och andra i ett annat. Det är också viktigt för turismen, som har utvecklats starkt på sistone. De framsteg som redan uppnåtts på området för förenklade viseringsförfaranden har dessutom redan fått positiva gensvar. Även för näringslivet är detta mycket viktigt. Om vi ser på Lettlands affärsförbindelser med Ryssland är de nu sju gånger större när det gäller importer, och åtta gånger större för exporter. Allt detta är mycket positivt. Jag önskar kommissionen all framgång med att genomföra allt detta.

 
  
MPphoto
 

  Nikolaos Salavrakos, för EFD-gruppen.(EL) Herr talman! Som vi alla vet har undantaget från viseringskravet gällt innehavare av biometriska pass från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Montenegro sedan den 19 december 2009. Farhågor har emellertid framförts från medlemsstater i EU – och i dag av kommissionsledamot Cecilia Malmström – kring det ökande antalet asylansökningar från serbiska medborgare och makedonska medborgare, och kring möjligheten att det uppstår en situation som äventyrar utfärdandet av viseringar och åtgärdens syfte.

Mitt land, Grekland, stödde planerna på ett avskaffande av viseringskravet för medborgare i alla länder på västra Balkan, som ett verkligt bevis på dessa länders framtidsutsikter inom Europa. Detta formulerades först i Thessaloniki-agendan i juni 2003 och i andan av det grekiska initiativet Agenda 2014. Trots detta måste jag uttrycka min oro över hur kriterierna i färdplanen tillämpas av dessa länder och hur invandringsflöden från dessa länder till EU-medlemsstaterna kontrolleras, särskilt nu när den europeiska familjen skakas av den ekonomiska krisen och inte kan klara av fler invandrare. Vi måste förstå att fler avtal om förenklade viseringsförfaranden är avsedda att underlätta resor inom EU, inte invandring eller olaglig verksamhet som människohandel.

 
  
MPphoto
 

  Daniël van der Stoep (NI).(NL) Herr talman! Förra månaden översände Europeiska kommissionen med rätta en varningsskrivelse till regeringarna i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om den oroande ökningen av antalet asylansökningar från dessa två länder. Det lämnar en särskilt bitter eftersmak att parlamentet just den månaden beslutade att bevilja viseringsundantag för Albanien och Bosnien och Hercegovina. Givetvis började även dessa två länder genast att bete sig på ett sätt som liknar det som ledde till den första varningsskrivelsen.

Detta borde aldrig ha fått hända, men ännu är det inte för sent. Undantaget från viseringskravet åtföljs också av ett visst ansvar, och om detta ansvar inte tas måste vi agera. Kommissionen måste ställa de serbiska och makedonska ambassadörerna mot väggen och kräva att de vidtar åtgärder. Om det vore jag som bestämde skulle vi upphäva viseringsundantaget i dag, men kommissionen kommer antagligen inte att stödja den åtgärden. Vad jag emellertid vill höra från kommissionen är att den kommer att ha modet att beivra alla eventuella fortsatta felsteg från dessa Balkanländers sida.

Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är förelöpare för Bosnien och Hercegovina och Albanien. Det vore bra om vi gav en tydlig signal till dessa två Balkanländer, och det vore på tiden.

 
  
MPphoto
 

  Agustín Díaz de Mera García Consuegra (PPE).  - (ES) Herr talman! Det ökade antalet asylansökningar från medborgare i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kräver åtgärder för att skydda ändringen av förordning (EG) nr 539/2001.

Viseringar är ett instrument inom ramen för invandringspolitiken. Syftet med viseringar är att legalisera inresa och tillfällig vistelse i ett land där sökanden vare sig är medborgare eller bosatt.

I förordning (EG) nr 539/2001 föreskrivs en bedömningsmekanism för viseringar som innebär att vissa krav måste uppfyllas. Dessa krav har att göra med olaglig invandring, allmän ordning och säkerhet, EU:s yttre förbindelser, territoriell sammanhållning och ömsesidighetsprincipen. Denna mekanism skulle också kunna fungera i motsatt riktning.

Asyl, å andra sidan, är ett skyddsinstrument som inte får användas på ett felaktigt sätt. Det bör påpekas att syftet med EU:s gemensamma politik på detta område är att bevara asylens integritet som ett instrument för att skydda förföljda personer, genom att prioritera principerna i Genève-konventionen och New York-protokollet, tillämpa gemensamma kriterier för att identifiera personer som verkligen behöver internationellt skydd och garantera en gemensam miniminivå för förmåner för dessa personer i alla medlemsstater.

Asyl är alltså ett instrument för humanitära åtgärder och solidaritet och därmed exklusivt i sitt syfte och till sin natur. Därför är det viktigt att EU reagerar och hjälper myndigheterna i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att anta tillräckliga åtgärder när det gäller de krav som måste uppfyllas för att en person ska kunna beviljas flyktingstatus eller status som skyddsbehövande i övrigt, och därmed undvika att sådan status används på ett felaktigt eller bedrägligt sätt.

