Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Jörg Leichtfried, för utskottet för internationell handel, om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden (KOM(2008)0854 – C7-0062/2010 – 2008/0249(COD)) (A7-0028/2011).
Jörg Leichtfried, föredragande. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! När jag påtog mig uppgiften att utarbeta betänkandet om kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden, insåg jag inte hur omfattande det var även om jag hade en viss uppfattning om betänkandets räckvidd.
Detta betänkande handlar i grunden om en verksamhet som på något sätt alltid hamnar i skuggan i betänkandena, men som å andra sidan säkrar arbetstillfällen och enligt min mening måste regleras inom EU.
Det handlar i allt väsentligt om underlättande av exportlicenser för produkter som kan användas för både militära och civila ändamål. Detta omfattar allt från kemikalier till kärnbränslen, vapendelar, datorkomponenter och slutligen – och detta har vi diskuterat mycket intensivt – till och med programvara och programvarukomponenter.
Enligt min mening är det mycket viktigt att de olika bestämmelser som vi för närvarande har i medlemsstaterna harmoniseras ytterligare, att de görs mer precisa och specifika och även mer transparenta, och framför allt, att vi skapar insyn på EU-nivå.
Detta betänkande är troligtvis det första där Lissabonfördragets konsekvenser för Europaparlamentet framgår tydligt. Kommissionen lade från början fram detta förslag till rådet i tron att frågan kanske skulle avgöras när Lissabonfördraget ingicks. Så var dock inte fallet. Således har det alltså kommit till Europaparlamentet och jag anser att det är bra att det diskuteras i parlamentet, eftersom vi betraktar vissa saker – som jag nu kommer att ta upp – på ett annorlunda sätt än rådet.
Vi har lyckats övervinna vissa rättsliga komplikationer som uppstod till följd av den metod som kommissionen använt. Jag vill särskilt tacka företrädarna för kommissionen för att vi har lyckats reglera frågan på ett sådant sätt att vi nu – ur rättslig synpunkt – har en säkrare grund att stå på. Slutligen återstår bara några få viktiga problem.
I parlamentet samtycker vi på det hela taget till allt med ett undantag, och i det avseendet är vi inte överens med rådet heller. Det handlar om frågan om huruvida exporter bör godkännas före eller efter det att de har ägt rum. I detta avseende är det förnuftigt – av säkerhets-, tillsyns- och insynsskäl – att se till att man ansöker innan man vill exportera en farlig vara och inte retroaktivt ansöker om tillstånd när produkterna redan har exporterats. I sådant fall skulle vi troligtvis inte lyckas förbjuda exporten. Detta är den välkända diskussionen om förhands- kontra efterhandstillstånd. Enligt min mening låter det mer förnuftigt att bevilja tillstånd först och sedan exportera produkterna.
Vi är alla överens – dock inte med rådet – om frågan om insyn när det gäller rapporteringsskyldigheten. Jag anser att Europaparlamentet i sista hand bör informeras – hur det ska ske ur teknisk synvinkel kan man diskutera – om vad, var och hur mycket som har godkänts, eftersom vi helt klart är det organ som ska se till att allt utförs korrekt.
Det är också viktigt för oss att diskutera hur vi ska hantera exporter av anordningar som möjligen kan användas vid brott mot de mänskliga rättigheterna. Jag anser inte att sådana exporter bör tillåtas. Vi måste se till att det blir så. Jag ser nu fram emot debatten.
Cecilia Malmström, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Europeiska företag måste varje dag konkurrera i en ständigt föränderlig och alltmer konkurrensutsatt miljö. Frågorna om pålitlighet och punktlig leverans är lika viktiga som kvalitets- och prisfrågorna. Exporter av produkter med dubbla användningsområden skapar särskilda utmaningar i detta avseende, eftersom sådana exporter omfattas av krav på tillstånd.
Produkter med dubbla användningsområden är inte nischvaror. De är i stor utsträckning produkter som lagligt används inom många olika industrisektorer – rymdindustrin, telekommunikationsindustrin, luftfarten, den kemiska industrin och många fler. Produkterna kontrolleras, eftersom de möjligen också kan användas i militära syften.
