Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 4 april 2011 - Strasbourg

21. Kvinnors roll inom jordbruket och i landsbygdsområden (kortfattad redogörelse)

  Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Elisabeth Jeggle, för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, om kvinnors roll inom jordbruket och i landsbygdsområden (2010/2054(INI)) (A7-0016/2011).

  Elisabeth Jeggle, föredragande. – (DE) Fru talman, fru kommissionsledamot! Som föredragande för Europaparlamentets initiativbetänkande om kvinnors roll inom jordbruket och i landsbygdsområden var det mitt syfte att föra en öppen offentlig debatt för att synliggöra och stärka kvinnors flerfunktionella ställning i jordbruket och på landsbygden.

I centrum för en europeisk landsbygdspolitik kvarstår strävan att uppnå likvärdiga levnadsvillkor i alla regioner och att undvika en ensidig utveckling av tättbefolkade stadsområden så att kvinnor och män får möjlighet att med utsikt om framgång också stanna kvar på landsbygden. Under de gångna årtiondena inriktade sig den gemensamma jordbrukspolitiken på en positiv utveckling av jordbruket och landsbygden. I framtiden kommer det mera att handla om att få till stånd en kvalitativt högvärdig samt ekologiskt och ekonomiskt effektiv användning av landsbygden.

Detta ställer krav på nya insatser och strategier från alla aktörers sida. I detta skede av utvecklingen är det mer än någonsin nödvändigt att ta hänsyn till behoven hos kvinnor på landsbygden och ta till vara deras inneboende möjligheter. Erfarenheten visar nämligen att livskvaliteten och den ekonomiska livskraften framför allt på landsbygden är förenade med att kvinnor finns på plats och engagerar sig på många olika sätt. Det som framför allt har visat sig under de gångna åren är att samhället på landsbygden överlag kan göra stora framsteg i sin utveckling om det ges stöd till kvinnor och deras projekt. Sådana erfarenheter kunde vi i alla regioner av Europa samla inom ramen för stödet enligt såväl andra pelaren som utgående från olika andra stödmöjligheter i EU.

Detta gäller framför allt för jordbruket. Här har kvinnorna under de gångna åren gett väsentliga bidrag till att diversifiera jordbruksföretagen och anpassa dem till marknaden. Som ett resultat av detta har jordbrukets multinationella karaktär kommit att framstå ännu mera konkret. Bland annat genom innovativa utbud och leveranser av tjänster, förutom den egentliga livsmedelsproduktionen, fortsätter jordbruksföretagen att vara viktiga stöttepelare för försörjningen i lokalsamhället. Denna ekonomiska potential skulle kunna tas till vara ännu mer än vad man redan lyckats göra. En möjlighet i detta sammanhang är konkret stöd till kvinnor på landsbygden. Det måste tas ökad hänsyn till deras mångsidiga yrkeskompetens, intressen och prestationer, för att jordbruket ska förbli en attraktiv arbetsplats för kvinnorna. En förutsättning för detta är att kvinnorna oinskränkt får ta del i de resurser som jordbruket har i egenskap av livsform och näringsgren. Kvinnliga jordbrukare måste få ta del av rättigheter och skyldigheter på ett sätt som motsvarar deras medansvar som företagare. Som ett led i detta ingår att de ska vara företrädda i olika organ för jordbruket och få ta del av företagens inkomster. Dessutom är en adekvat social trygghet för alla kvinnor som är verksamma inom jordbruket en ofrånkomlig förutsättning.

Efter en intensiv dialog lyckades vi i vår omröstning i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling anta betänkandet med bara en röst emot. Inga ändringsförslag hr lagts fram inför morgondagens omröstning i kammaren. Det är för mig ett bevis på att vi har hittat en mycket bra kompromiss som är godtagbar för alla grupper. En enhällig omröstning skulle ge betänkandet den tyngd som behövs så att kommissionen och rådet – förhoppningsvis – tar hänsyn till våra krav. Jag vill tacka mina kolleger, särskilt skuggföredragandena, för deras verkligt utmärkta samarbete.

Kvinnornas viktiga roll inom jordbruket och i landsbygdsutvecklingen får inte förbises i de kommande diskussionerna om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Jag är säker på att vårt betänkande kommer att utgöra ett lämpligt underlag för denna nödvändiga debatt och att det också kommer att ge ett värdefullt bidrag till den kommande finansieringsdebatten.