 
  
MPphoto
 

  Corina Creţu (S&D).(RO) Herr talman! Tack, Cecilia Malmström, för den information du har gett oss om bestämmelserna om förenklade viseringsförfaranden, särskilt för Georgien, Moldavien och länderna i före detta Jugoslavien. Tidpunkten för vår debatt sammanfaller ju faktiskt med införandet av viseringsundantag för medborgare i Bosnien och Hercegovina och Albanien. Det är möjligt att snabbt upphäva detta avtal om det skulle uppstå problem, som en störtflod av asylansökningar.

Jag anser att alla försök att vrida klockan tillbaka inom EU:s politik gentemot västra Balkan skulle vara misstag. Att avlägsna hindren för fri rörlighet kan bidra avsevärt till att läka såren från det förflutna. Samtidigt anser jag att det krävs närmare samarbete mellan EU och dessa stater för att motverka uppsjön av asylansökningar, skärpa gränskontrollerna, ge korrekt information till lokala invånare och bekämpa de organiserade brottsliga nätverk som ägnar sig åt människohandel och export av brottslighet och prostitution. Alla dessa åtgärder kan bidra till att minska förekomsten av sådan verksamhet.

 
  
MPphoto
 

  Marije Cornelissen (Verts/ALE).(NL) Herr talman! Vi befinner oss i en situation där ett antal vilseledda serber och makedonier har ansökt om asyl i Belgien, Sverige och Tyskland sedan viseringsfritt resande infördes. Jag stöder uppmaningen från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) om att se till att invånarna på Balkan får bättre information, men det finns även annat som är viktigt att ha i åtanke i detta sammanhang.

För det första finns det även andra personer som inte förstår vad viseringsfria resor faktiskt innebär. Jag har hört nederländska ledamöter här i parlamentet säga på fullaste allvar att vi nu kommer att få horder av asylsökande som kommer för att ta våra arbeten, precis som polackerna gjorde, och jag talar inte ens om ledamöterna från nederländska Frihetspartiet (PVV). Dessa uttalanden är inte bara fullständigt löjliga, utan skulle också kunna vålla stor skada. De spelar på rädsla och okunskap bland våra medborgare.

För det andra tillhörde dessa asylsökande nästan uteslutande etniska minoriteter. Om det finns något som vi behöver ställa Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien till svars för, så är det att de måste göra mycket mer för att förbättra dessa etniska minoriteters ställning. Så ja, låt oss se till att invånarna på Balkan blir bättre upplysta, men låt oss också se till att ledamöterna här i parlamentet och EU:s ministrar blir bättre upplysta om vad viseringsfria resor faktiskt innebär.

 
  
MPphoto
 

  Jaroslav Paška (EFD). (SK) Herr talman! Vi överväger om det nuvarande avtalet som slutits mellan Ryssland och EU lever upp till våra förväntningar och om rörligheten för personer i båda riktningar motsvarar intresset för att resa.

Cecilia Malmström, jag kan säga dig utan minsta tvekan att det nuvarande viseringssystemet är bristfälligt och särskilt skadligt för EU. Ryssland har förändrats enormt sedan Sovjetunionens tid. Medelklassen har god betalningsförmåga och är intresserade av att lära sig mer om världen, resa, koppla av och shoppa. När mitt land anslöt sig till Schengenområdet var vi tvungna att införa restriktioner för ryska medborgare som reste till Slovakien, i enlighet med EU:s bestämmelser. Detta fick allvarliga ekonomiska effekter, eftersom researrangörer och affärer förlorade många goda kunder. Det europeiska viseringssystemet avskräcker respektabla ryska medborgare från att resa till Slovakien, utan att på minsta sätt hindra de mindre respektabla från att invandra. Det är därför min bestämda uppfattning att om vi alls bryr oss om respektabla ryska medborgare ska vi försöka öppna upp vårt ekonomiska område och ta till vara den potential som finns i Ryssland för att utvidga och förbättra samarbetet mellan våra länder.

 
  
MPphoto
 

  Anna Maria Corazza Bildt (PPE).(EN) Herr talman! Jag är så glad att folket i Albanien och Bosnien och Hercegovina om två dagar äntligen kan fira beviljandet av viseringsfritt resande till Schengenområdet inom EU – just före jul. Deras lycka är min lycka. Jag har engagerat mig helhjärtat för att stödja och påskynda visumliberaliseringsprocessen för alla länder på västra Balkan och nu kommer medborgarna i nästan alla dessa länder till slut att få möjlighet att besöka och studera i våra länder i tre månader.

Vår muntliga fråga till kommissionen måste ses i ett positivt ljus. Den ställdes för att se till att denna nya frihet inte hotas. Det viseringsfria systemet handlar inte om asyl av politiska eller ekonomiska skäl. Det handlar inte om permanent uppehållstillstånd. Det handlar inte om arbetstillstånd.

Jag välkomnar de åtgärder som kommissionsledamot Cecilia Malmström redan har vidtagit – i synnerhet med myndigheterna i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. De visar kommissionens beslutsamhet att hålla processen på rätt spår och se till att systemet tillämpas korrekt. Tack för ditt svar.

