Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Debatter
Tisdagen den 15 februari 2011 - Strasbourg EUT-utgåva

19. Avlyssningsskandalen i Bulgarien (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. - Nästa punkt är kommissionens uttalande om avlyssningsskandalen i Bulgarien.

 
  
MPphoto
 

  Andris Piebalgs, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vill betona att EU:s lagstiftning skyddar sekretessen för elektronisk kommunikation. Den förbjuder avlyssning, inkoppling, lagring eller andra typer av avlyssning eller övervakning av kommunikation utan de berörda användarnas samtycke. Bortsett från den lagliga registreringen av vissa meddelanden under lagliga affärsmetoder såsom handelstransaktioner är andra avlyssningsmetoder, t.ex. inkoppling, underställda tydliga villkor.

Villkoren för avlyssning i undantagsfall måste fastställas genom lagstiftning och vara nödvändiga, lämpliga och proportionerliga inom ett demokratiskt samhälle för att skydda allmänna mål, t.ex. allmän säkerhet och brottsbekämpning.

De allmänna principerna i EU-lagstiftningen måste också respekteras. Kommissionen anser att Bulgariens lagstiftning verkar uppfylla dessa krav. Lagen om särskilda utredningsmetoder och lagen om elektronisk kommunikation innehåller redan lämpliga mekanismer för lagligt godkännande, översikt, hantering och tillgång till personuppgifter och därigenom för tillsyn av att de grundläggande rättigheterna respekteras.

Den viktigaste frågan här gäller verkställandet av rättsliga skyldigheter. De bulgariska myndigheterna har ett ansvar att se till att rättsliga och processuella garantier i Bulgariens lag om särskilda utredningsmetoder respekteras.

Kommissionen betonar att medlemsstaterna måste respektera de grundläggande rättigheterna och processuella garantierna i enlighet med rättsstatsprincipen vid genomförandet av EU-lagstiftning. Kommissionen förstår att de bulgariska myndigheterna vidtog nödvändiga åtgärder för att kontrollera lagligheten hos tillämpningen av särskilda utredningsmetoder och fastställa huruvida den information som publicerades i pressen var ett resultat av en otillbörlig användning av särskilda utredningsmetoder.

Kommissionen har visserligen inte mottagit några klagomål om avlyssning av den elektroniska kommunikationen i Bulgarien, men den kommer att fortsätta att bevaka den rådande situationen i syfte att se till att EU-lagstiftningen följs.

 
  
MPphoto
 

  Simon Busuttil, för PPE-gruppen.(EN) Herr talman! Jag är mycket förvånad över den här debatten, som inte ens tagits upp i det behöriga utskottet, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, innan det togs upp här.

Den åtgärd som attackeras i den här debatten är ett legitimt rättsligt instrument som får användas för att bekämpa brottslighet. Om något är det ett bevis på att Bulgarien menar allvar i sin föresats att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, vilket är något som vi länge har uppmanat landet att göra. De åtgärder som föreskrivs i lagstiftningen kan tillämpas på ett legitimt sätt, och vi förväntar oss att de tillämpas på ett legitimt sätt.

Lagen föreskriver att telefonavlyssning endast kan begäras av offentliga åklagare eller av brottsbekämpande organ, t.ex. polis eller nationell säkerhetstjänst, om dessa misstänker att personen i fråga är inblandad i kriminell verksamhet. Detta måste sedan godkännas av en domare.

Lagen om användning av särskilda utredningsmetoder föreskriver en ändamålsbegränsning som fastställer att dessa åtgärder endast får användas i syfte att bekämpa organiserad brottslighet eller för att skydda den nationella säkerheten. Den insamlade informationen måste hållas konfidentiell och endast användas i de syften som fastställs i lagstiftningen. Det finns också en föreskriven parlamentarisk kontroll av detta rättssystem. Så det är uppenbart att det finns skyddsåtgärder, i synnerhet för att skydda medborgarnas rätt till integritet och respekten för dataskyddet, och som jag ser det är det inte fråga om något lagbrott. Att attackera dessa instrument i detta skede skulle därför innebära ett oansvarigt angrepp mot en medlemsstats insatser för att bekämpa organiserad brottslighet och korruption.

Detta angrepp är till stor skada för Bulgarien, eftersom denna kamp är oerhört viktig för landet mot bakgrund av dess samarbets- och kontrollmekanism, och även för landets eventuella inträde i Schengenområdet. Den enda rimliga förklaringen för denna debatt verkar vara att den är politiskt motiverad.

 
  
MPphoto
 

  Hannes Swoboda, för S&D-gruppen. (EN) Herr talman! Jag var en av de parlamentsledamöter som ivrigt förespråkade Bulgariens inträde i EU.

Det gläder mig mycket att Bulgarien nu är en medlemsstat, men jag är mycket besviken över vissa av de åtgärder som den sittande bulgariska regeringen vidtagit. Vi stöder helt och fullt kampen mot korruption. Detta är en mycket viktig kamp, och vi stöder helt och fullt kommissionens uttalande om att det måste finnas lagar i Bulgarien om videoupptagning och avlyssning.

Kommissionsledamot Andris Piebalgs var mycket försiktig. Han sade att det verkar vara förenligt med EU:s normer, och han sade mycket tydligt att åtgärderna måste vara proportionerliga. Är det proportionerligt när avlyssningen plötsligt på tre år ökar från 6 000 fall under 2008 till 16 000 fall under 2010? Är det proportionerligt och rimligt att endast 2 procent av videoupptagningarna tas upp i domstol och används för 1 procent av domarna?

Är det proportionerligt och rimligt att handlingarna filtreras av inrikesministeriet? Varför överlåts inte allt till de rättsliga myndigheterna? Varför filtreras det av inrikesministeriet? Vad gör inrikesministeriet med de uppgifter som inkommer? Jag vill be kommissionen undersöka denna övervakningsprocess när det gäller vad som händer med resten av uppgifterna.

