Talmannen. – Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt.
Jim Higgins (PPE). – (GA) Fru talman! EU måste ha som mål att avsevärt minska antalet dödsfall och allvarliga olyckor och förbättra säkerheten på vägarna.
Jag accepterar inte att vi måste vänta till 2033 innan ett europeiskt körkort införs. I dag finns det bara en europeisk modell för körkortet, men vad innebär det egentligen?
Vi vill skydda trafikanterna, om det finns en politisk vilja att göra det, och jag är övertygad om att den moderna teknik som i dag finns tillgänglig kan förkorta tiden fram till dess att direktiv 2006/126/EG kan träda i kraft. Vi kan inte vänta längre – det är oerhört viktigt. Kommissionen måste göra något konkret åt detta.
Alajos Mészáros (PPE). – (HU) Fru talman! Frihet, solidaritet och kristna ideal är gemensamma europeiska värden som jag tror på. Dessa värden förespråkades också av greve János Eszterházy, en slovakisk-ungersk politiker, som dömdes på uppdiktade grunder av kommunisterna 1947 och dog martyrdöden i Mírovfängelset 1957. Vid sidan av hans oräkneliga övriga meriter var han den ende politiker och parlamentsledamot som fördömde och röstade emot deportationen av judar i parlamentet i det fascistiska Slovakien 1942. Hans enda brott var att stå upp för ungrarna i Slovakien som tillsammans med de tyskspråkiga medborgarna förtalades, gjordes statslösa och drevs på flykt enligt de skamliga Benešdekreten. EU borde skämmas över att dessa omänskliga dekret som legitimerar statsterror fortfarande är i kraft och det återstår fortfarande att återupprätta János Eszterházy och hundratusentals medborgare som berövades sin mänskliga värdighet. Jag uppmanar mina kolleger att engagera sig mer för att skydda våra gemensamma europeiska värden.
George Sabin Cutaş (S&D). – (RO) Fru talman! I år kännetecknades de separatistdemonstrationer som anordnats av de ungerska extremisterna i Transsylvanien för att fira Ungerns nationaldag av en oroväckande uppvisning i radikalism, framför allt mot bakgrund av stödet och uttalanden från höga företrädare för den ungerska staten och en av Europaparlamentets vice talmän.
Det ungerska firandet den 15 mars sätter varje år de goda relationerna mellan rumäner och ungrare på spel. I den här situationen hotar provokativa gester deras fredliga samexistens, som när en ungersk extremist nyligen symboliskt hängde hjälten under de transsylvaniska rumänernas kamp för nationella rättigheter 1848.
Jag fördömer kraftfullt dessa uppvisningar i extremism. Jag uppmanar de rumänska myndigheterna att byta politiskt medlöperi mot rättsliga åtgärder. Jag vädjar också till de europeiska forumen att agera för att stoppa upptrappningen av etniskt hat och territoriell separatism i en region där det finns en unik möjlighet att läka det förflutnas sår med hjälp av europeiska värden.
Alexander Mirsky (S&D). – (LV) Fru talman! Jag vill ställa en fråga till er. Tror ni att det är möjligt att stänga franska skolor i Belgien? Eller, låt oss säga, tyska skolor i Frankrike? Ni har rätt. Det är inte möjligt. Ändå är det möjligt i Lettland, där mer än 40 procent av befolkningen är ryskspråkig. I det lettiska parlamentet vill i dag nationalistiska och nazistiska ledamöter hålla en folkomröstning om att stänga ryska skolor i Lettland. Samtidigt anländer Knut Vollebaek, OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter, till Lettland och meddelar att han kan är stolt över integrationen i Lettland. Tror ni att jag skämtar? Det gör jag inte. Vad tror ni kommer att hända om de ryska skolorna i Lettland stängs? Det kan jag berätta – ett inbördeskrig kommer att bryta ut i Lettland. Om Europaparlamentet inte reagerar i dag på detta öppet radikala initiativ kommer det redan i morgon att vara för sent. Tack.