Nu måste vi fortsätta arbeta tillsammans för att förebygga och åtgärda alla eventuella feltolkningar, missförstånd eller fall av missbruk. Ansvaret vilar även fortsättningsvis på myndigheterna i regionen. Vi välkomnar att Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien redan har inlett en framgångsrik informationskampanj, och vi uppmuntrar alla länder i västra Balkan-regionen att göra detsamma och att trappa upp åtgärderna för att förhindra felaktig användning av systemet.

Vi uppmanar kommissionen att fortsätta med den övervakning den redan utför och rapportera till oss. Att bygga upp personliga kontakter mellan människor är liksom redan sagts nödvändigt för demokrati och stabilitet i regionen. Låt oss inte sätta detta på spel sett ur ett europeiskt perspektiv. Mitt engagemang förblir helhjärtat.

 
  
MPphoto
 

  Elena Băsescu (PPE).(RO) Herr talman! Ett avgörande villkor för ett fullständigt undantag från viseringskravet mellan Ryska federationen och Europeiska unionen är att de åtaganden som ingåtts genom avtalet från 2007 fullgörs. De ryska myndigheterna har upprepade gånger krävt att kravet på visering för kortare vistelse ska upphävas. EU, å andra sidan, har föredragit att gå gradvis fram, vilket avspeglas i en förteckning över gemensamma åtgärder. Jag anser att det är viktigt att alla tekniska villkor uppfylls innan något beslut om visumliberalisering genomförs, exempelvis förbättringar när det gäller normer för gränsförvaltning, dokumentsäkerhet eller kampen mot korruption.

Ryssland måste också omsätta avsikt i handling när det gäller att uppnå konkreta resultat med att lösa konflikter i regionen. Landet har ett bestående ansvar i detta avseende. Att lösa konflikten i Transnistrien är en politisk prioritering för mitt land. Vi stöder fortsatta formella diskussioner som en del av 5+2-förhandlingarna, med en varaktig lösning som mål. Detta måste ske i fullständig respekt för internationell lagstiftning och Republiken Moldaviens suveränitet.

Jag vill också ta upp situationen för länderna i det östliga partnerskapet, där Georgien och Republiken Moldavien ingår. De har väntat länge på visumliberalisering och har genomfört många reformer med detta i åtanke. Jag vill påpeka att Republiken Moldavien är en stark förespråkare för denna åtgärd inom det östliga partnerskapet. Jag vill också betona att om Ryssland uppnår lättnader i viseringssystemet innan EU:s nära grannar gör det, skulle detta vara demoraliserande för de sistnämnda. Det skulle visa att partnerskapsländers status inte är mycket värd när strategiska medgivanden från EU står på spel.

 
  
MPphoto
 

  Marek Siwiec (S&D). (PL) Herr talman! Tanken är att vi ska tala om viseringar, och att vi ska tala om viseringar utttryckt i statistik och vad EU har gjort. Här i parlamentet råder utbredd belåtenhet. Jag skulle vilja att alla ni som har uttalat er med sådan belåtenhet i dag försöker föreställa er hur det är att vara tvungen att köa i 10 timmar eller mer, att stå ut med förödmjukelse och obehag och stå ute i regnet under fruktansvärda förhållanden för att få en visering utfärdad. Folk måste stå i kö och de måste betala en tredjedel av sin lön för att få en visering utfärdad. De får också stå ut med att få höra att diplomater i deras land inte behöver viseringar. Till sist, efter flera försök att få en välbehövd visering utfärdad, får de en visering för en inresa, trots att de ville ha en Schengenvisering – men de fick åtminstone en visering till landet i fråga.

Viseringsförfarandet borde gnaga på vårt samvete. Det är ingenting mindre än en förödmjukelse för miljoner människor – de som står i dessa köer. Låt oss komma ihåg det när vi ger uttryck för den belåtenhet som är så utbredd här i parlamentet i dag. Jag förstår att vi använder viseringsförfarandet som morot och piska, men detta borde gälla regeringar, och vi borde sympatisera med folket som står i köerna.

(EN) Fru kommissionsledamot! Du är från Sverige. På 1970-talet var ditt land, som du vet, tillsammans med Österrike ett av de enda två länderna med ett viseringsfritt system gentemot kommunistländerna. Som polsk medborgare besökte jag ditt land 1976. Varför? För att det inte behövdes någon visering för att resa till Sverige. Naturligtvis älskar jag er kung, den svenska friheten och ekonomin, men kom ihåg att så länge vi har viseringar, bör vi inte känna oss nöjda.

 
  
MPphoto
 

  Simon Busuttil (PPE). (EN) Herr talman! På PPE-gruppens vägnar vill jag säga att vi ser mycket positivt på politiken för viseringslättnad och viseringsliberalisering, eftersom vi anser att den är ett mycket användbart instrument i förbindelserna med tredjeländer, särskilt när det gäller våra närmaste grannar. Vår grundinställning är därför klart positiv.

