Debatter

Onsdagen den 23 mars 2011 - Bryssel

23. Anföranden på en minut (artikel 150 i arbetsordningen)

  Talmannen. – Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt.

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE). – (RO) Herr talman! På senare tid har det i parlamentet diskuterats mycket om den bristfälliga användningen av livsmedelsförsörjningskedjan i Europa och en rapport har godkänts om denna fråga. Jag ska jämföra importpriserna på några varor som importerats inom gemenskapen med varornas priser på butikshyllorna utifrån några exempel som publicerades i dag i Rumänien.

Potatis importeras till ett genomsnittspris av 15 cent per kilogram och kostar 80 cent per kilogram när den når affären. Socker köps för 50 cent och kostar 1,15 euro när det når hyllorna. Fjäderfä köps för 1,25 euro och säljs i affärer till ett genomsnittligt pris av 2,10 euro per kilogram.

I samma tidning som ovanstående statik publicerades i framkom även att priset på potatis steg med 45 procent förra året medan priset på guld bara steg med 40 procent. Denna absurda situation måste upphöra och jag anser att Europeiska kommissionen och Europaparlamentet måste hitta en lösning på detta.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D). – (RO) Herr talman! Antalet områden i världen som påverkas av klimatförändringar eller naturkatastrofer blir ständigt fler. Det allra senaste exemplet är den tragiska situationen i Japan.

I EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste vi itu med dessa utmaningar, men vi måste också garantera livsmedelsförsörjningen som är ett annat globalt strategiskt problem.

I den växande befolkningen behövs större mängder livsmedel, men i stället har vi en allt större brist eftersom maten inte räcker till. Eftersom rätten till mat är en grundläggande rätt måste livsmedelsförsörjning vara och förbli en av EU:s prioriteringar. De strategier som infördes inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken måste backas upp av en ändamålsenlig budget som kan möta dessa utmaningar.

Jag anser att budgeten för den allmänna jordbrukspolitiken åtminstone bör ligga kvar på nuvarande nivå eller kanske till och med utökas för att ge plats åt nya växande behov som uppstår efter dessa naturkatastrofer, som inte tar hänsyn till landsgränser eller nationalitet, utan möjligen bara till det geografiska området.

  Cristian Silviu Buşoi (ALDE). - (EN) Herr talman! Jag vill passa på att poängtera hur viktigt det är att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de orsakar nästan två miljoner dödsfall per år i samtliga 27 medlemsstater. I vissa länder, som i mitt hemland Rumänien, förorsakar dessa sjukdomar hälften av alla dödsfall. Behandlingen av sådana kroniska sjukdomar innebär också en stor ekonomisk belastning för hälso- och sjukvårdssystemet och beräknas uppgå till cirka 92 miljarder euro per år i hela EU.

Vi måste göra mer för att främja hälsosamma livsstilar och öka kunskapen om hjärt- och kärlsjukdomar. Vi, som medlemmar i Europaparlamentet, måste bli bättre på att kommunicera med medborgarna om faran med alkoholmissbruk, ohälsosam mat och brist på fysisk aktivitet. Det är enda sättet vi kan klara av att minska antalet fall av hjärt- och kärlsjukdomar bland EU-medborgarna och därmed den negativa inverkan sjukdomarna har på de nationella budgetarna för hälso- och sjukvård.

  Oriol Junqueras Vies (Verts/ALE). – (ES) Herr talman! Efter den allvarliga olyckan i kärnkraftverket i Fukushima har den påstådda renässansen för kärnenergi ifrågasatts.

I flera år har man med omfattande mediakampanjer försökt få oss att tro att kärnenergi var den enda lösningen för energiförsörjningen och problemen med klimatförändringar som hotar vår framtid. Ingenting kan vara mer osant.

Nu måste de fyra fundamentala problemen med kärnenergi, som höga kostnader, säkerhet, avfall och spridningsrisk, vilket redan år 1980 fick en olycklig utgång, lösas på ett tillfredsställande sätt.

Av ovannämnda skäl är det nödvändigt att gå in i en fas av progressiv stängning och nedmontering av kärnkraftsanläggningar och börja med dem som redan har haft allvarliga olyckor, t.ex. Vandellós II-anläggningen i Katalonien och de som närmar sig slutet av sin livslängd.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL). – (PT) Herr talman! EU:s politik hotar sociala och arbetsrelaterade rättigheter vilket leder till prostester och konflikter. Det är vad som hände i Portugal förra helgen. Cirka 300 000 arbetstagare deltog i den demonstration, som arrangerades av den portugisiska fackliga centralorganisationen (CGTP). Det var ett hav av rebelliska och upprörda människor som fyllde Lissabons gator – från alla hörn av Portugal. Det var ett nationellt gensvar för en organiserad kamp som visade att arbetstagare, kvinnor, ungdomar och pensionärer är trötta på att drabbas av en politik som styrs av stora nationella och europeiska ekonomiska gruppers intressen.

De är fast beslutna om att kämpa för en annorlunda politik, där krisen inte är en ursäkt för ännu högre arbetslöshet, sämre anställningstrygghet, flera frusna löner och pensioner, ytterligare sänkningar av redan låga löner och förmåner och ökade priser och skatter för dem som har arbete som sitt levebröd.

Det var ett ”nej” till stabilitets- och tillväxtpakten och den kapitalistpolitik som EU och regeringarna har främjat utan att någonsin tagit något från kapitalisterna utan i stället underlättat för dem att öka sina inkomster och vinster. Det är en kamp som vi soldariskt ställer oss bakom.

  Oreste Rossi (EFD). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag tror inte någon av oss kan säga annat än att vi har fått nog: när det gäller Turkiet måste EU gå från ord till handling.

Arresteringen av den ortodoxa kristna patriarken på juldagen under en mässa i en kyrka i den ockuperade delen av Cypern räckte inte. Inte heller arresteringen av nio journalister den 3 mars räckte för att övertyga Catherine Ashton att vidta åtgärder mot Turkiet i enighet med rådets ordförande Herman Van Rompuy. Nu tror jag inte de tvekar längre när fyra ledamöter i Europaparlamentet och en biskop som representerar de ortodoxa kristna i Europeiska unionen arresterades av turkiska säkerhetsstyrkor i den ockuperade delen av Cypern. Vi kan helt enkelt inte fortsätta att förolämpas av Turkiet. Det räcker inte som motåtgärd att enbart stoppa förhandlingarna om EU-medlemskap.

Vi måste ha modet och styrkan att en gång för alla tydliggöra för Turkiets regering att den måste efterleva det som står i fördragen om mänskliga och civila rättigheter och friheter. Om inte måste Europeiska unionen våga avbryta samtliga diplomatiska och handelsmässiga förbindelser.

  Csanád Szegedi (NI). – (HU) Herr talman, mina damer och herrar! För mindre än två veckor sedan, den 11 och 12 mars, höll styrelsen för Jobbik-rörelsen för ett bättre Ungern överförda möten i Transylvanien, Székely Land och Târgu Mureş. Förutom att konstatera betydelsen av Székelys territoriella självständighet presenterade vi den centraleuropeiska plattformen, en europeisk plattform, som skulle vara ett stort steg mot en rumänsk-ungersk försoning. Efter styrelsemötet besökte jag själv Érmellék-området i Partium. Jag höll ett föredrag i Valea lui Mihai, där det finns en stark önskan bland de mellan 300 000 och 400 000 ungrare som bor i Partium att bevara sin identitet som ungrare och ge sina barn utbildning i det ungerska språket. De vill ha självstyre. Detta angår så många människor att jag vill be parlamentet att hitta ett tillfälle för ett möte, en punkt på dagordningen, där vi kan diskutera frågan om självstyre både i Székely Land och Érmellék.

  László Tőkés (PPE). – (HU) Herr talman, mina damer och herrar! Till minne av revolutionen och frihetskriget 1848–1849 firade ungrare över hela världen den 15 mars sin nationella helgdag. Vår världsberömde poet, Sándor Petőfi, gav sitt liv för friheten år 1849. Den 20 mars, på årsdagen av hans död, firade vi minnet av en annan stor symbol för frihetskriget, guvernör Lajos Kossuth, fadern till den ungerska parlamentariska demokratin, som tillbringade halva sitt liv i exil. Som en symbolisk handling till vårt folks frihetskärlek har vi uppkallat våra två nationella radiostationer efter Lajos Kossuth och Sándor Petőfi. I en av hans fantastiska dikter hyllar vår frihetskämpe och poet minnet av dessa hjältar: ”Den som dog för dig, helgade frihet i världen!” Det var hans revolutionära anda för frihet i världen som inspirerade unga ungrare på den tiden och det är i denna anda som ett frihetsälskande Europa som står bakom revolutionära arabiska ungdomar och alla personer i världen som kämpar för frihet.

  Daciana Octavia Sârbu (S&D). – (RO) Herr talman! Den rumänska regeringen har antagit, genom att fastställa ansvar, en ny arbetsrätt som bryter mot rumäners rätt till socialt skydd. De skäl som anges för den nya rätten är behovet att göra marknaden flexiblare och skapa nya arbetstillfällen. Men ingen, vare sig fackföreningar eller arbetstagare, har frågat efter någon ändring av den gamla arbetsrätten. De var till och med emot dessa nya åtgärder.

Verkligheten är att den arbetsrätt som stöds av regeringen inte är inriktad på att skapa flexibilitet, utan på stark politisering av den offentliga sektorn. Detta är ett hårt slag mot arbetstagare på grund av bestämmelser som hindrar kollektivavtal och fackföreningsrättigheter, samt ger rätt till kollektiva uppsägningar utan någon ekonomisk kompensation. Regeringen gör därmed de personer till offer som arbetar och, genom sitt arbete, stöder de desperata försöken att komma ur krisen.

  Stanimir Ilchev (ALDE). – (BG) Herr talman! Ett bra förslag diskuterades för några dagar sedan i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter som handlade om att förbättra bedömningsmekanismen för länderna i Schengen-området som gäller tillämpningen av Schengen-regelverket samt vilka framsteg de länder har gjort som ansöker om att ansluta sig till Schengen.

Kriterierna måste dock vara tydliga och gälla för alla och inte blandas ihop med abstrakta, moraliska kriterier eller bli politiserade. Korruptionsnivån måste exempelvis kontrolleras i kandidatländerna.

Det är mycket viktigt att hitta och uppdaga korruption, men det kan vara svårt att genomföra en objektiv process i varje enskilt land. Men andra ord får vi inte tillåta någon subjektivitet när vi försöker förbättra bedömningsmekanismerna. Det är därför det finns sanktioner och vissa av dem kan vara av ekonomisk karaktär. Här krävs stor precision.

Därför måste kandidatländerna förbereda sig grundligt annars kommer de att riskera försening. De länder som är med i Schengen-området men inte blivit godkända i bedömningen måste vara medvetna om att deras medlemskap kan frysas i enlighet med sanktionerna.

  Jaroslav Paška (EFD). – (SK) Herr talman! Lång tid har gått sedan andra världskriget, men inte tillräckligt lång tid för att vi ska glömma bort alla de ohyggligheter som perioden förknippas med.

Därför förstår jag inte hur det i dag kan finnas människor i Europa som reser minnesmärken över fascistiska brottslingar. Den 14 mars avtäckte något slags samhällsorganisation i Košice en byst av János Esterházy – en krigsförbrytare som dömdes till döden år 1947 för samarbete med fascister. De avtäckte en byst av en förbrytare som välkomnade att fascisttrupperna invaderade Košice. Han proklamerade öppet samröre med nazisterna och förklarade, jag citerar: ”Jag har haft antijudiska åsikter sedan jag var ung och jag kommer att ha dem tills jag dör.”

Mina damer och herrar! Denna uppenbara provokation är enligt min mening extra beklaglig eftersom det i högtidlighållanden av denna krigsbrottsling ingick ett tal från den ungerska konsuln – en diplomat i det land som just nu har ordförandeskapet och talar i många forum på våra vägnar, men också som representant för hela EU.

  Slavi Binev (NI). – (BG) Herr talman, mina damer och herrar! Jag har begärt ordet för att göra er uppmärksamma på ett komplext problem som tyvärr påverkar varenda bulgarisk medborgare, nämligen de gangstermetoder som bankerna använder mot konsumenterna.

Det är vansinnigt att vissa banker i Bulgarien tar ut avgifter både när pengar tas ut och sätts in. Jag drabbades nyligenav de vansinniga påtryckningar som bankerna utövar och fick mina fonder illegalt frysta på mitt konto. Vid denna incident kom det fram att jag inte hade några rättsliga grunder att protestera.

Lagstiftningen är inte strikt reglerad. På grund av stark lobbying från banksektorn eller svag politisk vilja visar det sig att regeringen inte blandar sig i det bilaterala avtalet mellan kund och bank. Vem som helst kan se att det inte finns någon jämlikhet mellan parterna i detta avtal.

Så vitt jag kan se är problemet att konkurrensen inte har skapat några acceptabla marknadsvillkor och därför anser jag att regeringen måste gå emellan. Jag uppmanar därför till ett snabbare införande av Sepa och att man skapar ett tydligt ramverk för kontroll av bankerna. Jag hoppas att bankerna då fäster större uppmärksamhet vid sina kunder och tar bättre hand om dem för som det är nu utsätts bara kunderna för dagligt svindleri.

  Seán Kelly (PPE). - (EN) Herr talman! Tidigare i dag diskuterade vi konsumenträttigheter. En rättighet som alla EU-konsumenter har är tryggad livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet. De förväntar sig att de livsmedel som importeras till Europeiska unionen är producerade enligt samma höga standarder som livsmedlen på den inre marknaden. Det finns tyvärr inga garantier för detta. Ingen mindre än revisionsrätten sade nyligen att ”vissa standarder, främst när det gäller djurskydd, som åläggs EU-jordbrukare kan inte åläggas producenter av importerat kött”. Detta är en svidande anklagelse, speciellt eftersom revisionsrätten också påpekar att så lite som 2 procent av de livsmedel som importeras kan testas på marknaden, till skillnad från den situation vi har i Europa där alla djur kan spåras från gården till gaffeln.

Med tanke på detta verkar det dumdristigt att gå vidare med ett Mercosur-avtal, i synnerhet eftersom Institutet för livsmedel och bioteknik, i Sverige, konstaterade att koldioxidavtrycket från brasilianskt nötkött kan vara 35 gånger högre än från irländskt nötkött.

  Sergio Gutiérrez Prieto (S&D). – (ES) Herr talman! Många experter säger att nästa kris kan bli en energikris och att vi inte gör vad som krävs eller agerar tillräckligt snabbt för att förhindra den.

Världsnaturfonden uppmanar oss alla att visa en liten gest för hållbar utveckling på söndag. Många européer kommer att släcka sina ljus i en timme, liksom många offentliga förvaltningar, men det räcker inte. Vi i Europa kan inte fortsätta vara beroende av energikällor som inte tillhör oss eller ligger för långt borta och inte heller vara beroende av osäkra energikällor. Vi måste hjälpa medlemsstaterna att bygga upp en energimodell där förnybara energikällor står i centrum för den nya energimixen.

Vi måste också hjälpa till att öka kunskapen om nya konsumtionsmönster, eftersom förnybar energi och effektivitet utan tvekan är nyckeln till framtida hållbarhet.

Slutligen vill jag uppmana samtliga medlemsstater i unionen att instämma i uppmaningen att fem medlemsstater – inklusive Spanien – ska minska koldioxidutsläppen med ytterligare 30 procent. På detta sätt vill vi visa att Europa inte bara är ledande när det gäller frihet och rättigheter utan också när det gäller engagemang för planetens hållbarhet.

  Kristiina Ojuland (ALDE). - (EN) Herr talman! Jag beklagar att behöva informera er så här sent på eftermiddagen att estniska cyklister har kidnappats av beväpnade män i Bekaadalen i östra Libanon. Estländarna hade kört över gränsen till Libanon från Syrien tidigare i dag och togs till fånga vid ungefär kl. 17.30 av beväpnade män i tre fordon som saknade registreringsskyltar. Man vet ännu inte vem som kidnappade cyklisterna eller om incidenten var politiskt motiverad. Bekaadalen är ett fäste för den islamiska Hizbollah-rörelsen.

Jag vädjar till Catherine Ashton, trots hennes konstanta och nödvändiga engagemang i Libyen, om att hjälpa till att lösa situationen. Det är en utmaning för den inrättade Europeiska utrikestjänsten att tillgodose mindre medlemsstater och hjälpa EU-medborgare i oroliga situationer som denna.

  Ádám Kósa (PPE). – (HU) Herr talman, mina damer och herrar! I Europa lever i dag 30 miljoner blinda eller synskadade personer. Har ni någonsin tänkt på hur svårt det måste vara att bara gå och handla? I många fall kan de inte bedöma en produkts egenskaper bara genom att hålla förpackningen eller en flaska i handen. Om de tar det från hyllan vet de inte vad de håller i sina händer trots att även de måste har rätt till ett oberoende och tryggt liv.

Därför vill jag tillsammans med fem av mina kolleger från fyra grupper be er att uppmuntra tillverkare av industriprodukter att frivilligt sätta på braille-etiketter på sina förpackningar. Jag vill också be mina kolleger att visa sitt stöd genom att skriva under förklaring nr 14/2011 som rör denna fråga.

  Csaba Sógor (PPE). – (HU) Herr talman! I rivalitet har de inblandade parterna alltid hittat personer att skylla på och gett dem skulden för skador som har lidits. Jag vill gärna uppmärksamma er på ett sådant fall. Greve János Esterházy sattes i fängelse i slutet av andra världskriget, först av nazisterna och sedan av sovjeterna under den kommunistiska ockupationen. I Tjeckien och Slovakien anses han fortfarande vara en krigsbrottsling, Jaroslav Paška, medan den ryska högsta domstolen redan år 1993 hade annullerat hans dom och den polska statschefen för två år sedan just i dag tilldelade honom den prestigefylla ordern Polonia Restituta.

Jaroslav Paška, János Esterházy hjälpte hundratal judar, tjecker, slovaker och polacker att fly och han var parlamentsledamot i det slovakiska parlament som röstade och protesterade mot de antijudiska lagarna år 1942. Den gemensamma uppbyggnaden av ett enat Europa kunde börja när man hade städat upp spillrorna från andra världskriget, där betydande personer som János Esterházy fick upprättelse. Nu är det upp till oss att städa upp resten av spillrorna.

  Zbigniew Ziobro (ECR). – (PL) Herr talman! För att ett visst land ska kunna sägas vara en mogen demokrati räcker det inte att val till representerande organ, särskilt parlamentet, hålls där i enlighet med principerna om universalitet, sekretess, jämlikhet och rättvisa. Det är också mycket viktigt att minoriteters rättigheter respekteras i landet. Jag anser att den kammare där vi genomför våra debatter i dag är den lämpligaste platsen att påminna ledamöterna om att Republiken Litauen den 17 mars ändrade sin skollag. Lagändringen innebär uppenbarligen dessvärre att administrativa metoder används för att kränka minoriteternas rättigheter, bland annat den polska minoritetens i det här fallet, genom att man försöker assimilera personer som tillhör den polska minoriteten under något som liknar ett statligt tvång.

Det räcker att säga att skollagen innebär att ett och samma undervisningsprogram kommer att påtvingas alla skolor, även dem där det bara finns elever från nationella minoriteter. Den ökar antalet obligatoriska undervisningsämnen som lärs ut på litauiska språket. Under förevändning av en ”optimering av skolnätverket” ska skolor för nationella minoriteter, bland dem polska skolor, stängas i mindre städer och endast litauiska skolor ska finnas kvar där. Lagen bryter mot internationella konventioner som ratificerats av Litauen.

Det är värt att påpeka att enskilda personer har uttalat sig i denna fråga många gånger. Jag anser att Europaparlamentet är rätt forum för att säga sin mening om detta slags frågor, och för att uppmana till respekt för de nationella minoriteternas grundläggande rättigheter.

  Talmannen. – Punkten är härmed avslutad.