Izaskun Bilbao Barandica (ALDE). – (ES) Fru talman! Kärnkraftskrisen i Japan får inte utnyttjas i manipulativa syften: allmänheten förväntar sig att vi ska agera och reagera. Först och främst ska de planerade säkerhetstesten genomföras snabbt och öppet och staterna ska tvingas stänga föråldrade eller osäkra anläggningar. De första testerna ska utföras vid första generationens anläggningar, där samma teknik som i Fukushima används. Dessa anläggningar befinner sig i slutet av sin livslängd och är tekniskt föråldrade.
Därför ber jag er att stödja begäran från alla institutioner i Baskien om att omgående stänga en anläggning av denna typ, nämligen den i Santa María de Garoña. Mer än 2 miljoner människor lever inom en radie av 80 km från anläggningen. Dessutom måste mer göras när det gäller förebyggande ur ett stadsplanerings- och civilskyddsperspektiv, säkerhetsaspekterna vid beslut om var den här typen av anläggningar ska ligga och för att ta fram ett europeiskt protokoll som gör det möjligt för oss att vidta effektiva, välordnade och snabba gemensamma åtgärder för hantering av storskaliga katastrofer.
Marian Harkin (ALDE). – (EN) Fru talman! Kommissionens generalsekreterare Catherine Day beskrev nyligen stödpaketet till irländska banker som ”tufft, men hållbart”. Det här är inte något stödpaket, utan en utförsäljning: en utförsäljning, som EU drivit fram, till obligationsinnehavare – äldre, yngre, skyddade, oskyddade – alla typer, kategorier och klasser av obligationsinnehavare, medan irländska skattebetalare tar på sig en oacceptabel skuldbörda.
Kostnaden för stödpaketet till bankerna är 70 miljarder euro, inte att förglömma de 200 miljarderna euro i nödfinansiering från ECB. Hur ska en liten ö med 4,4 miljoner människor kunna hantera denna galenskap? Skuldbördan för alla män, kvinnor och barn på Irland är ungefär 160 000 euro bara för att hjälpa bankerna och då är inte räntan inräknad. En liten jämförelse: Om Frankrike – med en befolkning på 62 miljoner – ställdes inför en motsvarande bankkris skulle de franska medborgarnas skuldbörda vara 1 triljon euro. Skulle kommissionen beskriva det som ”tufft, men hållbart”?
Catherine Day hade också fel när hon sade att detta inte är en kris för euron. Om kommissionen inte inser det och agerar utifrån detta är euroområdets – och inte bara Irlands – framtid dyster.
Oriol Junqueras Vies (Verts/ALE). – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Under den rådande ekonomiska krisen uppvisar Katalonien mycket positiva tecken – t.ex. ökade exporten med 16 procent under förra året – men också mycket negativa symptom, som att ungdomsarbetslösheten översteg 40 procent.
En av de främsta orsakerna till de här problemen är den förlust av skatteintäkter som vårt land varje år drabbas av. Den motsvarar mer än 10 procent av BNP, en siffra som är mycket högre än vad de rikaste tyska delstaterna bidrar med till hela Tyskland.
Strypningen av Kataloniens ekonomi drabbar en av de främsta ekonomiska motorerna i södra Europa och därmed är det ett problem för EU i stort.
Janusz Wojciechowski (ECR). – (PL) Fru talman! Litauen har nyligen antagit en utbildningslag som förändrar utbildningssystemet på ett sådant sätt att det finns en oro för att en stor andel – minst hälften, kanske mer – av de polska skolorna i Litauen kan komma att stängas. Detta är ytterligare ett exempel på diskriminering av den polska minoriteten som har levt i landet i århundraden och som omfattar många generationer. Efter införandet av ett förbud mot att skriva polska namn med den polska stavningen och ett förbud mot att använda polska ortsnamn och till och med fall där polacker bestraffats för att de använt sitt eget språk har vi nu ytterligare ett exempel på diskriminering, som den här gången påverkar utbildningssystemet.
Detta är än mer beklagligt, eftersom det inte finns någon konflikt mellan folken i de två länderna. Ändå anstiftar de litauiska myndigheterna oansvarigt en sådan konflikt och driver på den, något som kan få mycket negativa effekter. Vi engagerar oss i kränkningar av de mänskliga rättigheterna på olika platser runtom i världen och ändå sker sådana beklagliga saker här inom EU. Det är dags för EU att titta närmare på den här frågan. Det är en skam, inte bara för Litauen, utan för EU som helhet. Tack.
Kyriacos Triantaphyllides (GUE/NGL). – (EL) Fru talman! Den turkiske premiärministern kommenterade Oomen-Ruijten-betänkandet om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning genom att säga att betänkandet är obalanserat och att han personligen anser att författarna är obalanserade.
Ett par dagar senare skanderade turkcypriotiska fackföreningsledare som samlats utanför Europaparlamentet i Bryssel att Turkiets politiska ledning inte bara förolämpar de parlamentsledamöter som röstade för Ria Oomen-Ruijtens betänkande, utan också förolämpar de många turkcyprioterna på det ockuperade Cypern som gick ut för att protestera mot det förtryck de utsätts för av de 40 000 man starka turkiska trupperna och de oräkneliga turkiska bosättarna. Den turkcypriotiske politikern Izzet Izcan talade vid mötet och sade att Ankara kränker internationell rätt genom att förändra hela den demografiska strukturen genom att flytta människor från Turkiet och därmed äventyra hela det turkcypriotiska samfundets existens och betonade att alla som respekterar mänskliga rättigheter, som EU, inte kan tolerera sådana kränkningar.
Ska vi i Europaparlamentet tolerera denna kränkning? Jag uppmanar er att vidarebefordra denna protest från turkcyprioterna både till rådet och till kommissionen så att de kan vidta lämpliga åtgärder innan det är för sent.
Nikolaos Salavrakos (EFD). – (EL) Fru talman! Nordafrika står i lågor som en följd av den politiska utvecklingen i Egypten, Tunisien och Libyen. Den här krisen breder ut sig till andra länder i Mellanöstern, med olyckliga, politiskt tvivelaktiga och tvetydiga konsekvenser. Samtidigt ges Turkiet betydande självständighet från beslutsfattare i väst, med konfrontationer mellan Ankara och Israel och närmare förbindelser mellan Turkiet, Iran och Brasilien. Turkiet ökar också sin självständighet i förhållande till den amerikanska politiken i Mellanöstern och till åtagandena gentemot EU inför en framtida anslutning. Det råder fortsatt instabilitet i länderna i forna Jugoslavien, vilket stärker nationalistiska grupper. Slutligen kommer den muslimska befolkningen, som enligt tillförlitlig internationell statistik uppgår till 1,6 miljarder människor, att öka till 2,2 miljarder år 2030. Samtidigt kommer befolkningen i EU att minska med 50 miljoner.
Min fråga är: inser europeiska ledare att destabiliseringen av syd kommer att ha en negativ effekt på både euron och på den geopolitiska stabiliteten hos säkerhetssystemet i väst?
Diane Dodds (NI). – (EN) Fru talman! Jag hade tänkt tala om effekterna av finanskrisen i republiken Irland på Nordirlands ekonomi. I stället beklagar jag att jag måste informera parlamentet om det hänsynslösa och brutala mordet på en polisman i Nordirland. Tjugofemårige konstapeln Ronan Kerr mördades av republikanska terrorister i söndags eftermiddag.
Konstapel Kerr, en katolsk polisman, mördades när en bomb som placerats under hans bil exploderade i lördags då han var på väg till sitt arbete. Han avled på platsen. Jag uppmanar parlamentet att fördöma denna grymhet och kräva ett slut på de våldshandlingar som utförs av irländska republikanska terrorister som har som mål att föra tillbaka Nordirland till en mörkare epok och se till att den politiska processen spårar ur.
Sedan 2007 har republikanska terrorister placerat ut dussintals bomber under privatbilar som tillhör poliser. Tack och lov har de flesta av de dessa bomber inte detonerat. Jag är övertygad om att ni ansluter er till min begäran om att all information om det här mordet ska lämnas till polisen. Det finns människor i lokalsamhället som har information om det brutala mordet på konstapel Kerr. De måste träda fram och se till att dessa mördare ställs inför rätta, inte skydda dem från rättvisan. De måste göra det för vårt lands framtid och av respekt för en modig polisman och hans sörjande mor och familj. Jag är också förfärad över den brist på respekt som vissa ledamöter har visat under det här anförandet.
Konstantinos Poupakis (PPE). – (EL) Fru talman! Genom att ratificera FN:s konvention om funktionshindrade personers rättigheter har de 27 medlemsstaterna förbundit sig för lika rättigheter, lika behandling och lika möjligheter för att se till att dessa medborgare kan delta fullt ut i samhället. Detta omfattar dock inte alla, som vi sett. Cirka 30 miljoner blinda som lever i EU ställs inför mycket stora svårigheter i vardagen, t.ex. när de ska handla, eftersom de måste förlita sig på att andra människor kan berätta vad som finns i förpackningen.
Jag vill därför uppmana kommissionen att inleda ett brett samråd med berörda organ i syfte att införa ett frivilligt produktmärkningssystem i blindskrift och jag uppmanar samtidigt mina kolleger att stödja detta genom att underteckna den skriftliga förklaringen nr 14.
Georgios Papanikolaou (PPE). – (EL) Fru talman! Slutsatserna från det senaste toppmötet i rådet var allt annat än betryggande. Det tydliga ställningstagandet för ett lån till en medlemsstat för skuldsanering efter 2013 är en tydlig avvikelse från EU:s ursprungliga hållning när krisen inleddes om att skuldsanering till varje pris skulle undvikas. När det gäller Grekland har den debatt som förs av respekterade ekonomer på internationell nivå och av marknaderna redan tagit fart igen.
Vad hände som förändrade denna hållning? Alla ansträngningar gjordes, inga kostnader undveks. Kanske förlorade vi bara styrfart. Sanningen är att de prognoser och beräkningar som görs inte verifieras. Lågkonjunkturen förvärras i Grekland i stället för att förbättras, de statliga utgifterna ligger på -9 procent, när den siffran borde vara +8,5 procent enligt avtalet för 2011 och värst av allt är att arbetslösheten redan överstiger 15 procent.
Det finns bara en lösning på detta: tillväxt. Finns det några tecken på tillväxt? Nej, det finns det inte. Vi behöver politik för tillväxt, inte nya ståndpunkter och tal om skuldsanering.
András Gyürk (PPE). – (HU) Fru talman! Det ungerska ordförandeskapet för EU har nått halvtid och det är därför värt att granska vad man hittills åstadkommit. En viktig framgång är att en principöverenskommelse nyligen nåddes i rådet om paketet med sex lagstiftningsförslag för att stärka den ekonomiska styrningen. Att parlamentet snabbt antar ny lagstiftning kan förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft avsevärt. Energimötet i februari innebar också ett konkret genombrott. Till följd av stärkandet av den gemensamma energimarknaden och infrastrukturutvecklingen kan äntligen en gemensam europeisk energipolitik skapas. Utöver detta har viktiga överenskommelser även uppnåtts om den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken.
Självfallet finns det fortfarande öppna frågor, t.ex. den europeiska strategin för romerna. Genom att anta denna strategi kommer EU äntligen att ta officiellt ansvar för att utjämna skillnaderna för romerna. Det ungerska ordförandeskapets framgångar innebär också framgångar för Europa. Just därför ber jag er att med era röster stödja att gemensamma mål kan uppnås. Tack för ordet, fru talman.
Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Fru talman! Precis som Diane Dodds hade jag tänkt tala om ekonomin, men det fruktansvärda, grymma mordet på en ung polisman i Nordirland ändrade tyvärr den avsikten. Jag anser att det är viktigt att parlamentet inser omfattningen av den här tragedin för ön Irland och för den familj som drabbas av den.
Polisman Kerr hade avslutat sin grundutbildning så sent som i december. Han var bara 25 år gammal och en bomb exploderade under hans bil. Jag blev oerhört berörd av hans mors kommentarer i går på mors dag, när hon uppmanade katoliker att inte låta sig avskräckas från att söka sig till poliskåren på Nordirland vid en tidpunkt då vi eftersträvar en neutral poliskår för landets bästa. Hon uppmanade alla katoliker att inte låta sig avskräckas av det här mordet. Hon säger att vi alla måste stå upp och arbeta för jämlikhet.
Jag vill än en gång citera vad hon sade i sin sorg: ”Vi vill inte gå tillbaka till de mörka dagarna med rädsla och terror. Vi var så stolta över Ronan och allt han stod för. Låt inte hans död vara förgäves.”
De som mördade honom har fortfarande inte erkänt. De som känner de personer som utförde det här mordet eller andra inblandade är skyldiga att inställa sig för att vittna hos polisen på Nordirland. EU har stött fredsprocessen och det är vår plikt att fortsätta göra det.
Cătălin Sorin Ivan (S&D). – (RO) Fru talman! Rumänien har en lag om att lärarnas löner ska ökas eftersom de är mycket låga. Denna lag röstade man om och godkände i det rumänska parlamentet men den har inte verkställts på något sätt alls. Lärare har uppnått sina rättigheter i domstol, genom att åberopa slutgiltiga domar, men regeringen är ovillig att verkställa denna lag. I stället planerar den en ny lag med ett tak för lärarnas löner. Detta är inte bara en fara för demokratin och ett osunt sätt att agera för en stats demokratiska institutioner. Det är långt allvarligare än så. Det äventyrar målen i Europa 2020-strategin.
Vi är alla medvetna om att vi behöver utbildning och kompetens för att åstadkomma en hållbar återhämtning från krisen. För att skapa en ekonomi som grundas på kunskap och forskning behöver vi ungdomar som är välutbildade, lärare som är mycket välbetalda och ett starkt och effektivt utbildningssystem.
Claudiu Ciprian Tănăsescu (S&D). – (RO) Fru talman! Till följd av den inkompetenta administrationen och den förödande politiken med ekonomisk vandalism som fördes av Băsescu-Boc regimen har Rumäniens hälso- och sjukvårdssystem, särskilt sjukförsäkringssystemet, nått existensnivå. Både den medicinska personalen som arbetar i detta system och patienterna som borde ha nytta av det, har nått en punkt där de behandlas under nivån för anständighet och mänsklig värdighet.
Det finns lösningar för att förbättra och rätta till denna situation men de ignoreras av den nuvarande regeringen. Man lade nyligen grunden för ett samarbete mellan allmänläkarnas fackorgan och deputeradekammarens utskott för hälso- och sjukvård i förhoppning om att åstadkomma ett bättre resultat vid de kommande diskussionerna med hälsovårdsministeriet och den nationella sjukförsäkringsmyndigheten.
Jag ville uppmärksamma parlamentet på denna situation för om dessa åtgärder, som stöds av det rumänska parlamentet, också misslyckas kommer detta att bli ytterligare ett exempel på maktmissbruk i Rumänien, där man har upphört att tillämpa den demokratiska principen om delning av statsmakten.
Antonio Masip Hidalgo (S&D). – (ES) Fru talman! Jag skulle vilja upprepa den oro som uttrycktes förra veckan av kronprins Felipe de Borbón, som bär min regions historiska titel – furstendömet Asturien – när han tog emot prinsen av Wales i Madrid.
Kronprins Felipe uppmanade med all rätt regeringarna i Spanien och Storbritannien att lösa den skadliga Gibraltarkonflikten. Detta är en viktig påminnelse som jag välkomnar som ledamot av Europaparlamentet.
Eftersom både Spanien och Storbritannien är exemplariska demokratiska medlemsstater är Storbritanniens fortsatta ockupation av Gibraltar ända in på 2000-talet oacceptabel. Suveräna stater får inte ockupera varandra enligt lagen.
Ockupationen av norra Cypern – en region som jag nyligen har besökt – i direkt strid mot Cyperns territoriella integritet, är också klart oacceptabel.
Katarína Neveďalová (S&D). – (SK) Fru talman! EU vill bli den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen. För att åstadkomma det måste vi investera i vår framtid och enligt min åsikt är våra ungdomar och deras utbildning vår framtid. Det sägs att den som vill ha något letar efter skäl och den som inte vill ha något letar efter svepskäl.
Enligt min åsikt försöker EU för närvarande hitta på svepskäl om varför vi inte kan lägga mer medel på utbildning, och vi påpekar ofta och gärna att vi har en kris och måste handskas med dess konsekvenser. Eftersom vi nu diskuterar nästa sjuårsperiod i EU och kommande finansiering och budgetar anser jag att vi borde ställa en entydig fråga: hur mycket tänker vi investera i utbildning och i vår framtid? Vi behöver självklart också höra vad rådet och kommissionen vill göra på detta område.
På samma sätt kan vi naturligtvis inte tolerera vad som nu händer i vissa medlemsstater, som överför medel från utbildning till andra områden, vilket till exempel sker i mitt land. Det är fel väg att gå enligt min åsikt. Vi måste också inse att det enda sättet att åstadkomma vad vi verkligen vill åstadkomma är att investera i framtiden.
Ramon Tremosa i Balcells (ALDE). – (EN) Fru talman! I dag vill jag påtala ett angrepp mot en av EU:s grundpelare: den inre marknaden och den fria rörligheten för varor och personer. Nyligen har det katalanska köttindustriförbundet och visa katalanska tidningar rapporterat att lastbilar från Katalonien har attackerats och skadats av franska bönder i Frankrike. De köttprodukter som några lastbilar transporterade förstördes helt av franska demonstranter.
Dessa angrepp har upprepats två gånger sedan början av 2011. Den sista händelsen inträffade bara för några veckor sedan när franska demonstranter stoppade en annan lastbil full av kött från Katalonien, överföll chauffören och sedan sprutade diesel över 20 000 kg färskt kött.
Denna press från några franska lantbrukarförbund som förstör produkter som kommer från regioner utanför Frankrike har haft en mycket snabb effekt på den katalanska köttindustrins kunder och till följd av detta har försäljningen fallit med 50 procent. Jag har lagt fram en skriftlig parlamentsfråga till kommissionen i förhoppning om att EU kommer att förhindra dessa oacceptabla angrepp.
Csaba Sógor (PPE). – (HU) Fru talman! I EU är kulturell mångfald ett värde som vi alla måste försvara. Så har emellertid inte alltid varit fallet. På vår kontinent finns det flera unika kulturer som hotas av utrotning. Csango-ungrarna i den rumänska regionen Moldova är också ett sådant utrotningshotat samhälle. I sin rekommendation 1521/2001 förklarar Europarådet att denna Csango–ungerska minoritetskultur måste bevaras, samtidigt som man anger huvuddragen i specifika åtgärder. Även om det har skett framsteg i frågan under det senaste årtiondet till följd av rekommendationen är situationen långt ifrån tillfredsställande. Europarådet kan inte tillämpa EU:s lagstiftning och har ingen ansvarsmekanism som möjliggör efterlevnaden av lagstiftningen och garanterar att EU fungerar effektivt. Europarådet ligger före EU i många människorättsliga frågor på hög nivå men dess rekommendation och dess fördrag kan inte åstadkomma den önskade effekten. Om EU tar principen om att värna den kulturella och språkliga mångfalden på allvar, vilket dessutom är ett krav enligt artikel 3 i EU-fördraget, måste EU också göra allt för att genomföra denna princip i praktiken. Låt oss börja med den Csango-ungerska kulturen i Moldova.
Rosa Estaràs Ferragut (PPE). – (ES) Fru talman! I januari godkände kommissionen strategin för att tidigt ta itu med problemet med elever som slutar skolan i förtid som ett viktigt bidrag till Europa 2020-strategin för att bekämpa detta problem i hela EU och minska dessa siffror med åtminstone 10 procent.
Egendomligt nog nämns inte personer med funktionshinder i strategin, och därför skulle jag vilja använda denna minut för att rikta en vädjan om detta eftersom samtliga medlemsstaters utbildningsministrar kommer att träffas i Bryssel den 2–4 maj för att diskutera de globala strategierna kring denna fråga.
Jag begär att frågan om personer med funktionshinder inbegrips i denna strategi eftersom det är oerhört viktigt att dessa personer får tillgång till kontinuerlig utbildning i hela EU och på så sätt får tillträde till arbetsmarknaden. Artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder fastställer att personer med funktionshinder under inga omständigheter ska uteslutas från det allmänna utbildningssystemet.