Viseringslättnad är det första steget och denna vecka inför vi det för Georgiens del. Det är ett första steg, men det är ett viktigt steg när det gäller det som min kollega, Anna Maria Corazza Bildt, har kallat direkta kontakter mellan människor. Viseringslättnad hör normalt sett samman med återtagandeavtal. Fru kommissionsledamot! Vi lägger också stor vikt vid återtagandeavtal, för vi vill se till att människor som vistas olagligt på EU:s territorium uppmanas att lämna det. Vi kan bara vinna allmänhetens förtroende för viseringslättnader och därav följande viseringsliberalisering på detta sätt. Dessa två åtgärder går hand i hand, och vi uppmanar dig därför att arbeta hårdare för att utvidga det nät av återtagandeavtal som vi har med tredjeländer.

När det gäller viseringsliberalisering införde vi det förra året för Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro. Det gläder mig att det nu också kommer våra vänner från Albanien och Bosnien och Hercegovina till del. Vi är helhjärtat för det och anser att det är ett mycket positivt steg mot en vidare europeisk integration och naturligtvis mot att invånarna i dessa länder ska komma närmare oss.

När vi fattar dessa beslut är vi alltid mycket noga med att fatta beslut som inte är politiska utan först och främst motiveras av tekniska skäl – det vill säga länderna måste först uppfylla tekniska kriterier innan vi fattar ett positivt beslut. Ett beslut är naturligtvis också politiskt men det måste framför allt grunda sig på tekniska bedömningar.

Jag betonar detta eftersom det vanligen åligger kommissionen att komma till oss och meddela att ett visst land har uppfyllt de tekniska kriterierna. När det därför förekommer fall av missbruk och människor kommer från länder med liberaliserade viseringsbestämmelser, exempelvis Serbien eller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och söker asyl i EU-länder måste vi fråga om den tekniska bedömningen har genomförts fullständigt och korrekt, för det är helt klart inte förenligt med viseringsliberalisering att människor kommer till EU och söker asyl. Det säger oss att någonting har gått snett någonstans. Vi har rätt att fråga vad som gick snett och få ett svar.

Slutligen måste vi ta tillfället i akt och ge en tydlig signal till de berörda länderna – särskilt länder som Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som är inblandade i fall av missbruk – om att de tydligt måste informera medborgarna om vad viseringsliberalisering handlar om. Det handlar inte om att resa till EU-länder för att bosätta sig där eller för att hitta arbete, utan helt enkelt om undantag från viseringskravet för en begränsad tidsrymd – bara för ett besök. Detta gäller kommissionen också. Det är viktigt att kommissionen nära samarbetar med dessa länder så att budskapet går fram.

 
  
MPphoto
 

  Lara Comi (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag stöder mina kollegers begäran om att kommissionen ska utvärdera genomförandet av avtalet mellan EU och Ryssland om förenklade viseringsförfaranden.

Med hänsyn till de följder som ett väl övertänkt genomförande av målen att underlätta och förenkla förfarandena för utfärdande av visering skulle kunna ha både för enskilda och för utvecklingen av handel och ekonomiska förbindelser visar detta parternas gemensamma vilja att sträva efter ett fullständigt avskaffande av viseringskraven på lång sikt.

Jag anser därför att det är viktigt att övervaka genomförandet av detta avtal, som i hög grad skulle kunna bidra till utvecklingen av konkreta personliga, kulturella, vetenskapliga och ekonomiska förbindelser mellan EU och våra viktigaste västeuropeiska förhandlingspartner.

 
  
MPphoto
 

  Csaba Sándor Tabajdi (S&D). (HU) Herr talman! Kommissionsledamot Cecilia Malmströms svar beträffande Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien var lugnande, så till vida att vi inte tänker kasta ut barnet med badvattnet. Det skulle vara ett allvarligt misstag att återinföra viseringsskyldigheten för Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien bara för att det har förekommit problem i samband med dessa länder. Cecilia Malmström har uttryckt detta, och jag är övertygad om att det ungerska ordförandeskapet kommer att engagera sig i frågan under nästa ordförandeskapsperiod, eftersom det är av stort intresse för Ungern, som granne till Serbien, att problemen kan lösas, för de goda grannförbindelsernas skull och av hänsyn till den grupp på 300 000 ungrare som bor i Serbien. Det är givet att huvuddelen av åtgärderna måste genomföras av regeringarna i Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och, som Cecilia Malmström nämnde, är det de som måste informera sina medborgare. Men jag vill ändå påpeka att de gamla medlemsstater som ställs inför asylfrågorna också måste undersöka om deras asylpolitik är ändamålsenlig, eftersom de också ger asyl till asylsökande som inte borde ha fått det.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: KOCH-MEHRIN
Vice talman

 
  
MPphoto
 

  Andrew Henry William Brons (NI). (EN) Fru talman! Avtal om viseringslättnad och viseringsliberalisering är utan tvivel avsedda att vara positiva överenskommelser. De försvaras alltid med utgångspunkt från att de inte har något att göra med invandring utan bara handlar om utbildning och turism - två mer positiva aspekter.

Ni kan kalla mig cyniker, men studenter kommer inte alltid för att studera och turister stannar inte alltid en begränsad tid. De kommer ibland till EU för att arbeta och bosätta sig här. Erfarenheten visar att människor inte alltid säger sanningen om sina avsikter.