Det förekommer också rapporter från parlamentet i Sofia och medierna i Bulgarien om att man allvarligt betvivlar att inrikesministeriet kan skydda informationen. Vi har redan sett att information har läckt ut.

Andris Pielbags nämnde Schengenområdet, och visst vill vi se Schengenområdet växa. Det inbegriper nu Bulgarien och Rumänien, men när vi ser vad som händer här kan man inte förvånas över att vissa i EU är kritiska till denna utvidgning.

Jag vill uppmana kommissionsledamot Andris Piebalgs att göra sitt jobb, som han gjorde, och uppmana Bulgariens regering att upphöra med denna felaktiga tillämpning och verkställande av lagen och gå mot en mer restriktiv tillämpning av dessa avlyssningsmetoder. Var ärlig och öppen, och sluta upp med att bryta mot grundtanken i EU-lagstiftningen på detta sätt.

(Talaren godtog att besvara en fråga (blått kort) i enlighet med artikel 149.8 i arbetsordningen.)

 
  
MPphoto
 

  Andrey Kovatchev (PPE).(BG) Herr talman, herr Swoboda, jag vill gärna ställa en fråga. Ni nämnde uppgifter från 2008 och 2010.

Kan ni berätta varifrån ni hämtat dessa uppgifter, och om ni tror att de är korrekta? Ni hävdade att endast en eller ett par procent användes i rättsprocesser. I Bulgarien cirkulerar helt andra uppgifter, och siffrorna över antalet människor som verkligen blev avlyssnade och andelen uppgifter som används som bevismaterial i rättsprocesser ser helt annorlunda ut. Andelen var 30 procent 2009 och 40 procent 2010. Med andra ord är det helt andra siffror än de ni nyss uppgav.

 
  
MPphoto
 

  Hannes Swoboda (S&D).(EN) Herr talman! Vi har fått olika siffror från bulgariska källor. Det kanske bör överlåtas åt kommissionen att avgöra vem som har rätt. Såvitt jag vet från källor i Bulgarien är det en mycket liten andel fall som går till åtal, och endast en handfull av dem leder till fällande domar.

Detta vet vi, det är den information vi fått från olika källor. Jag tror också att det finns en rapport från Bulgariens parlament. Kommissionen bör undersöka det. Varför har den här skandalen inträffat i Bulgarien? Vi måste verkligen utreda saken.

(Talaren gick med på att besvara en fråga (blått kort) enligt artikel 149.8 i arbetsordningen)

 
  
MPphoto
 

  Dimitar Stoyanov (NI).(BG) Herr talman! Jag vill bara ställa en snabb fråga till Hannes Swoboda. Är ni medveten om att den utredning ni nyss nämnde, som ni sade att inrikesministeriet bedriver, flyttades dit från de rättsliga myndigheterna när det bulgariska socialistpartiet, som ingår i er partigrupp, satt vid makten?

 
  
MPphoto
 

  Hannes Swoboda (S&D).(EN) Herr talman! Det verkar alltid handla om partipolitik för Dimitar Stoyanov och Simon Busuttil. För mig handlar det här inte om partipolitik. För mig är det en grundläggande fråga om rättigheter, om mänskliga rättigheter, och om att underkasta sig och följa EU:s lagstiftning, oavsett vem som överförde frågan till inrikesministeriet.

För det andra är det viktiga hur användningen går till. Man kan använda samma instrument mycket återhållsamt, eller så kan man använda det väldigt brett. Som jag sade förut är det mycket intressant vad man gör med de uppgifter som inrikesministeriet sitter på. Det är kärnfrågan. Det finns alltid en fara för felaktig användning när man sitter på så många uppgifter som inte överlämnas till åklagarna. Det kan finnas politiska eller personliga skäl till detta. Vi måste bekämpa den här typen av felaktig användning.

 
  
MPphoto
 

  Diana Wallis, för ALDE-gruppen.(EN) Herr talman! Jag tackar kommissionsledamoten för ett mycket klargörande uttalande. De här i parlamentet som känner mig och vet att jag har tillbringat tolv år här vet också att jag är mycket försiktig med att ge mig in i den här typen av debatter. Men som vice talman i parlamentet ombads jag för drygt ett år sedan att besöka Bulgarien för att tala om Stockholmsprogrammet för rättvisa.

Det är uppenbart att vårt program för rättvisa har skiftat fokus från säkerhet till rättvisa, och alla måste vi skapa en bra balans i våra respektive medlemsstater. Från mitt besök i Bulgarien minns jag att de bulgariska domarna var mycket intresserade av vad vi gör och vill uppnå på EU-nivå. Men i förra veckan blev jag förvånad när jag på mitt kontor i Bryssel tog emot en besökare som berättade att folk i Bulgarien får nattliga påhälsningar av säkerhetstjänsten i sina hem. Detta är mig helt främmande och jag finner det mycket svårt att förstå, och att stå här och säga detta.

Bortsett från det förefaller mig den nuvarande lagstiftningen om telefonavlyssning – låt oss kalla saker och ting vid deras rätta namn – vara korrekt, vilket Hannes Swoboda redan har sagt. Där det tidigare skedde en granskning av ett oberoende organ, sker nu en granskning av ett parlamentariskt organ. Har det lett till att rättigheter i högre grad åsidosätts? Det verkar faktiskt ha skett en ökning av antalet fall och den ökningen verkar tyda på (med betoning på ordet ”verkar”), att domarna lättare eller snabbare beviljar den här möjligheten.

Ett skäl till att jag vill yttra mig är en angränsande fråga som har att göra med medborgarinitiativet. Det tycks som om människor känner sig pressade att dra tillbaka sina underskrifter. Vi måste genomföra det europeiska medborgarinitiativet under det kommande året. Jag vill uppmana kommissionen att noga bevaka detta område.

 
  
MPphoto
 

  Jaroslav Paška, för EFD-gruppen.(SK) Herr talman! Användningen av särskilda former av övervakning är en känslig fråga i alla länder.

Vi stöter ofta på misstankar om att regeringen inte bara använder dem för att bekämpa organiserad brottslighet, utan även för att övervaka och undanröja politisk opposition. Situationen i Bulgarien är emellertid särskilt märklig. Uppgifter som skaffas fram genom att telefonsamtal avlyssnas under oklara omständigheter hamnar inte hos behöriga organ, utan offentliggörs i olika media. Den bulgariske premiärministern har till och med meddelat att statens högsta företrädare också utsätts för konstant buggning av säkerhetstjänsten. Uppenbarligen sker detta för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Det är inte så vanligt att en regeringschef erkänner att han hyser en så stor tilltro till sina närmaste kolleger att han måste låta avlyssna dem för att de inte ska falla för korruptionens frestelser eller samarbeta med den organiserade brottsligheten.

I alla händelser råder det inom det här området en speciell situation i Bulgarien, och jag tror det vore bra om vi hjälpte våra bulgariska vänner att reda ut saker och ting vad gäller tillämpningen av relevant lagstiftning.

 
  
MPphoto
 

  Dimitar Stoyanov (NI).(BG) Herr talman! I Bulgarien har vi ett talesätt för det vi ser i den här debatten: ”tjuven som ropar ’tjuvar!’” När trepartikoalitionen hade makten infiltrerades säkerhetstjänsten av maffian, med de förödande följder vi nu ser.

När koalitionen satt vid makten blev jag själv misshandlad av polisen under en av oppositionens demonstrationer. Efteråt ändrade dessa vargar i fårakläder, som nu försöker att framstå som polisstatens motståndare, den lag med stöd av vilken mina angripare väntat på ett domstolsavgörande i tre års tid. Under ert styre bestående av socialister och rojalister attackerade polisen fredliga demonstranter, men nu gör ni mycket väsen över brott mot medborgerliga rättigheter.

Medan ni satt vid makten misshandlades journalisten Ognyan Stefanov till döds, och nu klagar ni över censur. Medan ni satt vid makten var kidnappningar vardagsmat. Maffian var allsmäktig och medborgarna hade inga rättigheter. Domstolar köptes och såldes. När ni satt vid makten bildade mygel och utförsäljning av nationella tillgångar modell.

Nu har ni tagit till era gamla knep igen och försöker förhindra att Bulgarien går med i Schengensamarbetet i hopp om att ni ska kunna skylla era gamla försyndelser från ert kriminella styre på andra. Men det kommer inte att fungera, eftersom era väljare inte är blinda. De sopade bort er från makten, kastade er på politikens soptipp och inga orättvisor som ni kan fantisera ihop kommer att förändra den saken.

 
  
MPphoto
 

  Mariya Nedelcheva (PPE).(BG) Herr talman! Alla debatter i Europaparlamentet avspeglar EU-medborgarnas intressen.

Dagens debatt kan emellertid tjäna som ett gott exempel på hur EU-scenen kan bli ett verktyg för själviska nationella politiska intressen. Varje gång den europeiska agendan undermineras av en nationell agenda kan det inte tolkas som en nationellt ansvarsfull ståndpunkt, utan som något som strider mot de värden för vilkas skull Bulgariens medborgare röstade fram sina företrädare till Europaparlamentet. Skulle de känna igen sig i den här debatten? Det betvivlar jag.

Mina kolleger bland ledamöterna har säkert rätt när de säger att allmänheten i Bulgarien måste veta vad som pågår i deras eget land och om deras grundlagsfästa rättigheter respekteras. Det finns emellertid en gräns för hur långt demokratiska institutioner ska få skydda tvivelaktiga intressegrupper med ett uppenbart mål, nämligen att misskreditera Bulgarien på landets väg till EU och att misskreditera GERB-regeringen i dess försök att få ett slut på de skumma metoder som har fått växa fram under många år. Jag vill uppmärksamma er på några av de saker mina kolleger har uttryckt.

Först till påståendet att antalet avlyssningsfall har fördubblats. De officiella siffrorna ser helt annorlunda ut. De är allmänt tillgängliga för alla som bryr sig om sanningen. Jag vill emellertid ställa en fråga. Hur länge har dessa uppgifter varit offentliga? Det finns bara ett svar: tack vare GERB-regeringen, som ser öppenhet och medborgarnas fria tillgång till statlig information som en grundläggande princip.

För det andra är det fullständigt grundlöst att påstå att stängningen av byrån som inrättades för att kontrollera avlyssningsutrustning i Bulgarien har inneburit slutet för den rättsliga kontrollen över användningen av denna utrustning. Jag vill påminna er om att byrån aldrig har fungerat tillfredsställande, i synnerhet som idén till den ursprungligen kom från den verkställande makten. Ni behöver inte bli påminda om att Bulgarien är en parlamentarisk republik, och det särskilda underutskottet för parlamentarisk kontroll och övervakning av förfarandena för att bevilja, tillämpa och använda telefonavlyssningsutrustning inrättades inom ramen för respekten för de demokratiska institutionerna och grundlagen.

Jag vill också påminna er om att samtliga politiska partier är företrädda i underutskottet i enlighet med likhetsprincipen. Vidare får det styrande partiet inte inneha ordförandeposten i utskottet. Allt detta visar att den bulgariska lagstiftaren har infört absoluta garantier för genomförandet av den typen av laglig verksamhet, garantier som stöds av tillförlitliga kontroller. Det är svårt att förändra status quo; att bygga upp något positivt är ännu svårare. Svårast av allt är det emellertid när några av landets företrädare kommer till EU:s mest demokratiska institution och vecklar in sig själva i interna gräl vars syften är fjärran dem vi dagligen strävar efter här.