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Fru talman! Jag gratulerar Elisabeth Jeggle till hennes förtjänstfulla arbete med detta betänkande och till hennes ständiga arbete på detta område under de många år som jag har känt henne. Det är hedersamt för hennes arbete att det inte har lagts fram några ändringsförslag till detta viktiga betänkande.

På den korta tid jag har till mitt förfogande vill jag uppmärksamma flera punkter i betänkandet. Jag välkomnar punkt 4 om vikten av en lämplig jordbruksbudget generellt sett och punkt 10 om tillgången till ny teknik i landsbygdsområden och behovet av att bredda bredbandstillgången. Jag anser att punkt 34 är särskilt viktig. Kvinnor bör vara adekvat företrädda i alla politiska, ekonomiska och sociala organ för jordbrukssektorn så att både manliga och kvinnliga synsätt kommer med i beslutsprocesserna. Det är verkligen viktigt och jag är ledsen över att behöva säga att jordbruksorganisationernas ansikte utåt är alldeles för manligt. Vi måste verkligen undersöka den frågan.

Slutligen måste kommissionen inse att det stora problemet just nu för både män och kvinnor i jordbruket är osäkerheten kring diskussionerna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Jag oroar mig för att vissa jordbrukare försöker förutspå resultatet av dessa reformer och att de eventuellt kan ta på sig extra kostnader vilket blir en börda för dem. Jag ber kommissionsledamoten att framföra det budskapet till kommissionen.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). – (RO) Fru talman! Det största bekymret för kvinnor i landsbygdsområden är bristen på jobb. Arbetslösheten innebär låga inkomster för de äldre, vilket i sin tur ökar risken för fattigdom. Dessutom är barnens utbildning samt hälso- och sjukvårdsservicen i landsbygdsområden en livsnerv för dessa samhällen.

Det dåliga skicket hos grundläggande infrastruktur i landsbygdsområden innebär att företagen visar mindre intresse för att utveckla jordbruk och produktionsenheter i dessa områden. Jag uppmanar medlemsstaterna att använda strukturfonderna för att råda bot på bristen på grundläggande infrastruktur i landsbygdsområden och att genomföra strategier för att förbättra tillgången till allmän infrastruktur för alla. Jag uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stå fast vid sitt åtagande att förbättra bredbandsinfrastrukturen i landsbygdsområden som ett medel för att öka deras konkurrenskraft.

Landsbygdsturism baserad på familjeföretag i turistbranschen skapar sysselsättning, gör det möjligt att kombinera familjeplikter med arbete och uppmuntrar landsbygdsbefolkningen att stanna kvar på landsbygden.

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Fru talman! Jag välkomnar detta så lägliga betänkande av Elisabeth Jeggle och tackar henne för hennes goda samarbete.

Det är inte många som vet att 42 procent av dem som är regelbundet sysselsatta inom jordbruket är kvinnor och att tre av tio jordbruk i EU sköts av kvinnor. För att kvinnor och familjer ska kunna stanna kvar på landsbygden och på så sätt bidra till att nå jordbruksmålen i Europa 2020-strategin, måste det finnas en mängd olika tjänster och inrättningar för normalt vardagsliv. Det handlar bland annat om hälso- och sjukvård, utbildning, fritid, transport och bredband.

Det är centralt att all service inte bara är marknadsinriktad. Det finns också behov av en ordentlig socialförsäkring för kvinnor som arbetar inom jordbruket så att deras framtid och deras pensioner kan garanteras. Det är också viktigt att öka kvinnornas entreprenörsförmåga och att involvera kvinnor i hela beslutsprocessen på lokal och regional nivå, i jordbruksorganisationer och självklart i alla beslutsfattande organisationer. Detta kommer att få en enorm effekt och kommer att bidra till att trygga kvinnornas framtida roll inom jordbruket.

  João Ferreira (GUE/NGL). – (PT) Fru talman! Kvinnornas situation inom jordbruket och på landsbygden återspeglar och skadas av den djupa kris som den nuvarande politiken, som den gemensamma jordbrukspolitiken och andra politiska åtgärder, har försatt landsbygden i. Kvinnor representerar 42 procent av jordbruksarbetarna i alla länder i EU. Det stora flertalet av dessa kvinnor arbetar på familjejordbruk. De är på så sätt särskilt påverkade av nedläggningen av hundratusentals små och medelstora jordbruk och har alltså drabbats av den ödeläggelse av familjejordbruken som är följden av de successiva reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Precis som inom andra branscher drabbas de också särskilt hårt av arbetslöshet, osäkra anställningar, låga löner och fattigdom. Allt detta förvärras av den antisociala politik som förts under förevändning av krisen.

Vackra ord och goda avsiktsdeklarationer är därför inte nog. Det krävs en ändring av politiken så att vi värdesätter kvinnornas roll, främjar deras rättigheter och jämställdhet och värdesätter och förstärker bland annat det servicenät som rör landsbygdsresurser, hälsovård, utbildning och familjestöd. Det är också nödvändigt att göra kultur- och fritidsverksamheter tillgängliga och att bekämpa de åtskilliga asymmetrierna och ökenspridningen.

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE). – (RO) Fru talman! Min personliga åsikt är att de viktigaste delarna i betänkandet är de som handlar om levnadsförhållandena på landsbygden och jag har några kommentarer om detta.

För det första vill jag lyfta fram den viktiga roll som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) spelar för att modernisera byar. Denna fond måste finansieras ordentligt och som en del i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken bidra till att minska skillnaderna mellan landsbygds- och stadsområden. För det andra anser jag att vi, särskilt i de nya medlemsstaterna, måste börja med att modernisera den grundläggande fysiska infrastrukturen. Detta måste absolut förbli en komponent i EJFLU.

Min sista kommentar rör den åldrande landsbygdsbefolkningen. Här vill jag lyfta fram betydelsen av programmen för förtidspensionering av jordbrukare och hjälp för unga jordbrukare som vill etablera sig i yrket.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D). – (RO) Fru talman! Jag gratulerar Elisabeth Jeggle till det synsätt hon valt i detta betänkande.

Jag tycker att det är mycket viktigt att erkänna den avgörande roll som kvinnor spelar inom jordbruket, både i den primära produktionen och i diversifieringen av den ekonomiska verksamheten inom jordbruket och i landsbygdsområden.

Jag anser att vi måste uppmärksamma den utbredda fattigdom och den isolering som påverkar kvinnorna på landsbygden och på så sätt betona behovet av effektiva åtgärder för att garantera att lika möjligheter för kvinnor inom jordbruket är ett huvudmål för den gemensamma jordbrukspolitiken. I detta sammanhang är det viktigt att förbättra livskvaliteten för kvinnor som bor i landsbygdsområden genom att ge dem bästa möjliga tillgång till utbildning och yrkesutbildning, livslångt lärande, effektiv lokal allmän hälso- och sjukvård för att inte nämna infrastruktur och stödtjänster för barn och familjer.

Jag vill framhålla att vi för att skapa lika möjligheter för kvinnor i landsbygdsområden måste stödja deras roll mer aktivt både inom jordbruket och inom andra ekonomiska verksamheter, och även skydda jordbrukets multifunktionella dimension.

  Viviane Reding, kommissionens vice ordförande. – (EN) Fru talman! Jag skulle först vilja tacka föredraganden och ledamöterna av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling eftersom det är viktigt att vi diskuterar den här frågan.

Kommissionen är mycket medveten om den viktiga roll som kvinnor spelar inom jordbruket och i landsbygdsområdena. Jag kan förstå att detta är en uppgift för politiken för landsbygdsutveckling. Förordningen om landsbygdens utveckling föreskriver stöd på flera områden som är viktiga för kvinnor i landsbygdsområden. Att etablera och utveckla mikroföretag, skapa mervärde för jordbruksprojekt och söka marknadsföringsmöjligheter för dem är bara några exempel.

Landsbygdsutvecklingspolitiken förutser också möjligheter att hjälpa män och kvinnor att skapa en balans mellan familje- och yrkesliv. Till exempel kan man enligt åtgärden för grundläggande sociala tjänster stödja sociala inrättningar som daghem för barn eller äldre. Dessutom är lokala transporttjänster och småskalig infrastruktur berättigade till stöd.

Situationen i landsbygdsområdena är mycket varierande i medlemsstaterna, också vad beträffar kvinnornas möjligheter och behov. Medlemsstaterna och regionerna måste noggrant analysera situationen och skräddarsy åtgärder som är kopplade till lokala förhållanden och tar hänsyn till de speciella problem som kvinnor möter. Till exempel kan medlemsstaterna ge företräde åt kvinnor i samband med vissa åtgärder. Dessutom kan medlemsstaterna använda finansieringslösningar för att inrätta garantifonder för att hjälpa kvinnor att få tillgång till kredit. Kvinnorna borde också spela en viktig roll i Leaderprogrammet där de kan framföra sina speciella intressen och bistå med sin kompetens för att öka landbygdsområdenas utvecklingsmöjligheter.

Kommissionen håller med om att det skulle vara bra att få mer information om kvinnornas situation. Det skulle emellertid, särskilt mot bakgrund av medlemsstaternas krav på förenkling, visa sig svårt att övertyga dem om ytterligare rapporteringsbördor. Men för de data där det är möjligt bör statistiken presenteras och analyseras uppdelat på kön. Kommissionen kommer att inkludera tillgängliga statistikuppgifter om kvinnor i sin framstegsrapport om genomförandet av de strategiska riktlinjerna för landsbygdens utveckling.

En mycket viktig faktor när det gäller att hjälpa fram kvinnor inom jordbruket och i landsbygdsområden är erfarenhetsutbyten. I detta sammanhang vill jag uppmärksamma er på det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling och dess integrerande nationella nät. De kan användas för utbyte av bästa metoder och det vore önskvärt om fler kvinnoorganisationer använde sig av dessa befintliga nät för att ansluta kvinnor i olika landsbygdsområden till varandra.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 5 april 2011.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Iosif Matula (PPE), skriftlig. – (RO) Jag kommer från Rumänien där en stor del av befolkningen lever på landsbygden. Det är just därför som jag är medveten om att det är absolut nödvändigt att vi riktar större uppmärksamhet på kvinnornas ställning i dessa områden och tar hänsyn till de särskilda möjligheterna och utmaningarna.

Som ledamot av utskottet för kultur och utbildning och utskottet för regional utveckling vill jag betona behovet av att tillhandahålla ett yrkesutbildningsprogram som kan erbjuda kvinnor lämplig utbildning både som producenter och entreprenörer, framför allt så att vi på det sättet kan nå målen för Europa 2020-strategin. Detta kan också åstadkommas genom att förbättra jordbrukarnas tillgång till bredbandsinternettjänster.

Att stödja entreprenörsinitiativ bland kvinnor kan ge dem inkomster för ett upprätthålla en stabil livsföring och på så sätt göra dem ekonomiskt oberoende. På så sätt kan vi komma till rätta med följderna av social utestängning och fattigdom, som har haft en oproportionerlig inverkan på kvinnor.

I just detta sammanhang talar vi också om den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Som ett led i reformen kommer vi att behöva ta större hänsyn till kvinnornas roll och behov i landsbygdsområdena. Att göra livet på landsbygden och jordbruksarbetet mer attraktivt förblir en utmaning, men detta kan erbjuda kvinnor i dessa områden verkliga möjligheter till ekonomisk och personlig utveckling.

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig. – (PL) Det är för det mesta män som väljer yrken inom jordbrukssektorn, men kvinnor har funnits i landsbygdsområdena sedan urminnes tider och tyvärr har deras bidrag alltid underskattats. Deras beständiga arbete och långsiktiga syn i många frågor bidrar till att förbättra livskvaliteten och arbetet i landsbygdsområdena. De är emellertid mycket ofta inte representerade under resursplaneringsstadiet och att ta hänsyn till kvinnliga jordbrukares behov i detta avseende skulle kunna medföra många fördelar för landsbygdssamhällena. Vi måste försäkra oss om att yrkesutvecklingsmöjligheter står öppna för kvinnor inom jordbruket genom att tillhandahålla verkligt stöd i form av utbildning men också yrkesrådgivning. Det är viktigt att lyfta fram landsbygdsområdena som en attraktiv arbetsplats för kvinnor där det är möjligt att förverkliga både familje- och yrkesplaner.