Under den aktuella krisen är det ont om jobb – särskilt okvalificerade arbeten – och efterfrågan på bostäder är alltid större än tillgången. De arbeten som de olagliga invandrarna får är ofta arbeten som medborgarna i medlemsstaterna kunde ha fått, och arbetsvillkoren och lönen ligger ofta under miniminivån. Vi får inte ens låtsas att det handlar om generositet när vi blundar för den olagliga invandringen. Den leder till usla löner, otrygga arbetsförhållanden, utnyttjande och missbruk.

 
  
MPphoto
 

  Georgios Papanikolaou (PPE).(EL) Fru talman! Jag har också tagit till orda för att stödja det som mina kolleger har sagt om att vi i princip godtar och är positivt inställda till undantag från viseringskravet. Det säger sig självt att det har förekommit missbruk och dåliga exempel, dåligt formulerade texter som vi har upptäckt och skyndat oss att korrigera, ända sedan vi började införa undantag. Det är mycket viktigt att kommissionen och kommissionsledamoten personligen samarbetar med myndigheterna i de länder där problemen har uppstått, jag syftar naturligtvis på f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Serbien. Det är just för att vi är på väg mot undantag för andra länder – och jag upprepar att det är ett steg i rätt riktning – som vårt rättesnöre kanske bör vara följande: ett närmare samarbete med myndigheterna i dessa länder, eventuellt också särskilda åtgärder som kan vara vägledande för oss i framtiden, vid sidan av tillämpningen av kontrollavtalen.

 
  
MPphoto
 

  Csanád Szegedi (NI).(HU) Fru talman, mina damer och herrar! Förbindelserna mellan Ryssland och EU har alltid varit speciella med tanke på båda parternas ställning som stormakter. På grund av denna ställning är det utan tvekan så att det kommer att finnas meningsskiljaktigheter när det gäller vissa frågor och att man kommer att ha olika inställning till många frågor. Vi får emellertid inte glömma, och jag måste faktiskt betona det, att Ryssland inte bara hör till Europa i geopolitiskt avseende utan också i kulturellt och historiskt hänseende. På grund av dessa band är åtgärderna för viseringslättnad mellan de två parterna absolut nödvändiga, och Jobbik, Rörelsen för ett bättre Ungern, stöder dessa. Liksom vissa medlemsstater i EU kan Ryssland självständigt bestämma utformningen av de administrativa förpliktelserna i samband med visering och de måste bygga på ömsesidighet. Situationen när det gäller Serbien är långt ifrån lika entydig, eftersom den ungerska minoriteten och andra minoritetsgrupper tyvärr än i dag fortfarande missgynnas på många sätt. Europaparlamentet och EU måste under alla förhållanden utreda denna fråga.

 
  
MPphoto
 

  Lena Kolarska-Bobińska (PPE). (PL) Fru talman! Samtidigt som vi liberaliserar viseringsbestämmelserna bör vi också ge tydliga signaler om våra värderingar. Det handlar inte bara om att öppna dörrar, för vi bör öppna dem så mycket som möjligt, utan det handlar också om att främja demokratin i de länder som gränsar till EU. Vi bör därför stödja de länder som uppriktigt strävar efter demokrati och rättsstat och som respekterar europeiska värderingar. Jag anser emellertid att vi först och främst bör liberalisera viseringsbestämmelserna för de tidigare Sovjetländerna och först därefter för Ryssland.

I det här fallet instämmer jag med dem som har sagt att det ger en mycket dålig signal om vi liberaliserar viseringsbestämmelserna för Ryssland innan vi gör det för invånarna i Ukraina och andra tidigare Sovjetländer. I Georgien kan det kanske vara så att många människor i områden som för närvarande är ockuperade av Ryssland kommer att vilja få ryskt medborgarskap och få det godkänt, eftersom det kommer att innebära en fribiljett till Ryssland. Låt oss behandla viseringsbestämmelserna också som ett verktyg för att främja demokratin.

 
  
MPphoto
 

  Cecilia Malmström, ledamot av kommissionen.(EN) Fru talman! Jag vill tacka parlamentsledamöterna för denna debatt. Jag håller helt med er om att viseringslättnad och viseringsliberalisering är ett mycket kraftfullt verktyg för att öka den direkta kontakten mellan människor. Det gäller inte bara vanliga medborgare, studenter och turister, utan det ökar också affärsmöjligheterna, vilket är mycket positivt.

Vi har beslutat i EU att arbeta för en liberalisering av viseringsbestämmelserna för länderna på västra Balkan. Det är i sig ett politiskt beslut. Det visar en politisk vilja, och det är mycket viktigt, men målet kan bara uppnås på ett mycket tekniskt och mycket strikt sätt. Vi kan inte avskaffa viseringar om vi inte har mycket stränga kriterier.

Dessa kriterier är öppna. De är insynsvänliga. De är likadana för alla och de leder till viktiga reformer i de länder som vill införa viseringslättnad och viseringsliberalisering. Ja, Simon Busuttil, kommissionen övervakar detta mycket noga och uppdragsgrupperna består också av experter från medlemsstaterna. Alla dessa rapporter och allt detta arbete genomförs på ett mycket öppet sätt.