 
  
MPphoto
 

  Claude Moraes (S&D).(EN) Herr talman! Det känns alltid olustigt när en medlemsstats inre förhållanden utsätts för granskning. I samma anda som Diana Wallis yttrade sig vill jag säga att min egen brittiska regering var föremål för en utredning om sina utlämningsförfaranden som enligt uppgift lett till att folk blivit torterade. Det var givetvis högst olustigt för mig och för min regering i Förenade kungariket, men jag deltog aktivt i den utredningen eftersom det var nödvändigt att göra det på ett EU-omfattande sätt.

Varför? Och varför är vi i dag här för att diskutera den bulgariska regeringens interna avlyssningsmetoder? Inte på grund av Bulgarien, utan på grund av att vi utgör en värdebaserad gemenskap. Som en värdebaserad gemenskap har vi att hantera den fråga kommissionsledamoten berörde – nämligen att avlyssning endast får användas i undantagsfall. Även om jag inte är någon framstående jurist som Diana Wallis, är jag ändå jurist och jag vet att ni bara får använda avlyssning i undantagsfall. Det är ett verktyg som blir ett statligt maktmedel om det används i onödan, på ett olämpligt och oproportionerligt sätt, och inte som ett hjälpmedel för att angripa den organiserade brottsligheten, som är mycket omfattande i Bulgarien och på andra håll i EU.

Det spelar ingen roll vilket politiskt parti som ligger bakom den här debatten, men att gå från att diskutera ett angrepp på den organiserade brottsligheten till användningen av ett statligt maktmedel på ett oproportionerligt sätt är en mycket allvarlig sak för hela EU och inte enbart för Bulgarien just i dag. I morgon kan det gälla en annan medlemsstat.

Jag har verkligen försökt sätta mig in i alla källor och siffror och vill fråga kollegerna i alla partigrupper här i kammaren om någonting talar för att en olämplig eller oproportionerlig användning av avlyssning har använts eller inte. Ni kanske vill ifrågasätta den statistik Hannes Swoboda använder, men jag undrar om någon ifrågasätter att det varit fråga om oproportionerlig användning? Jag har konsulterat många källor innan jag tar till orda i dag, eftersom vi måste vara försiktiga när vi uttalar oss i sådana frågor. Jag har inte sett någon på någon sida i debatten som hävdar att det inte har förekommit oproportionerlig användning.

Därför måste kommissionen utreda saken.

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Gianni Vattimo (ALDE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Som italiensk medborgare är jag absolut inte emot telefonavlyssning när den används lagligt. I Italien är metoden mycket användbar för att bekämpa maffian och den har nyligen använts för att finna bevis mot president Berlusconi för påstådda mutbrott och prostitution av minderåriga.

Fallet med den bulgariska regeringen tycks vara helt annorlunda, eftersom den verkar ha använt telefonavlyssning för att kriminalisera oppositionen, och därigenom ha orsakat utbredd rädsla i komplexa samhällsorganisationer och försökt koppla oppositionen till vanliga kriminella – vilket gör att den kan agera utan respekt för mänskliga rättigheter och inrätta en polisstat. Situationer som denna kan bara leda till upptrappat socialt våld.

Jag anser därför att parlamentet och kommissionen måste vara särskilt uppmärksamma på situationen i Bulgarien och försöka begränsa den skada den bulgariska regeringen riskerar att orsaka.

 
  
MPphoto
 

  Ernst Strasser (PPE).(DE) Herr talman, herr Piebalgs! Jag har noga följt både den här debatten och debatten om Albanien. Vilken skillnad! I debatten om Albanien bemödade man sig om att hålla en artig, vänskaplig ton tvärs över partigränserna. Här har det däremot gjorts insinuationer utan minsta bevis. I den debatten var syftet att sammanföra de båda huvudaktörerna. Här är den enes syfte att driva in en kil mellan parterna. Där ville man att de båda parterna skulle mötas och tillsammans arbeta för folkets väl. Här handlar tyvärr allting om en sida av parlamentet som har förutfattade meningar om läget.

Varför gör ni så här? Varför har jag inte hört er lägga fram några som helst fakta? Ni har just använt formuleringar som ”Det verkar vara så … ” och ”Vi har fått veta från vissa källor … ” eller ”Vi har hört att … ”. Om det är så ni ser på läget, varför kontaktar ni då inte de behöriga utskotten i parlamentet? Varför vänder ni er inte till underutskottet för säkerhet och försvar? Varför ställer ni inte frågor till kommissionen? I stället driver ni fram en offentlig debatt bara för att ni vill att den ska äga rum av politiska orsaker. Vi är emot detta. Vi förstår inte varför den här debatten äger rum på bekostnad av den bulgariska regeringen och det bulgariska folket. Är det något som behöver diskuteras uppmanar jag er att göra det i de behöriga utskotten.

Det säger sig självt att det måste finnas rättssäkerhet, en fungerande rättsapparat och tillräcklig parlamentarisk kontroll, i synnerhet när det gäller känsliga frågor som det här instrumentet. För allt detta ansvarar ett parlament som har inrättats av den här regeringen och som består av företrädare för alla parlamentariska partier. Jag är tacksam för att Cecilia Malmström i förra veckan i Sofia sade att det här var en intern fråga och jag är tacksam för att kommissionsledamoten tydligt markerade att den bulgariska regeringen har vidtagit alla nödvändiga åtgärder.

 
  
MPphoto
 

  Hannes Swoboda (S&D).(EN) Herr talman! Angående en ordningsfråga var det en kille där uppe som filmade oss, även när vi undertecknade.

Han påstår att han hör till den bulgariska delegationen. Jag vet inte hur det kan komma sig eftersom alla bulgariska ledamöter tycks vara här. Det är mycket märkligt att någon har tagit sig in i kammaren och filmat oss medan vi yttrade oss och undertecknade.

Behöriga enheter kanske kan undersöka vad som har hänt, för det är oacceptabelt att folk utifrån kommer in här och filmar vad vi håller på med.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. - Ja, herr Swoboda, jag ska undersöka saken och vi kommer att vidta nödvändiga åtgärder.

 
  
MPphoto
 

  Iliana Malinova Iotova (S&D).(BG) Herr talman! Dagens debatt handlar inte bara om utbredd avlyssning i Bulgarien. Den handlar om de alarmerande tendenserna till att upphäva medborgerliga rättigheter i Europa.

Inre politiska problem är de behöriga bulgariska myndigheternas ansvar och de måste själva åta sig att lösa dem. På EU-nivå finns inga brister i harmoniseringen med EU:s lagstiftning, och kommissionsledamoten har rätt i att problemet ligger i hur lagstiftningen tillämpas. Av det skälet frågade vi er vad ni vill göra för att se till att europeisk lag inte missbrukas. Därför är mitt svar till Ernst Strasser att vi har hänskjutit frågan till kommissionen.

Skandalen i Bulgarien sätter EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, Stockholmsprogrammet, direktiv 95/46/EG och en mängd handlingar om dataskydd på spel, på grund av att inspelade samtal med läkare offentliggörs i Bulgarien utan rättslig grund och utan möjligheter till rättsligt försvar.

Den drastiska ökningen av avlyssningsapparatur är omvänt proportionell i förhållande till hur effektiv den är från rättslig synpunkt. Det finns kvarstående tvivel om huruvida uppgifter som tas fram den här vägen används i politiska syften, något som är särskilt riskabelt med tanke på att det är val inom ett år. Herr kommissionsledamot! Vi uppmanar kommissionen att ta initiativ till att inrätta ett oberoende organ för att kontrollera avlyssningsutrustning i medlemsstaterna.

Utrustningen är mycket värdefull för att bekämpa korruption och kriminalitet och därför vädjar vi till er att inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen att se till att den används lagenligt.

 
  
MPphoto
 

  Stanimir Ilchev (ALDE).(BG) Herr talman! Att användningen av särskild avlyssningsutrustning i Bulgarien ökat är ett faktum och det är därför allmänheten är så upprörd och oroad.

Det var Bulgariens parlamentariska kontrollorgan som drog de avgörande slutsatserna. Jag uppmanar kommissionen att bekanta sig med dessa slutsatser. Det finns andra viktiga frågor. Kommer kommissionen att sända en signal till dem som inte är medvetna om den tunna skiljelinjen mellan säkerhet och frihet? Kommer kommissionen att döma de människor som använder statens verktyg för partipolitiska och rentav personliga intressen? Och vidare, hur kategoriskt kommer kommissionen att uppmana ett nationellt parlament – inte nödvändigtvis Bulgariens parlament – att lösa frågan om luckor i lagstiftningen och återinföra alla oberoende kontrollorgan som det har lagt ner?

Det har uppdagats att de uppgifter som har samlats in i smyg inte bara har spritts inom säkerhetstjänsten, utan också till politiker i säkerhetstjänstens hierarki, att fältoperatörer filtrerar uppgifter, något de enligt lag inte har befogenhet att göra, att avlyssningsutrustning ofta används på falska tekniska grunder och förmodligen utan goda skäl.

Olyckligtvis har den bulgariska säkerhetstjänsten, som är djupt involverad i kampen mot brottsligheten, utvecklat en grundläggande reflex att övervaka allt som lever och andas. Det är inte förvånande att ansedda domare – notera, dock inte politiker – hävdar att systemet antingen är bristfälligt eller att man avsiktligen vrider politiken tillbaka. Brister måste åtgärdas, och det kämpar vi för att göra nu. Men när det gäller avsiktliga steg tillbaka i utvecklingen anser jag att vi alla måste protestera och hävda att mänskliga fri- och rättigheter och människolivets okränkbarhet är själva kärnan i den europeiska politiska filosofin.

Stockholmsprogrammet har inte förpassats till museistadiet. Det kräver att vi förvandlar Europa till ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och vi får inte låta enskilda individer, parter eller regeringar föra någon medlemsstat tillbaka till repressionens, orättvisans och otrygghetens mörka tidsålder.

 
  
MPphoto
 

  Andrey Kovatchev (PPE).(BG) Herr talman! Det vi hörde från kommissionen bekräftar att den bulgariska lagstiftningen om användning av avlyssningsenheter är förenlig med EU-rätten. Vi kan inte vara avvikande eftersom varje medlemsstat är skyldig att garantera sina medborgare grundläggande rättigheter och iaktta de rättsliga förfarandena, vilket är vad Bulgarien gör.

Så vad är det som har framkallat debatten i kammaren i dag? Svaret är enkelt. En valkampanj pågår i Bulgarien och den bulgariska oppositionen har fört kampen till Europaparlamentet, uppenbarligen oavsett om det misskrediterar Bulgarien eller inte och enbart för politisk vinning, vilket jag kan försäkra er är synnerligen tveksamt.

Det måste vara svårt för EU-institutionerna att övertyga sig själva om de goda intentionerna hos företrädarna för den tidigare trepartskoalitionen i Bulgarien, under vars styre det fanns gott om exempel på korruption, en ovilja att bekämpa brottslighet och en brist på förtroende från EU:s sida. De kolleger som inledde denna debatt har tydligen förlorat tålamodet med att vänta på kommissionens svar, och ville att debatten skulle hållas innan delrapporten om Bulgariens framsteg inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen.

Jag skulle vilja ta till lite humor här. Mina kolleger styrs uppenbarligen av högsinta patriotiska idéer om att tillfoga den bulgariska regeringen så mycket skada som möjligt. Det är en skam att vi bulgarer i denna tomma, halvtomma, eller nästan tomma sal råkar i luven på varandra. I stället för att arbeta tillsammans i våra medborgares intresse håller vi på med hörsägen, manipulationer och ett krig med politisk smutskastning.

Bulgariens nuvarande regering hotas av det gamla status quo, resterna av den kommunistiska regimen i maktstrukturerna och de som olagligt skott sig under övergångsperioden. Syftet med denna enade front är inte enbart att destabilisera Bulgarien och att stoppa GERB:s (partiet Medborgare för europeisk utveckling i Bulgarien) arbete för ett rättvisare samhälle, utan att misskreditera vårt land i våra europeiska partners ögon. Jag upprepar: det som pågår här i kväll är ömkligt och skamligt.

Detta tyder på en klar avund från dessa kretsar, både politiskt och ekonomiskt, när det gäller regeringens framgång i sitt kompromisslösa krig mot kriminalitet och korruption, och med sitt ärliga och öppna sätt att bedriva politik. Under de senaste dagarna har kolleger från den bulgariska oppositionen presenterat situationen i Bulgarien i de mörkaste ordalag. De talar om rädsla, en polisstat, förtryck, hunger, fattigdom, regression – vilket vi precis hörde – och så vidare. Bulgariens rykte skamfilas till förmån för kortsiktiga politiska vinster. Det rakt motsatta är sanningen.

Det finns inga beställningsmord eller kidnappningar, den organiserade brottsligheten har fått sig en allvarlig knäck och de korruptionskanaler som gynnade de gamla status quo-kretsarna har skurits av, inte bara ekonomiskt utan även politiskt. Landet är stabilt på makroekonomisk nivå, och erbjuder några av de bästa förutsättningarna för investeringar i Europa. Regeringen är stabil, det bulgariska parlamentet har en stabil majoritet, den regerar med öppenhet och är en respekterad och värdig europeisk partner.

Slutligen vill jag än en gång be om ursäkt till mina närvarande kolleger från andra medlemsstater för att vi slösar tid på denna tyvärr mycket bulgariska debatt inför valet.

 
  
MPphoto
 

  Ioan Enciu (S&D).(RO) Herr talman! Bruket av olaglig telefonavlyssning och avlyssning i Bulgarien är en ytterst allvarlig situation. Ännu allvarligare är att det inte är det enda fallet av detta slag i EU.

Herr kommissionsledamot, den här debatten borde även ha hållits om en annan medlemsstat, nämligen Rumänien. I Rumänien 2011 har vi en situation där avlyssning av privata diskussioner sker utan rättsliga befogenheter, även om konstitutionen, nationella lagar och EU-lagstiftningen omfattar totalförbud mot alla former av intrång i en persons privatliv utan skäliga motiv och uttryckligt tillstånd från en domare. Illegala inspelningar görs av diskussioner mellan journalister, politiker, samt interna diskussioner vid oppositionspartiernas möten och av privata möten i rättssalar. Den grundläggande rätten till skydd av privatlivet utsätts för systematiska och upprepade kränkningar. Illegal telefonavlyssning har blivit åklagarnas bästa undersökningsmetod. Säkerhetstjänsten övervakar ständigt telefonsamtalen från den nuvarande regeringens politiska motståndare. Detta är en mycket allvarlig situation och jag uppmanar kommissionen att ingripa snabbt för att upprätthålla rättssäkerheten och demokratin i de båda medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 

  Vladimir Urutchev (PPE).(BG) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Låt mig upprepa kommissionens bedömning att Bulgariens nuvarande regering har visat på en verklig ambition att bekämpa den organiserade brottsligheten. Knappast någon kan förneka att vårt land för första gången har gjort verkliga framsteg på detta område. Det var det här som de bulgariska väljarna röstade för 2009.

Resultaten har uppnåtts tack vare kraftfulla åtgärder från brottsbekämpande myndigheter, som har använt sig av alla lagliga metoder för att upptäcka brott. Det är bara naturligt att antalet förfaranden – och därmed antalet undersökta personer – ökar, vilket resulterar i ökad effektivitet.

Vi får dock inte vara naiva. Den organiserade brottsligheten har gott om resurser som förvärvats under år av straffrihet och passivitet, vilket har lett till en reaktion utan motstycke. De har börjat undergräva den styrande koalitionen och att misskreditera den just på det område där den är som starkast.

Kampanjen inleddes genom att man publicerade noggrant utvalda och manipulerade avlyssningsinspelningar, som spreds på flashminnen av okända personer. Medierna och politikerna överträffar varandra i sina kommentarer om de fasor som pågår i Bulgarien, om hotet mot medborgarna och om hur mycket grundläggande konventioner och deklarationer har underminerats.

De som står bakom denna hysteri, de som olagligt förvärvat och spridit denna misskrediterande information, gnuggar nu händerna av förtjusning. De kunde nog inte ens föreställa sig hur lätt detta bete skulle sväljas: till och med det fordon som transporterade dessa flashminnen stals.

Några av de politiker som närvarar här har lyckats sprida denna hysteri till Europaparlamentet, och presenterat den som den bulgariska avlyssningsskandalen. Det finns ingen sådan skandal i Bulgarien. Allt som finns är en välorganiserad offensiv för att misskreditera landets styrande koalition och dess mest framstående personer. Misskrediterade politiker från oppositionspartierna anslöt sig i hopp om att detta skulle ge utdelning i den kommande valkampanjen.

Jag skulle vilja fråga mina kolleger om de är medvetna om vem de gynnar med sitt nuvarande agerande?

 
  
MPphoto
 

  Ivailo Kalfin (S&D).(BG) Herr talman! Jag vill vända mig till kommissionsledamot Andris Piebalgs, eftersom mycket propaganda har i dag kommit från Bulgariens styrande parti. Den parlamentariska kommissionen, som leds av det styrande partiets koalitionspartner, nationalistpartiet Ataka, lade fram en rapport till det bulgariska parlamentet med uppgifter om att regeringen filtrerar information som förvärvats från avlyssning, och sedan vidarebefordrar den till domstolarna.

I rapporten anges att regeringen inte skyddar konfidentiell personlig information, som publiceras i media. Där anges också – och jag upprepar, rapporten sammanställdes av det bulgariska parlamentet – att de grundläggande rättigheterna för Bulgariens befolkning, som också är EU-medborgare, kränks. Detta är en överträdelse av ett flertal EU-direktiv. Det är en överträdelse av stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Jag anser också att det enda alternativ som återstår för kommissionen är att jämföra bulgarisk lagstiftning och dess genomförande med de krav som gäller för alla EU-medborgare. Det här handlar inte om propaganda eller om en partipolitisk kampanj. Det här handlar om tydliga fakta och vi sätter vår tilltro till att kommissionen, som väktare av fördragen, kommer att titta närmare på detta och avge sitt yttrande.

 
  
MPphoto
 

  Nadezhda Neynsky (PPE).(BG) Herr talman! Eftersom jag är bland de sista att ta till orda i denna debatt skulle jag vilja sammanfatta med att säga några ord. Dagens debatt handlar inte om särskilda avlyssningsenheter i Bulgarien, inte heller är det en debatt för eller emot en viss minister. Det är en debatt om EU:s principer och värderingar, och det är därför naturligt att den hålls i parlamentet. En debatt som handlar om frihet, mänskliga rättigheter och demokratiska lagar är inte, och kan inte vara, en rent inhemsk debatt.

Debatten om de mänskliga rättigheterna är filosofin om ett enat Europa, föresatsen som inspirerade de nya demokratierna efter Berlinmurens fall. Om de förlorar sin tro på att EU bygger på principer, kommer många av deras medborgare att anse att den långa och hårda vägen till EU var meningslös.

Dagens debatt handlar om sanningen. Sanningen kan inte vara höger- eller vänsterorienterad, och det finns inga halvsanningar. Det finns alltid bara en sanning, och vi uppmanar Bulgariens ansvariga institutioner att avslöja den så snart som möjligt. Avsiktligt eller inte, desto längre de dröjer med sitt svar, desto mer frodas de orättvisa ryktena och det gynnar bara dem som påstår sig bekämpa den.

Dagens debatt handlar också om ansvaret – inte de tidigare eller kommande regeringarnas ansvar, utan den nuvarande. Det som kännetecknar demokratiska regeringar är att de alltid är ansvariga inför sina väljare, oavsett om de stöds av dessa eller inte. Att likställa oppositionen med organiserad brottslighet är grepp som tillhör andra styrelseformer, och det har inget med demokrati att göra.

 
  
MPphoto
 

  Iliana Ivanova (PPE).(BG) Herr talman! Efter allt som jag hittills hört, kan jag bara konstatera att vi tyvärr ännu en gång har bevittnat ett ömkligt försök från den bulgariska oppositionen att föra en inrikespolitisk debatt till Europaparlamentet.

De som tog initiativet till denna debatt, socialisterna och liberalerna som under åtta år styrde vårt land, vill naturligtvis ta varje tillfälle i akt att offentligt rasera Bulgariens image inför våra europeiska partner. Dagens meningsutbyte kommer inte att klarlägga vem som har rätt och vem som har fel, det som kommer att bli ihågkommet är hätskheten under vår debatt och våra anklagelser mot varandra.

Jag vill vädja till mina kolleger i oppositionen: om ni inte kan fungera som en konstruktiv motvikt till den nuvarande bulgariska regeringen, om ni inte kan betona konstruktiva, sakkunniga och enhetliga förslag på hur man kan förbättra standarden för Bulgariens medborgare, stå åtminstone inte i vägen för dem som kan göra det.

 
  
MPphoto
 

  Kristian Vigenin (S&D).(EN) Herr talman! Jag hade inte tänkt ta till orda nu under ögonkontaktsförfarandet, men jag nekades till rätten att ta upp det blå kortet.

Jag ville bemöta Ernst Strassers inlägg.

(BG) Först och främst, Ernst Strasser, vill jag säga att jag inte kan hålla med om att det inte finns någon information om hur avlyssningsenheter har använts.

Enligt uppgifter från högsta kassationsdomstolen år 2010 utfärdades 15 946 fullmakter för avlyssning, medan endast 1 918 användes i domstol, vilket är 12 procent av den totala mängden. Som du ser användes de övriga avlyssningarna uppenbarligen för andra ändamål. Sextontusen avlyssningsenheter innebär att före 2010 avlyssnades mellan 5 och 10 procent av Bulgariens medborgare, direkt eller indirekt.

Jag skulle vilja fråga dig, Ernst Strasser, skulle du gå med på att inrikesministeriet och åklagarämbetet betedde sig på detta vis i Österrike? Dessutom, anser du inte att denna debatt handlar om principen om vad frihet och demokrati är i en EU-medlemsstat? Jag menar att dessa frågor måste debatteras här, eftersom vi uppenbarligen inte har styrkan att göra det i Bulgarien.

 
  
MPphoto
 

  Antonyia Parvanova (ALDE).(BG) Herr talman! Jag skulle vilja fråga kommissionen om den är medveten om att det har avkunnats 27 domar mot Bulgarien vid domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg för missbruk av polisiära befogenheter.

I dag diskuterar vi avlyssningsenheter, men medborgarinitiativet har också granskats av det statliga organet för nationell säkerhet och människor har tvingats att dra tillbaka sina underskrifter. Människor som deltagit i fredliga demonstrationer om ekonomiska frågor har efteråt kallats till polisen och blivit förhörda. Synliga arresteringar har genomförts med avsiktlig hårdhänthet.

I förklaringen från det styrande politiska partiet hävdas att oppositionen, både höger- och vänsterfalangen, är inblandad i organiserad brottslighet, och att de som är fiender till GERB (partiet Medborgare för europeisk utveckling i Bulgarien) är fiender till staten, samtidigt som politiska och kriminella motsättningar i dag är samma sak. Det är den modell som användes av Mussolini och det bekymrar mig mycket.

Vid ett officiellt möte i går mellan mitt politiska parti och GERB:s ledning utsattes vi för påtryckningar om att dra tillbaka vår muntliga fråga, en åtgärd som jag anser odemokratisk och oacceptabel.

Vilka åtgärder tänker kommissionen vidta för att återupprätta respekten för mänskliga rättigheter i mitt land? Debatten i dag handlar inte om bulgarer som opponerar sig mot varandra, utan om bulgarers intresse för sin stat och sina medborgare.

 
  
MPphoto
 

  Hans-Peter Martin (NI).(DE) Herr talman! Jag skulle vilja vända mig direkt till dig. Jag tycker det är beklagligt att du inte utnyttjar det blå kortet när vi alla försöker göra parlamentsdebatterna livligare. Det skulle ha förbättrat kvaliteten på denna debatt avsevärt.

Om du inte lyssnar på mig, herr talman, så behöver jag inte fortsätta. Detta är helt enkelt meningslöst. Det här är vad en ledamot av denna kammare under en lång tid kallade ett karaokeparlament, där försöken att hålla debatter och förbättra deras kvalitet helt saknar betydelse.

 
  
MPphoto
 

  Evgeni Kirilov (S&D).(EN) Herr talman! Jag vill bara instämma med de som insisterat på att du inte låtsas se de blå korten i kväll. Eftersom alla försökt antyda att det inte finns tillräckligt med kolleger här, skulle jag vilja säga att det faktiskt finns tillräckligt många respektabla kollegor som lyssnar på debatten.

Jag vill bara uttrycka min besvikelse över vad Ernst Strasser sade. Detta var verkligen inte ett exempel på ett bra demokratiskt tal från någon som kommer från ett demokratiskt land som vi verkligen respekterar.

 
  
MPphoto
 

  Zigmantas Balčytis (S&D).(LT) Herr talman! Det här är verkligen en ganska komplicerad fråga. Grundat på den information som lämnats är det uppenbart att det finns ett problem. Jag håller definitivt med min kollega som tidigare sade att detta inte bara är en bulgarisk fråga. Det handlar om vissa värderingar, EU:s erkända värderingar, och vi måste alla respektera samtliga som deltar i debatten här i kammaren.

Det finns en särskild stadga i EU som heter stadgan om de grundläggande rättigheterna. Bulgarien, Litauen – som jag själv företräder i dag – och de övriga medlemsstaterna i EU måste alla följa den. Där definieras tydligt vad vi kan och inte kan göra, och vad en regering kan och inte kan göra. Den grundläggande idén är dock att respektera de mänskliga rättigheterna. Därför, herr kommissionsledamot, anser jag att en företrädare för kommissionen verkligen bör följa detta fall mycket noga, eftersom den spänning som funnits i kammaren i dag fortfarande är stark.

 
  
MPphoto
 

  Filiz Hakaeva Hyusmenova (ALDE).(BG) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det är självklart att det blir diskussioner när det handlar om grundläggande och omistliga europeiska värden som säkerhet och mänskliga rättigheter, och när den fina gränsen mellan dem tänjs. Hur paradoxalt det än kan verka hade kvällens olika ståndpunkter en sak gemensamt, nämligen oro.

Kommissionen har bett de bulgariska myndigheterna att inkomma med information, så att den kan kontrollera om avlyssningsenheterna har använts på ett lagligt sätt. Vi liberala och socialistiska ledamöter ville ha en debatt på grund av vår oro för lagenligheten. Vi uttryckte våra åsikter för att lugna de människor som skickat oss hit och för att visa att vi är på alerten när det gäller eventuella kränkningar av deras rättigheter. I sina uttalanden har mina kolleger från Europeiska folkpartiet visat oro över dåliga metoder och en tillit till att de kommer att förbättras.

Jag hoppas att vi i denna enade roll kan framkalla snabba processer för att återställa de normala demokratiska funktionerna.

 
  
MPphoto
 

  Niccolò Rinaldi (ALDE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag är en liberal demokrat både i Europa och i Italien. Ibland kallas dock jag och mina kolleger för kommunister i mitt land, bara för att vi motsätter oss den nuvarande regeringen.

Det verkar som om samma sak nu drabbar våra kolleger i Bulgarien, där liberala demokrater och socialister kallas kriminella bara för att de representerar en oppositionell kraft i sitt land. Vi ogillar detta drag, och om det är ett skämt, då bör det vara ett kortvarigt sådant. Sådana här beteenden kan i slutänden bli riktigt farliga.

Dessutom, efter allt som har hänt i Egypten och Tunisien, besökte i går den italienske utrikesministern Damaskus i Syrien och kallade det ”ett demokratiskt land som helt uppfyller medborgarnas behov av modernisering”.

Om våra representanter håller sådana tal är det vår plikt som ledamöter av Europaparlamentet att fördöma dem och kommissionen måste noga övervaka detta.

 
  
MPphoto
 

  Andris Piebalgs, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Detta har varit en ganska hetsig debatt, men jag skulle vilja betona tre punkter som jag anser är grundläggande.

Anslutningsprocessen till EU – något som mitt land gick igenom – är inte lätt, men när ett land blir medlem i EU anser vi verkligen att denna medlemsstat har möjlighet att stå som garant för grundläggande mänskliga rättigheter och även i genomförandet av EU-rätten.

För detta särskilda område har vi en specifik lagstiftning. Det handlar om direktivet om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation.

Kommissionen har en mycket lång och respektabel meritlista när det gäller att följa medlemsstaternas genomförande av EU:s lagstiftning. Jag rapporterade till er vad vi nu gör inledningsvis, och jag anser att ni bör ha full tillit till att kommissionen kommer att agera om överträdelser sker av EU-rätten. Om den inte överträds, kommer inte kommissionen att agera.

Kommissionen övervakar alltså situationen och den kommer att agera om det behövs, men jag anser att vi inte bör gå bortom de strukturer som finns i gemenskapsrätten och kommissionen kommer definitivt att hålla sig inom gemenskapsrätten.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. - Debatten är härmed avslutad.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy