Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 18 januari 2011 - Strasbourg

5. Stabiliserings- och associeringsavtal EG/Serbien - Stabiliserings- och associeringsavtal mellan EG och Serbien (fortsättning på debatten)

  Talmannen. – Nästa punkt är fortsättningen på den gemensamma debatten om avtalet mellan EG och Serbien.

  Maria Eleni Koppa, för S&D-gruppen. – (EL) Fru talman! Även jag skulle vilja gratulera Jelko Kacin till den balanserade och detaljerade text som han har lagt fram. Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet stöder helhjärtat utsikterna till medlemskap för Serbien, ett land som har gjort oerhörda framsteg under de senaste åren och som är en hörnsten som befäster freden och stabiliteten på västra Balkan. Parlamentets godkännande av stabiliserings- och associeringsavtalet i dag är därför ett historiskt ögonblick, och vi välkomnar det. I Europaparlamentets resolution välkomnar vi också den ansökan om anslutning som landet har lämnat in, men vi betonar att fler åtgärder alltjämt måste vidtas.

Det måste stå klart att utvecklingen av regionalt samarbete fortfarande är unionens främsta prioritering på västra Balkan. Eftersom detta är fallet är samarbete mellan Serbien och Internationella brottmålsdomstolen ett absolut internationellt måste, och det måste fortsätta i snabb takt, inte för att EU vill det, utan för att rättsskipningen kräver en förlikning med det förflutna och gör det möjligt att förbättra förbindelserna mellan alla folk i f.d. Jugoslavien.

Vi får dock inte glömma att den serbiska befolkningen var offer i detta krig. Serbien är nu ett land med det största antalet flyktingar och internt fördrivna personer i Europa. Dessa personer behöver omsorg och bostäder och måste integreras på arbetsmarknaden. Unionen måste ge praktiskt stöd till alla insatser av detta slag, särskilt mot bakgrund av kreditkrisen. Vi välkomnar därför de serbiska och kroatiska presidenternas åtagande att finna gemensamma lösningar på flyktingproblemet.

Beslutet att inleda en dialog med myndigheterna i Kosovo är särskilt viktigt för stabiliteten i området. Vi stöder dialogen, som måste inledas så snart som möjligt, till förmån för alla som bor i Kosovo, och vi hoppas att detta kommer att bidra till en gemensam europeisk framtid för människorna i regionen. Som avslutning skulle jag vilja gratulera vice presidenten för den serbiska regeringen, Božidar Đelić, till hans uttalande i går till Europaparlamentets utrikesutskott, i vilket han sade att Serbien eftersträvar en historisk kompromiss om Kosovo. Denna kompromiss är verkligen nödvändig, och vi måste bidra till att den uppnås.

  Norica Nicolai, för ALDE-gruppen. – (RO) Fru talman! Som liberal måste jag framhålla att gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa är en grupp som alltid har stött utvidgningsprocessen, för vi tror på ett EU som omfattar alla dess medlemmar, det vill säga ett kraftfullt och enat EU. Som rumän kan jag inte annat än välkomna att Serbien slår in på denna europeiska väg, samtidigt som jag vill betona att Serbien är ett europeiskt land och dess färd mot EU inte kommer att slutföras utan svårigheter som beror på ett oroligt förflutet. Men Serbien måste blicka framåt och försöka glömma det som varit, för förlikning med det förflutna får inte stå i vägen för en framtid i EU.

Jag vill betona att det är mycket viktigt att Köpenhamnskriterierna tillämpas ordentligt, det vill säga på ett kraftfullt och noggrant sätt i hela regionen, och detta gäller även Serbien, för endast de ser till att de europeiska värderingarna, rättsstatsprincipen och livskraftiga demokratier respekteras. Jag anser att de senaste två åren efter det historiska beslutet att slå in på den europeiska banan visar att både regeringen i Belgrad och det serbiska folket är motiverade och fast beslutna. De tror helhjärtat på detta europeiska projekt, för vad kan vara viktigare än europeiska beslut som fattas av en regering som inte har tvingats fatta besluten på grund av rättsliga krav eller krav som föreskrivs av reglerna för detta politiska spel.

Det är också avgörande att Serbien stabiliserar sin ekonomi. Nu ser vi verkligen utmärkta tecken i den serbiska ekonomin. Det är av yttersta vikt att detta stabiliserar landets demokrati. Men en hel del uppmärksamhet måste fästas vid multikulturalism på Balkan, något som har varit en känslig fråga. Minoritetsproblemet i denna region får inte leda till att konflikter uppstår. Jag anser att en modell som främjar hjälp och stöd till minoriteter och är för kulturell förlikning är ett absolut måste.

  Marije Cornelissen, för Verts/ALE-gruppen. – (NL) Fru talman! Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen är en stark anhängare av Serbiens anslutning till EU. Därför gläder vi oss åt den sittande regeringens tydliga europavänliga kurs. Enligt min mening kommer dock ingen sida direkt att få några pris för sin hantering av anslutningsprocessen. EU låter sig helt enkelt lekas med.

För att stödja Serbiens europavänliga politik beviljades landet ett undantag från viseringskravet innan det till fullo hade uppfyllt kriterierna. Serbien mottog yttrandet i oktober, i utbyte mot att landet intog en moderat ståndpunkt i Kosovofrågan. EU sänder ut budskapet att detta är ett politiskt spel, inte ett iakttagande av kriterierna, och detta kommer att bli avgörande för anslutningsprocessen. Vi ska inte belöna Serbien för att landet beter sig som en mogen, europeisk demokrati. I själva verket bör vi förvänta oss att Serbien tar på sig ett ansvar som regional ledare när det gäller Kosovo och Bosnien som något självskrivet, utan att vi ska behöva belöna landet på samma sätt som man ger ett barn godis för att det har varit snällt.

Något som vi åtminstone bör göra är att sluta ge efter varje gång som jakten på Ratko Mladić och Goran Hadžić kommer på tal. Vi talar här om individer som begått förskräckliga krigsbrott och gjort sig skyldiga till folkmord. De ska inte kunna komma undan med mord. Serbien kan, och måste göra mer för att arrestera dem. Vi kan inte tillåta att ett fullständigt samarbete med Icty blir en bagatell, som man kan förbise i diplomatins intresse. Utlåtandet om detta måste göras av dem som är i stånd att bedöma huruvida Serbien samarbetar fullt ut, och detta är åklagare Serge Brammertz. Därför uppmanar jag er att rösta för vårt ändringsförslag.

  Charles Tannock, för ECR-gruppen. – (EN) Fru talman! Serbiens framsteg mot ett medlemskap i EU befäster freden, och det med rätta, som så utmärkt bevisas i Kacinbetänkandet.

När jag var i Serbien i oktober förra året blev jag imponerad av Serbiens dynamiska, västorienterade och demokratiska regerings åtaganden och ansträngningar. Serbien har säkerligen mycket arbete kvar när det gäller rättsliga reformer och att bekämpa organiserad brottslighet. Vi i ECR-gruppen hoppas också att man ska få fast Ratko Mladić och överlämna honom till Haag, även om det inte alls är säkert att han befinner sig på serbisk mark. Det är emellertid helt avgörande att Serbiens framsteg återgäldas och belönas av EU och dess medlemsstater, nu till exempel genom att ratificera stabiliserings- och associeringsavtalet, inte minst eftersom vissa av Serbiens grannstater, som Kroatien, befinner sig mycket närmare en anslutning till EU.

Serbiens förbindelse med Kosovo är problematisk, men inte olöslig. Personligen anser jag att en rättvis, fullständig och slutgiltig uppgörelse som grundar sig på principerna om fördelning och ”land för fred”, som de vi ser i Mellanöstern, skulle vara den bästa vägen framåt. Enligt min mening bör EU utvärdera detta alternativ ordentligt under den kommande dialogen som den höga representanten har medlat fram. Att slå bort det skulle vara farligt på kort sikt, och det skulle bara permanenta Kosovos övergångsstadium i fråga om ett internationellt erkännande från EU, Nato och FN.

  Miloslav Ransdorf, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Fru talman! Den viktigaste figuren i serbisk historia, nationalhelgonet Sankta Sava, sade att serber är ett folk av både öst och väst. Utifrån detta uppstår problemet att de inte litar på folk från väst, för de ser sig själva som ett folk av öst, och de litar inte på folk från öst, för de ser själva som ett folk av väst. Serbien är i själva verket en bro mellan Öst- och Västeuropa, ett viktigt land för europeisk enighet, och till sist visar till och med den stora serbiska författaren Dobrica Ćosić i en roman, Vreme smrti (Dödens tid), att Serbien spelar en avgörande roll, där Europas enighet eller upplösning står på spel.

Jag anser att det är dags att vi inser att Serbien har en grundläggande betydelse för Europas enighet. Det är den viktigaste ekonomin på Balkan, och det kommer inte att bli någon europeisk enighet utan Balkan. Jag skulle vilja betona att vi har gemensamma uppgifter som vi kan ta itu med relativt omgående, som problemen med flyktingar i Serbien (Serbien har omkring 750 000 flyktingar på sitt territorium), miljöproblem (vissa går så långt tillbaka som 1990-talet) och driften av farleder för handelstrafik på Donau (vi har en tvärpolitisk arbetsgrupp i Europaparlamentet som sysslar med Donau). Vi skulle också vilja att man strävade efter att hjälpa Serbien med en djärv reformering av rättsväsendet och i kampen mot organiserad brottslighet.

  Nikolaos Salavrakos , för EFD-gruppen. – (EL) Fru talman! Jag anser att Jelko Kacins betänkande skapar en perfekt balans, och jag vill gratulera honom till detta. Serbiens framsteg i fråga om de reformer som krävs återspeglas i detta betänkande på ett realistiskt sätt. Så sent som i går gav Serbiens biträdande premiärminister en tillfredställande presentation av utvecklingen inför utskottet för utrikesfrågor.

Trots detta är samarbetet med Internationella brottmålsdomstolen, inbegripet överlämnandet av de sista brottslingarna som befinner sig på fri fot till Haag, en viktig återstående fråga, eftersom detta är ett grundläggande villkor för Serbiens framsteg mot anslutning.

Pressfrihet är ett av de största problemen som den serbiska regeringen måste lösa. Det får inte utövas politiska påtryckningar eller annat inflytande som minskar de serbiska journalisternas oberoende.

Ett annat problem som omger Serbien är det stora antalet flyktingar och internflyktingar som har bostadsproblem och är fattiga, samtidigt som arbetslösheten ligger på närmare 19 procent. Jag tycker att vi ska hjälpa Serbien, och vi får inte glömma att det här landet nyligen var i krig.

  Barry Madlener (NI). – (NL) Fru talman! Vi ska inte bara fokusera på att arrestera och ställa krigsförbrytaren Ratko Mladić inför rätta. Serbien har enorma problem med organiserad brottslighet. Ett antal talare har redan nämnt detta, och vi får inte underskatta dessa problem. Det stämmer att det har gjorts framsteg, men de är inte tillräckliga för att motsvara en godtagbar standard, inte på långa vägar.

En annan punkt är naturligtvis att Serbien är ett fattigt land, som alla dessa kandidatländer. Det är fattiga länder, och deras anslutning kommer att bli mycket kostsam för EU-medborgarna. Serbien är till och med mer korrupt än Rumänien och Bulgarien. Rumänien och Bulgarien skulle aldrig ha fått tillåtelse att ansluta sig till unionen. Detta kommer att leda till en stor mängd korruptionsproblem, och Serbien är ännu mer korrupt. Jag ser detta som ett särskilt besvärligt problem, och ett problem som man inte löser i en handvändning. Jag uppmanar er därför att inte underskatta det.

Dessutom kommer Serbiens potentiella anslutning, liksom undantaget från viseringskravet, att leda till mer emigration till Västeuropa, en emigration som inte kommer att gynna någon part.

  Adrian Severin (S&D). – (EN) Fru talman! Stabiliserings- och associeringsavtalet samt Serbiens europeiska integrering är viktiga för både Serbien och Europeiska unionen.

Jag skulle vilja belysa två punkter. För att förhandla om avtalet ordentligt och hantera integrationsprocessen på ett korrekt sätt bör EU börja med att fastställa och erkänna sina egna intressen. EU har ett olöst problem med Albanien, bristande geopolitisk samstämmighet på sin södra flank, och ett svart hål av organiserad brottslighet och korruption i Balkanområdet. Detta innebär att det i unionens kärna finns ett behov av en utvidgad, fungerande och sammanhängande marknad och bättre transportkorridorer i detta område. Inget av dessa problem kan lösas utan Serbiens hjälp.

För det andra måste vi försöka undvika att behandla Serbien som ett andraklassens EU-land och läxa upp det vid varje tillfälle som ges. Serbien har i sanning begått många synder, men det europeisk-atlantiska bidraget till de begångna synderna var också betydande. År 2011 är verkligen ett år av utmanande möjligheter för både Serbien och EU. Vi kommer inte att kunna vara situationen vuxna om vi inte lägger all narcissism åt sidan och behandlar Serbien som en jämlike.

Bara ett värdigt Serbien kan vara en pålitlig partner för en historisk förlikning på Balkan och en historisk återförening inom EU. Jelko Kacins betänkande utgör ett anmärkningsvärt bidrag i denna riktning.

  Sarah Ludford (ALDE). – (EN) Fru talman! Jag ansluter mig till de talare som har berömt och välkomnat betänkandet av min kollega Jelko Kacin, och jag instämmer helt i hans påpekande att Serbiens framtid ligger i Europeiska unionen och att Serbien kommer att bli en viktig aktör när det gäller att garantera säkerhet och stabilitet på västra Balkan.

Jag har gett mitt stöd till en strävan efter ett EU-medlemskap för länderna på västra Balkan under det senaste årtiondet, bland annat under min tid som vice ordförande för Balkandelegationen. Jag samarbetade nära med vår föredragande i kampen för viseringsfria resor, och det gladde mig när detta säkerställdes för bland annat Serbien för ett år sedan. Jag anser att detta verkligen är ett viktigt bidrag till kontakter mellan personer som också syftar till att utöka blickfältet och slutligen garantera säkerhet i ordets vidare mening.

Vissa av de utmaningar som Serbien står inför har redan nämnts. Jag skulle vilja lägga till något om utmaningen med den rättsliga reformen. I kommissionens lägesrapport från förra hösten framfördes oro om att återutnämningsförfaranden genomförs utan insyn, vilket äventyrar principen om rättsväsendets oberoende och ger en stor risk för politiskt inflytande. Detta är tydligen en nyckelfråga när det gäller rättsstatsprincipen.

När det gäller samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien i Haag talade Jelko Kacin i går kväll om för utskottet för utrikesfrågor att Serbien gör absolut allt i sin makt för att lokalisera och gripa de kvarvarande två åtalade individerna och överlämna dem till Haag, men Serge Brammertz, chefsåklagaren, sade i sitt tal till FN:s säkerhetsråd i september att Serbien måste överbrygga klyftan mellan landets bestämda åtagande och effektiviteten i verksamheten på plats. Vi ser inga resultat. Serbien måste inta en mer proaktiv inställning för att arrestera de brottslingar som befinner sig på fri fot, så jag befarar att det finns en klyfta mellan retoriken och verkligheten, och denna klyfta absolut måste överbryggas.

  Franziska Katharina Brantner (Verts/ALE). – (DE) Fru talman! Även vi förespråkar västra Balkans, och naturligtvis även Serbiens, anslutning till Europeiska unionen. Varje land är givetvis åtskilt, men regionen är internt förbunden, och åtgärder som vidtas av vart och ett av länderna i regionen påverkar processens resultat på ett avgörande sätt.

Mot denna bakgrund skulle jag åter vilja påpeka att för oss kan Serbiens anslutningsprocess inte fortgå utan ett definitivt klartecken från Internationella brottmålsdomstolen, och, som min kollega just sade, ett mer proaktivt och framför allt mer effektivt samarbete med domstolen på plats.

Det har också skett en positiv utveckling. Denna utveckling omfattade antagandet av lagen om jämställdhet mellan könen, som vi är mycket nöjda med. Det som vi vill se nu är att genomförandet verkligen sker snabbt, och vi uppmanar kommissionen att tillgängliggöra pengar för att stödja denna process. Om denna region vill växa samman behöver vi också fler kollektivtrafikalternativ i och genom regionen igen. Även i detta avseende uppmanar jag kommissionen att tillhandahålla mer stöd och finansiera detta område med hjälp av instrumentet för stöd inför anslutningen, eftersom vi är övertygade om att det som krävs är kontakt mellan folk och inte bara mellan ledare. Detta främjas i mycket hög grad om det blir enklare för människor i regionen att förflytta sig.

Rörlighet är också en fråga som jag kort skulle vilja nämna innan jag avslutar, särskilt med tanke på de registreringsskyltar till fordon som Belgrad fortsätter att utfärda för sju regioner i norra Kosovo. Vi uppmanar Belgrad att definitivt låta bli att utfärda dessa registreringsskyltar för Kosovo.

  Ryszard Czarnecki (ECR). – (PL) Fru talman! Serbien är ett europeiskt land. Serbien är en del av den europeiska historien. Serbien är en del av den europeiska kulturen. Serbien är inte bara en del av Europas geografi. Serbien måste därför vara en del av Europas politiska karta, så låt oss inte söka efter svepskäl för att förlänga Serbiens väg mot EU. Jag har intrycket av att EU ibland har avspisat landet, och att Serbien har behandlats annorlunda än vissa länder på Balkan. Denna ojämlikhet måste en gång för alla upphöra. Låt oss inte söka efter svepskäl – och jag betonar detta igen – som syftar till att förlänga Serbiens väg till EU. Den serbiska nationen har gjort tillräckligt och förtjänar en plats bland EU:s nationer så snart som möjligt.

  Bastiaan Belder (EFD). – (NL) Fru talman! Nu drar den ekonomiska krisen i Serbien och på västra Balkan ihop sig. Denna ovissa situation medför en fara för en förnyad populistisk och nationalistisk känslovåg. Kommissionsledamot Štefan Füle, är det inte dags att vi upprättar en utvecklingsfond för västra Balkan i linje med Marshallplanen efter kriget?

Herr kommissionsledamot, jag har en andra fråga till dig. I går informerades jag av en initierad person om en potentiell ny grogrund i Serbien. Det gäller de radikala islamska styrkornas verksamhet i Sandžak. Ett namn som har cirkulerat i detta avseende är namnet på den regionala islamska ledaren, mufti Muamer Zukorlić. Vilken specifik information har kommissionen i detta ärende, och vilka motåtgärder tänker man vidta?

  Dimitar Stoyanov (NI). – (BG) Fru talman! Tiotusentals bulgarer lever i östra Serbien, i områdena runt Bosilegrad och Caribrod. De är en etnisk minoritet som blev kvar i Serbien efter första världskrigets slut.

Det skulle inte ligga alltför långt från sanningen att säga att de tillhör de fattigaste folken i Europa. Det handlar inte bara om att den serbiska regeringen har misslyckats med att göra något åt detta – som att göra investeringar, få igång ekonomin i regionen en aning, utan i november förra året, utan förklaringar och i strid med landets internationella åtaganden, hindrades en grupp bulgariska medborgare från att ge stöd till barnen i regionen som kom för att studera i Bulgarien.

Jag skulle vilja påminna företrädarna för den serbiska regeringen att fri rörlighet för personer och öppna gränser är grundläggande värderingar i Europeiska unionen. Och innan ni har lärt er och tillämpar detta finns det ingen plats för er här.

  Elmar Brok (PPE). – (DE) Fru talman, fru Győri, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag skulle vilja tacka Jelko Kacin för det som betänkande som han har lagt fram. Det innehåller en klar plädering för en ”ja”-röst.

För alla de frågor där vi fortsätter att kritisera Serbien, för alla de absoluta behov av interna reformprocesser, alla behov av samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty), för de frågor som rör kampen mot korruption, som är särskilt utbredd i Serbien med maffiaverksamhet som påverkar det ekonomiska livet, anser jag att kampen mot allt detta måste utkämpas under en flerårsperiod, och detta är ett villkor för att Serbien ska fortsätta på en inslagen europavänlig bana mot medlemskap i EU, vilket de fick ett bestämt löfte om i Thessaloniki. Vi måste hålla detta löfte.

Men jag skulle också vilja säga att det är nödvändigt att samarbeta med Serbien. Det räcker att se på regionens historia för att inse att en bestående fredlig utveckling bara kan uppstå om Serbien är med ombord och att vi därför måste se Serbien både som ett land som ansöker om framtida medlemskap i EU och som en viktig strategisk partner i hela regionens känsliga utveckling, och att vi, av denna anledning, borde vara en källa till uppmuntran och inte behandla Serbien sämre än stater som är EU-medlemmar eller som har kommit långt på vägen mot anslutning av något historiskt skäl, må de vara kort- eller långsiktiga. Med tanke på hur modigt president Boris Tadić har kämpat för en europeisk inriktning och hur hårt ansatt han är i Serbien är det absolut nödvändigt att vi stöder dessa politiska krafter och uppmuntrar dem, så att de lyckas visa sin befolkning att vägen mot Europa, i stället för en nationalistisk väg, är rätt väg för folket också.

Av denna anledning skulle jag vilja uppmana alla, och särskilt medlemsstaterna, att snabbt gå vidare med ratificeringsprocessen, och på detta sätt sända en signal om att de steg som Serbien tar mot Europa måste stödjas, så att vi kan skapa trygghet i regionen på lång sikt.

  Hannes Swoboda (S&D). – (DE) Fru talman! Jag var i Kroatien för några dagar sedan och aldrig har så mycket sagts om Serbien som under de senaste dagarna, särskilt i positiv mening och just på grund av det som Elmar Brok sade – de modiga åtgärder som Boris Tadić har vidtagit tillsammans med president Ivo Josipović – och jag är också medveten om att biträdande premiärminister Božidar Đelić är starkt engagerad i detta avseende – är viktiga steg mot EU. Det finns element av ett regionalt samarbete, men ett regionalt samarbete av stor politisk och humanitär betydelse. Det är därför mycket viktigt – och i detta avseende ställer jag mig helt bakom det som Elmar Brok och andra ledamöter har sagt – att vi uppmuntrar Serbien att fortsätta i denna riktning.

Detta gäller naturligtvis också förbindelserna med Bosnien och Hercegovina. Vi känner alla till att det är viktigt att Serbien deltar fullt och fast – och detsamma gäller Kroatien – för att detta land ska hålla samman och även genomföra lämpliga reformer. I detta avseende är Serbien verkligen modigt, och det är absolut nödvändigt med regionalt samarbete.

Ett kritiskt inslag som jag likväl skulle vilja ta upp är samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty). Jag hade givetvis bjudit in Serge Brammertz för att delta i utrikesutskottets arbetsgrupp som jag är ordförande för. Vi är inte helt nöjda när det gäller detta område – mer kan göras. Våra initiativ i detta avseende har inte varit riktigt tillfredställande. Jag skulle därför vilja uppmana alla att utöva påtryckningar för att detta ska ske.

Som Maria Eleni Koppa redan har sagt är detta inte bara en fråga för EU. Serbien måste också arbeta med dessa frågor för Serbien självt. I likhet med den ursäkt som har framförts i Vukovar, som otvivelaktigt kommer att läggas till landets historia, måste också kampen mot de individer som har begått grova brott fortsätta.

  Anna Ibrisagic (PPE). - Fru talman! Det går inte att undgå att märka att Serbien under den senaste tiden har gjort stora framsteg. Låt mig nämna några: en framgångsrikt avslutad visumliberaliseringsprocess, det regionala samarbetet på både trafik- och energiområdet, en politisk vilja att bidra till försoningsprocessen i regionen, och ett nytt politiskt ledarskap, ytterst synligt i president Boris http://en.wikipedia.org/wiki/Boris_Tadi%C4%87" \o "Boris Tadiæ" besök i både Srebrenica och Vukovar.

Alla dessa saker visar inte bara enskilda personers goda ledarskap och Serbiens stora vilja att ta ett steg närmare EU-medlemskap, utan också serbernas beslut att välja just ett sådant ledarskap.

Därför gläds vi åt att även stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien nu är klart och att vi skickar tydliga signaler till Serbien om att vi ser resultaten av landets ansträngningar och att Serbien har en plats i EU-familjen.

Det är klart att många utmaningar kvarstår: kampen mot den organiserade brottsligheten, fortsatta juridiska reformer och en lösning på minoritetsfrågorna. De flesta av dessa problem är dock inte unika för Serbien, utan delas även av övriga Balkanländer.

En fråga som dock är ganska unik och som måste nämnas i sammanhanget är samarbetet med Haagtribunalen. Den politiska viljan hos Serbiens regering finns. Medvetenheten om att det är nödvändigt att fullfölja samarbetet med tribunalen finns också. Låt oss nu hoppas att Ratko Mladić snart återfinns i Haag.

  María Muñiz De Urquiza (S&D). – (ES) Fru talman! Jag har en minut på mig för att framhålla hur viktigt det är att vi fullbordar EU:s sammansättning med Serbiens medlemskap. Jag hoppas att det kan bekräftas i år på grundval av de stora framsteg som landet har gjort. Dessa framsteg har erkänts av rådet genom dess beslut att gå vidare med anslutningsprocessen och av parlamentet genom Jelko Kacins betänkande. Jag vill förövrigt gratulera honom till detta.

På denna minut måste jag också påpeka att de olika ståndpunkterna om Kosovo inom Europeiska unionen har uppmuntrat Serbien att göra ett tydligt åtagande gentemot Europa. Detta är grundläggande för att befästa fred och demokrati på Balkan och för att nå en konstruktiv strategi för regional integrering, något som åskådliggjordes vid mötet på hög nivå i Sarajevo som hölls den 2 juni under det spanska ordförandeskapet.

Jag hoppas att Serbien får EU:s fulla stöd för att genomföra de reformer av rättväsendet som krävs samt i kampen mot korruption och dialogen mellan regionerna.

  Eduard Kukan (PPE). – (EN) Fru talman! Serbiens starka beslutsamhet och betydande framsteg i integreringsprocessen gläder mig. Ingåendet av stabiliserings- och associeringsavtalet (SAA) och dess tillämpning är nästa viktiga steg på denna väg.

Den serbiska regeringen ska ha beröm för de åtgärder som har vidtagits för att nå detta skede. Jag är säker på att SAA kommer att ge landet konkreta ekonomiska fördelar och handelsfördelar på områden som miljö, energi, transport med flera. Tretton länder har hittills ratificerat avtalet. Jag hoppas att Europaparlamentets ratifikation kommer att uppmuntra resterande länder att fullborda förfarandet inom kort.

Både Serbien och EU har dock ytterligare utmaningar framför sig. Serbien måste åta sig att fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien när det gäller att dra de återstående krigsförbrytarna inför rätta. Det finns också ett akut behov av att kampen mot korruption och organiserad brottslighet utvecklas, samt ytterligare reformer inom den rättsliga sektorn och offentlig förvaltning. På samma sätt måste det serbiska parlamentet överge bruket av blanka mandat och den godtyckliga fördelningen av parlamentsplatser.

Slutligen kommer dialogen mellan Serbien och Kosovo att hamna på rätt spår, hoppas jag, och garantera att framtidsutsikterna för vanliga människor förbättras. Europaparlamentet har alltid varit en stark anhängare av västra Balkans integrering. Serbien är en central del av detta med detta åtagande …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Emine Bozkurt (S&D). – (NL) Fru talman! Detta är en viktig tidpunkt för stabiliteten på Balkan. Serbien har tydligt visat att landet har valt att arbeta mot en europeisk framtid, men det måste arbeta hårt för att nå dit. Det finns ett antal stötestenar på vägen mot ett möjligt EU-medlemskap. Utöver det har de två sista misstänka, Goran Hadžić och Ratko Mladić, som Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien söker, ännu inte arresterats. Tyvärr har Serbien misslyckats med att övertyga världssamfundet om att landet gör allt det kan för att hitta dessa brottslingar, något som tydligt framgår av chefsåklagare Serge Brammertz’ rapport.

Enligt Serge Brammertz’ mening har den serbiska regeringen, i stället för att göra sitt yttersta för att arrestera de misstänkta, i själva verket enbart gjort minsta möjliga som krävs av den. Det som vi behöver är ett tydligt och enat budskap från den serbiska regeringen. På samma sätt är det viktigt att kommissionen är beredd att utöva mycket större påtryckningar. Det är också viktigt att kvinnors och homosexuellas rättigheter står kvar överst på Serbiens dagordning. Jag förväntar mig att Serbien ska göra allt i sin makt för att godkänna ett insynsvänligt förfarande.

  Kinga Gál (PPE). - (HU) Fru talman, fru Győri, herr kommissionsledamot! För det första förtjänar både föredraganden och skuggföredraganden gratulationer för de lämpliga kompromisser som de har kommit fram till i denna text och för att ha utarbetat ett bra betänkande. Förra året gjorde Serbien stora framsteg mot en integrering i många avseenden, något som man också uppmärksammar i betänkandet, och jag skulle därför bara vilja ta upp några få punkter.

En av dessa är frågan om viseringsfria resor, som de serbiska myndigheterna borde ta på stort allvar, och i framtiden borde de göra sitt yttersta för att råda sina medborgare att inte missbruka denna möjlighet, eftersom ungdomars framtida tillgång till europeiska möjligheter annars kommer att försämras, för denna viseringsliberalisering – som vi alltid har gett vårt stöd till – handlar just om att förena de unga generationerna och minska skillnaden gentemot EU, och detta får inte äventyras. Samtidigt måste Serbien omedelbart göra framsteg när det gäller samarbetet med den internationella tribunalen och skapa resultat i förhandlingarna med Kosovo.

Men det som jag skulle vilja betona är frågan om minoriteters rättigheter, som förtecknas i Köpenhamnskriterierna. Det gläder mig att man i betänkandet har uppmärksammat dessa frågor i god tid, för Serbien måste fortsätta att vidta åtgärder på detta område: lagarna om Vojvodinas status och om nationella råd måste tillämpas i praktiken på ett sätt som gör det möjligt att de får verkan i verkligheten. Europeiska unionen måste dock dra lärdom från anslutningarna 2004 och 2007 att dessa …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Fru talman! Det beslut som rådet har fattat för att inleda förfarandet för att ratificera stabiliserings- och associeringsavtalet kommer att uppmuntra Serbien att fortsätta sin reformering i syfte att uppfylla Köpenhamnskriterierna. Ikraftträdandet av detta avtal kommer att skapa handel mellan EU och Serbien och ge verkliga utsikter till EU-medlemskap.

Hittills har betydande framsteg gjorts, särskilt i fråga om samarbetet med Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo), på områdena reformering av rättssystemet och i kampen mot korruption. Samtidigt anser jag att en vägran att erkänna Kosovos oberoende inte får stå i vägen för Serbiens euroatlantiska strävan. Framför allt har den serbiska regeringen visat att den är redo att delta i en ny dialog med Kosovo under EU:s beskydd.

Jag skulle också vilja nämna den centrala roll som Serbien spelade när det gällde att trygga freden på Balkan. I detta avseende anser jag att det är av största vikt att fortsätta en politik med öppna dörrar mot alla länder på västra Balkan. Rumänien har gett sitt oförbehållsamma stöd till regionens utvidgning mot EU och Nato, med ett särskilt omnämnande av Serbien.

Jag ska avsluta med att betona att landets ansträngningar och strävan måste erkännas av EU-länderna och samtidigt uppmuntras. Det är vår plikt att stödja våra partner på Balkan och följa dem längs den euroatlantiska väg som de redan har slagit in på.

  Andrey Kovatchev (PPE). – (BG) Fru talman, fru Győri, herr kommissionsledamot! Först av allt skulle jag vilja tacka föredraganden Jelko Kacin för det fina arbete som detta betänkande utgör. Serbiens och västra Balkans framtid ligger i Europeiska unionen. Jag är övertygad om att de historiska misstag och orättvisor som drabbade Balkan under förra århundradet enbart kan övervinnas genom europeisk integrering.

Vårt gemensamma mål är att ändra de aktuella gränserna från skiljelinjer till förenande band. Det ska inte ha betydelse om medborgarna bor på den ena eller andra sidan en gräns, oavsett deras etnicitet: oavsett om de är i Niš eller i Kalotina, i Caribrod eller i Sofia, i Priština eller i Leskovac, europeisk integrering är den enda vägen mot stabilitet, säkerhet och välfärd, för de serbiska medborgarna och för deras grannar.

Jelko Kacins betänkande innehåller synpunkter på det som har uppnåtts och det som fortfarande måste göras i Serbien. Serbien har vårt stöd på sin väg mot integrering, och kommer att ha det fortsättningsvis. Men vi östeuropéer kan ge våra serbiska vänner vissa goda råd för att hindra dem från att upprepa våra misstag.

Ett sådant råd skulle vara att öppna akterna från det repressiva kommunistsystemet i Jugoslavien. I Bulgarien har vi en bitter erfarenhet av vad ett fördröjt öppnande av arkiven medför. Den tidigare underrättelsetjänsten är nära knuten till korruption och organiserad brottslighet i regionen. Jag gratulerar Serbien till dess försök att begränsa kommuniststrukturernas inflytande på regeringen. Ett demokratiskt lands framtid ska inte kontrolleras av dess totalitära förflutna.

Vi östeuropéer är fullt medvetna om de tidigare kommunisternas manipulering. De gör allt i sin makt för att framställa sin verksamhet som ett skydd av nationens intressen. Låt er inte luras. Det enda som engagerar dem är saker som ligger i deras egna intressen.

Den som kontrollerar det förflutna kontrollerar också framtiden. Ett öppnande av den kommunistiska underrättelsetjänstens arkiv kommer att ge EU en tydlig signal om att Serbien vill bryta med den regim som utestängde landet från Europa under årtionden. Medborgarna i f.d. Jugoslavien har rätt att känna till sin historia som var nutid för inte så länge sedan.

Jag önskar Serbien lycka till på sin väg mot europeisk integrering, som vi stöder. Vi ser fram emot att ha landet i den demokratiska EU-familjen.

  Georgios Koumoutsakos (PPE). – (EL) Fru talman! Jag vill inleda med att tacka föredraganden för hans utmärkta arbete och för den text om Serbien som han har lagt fram. Undertecknandet av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien är en mycket viktig utveckling för både Serbien och Europeiska unionen. Nu är nästa steg, nästa viktiga steg, att Serbien får status som kandidatland. Jag anser att vi bör besluta om detta i december nästa år. Vi får inte glömma att 2011 är året före val för Serbien, med parlamentsval och lokala val i mars 2012.

De av oss som hade möjlighet att lyssna till biträdande premiärminister Božidar Đelić i utskottet för utrikesfrågor i går såg Serbiens engagemang och beslutsamhet att göra allt i sin makt för att uppfylla de europeiska kriterierna och förutsättningarna. Vi hörde också Serbiens och den serbiska regeringens positiva och konstruktiva ståndpunkt om en grundläggande dialog med Priština. Vi måste ge Serbien uppmuntran.

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE). – (LT) Fru talman! Med tanke på rådets slutsatser om de framsteg som Serbien har gjort på reformeringsområdet bör vi gratulera landet, men tyvärr finns det några ärenden som oroar oss. Efterhand som Serbien närmar sig Europeiska unionen måste en enorm insats göras på vissa områden, särskilt i fråga om förbättringar av affärsklimatet i Serbien. Litauiska investerares erfarenheter väcker rimliga frågor om affärsmiljön och skyddet av investeringar i Serbien. Den serbiska regeringen anklagade litauiska företag, som hade investerat 34 miljoner euro, för försummelse och, i strid med avtalet mellan Serbien och Litauen där investeringsfrämjande och ömsesidigt skydd föreskrevs, sades privatiseringskontraktet upp. Serbien måste hitta lämpliga verktyg för att garantera öppenhet, en förutsägbar affärsmiljö och ta itu med byråkratiska begränsningar, rättsosäkerhet och liknande frågor. Det säger sig självt att vi stöder Serbiens mål att integrera landet i EU och hoppas att Serbien kommer att ta itu med problemen.

  Csaba Sándor Tabajdi (S&D). - (HU) Fru talman, fru Győri, kommissionsledamot Füle! Vi avslutar inte bara en process, utan jag hoppas att vi också kommer att vara i stånd att inleda anslutningsförhandlingar i år, med tanke på att Serbien har gjort ansenliga framsteg den senaste tiden. Jag skulle vilja nämna att chefsåklagare Serge Brammertz själv anser att samarbetet med den internationella tribunalen i Haag är oklanderligt. Detta var länge en känslig fråga. Detsamma gäller ett partnerskap med Nato, och det som jag anser vara särskilt viktigt i fallet med västra Balkan är Serbiens berömvärda minoritetspolitik som skulle kunna vara en förebild för många EU-medlemsstater, eftersom det omfattande kulturella oberoende som man ger uttryck för i den genuina verksamhet som bedrivs av olika nationella minoritetsråd garanterar minoriteternas fortsatta existens. Dessutom är framsteg i Kosovofrågan, som är en känslomässigt mycket komplicerad och komplex fråga, oerhört viktiga, men Serbien har slagit in på en mycket bra bana …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Ivo Vajgl (ALDE). – (SL) Fru talman! Betänkandet av min kollega Jelko Kacin är lika realistiskt som uppmuntrande.

Serbiens fullständiga integrering i EU ligger i den europeiska stabilitetens och säkerhetens intresse. Dess integrering kommer också att innebära en eliminering, eller ett stort steg mot elimineringen av gråzonen i sydöstra Europa.

Jag stöder Serbien och dess strategiska mål, som vicepresident Božidar Đelić har informerat oss om.

Serbien har lösningen i sin hand, och Serbien måste uppfylla kraven. Detta kan också vara ett tillfälle att sända ut budskapet till den serbiska allmänheten att general Ratko Mladić borde vara en orsak till skam, inte stolthet för det serbiska folket.

Jag skulle vilja betona att jag välkomnar alla de åtgärder som den serbiska regeringen och den serbiska allmänheten har vidtagit som syftar till att bygga ett gott grannskap. Samtidigt måste jag påpeka att gränsen är en av de centrala frågorna när det kommer till grannförbindelser.

  Ulrike Lunacek (Verts/ALE). – (DE) Fru talman! Även jag skulle vilja uttrycka mitt stöd för Serbiens anslutning till Europeiska unionen och idén att det serbiska folket har en framtid i ett gemensamt Europa, precis som västra Balkan som helhet har en framtid där. Personligen vill jag också ge stabiliserings- och associeringsavtalet grönt ljus, även om jag samtidigt anser mig tvungen att påpeka att Serbiens samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) fortfarande inte är vad det borde vara. Även jag hoppas att en majoritet i kammaren kommer att rösta för vårt ändringsförslag och att Serge Brammertz’ ord kommer att fortsätta att gälla i framtiden.

Jag skulle vilja tacka Jelko Kacin för hans betänkande och för hans, på sina ställen, mycket positiva redovisning av de framsteg som har gjorts i Serbien och samtidigt av de delar som fortfarande är oroande.

Jag kommer nu att gå över till förbindelserna med Republiken Kosovo. Som parlamentets föredragande för Kosovo vädjar jag till den serbiska administrationen. Jag lyssnade mycket noga till det som biträdande premiärminister Božidar Đelić hade att säga i går när han meddelade att villigheten att ingå detta historiska avtal finns, men att det också tydligt måste framhållas att dialogen mellan Republiken Serbien och Republiken Kosovo …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Jaroslav Paška (EFD). – (SK) Fru talman! Jag skulle vilja börja med att uttrycka mitt stöd för ett ingående av ett associeringsavtal med Serbien.

Serbien var, och fortsätter att vara, ett inflytelserikt land på Balkan. Men medborgarna i detta land har betalat för sina politiska ledares misstag i många långa år. Dessa ledare drog in landet i en svår politisk situation med sina riskfyllda beslut. Om vi vill skapa långsiktig stabilitet i den politiska situationen på Balkan måste vi emellertid upprätta öppna och korrekta förbindelser med alla länder i regionen.

Serbien måste därför vara en lika seriös partner för oss som de andra stabila länderna i regionen är, för att vi, i en öppen dialog och genom gott samarbete, ska hjälpa landets invånare att integreras så snart som möjligt och även eventuellt träda in i gemenskapen av fria, demokratiska EU-länder.

  Krisztina Morvai (NI). - (HU) Fru talman! För mig som ungrare är det ett stort nöje att Ungern innehar ordförandeskapet, och jag önskar rådet all lycka. Trots detta gav detta tal om Serbiens anslutning till EU en svag känsla av sorgsenhet och en känsla av att något saknas. Detta berodde på att det sällsynt grymma människorättsbrott som begicks mot ungrarna i Vojvodina inte nämndes, och jag skulle vilja fråga om det ungerska ordförandeskapet eller kommissionen känner till rapporterna från mänskorättsorganisationer och observatörer, för det första fallet med de unga männen i Temerin. Fallet med de unga männen i Temerin är ett exempel på ett upprörande brott mot de mänskliga rättigheterna där fem unga män dömdes till en överdrivet sträng dom på totalt 61 år i fängelse för ett barslagsmål, en dom som de måste avtjäna under tredjevärldens förhållanden, torterade och utsatta för inhuman och grym behandling. Detta förvärras av det faktum att de grövsta brott som begåtts mot ungrare samtidigt inte utreds. Känner ni till …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Fru talman! I strid med åsikten hos förespråkarna för EU som ser allt i rosenrött är anslutning till unionen inte i sig tillräcklig för att lösa alla konflikter i ett slag. Särskilt i fallet med ansökarstaten Turkiet kan man se att EU utövar dubbelmoral. Serbien är, när allt kommer omkring, berett att delta i samtal med Kosovo, även om EU:s inställning är uppenbart inkonsekvent: i Bosnien ska åtskilliga etniska grupper sammantvingas i en multikulturell stat medan det i Kosovo anses legitimt för en enda etnisk grupp att bryta sig ut från en stat.

Serbien har inte bara uttryckt sin vilja att samtala med Kosovo; landet har också bett om ursäkt för folkmordet i Srebrenica. Trots detta fortsätter man att anklaga Belgrad för att misslyckas med att samarbeta ordentligt med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien i Haag. Brotten mot mänskliga rättigheter i Turkiet å andra sidan, där man bestraffas för att helt enkelt diskutera det armeniska folkmordet, är tydligen något som vi kan överse med.

Anklagelsen mot Kosovos premiärminister Hashim Thaçi för handel med människliga organ visar också att krigsbrott inte kan betraktas ensidigt. Dessa anklagelser måste redas ut fullständigt. För EU-medlemskap är det mycket viktigt att Serbien och Kosovo först löser sin tvist.

  Victor Boştinaru (S&D). – (EN) Fru talman! Stabiliserings- och associeringsavtalet med Serbien innebär att Serbien har tagit ytterligare ett viktigt steg i integreringsprocessen mot EU. Vi talar om ett land vars framsteg under de senaste åren redan har varit imponerande, och jag anser att en ytterligare politisk och ekonomisk integrering på grundval av stabiliserings- och associeringsavtalet kommer att ge Serbien den slutgiltiga knuff framåt som landet behöver på vägen mot EU.

Med tanke på Serbiens viktiga roll på västra Balkan kommer avtalet att påverka både Serbien och EU positivt, men också regionen som helhet kommer att gynnas genom förstärkt säkerhet, stabilitet och utveckling. Det kommer också att skapa en stabil grund för utvidgningsprocessen på västra Balkan.

Jag hoppas att processen med stabiliserings- och associeringsavtalet kan avslutas så snart som möjligt, efter att man har fått grönt ljus från Europaparlamentet. Jag uppmanar därför medlemsstaterna att se till att ratificeringsprocessen genomförs så smidigt och snart som möjligt.

  Jarosław Kalinowski (PPE). – (PL) Fru talman! Samarbete med våra europeiska grannar är ett viktigt inslag i EU:s politik. Serbien är, i likhet med alla länder på Balkan, ett mycket speciellt fall. På grund av Jugoslaviens upplösning på 1990-talet och de krig som utkämpades där brottas dessa länder med ekonomiska och politiska problem än i dag. Europeiska unionens uppgift är att stödja dessa länder och hjälpa dem. Av historien har vi lärt oss att den politiska situationen i regionen påverkar hela kontinenten, och att vi alla känner av dessa följer under lång tid.

I viss mån bär EU ansvar för de inträffade händelserna. Av denna anledning har vi en allt större moralisk plikt gentemot dessa länder, och de avtal som vi diskuterar i dag – samarbete på alla områden och åtgärder för att underlätta för medborgarna i dessa länder – är nödvändiga, inte minst för att undvika att historien upprepar sig.

  Zoran Thaler (S&D). – (SL) Fru talman! I dag har det åter bevisats att ett demokratiskt och europeiskt Serbien har många allierade i Europeiska unionen.

Det är ett faktum att ett demokratiskt och europavänligt Serbien har möjlighet att gottgöra en 20 år lång försening av utvecklingen av demokrati, ekonomi och medborgarnas levnadskvalitet.

Serbiens demokratiska regering och president Boris Tadić förtjänar vårt stöd. Serbien är nyckeln till stabilitet på Balkan. Ett modernt, europeiskt Serbien bär ett stort ansvar här.

Landet ansvarar för det första för att säkerställa en stabil, europeisk, fredlig och bättre framtid för sina grannar Bosnien och Hercegovina och för det andra för att nå en historisk kompromiss med den närbelägna albanska nationen.

Båda dessa inriktningar är den sittande serbiska regeringens mål, så låt oss samarbeta med den och stödja dess mål.

  Andrzej Grzyb (PPE). – (PL) Fru talman! Kommissionsledamot Štefan Füle sade att det är helt upp till Serbien att göra rätt val. Detta är utan tvivel fallet, men samtidigt måste vi vara medvetna om att denna process bör stärkas, och de nya medlemsstaterna känner till detta. Serbien gjorde rätt val när man undertecknade stabiliserings- och associeringsavtalet. Landet åtog sig att genomföra en rad obestridligen svåra reformer. Från Europaparlamentets sida måste vi stärka dessa reformer, för det är inte bara regeringen utan framför allt samhället som måste göra det rätta europeiska valet. När jag var observatör vid den konstitutionella folkomröstningen sade jag till serberna, och jag sade till mina europeiska kolleger, ”se på Belgrad och dess folk, serberna – de är européer, och vi borde hjälpa dem på vägen till reformer”. Jag anser att allt som sker under processen för att ratificera stabiliserings- och associeringsavtalet, liksom Europaparlamentets resolution, kan vara till stor hjälp för Serbien på denna väg.

  Štefan Füle, ledamot av kommissionen. – (EN) Fru talman! Jag vill tacka ledamöterna för denna rika debatt som har visat parlamentets konstruktiva stöd för Serbiens europeiska integreringsprocess. Det stöd som parlamentet har gett processen att ratificera stabiliserings- och associeringsavtalet är en viktig signal till Serbien, och den kommer att bidra till att intensifiera landets ansträngningar på dess väg mot EU.

Jag vill kort beröra några frågor som togs upp under debatten. Först skulle jag vilja vända mig till Bastiaan Belder när det gäller Sandžak. Jag skulle föredra att tala om en politisering av frågan om muslimsk representation i stället för en våg av radikal islamism. Mot denna bakgrund ser vi fram emot nästa val till det bosniska nationalrådet i april i år, som kan förväntas bli fredligt och som kommer att bidra till att främja dialog och undvika radikalisering.

På tal om utvecklingsfonden för vi en nära dialog med Serbien och andra länder på västra Balkan om hur instrumentet för stöd inför anslutningen ska användas på bästa sätt och göras mer effektivt. När det gäller stödet för teknisk utveckling är det föremål för eftertanke.

När det gäller Krisztina Morvais fråga vill jag säga att vi fäster särskild vikt vid de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteters rättigheter. Jag kommer att skriva till henne och ta upp det konkreta fall som hon hänvisade till i sitt anförande.

Personligen är jag mycket uppmuntrad av Serbiens seriösa och konstruktiva inställning till det nuvarande stadiet i utvidgningsprocessen. I går talade vi om problem; i dag talar vi om att Serbien är på rätt väg för att ta itu med den viktiga frågan om rättslig reform till exempel. Detta är en bra grund för Serbien att till fullo kunna utnyttja den integreringspotential som året 2011 erbjuder.

  Enikő Győri, rådets ordförande. – (HU) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Tack för denna utmärkta debatt. Det har gjorts utmärkta iakttagelser om ett utmärkt betänkande, och det faktum att majoriteten av frågorna som tagits upp här innefattas i betänkandet visar, enligt min mening, på betänkandets förträfflighet. Jag anser alltså att det är en utomordentlig grund för diskussion.

Ni har alla bekräftat att detta inte handlar om en fullbordad process, utan i stället om en början. Efter denna början tror jag att alla de frågor som även ni har tagit upp i debatten kommer att diskuteras. Det har gjorts stora framsteg, och det är därför som vi har nått så långt som vi gjort i processen, och det finns fortfarande mycket kvar att göra. Ni har själva tagit upp många viktiga frågor, som fördjupad demokrati, flyktingar, utveckling av en affärsmiljö, problem som hör samman med viseringsfritt resande och situationen för minoriteter.

Vi har hört att minoritetspolitiken i Serbien har utvecklats i betydande omfattning, som Csaba Sándor Tabajdi också framhöll, men samtidigt gäller Köpenhamnskriterierna, och kommissionen har uppmärksammat detta. Det är en viktig pekpinne för oss, och vi kommer att bevaka detta noggrant i varje insats och varje bedömning som vi gör.

Det har också sagts att situationen är bräcklig. Jag instämmer helt i det, och det är därför som det är särskilt viktigt att vi uppmuntrar Serbien att fortsätta på denna väg. Elmar Brok och Hannes Swoboda påpekade också detta. Jag anser att det viktigaste, som Norica Nicolai också nämnde, är att Serbien har fattat detta beslut av egen vilja. Serbien är intresserat av Europeiska unionen och ett EU-medlemskap, och vi kommer att bidra till denna process på alla tänkbara sätt. Jag betraktar det faktum att de har valt denna väg av egen vilja som en garanti för att Serbien kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder. Jag är övertygad om att parlamentet kommer att ge sitt samtyckte till stabiliserings- och associeringsavtalet efter denna heltäckande debatt.

  Jelko Kacin, föredragande. – (SL) Fru talman! Dagens rika debatt är det bästa exemplet på ett livligt intresse och stöd för Serbien här i Europaparlamentet och i andra EU-institutioner.

Bland alla de utmaningar som landet ärvde från krigen på 1990-talet befinner sig nu Serbien huvudsakligen i processen att fastställa grunderna för rättsstatsprincipen.

Den rättsliga reformen, som inleddes 2009, är fortfarande ofullständig i många aspekter, men detta kräver systematisk korrigering.

Rättsstatsprincipen är den viktigaste punkten i Köpenhamnskriterierna. Serbien måste säkerställa oberoende, duglighet och effektivitet hos sina rättsinstanser för att garantera rättssäkerhet och ekonomisk utveckling.

Vi välkomnar de ansträngningar som Belgrad nyligen gjort för att begripa dessa utmaningar. Återlämnande, det vill säga att lämna igen konfiskerad egendom och skydda privat egendom, är en del av detta.

Jag ser fram emot att talmannen för Serbiens nationalförsamling kommer hit. Denne ska besöka Europaparlamentet redan denna månad. Vi måste stärka det serbiska parlamentets och alla dess ledamöters roll och ansvar.

Vi måste också bli bättre på att dra till oss den serbiska oppositionen, som måste ta på sig mer ansvar och se till att Serbiens integreringsprocess blir framgångsrik.

Framläggandet av den serbiska regeringens svar på kommissionens frågeformulär, som premiärminister Mirko Cvetković kommer att överlämna till kommissionsledamot Štefan Füle denna månad, är ett historiskt steg för den serbiska staten och för alla dess medborgare.

Jag tror att detta steg kommer att bli mycket betydelsefullt och framgångsrikt, och det är därför som jag också önskar det ungerska ordförandeskapet all framgång med att främja europavänliga krafter i Serbien.

Jag vet att den serbiska regeringens kontor för europeisk integrering, som leds av Milica Delević, gör ett utmärkt arbete, och samarbetet kommer därför att gå smidigt.

Dessutom är det faktum att Božidar Božo Đelić närvarar här i dag, Serbiens biträdande premiärminister och minister med ansvar för vetenskap, ett tecken på det stora intresset från den serbiska regeringens sida för vårt arbete och för Serbiens framtid i EU.

Avslutningsvis skulle jag vilja låta er ta del av en tanke.

För mindre än tre år sedan befann sig Serbien på gränsen till självpålagd isolering. I dag har faran bedarrat, och Serbien tar bestämda steg på vägen mot EU. Hur fort Serbien kommer att utvecklas beror enbart på landet självt.

Med denna resolution uppmuntrar vi Serbien på denna historiska väg, och vi sänder ett tydligt budskap till Serbien att vi uppskattar landets framgångar och erkänner alla de utmaningar som det står inför.

  Talmannen. – Den gemensamma debatten är härmed avslutad.

Ett resolutionsförslag för att avsluta debatten har lagts fram av utrikesutskottet. Omröstningen om detta kommer att äga rum i morgon kl. 12.30.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. – (CS) Jag välkomnar och stöder alla åtgärder som leder till en snabb integrering av Serbien i EU, eftersom en majoritet av serberna vill se denna integrering. Men samtidigt skulle jag vilja påstå att de flesta brister som serberna klandras för i Europaparlamentets resolutionsförslag kan sägas bottna i vissa EU-länders destruktiva engagemang på Balkan under tidigare år och Natos direkta anfall mot Serbien. Vi bör underlätta Serbiens inträde i EU, eftersom medlemskap inte är en belöning för landet, utan en möjlighet för EU att bidra till att lösa många av de problem som det faktiskt orsakar, direkt eller indirekt. Jag skulle vilja fästa brådskande uppmärksamhet på behovet av en mycket försiktig och balanserad strategi för etniska minoriteter i Serbien. I Europaparlamentets förslag till resolution talar man om att ”lösa frågan med den albanska minoriteten” i Serbien och om att respektera dess ”rätt till regionalt oberoende”. Om problemen med minoriteter ska ”lösas” genom upprättandet av en gemensam lagstiftning som ger dem särskilda rättigheter kommer det att bli en ”lösning” med katastrofala följder för den berörda staten, och detta gäller inte bara Serbien. Det enda sättet att garantera rättigheter för minoriteter är att konsekvent främja och försvara individuella mänskliga rättigheter.

  Csanád Szegedi (NI), skriftlig. – (HU) Ungern ratificerade stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien den 16 november 2010. Ungern, som vid den tidpunkten förberedde sig för att ta över rådets ordförandeskap, lärde sig inte av sina historiska misstag, när det kunde ha villkorat Rumäniens anslutning med regionalt oberoende för de inhemska ungerska minoriteterna i Transsylvanien. Följderna av detta förlorade tillfälle märks än i dag: ungerska kyrkogårdar skändas. Det pågår ett tyst folkmord på ungrare i Transsylvanien. Genom stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien måste Europeiska unionen och det ungerska utrikesministeriet stärka skyddet av minoriteter. Det finns ett stort tryck på EU att visa kandidatländerna att anslutningen till EU är ett nåbart mål om man ingår och påskyndar associeringsavtal. Medan Jobbik stöder Kroatiens anslutning till exempel, för Kroatien är ett land som uppfyller kriterierna, motsätter det sig starkt ytterligare skyndsamma steg mot Serbien. Ett villkor för att anslutningsprocessen ska fortsätta måste vara ett fastställande av ett mycket omfattande självstyre för den inhemska ungerska minoritet som bor i Serbien, däribland fullständigt regionalt och kulturellt oberoende. Vi får inte heller avfärda idén att göra det möjligt för befolkningen i Vojvodina att uttrycka sin vilja när det gäller deras regionala status genom en folkomröstning, och därmed i viss mån mildra de outplånliga oförrätter som ungrare lidit vid Trianon.

(Sammanträdet avbröts kl. 10.25 och återupptogs kl. 10.30.)

ORDFÖRANDESKAP: BUZEK
Talman