Efter att ha sagt detta, så har det förekommit några fall av missbruk, framför allt i Serbien och i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Nu får det inte överskugga att systemet på det hela taget fungerar bra, men det förekommer missbruk. Kommissionen har tagit itu med det. Vi har varit där. Vi har talat med våra partner. Det belgiska ordförandeskapet har varit mycket aktivt.

Vi försöker utvärdera problemet. Det handlar till största delen om en liten grupp kriminella nätverk som utifrån felaktiga premisser uppmuntrar människor i avlägsna områden att resa till EU i förhoppning om att de kommer att få asyl. Vi kommer naturligtvis att granska alla ansökningar individuellt, men väldigt många är ogrundade och därför måste vi ta itu med dessa nätverk. Detta görs och vi har en dialog med myndigheterna i dessa länder.

Jag var personligen i Tirana och i Sarajevo för bara en månad sedan, tillsammans med den belgiske ministern, för att understryka budskapet att detta är mycket viktigt, men att man måste se upp för missbruk. Vi sade det till alla ministrarna, till ledamöter i parlamentet, medlemmar i det civila samhället, universiteten och alla tv-kanaler som vi kunde hitta i dessa länder, tror jag, för att göra det helt klart att detta är en fantastisk möjlighet men att den inte får missbrukas.

Vi har ett system för utvärdering och övervakning och jag rapporterar gärna till er senare i vår om hur det fungerar.

När det gäller Ryssland har detta verkligen lett till mycket gott, till en ökad rörlighet mellan våra länder. Enligt alla utvärderingar, vilket bekräftats av medlemsstaterna, finns det inga tecken på att viseringslättnaden har lett till ökade säkerhetshot eller till att den olagliga invandringen har ökat. Vi håller nu på att fastställa en lista på gemensamma steg som Ryssland och EU ska ta för att öppna möjligheterna för vidare samtal om det fortsatta arbetet mot viseringsliberalisering.

I fråga om Georgien vill jag bara upprepa för mina gröna vänner vad föredraganden också har sagt, att när det gäller återtagandeavtal har de anslutit sig till Europarådet och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. EU-lagstiftningen kräver också att medlemsstaterna ska pröva asylansökningar individuellt. Om det skulle finnas behov av internationellt skydd måste de enligt EU-lagstiftningen respektera det och också respektera principen om ”non-refoulement”, det vill säga att inte skicka tillbaka någon till ett land om det finns risk för att personen kommer att utsättas för förföljelse eller allvarlig skada.

På det hela taget anser jag att vi har haft en mycket bra debatt. Jag ser fram emot att rapportera till er om utvärderingen av återtagandeavtalet. Sådana avtal är verkligen mycket svåra att förhandla om, Simon Busuttil, men vi arbetar på det. Som jag sade tidigare i debatten kommer det att ske en utvärdering i början av nästa år, och jag kommer gärna hit till parlamentet och diskuterar slutsatserna av den och hur vi kan gå vidare för att underlätta avtal av detta slag med tredjeländer.

 
  
MPphoto
 

  Nathalie Griesbeck, föredragande. – (FR) Fru talman! Precis som kommissionsledamoten är jag också nöjd över kvaliteten på vår debatt, som har visat den verkliga ansvarskänsla som i allmänhet finns inom våra institutioner.

Denna ansvarskänsla har också kommit till uttryck i kommissionsledamotens svar och de åtaganden som gjorts samt upprepats genom de olika utvärderingsmöten som ska hållas i februari och juni 2011. Beträffande Pakistan ville jag naturligtvis inte ha något möte omgående. Jag påminde faktiskt om vår principiella uppfattning. Jag vill också tacka kommissionsledamoten för den villighet hon har gett uttryck för när det gäller ömsesidig säkerhet, svar på frågor, öppenhet och samarbete, anpassning och kampen mot missbruk samt respekt för dessa olika rättsliga omständigheter.

Även om vi genom avtalen med rätta inför en rättslig ram för att under exakta och stränga villkor organisera viseringslättnader och återtagandeförfaranden får detta inte förväxlas med det ovillkorliga krav som också åligger oss när det gäller att fastställa villkoren och ramarna för en europeisk rätt till asyl.

Slutligen anser jag att denna politik påminner lite om den tvehövdade guden Janus. Vi har talat om politik och om förfaringssätt. Som jag ser det har Janus två profiler, förfaringssätt och politik, på ett och samma ansikte. Det finns en teknisk sida som handlar om förfaranden, villkor som gäller lag och respekt, men det finns också en politisk sida som, vilket vissa kolleger har sagt, kännetecknas av fördjupning, samarbete, en öppenhet från EU:s sida mot tredjeländer, ett tecken på våra värderingar, men det handlar också om ett slags svar på européernas villighet till denna öppenhet.

Jag vill avsluta med att säga att vi måste hitta en balans mellan dessa delar och göra allt för att de ska bli tydliga för medborgarna. Vi måste klargöra för dem vad ett tremånadersvisum faktiskt innebär och på så sätt undvika tvetydigheter och andra missförstånd som skulle kunna uppstå. Jag räknar med dig, fru kommissionsledamot.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Den gemensamma debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 14 december.

Skriftliga förklaringar (artikel 149 i arbetsordningen)

 
  
MPphoto
 
 

  Kinga Gál (PPE), skriftlig.(HU) Att behålla undantaget från viseringskravet är inte bara en teknisk fråga utan helt klart också en politisk fråga. Undantag från viseringskrav bygger emellertid alltid på ömsesidigt förtroende och ömsesidiga åtaganden. Debatten i dag ger de berörda länderna en signal om att den långa lista av uppgifter som de har framför sig som en följd av deras åtagande inte tar slut efter att de har beviljats undantag från viseringskravet, och att de fortfarande måste informera medborgarna om vad viseringsfritt resande innebär för att förhindra att denna möjlighet missbrukas. Det undantag från viseringskravet som Serbien och Montenegro har beviljats är i första hand en möjlighet för unga människor, som framtidens Europa bygger på, att få ett europeiskt perspektiv. Det undantag som beviljades för två år sedan innebar en viktig politisk signal till dessa länder och att återkalla det skulle få allvarliga konsekvenser. Det är lika viktigt att behålla undantaget från viseringskravet för de ungrare som bor i Vojvodina, för de medborgare som bor på båda sidor om gränsen, talar samma språk och förenas av nära familjeband och starka kulturella band. För de länder som snabbt närmar sig EU-medlemskap är det särskilt viktigt att skapa förutsättningar för samexistens oavsett gränser.

 
  
MPphoto
 
 

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE), skriftlig. - (PL) Liberalisering av viseringskrav handlar alltid om att bemöta förväntningarna hos de människor som bor i de länder som berörs av liberaliseringen. Jag vill betona att det avtal som förenklar utfärdandet av viseringar mellan EU och Georgien inte kan betraktas separat från avtalet om återtagande av olagliga invandrare. Vi har länge talat om detta i Europa, för viseringspolitik är särskilt viktigt för EU.

Viseringsliberalisering innebär att EU-länderna öppnar sig för medborgare i länderna på Balkan, och därigenom får de möjlighet att delta i EU-dialogen och lära sig om demokrati. Tillsammans med liberaliseringen måste vi emellertid ta hänsyn till att om det blir lättare att röra sig över gränserna kan det bli lättare för olagliga invandrare och kriminella grupper. Medlemsstaterna bör tillämpa samma förfaranden för utfärdande av viseringar, för Albanien och Bosnien och Hercegovina väntar på sin tur. Kommissionen måste följa villkoren för viseringsliberalisering och övervaka situationen så att bra lösningar inte ger upphov till svårigheter inom EU:s medlemsstater. Det är dessutom viktigt att länderna samarbetar och utnyttjar sina erfarenheter hittills av förfaranden för utfärdande av viseringar.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian-Jean Marinescu (PPE), skriftlig.(RO) Jag anser att Serbien hittills har gjort mycket för att uppnå EU:s förväntningar och fortsätta på vägen mot integration. Följande åtgärder genomfördes 2009 och 2010: viseringsbestämmelserna liberaliserades, ratificeringsprocessen för stabiliserings- och associeringsavtalet inleddes och kommissionen samtyckte till att utarbeta ett yttrande om Serbiens ansökan om att ansluta sig till EU.

