Fullständigt förhandlingsreferat

Tisdagen den 8 mars 2011 - Strasbourg

20. Möjligheten att använda gas från alternativa källor i Europa (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är kommissionens uttalande om möjligheten att använda gas från alternativa energikällor i Europa (2010/2978(RSP)).

  Günther Oettinger, ledamot av kommissionen. – (DE) Fru talman, mina damer och herrar! Denna punkt handlar om en fråga som givetvis kommer att vara viktig för oss under de kommande månaderna: hur kommer gasmarknaden att se ut under de kommande årtiondena? Vilken roll kommer gas att spela inom den närmaste framtiden för värmeproduktion, omvandling till energi, industrin och som transportbränsle och följaktligen i vår tidsplan för energi fram till 2050, då den kommer att vara mycket viktig.

Vi bör också överväga hur transportvägarna, däribland ledningar, infrastruktur och terminaler bör utvecklas. Andra frågor handlar om investeringskostnader och prognoserna för gaspriset i energimixen. Den europeiska gasmarknaden omfattar i nuläget cirka 520 miljarder kubikmeter per år. En del kommer från våra egna fyndigheter i Storbritannien och Nederländerna, men över 60 procent av vårt gasutbud importeras från tredjeländer och denna siffra kommer snart att uppgå till 80 procent. Därför kommer nya fyndigheter, som gas i berggrunden, att vara ett värdefullt komplement till befintliga fyndigheter och minska vårt beroende av import.

I nuläget ökar försäljningen av så kallad ”tight gas” och skiffergas i USA. För tio år sedan hade ingen kunnat tro att produktion av gas från berggrunden, som utvinns med hjälp av vattentryck och kemiska agenser, skulle kunna förändra marknaden så snabbt och drastiskt. Fram tills för några år sedan var USA en importör av gas. Nu är landet en exportör, trots dess växande inhemska efterfrågan på gas. Följaktligen är gasmarknaden, som hittills alltid har varit en kontinental marknad, för första gången en global marknad där USA levererar gas till terminaler för flytande naturgas i Europa.

Jag drar inte några slutsatser av denna utveckling i nuläget. Frågan om att undvika ökat beroende, den öppna marknaden och världshandeln talar alla för den. Den är också i vissa medlemsstaters intresse. Å andra sidan är det dock viktigt att klargöra att det finns miljölagar för rinnande vatten och grundvatten samt för utvinning av råvaror från jorden. Det finns också lagstiftning angående kolväteresurser som syftar till att säkerställa icke-diskriminerande tillgång till miljön och skydd av den. Dessutom finns det regler för hälsa och säkerhet för EU-medborgarna. Man måste ta hänsyn till alla dessa saker.

Det finns potential för forskning och, där så är lämpligt, för utvinning, i första hand i Polen men även i Storbritannien och Tyskland. I Tyskland bygger detta dock också på acceptans. Det är inte möjligt att utvinna gas utan samtycke från regionens invånare och från lokalbefolkningen.

Kommissionen övervakar processen och är beredd att utarbeta expertrapporter. Jag menar att vi inte kommer att få en tydlig uppfattning om hur stor andel vår egen gas från berggrunden kommer att utgöra på den europeiska marknaden förrän om tre till fem år. Vi måste noggrant följa upp denna utveckling utan att döma ut den på förhand. Det bör dock påpekas att även om vi använder dessa fyndigheter kan de bara komplettera befintliga gaskällor. Det innebär att import av konventionell gas från tredjeländer som Norge, Ryssland eller Algeriet eller till havs från Qatar och andra länder utan tvekan även fortsättningsvis kommer att vara avgörande för att uppfylla den europeiska gasmarknadens behov under de kommande årtiondena. Infrastruktur som nya, säkra ledningar och fler terminaler för flytande naturgas kommer alltjämt att vara viktiga. Jag anser att det finns möjlighet för oss att utvinna vår egen gas för att komplettera importen men att detta inte kommer att kunna ersätta den importerade gasen.

  Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, för PPE-gruppen. – (PL) Fru talman, herr kommissionsledamot! Jag är nöjd med att parlamentet har lyckats få till stånd en debatt om möjligheten att utnyttja gas från okonventionella energikällor som skiffergas, ”tight gas” och metangas från kolbädd.

Mot bakgrund av rådets (energi) senaste slutsatser om energi och den omfattande allmänna debatten anser jag att skiffergas på lång sikt kan bli ett sätt att diversifiera energikällor på. EU bör inte predika för de omvända utan i stället bör man ingående undersöka situationen i till exempel Förenta staterna, där utvinningen av skiffergas redan har revolutionerat energimarknaden. Detta kommer sannolikt att få ännu större konsekvenser för den globala marknaden i framtiden och därför bör utvinning av skiffergas vara en prioritering även för Europa, framför allt eftersom tillgången på skiffergas är fyra gånger större än resurserna av konventionell gas i EU enligt den andra strategiska energiöversynen.

EU bör genomföra inledande analyser av utvinningen av skiffergas i Europa. Skiffergasens potential har redan noterats i bland annat Tyskland, Frankrike, Rumänien, Bulgarien, Nederländerna, Sverige, Polen och Storbritannien. Om det är möjligt bör man tillhandahålla ekonomiskt stöd till forskningsprogram så att säkra och ekonomiskt lönsamma tekniker för utvinning av gas från okonventionella energikällor kan utvecklas.

Jag tar mig friheten att ställa två frågor. För det första, vidtar kommissionen åtgärder för att genomföra inledande analyser av möjligheten att utvinna gas från alternativa källor i Europa och utarbetar den tekniska och ekonomiska genomförbarhetsstudier för denna utvinning i samband med arbetet med prioriteringar för energiinfrastrukturen för perioden från i dag fram till 2020? Min andra fråga är följande: har kommissionen vidtagit några åtgärder inom ramen för budgetplanen 2014–2020 för att stödja geologisk forskning i syfte att uppskatta potentialen hos befintliga fyndigheter och möjligheten att utvinna skiffergas i Europa, vilket kommer att påskynda den tekniska utvecklingen inom området?

  Zigmantas Balčytis, för S&D-gruppen. – (LT) Fru talman! I takt med att medlemsstaternas ekonomier och industrier återhämtar sig kommer behovet av gas att öka. Samtidigt kan den snabba förbrukningen av våra egna naturgasresurser göra EU mer beroende av leverantörer från tredjeländer och försvaga vår industris konkurrenskraft. Gas från alternativa källor kan vara en effektiv utväg som i grund och botten förändrar Europas importberoende när det gäller gas och omfördelar de ekonomiska incitamenten. Det är dock nödvändigt att omedelbart vidta åtgärder och vi kan dra fördel av de erfarenheter som andra länder redan har förvärvat. Nyligen diskuterades skiffergasens potential ingående, och i dag uppgav du, Günther Oettinger, att detta togs upp i Europeiska rådets slutsatser av den 4 februari. Jag anser att EU verkligen måste göra upp konkreta planer omgående och börja undersöka eventuella gasfyndigheter och deras användning. Som du nämnde får inte och kan inte skiffergas vara det enda sättet att minska energiberoendet på. Om prognoserna från EU:s geologer bekräftas kan det dock även finnas gasfyndigheter i andra länder än Polen och Tyskland. I framtiden skulle detta bidra till att minska tredjeländers inflytande på EU:s ekonomi och dess konkurrenskraft. Tyvärr ligger vi minst ett årtionde efter Förenta staterna inom detta område. Där har de ökade mängderna utvunnen skiffergas förändrat gasmarknaden helt och hållet. Jag anser att insatserna bör förstärkas inom detta område och att konkreta åtgärder behöver vidtas så att dessa källor kan användas i ekonomin.

  Corinne Lepage, för ALDE-gruppen. – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag förstår helt och fullt den entusiasm som har uppstått till följd av förekomsten av skiffergas i europeiska alver, och önskan om energioberoende är mycket lovvärd.

Jag anser dock att denna optimism bör nyanseras, först i Förenta staterna där skiffergas används i stor utsträckning. Flera stater håller på att införa ett moratorium och den oberoende expertpanelen (IPE) har ålagts att genomföra en konsekvensbedömning, som kommer att ta över två år, för att analysera miljökonsekvenserna av utnyttjandet av skiffergas.

För det andra, i en tid när vi försöker att avsevärt minska våra utsläpp av växthusgaser, är det helt oförenligt med EU:s politik att inte genomföra en konsekvensbedömning av effekterna på klimatet när det gäller växthusgaser av utnyttjandet av dessa fyndigheter innan någon omfattande forskning inleds.

För det tredje sade du, Günther Verheugen, att vi måste följa miljönormerna. Vi noterar och välkomnar detta. Likväl är det uppenbart att miljölagen har glömts bort helt och hållet i länder – och jag tänker framför allt på mitt eget land – där prospekteringslicenser beviljas. Århuskonventionen tillämpas inte, människor har inte varnats, det genomförs ingen offentlig utredning och ingen konsekvensbedömning och man döljer att farliga kemikalier används.

Därför är det helt oacceptabelt att fortsätta på detta sätt och den verkliga frågan är huruvida utvinningen av naturgas i en så tät terräng som den europeiska terrängen, som är helt olik den amerikanska terrängen, är förenlig med våra miljöskyddslagar och människors tillgång till information.

Jag ser fram emot att höra dina svar.

  Michèle Rivasi, för Verts/ALE-gruppen. – (FR) Fru talman, herr kommissionsledamot! Jag stöder helhjärtat vad Corinne Lepage sade och jag vill ställa följande fråga: är det en möjlighet eller en förutsägbar miljökatastrof?

Vi ligger tio år efter Förenta staterna när det handlar om utvinning. Vad kan vi se? Vi kan se att grundvattnet har förorenats av kemikalier som har trängt in i denna hydrauliska spräckning. Vi kan också se luftföroreningar. Vi kan se att det förekommer lättflyktiga organiska ämnen och till och med ozon på grund av alla de ämnen som frigörs i luften. Vi kan se att hälsan påverkas, inte bara för de människor som bor i närheten utan också för boskap och, givetvis, de som använder grundvattenreservoarerna eftersom vattnet inte längre är drickbart. Förra veckan rapporterade New York Times att grundvattnet inte bara förorenas med kolväten och bekämpningsmedel utan att föroreningarna dessutom avger radioaktiva element.

I Frankrike, som Corinne Lepage påpekade, undertecknades åtta licenser utan någon diskussion, utan något samråd, utan någon konsekvensbedömning. Och du talar om samhällets acceptans? Det handlar om verkligt uppror. Mer än 20 000 personer deltog i de senaste demonstrationerna i departementet Ardèche eftersom de bryr sig om sitt land. Och du säger att det är en ekonomisk möjlighet. Men vem gynnas av denna gas? Talar vi om till vems nytta? Handlar det om att välja gas för industrins behov samtidigt som grundvattenreservoarerna skadas? New York-moratoriet illustrerar problemet på ett bra sätt.

Därför begär vi helt enkelt att licenserna ska återkallas. Det kommer inte på fråga att genomföra utforskningar samtidigt som det inte finns någon garanti för att ramdirektivet om grundvatten, ramdirektivet om luftkvalitet eller Århuskonventionen efterlevs. Därför ser vi fram emot dina svar och vi tillåter inte att dessa okonventionella former av gas utnyttjas utan dessa garantier i Europa – i Frankrike och i de berörda länderna.

  Konrad Szymański, för ECR-gruppen. – (PL) Fru talman! Den framgångsrika marknadsföringen av okonventionell gas har gjort Förenta staterna till en exportör av detta bränsle, med en potential som överstiger Rysslands. Situationen på marknaderna har också förändrats. Långsiktiga, fasta avtal och prismekanismer som grundas på oljepriser har ersatts av mycket mer flexibla avtal, och spotmarknaden börjar spela en allt viktigare roll. Både de enskilda konsumenterna och industrin gynnas av detta, eftersom vi alla får lägre räkningar. Europa har inte råd att slösa bort denna potential och en möjlighet av detta slag eftersom minskad användning av kol innebär att gas blir viktigare för de europeiska ekonomierna. Möjligheten att diversifiera gaskällorna och öka andelen egna resurser och därmed minska vårt importberoende har dykt upp i länder som Polen, Frankrike och Tyskland. Man har kommit långt i arbetet med att utvinna gas från okonventionella fyndigheter i dessa länder. Vi bör komma ihåg att denna sektor inte förväntar sig att vi ska förse den med pengar eller särskilda förmånliga villkor för dess verksamhet. Det är en sektor som redan investerar hundratals miljoner euro i Europa och den behöver bara en sak: att man inte hindrar den och att den behandlas jämlikt. Europeiska konservativa och reformister i parlamentet förväntar sig detta av kommissionen. Låt oss hoppas att vi – Europa – inte försummar denna möjlighet.

  Jaroslav Paška, för EFD-gruppen. – (SK) Fru talman! Jämfört med konventionella gaskällor utgör utvinning från okonventionella gaskällor i dag enbart cirka 5 procent av den totala gasproduktionen.

Okonventionella källor har en lägre råvarukoncentration än konventionella fyndigheter. Förutom kolmetan eller gas i mindre genomsläpplig berggrund eller gashydrater verkar den mest lovande källan vara skiffergas. Nordamerika har de bästa erfarenheterna av utvinning av denna gas. Där utgjorde utvinningen från okonventionella källor cirka 42 procent av den totala produktionen 2007.

Enligt Internationella energiorganets uppskattningar kan det finnas upp till 991 miljarder kubikmeter fyndigheter okonventionell gas i Europa. De finns förmodligen främst i Polen, Tyskland, Ungern, Rumänien, Sverige och Storbritannien. 2007–2010 utfärdade Polen nästan 60 licenser för prospektering och utvinning av skiffergas. Innehavarna av dessa licenser är stora globala energikoncerner.

Därför framgår det tydligt av vad som har sagts att dessa nya okonventionella gaskällor håller på att bli ett intressant alternativ för utnyttjande av nya horisontella utvinningstekniker.

  Paul Rübig (PPE). – (DE) Fru talman, Günther Oettinger! De senaste veckornas prissvängningar på energimarknaderna visar att inte bara de politiska riskerna i många länder men också finansmarknaderna och många andra faktorer som påverkar innebär att det är omöjligt att utveckla en säker strategi för framtiden. Därför behöver vi skära energikakan i så många delar som möjligt och det är uppenbart att gas kommer att fortsätta att spela en viktig roll i detta sammanhang i framtiden. Vi måste givetvis lägga tonvikt vid en effektiv användning av gas. Vi behöver mer effektivitet både i våra produktionsprocesser och i vår konsumtion. Vi måste se till att kostnaderna för koldioxidutsläppen betalas av konsumenterna och inte av producenterna så att den internationella konkurrensen inte snedvrids. Det bör inte spela någon roll för oss om den gas som producerar koldioxid används i eller utanför Europa. Europa är den region som har störst köpkraft. Om vi importerar produkter med en hög andel koldioxid eller transporterar dem inom EU får inte det påverka vår konkurrenskraft.

Vi bör också överväga vikten av ledningar i framtiden. En ledning är som ett äktenskap. Båda parter måste samarbeta under lång tid för att uppnå en situation som är fördelaktig för alla.

  Reinhard Bütikofer (Verts/ALE). – (DE) Fru talman! Günther Oettinger, det gladde mig att höra att du inte anammade den ökade tendensen till ”skiffergaseufori” utan i stället antog ett mer förnuftigt förhållningssätt. Detta område är givetvis till viss del lovande eftersom det kan leda till att vårt beroende av gasimport minskar. I själva verket gynnas vi redan av detta. Du tog också upp att priserna minskar på grund av omfattande tillgång till okonventionell gas från USA. Som du dock påpekade måste vi skapa ett klimat av förtroende om vi vill att detta ämne ska undersökas på ett opartiskt sätt.

Kommissionen föreslår en översyn av den rättsliga ramen. Jag var förvånad över att ditt språkrör nyligen sade att det definitivt kommer att finnas kryphål i lagstiftningen. Till skillnad från USA har kommissionen dock redan underlåtit att göra flera saker. Den amerikanska miljöskyddsbyrån (EPA) håller på att genomföra en omfattande undersökning. Jag undrar varför vi inte gör någonting liknande eller åtminstone väntar på resultaten från undersökningen innan vi tar ytterligare initiativ. I nuläget behöver vi ett politiskt moratorium för utvinning av skiffergas tills vi kan besvara de frågor som många medborgare ställer eftersom de inser att utvecklingen har gått för snabbt i USA. Där uppstår det problem som är mycket mer omfattande än folk ville tro från början, och nu står USA inför den sorts svårigheter som vi definitivt vill undvika.

Därför uppmanar jag dig, som den kommissionsledamot som är ansvarig för detta område, att inte envisas med att göra vad du har planerat utan att genomföra mer omfattande undersökningar, som amerikanerna, för att skapa ett klimat av förtroende.

  Zbigniew Ziobro (ECR). – (PL) Fru talman! Fyndigheter med alternativ gas, framför allt skiffergas, har gjort det möjligt för Förenta staterna att bli helt oberoende från gassynpunkt under de senaste tio åren. Tack vare dessa fyndigheter har Förenta staterna gått från att vara en gasimportör till att bli en gasexportör, och utnyttjandet av dessa fyndigheter har gett konkreta miljömässiga fördelar, till exempel genom att begränsa mängden stenkol och de påföljande skadorna.

Forskarna förutspår att en liknande situation kan uppstå i EU. Utnyttjande av fyndigheter av okonventionell gas i Europa är det bästa alternativet mot bakgrund av parlamentets höga förväntningar när det gäller att minska koldioxidutsläppen och därmed minska kolutvinningen. Dessutom har vi nyligen upplevt en markant ökning av priset på gas från konventionella källor. Situationen i Mellanöstern påverkar också situationen avsevärt. Den möjliga utvinningen av gas från okonventionella källor kommer därför att möjliggöra en verklig minskning av kostnaderna för att generera energi eftersom det är ett alternativ till importer som blir allt dyrare.

Utvinningen av okonventionell gas gör det dessutom möjligt att minska arbetslösheten, vilket har skett i Förenta staterna där erfarenheterna visar att utvinningen har lönat sig. Enbart i den amerikanska delstaten Pennsylvania har cirka 200 000 personer fått arbete inom branscherna för utvinning och bearbetning av okonventionell gas, och den lokala ekonomin tjänar över 8 miljarder US-dollar varje år från skatter, order från utvinningsföretag och nyttjanderättsavgifter. Vi bör följaktligen inte hamna på efterkälken utan i stället vidta konkreta åtgärder för att dra nytta av denna enorma möjlighet och potential.

  Andrzej Grzyb (PPE). – (PL) Fru talman! Det är mycket välkommet att vi har lyckats få till stånd en diskussion om ett ämne som har ignorerats i EU, dvs. utvinning av gas från alternativa fyndigheter. Som Günther Oettinger redan har påpekat finns de geologiska förutsättningarna för denna gas i många länder. Uppskattningsvis är förekomsten i Polen 1 000–3 000 miljarder kubikmeter, med ett årligt utnyttjande på cirka 14 miljarder kubikmeter. Europa har inte råd att försumma denna fråga med tanke på vad som har hänt på den amerikanska marknaden. När allt kommer omkring kommer gas som bränsle att förbli en mycket viktig energikälla under lång tid, vilket till exempel framgår av den andra strategiska energiöversynen. Samtidigt visar rapporten att Europa är beroende av leveranser från tredjeländer. Mot bakgrund av de aktuella konflikterna i till exempel Nordafrika, som får konsekvenser för bränslemarknaden, bör vi därför undersöka om dessa alternativa energikällor finns i Europa.

Detta föranleder givetvis frågan om vilka miljömässiga konsekvenser detta kommer att få. Jag anser att vi bör avsätta en stor summa pengar till forskning om miljövänliga metoder för utvinning av gas från alternativa källor, som skifferlager. Det verkar som att Europa kan bli ledande även inom detta område. Om vi vill uppnå våra miljömål måste vi å ena sidan skaffa oss nya gaskällor och å andra sidan utnyttja tekniker och utvinningsmetoder som inte orsakar omfattande skador på miljön. Tack så mycket.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Fru talman! Det är redan välkänt att de globala kolvätereserverna håller på att ta slut. Det kommer att leda till högre utvinningskostnader, vilket innebär orimliga priser.

Gas producerad från alternativa källor skulle kunna spela en viktig roll på den europeiska energimarknaden. Europa skulle kunna använda den för att diversifiera sina energikällor och därmed minska beroendet av tredjeländer. Ett av de tillgängliga alternativen är ett utnyttja Europas gasreserver på ett okonventionellt sätt. Tre oljebolag har redan fått tillstånd att göra det i Rumänien. Det finns ett stort överskott av gashydrater i Svarta havet. Om denna tillgång utnyttjas lokalt kan den minska EU:s beroende av ryska ledningar.

Biogasmarknaden är också mycket utvecklad i Europa. Länder som Rumänien har potential att producera biogas, men det krävs alltjämt investeringar i teknik för att kunna utnyttja den.

  Arturs Krišjānis Kariņš (PPE). – (LV) Fru talman! Föreställ er de stora belopp som lämnar EU varje dag som betalning för importerad gas. Om vi skulle kunna se dem, om dessa pengar transporterades med lastbilar, skulle det vara köer vid den ryska gränsen, mot Nordafrika och mot Norge. En tyst revolution har ägt rum i världen, såväl som den högljudda revolution som vi upplever i Nordafrika, en revolution som rör utvinningen av skiffergas. Som många talare redan har påpekat har Förenta staterna under de senaste tio åren gått från att vara en nettoimportör till att bli en nettoexportör till följd av den nya tekniken, som har förenklat tillgången till skiffergas.

Om vi har möjlighet att utnyttja denna nya teknik i Europa och använda den naturgas som finns här för att få tillgång till skiffergas kan vi förbättra vår gemensamma ekonomi genom att minska vårt importberoende.

Tack för er uppmärksamhet.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). – (RO) Fru talman! Den 4 februari rekommenderade Europeiska rådet medlemsstaterna att utnyttja resurserna i form av skiffergas och oljeskiffergas i Europa. Att utnyttja okonventionella gaskällor innebär dock enorma miljömässiga och sociala risker. Skiffergas bör inte utnyttjas utan att man genomför en konsekvensbedömning av de dithörande riskerna och vilka åtgärder som krävs för att skydda befolkningen och ägarna mot miljöriskerna.

EU:s energisäkerhetspolitik grundas på diversifiering av energikällor och leveranskedjor. Ett minskat beroende av rysk gas kan uppnås genom genomförandet av projekt som Nabuccoledningen, en viktig prioritering för EU, tillsammans med andra mindre projekt som den transadriatiska ledningen, förbindelsen Turkiet–Grekland–Italien eller förbindelsen Azerbajdzjan–Georgien–Rumänien, som framhäver Svarta havets särskilda betydelse för EU:s energisäkerhet.

  Bogusław Sonik (PPE). – (PL) Fru talman! Jag vill tacka kommissionsledamot Günther Oettinger för hans förklaring till den polska pressen, där han framförde att skiffergas utgör en möjlighet för EU och att användning av skiffergas ligger i EU:s intresse, eftersom vi inte vill vara beroende av import.

Efter att ha lyssnat till kommissionsledamot Günther Oettinger, vill jag uppmuntra honom att visa större entusiasm när han talar om skiffergas, som kan visa sig vara en dold skatt. Jag förstår alla hans farhågor om miljöskydd, som tydligen baseras på tidigare erfarenhet. Jag skulle vilja uppmuntra kommissionen att vara mer aktiv i sitt stöd av den här prospekteringen och att använda den tid som nämndes – du sade att de första resultaten kanske blir tillgängliga om fem år – till att bistå alla dem som letar efter skiffergas, för att säkerställa att metoderna inte är skadliga för naturmiljön. Detta bör i första hand vara en uppgift för kommissionen. Jag vill uppmuntra kommissionen att utöka försöken för att vi ska hitta den skiffergas som finns i Europa.

  João Ferreira (GUE/NGL). – (PT) Fru talman! Större delen av världens primära energibehov kommer för närvarande från fossila bränslen: totalt mer än 80 procent, där olja utgör 34 procent, kol 26 procent och naturgas 21 procent. Som vi vet har resurserna utnyttjats i en grad som vida överstiger de naturliga ersättningsnivåerna, vilket betyder att den obevekliga uttömningen av resurserna anas vid horisonten.

När det gäller naturgas kan situationen jämföras med olja, med undantag av att naturgasen inte är lika spridd och är svårare att transportera och förvara. Vi är därför i akut behov av att diversifiera våra energikällor. Det finns inga mirakellösningar och de reserver av fossila bränslen som fortfarande finns tillgängliga måste hanteras mycket försiktigt, omdömesgillt och sparsamt. Vilka energiförsörjningsalternativ vi än finner, är det i det närmaste garanterat att den totala energiförbrukningen måste minska i förhållande till dagens nivåer, något som inte måste vara en dålig lösning. Vi måste förbereda oss för ett sådant scenario, och vi måsta börja nu.

  Alejo Vidal-Quadras (PPE). – (EN) Fru talman! Inom energiområdet, där EU står inför ett starkt importberoende, har mycket gjorts för att minska de överhängande risker som är förenade med vår sårbarhet; och det senaste och tydligaste exemplet på det är godkännandet av förordningen om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen.

Vi får inte negligera något alternativ på vår agenda för att minska vårt beroende av importerad energi. Det är därför som jag, tillsammans med flera kolleger, har framlagt ”Skriftlig förklaring nr 67” om möjligheten att utnyttja alternativa naturgaskällor inom EU. Jag skulle vilja delge er tre fakta i den här frågan.

För det första utgör förnybara energikällor en ökande del av vår energimix, som placerar gas som viktigaste ersättningsbränsle. För det andra har USA bevisat att det finns tekniskt know-how och ekonomisk livskraft i dessa okonventionella källor, och för det tredje har EU en stor potential när det gäller okonventionella källor för naturgas. När det gäller energiberoende, får vi inte låta några möjligheter gå förlorade.

  Edit Herczog (S&D). – (EN) Fru talman! Det var roligt att se kommissionsledamot Günther Oettinger i Ljubljana vid ACER:s öppnande. Jag anser att det är goda nyheter för våra kolleger.

Skiffergas är en möjlighet som kan vara en del av lösningen. Innan vi kan exploatera den måste vi politiker göra allt vi kan för att inte omintetgöra allmänhetens acceptans, utan för att bygga upp den.

Det finns förstås en skillnad jämfört med USA. Europa är mycket mer tätbefolkat än USA. Därför anser jag att vi måste be kommissionen göra en konsekvensbedömning. Vi funderar på att introducera ett pilotprojekt under utskottet för industrifrågor, forskning och energi och att avsätta EU-medel för att genomföra projektet och för att finansiera konsekvensbedömningen. Jag tror att vi behöver acceptans från allmänheten om vi vill bygga vidare på den här tekniken, som skulle kunna vara en del av lösningen.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Fru talman! Först vill jag säga att jag håller med kommissionsledamot Günther Oettinger och ge honom en komplimang för den väl avvägda presentationen. En tryggad energiförsörjning måste vara ett oeftergivligt villkor för EU:s energipolitik när vi går mot framtiden. Idealiskt vill vi förstås få den från förnybara källor och i det avseendet har vi har våra politiska program, men om det inte går måste vi försöka få den från andra källor. Vi kan inte fortsätta att vara beroende av Ryssland – ni såg ju vad de gjorde i Georgien för några år sen – eller i nuläget av regimer som Gaddafis, med den effekt som det har på priserna.

Vi tänker på oss själva och om vi har alternativ – som vi ju har genom skiffergasen – måste vi utnyttja dem till fullo. Det har framförts oro för miljön, men EU:s resultat när det gäller miljön är det vi sätter allra främst. Fråga en bonde i Europa så kommer han att berätta om hur angelägna vi är om miljön och om de åtgärder vi vidtar för att värna den. Detsamma gäller här, men vi måste granska varje möjlighet att utvinna gas från alternativa förråd och – om jag får vara en smula ironisk – vi kan göra det med högt gaspådrag.

  Günther Oettinger, ledamot av kommissionen. – (DE) Fru talman! Låt oss försöka ge en prognos om vart gasmarknaden är på väg. I dag har vi presenterat vårt meddelande om handlingsplanen för energieffektivitet, som bland annat innebär att spara energi, att använda energin mer effektivt och att inte slösa med den, och dessutom på en tryggad energiförsörjning.

För det andra har vi också ett växande energibehov inom EU. Bara ett exempel på det är rörligheten. I Tyskland finns 520 dieseldrivna fordon per 1 000 invånare. I de nya medlemsstaterna är den siffran mindre än 200. Dessa båda siffror kommer att närma sig varandra, men de kommer att röra sig uppåt i stället för neråt mot nivån i Polen.

För det tredje är våra egna naturgaslager i avtagande. Nivåerna i Storbritannien har sjunkit signifikant under de sista tio åren och de kommer att göra detsamma i Nederländerna under nästa årtionde, vilket innebär ökat beroende. Vi har förstås också en hel del förhoppningar om naturgas. Varför då? Trots att naturgas är ett fossilt bränsle, är naturgas mycket miljövänligare när det gäller koldioxidutsläpp än kol eller olja och mycket flexiblare än kärnkraft och kol. Därför är naturgasen viktig för att säkerställa att elektricitet i allt högre grad ska genereras från förnybara energikällor. Om vi granskar temat grundlast, ligger grundlasten för närvarande kring 8 000 timmar per år, medan siffran för vindkraft, beroende på läget ligger mellan 2 000 och 5 000 timmar och för solenergi så lågt som mellan 600 och 2 000 timmar. Detta visar tydligt att vi behöver naturgas. Om vi vill ha förnybar energi är naturgas en logisk lösning, även om många kan ha svårt att acceptera det.

Därför baserar jag mitt arbete på ett årligt behov i Europa på 600 miljarder kubikmeter i stället för på 300 miljarder. Det ger en beroendenivå på 80 procent. Därför måste vi först diversifiera och modernisera våra transportvägar så att de uppfyller de senaste tekniska kraven. Vi måste också eliminera öar, utveckla vår lagringskapacitet och diversifiera våra källor. Det betyder att vi förutom gas från Ryssland, Norge, Algeriet, Qatar och Libyen också måste få gas från området kring Kaspiska havet. Gas från det här området kan införas till den europeiska gasmarknaden via Turkiet–Grekland–Italien-länken (ITGI), Transadriatiska naturgasledningen (TAP) och Nabucco. I diversifieringens intresse vill jag inte utesluta möjligheten att använda gas från berg i medlemsstaterna. Den här processen har bara börjat.

Men nu väcks alltså frågan om vi behöver reglerande ingripanden från Europa. Varför skulle vi behöva det? Låt oss anta att Polen delar ut licenser godtyckligt och att det utgör en fara för grundvattnet eller marken i Polen. Det skulle förmodligen inte få några stora konsekvenser utanför Polens gränser. Vi måste ställa oss följande fråga, om vi inte vill ta oss själva för allvarligt. Litar vi inte på att regeringen i Warszawa kan se till att det finns rent vatten och ren mark för att trygga medborgarnas hälsa och skydda äganderätten? Jag litar på att varje demokratiskt vald regering i Europa som är ansvarig inför ett parlament och inför allmänheten, kan göra det. Om vi tar subsidiaritetsprincipen på allvar måste vi fråga oss varför ett borrhål i Polen ska kontrolleras, godkännas eller avslås av Bryssel och inte av Warszawa. Jag har djupt förtroende för de nationella regeringarna. Jag misstror dem inte. Men trots det är jag glad över att få diskutera frågan om gemensamma regler.

Vi måste undersöka om det europeiska regelverket är tillräckligt omfattande och om miljölagstiftningen, lagen om markskydd, förordningar som rör grundvatten, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för berörda arbetstagare och för människor som bor i området och om äganderättan kommer att garanteras. Jag vet inte säkert, men jag misstänker att det som min talesman sade, är riktigt. Det finns plats för förbättringar i EU-lagstiftningen. Det gäller inom alla områden. Det gäller kvoter för kvinnor och det gäller också här. Därför ska vi undersöka möjligheterna till förbättring. Vi kommer också att be medlemsstaterna ge oss en gemensam, samordnad lista över förhandstillstånd. Allt detta har skett utan att man kommit fram till några definitiva slutsatser. USA liknar Europa i vissa avseenden, men inte i andra. USA har en helt annan befolkningstäthet och därför har frågor som lokalbefolkning, hälsa och säkerhet och grundvatten en helt annan roll än i de tätbefolkade områdena i Centraleuropa, t.ex. Polen, Tyskland och Frankrike.

Vi kommer att förordna om ett expertutlåtande som innebär att vi ska undersöka vilka riskerna kan vara, baserat på typiska ansökningar om provborrningar inom EU och, om EU:s lagstiftningsram räcker till, om lagstiftningen i medlemsstaterna är tillräcklig och, om så är fallet, om vi måste införa förbättringar på EU-nivå. Jag råder alla att inte bli lägga in känslor i den här frågan. Som svar till min franske parlamentskollega som anförde att deras intressen inte är skyddade, skulle jag vilja säga att i Frankrike är jag mycket mer intresserad av att se högsta möjliga säkerhetsnivå för kärnkraftsanläggningarna än för provborrningar för skiffergas, åtminstone för ögonblicket.

Jag vill ta upp en sista punkt som ligger utanför protokollet. Jag är mycket tacksam över att ni kommit hit så sent på dagen och över att ni stannat för att delta i den här diskussionen. Jag beklagar att en hel rad kolleger – jag har varit ledamot av parlamentet under ganska lång tid, och det är därför jag kan säga detta – har lämnat kammaren efter sitt anförande. Jag tror inte att det är något intressant på gång någon annanstans. Enligt min mening är det inte rätt varken mot mig eller er att först ta ordet och sedan lämna lokalen. Den sortens uppförande är inte bra för parlamentets rykte.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Skriftliga förklaringar (artikel 149 i arbetsordningen)

  András Gyürk (PPE), skriftlig. – (HU) Naturgas som utvinns med hjälp av okonventionella tekniker kan i framtiden få en speciell roll inom EU:s energimarknad. Orsaken till detta är att utnyttjandet av alternativa naturgaskällor inom EU avsevärt skulle kunna lindra Europas ökande beroende av gasimporter och naturgasförsörjning från de central- och östeuropeiska länderna. Vi får inte bortse ifrån att utspridning av nya naturgasskällor inom EU kan bidra till en kostnadseffektiv minskning av växthusgasutsläppen. I USA har den nya tekniken redan revolutionerat naturgasmarknaden, bara på några år. Som resultat av att man börjat använda alternativa naturgasskällor, som för närvarande utgör mer än hälften av USA:s produktion, har priserna på naturgas fallit signifikant och landet måste inte längre förlita sig till importerade källor. I Europa, som är världens största marknad för naturgas, ligger utnyttjandet av alternativa naturgaskällor fortfarande i sin linda. Trots framgångarna i USA har resultaten från hittills lanserade europeiska försöksinvesteringar inte infriat förväntningarna. Förutom helt andra geologiska förhållanden står de europeiska investerarna också inför större regelverksrisker och miljörisker. För att överföra de amerikanska framgångarna, vore det viktigt för Europa att ha en lämplig strategi för alternativa naturgasskällor. Det borde krävas en övergripande bedömning på europeisk nivå för att tydligt identifiera vilka möjligheter som inryms i alternativa naturgasskällor, liksom riskerna i samband med detta. Europa kan inte unna sig lyxen att avstå från möjligheten till alternativ gasproduktion som skulle kunna utnyttjas inom EU när den tiden kommer då de konventionella naturgaskällorna i Nordsjön är uttömda.

  Marian-Jean Marinescu (PPE), skriftlig. – (RO) En tryggad gasförsörjning kommer i framtiden att bero inte bara på EU:s relationer till naturgasproducenter i tredjeländer utan också på hur gasproduktionen utvecklas inom EU. Investering i teknisk utveckling inom området utvinning av naturgas ur alternativa källor, skulle i framtiden kunna bli ett viktigt bidrag till att minska beroendet av importerad naturgas.

Jag anser att den eventuella förekomsten och utvinningen av skiffergas i Europa inte får ignoreras och jag förväntar att kommissionen ska förbereda en teknisk och ekonomisk studie beträffande utvinningsmöjligheterna. I Europa finns flera finansieringsmöjligheter som kan stötta medlemsstaterna med nödvändiga investeringar i infrastruktur, produktion och med åtgärder som syftar till att åstadkomma energieffektivitet på regional och lokal nivå. Det är framför allt lån och garantier från Europeiska investeringsbanken eller pengar som kan erhållas via regionala fonder, strukturfonder eller sammanhållningsfonder. Baserat på dessa finansieringsinstrument och inom budgetprognosen för 2014–2020 måste kommissionen också fastställa en finansieringslösning för hur vi kan exploatera naturgas från alternativa källor, något som kan få långtgående effekter på den europeiska naturgas- och energimarknaden.