Många medlemsstater inför särskilda exportlättnader för sina exportörer. Dessa lättnader består av allmänna licenser och gör det möjligt för företag i vissa medlemsstater att exportera produkter med dubbla användningsområden med minsta möjliga börda.
På grundval av en analys av dessa nationella lättnadsåtgärder 2008 lade kommissionen fram sitt förslag i syfte att utvidga dessa nationella lättnader till exportörer i hela EU. Förslaget till ett nytt allmänt EU-exporttillstånd har utformats för att göra det möjligt för exportörer i alla medlemsstater att dra nytta av fördelarna med förenklade exportförfaranden för vissa produkter med dubbla användningsområden till vissa destinationer. På detta sätt blir det lättare att delta i internationella utställningar och mässor. Att exportera produkter efter det att de har reparerats blir också lättare, och export av telekommunikationsutrustning och vissa industrikemikalier förenklas. Å andra sidan kommer medlemsstaterna att få möjlighet att koncentrera sina begränsade resurser till transaktioner som faktisk utgör en risk.
Kommissionen får regelbundet klagomål från industrin om att vissa exporter förhindras inträde till en medlemsstat medan identiska affärer får grönt ljus i andra medlemsstater. Förslaget ni har i er hand är ett första steg mot att undanröja dessa ojämlikheter på vår inre marknad. Många andra länder vidtar liknande åtgärder för att prioritera sitt arbete med exportkontroll, och vi bör inte hamna på efterkälken.
Jag skulle vilja tacka föredraganden Jörg Leichtfried, och andra ledamöter för deras mycket konstruktiva arbete med förslaget. Betänkandet som du och ditt utskott har lagt fram är definitivt ett steg i rätt riktning och är på bred front förenligt med kommissionens ståndpunkt.
Reinhard Bütikofer, föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Vi behandlar en fråga som rör handel och säkerhet i lika stor utsträckning. Det handlar om produkter med dubbla användningsområden. Det innebär att de kan ha både ett civilt användningsområde och ett mycket känsligt eller rent av farligt – men under alla omständigheter säkerhetsrelevant – användningsområde. Vissa parter, exempelvis det tyska förbundsministeriet för ekonomiska och tekniska frågor, hävdar att dessa är – och jag citerar – ”ofarliga produkter”. Det är fel. Parlamentet har nyligen intagit en mer ansvarsfull ståndpunkt i sina utskott.
Jag talar som föredragande för yttrandet från utskottet för utrikesfrågor och för underutskottet för säkerhet och försvar. I dessa utskott har vi intagit en mycket tydlig ståndpunkt. Vi anser att det vore ytterst försumligt att inte överväga vissa kontrollmekanismer. Jag ber därför ledamöterna att följa rekommendationerna från utskottet för utrikesfrågor och underutskottet för säkerhet och försvar och i synnerhet föredragandens – som just har talat – rekommendationer när det gäller frågan om förhandskontroll. Detta är den stora kontroversiella frågan som vi fortfarande står inför i det här avseendet.
Att endast utföra kontroller i efterhand skulle resultera i minskad säkerhet. Men vi vill ha ökad säkerhet för EU-medborgarna och även mer säkerhet för våra partnerländer och handelspartner. Vi vill inte att principen om förhandskontroll – som utskottet för internationell handel och utskottet för utrikesfrågor har följt – nu ska ersättas av principen om efterhandskontroll. Detta vore att värdera handelsintressena högre än säkerhetsintressena. Många medlemsstater såsom Nederländerna har uttryckligen varnat mot detta. Det skulle därför otvivelaktigt ligga i våra medborgares intresse att parlamentet bekräftar det som utskotten har utarbetat.
Elisabeth Köstinger, för PPE-gruppen. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Förordningen om dubbla användningsområden, som vi debatterar nu, gör det möjligt att få allmänna tillstånd för ofarliga produkter och tekniker som exporteras till tredjeländer och som uppfyller dubbla syften. Men syftet med dessa allmänna tillstånd är också att göra det möjligt för europeiska exportörer och små och medelstora företag att planera pålitligt. Syftet med denna förordning är att underlätta för våra europeiska exportörer för att bespara dem tidskrävande enskilda tillståndsförfaranden och framför allt att öka deras konkurrenskraft. Jag anser därför att detaljerade registreringsförfaranden och ytterligare krav på exportörer inte ger någon lättnad, utan snarare merkostnader.
Det råder ingen tvekan om att vi måste se till att exporter med dubbla användningsområden även används på ett säkert sätt och inte utgör någon fara, men hur som helst måste vi också ifrågasätta överdrivna och onödiga merkostnader. Jag kan ge ett exempel på ett medelstort företag inom maskinteknikområdet som erbjuder 24-timmarsservice för reparation av maskiner och tillhandahållande av maskindelar. Dessa tjänster måste vara möjliga även i fortsättningen trots strängare exportkrav.
Samma sak gäller på området för it-attacker och inblandningen av aktörer. Om vi inte har tydliga kriterier och ramvillkor på dessa områden och om ordalydelsen är otydlig, då måste jag ifrågasätta merkostnaderna och generaliseringen här också. Även om det är mycket viktigt att engagera de berörda aktörerna i beslutsprocesserna, måste detta alltid göras med hänsyn till det praktiska genomförandet av besluten. Även här råder det ingen tvekan om att insyn och säkerhet är nödvändigt.
Slutligen vill jag än en gång betona att syftet med denna förordning är att bidra till att underlätta förfarandena och minska byråkratin. Mot bakgrund av en säker användning av produkter och tekniker är syftet att stärka vår europeiska ekonomi och förenkla förfarandena på det här området.
George Sabin Cutaş, för S&D-gruppen. – (RO) Herr talman! Först av allt vill jag gratulera min kollega till det enastående arbete han utfört med detta betänkande. Det är ett mycket tekniskt betänkande men samtidigt medför det konkreta konsekvenser för EU-medborgarnas säkerhet.
EU har haft åtgärder för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden i nästan 15 år. Genom antagandet av förebyggande åtgärder som krav på exportlicens och tullregistreringsförfaranden kan EU noggrant undvika spridning av vapen, särskilt massförstörelsevapen. Det behövs emellertid mer insyn och demokrati i EU:s system för produkter med dubbla användningsområden. Det måste inrättas ett säkert system där anmälningar om export av produkter som kan användas för både civila och militära ändamål samlas in, överförs och lagras för att förebygga faran för spridning av massförstörelsevapen.
Jag välkomnar också föredragandens förslag om att samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska lägga fram en årlig rapport inför Europaparlamentet för att hjälpa parlamentet att fullgöra sin kontrollfunktion. Kommissionen är i sin tur skyldig att informera parlamentet om genomförandet av förordningens bestämmelse om att upprätta en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden och att lägga fram en bedömning av effekterna av de föreslagna åtgärderna.
Sist men inte minst behöver EU vara bättre representerat i internationella exportkontrollsystem. Förteckningarna över produkter som ska kontrolleras uppdateras tyvärr genom internationella system och införlivas sedan i EU:s lagstiftning utan att Europaparlamentet kan medverka i detta förfarande. Därför kräver jag att parlamentet ska få bättre kontroll och att dess lagstiftande funktion i enlighet med Lissabonfördraget ska underlättas.
Niccolò Rinaldi, för ALDE-gruppen. – (IT) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Om det finns någon handel som sedan urminnes tider är svår att kontrollera, så är det vapenhandeln. Det finns olika sätt att försvåra kontrollen. Ett är att bedriva handel med till synes ofarliga vapen eller med teknik som lätt kan bli till vapen. Därför ägnar vi oss åt dubbla användningsområden i förordningen. En annan svårighet är det övermått av bestämmelser som skulle göra vilket kontrollsystem som helst ineffektivt.
När vi började arbeta med detta ämne gav kommissionen oss i uppgift att ändra en förordning från 2000. Under tiden har denna förordning upphävts och vi uppmanades att ändra den nyare förordningen från 2009 grundat på samma föråldrade förslag. Vi har just inlett en trepartsdialog och har redan fått ett nytt lagstiftningsförslag från kommissionen, återigen för att ändra förordningen. Det första kravet är därför att upprätta tydliga, enkla och insynsvänliga bestämmelser för europeiska exportörer genom en konsoliderad lagtext.
Jag vill lyfta fram fyra synpunkter från gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) på detta ämne. När det gäller sändningar av lågt värde instämmer vi i ALDE-gruppen med rådet och ställer oss mycket skeptiska till detta system. Parlamentet har redan sänkt det högsta tillåtna värdet från 5 000 euro till 3 000 euro och infört flera olika ytterligare kriterier. Förteckningen över destinationsländer är mycket begränsad. Detta är något som små och medelstora företag med rätta vill ha, men vårt huvudsakliga budskap är att vi först och främst vill ha säkerhet samt handel. Vi måste arbeta mer på detta i trepartsdialogen.
Vi stöder kravet på rapportering i förhand och kravet på registrering i medlemsstaterna. Slutligen kräver vi största möjliga insyn för att se till att förordningen innehåller en mekanism för att informera intressenter, exempelvis organisationer för mänskliga rättigheter eller fredsövervakning eller fackliga organisationer, om de olika steg som ingick i beslutsprocessen, inklusive genom en rapport till Europaparlamentet.
Helmut Scholz, för GUE/NGL-gruppen. – (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot! Jag vill framföra ett innerligt tack till föredraganden, Jörg Leichtfried, för hans arbete med detta betänkande. På min grupps vägnar önskar jag honom all framgång i de utan tvivel svåra förhandlingarna med rådet, som tyvärr inte närvarar vid denna debatt.
Jag vill emellertid ta upp två aspekter. De ändringsförslag som lagts fram av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) är inte till hjälp för föredraganden, utan undergräver tvärtom parlamentets förhandlingsposition som fastställts i utskottet för internationell handel. Dessa ändringsförslag syftar till att göra livet enklare för vapenexportörer. Därför kommer min grupp inte att stödja dessa ändringsförslag.
För det andra vill jag poängtera att min grupp starkt ogillar att förteckningen över produkter och teknik med dubbla användningsområden används för att hindra i synnerhet utvecklingsländers tillgång till högteknologi. Detta gäller särskilt exportrestriktionerna för datorer med hög prestanda. Vi har sett potentialen för politiskt missbruk av förteckningen över produkter och teknik med dubbla användningsområden, särskilt i länderna i Central- och Östeuropa. Av detta skäl har vi utarbetat ändringsförslag 47, och jag uppmanar er att stödja detta ändringsförslag för utvecklingsländernas skull.
Franz Obermayr (NI). – (DE) Herr talman! Kärnbränsle, kemikalier och datorprogram kan användas i fredliga syften, men de kan också användas i militära syften. Vissa medlemsstater har försett Libyen med vapen och till och med tortyrutrustning i åratal. I den senaste rapporten om vapenexport – som snarare är ett syndaregister – framgår tydligt att Italien, Malta och Tyskland levererade flest vapen till Gaddafi. Frankrike, å andra sidan, var den främsta leverantören till arabvärlden. Andra – som mitt land, Österrike – följer restriktionerna. Vi måste bekämpa denna obalans.
Alla medlemsstater och hela vapenindustrin i EU måste underställas strikta kontroller och insynsbestämmelser. Systemet måste emellertid också hållas aktuellt. Särskilt när det handlar om programvara, IT och smartphones måste man överväga om inte dessa kommer att bli till nytta för demokratirörelser, vilket vi ju nyligen har sett exempel på i arabvärlden. Vi behöver därför analyser med större åtskillnad mellan produkternas potentiella användningsområden och mottagarnas suspekthet.
Christofer Fjellner (PPE). - Herr talman! Antalet produkter som omfattas av den här lagstiftningen och som kan användas för både civilt och militärt bruk är långt mycket större än vad vi först tänker på. Det rör sig om allt från lastbilar till flygplansturbiner och telekomutrustning. Därför tycker jag att det är viktigt att påpeka att det direkta talet om vapenindustri ofta är missvisande här. Det gör också att den här lagstiftningen är viktig för att förenkla och harmonisera det europeiska sättet att hantera produkter som kan användas både civilt och militärt. Den ska vara strikt, förutsebar och tydlig, men också harmoniserad. Varje gång jag hör talas om ett svenskt företag som nekas att exportera till ett annat land med hänvisning till EU-lagstiftning för att sedan upptäcka att t.ex. ett franskt företag mycket väl kan exportera samma produkter, då har EU misslyckats.
Vi måste komma ihåg att handel i grund och botten är bra. Jag tänker på t.ex. telekomutrustning, som betyder så otroligt mycket för demokratirörelser runtom i världen. Det här förslaget får inte försvåra och byråkratisera handel som är civil. Därför motsäger jag mig förslaget om att införa en ex ante-deklaration. Modern just in time-leverans, serviceavtal osv. gör det väldigt svårt för helt legitima produkter som vi vill exportera och se mer av. De flesta företag vet vad dessa produkter är för någonting. Även om de tillämpar en ex post-notifiering så vet de att de kommer att straffas om de exporterar någonting. Jag tycker att det är viktigt att förenkla handeln. Se till att det blir strikt, tydlig och harmoniserad lagstiftning, men gör den enkel. Det passar väldigt illa med att ha en ex ante-kontroll av allting som exporteras. Det gör det svårare att skicka viktig t.ex. telekomutrustning till länder som behöver det.
Janusz Władysław Zemke (S&D). – (PL) Herr talman! Tack så mycket för att jag fått ordet. Vårt problem handlar om att inte alla EU-medlemsstater tillämpar samma kriterier för export av produkter med dubbla användningsområden. Jag anser därför att vi bör sikta på att se till att alla EU-medlemsstater tillämpar samma höga standarder för export av civila produkter som kan användas för militära ändamål.
Jag anser att denna förordning i synnerhet bör lyfta fram behovet av att förebygga omotiverad och icke önskvärd spridning av tekniska produkter och av programvara till dessa produkter, eftersom antalet attacker som omfattar modern teknik och programvara ökar. Detta vore enligt min åsikt ett effektivt sätt att bekämpa cyberterrorism.
Ioan Mircea Paşcu (S&D). – (EN) Herr talman! Ämnet för detta betänkande är dubbelt känsligt, både politiskt och ekonomiskt sett. Å ena sidan vill EU förhindra att varor med dubbla användningsområden används för militära ändamål och/eller för att skada människor. Å andra sidan måste EU ta hänsyn till producenters och användares ekonomiska intressen. Förordningen är därför oundvikligen mycket brett utformad, eftersom den både måste täcka befintliga avsiktliga kryphål och förutse andra i framtiden.
Dessutom anser somliga att förordningen är för stark och andra att den är för svag, vilket kräver ständig omarbetning. Som ledamot av utskottet för utrikesfrågor stöder jag fullständigt behovet av en strängare förordning med större insyn. Jag är därför helt för tillstånd före export och inte tvärtom. I synnerhet efter Lissabonfördraget kan parlamentet bara hjälpa till, och det är just vad det gör här och nu. Följaktligen bör dess roll stärkas, inte förbises.
Peter Jahr (PPE). – (DE) Herr talman! När det gäller exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden är vi nog alla överens om att vi behöver enhetliga bestämmelser i EU så att inte alla medlemsstater tillämpar olika praxis, vilket skulle leda till snedvridning av konkurrensen och därför leda till raka motsatsen till vad vi egentligen vill ha.
Det låter förstås logiskt när vi säger att exporter bör beviljas och godkännas i förväg. Vi vill ha mer insyn och vi vill att detta ska övervakas så att vi kan dra lärdom av det. I detta sammanhang vill jag uttrycka mitt stöd för Elisabeth Köstinger, som sade att vi självklart behöver ett system som är drägligt för våra små och medelstora företag och som de kan klara av. Världsmarknaden är inte bara till för stora koncerner, utan också för små och medelstora företag.
Detta är också min uppmaning till föredraganden: Att se till att de villkor och krav som fastställs också är drägliga och genomförbara för våra små och medelstora företag.
João Ferreira (GUE/NGL). – (PT) Herr talman! Problemet med att civila produkter och teknik används för militära ändamål är att det inte finns någon strategi för detta som går att skilja från kontroll av export av så kallade ”produkter med dubbla användningsområden och tjänster avseende sådana produkter och sådan teknik”. Denna exportkontroll är viktig och bör utföras på ett noggrant sätt som inte inverkar negativt på utvecklingsländers tillgång till produkter och teknik som krävs för att de ska kunna utvecklas. Det är viktigt att öka insynen i de relevanta förfarandena och att möjliggöra demokratisk granskning av dem.
Det måste emellertid också finnas konsekvens mellan EU:s övriga politikområden och målen i förordningen. Exempelvis minns vi de forskningsprogram som finansierades genom sjunde ramprogrammet, särskilt de som bedrevs med medverkan av Israels flygindustri, som tillverkade obemannade flygplan. Dessa flygplan användes i angreppen mot Gazaremsan 2008 och 2009, med dussintals döda till följd. Det behövs noggrann bedömning av möjlig dubbel civil och militär användning av resultaten av dessa program.
Cecilia Malmström, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! På Karel De Guchts vägnar vill jag ännu en gång tacka föredraganden och hans utskott för det arbete de utför. Kommissionen instämmer i hög grad i åsikterna i deras betänkande. Vi instämmer även med dem i de två kvarstående olösta frågorna, där de föreslår ett system med förhandsrapportering. Det viktigaste för kommissionen är att det är samma system, för vi måste undvika alla former av dubbla standarder och överdrivet komplicerade bestämmelser.
Vi håller också med om att någon form av rapporteringsmekanism är nödvändig – givetvis utan att detta medför överdriven belastning på i synnerhet små och medelstora företag. Någon form av rapporteringsmekanism skulle emellertid behövas. Jag hoppas att ni tillsammans med rådet kan komma fram till en slutsats om dessa kvarvarande frågor senare. Tack än en gång för denna debatt.
Jörg Leichtfried, föredragande. – (DE) Herr talman! Jag vill använda de sista två minuterna till att vända mig till rådet. Där rådet skulle vara finns emellertid bara tomma sittplatser. Jag är inte säker på om det är förnuftigt att hålla debatter utan rådet. Jag anser att det vore lämpligt att upplysa rådet om att om det vill Europaparlamentet något borde det komma hit och lyssna på den relevanta debatten här i kammaren.
Jag vet att detta ämne rör en stor sektor av industrin. Det rör många produkter och det rör arbetstillfällen, särskilt arbetstillfällen på små och medelstora företag som tillverkar högteknologiska produkter och som är oerhört viktiga. För dem är det oerhört viktigt att bestämmelserna inom EU är enhetliga och att det inte går till som Christofer Fjellner beskrev, att ett land fullgör sina skyldigheter och ett annat låter bli, och att förlorarna i slutändan är de som följer reglerna. Så får det inte vara.
Det är därför viktigt för oss att snabbt hitta en lösning och även att rådet godtar att allt inte är som rådet uppfattar det. Detta är viktigt. Med denna insikt kommer vi snabbt att komma fram till en lösning som är till fördel för europeisk industri, europeiska arbetstillfällen, skydd av mänskliga rättigheter och bevarande av säkerhet och skadefrihet utanför EU. Detta betänkande är avsett att underlätta en sådan lösning.
Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.
Omröstningen om betänkandet av Jörg Leichtfried (A7-0028/2011) kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.