Det är emellertid beklagligt att de serbiska myndigheterna inte i medierna har offentliggjort och i tillräcklig utsträckning förklarat vad den viseringsfria reseordning som infördes 2009 innebär, så att medborgarna inte missbrukar systemet. Jag hoppas att den oroväckande ökningen av antalet asylansökningar i EU från serbiska medborgare inte kommer att skada Serbiens integrationsprocess. Jag är fast övertygad om att de serbiska myndigheterna kommer att reagera snabbt. Jag bör också påminna om att vägen till anslutning beror på Serbiens enskilda försök att uppfylla Köpenhamnskriterierna och stabiliserings- och associeringsavtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. (CS) I samband med det allmänna ämnet för debatten (visering) vill jag ta upp två frågor som är specifika, men enligt min åsikt av största vikt. Båda frågorna är mycket betydelsefulla utifrån att framgångsrikt genomföra en god europeisk grannskapspolitik. För det första är det frågan om att genomföra avtalet om viseringslättnad mellan EU och Ryssland. Enligt min åsikt är det inte tillräckligt – med hänsyn till en övergripande bedömning av hur avtalet fungerar – att bara kritisera vissa åtgärder som Ryssland tyvärr också har varit tvunget att tillämpa gentemot medborgare som reser från EU-länder. Detta är nödvändigt på grund av det allmänna säkerhetsläget i landet, och åtgärderna, som till exempel skyldigheten att anmäla sig, komplicerar inte i grund och botten viseringslättnaden. Den andra frågan gäller den påtagliga oron för om systemet för att mjuka upp EU:s viseringssystem i Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Montenegro genomförs på ett riktigt sätt. Denna oro bottnar, enligt vad som påstås, i en ökning av antalet asylansökningar från medborgare i dessa länder, och åtgärder mot de ansvariga inhemska organen har lagts fram som en lösning. Detta är missvisande och irrelevant. EU och Nato har länge haft stort inflytande på den allmänna politiska situationen på Balkan. Dessa organisationer bör först och främst genomföra sådana åtgärder och bedriva en sådan politik på Balkan att inte människor tvingas lämna denna hårt prövade region.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Vi får inte sälja skinnet innan björnen är skjuten. Vi tror inte på avtalet med Moskva om att undanröja handelshinder förrän det har ratificerats och genomförts. I detta sammanhang behöver vi bara tänka på Rysslands beslut att dra sig ur när man skulle underteckna energistadgan. Det kommer också att visa sig om Kreml verkligen tänker uppfylla EU:s krav om viseringslättnad. Viseringsliberaliseringen för västra Balkan, som är ett område som bara är en bråkdel så stort som Ryssland, har lett till en våg av asylsökande. Vad kan vi då förvänta oss när viseringsrestriktionerna för det befolkningsmässigt sjunde största landet i världen tas bort? Kommer vi att utan viseringskrav släppa in potentiella terrorister i landet om många islamister från Kaukasus har ryskt medborgarskap? Oavsett om vi talar om Serbien, Georgien eller f.d. jugoslaviska republiken Makedonien måste vi granska förhållandena och, om det behövs, fortsätta arbeta med lämpliga återtagandeavtal. Vi måste utvärdera erfarenheterna från att avskaffa viseringsbestämmelserna för länderna på Balkan, uppdatera Schengens informationssystem II (SIS II) och övervaka genomförandet av viseringskraven i Moskva. Vi måste också hålla ett öga på ökningen av antalet flyktingar som beger sig från Kaukasus och de centralasiatiska länderna till Ryssland, och på ökningen av antalet asylsökande från de länder som vill att man upphäver viseringsrestriktionerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Justas Vincas Paleckis (S&D), skriftlig.(LT) Enligt uppgifter från Rysslands statistikbyrå utfärdades 2008 över 1,5 miljoner ryska visum till EU-medborgare och 3,5 miljoner EU-visum till ryska medborgare. Det är mer än en fjärdedel av alla Schengenvisum som utfärdas i hela världen. Viseringspolitiken mellan EU och Ryssland är ett viktigt instrument för att fördjupa mellanmänskliga förbindelser och göra det möjligt för Ryssland att närma sig EU. Jag vill rikta uppmärksamheten på de svårigheter som invånarna i regionen Kaliningrad i Ryska federationen ställs inför. Majoriteten av invånarna i denna ryska enklav som omges av EU-medlemsstater får Schengenvisum som gäller för en enkel inresa och kortare vistelse. De flesta invånare i Kaliningrad som reser genom de angränsande EU-medlemsstaterna måste betala en viseringsavgift varje gång och köa på medlemsstaternas konsulat. Nyligen demonstrerade företrädare för samhällsorganisationer i Kaliningrad vid Europeiska kommissionens byggnad i Bryssel och krävde att man skulle införa särskilda resevillkor till EU:s medlemsstater för enklavens invånare, utan att knyta denna fråga till förhandlingarna mellan EU och Ryssland om ett viseringsfritt system.

 
  
MPphoto
 
 

  Iuliu Winkler (PPE), skriftlig.(HU) Under de senaste åren har en positiv utveckling inletts i staterna på västra Balkan, vilket tycks utplåna minnet av att regionen för femton år sedan fortfarande var en krigszon i Europa. Utan tvivel har EU:s föredömliga bistånd i den demokratiska utvecklingsprocessen på västra Balkan samt att man har sett till att möjligheten till anslutning för länderna i regionen har hållits öppen bidragit till utvecklingen. Genom beslutet om viseringsliberalisering som fattades för ett år sedan infördes det europeiska systemet med fri rörlighet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien, ett tydligt tecken på omtanke från EU:s sida. Utan tvivel håller invandringsfrågan än en gång på att bli en viktig inrikespolitisk fråga i vissa medlemsstater, och problemet förvärras av den ekonomiska krisen. Jag anser emellertid att vi trots krisen måste visa prov på europeisk solidaritet om vi vill undvika att nationalism och protektionism vaknar upp på nytt. Även om västra Balkan ännu inte är en del av EU kan man bara uppnå stabilitet i sydöstra Europa genom att EU utvidgas till länderna på Balkan. EU måste noga övervaka att man uppfyller de tekniska krav som rör gränsskydd, men samtidigt måste vi erbjuda stöd, så att medborgarna i staterna på västra Balkan ser att det finns en realistisk möjlighet att deras liv ska förbättras och betraktar EU-anslutningen som ett uppnåeligt mål. Vi måste bistå regionen på vägen mot social och ekonomisk utveckling genom effektiv information, ännu större solidaritet och ytterligare ekonomiska medel, så att invånarna kan uppnå välstånd i sina egna hemländer.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy