Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/0063(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0329/2010

Debatter :

PV 04/04/2011 - 16
CRE 04/04/2011 - 16

Omröstningar :

PV 06/04/2011 - 8.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0137

Debatter
Onsdagen den 6 april 2011 - Strasbourg EUT-utgåva

9. Röstförklaringar
Anföranden på video
PV
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

Rekommendation: Luis Manuel Capoulos Santos (A7-0056/2011)

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Herr talman! Syftet med förslaget är att upprätta ett nytt protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna.

Genom den föreslagna resolutionen kommer fiskemöjligheterna för EU:s fiskefartyg att fastställas utifrån de överskottsbestånd som finns tillgängliga, liksom den ekonomiska ersättning som krävs i gengäld för tillträdesrätten och för att stödja fiskerisektorn.

I princip välkomnar jag detta avtal. Kontrollerat fiske är alltid bättre än okontrollerat fiske. Vi måste emellertid utnyttja avtalet på rätt sätt och ständigt utvärdera hur det fungerar. För mig är den enkla och naiva frågan att även om det finns ett överskott i fiskbestånden i dag så måste vi se till att denna situation kvarstår under kommande år.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Herr talman! När jag läser vår omröstningslista känns det som om jag läser en lång och dyr matsedel. Varje punkt handlar om att omfördela resurser från de europeiska skattebetalarna, antingen till någon fiskerifond eller solidaritetsfond eller för att rädda översvämningsdrabbade områden eller vad det nu kan vara.

Jag vill ta upp ett särskilt missbruk av denna process, nämligen utnyttjandet av artikel 122.2 för att skaffa pengar för att rädda olycksdrabbade ekonomier, närmare bestämt Portugal. Denna fond var avsedd för naturkatastrofer som jordbävningar och översvämningar. Detta har omtolkats till att betyda en ekonomi som har slut på pengar. Det är rent ut sagt olagligt. Inte nog med att det inte föreskrivs i fördragen. Det är uttryckligen förbjudet enligt ”no bail-out”-regeln. Detta parlament bryter klart och tydligt mot sina egna regler. Genom att undsätta dessa länder gör vi dem en otjänst, eftersom man inte hjälper en skuldsatt vän genom att tvinga på honom ännu ett lån. Och vi gör naturligtvis våra egna skattebetalare en otjänst förutom att vi bryter mot lagen. Det är absurt att Irland och Grekland ska vara med och undsätta Portugal. Man kan inte fortsätta att sätta sig i skuld hur länge som helst. Räkenskapens dag är inne.

 
  
MPphoto
 
 

  Syed Kamall (ECR).(EN) Herr talman! Under gårdagens omröstningar diskuterade vi invandringsfrågan. En av de frågor som borde ha diskuterats när det gäller invandring är hur vi ska göra det mindre attraktivt för människor att lämna sina hemländer, eller göra det mer attraktivt för dem att stanna i sina hemländer. Och varför försöker de lämna sina länder och därmed ofta klippa av familjeband och andra känslomässiga band?

En av de saker som vi måste titta på är konsekvenserna av den politik som vi för i EU. När vi undertecknar dessa fiskeavtal – ofta med regeringar i länder som också gynnas av dem – gynnar dessa avtal verkligen lokala fiskare?

Nog borde vi väl se över alla dessa fiskeavtal och i stället för att underteckna fiskeavtal kanske förbättra de lokala yrkesfiskarnas kapacitet för att sprida välståndet och skapa mer sysselsättning lokalt så att människor vill stanna kvar i sina hemländer i stället för att ge sig av.

Om vi inte noga tänker över följderna av en del av dessa avtal kommer vi att se en ökad efterfrågan på migration och få debattera migration i stället för de frågor vi nu debatterar.

 
  
  

Betänkande: Carmen Fraga Estévez (A7-0057/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE). – (ES) Herr talman! Jag röstade för detta avtal eftersom Grönlands export av fiskeriprodukter utgör 82 procent av deras export. Därav går 87 procent till EU, främst Danmark, dvs. 97 procent.

Det råder oenighet med kommissionen om den rättsliga grunden, men jag har samma uppfattning som utskottet för rättsliga frågor, som enhälligt antog tillämpningen av artikel 43.2 och artikel 204 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och den enda artikeln i protokollet (nr 34) om en särskild ordning för Grönland.

Denna ståndpunkt får även stöd av Europaparlamentets rättstjänst. I enlighet med lagstiftningsprocessen bör det därför stå klart att detta är den första behandlingen i parlamentet.

Jag uppskattar slutligen att kommissionsledamoten har godtagit den rättsliga grunden och att hon velat verka för en överenskommelse med rådet och inte fördröja detta viktiga avtal ytterligare.

 
  
  

Betänkande: Sylvie Guillaume (A7-0085/2011)

 
  
MPphoto
 

  Pino Arlacchi (S&D).(EN) Herr talman! Min grupp röstade för betänkandet. Jag kan konstatera att diskussionen i parlamentet om asylsökande inte hade det provocerande tonläge som är vanligt i flera medlemsstater.

Det beror förmodligen på att det totala antalet personer som söker asyl i väst, tvärtemot vad många tror, har minskat med mer än 40 procent under det senaste decenniet enligt färska uppgifter från FN.

Totalt 358 000 asylansökningar gjordes i industriländerna 2010, jämfört med 620 000 ansökningar 2001. Minskningen beror främst på pushfaktorer i ursprungsområdena. Det betyder att bilden är mer uppmuntrande än man vanligen tror.

 
  
MPphoto
 

  Silvia Costa (S&D).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill naturligtvis tacka föredraganden för detta betänkande, som verkligen markerar ett betydande framsteg i EU:s politik, i dess uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag till ett direktiv om förfaranden som ska antas av medlemsstaterna för att erkänna, och eventuellt återkalla, internationellt skydd. Jag anser att de senaste dagarnas händelser mellan Afrikas och Europas kuster visar att ”asylpaketet” – som det ska heta – måste bli bindande.

Jag tänker framför allt på de positiva ändringsförslag som godkändes, t.ex. hela frågan om bättre skyddsbestämmelser när det gäller minderåriga barn, eftersom jag anser att barn under inga omständigheter får interneras (vilket är exakt vad som har skett i Lampedusa, där barn har behandlats på precis samma sätt som vuxna, tillsammans med vuxna och ofta under helt oacceptabla villkor). Det hade varit bättre om direktivet hade antagits innan dessa dramatiska händelser inträffade i Europa och Afrika.

En annan mycket viktig fråga är den om utsatta människor och deras problem, särskilt kvinnor, och problem som rör familjeangelägenheter och familjeåterföreningar. Tack också till föredraganden!

 
  
MPphoto
 

  Roberta Angelilli (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Låt mig säga att Silvia Costa innan hon uttalar sig om hur barn behandlas i Lampedusa borde åka dit själv. Jag har varit i Lampedusa och har sett att alla barn behandlas i enlighet med italienska och, framför allt, internationella regler.

Nu åter till den fråga som, vilket alla har påpekat, är mycket aktuell. Jag anser att alla medlemsstater ska vara skyldiga att till fullo respektera principen om non-refoulement och asylrätten. Ansvaret måste alltså delas, Europeiska flyktingfonden bidra med resurser och Europeiska stödkontoret uppmanas att ge starkt stöd till tillämpningen av asylrätten, däribland stöd till utbildning av gränsvakter och till förbättring av de europeiska asylmekanismerna.

 
  
MPphoto
 

  Morten Messerschmidt (EFD).(DA) Herr talman! Det står i betänkandet som vi i dag har antagit att kommissionens förslag är pragmatiskt. Jag har mycket svårt att se vad det är som är pragmatiskt med att frånta människor i de 27 medlemsstaterna möjligheten att själva bestämma befolkningens sammansättning i sina egna länder.

Asylpolitiken och utlänningspolitiken är så nära knuten till ett lands existens att det är groteskt att EU börjar lägga sig i dessa frågor. Det är också just därför Danmark har behållit sin ”opt out”-möjlighet när det gäller rättsliga och inrikes frågor så att vi i det danska parlamentet har möjlighet att själva fatta beslut i dessa frågor och så att det inte är något som Europaparlamentet och EU:s andra institutioner befattar sig med.

Det är därför upprörande att se hur EU-domstolen nu försöker undergräva den danska ”opt out”-möjligheten när det gäller rättsliga och inrikes frågor och ännu mer upprörande är det att detta parlament kan anta ett betänkande – helt oavsett att det går emot min och Dansk Folkepartis röster – utan att överhuvudtaget behandla denna fråga – den fråga som innebär att man fråntar människor rätten att bestämma sin egen utlänningspolitik, och att man inte minst lurar och bedrar när det gäller de löften som ursprungligen gavs ett land som Danmark.

 
  
MPphoto
 
 

  Gerard Batten (EFD).(EN) Herr talman! Jag och mina partikamrater i United Kingdom Independence Party lade ner våra röster i fråga om ändringsförslagen till Guillaumebetänkandet om att bevilja eller återkalla internationellt skydd, men detta bör inte uppfattas som brist på intresse.

Betänkandet handlar om att utveckla den gemensamma invandrings- och asylpolitiken inom ramen för Lissabonfördraget. Jag vill inte ha Lissabonfördraget och inte någon gemensam invandrings- och asylpolitik. Europas invånare vill inte ha någon gemensam invandrings- och asylpolitik och därför fick de inte folkomrösta om Lissabonfördraget.

Jag lade ner min röst i fråga om ändringsförslagen eftersom jag annars skulle ha stött den befintliga EU-lagstiftningen och en övning i hårklyveri för att avgöra vilka delar som var värre än andra. Jag överlåter åt quislingarna bland parlamentsledamöterna från de konservativa, socialdemokratiska, liberaldemokratiska och gröna partierna att köpslå om villkoren för att ge upp sitt land. Jag och mina partikamrater i United Kingdom Independence Party röstade nej till betänkandet och nej till en gemensam invandrings- och asylpolitik.

 
  
  

Betänkande: Brian Simpson (A7-0329/2010)

 
  
MPphoto
 

  Giommaria Uggias (ALDE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag arbetade som skuggföredragande för detta ärende och kunde alltså inte göra annat än att rösta ja, tillsammans med min grupp, eftersom jag anser att detta är ett bra verktyg för att utveckla en sektor som kommer att vara en drivkraft i EU:s ekonomi.

Industrin flyttar bort från EU, jordbruket lider av allvarliga brister, samtidigt som turismen är ett område som verkligen kan erbjuda möjligheter till sysselsättning, ekonomisk utveckling och intelligent och kompatibel tillväxt för alla. Den rättsakt vi har godkänt i dag, som tillåter en modernare insamling, behandling, bearbetning och överföring av uppgifter än tidigare, kommer säkerligen att stimulera denna verksamhet. Därför röstade ALDE-gruppen och jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 

  Roberta Angelilli (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Sedan december 2009 har turism varit erkänt i fördraget och därmed finns det äntligen en rättslig grund för att utveckla och stödja turismen på EU-nivå. Dessutom är turismen en viktig motor för tillväxten i EU. Vi har redan konstaterat att turismindustrin står för mer än 5 procent av EU:s BNP, omfattar nästan två miljoner små och medelstora företag och bidrar med en sysselsättningsgrad på mer än 12 procent.

Vi behöver fler undersökningar och mer jämförbar statistik för att underlätta övervakning, göra jämförelser mellan medlemsstater, visa hur EU:s medel används, utveckla goda metoder och även för att bedöma och utveckla turismprogram för målgrupper med liten budget.

 
  
MPphoto
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE).(ES) Herr talman! Med 40 procent av alla ankomster är EU fortfarande världens främsta turistmål. Det är alltså en ekonomisk drivkraft för sysselsättning som även främjar integreringen av landsbygdsområden.

Efterfrågan inom turismen har dock förändrats på senare tid. Därför ställde jag mig bakom målet att skapa ett gemensamt regelverk för att systematiskt framställa samordnad EU-statistik över tillgång och efterfrågan i medlemsstaterna och för att vid behov anpassa lagstiftningen för att avspegla nya trender, som endagsbesök. En systematisk insamling av uppgifter är nödvändig för att utforma en effektiv politik och underlätta beslutsfattandet inom den privata sektorn.

Jag stödde också införandet av satellitkonton eftersom de är bättre ägnade att visa turismens effekter på ekonomin och sysselsättningen och skulle göra det lättare för oss att utforma en ändamålsenlig politik för framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE).(GA) Herr talman! Turismindustrin har varit mycket viktig för EU och kommer att bli viktigare i framtiden, särskilt om vi ska skapa arbetstillfällen, framför allt i avlägsna områden och i landsbygdsområden. Den måste emellertid bygga på planering, särskilt planering utifrån tillgänglig statistik.

(EN) Så om vi vill ha en ordentlig planering och utveckla turismen, måste detta baseras på statistik som visar trender i fråga om logi, dagsbesökare osv. och som vi kan utgå ifrån för att utveckla turismen, framför allt för att bryta säsongsberoendet, uppmuntra en åldrande befolkning att göra fler resor och även uppmuntra unga människor att göra det. I dag har varje fotbollslag minst en statistiker och utformar sina planer efter det och detta gäller även för turismindustrin.

(GA) Det gläder mig att rösta för detta betänkande.

 
  
  

Betänkande: Estelle Grelier (A7-0024/2011)

 
  
MPphoto
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE).(ES) Herr talman! Genom förordning (EG) nr 1288/2009 förlängs de tekniska övergångsbestämmelserna så att de kan tillämpas tills permanenta bestämmelser antas.

Det vore bäst för alla om dessa bestämmelser antogs slutgiltigt och så snabbt som möjligt. Med tanke på den kommande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken måste bestämmelserna dock antas efter det att ett nytt regelverk har införts.

Det nya regelverket planeras till 2013 och giltighetstiden för de tekniska övergångsbestämmelserna måste alltså förlängas till den 31 december 2012, eftersom den nuvarande förordningen kommer att upphöra att gälla 2011.

Därför röstade jag för detta initiativ.

 
  
MPphoto
 
 

  Jim Higgins (PPE).(EN) Herr talman! Jag röstade för Grelierbetänkandet, men jag röstade emot min grupp i fråga om fyra ändringsförslag – ändringsförslag 4, ändringsförslag 5 CP, ändringsförslag 6 och ändringsförslag 3.

Ändringsförslag 4 har lagts fram av min kollega Pat the Cope Gallagher för att tillåta användning av snärjgarn, som irländska fiskare använder vid kustnära fiske. Annars riskerar vi att tvinga yrkesfiskarna längre ut till havs i Nordatlanten, vilket är opraktiskt och mycket riskabelt. En 50-meters båt på Atlanten är något helt annat än en 50-meters båt i Medelhavet.

Jag röstade för ändringsförslag 5 CP i fråga om maskstorlekar. Även detta skapar stora problem för våra egna fiskare på västkusten som bedriver blandat fiske efter glasvar, marulk och kummel. Detta kommer inte att påverka torskbestånden negativt eftersom bifångsterna av torsk är mycket små för närvarande.

Jag röstade också för ändringsförslag 6 från Struan Stevenson i fråga om att avskaffa det skandalösa beteendet med att kasta kolja överbord.

Sist, men absolut inte minst, stödde jag ändringsförslag 3 från min portugisiska kollega, Maria do Céu Patrão Neves, till stöd för portugiska fiskare. Jag har inga problem med det.

 
  
  

Betänkande: João Ferreira (A7-0017/011)

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE).(ES) Herr talman! Jag gjorde ett misstag i mitt tidigare anförande. Jag talade om fel ämne till följd av ett översättningsproblem, så jag kommer att kasta om mina anföranden och nu ta upp det som jag borde ha sagt tidigare.

Jag röstade för finansieringsåtgärderna eftersom det var nödvändigt att ändra förordningen för att anpassa den till dagens behov och EU:s funktion.

Jag vill också betona att syftet med förordningen är att utöka förteckningen över organisationer som är berättigade till finansieringsstöd och uppdatera förteckningen över rådgivande organ. Dessutom garanterar förordningen enhetliga villkor för att införa bestämmelser om kontroll och genomförande samt för medlemsstaternas utgifter för att genomföra kontrollsystemet och verkställandet av den gemensamma fiskeripolitiken samt i fråga om att samla in, förvalta och använda grunddata.

Finansieringsåtgärderna omfattar också de ekonomiska aspekterna av fiske och vattenbruk samt en hänvisning till uppgiftsinsamling i fråga om miljöåtgärder.

Därför röstade jag för initiativet.

 
  
  

Betänkande: José Manuel Fernandes (A7-0087/2011)

 
  
MPphoto
 

  Ville Itälä (PPE).(FI) Herr talman! Jag röstade för betänkandet, men vi måste föregå med gott exempel och vara mycket noggranna, särskilt när det gäller budgetdisciplin.

Jag vill förklara varför jag röstade emot gruppen i fråga om ändringsförslag 8, som lades fram av gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. I förslaget nämner föredraganden oanvända anslag för byggnadsprojekt. Detta har varit kutym här i många år nu, men det är varken öppet eller insynsvänligt att finansiera byggnadsprojekt på detta sätt. Vi måste ange vilka byggnadsprojekt vi har redan när budgeten planeras och vi bör inte delta i överföring av anslag på detta sätt, eftersom det strider mot budgetdisciplinen. Därför röstade jag emot gruppens förslag för S&D-gruppen i fråga om ändringsförslag 8.

 
  
MPphoto
 

  Morten Messerschmidt (EFD).(DA) Herr talman! Jag röstade emot detta budgetbetänkande, men jag vill ändå tacka de många ledamöter – tyvärr lite för många – som röstade för, eftersom det gav en underbar bild av hur verklighetsuppfattningen här i Europaparlamentets och EU:s institutioner har förändrats jämfört med omvärlden, där de människor som vi faktiskt stiftar lagar för finns.

Trots att vi har uppmanat medlemsstaterna och andra institutioner att göra nedskärningar har vi fördubblat utgifterna inom ett antal områden för Europaparlamentet självt och för EU-institutionerna i allmänhet. Det har till exempel skett genom att vi nu tänker bygga ett helt nytt museum för att förhärliga EU:s historia och EU:s institutioner och så vidare.

Jag tror att enormt många där ute i medlemsstaterna, där de drabbas av nedskärningar på nationell nivå, undrar hur deras företrädare i Europaparlamentet så lättvindigt kan spela högt och förlora pengar till och med mitt under en finanskris.

 
  
MPphoto
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE).(ES) Herr talman! Om ni ursäktar, skulle jag vilja nämna en sak innan jag avslutar. I mitt tidigare anförande sade jag ”till följd av ett översättningsproblem” och syftade då inte på de utmärkta översättarna här, utan på ett fel jag gjorde när jag läste texten. Det var jag som översatte fel och jag ville klargöra detta eftersom översättarna alltid tycks få skulden.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Tolkarna förtjänar verkligen uppskattning för deras utmärkta arbete både i plenum och i utskotten.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Herr talman! Jag vill säga några ord om denna budget och om intäkter och utgifter. I denna ekonomiska situation och inte minst här i Europaparlamentet, måste vi definitivt se till att utgifterna hålls under kontroll. Därför röstade jag inte enligt rekommendationerna i fråga om vissa aspekter på frågan.

Jag anser att vi borde vara beredda att dra ner på resekostnaderna till exempel, men om vi drar ner på antalet flygresor bör ledamöternas flygbiljetter gå att boka om. Ibland är problemet att dessa billiga flygbiljetter inte går att byta. Jag måste själv byta flyg flera gånger för att ta mig hit – för att komma till Strasbourg måste man ta tre olika flyg. Därför är det viktigt att flygbiljetter går att boka om. Ibland kan den här typen av besparingsförslag i slutändan bli dyrare bara för att de inte är flexibla.

Vi måste dock dra ner på kostnaderna, den saken är fullkomligt klar. Vissa kostnader måste betraktas som investeringar och jag anser att detta europeiska hus kan vara en bra investering som i framtiden kommer att skapa mervärde även i ekonomiska termer för EU och dess institutioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Nicole Sinclaire (NI).(EN) Herr talman! Det är köp, köp, köp, inte sant? Vi får hela tiden höra om de 500 miljoner invånarna här i parlamentet men parlamentet separerar sig så mycket från dem som möjligt.

I ändringsförslag 15 krävs att parlamentsledamöternas löner och bidrag inte ska höjas 2012, för att föregå med gott exempel, men 391 av våra kolleger röstade emot detta eftersom de tydligen inte bryr sig om den genomsnittlige EU-invånaren, eller? Den genomsnittliga EU-lönen är 368 euro i veckan, men vissa av våra kolleger – 60–70 av våra kolleger – anmäler sig ständigt på en fredag här i Strasbourg, när vi inte har någon verksamhet, för att plocka in 304 euro.

Vad är det för slags exempel? Ett annat slöseri med pengar: Hur många miljarder euro kommer detta historiens hus att kosta, för att sälja propaganda och berätta hur Europeiska unionen ”räddade världen”?

 
  
  

Betänkande: Cătălin Sorin Ivan (A7-0050/2011)

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Herr talman! För att befästa demokratin i EU krävs ett oavbrutet arbete för att skapa en rättvis och öppen miljö för att driva och finansiera politiska partier på europeisk nivå. EU:s invånare borde vara mer delaktiga i det politiska livet på EU-nivå och därför måste vi skapa gynnsamma villkor för att driva politiska partier. Detta för att undvika lägen där till exempel mindre än 20 procent av väljarkåren deltar i val till Europaparlamentet, vilket skedde i mitt eget land.

Jag håller med om att dessa politiska partier bör ha en gemensam och enhetlig rättslig status och även ha en egen juridisk person som bygger direkt på EU:s lagar och fördrag. När det gäller finansieringssystemet är insyn ett måste för att kunna tillämpa värderingar och den främsta prioriteringen måste därför vara att skapa entydiga finansieringsvillkor.

 
  
MPphoto
 

  Alfredo Antoniozzi (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Enligt artikel 325 är kommissionen och medlemsstaterna skyldiga att skydda EU:s finansiella intressen och att bekämpa bedrägerier inom områden där detta ansvar delas mellan unionen och medlemsstaterna. Enligt artikel 325.5 ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna varje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om de åtgärder som vidtagits för att genomföra denna artikel.

Jag håller med om att vi bör kvantifiera återbetalningarna av felaktigt utbetalda medel till EU-medlemsstaterna i större detalj genom att samla in specifika uppgifter. En annan viktig punkt som Cătălin Sorin Ivan med rätta tar upp i sitt betänkande är att det behövs bättre utredningsmetoder i fråga om bedrägerier som utförs av medlemsstater. På så sätt kan vi införa standardiserade motåtgärder i hela EU och avgöra om det har begåtts liknande bedrägerier i andra länder. Därför röstade jag för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian Harkin (ALDE).(EN) Herr talman! Jag röstade emot ändringsförslag 1 där man betonar behovet av nolltolerans mot fel. Jag anser att det är oerhört viktigt att skilja mellan bedrägerier och fel. Ja, vi borde ha nolltolerans mot bedrägerier och sådana bör lagföras, men i många fall är felet oavsiktligt. Vi måste upptäcka alla fel och se till att felaktiga utbetalningar återkrävs, men jag kan inte gå med på nolltolerans av en mycket enkel anledning, nämligen att jag har arbetat med många samhällsgrupper, frivilliga grupper, Leader-företag och partnerskapsföretag och sett den enorma frustrationen över oräkneliga regler, ändrade regler efter halva eller tre fjärdedelar av programperioden och skiftande tolkningar av reglerna på lokal, regional, nationell nivå och på EU-nivå – och där varje överträdelse betraktas som ett fel. Därför måste vi visserligen fortsätta att vara vaksamma i fråga om bedrägerier, men vi måste också helt enkelt förenkla och förenkla reglerna på nytt.

 
  
  

Betänkande: Marietta Giannakou (A7-0062/2011)

 
  
MPphoto
 

  Ville Itälä (PPE).(FI) Herr talman! Jag röstade för detta förslag, som är mycket berömvärt, eftersom det handlar om huruvida vi bör finansiera partier med skattebetalarnas pengar. I ett fall som detta måste det naturligtvis finnas tydliga regler som är lika för alla.

Jag menar att partierna också måste ha ett eget system för att finansiera sig, även om detta sker i liten skala. I ändringsförslag 2 föreslog gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet att denna andel egenfinansiering ska vara endast 5 procent. Jag anser att den bör vara minst 10 procent. Det är ett mycket litet belopp med tanke på att detta handlar om skattebetalarnas pengar och att vi måste vara mycket noggranna i dessa frågor.

 
  
MPphoto
 

  Andrzej Grzyb (PPE).(PL) Herr talman! Giannakoubetänkandet banar väg för att uppfylla bestämmelserna i artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 244 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet och rådet bör samarbeta för att definiera statusen och grundvalarna för ett parti på EU-nivå och bör fastställa regler för finansiering av både partier och stiftelser. Vi måste dock uppmärksamma bestämmelserna i punkterna 10 och 11 i betänkandet, som gäller framtiden för transnationella valsedlar i parlamentsvalen. Detta är visserligen bara ett förslag inför framtiden men i dagsläget finns det inget stöd för detta hos invånarna. Detta gäller framför allt medlemsstater som har haft erfarenhet av nationella listor och som har avskaffat dem. En annan viktig fråga är tidpunkten för dessa förslag – krisen och de föreslagna besparingarna skapar också ovilja att öka EU-institutionernas storlek. Ur vårt perspektiv menar jag att en viktigare fråga är möjligheten att öka Europaparlamentets storlek i samband med utvidgningar av EU genom anslutning av nya medlemsstater i stället för möjligheten att öka parlamentets storlek på grundval av nya listor.

 
  
MPphoto
 

  Morten Messerschmidt (EFD).(DA) Herr talman! Även jag vill ha tydliga regler för europeiska partier, men jag måste verkligen ifrågasätta vad poängen med europeiska partier egentligen är.

Enligt betänkandet kommer de att skapa större förståelse hos EU-invånarna för EU:s institutioner och samarbete över gränserna. Det vi verkligen ser är dock att i takt med att de europeiska partierna blir större och det hela tiden används mer pengar inom partierna såväl som inom fonderna och alla andra slags institutioner som hänger ihop med detta, minskar EU-invånarnas stöd och förståelse för EU-institutionerna.

Den sista Eurobarometerundersökningen visade att stödet för EU bland EU-invånarna är lägre än någonsin, så det här fungerar inte. Därför vill jag ställa den grundläggande frågan om huruvida det verkligen är någon vits med att fortsätta att slösa miljarder euro på dessa europeiska partier. Jag anser inte att det är det och därför röstade jag emot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nicole Sinclaire (NI).(EN) Herr talman! Jag röstade mot det här betänkandet. Ni kan behålla era 30 silverpenningar. Jag kommer inte att gå med i något alleuropeiskt parti. Jag kommer inte att sälja ut mina principer, som vissa här i parlamentet är villiga att göra.

Det är inte rättvist att allmänheten än en gång ska behöva använda sina resurser för att finansiera politiker. Politiker bör finansieras privat genom donationer och så vidare och detta bör vara starkt reglerat. Detta parlament förstod först nyligen att politiker verkligen behöver regleras, men finansieringen av politiska partier för ett europeiskt ideal kan aldrig vara rätt. Jag kommer aldrig att gå med i ett alleuropeiskt parti. Jag kommer att hålla fast vid mina principer och ni andra kan dra åt helvete.

 
  
  

Betänkande: Sandra Kalniete (A7-0083/2011)

 
  
MPphoto
 

  Roberta Angelilli (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Vi har röstat om tre initiativbetänkanden om inremarknadsakten, som är en viktig mekanism för tillväxt i EU:s ekonomi och naturligtvis för att skapa arbetstillfällen, med konkreta och direkta resultat för både EU-invånare och små och medelstora företag.

Europeiska kommissionen har lagt fram många förslag som syftar till integrering och liberalisering av de europeiska marknaderna och som har lett till åtgärder för att stödja små och medelstora företag, särskilt för att påverka innovation, skydda kreativitet och förbättra effektivitet och hållbarhet i såväl materiella som icke-materiella nätverk och infrastrukturer.

Jag hoppas att vi kommer att ta itu med vissa hinder i detta strukturella sammanhang av stöd till små och medelstora företag, till exempel de många olika nationella lagar, däribland regelverk och skattesystem, som splittrar marknaden och skapar högre efterlevnadskostnader för företagen.

 
  
MPphoto
 
 

  Emma McClarkin (ECR).(EN) Herr talman! I dag har vi röstat om de tre betänkandena om inremarknadsakten och de viktigaste prioriteringarna i dem. Jag hoppas att kommissionen och rådet har tagit del av dessa. Vi måste se till att vi genomför detta för alla invånare, så att EU:s ekonomi kan växa, skapa arbetstillfällen och konkurrera globalt. Vi måste se till att EU-lagstiftningen tillämpas överallt för att minska handelshindren, men också se till att vi inte inför EU-lagstiftning som ökar bördan för våra företag.

 
  
  

Betänkande: António Fernando Correia De Campos (A7-0072/2011)

 
  
MPphoto
 

  Ville Itälä (PPE).(FI) Herr talman! Detta betänkande var mycket viktigt för att utveckla den inre marknaden.

När vi talar om konsumentskydd var dock ändringsförslag 3 viktigt. Förslaget handlade om att en minimiharmonisering inom området för konsumentlagstiftning måste prioriteras framför en fullständig harmonisering. Jag röstade för detta ändringsförslag och emot min grupps rekommendationer eftersom jag anser att konsumentskyddet i exempelvis mitt land är extremt starkt. Om vi nu snabbt går mot ett läge där vi har ett fullständigt harmoniserat konsumentskydd i hela EU vet jag att standarden i mitt land kommer att sjunka. Därför anser jag att vi bara kan gå mot denna harmoniserade standard för konsumentskydd genom att först införa vissa miniminormer och sedan utifrån dessa fortsätta mot en fullständigt harmoniserad standard.

 
  
MPphoto
 

  Sergej Kozlík (ALDE). (SK) Herr talman! Volymen på EU:s inre varumarknad motsvarar 17 procent av den globala varumarknaden. Volymen på EU:s inre tjänstemarknad motsvarar 28 procent av den globala handeln med tjänster. Om denna massa sätts i rörelse i rätt riktning kan den ge resultat i form av ekonomisk tillväxt baserad på dynamiken i våra egna resurser. Detta fungerar dock endast under förutsättning att genomförandet av de föreslagna åtgärderna, som jag stödde, leder till att flaskhalsarna i fråga om rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster mellan de enskilda länderna i unionen undanröjs, och att tillgången till och tillförlitligheten hos lån och banktjänster och internethandel ökar.

Detta går endast om en mer välfungerande inre marknad frigör ny potential för att införa produkter och verksamheter med ursprung i EU och på EU:s marknader. Om detta sker är det kanske inte orealistiskt med ett bidrag på 4 procent till den ekonomiska tillväxten under de kommande decennierna.

 
  
MPphoto
 
 

  Morten Messerschmidt (EFD).(DA) Herr talman! Jag håller med om att den inre marknaden i princip är en bra idé och att det är förnuftigt och ligger i konsumenternas intresse att få en bättre styrning av den inre marknaden. Men det förvånar mig att en sådan överväldigande majoritet röstade emot de sex ändringsförslag jag lade fram till detta betänkande. Vad handlar det om, egentligen? Det handlade om att vi bör tillämpa minimiharmonisering i stället för total harmonisering och därmed se till att de länder som redan har bra regler för konsumenterna inte tvingas försämra sitt konsumentskydd. Det handlade också om den fullständigt unika arbetsmarknadsmodell vi känner till från de nordiska länderna, där det inte är lagstiftarna utan arbetsmarknadens parter som beslutar om lönevillkor och villkoren på arbetsmarknaden. Det är de som fastställer reglerna och vi bör bevara och skydda den nordiska arbetsmarknadsmodellen i stället för att undergräva den. Två fullständigt ofarliga förslag som jag är övertygad om skulle få en stor majoritet i en omröstning bland EU:s invånare har röstats ner här i kammaren. Det visar den skeva verklighetsuppfattning som utmärker ledamöterna här i Europaparlamentet.

 
  
  

Betänkande: Cristian Silviu Buşoi (A7-0071/2011)

 
  
MPphoto
 

  Alfredo Antoniozzi (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Den inre marknaden är ett viktigt verktyg för den ekonomiska återhämtningen i EU, särskilt för att skapa nya arbetstillfällen.

Betänkandena om inremarknadsakten är rent generellt Europaparlamentets bidrag till den samrådsprocess som kommissionen inledde genom sitt meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt – Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi – Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans”.

Jag anser att vi högre grad borde ha betonat konkurrenskraft hos små och medelstora företag, kamp mot förfalskningar och piratkopior, samt stimulans av innovation och konkurrenskraft genom att minska byråkratiska, administrativa och regleringsmässiga bördor.

Jag ställer mig dock bakom betänkandets övergripande struktur och särskilt åtgärderna för att stärka handeln och förenkla upphandlingssystemet. Därför röstade jag för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 

  Licia Ronzulli (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för denna resolution eftersom jag anser att den utgör ännu ett steg på vägen mot att skapa en välfungerande, integrerad inre europeisk marknad. EU är i dag en av de största ekonomierna i världen, men har fortfarande enorm potential, särskilt när det gäller ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning.

Små och medelstora företag är motorn och de viktigaste aktörerna i den pågående ekonomiska återhämtningen. EU måste erbjuda dem ett bättre skydd, underlätta deras tillgång till krediter, minska byråkratin och främja utvecklingen av e-handel. Det är bara så vi kan skapa en social ekonomi som bygger på tillväxt, konkurrenskraft och hållbarhet.

Genom att ge EU en effektiv och innovativ inre marknad i dagens globaliserade värld kan vi bli en ohotad aktör på den globala ekonomiska scenen.

 
  
MPphoto
 

  Pascal Canfin (Verts/ALE).(FR) Herr talman! Jag vill förtydliga varför vi röstade för denna inremarknadsakt. Jag tycker att den är ett steg framåt. Parlamentet lyckades nå den rätta kompromissen, som inte urvattnar texten på sitt innehåll utan som i stället verkligen skapar ett tryck på dem inom kommissionen som vill att den inre marknaden ska fortsätta att drivas med inriktning enbart på den fria marknaden, utan att ta hänsyn till sociala frågor, skattefrågor eller miljöfrågor.

Jag ville också bara förklara att punkt 54, som handlar om offentliga tjänster, tjänster av allmänt intresse, är problematisk och att vi därför röstade emot delar av denna punkt där det fortfarande på ett ideologiskt sätt, om än i dunkla termer, krävs ytterligare liberalisering. Vi argumenterar i stället för europeiska offentliga tjänster och för att trygga det europeiska regelverket, där varje medlemsstat får möjlighet att fortsätta att organisera offentliga tjänster som de vill, särskilt på territoriell nivå.

 
  
MPphoto
 

  Andrzej Grzyb (PPE).(PL) Herr talman! En inre marknad utan utestängning av vare sig invånare eller företag – det är med ett ord hur jag skulle kunna beskriva huvudinriktningen i dagens debatt om det nu antagna paketet av betänkanden om inremarknadsakten. Det är med stort intresse och också med glädje som jag vill betona de förslag som är avsedda att göra det lättare för i synnerhet små och medelstora företag att bedriva verksamhet. Det är mycket viktigt för små och medelstora företag att få tillträde till offentliga upphandlingar. Tillkännagivandet att dessa förfaranden ska förenklas och framför allt att de finansiella hinder inom offentlig upphandling som utestänger små och medelstora företag ska minskas och även att särskilda egenskaper hos den lokala marknaden ska beaktas i upphandlingar förtjänar särskilt stöd.

Det bör också erkännas att små och medelstora företag förväntar sig hjälp att få tillträde till marknaden, de förväntar sig administrativa åtgärder som underlättar deras verksamhet och de förväntar sig också en lösning på patentområdet. Det är med stort intresse som jag personligen ser fram emot den presentation som Michel Barnier har utlovat om de tolv åtgärderna för att stimulera den inre marknaden. Det är mycket uppmuntrande med tillkännagivandet om att den period då det kommer att vara möjligt att utvärdera framför allt innovativa lösningar som berör dessa åtgärder också kommer att vara relativt kort.

 
  
  

Skriftliga röstförklaringar (artikel 149 i arbetsordningen)

 
  
  

Betänkande: Sidonia Elżbieta Jędrzejewska (A7-0115/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag stöder detta betänkande eftersom jag håller med om det belopp som rekommenderas för att reparera översvämningsskadorna i Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien, på sammanlagt 182 388 893 euro.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag stödde detta betänkande om att utan ändringsförslag godkänna rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2011. Detta förslag till ändringsbudget syftar till att ta EU:s solidaritetsfond i anspråk för ett belopp på 182,4 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i syfte att lindra effekterna av översvämningarna till följd av de kraftiga regnen i Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien. Jag anser att EU:s solidaritetsfond i allmänhet bör tas i anspråk så snabbt som möjligt efter en naturkatastrof och att ansökningar om finansiellt bistånd bör hanteras snabbt och effektivt så att det går att ge skyndsamt finansiellt bistånd till länder som har drabbats av naturkatastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig.(RO) Jag stödde betänkandet eftersom de medlemsstater som drabbades av översvämningen till följd av skyfall förväntar sig att sammanlagt 182,4 miljoner euro ska ingå. Dessa stater är Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien. I likhet med föredraganden anser jag att det bör vara möjligt att använda medel ur solidaritetsfonden mycket snabbare och effektivare än vad som sker i dag.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag stöder justeringen av det belopp som ska tas i anspråk från Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF), med tanke på att den direkta skadan som orsakats av naturkatastrofer i flera länder, nämligen Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien, överskrider det normala gränsvärdet på 0,6 procent av bruttonationalinkomsten som krävs för att ta solidaritetsfonden i anspråk. Dessutom anser jag att det är viktigt att fonden kan användas så snabbt som möjligt efter en naturkatastrof och att alla förfaranden i fråga om organisation, lagstiftning och genomförande hanteras snabbt och effektivt. Därför håller jag med om rådets gemensamma ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget för EU för budgetåret 2011.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Kommissionen föreslår att kommissionens budget för 2011 ska ändras för att tillgodose behovet av att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk för ett belopp på 182,4 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i syfte att lindra effekterna av översvämningarna till följd av de kraftiga regnen i Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien. Detta förslag bör godkännas av parlamentet på de villkor som föreslagits av föredraganden.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Det betänkande som diskuteras handlar om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1/2011 för detta år. Kommissionen får lägga fram förslag till ändringsbudgetar om det föreligger ”oundvikliga, särskilda och/eller oförutsedda omständigheter”. Vissa medlemsstater har drabbats av naturkatastrofer som har förstört olika infrastrukturer. Skadorna uppgår till ca 5,5 miljarder euro och överskrider i vissa fall gränsvärdet på 0,6 procent av bruttonationalinkomsten. Detta innebär att det är motiverat och berättigat att använda Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF), vars mål enbart är att återställa infrastruktur. Eftersom de befintliga budgetanslagen inte räcker för att täcka ansökningarna stöder jag denna ändringsbudget – det första förslag om att ta EUSF i anspråk som kommissionen har lagt fram – där det föreslås att åtagande- och betalningsbemyndigandena ska utökas med 182 388 893 euro.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Syftet med denna ändringsbudget är att svara på begäran om att EU:s solidaritetsfond (EUSF) ska tas i anspråk för att reparera skadorna efter katastrofer som drabbade fem medlemsstater samt Kroatien i maj och juni 2010. Detta var ”oundvikliga, särskilda och/eller oförutsedda omständigheter” i enlighet med budgetförordningen och därför anser vi att detta förfarande är både berättigat och nödvändigt.

Det belopp som tas i anspråk för att stödja dessa länder – 182,4 miljoner euro – motsvarar endast ca 3 procent av de totala skadorna, som beräknas till ca 5 512,7 miljoner euro. EU:s medlemsstater har drabbats hårt av ett stort antal katastrofer på senare år. Under solidaritetsfondens sex första år mottog kommissionen 62 ansökningar om finansiellt stöd från 21 olika länder. Ungefär en tredjedel av dessa kunde klassas som ”stora naturkatastrofer”, i likhet med fyra av de fall vi behandlar här i dag. EUSF är ett viktigt verktyg för att bidra till att lindra de så gott som alltid stora och ofta långvariga effekterna av katastrofer på människor, miljö och ekonomi. Det måste dock också finnas ett motsvarande engagemang för att förebygga katastrofer och tillämpa de rekommendationer som nyligen antogs av parlamentet i fråga om detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Syftet med denna ändringsbudget är att svara på begäran om att EU:s solidaritetsfond (EUSF) ska tas i anspråk för att reparera skadorna efter katastrofer som drabbade fem medlemsstater samt Kroatien i maj och juni 2010.

Detta var ”oundvikliga, särskilda och/eller oförutsedda omständigheter” i enlighet med budgetförordningen och därför anser vi att detta förfarande är både berättigat och nödvändigt. Det belopp som tas i anspråk för att stödja dessa länder – 182,4 miljoner euro – motsvarar endast ca 3 procent av de totala skadorna, som beräknas till ca 5 512,7 miljoner euro.

EU:s medlemsstater har drabbats hårt av ett stort antal katastrofer på senare år. Under solidaritetsfondens sex första år mottog kommissionen 62 ansökningar om finansiellt stöd från 21 olika länder. Ungefär en tredjedel av dessa kunde klassas som ”stora naturkatastrofer”, i likhet med fyra av de fall vi behandlar här i dag.

EUSF är ett viktigt verktyg för att bidra till att lindra de så gott som alltid stora och ofta långvariga effekterna av katastrofer på människor, miljö och ekonomi. Ett engagemang för förebyggande arbete är också viktigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag höll med om betänkandet och föredragandens förslag om att utan ändringar godta rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2011, eftersom finansiellt stöd måste ges till dessa länder, det vill säga Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Kroatien och Rumänien och att detta inte får försenas ytterligare.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för kommissionens förslag om att ta EUSF i anspråk. Förslaget bygger på punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning som innebär att ett sådant ianspråkstagande får göras inom ett årligt tak på 1 miljard euro. Villkoren för att få stöd från fonden anges i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av EUSF. Det bör påpekas att målet för fonden är att reparera infrastruktur och fungera som återfinansieringsinstrument, inte att ersätta privata förluster. Detta förslag om att ta EUSF i anspråk är det första från kommissionen för år 2011.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Detta förslag till ändringsbudget är förnuftigt med tanke på att syftet med medlen från solidaritetsfonden är att hantera effekterna av de jordskred och svåra översvämningar som orsakades av det kraftiga regnet i Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien. Efter att ha kontrollerat att ansökningarna uppfyller villkoren för stödberättigande i förordning (EG) nr 2012/2002 föreslog kommissionen att solidaritetsfonden skulle tas i anspråk för ett belopp på 182,4 miljoner euro för att hantera händelserna i dessa länder. Jag vill dock framhålla dröjsmålet i att få fram den här typen av stöd. Förfarandet måste göras mindre byråkratiskt och mer effektivt för att kunna hantera kommande katatastroflägen snabbt.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig.(EN) Eftersom syftet med förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 1/2011 för budgetåret 2011 är att ta EU:s solidaritetsfond i anspråk för ett belopp på 182,4 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i syfte att lindra effekterna av översvämningarna till följd av de kraftiga regnen i Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien, röstade jag för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Naturkatastrofer är inte längre sällsynta i Europa. De senaste händelserna, som översvämningarna 2010 i Polen, Slovakien, Rumänien, Tjeckien och Ungern, visar att solidaritetsfonden är mycket viktig. Fonden används inte för att ersätta enskilda personer för skador på egendom utan främst för att återställa infrastruktur. Därför kan den betraktas som ett lämpligt återfinansieringsinstrument. Framför allt i länder som Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien har det förekommit stora katastrofer och de direkta skadorna överskrider det vanliga gränsvärdet på 0,6 procent av bruttonationalinkomsten. Därför röstade jag för detta förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Detta betänkande gäller förslaget till ändringsbudget nr 1/2011 för den allmänna budgeten för 2011 i syfte att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk för ett belopp på 182,4 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i syfte att lindra effekterna av översvämningarna till följd av de kraftiga regnen i Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien. Det enda syftet med förslaget till ändringsbudget nr 1/2011 är att formellt införliva denna budgetändring i budgeten för 2011. De angivna skälen motiverar helt och hållet denna ändringsbudget, varför jag röstade för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Jag röstade för förslaget till ändringsbudget vars syfte är att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk för ett belopp på 182,4 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i syfte att lindra effekterna av översvämningarna till följd av de kraftiga regnen i Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Vi lade ner våra röster. Betänkandet gäller en överföring av betalningar för att ta EU:s solidaritetsfond i anspråk i fråga om översvämningar 2011 i Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien. Vi håller med om det skyndsamma behovet av att få fram medlen, men inte med den föreslagna finansieringsmetoden (genom en negativ reserv).

 
  
  

Betänkande: Reimer Böge (A7-0114/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag stöder detta betänkande som syftar till att ge EU-stöd ur EU:s solidaritetsfond till Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien efter de översvämningar i maj och juni 2010 som drabbade dessa områden och deras invånare. EU måste fortsätta vara en organisation som visar solidaritet.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag höll med om detta betänkande om att ge finansiellt bistånd ur EU:s solidaritetsfond till Polen, Slovakien, Tjeckien, Kroatien och Rumänien. Det interinstitutionella avtalet tillåter att fonden tas i anspråk inom ett årligt tak på 1 miljard euro. Jag anser att EU:s solidaritetsfond i allmänhet bör tas i anspråk så snabbt som möjligt efter en naturkatastrof och att ansökningar om finansiellt bistånd bör hanteras snabbt och effektivt så att det går att ge skyndsamt finansiellt bistånd till länder som har drabbats av naturkatastrofer.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig.(PT) Syftet med EU:s solidaritetsfond (EUSF) är att ge snabbt, effektivt och flexibelt stöd till invånarna i en medlemsstat eller i ett land som förhandlar om anslutning om det sker en stor naturkatastrof.

Fonden kompletterar medlemsstaternas offentliga medel i nödsituationer, särskilt för brådskande återuppbyggnad av infrastruktur, tillfälliga bostäder och räddningstjänst för att tillgodose invånarnas omedelbara behov och även röja upp i de områden som drabbats av katastrofen. Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien drabbades av skyfall 2010 som orsakade svåra översvämningar vilka ledde till enorma förluster i dessa länder. Efter katastroferna begärde dessa länder bistånd från EUSF. Eftersom villkoren för stödberättigande i den gällande förordningen var uppfyllda, godkändes användningen av EUSF för att lindra plågan, lidandet och förlusterna hos de invånare som drabbats av dessa katastrofer. Därför stödde jag detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Adam Bielan (ECR), skriftlig.(PL) De översvämningar som drabbade länderna i östra EU förra året orsakade enorma materiella skador i så gott som varje område. Många av dem fortsätter att kämpa med översvämningens tragiska följder. Många människor väntar fortfarande på det utlovade finansiella biståndet från myndigheterna. De värsta skadorna gäller främst jordbruk, infrastruktur, transportnät och kulturarvsplatser. Många människor har drabbats och har ofta förlorat allt de ägde. Enbart i Polen uppskattas de direkta förlusterna till nästan 3 miljarder euro. Detta ligger alltså långt över gränsvärdet för att ta solidaritetsfonden i anspråk. En liknande situation råder i de andra länder som ansöker om stöd från fonden. Att få de medel som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet kommer att vara till stor hjälp för de områden som har drabbats värst av katastrofen, eftersom dessa medel kommer att möjliggöra insatser för att lindra naturkatastrofens effekter. Jag anser verkligen att solidaritetsfonden ska tas i anspråk.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Jag välkomnar Europaparlamentets beslut att frigöra medel ur EU:s solidaritetsfond till de centraleuropeiska stater som drabbades av förra årets översvämningar. När det gäller Tjeckien finns det ett belopp på 125 miljoner tjeckiska koruna för att täcka vissa av de skador som orsakades av översvämningarna i Nordmähren i maj och juni förra året. Eftersom de övergripande skadorna beräknades till 5 miljarder tjeckiska koruna, vilket motsvarar mindre än 0,6 procent av Tjeckiens BNP, var detta inte en ”allvarlig naturkatastrof” enligt EU-lagstiftningen, då stöd ur solidaritetsfonden är så gott som garanterat. Därför var det nödvändigt att begära ett undantag för Tjeckien med motivationen att vårt land drabbades av samma naturkatastrof som grannlandet Polen, där skadorna var ännu värre. I det ursprungliga förslaget till Europaparlamentets resolution nämndes enbart Polen som drabbat land och det var först efter det att jag hade påpekat att översvämningarna också hade påverkat andra stater, som resolutionen utvidgades till att omfatta hela området i Centraleuropa. Det gläder mig att den tjeckiska regeringen, efter sin första obeslutsamhet och tveksamhet, skred till verket och inom den fastställda tidsfristen kunde lämna in en ansökan om finansiellt bistånd från solidaritetsfonden, vilket tveklöst kommer att visa sig mycket användbart.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Med tanke på de stora skador som har orsakats av de inträffade naturkatastroferna, särskilt i fråga om privat egendom, transportnät och kulturarvsplatser, och även eftersom den beräknade sammanlagda skadan i alla dessa länder överskrider den vanliga gränsen för att ta solidaritetsfonden i anspråk, det vill säga 0,6 procent av bruttonationalinkomsten, håller jag med om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av Europeiska unionens solidaritetsfond till förmån för Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade för användningen av EU:s solidaritetsfond till förmån för Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien efter de svåra översvämningar som drabbade dessa länder i maj och juni 2010. Jag vill upprepa att rådet skyndsamt måste fortsätta sin översyn av den nya förordningen om solidaritetsfonden som parlamentet har godkänt, så att vi kan göra den snabbare och effektivare.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Användningen av EU:s solidaritetsfond till förmån för Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien är befogad med hänsyn till de kraftiga regnen och den översvämning som drabbade dessa länder och de svåra skador som orsakades. Det stöd som detta beslut har fått av en stor majoritet i det berörda parlamentsutskottet visar vilket brett stöd som finns för detta. Jag beklagar det lidande som befolkningen har fått utstå och hoppas att användningen av fonden kommer att lindra det och bidra till en snabbare och effektivare återuppbyggnad i de värst drabbade områdena.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) I maj och juni 2010 drabbades Central- och Östeuropa av en kraftig storm som orsakade enorma skador i vissa medlemsstater, framför allt i form av förstörd offentlig infrastruktur, jordbruk, väg- och järnvägsnät samt offentliga och privata tillgångar. Översvämningen i Polen påverkade nästan hela landet och orsakade skador på mer än 0,85 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). I Slovakien ställdes vissa områden under vatten och det inträffade jordskred och översvämningar. Skadorna uppgick till i storleksordningen 0,89 procent av BNI. I Ungern uppgick skadorna till 0,73 procent av BNI, i Rumänien beräknas skadorna till mer än 875 miljoner euro, eller 0,67 procent av BNI. I Kroatien beräknas skadorna till mer än 153 miljoner euro (0,6 procent av BNI) samt i Tjeckien till 204 miljoner euro (0,6 procent av BNI). I denna situation är det befogat att använda EU:s solidaritetsfond, varför den första ändringsbudgeten för 2011 har godkänts. Eftersom detta täcks av det förslag till ändringsbudget som redan har godkänts och med hänsyn till yttrandet från utskottet för regional utveckling, håller jag med föredragandens ståndpunkt i fråga om användningen av 182 388 893 euro för att bidra till återuppbyggnaden av offentlig infrastruktur som skadats av ovädren i de ovannämnda medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I betänkandet förespråkas att Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) ska användas för att bistå sex länder: Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien. Dessa länder drabbades av skyfall, i vissa fall helt utan motstycke, stora översvämningar, jordskred och lerskred. I fyra länder – Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien – kan katastroferna klassas som stora naturkatastrofer enligt definitionen i EUSF-förordningen, det vill säga skadorna beräknas överskrida 0,6 procent av deras bruttionationalinkomster. Vi anser att det är viktigt och nödvändigt att ge detta stöd, varför vi röstade för betänkandet.

Än en gång måste vi uppmärksamma de alltför långa dröjsmålen mellan det att katastrofen inträffar, beslutet om att använda EUSF fattas och den faktiska utbetalningen görs av EU-stöd till de drabbade medlemsstaterna och områdena. I det här fallet inträffade katastroferna i maj och juni 2010. Parlamentet har först nyligen godkänt användningen av EUSF, nästan ett år senare. Nu kommer andra procedurkrav att försena pengarnas ankomst till slutmålet ytterligare. Därför har vi förespråkat en ändring av reglerna för att använda denna fond, så att den ska kunna utnyttjas snabbare.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi röstade för detta betänkande, där det förespråkas att Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) ska användas för att bistå sex länder: Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien.

Dessa länder drabbades av skyfall, i vissa fall helt utan motstycke, stora översvämningar, jordskred och lerskred. I fyra länder – Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien – kan katastroferna klassas som stora naturkatastrofer enligt definitionen i EUSF-förordningen, det vill säga skadorna beräknas överskrida 0,6 procent av deras bruttionationalinkomster.

Vi anser att det är viktigt och nödvändigt att ge detta stöd, varför vi röstade för betänkandet.

Vi måste dock uppmärksamma de alltför långa dröjsmålen mellan det att katastrofen inträffar, beslutet om att använda EUSF fattas och den faktiska utbetalningen görs av EU-stöd till de drabbade medlemsstaterna och områdena. Det bör påpekas att katastroferna inträffade i maj och juni 2010. Parlamentet har först nyligen godkänt användningen av EUSF, nästan ett år senare. Nu kommer andra procedurkrav att försena pengarnas ankomst till slutmålet ytterligare.

Därför förespråkar vi en ändring av reglerna för att använda denna fond, så att den ska kunna utnyttjas snabbare.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Översvämningarna 2010 drabbade stora områden i flera centraleuropeiska länder. Naturkatastrofen påverkade främst Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien. Invånarna i dessa områden kan inte hantera följderna av översvämningarna själva. De kan inte avhjälpa följderna med sina egna resurser eftersom budgetarna i de enskilda staterna är tyngda av den ekonomiska och finansiella krisen. Kommissionen föreslår dock att EU:s solidaritetsfond ska användas till förmån för de drabbade länderna. Alla de angivna länderna begärde bistånd från fonden efter att de under vår- och sommarmånaderna förra året drabbades och lamslogs av jordskred, störtfloder och så gott som oavbrutet regnande.

Naturkrafterna orsakade alltså stora skador i de drabbade områdena för både offentlig och privat infrastruktur och även väg- och järnvägstransporterna och jordbruket påverkades. Det uppstod också svåra skador på egendom, bostäder och kulturmonument. Därför är det lämpligt att ge de drabbade europeiska staterna det finansiella bistånd som krävs, så att de kan ta itu med följderna av naturkatastrofen och gå tillbaka till sitt vanliga liv så snart som möjligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag stödde detta dokument eftersom kommissionen i sitt förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av Europeiska unionens solidaritetsfond (KOM(2011)0010) har informerat parlamentet om att den föreslår att EU:s solidaritetsfond ska tas i anspråk på grundval av ansökningarna om bistånd från Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Rumänien och kandidatlandet Kroatien för översvämningskatastroferna i maj, juni och juli 2010. För att undvika onödiga dröjsmål i godkännandet av denna åtgärd, som budgetutskottet tänker anta så snart som möjligt, bör det påpekas att utskottet för regional utveckling inte har några invändningar mot att EU:s solidaritetsfond tas i anspråk för ett belopp av 182 388 893 euro till de berörda länderna, i enlighet med kommissionens förslag och bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 samt i rådets förordning (EG) nr 2012/2002.

 
  
MPphoto
 
 

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig. (RO) Solidaritetsfonden är ett oerhört viktigt verktyg för EU. Vid sidan av dess finansiella betydelse ger den också uttryck för europeisk solidaritet. Tyvärr har rådet nyss visat oss att dess solidaritet redan börjar falna. Just nu tvingar rådet oss att ta medel från mycket viktiga program för att kunna hjälpa invånare som redan har lidit så mycket efter förra årets översvämningar.

Om vi dessutom tittar på vilka medlemsstater som för närvarande blockerar rådet i fråga om nya pengar för att täcka fondens behov ser vi att det är medlemsstater som själva har fått stora belopp under tidigare år.

Unionen bygger på solidaritetsbegreppet. Utan det hade vi inte kunnat forma det EU vi har i dag och vi kommer inte heller att kunna forma morgondagens EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Edvard Kožušník (ECR), skriftlig. (CS) I motsats till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter anser jag att solidaritetsfonden, vars resurser är avsedda att täcka skador av naturkatastrofer, är ett äkta uttryck för europeisk solidaritet. Jag uppskattar verkligen att det i betänkandet också föreslås att medel ska anslås för att täcka översvämningsskador på offentlig egendom i Tjeckien. Skadorna skedde särskilt i Nordmähren som drabbades i maj förra året av samma flodvåg som orsakade skador i hela området i Centraleuropa. Jag uppskattar att Tjeckien har fått medel ur solidaritetsfonden desto mer eftersom granlännderna påverkades mer av flodvågen än Tjeckien.

Ändå glömde man inte bort att kompensera Tjeckien inom ramen för den europeiska solidariteten. Jag vill också tacka Jan Březina och Evžen Tošenovský som jag med framgång uppmanade att ta med Tjeckien i den grupp av länder som skulle få ersättning från solidaritetsfonden i samband med denna flodvåg. Parlamentets talman Jerzy Buzek förtjänar också särskilt tack för att han besökte de drabbade områdena i Mähren tillsammans med oss och personligen ställde sig bakom stöd till Tjeckien.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Liberadzki (S&D), skriftlig.(PL) År 2010 präglades av katastrofala översvämningar i många länder i Europa och Polen drabbades av två översvämningar. Vi bör välkomna uttryck för EU:s solidaritet med arbetet för att lindra översvämningarnas verkningar och de åtgärder som vidtas för att avhjälpa den fruktansvärda situationen för dem som drabbats – människor som har förlorat en stor del av och i många fall alla sina materiella ägodelar, fått problem med hälsan och rentav förlorat anhöriga.

Som ett led i stödet för tanken på solidaritet i tider av nöd och lidande, måste vi också tänka på hur vi ska förebygga översvämningar. Metoden för detta är vattenförvaltning: Reglering av floder, uppförande av dammar och så vidare. Vi bör använda en mycket större andel av de medel som anslås för miljöändamål inom Sammanhållningsfonden till att förebygga översvämningar. Genom att stödja Bögebetänkandet uppmanar jag till stöd för förslaget om större medel i budgeten efter 2013.

 
  
MPphoto
 
 

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE), skriftlig.(PL) Det gläder mig mycket att det fattas så konstruktiva beslut i Europaparlamentet. Ledamöterna från de områden som påverkats av översvämningarna arbetade hårt för att EU-stödet skulle beviljas och som vi vet har vägen mot denna framgång inte varit lätt. Anslaget på 182,4 miljoner euro som ersättning för konsekvenserna av förra årets översvämningar är oerhört viktigt, inte bara för de områden som drabbades av naturkatastrofen, utan också för dem som bor där.

Polen och Podkarpacieregionen är ett område som har drabbats särskilt hårt av katastrofen och jag hoppas att de finansiella resurser som har avsatts för att återuppföra infrastrukturen kommer att användas effektivt. Dagens beslut i parlamentet är slutgiltigt och inleder förfarandet för att betala ut EU:s stöd. Därför röstade jag för resolutionen om användning av EU:s solidaritetsfond för de översvämningar som 2010 drabbade Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag stöder kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av EU:s solidaritetsfond. Kommissionen föreslår på grundval av ansökningarna om bistånd från Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Rumänien och kandidatlandet Kroatien i fråga om översvämningskatastrofer i maj, juni och juli 2010, att EU:s solidaritetsfond ska tas i anspråk.

 
  
MPphoto
 
 

  Barbara Matera (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill uttrycka min tillfredsställelse över dagens omröstning till stöd för att godkänna användningen av EU:s solidaritetsfond till stöd för Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Kroatien för översvämningarna där förra året.

Även om parlamentet och rådet fortfarande är oense i fråga om det tekniska förfarandet för att erhålla de 182,4 miljoner euro som krävs för att ersätta medlemsstaterna för skadorna, har EU än en gång visat sin solidaritet med invånarna. Jag stöder användningen av överskottet från 2010 års budget för att täcka de negativa reserver som används för att få fram de medel som krävs. Denna reserv är en bokföringsmetod som bör användas för alla nödlägen som kan uppstå under det innevarande budgetåret.

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig. (RO) Solidaritet är EU:s viktigaste egenskap. Baserat på denna solidaritet anser jag att betänkandet om användningen av Europeiska unionens solidaritetsfond för de översvämningar som drabbade Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien 2010 kommer i rätt tid och är nödvändigt. Denna solidaritet kommer att bli alltmer nödvändig när klimatförändringen fortsätter att utlösa katastrofer i hela EU. Därför behöver det utformas strategier som också bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

EU:s insatser måste riktas mot att befästa de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att förebygga och minska effekterna av stora översvämningar i EU, som har blivit vanligare. En prioritering här måste vara för medlemsstaterna att bedöma de verksamheter som ökar risken för översvämningar och korta reaktionstiderna och öka rörligheten och flexibiliteten i de insatser som görs. Sist men inte minst vill jag betona hur viktigt det är att invånarna informeras om och deltar i åtgärderna och planerna för översvämningsförvaltning.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Detta solidaritetsverktyg har använts tidigare – särskilt i mitt land, med stödet till Madeira efter de kraftiga regnen där i februari 2010 – och nu är det fullständigt rimligt att använda det för att försöka dämpa de effekter som naturkatastrofer alltid får för invånarna i det land som drabbas.

 
  
MPphoto
 
 

  Alajos Mészáros (PPE), skriftlig. (HU) Förra årets intensiva regn resulterade i en katastrofal situation i de centraleuropeiska länderna. Floder svämmade över gator och bostäder. Människor blev utblottade och många av dem förlorade allt. Därför var det avgörande med en snabb bedömning av läget och snabbt stöd. Slovakien, Ungern, Polen, Tjeckien, Kroatien och Rumänien begärde bistånd från EU för att kunna hjälpa de behövande genom medel från solidaritetsfonden. Jag är mycket glad över att även Europaparlamentet insåg detta och att även parlamentet ville hjälpa dessa länder. Därför anser jag att det är mycket viktigt att stödja detta förslag till beslut och jag vill ta detta tillfälle i akt att tacka alla som uttryckt sin solidaritet med mina medmänniskor i Centraleuropa vid den tidpunkten. Tack så mycket.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Efter de rikliga regnen i augusti 2010, som fick floder att svämma över sina breddar och tvingade människor att lämna sina hem, ansökte Tjeckien om bistånd från solidaritetsfonden i oktober 2010. Gränsen på 0,6 procent av bruttonationalinkomsten överskreds inte, men majoriteten av invånarna drabbades och ekonomin i området var nära att kollapsa. Viktiga områden som turism och industri skadades allvarligt. Detta bistånd kommer att täcka en del av kostnaderna för de omedelbara åtgärder som krävs för att återställa skadad infrastruktur. Därför stödde jag detta förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. (RO) Förra sommaren drabbades större delen av Rumäniens territorium av svåra översvämningar och jordskred. Skadorna beräknades till nästan 900 miljoner euro, vilket är nästan 0,7 procent av Rumäniens BNP. Jag välkomnar stödet från solidaritetsfonden och det kommer att bidra både till att minska katastrofens effekter och att förhindra liknande händelser i framtiden. Solidaritetsfonden är ett av de specifika exempel som vi kan ge invånarna på hur viktiga gemensamma åtgärder på EU-nivå är.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Kommissionen föreslår att EU:s solidaritetsfond ska användas till stöd för Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien, i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. Enligt det interinstitutionella avtalet får solidaritetsfonden användas inom ett årligt tak på 1 miljard euro. Vid sidan av detta förslag om att använda EU:s solidaritetsfond till stöd för Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien lade kommissionen också fram ett förslag till ändringsbudget (A7-0115/2011). Det framgår av betänkandet att samtliga ansökningar uppfyller kraven på stödberättigande i förordning (EG) nr 2012/2002. Därför röstade jag för användningen av EU:s solidaritetsfond till beloppen 105 567 155 euro för Polen, 20 430 841 euro för Slovakien, 22 485 772 euro för Ungern, 5 111 401 euro för Tjeckien, 3 825 983 euro för Kroatien och 24 967 741 euro för Rumänien, det vill säga sammanlagt 182 388 893 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) De direkta kostnaderna för de översvämningar som drabbade Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Kroatien och Rumänien 2010 uppgår till 5 512 719 662 euro. Jag röstade för detta betänkande för att godkänna användningen av 182,4 miljoner euro ur EU:s solidaritetsfond för dessa översvämningar. Jag var inte överens med rådets förslag till finansieringskälla – en negativ reserv – men jag röstade för rådets förslag eftersom jag anser att de invånare som drabbades av översvämningen inte får bli offer för en interinstitutionell kamp mellan medlemsstaterna och Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Detta handlar om de ansökningar om bistånd som lämnats in av Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Rumänien och Kroatien (som är ett kandidatland) i syfte att hantera de stora skadorna efter de katastrofala översvämningarna i dessa länder i maj, juni och juli 2010. Eftersom samtliga dessa ansökningar uppfyller kraven för stödberättigande enligt förordning (EG) nr 2012/2002 röstade jag för detta förslag om att använda EU:s solidaritetsfond för att anslå ett belopp på 182 388 893 euro till länderna i fråga och förväntar mig att detta stöd kan bidra till att skynda på återuppbyggnaden av de drabbade områdena och minska invånarnas lidande.

 
  
MPphoto
 
 

  Zuzana Roithová (PPE) , skriftlig. (CS) Det var med glädje jag röstade för förslaget till Europaparlamentets beslut om användning av medel från EU:s solidaritetsfond till Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien. Samtliga dessa stater drabbades förra året av kraftiga översvämningar till följd av skyfall som orsakade jordskred och stora förluster av människoliv och även skador på bostäder, företag, jordbruksområden, väg- och järnvägsnäten och andra infrastrukturer. Även om beloppet för det föreslagna biståndet endast motsvarar ett fåtal procent av de sammanlagda skadebeloppen för de flesta länder är det ändå ett betydande bistånd på totalt 182 miljoner euro. Jag vill påpeka att EU inrättade solidaritetsfonden för att bistå invånarna i områden som drabbas av naturkatastrofer. Jag vill tacka ledamöterna för deras stöd till betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag röstade för. Kommissionen föreslår att EU:s solidaritetsfond ska användas till stöd för Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien, på grundval av punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. Enligt det interinstitutionella avtalet får solidaritetsfonden användas inom ett årligt tak på 1 miljard euro. Parallellt med förslaget om användning av solidaritetsfonden för Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien har kommissionen lagt fram ett förslag till ändringsbudget nr 1/2011 av den 14 januari 2011 för att införa motsvarande åtagande- och betalningsbemyndiganden, vilket föreskrivs i punkt 26 i det interinstitutionella avtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för denna text eftersom vi behöver använda EU:s solidaritetsfond för de länder i Central- och Östeuropa som drabbades av översvämningar 2010.

Länder som Polen, Slovakien, Ungern, Tjeckien, Kroatien och Rumänien ådrog sig enorma kostnader efter de kraftiga regnen under perioden, som ledde till mycket stora skador på deras infrastruktur. Polen drabbades till exempel av två översvämningar efter varandra i landets större floder i maj och juni 2010 vilket ledde till allvarliga skador för jordbruk, transportnät och kulturarvsplatser, till ett sammanlagt belopp på nästan 3 miljarder euro. Prioriteringen är nu att återuppbygga de regioner som drabbats hårdast av de tragiska händelserna förra året, så att de kan sätta igång sina produktionssystem utan ytterligare dröjsmål.

 
  
MPphoto
 
 

  Olga Sehnalová (S&D), skriftlig. (CS) Översvämningarna 2010 påverkade flera europeiska länder i olika omfattning. I Tjeckien var översvämningen till exempel mindre i fråga om landareal, men följderna var verkligen destruktiva för detta land, precis som i Polen. Därför stödde jag frisläppningen av medel på grundval av det alternativ som medges enligt rådets förordning (EG) nr 2012/2002 för sådana exceptionella omständigheter. Jag röstade för betänkandet, inbegripet frisläppandet av medel för Tjeckien och för Kroatien, som har liknande omständigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig.(PL) Jag stödde betänkandet om användning av Europeiska unionens solidaritetsfond i enlighet med punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. Det är extremt viktigt att EU stöder dessa länder som har lidit till följd av naturkatastrofer. De förluster som orsakats av denna katastrof uppgår till mer än 2,9 miljarder euro. EU:s ekonomiska stöd kommer att bidra till återuppbyggnaden av offentlig infrastruktur som skadades av katastrofen: Vattenledningar, avloppssystem, vägar och broar. Det har redan gått nästan ett år sedan översvämningarna. Hjälp är fortfarande absolut nödvändig. Den bör komma snabbare. Därför bör förfarandena för att bevilja ekonomiskt stöd från solidaritetsfonden bli kortare.

 
  
  

Rekommendation: Luis Manuel Capoulos Santos (A7-0056/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag stöder detta betänkande eftersom det förordar ett ansvarsfullt fiske i Komorernas fiskezon på grundval av principen om icke-diskriminering mellan de olika fiskeflottor som fiskar i Komorernas fiskezon, samtidigt som en dialog om nödvändiga reformer inleds. Jag stöder också detta betänkande för att det innebär ett framsteg jämfört med det tidigare avtalet, eftersom det föreskrivs att protokollets genomförande ska upphävas om det begås brott mot de mänskliga rättigheterna. Eftersom målet för detta protokoll är att stärka partnerskap och samarbete inom fiskerisektorn genom användning av alla tillgängliga finansiella instrument vill jag dock lyfta fram det omedelbara behovet av en ram som gynnar ökade investeringar inom sektorn och optimering av den småskaliga fiskeriproduktionen inom sektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig.(RO) Jag stödde detta betänkande eftersom det innebär ett åtagande om att främja ansvarsfullt och hållbart fiske oavsett var EU-fartyg kan tänkas fiska, baserat på en grundlig bedömning av de tillgängliga resurserna, samtidigt som man ser till att de fiskemöjligheter som ska utnyttjas har bekräftats i tillförlitliga vetenskapliga yttranden och att det inte finns någon risk för utfiskning av lokala bestånd. Unionen Komorerna betraktas som ett av de minst utvecklade länderna, med en ekonomi som i mycket hög grad är beroende av utländska bidrag och tekniskt bistånd. De fiskbara bestånden i Komorerna, som mest består av pelagiska arter, beräknas till 33 000 ton per år, medan de lokala yrkesfiskarnas fångster uppgår till ungefär 16 000 ton, vilka i sin helhet tas upp av den lokala marknaden. Huvudmålet för det nya protokollet är att fastställa de fiskemöjligheter som erbjuds EU-fartygen för tillträdesrätter och sektorsstöd samt att fortsätta samarbetet mellan EU och Komorerna för att utöka partnerskapets ramar för att utveckla en hållbar fiskeripolitik och ett ansvarsfullt utnyttjande av fiskeresurserna i Komorernas fiskezon, i båda parters intresse.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Att ingå bilaterala avtal inom fiskerisektorn mellan EU och länder utanför EU, så kallade partnerskapsavtal om fiske, är den normala metoden inom den gemensamma fiskeripolitiken. Jag röstade för, eftersom jag anser att det nya protokollet till partnerskapsavtalet med Komorerna om fiske också tjänar båda parters intressen. Å ena sidan förbättrar det EU-fartygens fiskemöjligheter i Komorernas fiskezon samtidigt som alla möjligheter att fiska ut de lokala bestånden i området utesluts. Å andra sidan anslår EU medel för att utveckla den sektoriella fiskeripolitiken i Komorerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag håller med om förslaget till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna. Jag anser att protokollet är positivt, eftersom det främjar ansvarsfullt och hållbart fiske i Komorernas territorialvatten och gynnar båda parters intresse, eftersom det erbjuder EU-fartyg fiskemöjligheter i utbyte mot viktigt sektorsstöd för samhället i Komorerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för rekommendationen om fiskeavtalet mellan EG och Komorerna eftersom parterna åtar sig att främja hållbart och ansvarsfullt fiske i Komorernas fiskezon och eftersom den innehåller en upphävningsklausul om mänskliga rättigheter kränks i Komorerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Det nuvarande protokollet till det gällande fiskeriavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna, ett av många partnerskapsavtal om fiske som Europeiska unionen undertecknat, upphörde att gälla den 31 december 2010. Det nya protokollet kommer att ingås för en period på tre år (2011–2013), med början med ikraftträdandet av rådets beslut om den preliminära tillämpningen av detta protokoll och efter det att det gällande protokollet har löpt ut. Syftet med förslaget till beslut är att fastställa fiskemöjligheter för EU-fartyg på grundval av de tillgängliga överskotten i bestånden, samt den ekonomiska ersättning som ska betalas separat för tillträdesrätt och sektorsstöd.

Det nya protokollet gynnar båda parters intressen och syftar till att stärka fiskerisamarbetet genom att använda de ekonomiska instrument som finns att tillgå. Det har uppstått ett behov av att skapa en ram som gynnar utvecklingen av investeringar inom denna sektor och optimera den småskaliga fiskeriproduktionen. I likhet med föredraganden anser jag att parlamentet ska få möjlighet att noggrant övervaka hur avtalet utvecklas och efterlevs och det är upp till kommissionen att se till att vi kan göra detta.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Detta betänkande handlar om ett förslag till rådets beslut om ingående av ett protokoll för att fastställa villkoren för EU:s fiskefartygs verksamhet i Komorernas vatten. EU har under årens lopp ingått partnerskapsavtal om fiske med att antal länder och i utbyte lämnat en viss ekonomisk ersättning som främst varit avsedd att stödja nationell fiskeripolitik, särskilt för att skydda bestånd. I och med Lissabonfördragets ikraftträdande har parlamentet fått ett utökat ansvar inom denna sektor och vi måste nu godkänna nya fiskeriavtal. Eftersom protokollet mellan EU och Komorerna löpte ut den 31 december 2010 måste det förlängas snabbt. Det aktuella förslaget gynnar båda parters intressen, vilket föredraganden har förklarat mycket bra, och därför röstade jag för förslaget. Det är bara synd att det kommer så sent.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira och Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I detta betänkande stöds det nya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Komorerna, som kommer att gälla i tre år och vars främsta mål är att fastställa fiskemöjligheter för EU-fartyg, finansiell ersättning för tillträdesrätt och sektorsstöd. Detta är ett avtal om tillträdesrätt till Komorernas vatten för 70 EU-fartyg i utbyte mot en ekonomisk ersättning på ca 600 000 euro per år, varav ungefär hälften ska gå till utveckling av landets fiskerisektor. Detta land har i princip inga andra resurser. Av landets 800 000 invånare är 30 000 beroende av denna sektor.

Det är här som de så kallade partnerskapsavtalen inom detta område har misslyckats mest, vilket bör leda till eftertanke och politisk förändring. Fisketillstånd kommer att utfärdas för 45 notfartyg för tonfiskfiske – varav 22 franska och 22 spanska – och 25 fartyg som bedriver ytfiske med långrev. Detta är mer än i det nu gällande protokollet, som tillåter 40 notfartyg och 17 fartyg som fiskar med långrev. Portugal har kvar de fem fartyg som fiskar med långrev som landet hade tidigare. Frankrike och Spanien är fortfarande de största mottagarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag stöder denna text eftersom ingåendet av bilaterala fiskeavtal mellan EG och icke-medlemsstater, så kallade partnerskapsavtal om fiske, har varit den normala metoden inom den gemensamma fiskeripolitiken sedan 2004 och är avgörande för politikens yttre dimension. Enligt avtalen med länder i Afrika och Stillahavsområdet är EU:s ekonomiska bidrag i stor utsträckning uttryckligen avsett att stödja nationell fiskeripolitik utifrån principen om hållbarhet och sund förvaltning av fiskeresurserna. Partnerskapsavtalen innebär alltså ett åtagande om att främja ansvarsfullt och hållbart fiske oavsett var EU-fartyg kan tänkas fiska, baserat på en grundlig bedömning av de tillgängliga resurserna, samtidigt som man ser till att de fiskemöjligheter som ska utnyttjas har bekräftats i tillförlitliga vetenskapliga yttranden och att det inte finns någon risk för utfiskning av lokala bestånd. I och med ikraftträdandet av Lissabonfördraget har parlamentet fått större befogenheter i fråga om partnerskapsavtal om fiske i enlighet med artikel 281.6 a i EUF-fördraget och måste nu på förhand godkänna ingåendet av ett avtal, vilket ersätter det tidigare ordinarie samrådsförfarandet. Jag anser att förslaget till det nya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med Komorerna tjänar båda parters intressen.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) Fiskesektorn i Komorerna är mycket speciell. De lokala yrkesfiskarnas fångster räcker så gott som aldrig för att täcka lokalsamhällets behov. Anledningen är den dåligt utvecklade och rent ut sagt obefintliga hamn- och fiskeflotteinfrastrukturen. Invånarna på öarna i den här delen av Indiska oceanen är mycket fattiga, ställs inför arbetslöshet och är i praktiken, vilket föredraganden själv skriver, beroende av ekonomisk hjälp från utlandet. Partnerskapsavtalet, som innebär att fartyg från EU får fiska i Komorernas territorium i utbyte mot ekonomiskt stöd kommer tveklöst att bidra till att stärka områdets ekonomi. Vi bör dock övervaka hur dessa pengar används och om de verkligen bidrar till att förbättra läget inom sektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig.(DE) Syftet med det nya protokollet för att fastställa de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan EG och Komorerna är att stärka partnerskapet och samarbetet inom fiskerisektorn med hjälp av alla tillgängliga finansiella instrument. Protokollet kommer att skapa en ram som främjar ökade investeringar i denna sektor och som kommer att bidra till att öka värdet på produkterna från det småskaliga fisket. Jag välkomnar förslaget om att upprätta detta nya protokoll.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Syftet med rådets utkast till rekommendation om att upprätta ett protokoll för att fastställa fiskekvoter och ekonomisk ersättning i enlighet med partnerskapsavtalet med Komorernas fiskesektor är att beskriva den roll som Europaparlamentet bör spela under granskningen av detta avtal. EU har alltid strävat efter partnerskapsavtal inom fiskerisektorn och partnerskapet med Komorerna har varit i kraft sedan 1988. Målet för det nya protokollet är att fastställa de fiskekvoter som ska erbjudas fiskefartyg från Komorerna, skapa en hållbar och ansvarsfull användning av fiskeresurser, öka investeringarna i småskaligt fiske och utöka deras verksamhet. Genom förslaget till rådets beslut säkerställs att båda parter, EU och Komorerna, främjas av att avtalet förlängs, men eftersom parlamentet i och med Lissabonfördragets ikraftträdande har fått en särskild roll i genomförandet av avtalet verkar det oundvikligt att vi vid varje steg fram till det slutliga godkännandet av avtalet måste fastställa vilka åtgärder som kommer att involvera parlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för detta betänkande. Ingåendet av bilaterala fiskeavtal mellan EG och icke-medlemsstater, så kallade partnerskapsavtal om fiske, har varit den normala metoden inom den gemensamma fiskeripolitiken sedan 2004 och är avgörande för politikens yttre dimension. Enligt avtalen med länder i Afrika och Stillahavsområdet är EU:s ekonomiska bidrag i stor utsträckning uttryckligen avsett att stödja nationell fiskeripolitik utifrån principen om hållbarhet och sund förvaltning av fiskeresurserna. Partnerskapsavtalen innebär alltså ett åtagande om att främja ansvarsfullt och hållbart fiske oavsett var EU-fartyg kan tänkas fiska, baserat på en grundlig bedömning av de tillgängliga resurserna, samtidigt som man ser till att de fiskemöjligheter som ska utnyttjas har bekräftats i tillförlitliga vetenskapliga yttranden och att det inte finns någon risk för utfiskning av lokala bestånd.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Detta nya avtal ersätter det som tidigare var i kraft och som löpte ut den 31 december 2010. Den här typen av avtal gör det möjligt för EU:s fiskefartyg att få tillträde till Komorernas fiskezoner i utbyte mot ekonomisk ersättning. Den stora fördelen med den här typen av protokoll är att EU kan bidra till dessa länders utveckling. I det här fallet kommer fiskerisektorn att få mer hjälp, eftersom den kommer att få ungefär 50 procent av ersättningen. Vi bör komma ihåg att ca 30 000 invånare i Komorerna är direkt beroende av fiskerisektorn. Därför är detta stöd så viktigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig.(EN) Partnerskapsavtalet om fiske mellan EG och Komorerna löpte ut i december 2010. Det nya protokollet kommer att gälla 2011–2013 och bör tillämpas preliminärt så länge Europaparlamentets godkännandeförfarande pågår. Enligt förslaget till avtal förbinder sig parterna att främja ett ansvarsfullt fiske i Komorernas fiskezon på grundval av principen om icke-diskriminering mellan de olika fiskeflottor som fiskar i Komorernas fiskezon. När det gäller fiskemöjligheter kommer 45 notfartyg för tonfiskfiske och 25 fartyg som bedriver ytfiske med långrev att få tillstånd att fiska. Jämfört med det gamla avtalet innehåller det nya en klausul om att protokollet ska upphöra att tillämpas om mänskliga rättigheter kränks. Jag anser att det är nödvändigt att stärka partnerskap och samarbete inom fiskerisektorn med hjälp av alla tillgängliga finansiella instrument. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Ingåendet av bilaterala fiskeavtal mellan EG och icke-medlemsstater, så kallade partnerskapsavtal om fiske, har varit den normala metoden inom den gemensamma fiskeripolitiken och är avgörande för politikens yttre dimension.

Detta förslag till nytt protokoll till partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Komorerna ingår i den gemensamma fiskeripolitikens yttre dimension och gynnar båda parters intressen.

I betänkandet rekommenderas kommissionen att

• förelägga parlamentet slutsatserna från de möten och överläggningar som hållits i den gemensamma kommitté som avses i artikel 9 i avtalet samt det fleråriga sektorsprogram som avses i artikel 7.2 i protokollet tillsammans med resultaten av de årliga utvärderingarna,

• se till att företrädare för parlamentet får delta som observatörer i den gemensamma kommitténs möten och överläggningar,

• förelägga parlamentet och rådet en rapport om avtalets tillämpning innan detta omförhandlas,

• se till att parlamentet och rådet behandlas likvärdigt när det gäller deras rätt att bli fullständigt och omedelbart underrättade samt när det gäller uppföljningen och utvärderingen av genomförandet av varje internationellt fiskeavtal liksom förhandlingarna om översynen av varje sådant avtal.

Därför röstade jag för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Syftet med detta protokoll är att ersätta det protokoll som bifogas partnerskapsavtalet mellan EU och Komorerna, som löpte ut den 31 december 2010. Huvudmålet för det nya protokollet är att fastställa de fiskemöjligheter som erbjuds EU-fartygen för tillträdesrätter och sektorsstöd samt att fortsätta samarbetet mellan EU och Komorerna för att främja inrättandet av en partnerskapsram för att utveckla en hållbar fiskeripolitik och ett sunt utnyttjande av fiskeresurserna i Komorernas fiskezon. På grundval av det nya protokollet kommer EU:s totala årliga ekonomiska ersättning att vara 1 845 750 euro under hela treårsperioden. Dessutom ska investeringar i fiskerisektorn för att optimera det småskaliga fisket utvecklas. Eftersom jag anser att detta förslag till nytt protokoll till partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Komorerna gynnar båda parters intresse röstade jag för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag röstade emot. Ingåendet av bilaterala fiskeavtal mellan EG och icke-medlemsstater, så kallade partnerskapsavtal om fiske, har varit den normala metoden inom den gemensamma fiskeripolitiken sedan 2004 och är avgörande för politikens yttre dimension. Enligt avtalen med länder i Afrika och Stillahavsområdet är EU:s ekonomiska bidrag i stor utsträckning uttryckligen avsett att stödja nationell fiskeripolitik utifrån principen om hållbarhet och sund förvaltning av fiskeresurserna. Partnerskapsavtalen innebär alltså ett åtagande om att främja ansvarsfullt och hållbart fiske oavsett var EU-fartyg kan tänkas fiska, baserat på en grundlig bedömning av de tillgängliga resurserna, samtidigt som man ser till att de fiskemöjligheter som ska utnyttjas har bekräftats i tillförlitliga vetenskapliga yttranden och att det inte finns någon risk för utfiskning av lokala bestånd.

I och med ikraftträdandet av Lissabonfördraget har parlamentet fått större befogenheter i fråga om partnerskapsavtal om fiske i enlighet med artikel 281.6 a i EUF-fördraget och måste nu på förhand godkänna ingåendet av ett avtal, vilket ersätter det tidigare ordinarie samrådsförfarandet. Vi inom de gröna är mycket kritiska till hur dessa typer av avtal har genomförts hittills.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Att ingå bilaterala fiskeavtal mellan EG och tredjeländer har alltid varit praxis inom den gemensamma fiskeripolitiken och är därför en avgörande aspekt av dess utrikespolitiska dimension.

Enligt avtalen med länder i Afrika och Stillahavsområdet ska en betydande andel av EU:s ekonomiska ersättningssystem utformas för att stödja nationell fiskeripolitik som bygger på principen om hållbarhet och god förvaltning av resurser.

EG och Komorerna har haft bilaterala förbindelser inom fiskerisektorn sedan 1988. I den resolution som antogs i dag betonas att bättre information till och ökad kontroll från Europaparlamentet i alla skeden av förhandlingarna skulle stärka partnerskapet och påverka fiskeutvecklingen positivt. Det är nödvändigt att Europaparlamentet och rådet behandlas likvärdigt, oavsett om det gäller rätten till fullständig och omedelbar information eller övervakning och utvärdering av genomförandet av internationella fiskeavtal, och även också eventuella förhandlingar om ändringar av dessa avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) EU:s fiskeflotta opererar i hela världen. Det har funnits bilaterala förbindelser mellan det som nu kallas EU och Komorerna sedan 1988. Den pågående översynen av 2006 års partnerskap inom fiskerisektorn i samband med arbetet med att förlänga det har också lett till att de grundläggande principerna om en hållbar fiskepolitik och ett ansvarsfullt utnyttjande av fiskeresurserna i Komorernas fiskezon förts in i avtalet. Detta är inte bara en välkommen utan också nödvändig utveckling om EU och dess gemensamma fiskeripolitik ska kunna behålla sin trovärdighet. I detta sammanhang måste föredragandens begäran om mer information till och mer kontroll från parlamentets sida få kraftfullt stöd. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
  

Rekommendation: Emilio Menéndez del Valle (A7-0067/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Att förbättra handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet kan bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i detta område så att det kan befästas till ett inre område som styrs av värden som fred, rättvisa, jämlikhet, frihet och demokrati. Införandet av en tvistlösningsmekanism bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister, vilket kan öka säkerheten och förutsägbarheten i de bilaterala handelsförbindelserna och förbättra funktionen hos EuroMed-regionen som ett frihandelsområde. Jag röstade för detta resolutionsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Jag röstade för denna resolution eftersom det behöver införas en effektiv mekanism för att lösa handelstvister mellan EU och Jordanien. Den föreslagna mekanismen baseras på de tvistlösningsmekanismer som ingår i de senaste avtal som Europeiska unionen har slutit och på WTO:s bestämmelser om tvistlösning. Denna mekanism kommer att bidra till funktionen hos Euromed-regionen som ett frihandelsområde, men kommer framför allt att stabilisera de bilaterala handelsförbindelserna mellan EU och Jordanien.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Alla förbättringar av Europa–Medelhavsavtalet får stor effekt på ländernas ekonomiska och politiska stabilitet och bidrar till de otaliga sociala och demokratiska framsteg som detta leder till. Därför välkomnar jag allt som görs i den riktningen. Med tanke på att vissa tvister som har uppstått med anledning av handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och Hashemitiska konungariket Jordanien inte har lösts fullständigt, erkänner jag att det inte har fungerat med diplomatiska hänvändelser i detta sammanhang. Därför accepterar jag att det behövs en mekanism för att använda resurserna på ett enkelt och effektivt sätt och jag ställer mig bakom rådets beslut om att ingå ett avtal i form av ett protokoll mellan EU och Jordanien. Syftet med detta protokoll är att inrätta en tvistlösningsmekanism som ska tillämpas på tvister under handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Europa–Medelhavsavtalet innehåller bestämmelser för att liberalisera handeln med varor, men reglerna för att lösa tvister till följd av dessa bestämmelser byggde främst på diplomati och kunde lätt blockeras av den ”svarande” parten. Rådet bemyndigade kommissionen att år 2006 inleda förhandlingar med partnerländer i Medelhavsområdet med målsättningen att förhandla fram en tvistlösningsmekanism som baseras på tvistlösningsmekanismerna i de senaste avtal som EU ingått inom ramen för Världshandelsorganisationen. Ett utkast till avtal med Jordanien paraferades den 9 december 2009.

Jag stöder tvistlösningsmekanismen och hoppas att den kommer att få en avskräckande, snarare än en repressiv, funktion. Jag hoppas också att Jordanien kan stå emot den instabilitet som råder inom regionen och fortsätta vara den moderata och ansvarsfulla partner som landet har varit under kung Husseins och kung Abdullah II:s regering.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Denna rekommendation bygger på ett förslag till rådets beslut om ingående av ett protokoll mellan Europeiska unionen och Jordanien i syfte att inrätta en tvistlösningsmekanism inom ramen för Europa–Medelhavsavtalet. Försöken att lösa handelskonflikter mellan länder på diplomatisk väg har inte alltid gett önskat resultat. När det gäller Europa–Medelhavsområdet inleddes därför förhandlingar mellan EU och dess partnerländer i Medelhavsområdet, framför allt Jordanien. Utkastet till avtal undertecknades i Bryssel den 9 december 2009 vid konferensen för handelsministrarna i Europa–Medelhavsområdet. Jag röstade för detta förslag till Europaparlamentets lagstiftningsresolution eftersom jag vet att det kommer att förbättra förbindelserna mellan staterna betydligt i fråga om frihandel och bidra till den politiska och ekonomiska stabiliteten i detta område. Därför välkomnar jag det nya avtalet och hoppas att inga konflikter över huvud taget kommer att uppstå mellan EU eller dess medlemsstater och Jordanien när det har trätt i kraft.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Som anges i motiveringen till detta betänkande har tvister som uppstått med anledning av Europa–Medelhavsavtalet enbart kunnat lösas genom diplomatiska hänvändelser. Den alternativa metod som nu föreslås följer den logik som förespråkas inom Världshandelsorganisationen och som – under förevändning att skapa effektivitet – syftar till att kringgå den nationella suveräniteten, tvistlösning genom respekt för varje lands särart och dessa länders rätt att försvara sina och sina invånares intressen. Tvistlösning genom diplomatiska hänvändelser garanterar likabehandling mellan länder. Denna mekanism undergräver däremot den principen, uppmuntrar rörlighet för kapital och sätter ekonomisk makt framför politisk makt och även kapitalets intressen framför länders och deras invånares intressen.

Vårt motstånd mot denna mekanism och vad den innebär är desto mer berättigat eftersom mekanismen inrättas genom ett avtal mellan EU, vars legitimitet enligt Lissabonfördraget kan ifrågasättas (och i varje fall är beklaglig), och kung Abdullahs regering, som fortsätter att med våld trycka ner den framväxande, fredliga ungdomsrörelse som kräver reformer och demokratisk frihet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Hittills har tvister som uppstått med anledning av Europa–Medelhavsavtalet enbart kunnat lösas genom diplomatiska hänvändelser. Den alternativa metod som nu föreslås följer den logik som förespråkas inom Världshandelsorganisationen och som – under förevändning av att skapa effektivitet – syftar till att kringgå den nationella suveräniteten, tvistlösning genom respekt för varje lands särart och dessa länders rätt att försvara sina och sina invånares intressen. Tvistlösning genom diplomatiska hänvändelser garanterar likabehandling mellan länder. Denna mekanism undergräver däremot den principen, uppmuntrar rörlighet för kapital och sätter ekonomisk makt framför politisk makt och även kapitalets intressen framför länders och deras invånares intressen.

Vårt motstånd mot denna mekanism och vad den innebär är desto mer berättigat eftersom mekanismen inrättas genom ett avtal mellan EU, vars legitimitet enligt Lissabonfördraget kan ifrågasättas, och kung Abdullahs regering, som fortsätter att med våld trycka ner den framväxande, fredliga ungdomsrörelse som kräver reformer och demokratisk frihet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande. Inrättandet av en tvistlösningsmekanism är välkommet, eftersom det bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister. Föredraganden anser att dessa förbättringar av de frihandelsavtal som ingåtts med länderna kring Medelhavet bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, och till att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Vidare skulle en korrekt tillämpning av en sådan mekanism förbättra säkerheten och förutsägbarheten i våra bilaterala handelsförbindelser och därtill utgöra ytterligare ett steg mot inrättandet av EuroMed-regionen som ett välfungerande frihandelsområde.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Historien visar att diplomatin inte har kunnat lösa de olika befintliga tvisterna effektivt. Därför välkomnar jag inrättandet av en tvistlösningsmekanism som bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister. Jag håller med föredraganden om att dessa förbättringar av de frihandelsavtal som ingåtts med länderna kring Medelhavet bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, och till att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Dessutom skulle en korrekt tillämpning av en sådan mekanism förbättra säkerheten och förutsägbarheten i våra bilaterala handelsförbindelser och därtill utgöra ytterligare ett steg mot inrättandet av EuroMed-regionen som ett välfungerande frihandelsområde.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig.(EN) Jag vet att den föreslagna mekanismen baseras på tvistlösningsmekanismerna i EU:s senaste avtal och i WTO. Bilaterala handelsavtal bör alltid vara helt förenliga med det multilaterala handelssystemet. Kommissionen måste se till att genomförandet är effektivt. Långdragna tvister påverkar näringslivet negativt. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Med detta betänkande godkänner Europaparlamentet inrättandet av en tvistlösningsmekanism som bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister när konflikter behöver lösas mellan EU och Jordanien med anledning av handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet. Hittills har tvister till följd av Europa–Medelhavsavtalen endast kunnat lösas med diplomatiska metoder. Detta har visat sig vara ett opraktiskt sätt att gå tillväga och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eftersom varje försök till lösning har kunnat blockeras av den ”svarande” parten. Dessa förbättringar av de frihandelsavtal som ingåtts med länderna kring Medelhavet bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, och till att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. En korrekt tillämpning av en sådan mekanism skulle kunna förbättra säkerheten och förutsägbarheten i våra bilaterala handelsförbindelser och därtill utgöra ytterligare ett steg mot inrättandet av EuroMed-regionen som ett välfungerande frihandelsområde. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för ingåendet av detta avtal mellan EU och Jordanien som syftar till att inrätta en tvistlösningsmekanism som ska tillämpas på tvister som uppstår under handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet. Hittills har tvister som uppstått med anledning av ingångna Europa–Medelhavsavtal endast kunna lösas genom diplomatiska hänvändelser. Detta har visat sig vara ett opraktiskt sätt att gå tillväga och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eller har blockerats. Jag hoppas att tillämpningen av denna tvistlösningsmekanism kommer att öka säkerheten och förutsägbarheten i handelsförbindelserna mellan EU och Jordanien.

 
  
MPphoto
 
 

  Tokia Saïfi (PPE), skriftlig. – (FR) Inom ramen för Europa–Medelhavsavtalet löses handelstvister som uppstår mellan två parter – EU å ena sidan och Jordanien å den andra – fortfarande genom diplomatiska kanaler. Denna metod är varken effektiv eller öppen, varför jag stöder inrättandet av tvistlösningsmekanismer som kommer att göra det möjligt för parter på båda sidor Medelhavet att bedriva handel i en säkrare och mer förutsägbar miljö. Denna standardmekanism bygger på lösningar som förespråkas av Världshandelsorganisationen i sitt samförståndsavtal om tvistlösning och också på mekanismer som har införlivats i de bilaterala handelsavtal som EU nyligen har ingått.

Genom att sådana mekanismer läggs till i allt fler avtal kommer vi i slutändan att skapa likvärdiga förutsättningar inte bara för ekonomiska aktörer i EU utan även för deras partner i tredjeländer.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) Dessa förhandlingar har sitt upphov i vad som faktiskt var ett oreglerat område, vilket innebar att det inte fanns några förfaranden att ta till för att lösa tvister mellan EU och länderna i Medelhavsområdet. Tvistlösningsmekanismen har standardiserade internationella förfaranden som förebild. Eftersom den nuvarande metoden tidigare har lett till olösliga problem, har jag följt föredragandens rekommendation.

 
  
  

Rekommendation: George Sabin Cutaş (A7-0066/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Jag röstade för denna resolution, eftersom det behöver införas en effektiv mekanism för att lösa handelstvister mellan EU och Marocko. Den föreslagna mekanismen baseras på de tvistlösningsmekanismer som ingår i de senaste avtal som Europeiska unionen har slutit och på WTO:s bestämmelser om tvistlösning. Denna mekanism kommer att skapa stabilitet i de bilaterala handelsförbindelserna mellan EU och Marocko.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Alla förbättringar av Europa–Medelhavsavtalet får stor effekt på ländernas ekonomiska och politiska stabilitet och bidrar till de otaliga sociala och demokratiska framsteg som detta leder till. Därför välkomnar jag allt som görs i den riktningen. Med tanke på att vissa tvister som har uppstått med anledning av handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och Marocko inte har lösts fullständigt, erkänner jag att det inte har fungerat med diplomatiska hänvändelser i detta sammanhang. Därför accepterar jag att det behövs en mekanism för att använda resurserna på ett enkelt och effektivt sätt och jag ställer mig bakom förslaget till rådets beslut om att ingå ett avtal mellan EU och Marocko för att inrätta en tvistlösningsmekanism.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) Eftersom de nuvarande reglerna för tvistlösning bygger på diplomatiska hänvändelser och lätt kan blockeras av den part som underlåter att uppfylla sina skyldigheter, anser jag att antagandet av detta avtal kommer att förbättra säkerheten och förutsägbarheten i handelsförbindelserna mellan EU och Marocko, vilket gynnar både företag och konsumenter. Antagandet av avtalet följer färdplanen för handel mellan EU och Medelhavsområdet efter 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Avtalet mellan EU och Marocko saknade i likhet med de andra avtalen bestämmelser om tvistlösning, vilket naturligtvis bidrog till att göra avtalet mindre tillförlitligt och minskade parternas förväntningar på att få rättvisa lösningar på tvister. Jag hoppas att den föreslagna mekanismen kommer att träda i kraft och att den kommer att bidra till att stärka parternas förtroende och även att Marocko kommer att kunna fortsätta de reformer som inleddes av Hassan II och fortsattes av Mohammed VI.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Denna rekommendation bygger på ett förslag till rådets beslut om ingående av ett protokoll mellan Europeiska unionen och Marocko i syfte att inrätta en tvistlösningsmekanism inom ramen för Europa–Medelhavsavtalet. Försöken att lösa handelskonflikter mellan länder på diplomatisk väg har inte alltid gett önskat resultat. När det gäller Europa–Medelhavsområdet inleddes därför förhandlingar mellan EU och dess partnerländer i Medelhavsområdet, framför allt Marocko. Utkastet till avtal undertecknades i Bryssel den 9 december 2009 vid konferensen för handelsministrarna i Europa–Medelhavsområdet och bekräftades den 7 mars 2010 vid toppmötet mellan EU och Marocko. Jag röstade för detta förslag till Europaparlamentets lagstiftningsresolution, eftersom jag vet att det kommer att förbättra förbindelserna mellan staterna betydligt i fråga om frihandel och bidra till den politiska och ekonomiska stabiliteten i detta område. Därför välkomnar jag det nya avtalet och hoppas att inga konflikter över huvud taget kommer att uppstå mellan EU eller dess medlemsstater och Marocko när det har trätt i kraft.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Som anges i motiveringen till detta betänkande har tvister som uppstått på grund av Europa–Medelhavsavtalet enbart kunnat lösas genom diplomatiska metoder. Den alternativa metod som nu föreslås följer den logik som förespråkas inom Världshandelsorganisationen och som – under förevändning av att skapa effektivitet – syftar till att kringgå den nationella suveräniteten, tvistlösning genom respekt för varje lands särart och dessa länders rätt att försvara sina och sina invånares intressen. Tvistlösning genom diplomatiska metoder garanterar likabehandling mellan länder. Denna mekanism undergräver däremot den principen, uppmuntrar rörlighet för kapital och sätter ekonomisk makt framför politisk makt och även kapitalets intressen framför länders och deras invånares intressen.

Vårt motstånd mot denna mekanism och vad den innebär är desto mer berättigat eftersom den inrättas genom ett frihandelsavtal med Marocko, ett land som fortsätter att ockupera Västsahara och att använda och profitera på resurser som inte tillhör landet. Landet bryter mot folkrätten och förvägrar västsaharierna deras rätt till självbestämmande.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Detta betänkande handlar om att förändra den nuvarande situationen genom att inrätta en tvistlösningsmekansim. Som anges i motiveringen till detta betänkande har tvister som uppstått med anledning av Europa–Medelhavsavtalet hittills enbart kunnat lösas genom diplomatiska hänvändelser.

Kommissionen föreslår dock nu en alternativ metod som följer den logik som förespråkas inom Världshandelsorganisationen och som – under förevändning att skapa effektivitet – syftar till att kringgå den nationella suveräniteten, tvistlösning genom respekt för varje lands särart och dessa länders rätt att försvara sina och sina invånares intressen.

Tvistlösning genom diplomatiska metoder garanterar likabehandling mellan länder. Denna mekanism undergräver däremot den principen, uppmuntrar rörlighet för kapital och sätter ekonomisk makt framför politisk makt och även kapitalets intressen framför länders och deras invånares intressen.

Vårt motstånd mot denna mekanism och vad den innebär är desto mer berättigat eftersom den inrättas genom ett frihandelsavtal med Marocko, ett land som fortsätter att ockupera Västsahara och att använda och profitera på resurser som inte tillhör landet. Landet kränker västsahariernas rätt till självbestämmande. Därför röstade vi nej.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag stöder föredraganden som föreslår att parlamentet ska godkänna detta avtal. Långdragna tvister får negativa konsekvenser för näringslivet och slutkonsumenterna på båda sidor Medelhavet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Civila uppror mot arabiska despoter har satt den andra sidan av Medelhavet i brand. Detta är uppenbarligen inte tillräckligt för att EU ska sluta arbeta med att upprätta det frihandelsområde man kommit överens om med samma despoter. Vi har sänt ett tydligt budskap: EU vill inte förhandla med de arabiska demokratier som kan växa fram. Detta är absurt. Jag kommer att rösta nej.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Historien visar att diplomatin inte har kunnat lösa ett antal befintliga tvister effektivt. Därför välkomnar jag inrättandet av en tvistlösningsmekanism som bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister. Jag håller med föredraganden om att dessa förbättringar av frihandelsavtalet mellan EU och Marocko bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, och till att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Dessutom skulle en korrekt tillämpning av en sådan mekanism förbättra säkerheten och förutsägbarheten i våra bilaterala handelsförbindelser och därtill utgöra ytterligare ett steg mot inrättandet av ett frihandelsområde för EU och Marocko.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Hittills har en av diplomatkårens uppgifter varit att medla i tvister som avser Europa–Medelhavsavtalet. Nu planerar man att införa tvistlösningsmekanismer på EU-nivå och att hjälpa politiskt instabila områden som Marocko att upprätta en homogen stat som präglas av frihet, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Jag har avstått från att rösta eftersom föredraganden inte har beskrivit närmare hur vi kan garantera att dessa mekanismer följs.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristiana Muscardini (PPE), skriftlig.(IT) Liberaliseringsavtalet mellan EU och Marocko bör vara en symbol för utveckling, stabilitet och ekonomisk återhämtning i hela Nordafrika. EU kan inte och får inte missa denna möjlighet att spela en roll i inrättandet av en förnyad handelspolitik som kan bistå de länder som har överväldigats av socialt och politiskt kaos med dramatiska följder för de nationella ekonomierna och därmed för våra investeringar i dessa områden.

Genom dagens omröstning om inrättandet av en standardmekanism för att kunna lösa tvister på ett ändamålsenligt och effektivt sätt har vi en ökad garanti till stöd för europeiska investeringar i Marocko, investeringar som är avgörande för hela regionens ekonomiska välfärd och som täcker nästan samtliga sektorer.

Dagens omröstning lyfter också fram EU:s önskan att undvika negativa effekter för ekonomierna och slutkonsumenterna på båda sidor Medelhavet genom en protektionistisk politik som fortsätter att prioritera särintressen, försenar ratificeringen av avtal som är avgörande för att återskapa balans och stabilisera de ekonomiska valen i ett område som börjar intressera våra handelskonkurrenter, som Kina och länderna i Mellanöstern.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Med detta betänkande godkänner Europaparlamentet inrättandet av en tvistlösningsmekanism som bör kunna erbjuda snabba och effektiva förfaranden för att inom strikta tidsfrister lösa tvister mellan EU och Marocko med anledning av Europa–Medelhavsavtalet. Tvistlösning genom diplomati har inte fungerat och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eftersom varje försök till lösning har kunnat blockeras av den ”svarande” parten. Fördröjningar i tvistlösning påverkar företag och slutkonsumenter negativt på båda sidor Medelhavet. Dessa förbättringar av de frihandelsavtal som ingåtts med länderna kring Medelhavet bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, i syfte att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Mallen för den föreslagna mekanismen är de tvistlösningsmekanismer som ingår i de senaste avtal som EU har ingått och i Världshandelsorganisationens avtalsmemorandum om regler och förfaranden för tvistlösning. Kommissionen måste se till att mekanismen tillämpas effektivt. Därför röstade jag för resolutionen om att godkänna ingåendet av avtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Jag röstade för ingåendet av detta avtal mellan EU och Marocko som syftar till att inrätta en tvistlösningsmekanism som ska tillämpas på tvister som uppstår under handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet. Hittills har tvister som uppstått med anledning av ingångna Europa–Medelhavsavtal endast kunnat lösas genom diplomatiska hänvändelser. Detta har visat sig vara ett opraktiskt sätt att gå tillväga och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eller har blockerats. Jag hoppas att tillämpningen av denna tvistlösningsmekanism kommer att öka säkerheten och förutsägbarheten i handelsförbindelserna mellan EU och Marocko.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag röstade för. Hittills har tvister som uppstått med anledning av Europa–Medelhavsavtal endast kunna lösas genom diplomatiska hänvändelser. Detta är ett opraktiskt sätt att gå tillväga och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eftersom de lätt har kunnat blockeras av den ”svarande” parten. Rådet bemyndigade kommissionen att år 2006 inleda förhandlingar med partnerländer i Medelhavsområdet med målsättningen att förhandla fram en passande tvistlösningsmekanism. Ett utkast till avtal med Marocko paraferades den 9 december 2009 vid ministerkonferensen i Bryssel för handel mellan EU och Medelhavsområdet vilket bekräftades vid toppmötet mellan EU och Marocko som hölls den 7 mars 2010. Inrättandet av en tvistlösningsmekanism är välkommet eftersom den bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister.

 
  
  

Rekommendation: Gianluca Susta (A7-0068/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Jag stöder inrättandet av en tvistlösningsmekanism med Egypten så att det går att komma till rätta med bristande effektivitet och dödlägen och ingå utkastet till avtal med det landet. Detta avtal kan bidra till den ekonomiska stabiliteten i Europa–Medelhavsområdet och till en framtid som bygger på fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald och demokrati.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. (BG) Jag röstade för denna resolution eftersom det behöver införas en effektiv mekanism för att lösa handelstvister mellan EU och Egypten. Den föreslagna mekanismen baseras på de tvistlösningsmekanismer som ingår i de senaste avtal som Europeiska unionen har slutit och på WTO:s bestämmelser om tvistlösning. Denna mekanism kommer att bidra till funktionen hos Euromed-regionen som ett frihandelsområde, men kommer framför allt att stabilisera de bilaterala handelsförbindelserna mellan EU och Egypten.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för Gianluca Sustas förslag till tvistlösningsmekanism. Jag håller helt och hållet med om att en korrekt tillämpning av en sådan mekanism kan utgöra ytterligare ett steg mot inrättandet av Euromed-regionen som ett välfungerande frihandelsområde. Hittills har tvister som uppstått med anledning av ingångna Europa–Medelhavsavtal endast kunnat lösas genom diplomatiska hänvändelser. I stället behöver vi ett fast förfarande, eftersom utdragna handelstvister kan få negativa effekter för slutkonsumenterna på båda sidor Medelhavet. Mot bakgrund av vad som sker i vissa nordafrikanska länder råder det inga tvivel om att vägen mot ekonomisk och politisk stabilitet i dessa områden går genom bland annat välfungerande frihandelsavtal i Medelhavsområdet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Alla förbättringar av Europa–Medelhavsavtalet får stor effekt på ländernas ekonomiska och politiska stabilitet och bidrar till de otaliga sociala och demokratiska framsteg som detta leder till. Därför välkomnar jag allt som görs i den riktningen. Med tanke på att vissa tvister som har uppstått med anledning av handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och Arabrepubliken Egypten inte har lösts fullständigt, erkänner jag att det inte har fungerat med diplomatiska hänvändelser i detta sammanhang. Därför accepterar jag att det behövs en mekanism för att använda resurserna på ett enkelt och effektivt sätt och jag ställer mig bakom förslaget till rådets beslut om att ingå ett avtal mellan EU och Egypten för att inrätta en tvistlösningsmekanism.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Den rådande situationen i Egypten kanske överskuggar behovet av att gå vidare med att anta avtal som detta. Ändå bör Egypten nu, när den turbulens och osäkra situation som nyligen rådde i Kairo är över, noggrant se till att att återuppta samtliga sina funktioner. Däribland finns utrikesförbindelserna, särskilt med EU som är landets partner i ett Europa–Medelhavsavtal. Samtidigt som förmodade kommande tvister med EU sannolikt är det minsta av Egyptens bekymmer i dag, anser jag att det inte kan vara någon nackdel med att införa mekanismer som gör det lätt att lösa sådana tvister, till båda parters bästa. Egypten är oupplösligen förenat med Europas och världens historia. Jag hoppas att landets framtid blir lika storslagen som dess förflutna.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Denna rekommendation bygger på ett förslag till rådets beslut om ingående av ett protokoll mellan Europeiska unionen och Arabrepubliken Egypten i syfte att inrätta en tvistlösningsmekanism inom ramen för Europa–Medelhavsavtalet. Detta protokoll får en alldeles särskild betydelse vid en tidpunkt då Egypten tar sina första steg mot att upprätta ett demokratiskt styre. Försöken att lösa handelskonflikter mellan länder på diplomatisk väg har inte alltid gett önskat resultat. När det gäller Europa–Medelhavsområdet inleddes därför förhandlingar mellan EU och dess partnerländer i Medelhavsområdet, framför allt Egypten. Ett utkast till avtal med Egypten paraferades vid det möte som associeringsrådet EU–Egypten höll i Luxemburg den 27 april 2010. Jag röstade för detta förslag till Europaparlamentets lagstiftningsresolution eftersom jag vet att det kommer att förbättra förbindelserna mellan staterna betydligt i fråga om frihandel och bidra till den politiska och ekonomiska stabiliteten i detta område. Därför välkomnar jag det nya avtalet och hoppas att inga konflikter över huvud taget kommer att uppstå mellan EU eller dess medlemsstater och Egypten när det har trätt i kraft.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Som anges i motiveringen till detta betänkande har tvister som uppstått på grund av Europa–Medelhavsavtalen enbart kunnat lösas genom diplomatiska metoder. Den alternativa metod som nu föreslås följer den logik som förespråkas inom Världshandelsorganisationen och som – under förevändning av att skapa effektivitet – syftar till att kringgå den nationella suveräniteten, tvistlösning genom respekt för varje lands särart och dessa länders rätt att försvara sina och sina invånares intressen. Tvistlösning genom diplomatiska metoder garanterar likabehandling mellan länder. Denna mekanism undergräver däremot den principen, uppmuntrar rörlighet för kapital och sätter ekonomisk makt framför politisk makt och även kapitalets intressen framför länders och deras invånares intressen.

Vårt motstånd mot denna mekanism och vad den innebär är desto mer berättigat eftersom den är ett resultat av ett avtal mellan EU och diktatorn Hosni Mubaraks regering. Det egyptiska folkets uppror till stöd för demokratiska reformer, försvar för landets suveränitet gentemot utländsk inblandning och regimens maskopi med imperialismens intressen i regionen är ett gott tecken som vi hoppas i slutändan kommer att få konkreta uttryck i fråga om detta avtal och andra.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Hittills har tvister under Europa–Medelhavsavtalet enbart kunnat lösas genom diplomatiska metoder. Den alternativa metod som nu föreslås följer den logik som förespråkas inom Världshandelsorganisationen och som – under förevändning av att skapa effektivitet – syftar till att kringgå den nationella suveräniteten, tvistlösning genom respekt för varje lands särart och dessa länders rätt att försvara sina och sina invånares intressen.

Tvistlösning genom diplomatiska metoder garanterar likabehandling mellan länder. Denna mekanism undergräver däremot den principen, uppmuntrar rörlighet för kapital och sätter ekonomisk makt framför politisk makt och även kapitalets intressen framför länders och deras invånares intressen.

Vårt motstånd mot denna mekanism och vad den innebär är desto mer berättigat eftersom den är ett resultat av ett avtal mellan EU, vars legitimitet enligt Lissabonfördraget kan ifrågasättas, och diktatorn Hosni Mubaraks regering. Det egyptiska folkets uppror till stöd för demokratiska reformer, försvar för landets suveränitet gentemot utländsk inblandning och regimens maskopi med imperialismens intressen i regionen är ett gott tecken som vi hoppas i slutändan kommer att få konkreta uttryck i fråga om detta avtal och andra.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Trots det ovissa läget i Egypten tycker jag att parlamentet gör rätt som går vidare med godkännandet av detta avtal, som skulle göra livet lättare för företag utan att vara någon politisk kommentar om den nuvarande egyptiska regeringen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Historien visar att diplomatin inte har kunnat lösa ett antal befintlig tvister effektivt. Därför välkomnar jag inrättandet av en tvistlösningsmekanism som bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister. Jag håller med föredraganden om att dessa förbättringar av frihandelsavtalen mellan EU och Egypten bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, och till att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Dessutom skulle en korrekt tillämpning av en sådan mekanism förbättra säkerheten och förutsägbarheten i våra bilaterala handelsförbindelser och därtill utgöra ytterligare ett steg mot inrättandet av ett frihandelsområde för EU och Egypten.

 
  
MPphoto
 
 

  Paul Murphy (GUE/NGL), skriftlig.(EN) Jag röstade emot detta betänkande eftersom jag hyser allvarliga farhågor när det gäller EU:s ekonomiska och politiska hållning gentemot de länder som omfattas av Europa–Medelhavsavtalet. Inrättandet av ett frihandelsområde skulle få dramatiska följder för arbetstagarna i området. På grundval av EU:s egna siffror väntas Egypen förlora 1,5 miljoner arbetstillfällen. De dystra ekonomiska utsikterna för ungdomar och ilskan mot korruptionen och excesserna hos den lilla politiska eliten är en hjärtefråga för de revolutionära rörelserna och för det egyptiska folkets strävanden. Att fortsätta frihandelsdoktrinen i de europeiska storföretagens och den rika elitens intresse innebär mer av detsamma och måste därför avvisas. Förhandlingarna om denna uppgörelse leddes av företrädare för Hosni Mubaraks diktaturregim, som har störtats genom den revolutionära omvälvningen. Toppskiktet inom armén har dock starka band till den tidigare regimens ekonomiska intressen och företräder inte arbetarnas legitima intressen och strävanden. Handelsförbindelserna måste utgå från majoritetens behov, inte från girigheten hos små eliter och storföretag.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Med detta betänkande godkänner Europaparlamentet inrättandet av en tvistlösningsmekanism som bör kunna erbjuda snabba och effektiva förfaranden för att inom strikta tidsfrister lösa tvister mellan EU och Egypten med anledning av Europa–Medelhavsavtalet. Tvistlösning genom diplomati har inte fungerat och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eftersom varje försök till lösning har kunnat blockeras av den ”svarande” parten. Fördröjningar i tvistlösning påverkar företag och slutkonsumenter negativt på båda sidor Medelhavet. Dessa förbättringar av de frihandelsavtal som ingåtts med länderna kring Medelhavet bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, i syfte att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Mallen för den föreslagna mekanismen är de tvistlösningsmekanismer som ingår i de senaste avtal som EU har ingått och i Världshandelsorganisationens avtalsmemorandum om regler och förfaranden för tvistlösning. Kommissionen måste se till att mekanismen tillämpas effektivt. Därför röstade jag för resolutionen om att godkänna ingåendet av avtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Jag röstade för ingåendet av detta avtal mellan EU och Egypten som syftar till att inrätta en tvistlösningsmekanism som ska tillämpas på tvister som uppstår under handelsbestämmelserna i Europa–Medelhavsavtalen. Hittills har tvister som uppstått med anledning av ingångna Europa–Medelhavsavtal endast kunna lösas genom diplomatiska hänvändelser. Detta har visat sig vara ett opraktiskt sätt att gå tillväga och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eller har blockerats. Jag hoppas att tillämpningen av denna tvistlösningsmekanism kommer att öka säkerheten och förutsägbarheten i handelsförbindelserna mellan EU och Egypten.

 
  
  

Rekommendationer: Emilio Menéndez del Valle (A7-0067/2011), George Sabin Cutaş (A7-0066/2011) och Gianluca Susta (A7-0068/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för denna rekommendation och välkomnar inrättandet av en tvistlösningsmekanism som bör kunna erbjuda enkla och effektiva förfaranden för att framföra och bedöma anspråk inom strikta tidsfrister. Jag håller också med föredraganden om att dessa förbättringar av Europa–Medelhavsavtalen om frihandel bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna region, som är avgörande för att lägga grunden till ett enda område med fred.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag höll med om detta dokument, eftersom tvister som uppstått med anledning av Europa–Medelhavsavtalen hittills enbart har kunnat lösas genom diplomatiska hänvändelser. Detta är ett opraktiskt sätt att gå tillväga och har lett till situationer där tvister förblivit olösta eftersom de lätt har kunnat blockeras av den ”svarande” parten. Förbättringarna av de frihandelsavtal som ingåtts med länderna kring Medelhavet bör kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna viktiga region, i syfte att lägga grunden till ett enda område med fred, utveckling, rättvisa, jämlikhet, frihet, mångfald, demokrati och respekt. Vidare skulle en korrekt tillämpning av en sådan mekanism förbättra säkerheten och förutsägbarheten i våra bilaterala handelsförbindelser och därtill utgöra ytterligare ett steg mot inrättandet av Euromed-regionen som ett välfungerande frihandelsområde. Långdragna tvister får negativa konsekvenser för näringslivet och slutkonsumenterna på båda sidor Medelhavet. Genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget blev utländska direktinvesteringar en del av EU:s handelspolitik och därmed en del av unionens exklusiva behörighet. I en tid då utländska direktinvesteringar har stor betydelse för det ekonomiska välståndet i länder och regioner kommer en välfungerande och effektiv tvistlösningsmekanism också att underlätta tvistlösningen inom detta område.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. (DE) Eftersom reglerna för tvistlösning bygger på diplomatiska metoder och har lett till en situation där det är lätt att blockera tvister bör den nya tvistlösningsmekanismen för handelstvister få vårt stöd. Denna mekanism är utformad efter de senaste avtal som EU har ingått och Världshandelsorganisationens samförståndsavtal. Utkast till avtal med Jordanien, Marocko och Egypten finns redan och de omfattar också handel med jordbruksprodukter. Jag välkomnar Europaparlamentets beslut att stödja dessa avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstar för denna resolution eftersom jag anser att det är mycket viktigt att EU tillhandahåller en lämplig tvistlösningsmekanism för tvister som uppstår vid tillämpningen av Europa–Medelhavsavtalen. Rådet bemyndigade kommissionen att år 2006 inleda förhandlingar med partnerländer i Medelhavsområdet och det avtalet paraferades först 2009.

Inrättandet av en tvistlösningsmekanism bör i slutändan leda till förenklade och effektiva tvistlösningsförfaranden med fastställda tidsfrister. Jag håller med föredraganden om att det är mycket viktigt att ändra de frihandelsavtal som ingåtts med länderna kring Medelhavet för att kunna bidra till ekonomisk och politisk stabilitet i denna region och att lägga grunden till ett enda område med fred och utveckling. Den föreslagna metoden bygger på de senaste tvistlösningsmekanismerna i partnerskapsavtal som har ingåtts av EU och av WTO. I en tid då utländska direktinvesteringar har stor betydelse för det ekonomiska välståndet i EU-medlemsstaterna hoppas jag att en effektiv tvistlösningsmekanism kommer att bidra till att lösa tivster även inom detta område.

 
  
  

Rekommendation: Ryszard Antoni Legutko (A7-0063/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta betänkande och vill betona att det är ett viktigt steg i förhandlingarna mellan EU och Ukraina för att bana väg för landets fullständiga anslutning till EU i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för detta betänkande. I och med genomförandet av Europeiska grannskapspolitiken får partnerländerna gradvis möjlighet att delta i vissa EU-program och i vissa EU-organs verksamheter. Detta är en av många åtgärder som syftar till att främja reformer, modernisering och övergång i EU:s grannländer. I juni 2007 betonade Europeiska unionens råd än en gång hur oerhört viktig Europeiska grannskapspolitiken är och därför kommer detta protokoll att skapa förutsättningar för Ukraina att delta i viktiga EU-program och ta del av EU:s bästa metoder för att bidra till att utveckla demokratiska processer.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag röstade för vår föredragandes förslag. Jag anser att båda parter kommer att vinna på att de åtaganden som har gjorts inom ramen för detta protokoll uppfylls. EU kommer att få en sund, stabil och demokratisk partner vid sin östra gräns, medan Ukrainas invånare kommer att få lite tydligare EU-utsikter.

 
  
MPphoto
 
 

  Adam Bielan (ECR), skriftlig.(PL) Jag har redan från början i mitt arbete i Europaparlamentet gett mitt kraftfulla stöd till Ukrainas EU-vänliga strävanden. Ukraina är en av de viktigaste partnerna i Polens strategi österut. Dessutom förbereder sig mitt land tillsammans med Ukraina för att stå värd för nästa års EM i fotboll. För att uppnå målen för EU:s utrikespolitik och även av säkerhetsskäl är det mycket viktigt att hela EU utökar samarbetet med Ukraina. Jag anser att stödet till den nya demokratin i Ukraina är en av våra viktigaste skyldigheter. Därför stöder jag påskyndade förhandlingar om frihandelsområdet och att Ukraina ska få delta i så hög grad som möjligt i EU:s program. Jag röstade för resolutionen och uttryckte därmed mitt samtycke till ingåendet av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Ukraina.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Detta protokoll omfattar ramavtalet om de allmänna principerna för Ukrainas deltagande i EU-program. Det omfattar standardklausuler som är avsedda att tillämpas för alla partnerskapsländer inom Europeiska grannskapspolitiken med vilka sådana protokoll ska ingås. Jag anser att Ukraina gör det som krävs och jag stöder ingåendet av detta avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för denna lagstiftningsresolution om Europaparlamentets godkännande av utkastet till rådets beslut som kommer att ligga till grund för ett kompletterande protokoll till avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU och Ukraina. På grundval av detta protokoll kommer Ukraina att få möjlighet att delta i EU-program för företag och entreprenörskap, energi och information samt kommunikationsteknik. Enligt detta avtal ska Ukraina göra ett ekonomiskt bidrag till EU:s budget beroende på vilka program landet vill delta i och EU ska i sin tur garantera att dessa program kontrolleras och granskas av EU-institutionerna. Jag är vice ordförande i den parlamentariska samarbetskommittén EU–Ukraina och jag är övertygad om att ingåendet av detta protokoll kommer att ge Ukraina fler möjligheter att anpassa sin politik efter EU:s politik, standarder och normer inom de nämnda områdena.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Förbindelserna mellan EU och Ukraina har haft framgångar och motgångar som ibland har berott på landets mindre eller större strategiska närhet till sitt grannland Ryssland. Den 18 juni 2007 utfärdade rådet riktlinjer till kommissionen om att förhandla om ramavtal med Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Moldavien, Marocko, Palestinska myndigheten, Tunisien och Ukraina om de allmänna principerna för dessa länders deltagande i EU-program. Jag anser att det är bra att ovannämnda avtal ingås, eftersom regelverket för Ukrainas deltagande i EU-programmen behöver fastställas tydligt och på så sätt förbättra landets förbindelser med EU.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Enligt Europeiska grannskapspolitiken ska EU:s program gradvis öppnas för grannländer i syfte att främja reform, modernisering och ofta även demokratisering. Därför antog rådet den 5 mars 2007 en allmän politik avsedd att göra det möjligt för de partnerländer som omfattas av Europeiska grannskapspolitiken att delta i gemenskapens organ och gemenskapens program. Därför började kommissionen att förhandla om ramavtal med grannländer, bl.a. Ukraina, vars dokumentation är fullständig och färdig att läggas fram för godkännande av Europaparlamentet i enlighet med villkoren i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Jag röstar för detta avtal om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, om de allmänna principerna för Ukrainas deltagande i unionsprogram och jag välkomnar det eftersom det är ytterligare ett steg mot de mål som vägledde inrättandet av den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) För oss innebär ingåendet av detta avtal ett antal frågetecken, med tanke på det framlagda utkastets ytterst vaga karaktär. Man nämner program, men vi får inte reda på vilka program Ukraina ska kunna delta i, vilken form deltagandet ska ha eller vilka ekonomiska villkor eller konsekvenser detta medför. Man talar om fördelar, men det klargörs inte vilka.

Vi anser att avtal med syften som dessa bör vara grundade på respekt för enskilda länders och deras invånares suveränitet, på gemensamma intressen, på ömsesidighet och på samarbete, med vederbörlig hänsyn till varje lands särdrag. Man bör utvärdera vad varje part kan tillföra avtalet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende. Det finns inte mycket annat vi kan säga om betänkandet, annat än att det är beklagligt att det godkänner ett protokoll vars exakta innehåll och konsekvenser vi inte får reda på.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Ingåendet av detta avtal innebär ett antal frågetecken, med tanke på det framlagda utkastets ytterst vaga karaktär. Man nämner program, men vi får inte reda på vilka program Ukraina ska kunna delta i, vilken form deltagandet ska ha eller vilka ekonomiska konsekvenser detta medför. Man nämner de allmänna principerna för deltagandet, men dessa principer anges inte i detalj. Man talar om fördelar, men i betänkandet klargörs inte vilka det skulle vara.

Vi anser att det är nödvändigt att hänvisa till följande vid ingående av avtal mellan suveräna stater: respekt för det enskilda landets och dess invånares suveränitet, gemensamma intressen, ömsesidighet och samarbete, med vederbörlig hänsyn till varje lands särdrag. Man bör utvärdera vad varje part kan tillföra avtalet i ekonomiskt, socialt och kulturellt avseende.

Det är beklagligt att vi har röstat för ett betänkande som godkänner ett protokoll, nästan utan någon information om dess innehåll och konsekvenser.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade ja till denna resolution om Europaparlamentets godkännande av utkastet till rådets beslut om ett tilläggsprotokoll till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ukraina. Ukraina kommer att ges möjlighet att delta i unionsprogram för företag och entreprenörskap, energi samt informations- och kommunikationsteknik. Ukraina ska bidra ekonomiskt till unionens allmänna budget i förhållande till de särskilda program i vilka landet deltar. EU ska i sin tur garantera att dessa program kontrolleras och granskas av EU-institutionerna. Denna partnerskaps- och samarbetspolitik kommer att ge Ukraina fler möjligheter till politisk konvergens med EU på dessa områden.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade ja till detta formella betänkande, som godkänner att Ukraina deltar i unionsprogram.

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig. – (RO) Jag röstade ja till resolutionsförslaget om rådets beslut om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Ukraina om de allmänna principerna för Ukrainas deltagande i unionsprogram. Dokumentet är ett led i den europeiska grannskapspolitiken, men tillmötesgår även Ukrainas önskemål om att få delta i fler nuvarande och framtida EU-program. Dessutom kommer Ukraina att kunna ansöka om medel från unionens bistånd för att delta i ett visst program i enlighet med de allmänna bestämmelserna för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument eller någon annan liknande förordning om externt bistånd. Detta kan även ge nytt liv åt Rumäniens förbindelser med Ukraina. Vi måste utveckla dessa band på ett pragmatiskt sätt, så att medborgarna kan dra direkt nytta av våra politiska beslut.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Under lång tid har förbindelserna mellan EU och Ukraina gått upp och ned. Mestadels styrs dessa svängningar av Ukrainas ökade eller minskade närhet till grannlandet Ryssland. Detta protokoll bidrar till att upprätta en tydlig ram för Ukrainas deltagande i de olika EU-programmen, så att förbindelserna mellan EU och Ukraina i framtiden inte går upp och ned som hittills.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Ukrainas deltagande i EU-programmen är ett viktigt steg både för Ukraina och EU. Det kommer bidra till att främja utbytet av vetenskaplig kunskap och forskning. Studentprogrammen kommer att bli fler och båda parter kommer att kunna dra nytta av finansiella, ekonomiska och sociala fördelar. Ukrainas geografiska läge är en viktig faktor som även utgör en stor fördel för EU, eftersom det kommer att göra det möjligt för EU att stärka sina kontakter med andra östeuropeiska stater. Av detta skäl är jag för detta projekt.

 
  
MPphoto
 
 

  Justas Vincas Paleckis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade ja till rekommendationen att låta Ukraina delta i nuvarande och framtida EU-program, på områden som företagande, energi, teknik och kommunikation. Avtalet kommer att påskynda förändringarna i den offentliga förvaltningen i Ukraina och innebära konvergens av olika områden i landets ekonomi med EU:s lagstiftning, standarder och exempel på bästa praxis. I utbyte mot sitt ekonomiska bidrag till programmen får företrädare för Ukraina delta som observatörer i de kommittéer som samordnar EU-programmen. De programinitiativ som läggs fram av deltagare från Ukraina ska beaktas på samma villkor som initiativ som föreslås av EU:s medlemsstater. Detta kommer att göra det möjligt för Ukraina att gradvis närma sig EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Förbindelserna mellan EU och Ukraina har gått upp och ned. Den 18 juni 2007 gav rådet kommissionen i uppdrag att förhandla fram ramavtal med Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Moldavien, Marocko, den palestinska myndigheten, Tunisien och Ukraina om de allmänna principerna för dessa länders deltagande i unionsprogram. Det är nödvändigt att upprätta en tydlig och exakt rättslig ram för Ukrainas deltagande i unionsprogram, vilket bidrar till att förbättra landets förbindelser med unionen. Jag röstade därför ja till utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Ukraina om de allmänna principerna för Ukrainas deltagande i unionsprogram.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Vi godkänner att protokollet ingås, med beaktande av utkastet till rådets beslut (13604/2010), med beaktande av utkastet till protokollet till avtalet om partnerskap och samarbete som upprättar ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, som ingicks den 14 juni 1994, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Ukraina om de allmänna principerna för Ukrainas deltagande i unionsprogram (13962/2010), med beaktande av begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 114, 168, 169, 172, 173.3, 188, 192 och 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7-0401/2010), med beaktande av artiklarna 81, 90.8 och 46.1 i arbetsordningen och med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A7-0063/2011).

 
  
MPphoto
 
 

  Rafał Trzaskowski (PPE), skriftlig.(PL) Att länder som ingår i grannskapspolitiken deltar i EU:s program och organ är en av de mest specifika formerna för dessa länders samarbete med unionen. Vi bör försöka se till att de erbjudna programmen ger största möjliga stöd till reformerna i dessa länder, så att de kommer närmare unionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig.(LT) Den artonde omgången av förhandlingarna mellan Ukraina och EU om undertecknande av ett associeringsavtal äger rum i Bryssel denna vecka. Det hela har tagit för lång tid. Det är dags att underteckna avtalet, för det är i både EU:s och Ukrainas intresse. Ukraina har 46 miljoner invånare och behöver stabilitet i regionen. Under senare år har Ukraina förvandlats till en politisk fotbollsplan: landet får inte tvingas välja mellan Ryssland och Västvärlden. Det är viktigt för EU:s medlemsstater och särskilt Litauen att aktivt söka ett närmare samarbete med sina östliga grannländer, även om det fortfarande finns skillnader. Ingåendet av ett framgångsrikt associeringsavtal skulle främja moderniseringen och reformerna i Ukraina och hjälpa landet att närma sig EU:s standarder.

När det gäller förhandlingarna om frihandelsområdet måste vi komma överens om förslag till taxor, förfaranden för energibeskattning och hållbar utveckling. Det är även centralt med personers fria rörlighet. Litauens invånare minns fortfarande sina reserestriktioner. Vi vet vad det innebär att bo vid EU:s yttre gränser. Det är viktigt att viseringsfria resor görs till en topprioritering.

 
  
  

Betänkande: Fraga Estévez (A7-0057/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar ja till betänkandet, eftersom det är i de berörda regionernas intresse att upprätta en rättslig grund för handeln mellan EU och Grönland, som i detta fall ska omfattas av reglerna för EU:s inre marknad.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig.(IT) År 2010 översände kommissionen ett förslag till rådet om EU-regler för import av fiskeriprodukter, med artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund. Jag instämmer i tolkningen att denna verksamhet rättsligt bör grundas på artikel 43 i kombination med bestämmelserna i artikel 204, vilket möjliggör revideringar genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Endast under 2007 gick nästan 87 procent av de fiskeriprodukter som exporterades från Grönland till EU. Av detta skäl kan det inte lämnas enbart åt kommissionen och rådet att stadga allmänna regler för handel och import av fiskeriprodukter från Grönland, eftersom detta skulle stå i strid med bestämmelserna i Lissabonfördraget. Därför anser jag att Europaparlamentet bör göra sin röst hörd i en sådan viktig sektor.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade ja till betänkandet om import av fiskeriprodukter från Grönland, vars syfte är att tillämpa EU:s inremarknadsbestämmelser på denna import när väl Grönland införlivar EU:s lagstiftning, särskilt lagstiftningen om djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Jag anser dock att förslagets rättsliga grund bör anpassas så att texten tar formen av en förordning snarare än ett beslut av rådet.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) I detta förslag fastställs allmänna regler för handeln mellan EU och Grönland, som bland annat rör fiskeriprodukter, levande musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och biprodukter av dessa. Medlemsstaterna bör godkänna import av produkter från Grönland, i linje med unionens lagstiftning om inremarknadshandel. Importen av produkter till EU kommer att vara underkastad ett antal villkor, bland annat att Grönland på ett effektivt sätt införlivar och tillämpar tillämpliga regler i EU:s lagstiftning om djurhälsa och livsmedelssäkerhet. I likhet med föredraganden anser jag att den föreslagna texten bör antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet och att Europaparlamentet bör utöva sina lagstiftningsbefogenheter i liknande fall i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Exporten av fiskeriprodukter från Grönland står för omkring 82 procent av landets totala export och uppgick till 255 miljoner euro 2007. Större delen (87 procent) gick till EU, framför allt till Danmark (97 procent). Utskottet för rättsliga frågor antog enhälligt ett yttrande till stöd för begäran att artiklarna 43.2 och 204 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt den enda artikeln i protokoll nr 34 om en särskild ordning för Grönland ska utgöra rättslig grund för den föreslagna lagstiftningsakten, i stället för den rättsliga grund som valts av kommissionen, det vill säga artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Med tanke på att en rättslig fråga är omstridd och inte resolutionsförslagets innehåll, och med tanke på det uppnådda samförståndet, röstar jag för att förslaget antas.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Den häftiga debatten kring detta betänkande har att göra med dess motivering. Mer bestämt instämde inte Europaparlamentets fiskeriutskott i den rättsliga grund som hade valts av kommissionen för att lägga fram förslaget: artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det anges att rådet ska anta ”bestämmelser om de närmare riktlinjerna för och förfarandet vid dessa länders och territoriers associering med unionen” efter att ha hört Europaparlamentet. Fiskeriutskottet ansåg att artikel 43.2, som hänvisar till det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller medlagstiftning, och artikel 204 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör antas som dess rättsliga grund, tillsammans med den enda artikeln i protokoll nr 34 om en särskild ordning för Grönland.

Denna ståndpunkt fick stöd av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor. Vid sidan av denna diskussion finns fortfarande en relevant fråga som bör vara kärnan i betänkandet, nämligen fastställandet av regler för import av fiskeriprodukter från Grönland till EU. De viktigaste fiskeriexportprodukterna från Grönland utgörs av räkor (59 procent), mindre hälleflundra (23 procent), torsk (9,5 procent), krabba (1,9 procent), pilgrimsmusslor (1,4 procent) och rom (1,3 procent).

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag röstade ja till Carmen Fraga Estévez betänkande, som gör det möjligt för Grönland att exportera fiskeriprodukter till EU utan att landet är medlem i unionen. När Grönland uppnådde betydande självstyre och beslutade lämna EG behövde landets utträde förhandlas fram. Detta prejudikat vederlägger de oriktiga påståendena om att EU-stater som blir självständiga skulle behöva återansöka om medlemskap inom ramen för EU:s inre utvidgning.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade ja till betänkandet om förslaget till rådets beslut om regler för import till Europeiska unionen av fiskeriprodukter, levande musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och biprodukter av dessa från Grönland. Grönlands export av fiskeriprodukter, som utgör cirka 82 procent av dess totala export, uppgick 2007 till 255 miljoner euro, varav större delen (87 procent) gick till EU, framför allt till Danmark (97 procent). De viktigaste fiskeriexportprodukterna från Grönland utgörs av räkor (59 procent), mindre hälleflundra (23 procent), torsk (9,5 procent), krabba (1,9 procent), pilgrimsmusslor (1,4 procent) och rom (1,3 procent). Beslutet omfattar även en ändring av den rättsliga ramen, från ett beslut av rådet till en förordning av Europaparlamentet och rådet.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. – (DE) Handeln med fiskeriprodukter, levande musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och biprodukter av dessa mellan Grönland och EU i enlighet med reglerna i EU-lagstiftningen och andra villkor är fullständigt godtagbar. Därför finns inget skäl att motsätta sig avtalets innehåll. Importen av dessa produkter är ett välkommet tillskott till handeln i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Handelsförbindelserna mellan EU och Grönland har varit betydande under flera år. Sedan 2007 har Grönland exporterat 82 procent av sina fiskeriprodukter, varav 87 procent går till EU:s marknad. Vi kan därför konstatera att detta är en viktig tillgång för Grönland. Dessutom ger EU ekonomiskt stöd i utbyte mot bevarade fiskerättigheter i Grönlands vatten. Den 26 april 2010 begärde Europaparlamentet in ett yttrande från utskottet för rättsliga frågor för att bestämma den rättsliga grunden för avtal med Grönland. Utskottet för rättsliga frågor gav nyligen sitt stöd till parlamentet och bekräftade att den rättsliga grunden för avtalen måste vara artiklarna 43.2 och 204 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade ja till förslaget, som föreskriver regler för import av fiskeriprodukter och andra havsprodukter från Grönland till EU. Grönland och EU planerar att ingå ett avtal om hälsoåtgärder för dessa produkter. Syftet med ett sådant avtal är att Grönland och unionen ska kunna handla med dessa varor på grundval av reglerna för den inre marknaden, förutsatt att Grönland införlivar EU:s hälso- och djurhälsoregler beträffande fiskeriprodukter.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Genom reglerna för handel med fiskeriprodukter, levande musslor, tagghudingar, manteldjur, marina snäckor och biprodukter av dessa mellan EU och Grönland är importen från Grönland i överensstämmelse med EU-lagstiftningen. Importen av produkter till unionen måste vara underkastad tillämpliga regler i unionens lagstiftning om djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Därför är det viktigt att anta betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig.(EN) Grönland och EU planerar att ingå ett avtal om hälsoåtgärder för fisk och fiskeriprodukter avsedda att användas som livsmedel. Syftet med ett sådant avtal är att Grönland och unionen ska kunna handla med dessa varor på grundval av reglerna för den inre marknaden, förutsatt att Grönland införlivar EU:s hälsoregler och, i förekommande fall, djurhälsoregler beträffande fiskeriprodukter. Jag stöder detta avtal och röstade ja.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Den 26 april 2010 hördes Europaparlamentet av rådet om detta förslag i enlighet med samrådsförfarandet i artikel 203 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Fiskeriutskottet och Europaparlamentets rättstjänst betvivlade allvarligt kommissionens val av rättslig grund, alltså artikel 203 FEUF, och hävdade att den korrekta rättsliga grunden i stället vore artiklarna 43.2 och 204 FEUF och den enda artikeln i protokoll (nr 34) om en särskild ordning för Grönland.

Kommissionens förslag ändrades i linje med betänkandet som är ämne för omröstningen, efter rekommendationerna från utskottet för rättsliga frågor.

Jag röstar ja till betänkandet, eftersom det är absolut nödvändigt att det antas nu, i första behandlingen.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag röstar ja. Grönlands export av fiskeriprodukter, som utgör cirka 82 procent av dess totala export, uppgick 2007 till 1,9 miljarder danska kronor (255 miljoner euro), varav större delen (87 procent) gick till EU, framför allt till Danmark (97 procent). De viktigaste fiskeriexportprodukterna från Grönland är räkor (59 procent), mindre hälleflundra (23 procent), torsk (9,5 procent), krabba (1,9 procent), pilgrimsmusslor (1,4 procent) och rom (1,3 procent).

Den 26 april 2010 hördes Europaparlamentet av rådet om detta förslag i enlighet med samrådsförfarandet i artikel 203 FEUF. Fiskeriutskottet och Europaparlamentets rättstjänst betvivlade allvarligt kommissionens val av rättslig grund, alltså artikel 203 FEUF, och hävdade att den korrekta rättsliga grunden i stället vore artiklarna 43.2 och 204 FEUF och den enda artikeln i protokoll (nr 34) om en särskild ordning för Grönland.

Utgående från detta inbegärde fiskeriutskottet ett yttrande från utskottet för rättsliga frågor om den föreslagna rättsliga grunden. Vid sitt sammanträde den 28 oktober 2010 antog utskottet för rättsliga frågor enhälligt ett yttrande som oinskränkt stödde begäran om att artiklarna 43.2 och 204 FEUF och den enda artikeln i protokoll (nr 34) om en särskild ordning för Grönland måste utgöra den rättsliga grunden för den föreslagna lagstiftningsakten.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) För närvarande finns ett särskilt avtal mellan EU och Grönland genom vilket EU behåller sina fiskerättigheter i Grönlands vatten i utbyte mot ekonomiskt stöd.

Grönland, en före detta dansk koloni, blev helt självständigt 1985, men fortsatte att vara associerat med EU som ett av EU:s utomeuropeiska territorier. Endast under 2007 stod fiskeriprodukter för 82 procent av Grönlands export, varav 87 procent gick till EU.

Den 26 april 2010 uttryckte fiskeriutskottet och Europaparlamentets rättstjänst allvarliga tvivel om kommissionens val av rättslig grund för avtalet. Jag hoppas att det avtal som är ämne för omröstningen leder till att EU:s inremarknadsregler för fiskeriprodukter utvidgas till Grönland. Samtidigt måste befintliga EU-regler om djurhälsa och livsmedelssäkerhet inom fiskerinäringen följas.

 
  
  

Betänkande: Guillaume (A7-0085/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag instämmer i betänkandets ståndpunkt, med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och eftersom detta därmed är en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig.(LT) Jag röstade ja till resolutionen om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd. Arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem inleddes efter att Amsterdamfördraget trädde i kraft i maj 1999, men trots det harmoniseringsarbete som har gjorts på asylområdet de tio senaste åren finns det dock fortfarande stora skillnader när det gäller de nationella bestämmelserna och tillämpningen av dessa. Jag håller med om att personerna i fråga, oavsett i vilken medlemsstat de lämnar in sin asylansökan, bör behandlas på ett tillfredsställande och likvärdigt sätt i hela EU. Harmonisering av lagstiftningen på området är i sig inte tillräcklig och måste förenas med ett stärkt praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna. Det står klart att man för att kunna uppnå dessa mål måste anta reformer utan dröjsmål, så att människor som söker asyl i EU-medlemsstaterna ges ett effektivt skydd. Genom att rösta ja till resolutionen bidrar vi parlamentsledamöter till en rättvis och effektiv asylpolitik i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Jag anser att förslagen är oförenliga. Å ena sidan är deras mål att uppnå ökad harmonisering, förbättrade normer för internationellt skydd och förbättrad kvalitet och effektivitet i asylförfarandena. Å andra sidan leder de till en oberättigad administrativ börda, de förenklade domstolsförfarandena får domstolarna att oftare fatta förhastade beslut och olika grupper av människor kan behandlas på olika sätt utan rimliga skäl. Dessutom kan medlemsstaternas suveränitet avsevärt begränsas. Efter att ha vägt förslagens fördelar och nackdelar mot varandra, och eftersom ingetdera har stöd av övertygande argument, lade jag ned min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig.(LT) EU:s huvudmål på asylområdet är att skapa ett gemensamt område för skydd och solidaritet fram till 2012 baserat på ett gemensamt asylförfarande. Trots det harmoniseringsarbete som har gjorts på asylområdet de tio senaste åren finns det fortfarande stora skillnader när det gäller de nationella bestämmelserna och tillämpningen av dessa. Oavsett i vilken medlemsstat personerna i fråga lämnar in sin asylansökan bör de behandlas på likvärdigt sätt enligt gemensamma normer som tillämpas i hela EU. Antagandet av en solid rättslig ram inom unionen är ett oeftergivligt villkor om EU vill införa ett gemensamt europeiskt asylsystem på ett lämpligt och effektivt sätt. Endast genom att förbättra och samordna förfarandena och de garantier som omger dessa kommer man att kunna åstadkomma ett gemensamt asylsystem. Dessutom är det absolut nödvändigt med en grundlig översyn av förfarandedirektivet för att säkerställa ett förfarande som är tillgängligt, rättvist och effektivt, vilket ligger i såväl de asylsökandes som medlemsstaternas intresse. Jag betonar att den omarbetning som kommissionen föreslår verkligen kan leda till ökad harmonisering, förbättrade normer för internationellt skydd och förbättrad kvalitet och effektivitet i asylförfarandena.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig.(RO) Trots det harmoniseringsarbete som har gjorts på asylområdet de tio senaste åren finns det fortfarande stora skillnader när det gäller de nationella bestämmelserna och tillämpningen av dessa. Sådana skillnader är inte förenliga med ett gemensamt europeiskt asylsystem och försvårar upprättandet av detta. De strider mot en av grunderna i Dublinsystemet, som vilar på antagandet att medlemsstaternas asylsystem är jämförbara. Oavsett i vilken medlemsstat personerna i fråga lämnar in sin asylansökan bör de ges samma starka skydd i hela EU.

Om harmoniseringen av lagstiftningen i sig inte är tillräcklig för att minska dessa skillnader och måste förenas med ett stärkt praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna, är antagandet av en solid rättslig ram inom unionen ett oeftergivligt villkor om EU vill införa ett gemensamt europeiskt asylsystem på ett lämpligt och effektivt sätt, liksom EU vid upprepade tillfällen har åtagit sig att göra. Kommissionens förslag rättar till misstag från det förflutna, eftersom den tidigare hållningen på asylområdet främjade en rad brister i rättssäkerhetsskyddet för asylsökande.

 
  
MPphoto
 
 

  John Bufton, David Campbell Bannerman och Nigel Farage (EFD), skriftlig.(EN) Parlamentsledamöterna från United Kingdom Independence Party (UKIP) har lagt ned sina röster om ändringsförslagen i detta betänkande. Skälet är inte likgiltighet från vår sida. Snarare är skälet att betänkandet bygger på den gemensamma invandrings- och asylpolitiken enligt Lissabonfördraget. Europas folk vill inte ha Lissabonfördraget eller en gemensam invandrings- och asylpolitik. Det är skälet till att de nekades en folkomröstning om Lissabonfördraget. Om vi hade röstat om ändringsförslagen skulle det ha inneburit ett godkännande av den nuvarande EU-lagstiftningen (som vi inte heller vill ha) och ett petigt bestämmande av vilka delar som är minst dåliga. Därför lade UKIP:s parlamentsledamöter ned sina röster om ändringsförslagen, men sade rungande nej till betänkandet som helhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade ja till resolutionen om att samordna de olika nationella systemen, att bättre skydda asylsökandes rättigheter och att förbättra kvaliteten i förfarandena. Enligt resolutionen ska rättsligt bistånd ges direkt från början i förfarandet, samtidigt som man tar större hänsyn till särskilt utsatta sökande, såsom ensamkommande barn. Jag beklagar dock att den europeiska högern vid omröstningen i plenum inriktade sig på att stärka de påskyndade förfarandena, baserat på föreställningen att alla asylsökande är potentiella bedragare. Jag beklagar att dessa ändringsförslag antogs, eftersom denna syn på asyl är helt orimlig.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Roland Clark (EFD), skriftlig.(EN) Som parlamentsledamot från United Kingdom Independence Party (UKIP) är jag emot alla former av EU-inblandning i det brittiska asylsystemet och emot alla dylika direktiv som tvingar på Storbritannien EU:s regler. Jag lade därför ned min röst om alla ändringsförslag, eftersom jag inte ens vill godta de förslag som kan tyckas vara bra. Denna fråga är endast upp till Storbritannien. Jag röstade därför nej till det ändrade förslaget och lagstiftningsresolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig.(PT) Enorma framsteg har gjorts under det senaste årtiondet i riktning mot att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem. Det finns dock fortfarande stora skillnader mellan de nationella bestämmelserna och tillämpningen av dessa. Dessa skillnader måste överbryggas om vi vill skapa ett gemensamt område för skydd och solidaritet fram till 2012 vilket bland annat baseras på ett gemensamt asylförfarande.

Den stora målsättningen är att personerna i fråga, oavsett i vilken medlemsstat de lämnar in sin asylansökan, bör behandlas på ett tillfredsställande och likvärdigt sätt i hela EU. Därför är det viktigt med en grundlig översyn av förfarandedirektivet för att säkerställa ett förfarande som är tillgängligt, rättvist och effektivt. Kommissionens initiativ är i stort sett positivt. Det möjliggör ökad överensstämmelse och harmonisering, förbättrade skyddsnormer och förbättrad kvalitet och effektivitet i asylförfarandena.

Jag gratulerar föredraganden till hennes arbete och engagemang, men jag beklagar att vissa av hennes förslag gick lite för långt, vilket omöjliggjorde en överenskommelse med rådet om detta initiativ, som tycks så nödvändigt för att öka asylförfarandenas effektivitet och förhindra missbruk.

 
  
MPphoto
 
 

  Harlem Désir (S&D), skriftlig.(FR) Betänkandet av Sylvie Guillaume är ett viktigt steg i riktning mot en översyn av EU:s regler om asyl och skydd för asylsökande fram till 2012. Med tanke på de fruktansvärda tragedier som har ägt rum, bland annat det libyska fartyg som nyligen sjönk utanför Lampedusa, är denna översyn absolut nödvändig, särskilt med hänsyn till att de asylsökandes chanser att få asyl i hög grad kan variera mellan olika medlemsstater. Genom denna text uppmanar vi kommissionen att i den föreslagna omarbetningen ta med rätten till kostnadsfri rättslig rådgivning från början i förfarandet, större hänsyn till särskilt utsatta sökande, såsom ensamkommande barn, och en ram för tidsfrister vid överklaganden. Jag beklagar dock att den europeiska högern genomdrev stärkta påskyndade förfaranden, baserat på föreställningen att asylsökande framför allt är potentiella bedragare, vilket begränsar deras rättigheter. Antagandet av Sylvie Guillaumes betänkande sänder dock en tydlig signal till rådet och kommissionen om att de måste garantera alla asylsökande i EU anständiga och rättvisa villkor och förfaranden.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade ja till betänkandet, eftersom jag anser att dessa åtgärder bidrar till att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem som är rättvist och effektivt. Dessa åtgärder påverkar direkt dem som söker skydd samt EU:s förmåga att bygga upp och skapa ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) EU och dess medlemsstater har länge arbetat på att införa ett gemensamt europeiskt asylsystem. Med tanke på att denna fråga berör kärnan i medlemsstaternas befogenheter när det gäller utlänningar är det lätt att förstå hur känsliga och komplexa dessa åtgärder blir. Kommissionen har dock lagt fram förslag för Europaparlamentet och rådet för att ge lämpliga lösningar på de konstaterade bristerna. Omarbetningen av förfarandedirektivet, som föreslogs av kommissionen den 21 oktober 2009, är ett led i dessa förbättringar. Trots framstegen är det fortfarande långt kvar till den harmonisering som många av oss önskar. Att öka harmoniseringen av förfarandena och garantierna bidrar positivt till att processen klargörs. Därför tycker jag att den föreslagna översynen av direktivet passar bra.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem inleddes direkt efter att Amsterdamfördraget trädde i kraft i maj 1999. Med målsättningen att harmonisera medlemsstaternas rättsliga förfaranden antogs rådets direktiv 2005/85/EG om asylförfaranden, som innehöll regler för att bevilja och återkalla ”flyktingstatus”. Genom de nyligen inträffade sociala och politiska omvälvningarna i ett antal länder, särskilt i Nordafrika och Mellanöstern, har frågor som har att göra med asylansökningar i EU blivit aktuella. När flyktingar passerar en gräns bör de inte trakasseras eller tas emot med misstro. Jag välkomnar därför antagandet av detta förslag, med dess manikeiska tolkning av problemet, som erkänner att asylrätten är en grundläggande rättighet som medlemsstaterna måste behandla på ett rättvist och likvärdigt sätt. Jag välkomnar föredragandens förslag, som är inriktade på att bygga upp ett system för rättsligt bistånd, med hänsyn till att asylsökande är utsatta personer utan effektiva garantier, förbättra förfarandena och stärka asylsökandes rättigheter, särskilt de underårigas.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Förslaget till direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd går i samma riktning som skapandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem. Man bör dock ha klart för sig att denna rättsliga ”harmonisering” går hand i hand med EU:s allmänna utrikespolitik och dess hycklande hållning i fråga om invandring och flyktinghjälp. Situationen i Lampedusa, där det finns tusentals flyktingar utan tillräckligt skydd, är ett tydligt exempel på detta, för att inte tala om de hundratals eller tusentals människor som har strukit med i båtar på väg över Medelhavet, vilket nu skamligt nog har inträffat på nytt.

Vi är ytterst oroade över det nuvarande problemets vidd, särskilt med tanke på vad som sker i de allvarliga väpnade konflikterna, särskilt i Libyen. Vi vill även betona att förslaget till direktiv omfattar punkter som leder till att asylrätten begränsas och görs villkorlig, framför allt att enskilda medlemsstaters suveräna rätt att göra egna val och besluta om sina egna asylförfaranden begränsas.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Förslaget till direktiv om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd, som i dag är ämne för omröstning i Europaparlamentet, går i samma riktning som skapandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem. Man bör dock ha klart för sig att denna rättsliga ”harmonisering” går hand i hand med EU:s allmänna utrikespolitik och dess hycklande hållning i fråga om invandring och flyktinghjälp. Ett exempel är situationen i Lampedusa, där det finns tusentals flyktingar utan tillräckligt skydd, för att inte tala om de hundratals eller tusentals människor som har strukit med i båtar på väg över Medelhavet.

Vi är ytterst oroade över det nuvarande problemets vidd, särskilt med tanke på vad som sker i de allvarliga väpnade konflikterna, särskilt i Libyen.

Vi vill även betona att förslaget till direktiv omfattar punkter som leder till att asylrätten begränsas och görs villkorlig, framför allt när det gäller enskilda medlemsstaters suveräna rätt att göra egna val och besluta om sina egna asylförfaranden. Det är skälet till vår kritik mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig.(FR) Det internationella skyddet är tänkt att göra det möjligt för personer som verkligen är förföljda i sitt hemland att få skydd under bättre förhållanden. Även om vissa ändringar har gjorts för att förbättra Sylvie Guillaumes betänkande är det ändå i sin nuvarande form en verklig sporre till missbruk av processen, vilket leder till att myndigheterna proppas igen och att personer som verkligen behöver få sitt ärende behandlat snabbt inte får denna möjlighet.

Underåriga oavsett ålder eller verkliga omständigheter åtnjuter total och helt oberättigad välvilja. Det finns begränsade möjligheter att använda det påskyndade förfarandet för att avslå uppenbart ogrundade ansökningar. Överklaganden är systematiskt av suspensiv karaktär. Begäran om omprövning av negativa beslut har blivit en rättighet. Att den asylsökande samarbetar i nödvändig mån krävs sällan, till och med när det gäller att styrka personens identitet och ursprung, vilket ändå är ett minimikrav för att ärendet ska kunna behandlas.

Ansökningar om internationellt skydd kan och får inte vara ett sätt att kringgå restriktiva åtgärder mot oönskad ekonomisk invandring. Det är skamligt att Europaparlamentet ger en hjälpande hand till denna typ av bedrägeri genom att ge omåttliga rättigheter till falska asylsökande.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Grech (S&D), skriftlig. – (EN) När det gäller Guillaumebetänkandet röstade jag, trots att detta betänkande innebär ett betydelsefullt steg mot förverkligandet av ett gemensamt system för asylpolitiken i EU, mot gruppen när det gäller ett antal klausuler, eftersom jag ansåg att de inte på ett realistiskt sätt återspeglade svårigheterna och problemen i mitt land, Malta, som regelbundet tar emot invandrare. Mot bakgrund av detta röstade jag i slutomröstningen för hela betänkandet som i slutändan innehöll ett antal mycket bra klausuler som avsåg medlemsstaternas behov och intressen. Ett exempel är kravet på omedelbar mobilisering av ekonomiskt, administrativt och tekniskt stöd till medlemsstater som tar emot ett oproportionerligt stort antal asylansökningar. Ett sådant initiativ är viktigt för alla medlemsstater, framför allt för länder som Malta, som ofta belastas med ansvar och problem beroende på att landet tar emot stora strömmar av invandrare, något som mitt land inte ensamt kan bära ansvaret för.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig. – (FR) Fredagen den 6 april 2011 antog Europaparlamentet betänkandet om det så kallade asylprövningsdirektivet. Denna omröstning är ett viktigt steg för att skapa en verklig EU-politik om asyl, något som vi länge har begärt. Dessutom är antagandet av detta betänkande ett tydligt tecken på att EU senast 2012 behöver ett gemensamt system för asylpolitiken i EU, framför allt eftersom de senaste händelserna i södra Medelhavet och de senaste migrationsflödena från Nordafrika är ett tydligt bevis på begränsningarna av det nuvarande EU-systemet. Det finns ett brådskande behov av en översyn av EU-direktiven för att få ett trovärdigt och effektivt system. Jag är i synnerhet fast övertygad om att de bestämmelser som gäller ett snabbt förfarande och förkastandet av uppenbart obefogade tillämpningar inte bör gälla minderåriga barn utan medföljande vuxen eller asylsökande med särskilda behov. Därför har jag röstat för de ändringsförslag som innehåller andra regler. För det andra var gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa helt emot att lägga till ytterligare skäl för att tillåta en snabbare granskning av en asylansökan, med tanke på de risker som dessa bestämmelser utgör för asylsökande och jag beklagar djupt att de motsvarande ändringsförslagen antogs med en så liten majoritet. När det slutligen gäller begreppet ”säkert tredjeland” valde jag att avstå.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. – (FR) Vi måste arbeta hårdare än någonsin för att fastställa ett verkligt gemensamt europeiskt asylsystem till 2012 genom att bättre skydda de sökandes rättigheter och förbättra kvaliteten på förfarandena. Mitt betänkande har denna inriktning, framför allt genom att man där inbegriper rätten till kostnadsfri juridisk rådgivning från början av förfarandet, större hänsyn till sårbara sökande, till exempel minderåriga barn utan medföljande vuxen och en ram för tidsgränsen för överklaganden. Jag beklagar att den europeiska högern endast inriktade sig på att skärpa de påskyndade förfarandena med utgångspunkt från tanken att nästan alla asylsökande är potentiella bedragare, eftersom denna syn på asyl är helt orimlig. Jag anser att kraftfullare förfaranden och beslut samt en snabbare handläggning av ärendena kommer att innebära färre överklaganden och att det kommer att bli lättare att identifiera obefogade ansökningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) I Guillaumebetänkandet behandlas viktiga rättsområden och där betonas behovet av att de mänskliga rättigheterna respekteras fullständigt för människor som söker asyl. I mitt eget land, Skottland, har man ännu ingen kontroll över invandringen. Den politik som har genomförts av en rad brittiska regeringar har emellertid varit helt inhuman. Jag är stolt över att vara medlem av ett parti som aktivt har kämpat mot det brutala inspärrandet av asylsökande barn.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag har röstat för detta dokument eftersom jag anser att vi bör ta tillfället i akt att utveckla ett gemensamt europeiskt asylsystem som är rättvist och effektivt. Asylpolitik har en direkt inverkan på dem som söker skydd samt på EU:s förmåga att utveckla och skapa ett verkligt område av frihet, säkerhet och rättvisa. Det är nödvändigt att garantera samordnade, rättvisa och effektiva förfaranden i enlighet med det gemensamma europeiska asylsystemet.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Det förslag som har lagts fram inför parlamentet om ett eventuellt enhetligt förfarande för de 27 medlemsstaterna vid beviljandet av rätten till asyl är ett viktigt steg men denna känsliga fråga kräver omsorgsfull och grundlig eftertanke. Det främsta målet är att se till att staterna harmoniserar sin lagstiftning enligt Stockholmsfördraget genom att förenkla och påskynda förfarandena. Ett annat mål är att tillhandahålla en hög grad av skydd för asylsökande och att i första hand garantera ett snabbt beslut, kostnadsfri rättshjälp och tillåtelse att stanna i landet tills det slutliga beslutet har fattats. Trots de goda avsikterna har jag röstat mot detta förslag till direktiv, eftersom det är otydligt i vissa tekniska och formella hänseenden och eftersom vissa av definitionerna är tvetydiga. Förslaget är formulerat på ett sådant sätt att direktivet lätt skulle kunna missbrukas av de sökande. Av dessa skäl har jag beslutat att inte stödja denna version av texten eftersom jag inte helt samtycker till den.

 
  
MPphoto
 
 

  Agnès Le Brun (PPE), skriftlig. – (FR) Som en del av sitt handlingsprogram för asyl planerar EU att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem. På grund av den fria rörligheten inom de medlemsstater som ingår i Schengenavtalet är vi nu tvungna att göra en samlad insats för att förstå invandringsfrågorna. Betänkandet om att bevilja eller återkalla internationellt skydd kommer att innebära en reform av det system som existerar genom direktiv 2005/85/EG. Genom det nuvarande demografiska trycket på EU tvingas vi överväga dessa frågor med ökad vaksamhet. Eftersom det tyvärr inte finns något i Sylvie Guillaumes betänkande som återspeglar dessa överväganden har jag tillsammans med gruppen Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater opponerat mig mot hennes betänkande. Det finns alltför många oklarheter och alltför mycket slapphet i förfarandena, vilket innebär en risk för att denna historiska rättighet kommer att missbrukas. Begreppet ”familjemedlemmar” är t.ex. alltför brett och det finns en risk för att det kommer att missbrukas. Efter sex månader av förfaranden kommer det att vara de ifrågavarande medlemsstaternas sak att bevisa att den sökande inte är förföljd, vilket gör uppgiften mycket mer komplicerad för de behöriga myndigheterna. Begränsningar för användningen av påskyndade förfaranden kommer att öka dessa svårigheter ytterligare.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag har röstat för detta betänkande. De första dagarna när flyktingar anländer till Europa är avgörande när det gäller att fastställa deras status och EU-länderna måste enligt betänkandet senast 2012 förbättra sina asylförfaranden på detta första stadium. Genom det antagna betänkandet uppmanas EU-länderna att framför allt förbättra de minsta säkerhetsgarantierna, särskilt med avseende på rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd, rätten till information och rätten till en personlig intervju, att särskilt uppmärksamma utsatta sökande, till exempel barn och att, genom medbeslutande med Europaparlamentet, anta en gemensam förteckning över säkra tredjeländer.

 
  
MPphoto
 
 

  Véronique Mathieu (PPE), skriftlig. – (FR) Jag har röstat mot Sylvie Guillaumes betänkande, eftersom man där fastställer kriterier för harmoniseringen av asylförfaranden som är orealistiska i jämförelse med de förfaranden som för närvarande gäller i våra medlemsstater. Vi vill absolut ha ett gemensamt asylsystem men inte på bekostnad av en utopisk tillnärmning. Parlamentets omröstning i dag visar tydligt den oro man känner, eftersom hälften förkastade denna demagogiska strategi till förmån för en mer ansvarskännande strategi där man förespråkar asylsystem som är effektiva och genomförbara i praktiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. – (FR) Alla FN-medlemsstater är skyldiga att skydda flyktingar och asylsökande. EU undgår denna lagstiftning genom att kräva att medlemsstater med EU-gränser förvarar flyktingar och asylsökande i läger i avvaktan på ett beslut som är ännu osäkrare med tanke på att misstänksamhet är normen, påskyndade förfaranden har behållits och antalet tjänstemän som är ansvariga för dessa ärenden har inskränkts.

Å andra sidan noterar jag att denna text innehåller några betydelsefulla förbättringar, till exempel avskaffandet av det absurda begreppet ”säkert ursprungsland”, förbudet mot att internera minderåriga och införandet av ändringsförslaget om förföljelse på grund av sexuell läggning.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Det har redan gått mer än tio år sedan arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem inleddes omedelbart efter ikraftträdandet av Amsterdamfördraget i maj 1999 på grundval av de principer som hade godkänts vid Europeiska rådets möte i Tammerfors. Under den första fasen av arbetet med det gemensamma europeiska asylsystemet (1999–2005) var målet att harmonisera medlemsstaternas rättsliga ramar på grundval av miniminormer. Det är fortfarande lång väg att gå innan en verklig tillnärmning har ägt rum, men vi måste vara medvetna om att det bara kommer att bli möjligt att uppnå ett gemensamt system genom att förbättra och harmonisera förfarandena. Mot denna bakgrund är en grundläggande översyn av förfarandedirektivet för att tillhandahålla ett tillgängligt, rättvist och effektivt förfarande helt nödvändig och är lika viktig för de asylsökande som för medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – (EN) Om syftet med resolutionen är att skapa ett tillgängligt, ärligt och effektivt förfarande för att bevilja asyl på EU:s territorium kommer människor som söker skydd att beviljas normgivande EU-garantier och medlemsstaterna kommer att kunna skilja asylsökande från andra invandrare. Jag har röstat för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Vid arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem har man inriktat sig på de asylsökandes rättigheter. Men därigenom bortser man från att majoriteten av dessa människor inte är verkliga asylsökande utan ekonomiska invandrare som inte har rätt till asyl enligt Genèvekonventionen och som har utnyttjat myndigheternas tid till att ge felaktiga upplysningar och använda sig av ett antal taktiska förhalningsmetoder som medför kostnader på miljarder euro. Å andra sidan görs mycket få framsteg när det gäller återsändande.

Med tanke på strömmen av flyktingar från de överbefolkade regionerna i världen, av vilka de flesta drivs av ekonomiska hänsyn, och som för med sig problem och konflikter från områden över hela världen till Europa och som inte tvingas samarbeta i processen, måste vi helt klart förkasta införandet av strängare ensidiga skyddsnormer som kommer att ha en magnetisk inverkan på asylsökande och ekonomiska invandrare och endast förvärra problemen.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) Jag har röstat för detta förslag eftersom vi måste göra allt vi kan för att se till att vi skapar ett europeiskt asylsystem som är ännu effektivare och som har en positiv inverkan på människor. Asylpolitiken är mycket viktig, eftersom den har en mycket stor inverkan på EU:s förmåga att utveckla och skapa ett gemensamt område för frihet, säkerhet och rättvisa. Framför allt måste vi åstadkomma större överensstämmelse mellan asylinstrumenten. Förfarandena måste harmoniseras så att man kan gå vidare på ett rättvist och effektivt sätt. Dessutom måste vi stärka minimireglerna för rättssäkerhetsgarantier. Vi måste se till att de asylsökande kan få rätt till information, rätt att bli intervjuade och rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd och att det inte finns några inskränkningar i fråga om dessa rättigheter. Alla rättsinstrument måste vara icke-diskriminerande och tillämpas på ett enhetligt sätt med vederbörlig hänsyn till minsta rättssäkerhetsgarantier och principer. Särskilt utsatta asylsökande uppmärksammas framför allt. Barnens intressen måste säkerställas på ett tillräckligt sätt och företrädas genom tillämpning av de nödvändiga förfarandena. Jag samtycker till förslaget om att föreskriva möjligheten att omedelbart utvisa en person som kan vara en fara för medlemsstatens inre säkerhet eller som med tvång har utvisats från ett land som ett allvarligt hot mot den allmänna säkerheten enligt nationell lag. En sådan möjlighet är mycket viktig och nödvändig, eftersom medlemsstaterna därigenom får ökade möjligheter att hindra terroristnätverkens verksamhet och att vidta lämpliga förebyggande åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) I maj 1999, efter ikraftträdandet av Amsterdamfördraget, inleddes arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem på grundval av de principer som hade godkänts vid Europeiska rådets möte i Tammerfors. Betydande framsteg har gjorts för att åstadkomma detta system. Det förslag som nu har lagts fram om en grundläggande översyn och omarbetning av förfarandedirektivet är ytterligare ett steg framåt. De skiljaktigheter som fortfarande återstår mellan de nationella bestämmelserna och sättet att tillämpa dem var helt oförenliga med det gemensamma europeiska asylsystemet och är anledningen till dessa ändringsförslag. Syftet med det gemensamma europeiska asylsystemet är att den sökande ska få bra behandling som är likvärdig i hela unionen, oberoende av den medlemsstat där de söker asyl. Därför håller jag med om att det finns ett behov av att fastställa en kraftfull europeisk rättslig ram genom vilken det blir möjligt att skapa ett lämpligt och effektivt gemensamt europeiskt asylsystem. Jag har röstat för detta betänkande, eftersom jag anser att man endast genom att förbättra och harmonisera förfarandena och de sammanhörande garantierna kommer att göra det möjligt att skapa ett gemensamt system.

 
  
MPphoto
 
 

  Vincent Peillon (S&D), skriftlig. – (FR) Jag har röstat för det utmärkta betänkandet av min kollega och vän Sylvie Guillaume om förfaranden för att bevilja eller återkalla asyl i EU. Denna text är ett stort framsteg för att senast 2012 skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem och att därigenom göra slut på den oacceptabla situation då en, beroende på det EU-land där en asylsökande ansöker om skydd, persons möjlighet att erkännas som flykting varierar mellan 1 procent och 65 procent. Parlamentet har därför talat för större rättvisa och större effektivitet i behandlingen av asylförfaranden. Där föreslås att varje land ska iaktta samma utökade regler om rätten till skydd och om modernisering av förfarandena: kostnadsfri rättslig rådgivning från första dagen, en ram för tidsgränsen för överklaganden, särskilt stöd till ensamkommande barn och snabbare prövning av fallen. Trots att jag beklagar att den europeiska högern, som har majoriteten i parlamentet, har lyckats anta ändringsförslag till texten där man kastar omfattande och överdrivna misstankar på de asylsökandes uppriktighet välkomnar jag varmt antagandet av detta betänkande. Bollen ligger nu hos de domstolar i medlemsstaterna som fortfarande måste besluta om våra förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag har röstat för betänkandet. Det gläder mig särskilt att våra kolleger från mitten-högerpartierna var överens om behovet av särskilt skydd, oberoende av deras allmänna ståndpunkt när det gäller asyl. Lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner som flyr från länder som Irak, Uganda, Honduras eller Indonesien måste få särskilt skydd genom att man tar hänsyn till kulturell känslighet. Detta är ett viktigt steg för att helt leva upp till våra åtaganden enligt den internationella asyllagstiftningen. Europaparlamentet visar att asylbestämmelserna behöver uppdateras för att återspegla verkligheten. I 76 länder kriminaliseras homosexuella handlingar och i sju länder är de belagda med dödsstraff (kanske snart i åtta med Uganda). Jag beklagar att andra progressiva bestämmelser inte godkändes, men genom dagens text kommer man slutligen att behandla asylsökande som är HBT-personer på ett rättvisare sätt. Den text som har antagits i dag är Europaparlamentets formella ståndpunkt vid första behandlingen. Asylbestämmelserna kommer i själva verket att ändras när EU-regeringarna granskar texten och ingår en överenskommelse med Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Efter att ha diskuterat i flera år och efter att ha undertecknat Lissabonfördraget har utskottet till parlamentet överlämnat det första utkastet till ett gemensamt asylförfarande mellan medlemsstaterna.

Målet är att senast 2012 fastställa ett gemensamt område av säkerhet och solidaritet som baseras på en samordnad asylpolitik mellan medlemsstaterna, trots de bestående skillnaderna mellan de nationella bestämmelserna. Dessa nationella skillnader är oförenliga med ett gemensamt europeiskt asylsystem och utgör ett hinder för dess förverkligande.

I den nya lagen fastställs framför allt att de asylsökande bör beviljas samma behandlingsnivå i hela EU, oberoende av den medlemsstat där ansökan gjordes. Det är viktigt att vi arbetar för att åstadkomma en gradvis förbättring och tillnärmning av förfarandena och effektiva asylgarantier för att genomföra ett gemensamt europeiskt system. Jag hoppas att vi i samband med denna översyn kommer att säkerställa ett tillgängligt, rättvist och effektivt förfarande, som är till gagn både för de asylsökande och för behovet att skydda medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. (IT) Anledningen till att vi så övertygat har opponerat oss mot parlamentets förslag om det enhetliga asylförfarandet är att man, om det genomfördes, skulle åsidosätta medlemsstaternas suveränitet. Vi anser att det är oacceptabelt att hindra medlemsstater från att neka oönskade människor i hela EU asyl och gynnsam behandling när det finns europeiska familjer som inte ens har rätt till en bostad. Asylsökande beviljas också helt kostnadsfri rätt till juridisk rådgivning, stöd och ombud. Av betänkandet framgår också att icke-statliga organisationer kan spela en aktiv roll för att tillhandahålla tjänster genom att ge information om förfaranden för att få skydd och genom att erbjuda vägledning och råd till asylsökande som bör tillhandahållas vid gränsövergångar eller på mottagningsanläggningar. Kom ihåg att alla dessa förmåner kommer att bekostas av EU:s skattebetalare och att de inte bara kommer att beviljas flyktingar utan alla asylsökande och följaktligen varje illegal invandrare som kräver dessa förmåner.

 
  
MPphoto
 
 

  Thomas Ulmer (PPE), skriftlig. – (DE) Jag har röstat mot detta betänkande. Det handlar om genomförandet av ett välorganiserat, gemensamt och snabbt asylförfarande i EU som baseras på enhetliga rättsliga normer. Genom de ändringsförslag som har lagts fram av de gröna och socialdemokraterna kommer man emellertid att göra så att utlänningar får leva i EU utan att det finns någon möjlighet att utöva kontroll över dem. Följden blir att vi kommer att göra verkliga asylsökanden som ansöker om asyl en otjänst därför att deras liv är i fara eller av politiska, religiösa eller etiska skäl, eftersom vi kommer att sammanföra dem med alla de andra invandrarna. Detta är inte min uppfattning om asylpolitik. Asylpolitik bör vara en humanitär eller solidarisk handling. Om vi tillhandahåller dessa människor en tjänst måste de erbjuda något i gengäld, t.ex. genom att erkänna och respektera strukturerna i sitt värdland.

 
  
  

Betänkande: Brian Simpson (A7-0329/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. – (PT) Turistsektorn har under den senaste tiden blivit allt viktigare för EU-företagen och för människorna. Därför är det viktigt att statistiken för att utveckla effektivare turistpolitiska strategier på europeisk, nationell, regional och lokal nivå är så pålitlig som möjligt, eftersom de är instrument för att stödja beslutsförfarandet i företagen och inom den privata sektorn. Jag betonar också att det är viktigt att kommissionen välkomnar dessa förslag med de villkor som föreslås.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. – (RO) Turiststatistik spelar en viktig roll för att utveckla effektivare turistpolitiska strategier på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Denna statistik används emellertid inte bara för att övervaka turistspecifik politik. Den spelar också en roll för regionalpolitiken och en hållbar utveckling. Jag anser att EU:s turistsektor behöver stärkas genom samordnade åtgärder på EU-nivå för att komplettera medlemsstaternas initiativ. Jag välkomnar syftet att uppdatera och optimera regelverket för europeisk statistik om turism, som innebär att man på ett bättre sätt kommer att möta de utmaningar som denna sektor står inför, t.ex. klimatförändringar, miljömässiga hinder, global konkurrens, demografiska tendenser och den säsongsrelaterade fördelningen av rörlighet bland turister. Denna nya ram för att systematiskt skapa en europeisk statistik om turism måste fastställas genom att medlemsstaterna samlar in, sammanställer, behandlar och översänder samordnad statistik om tillgång och efterfrågan. Jag har röstat för detta betänkande, eftersom turismen är en viktig ekonomisk verksamhet i EU som bidrar till högre sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward (ALDE), skriftlig. – (GA) De flesta av världens turister kommer till Europa: Omkring 370 miljoner internationella turister kommer årligen hit på besök. Omkring 7 miljoner utomeuropeiska turister besöker Irland varje år. Turistsektorn är av stor betydelse för de europeiska företagen och för medlemsstaternas ekonomier. För närvarande är 1,8 miljoner företag och 9,7 miljoner arbetstillfällen beroende av den europeiska turismen. Det finns betydande tillväxtmöjligheter inom samma sektor, när det gäller ekoturism, världsarv, sport och gastronomi. För att få ut så mycket som möjligt av dessa möjligheter måste man förstå turistsektorn på rätt sätt. I detta syfte stöder jag detta betänkande om statistiska upplysningar om turism. Korrekt information om lokal, nationell och europeisk turism kommer att hjälpa EU att utveckla en effektiv politik och uppmuntra turismen i Europa.

Eftersom turistsektorn är mycket viktig för Irland och med tanke på landets geografiska läge välkomnar jag särskilt det som betänkandet innehåller om den speciella situationen för öar och yttre områden och om diskussionen om dessa speciella fall i EU:s handlingsram för den europeiska turismen.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag har röstat för detta betänkande. Turismen är en viktig ekonomisk aktivitet i EU med en hög potential för att bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt samt för att spela en viktig roll för den socioekonomiska integrationen på landsbygden och i mindre utvecklade områden. Med ca 1,8 miljoner företag, främst små och medelstora företag, sysselsätter den europeiska turistindustrin ca 5,2 procent av den totala arbetskraften (ca 9,7 miljoner arbetstillfällen). Jag stöder kommissionens mål att fastställa en ny rampolitik för turismen i Europa där man stöder de nya befogenheter som infördes genom Lissabonfördraget. Turistsektorn står inför stora utmaningar, t.ex. ökande global konkurrens, demografiska tendenser, klimatförändringar och miljömässiga hinder, säsongsrelaterad fördelning för rörlighet av turister och den ökande användningen av ny informations- och kommunikationsteknik bland kunderna. Jag anser att det är nödvändigt att stärka EU:s turistsektor genom samordnade åtgärder på EU-nivå som komplement till medlemsstaternas initiativ. Denna förordning, vars syfte är att fastställa en gemensam ram för medlemsstaternas systematiska framställning av europeisk statistik om turism genom insamling, sammanställning, bearbetning och översändande av samordnad europeisk statistik om tillgång och efterfrågan med avseende på turism, är mycket viktig. Om den genomförs på rätt sätt kommer det nämligen att bli möjligt att fastställa den verkliga situationen för turismen i medlemsstaterna och det kommer att bli lättare att anpassa sig till turisternas växlande behov.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) Turismen är en viktig del av den europeiska ekonomin med ca 1,8 miljoner företag, främst små och medelstora företag, som sysselsätter ca 9,7 miljoner arbetstagare. Man beräknar att turistindustrin står för mer än 5 procent av EU:s bruttonationalprodukt.

I sitt meddelande KOM(2010)0352 försöker kommissionen fastställa en ny politisk ram för turismen i EU och strävar efter att stärka sektorn genom samordnade åtgärder på EU-nivå som komplement till medlemsstaternas initiativ. För att den nya ramen ska bli framgångsrik måste man därför fatta beslut som grundas och baseras på tillförlitliga och jämförbara statistiska uppgifter.

I detta betänkande, som förtjänar mitt stöd, erkänner man den viktiga roll som statistiken har för att utveckla bättre turistpolitiska strategier på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, eftersom de är användbara instrument för att stödja beslutsprocessen. Genom betänkandet stöder man också fastställandet av en gemensam ramlagstiftning för en systematisk framställning av europeisk statistik om turism genom insamling, sammanställning, bearbetning och översändande av samordnad europeisk statistik om tillgång och efterfrågan med avseende på turism.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. – (BG) Statistik spelar en viktig roll för att utveckla effektivare turistpolitiska strategier och för att fatta affärsbeslut. Jag stöder texten eftersom de förändringar som har ägt rum inom turistindustrin på senare år har skapat ett behov av att uppdatera den rättsliga ramen för den europeiska statistiken om turism. När förslaget har antagits kommer man att förbättra tillförlitligheten, jämförbarheten och fullständigheten av den överförda statistiken och dessutom göra bearbetningen av uppgifterna effektivare.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig. (IT) I Brian Simpsons betänkande och den förordning som man där hänvisar till föreslår man att inrätta en gemensam ram för insamling och distribution av europeisk statistik om turism genom insamlande och bearbetning av uppgifter som ska utföras av enskilda medlemsstater med samordnad statistik om tillgång och efterfrågan på turism med användning av aggregerade tabeller som sedan översänds elektroniskt till kommissionen (Eurostat). Trots föredragandens berömliga arbete kan jag inte rösta för betänkandet, eftersom det inte medför någon förändring av mängden arbete och uppgiftsinsamlande som fastställs i förordningen. Sammanställningen av tabeller som föreslås i förordningen är något komplicerad och jag anser att insamlandet av så mycket uppgifter är en orimlig börda. Därför kan jag inte godkänna den byråkratiska börda och den inblandning som kommer att bli resultatet av denna förordning.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. – (LT) Jag röstade för detta betänkande eftersom det är nödvändigt att förbättra de europeiska turistpolitiska strategierna, framför allt med tanke på att den europeiska turistsektorn nyligen har tvingats gå igenom en svår ekonomisk situation. Med förändringen av den rättsliga ramen efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget fick EU ytterligare befogenheter och kommissionen lade fram ett förslag om bakgrunden till den nya turistpolitiken. Syftet med detta förslag till förordning är att uppdatera och optimera regelverket för europeisk statistik om turism, men det finns en oro för att förslaget inte innehåller något om införandet av satelliträkenskaper för turismen. Dessa satelliträkenskaper är mycket viktiga för att efter hand utveckla integrerade system för turiststatistik och för att bättre förstå det verkliga värdet av turism samt dess inverkan på arbetstillfällen och ekonomi. För att stärka kunskapsbasen för utvecklingen och tillväxten av turism bör kommissionen dessutom inrätta ett program för pilotstudier av turism. Dessa studier skulle utföras av medlemsstaterna på frivillig grund för att utveckla ett system för sammanställning av uppgifter som visar turismens inverkan på miljön.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. – (PT) I flera medlemsstater, t.ex. i mitt land Portugal, är turismen en viktig del av ekonomin med en inneboende potential för att skapa nya inkomstkällor och ekonomisk tillväxt. Turismen är den tredje största socioekonomiska verksamheten i EU med över 5 procent av bruttonationalprodukten i EU. EU är fortfarande världens främsta turistmål med 40 procent av de globala ankomsterna 2008.

EU försöker fastställa en ny politisk ram för turismen i syfte att förstärka sektorn för att ta itu med de stora utmaningarna, till exempel klimatförändringarna, de demografiska tendenserna och globaliseringen genom samordnade åtgärder på EU-nivå som ett komplement till medlemsstaternas initiativ. Genom att sammanställa uppgifter om turism är det möjligt att få bättre kunskap om sektorns omfattning och särdrag, om turisternas profil och de olika resmönstren, vilket inte bara bidrar till att på lämpligt sätt utforma sektorns politik utan också till en bättre förståelse av dess socioekonomiska följder.

Därför stöder jag uppdateringen och optimeringen av det nuvarande statistiksystemet så att vi kan få tillförlitlig och jämförbar statistik.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Vi kan inte förneka att turismen under det senaste decenniet har förändrats radikalt, bl.a. tack vare de tekniska framstegen. Det är därför nödvändigt att uppdatera lagstiftningen om insamlande av uppgifter och statistik.

I detta avseende instämmer jag med kommissionens förslag att införa en ny förordning där man upphäver vissa föråldrade delar. Men samtidigt är jag för ändringsförslagen till parlamentets förordning, framför allt när det å ena sidan gäller behovet av att införa harmoniserad statistik som återspeglar de rent sociala aspekterna av turism och å andra sidan den ståndpunkt där man motsätter sig antagandet av åtgärder delegerade av kommissionen om viktiga frågor och på obestämd tid.

Jag anser också att det är en allvarlig brist att kommissionen har underlåtit att ta hänsyn till införandet av satelliträkenskaper för turismen, eftersom man genom uppgifter av denna sort skulle få en fullständigare bild av den inverkan som turismen har på arbetsmarknaden och ekonomin.

Slutligen är jag mycket intresserad av förslaget att införa den frivilliga insamling av turiststatistik som gäller vanorna hos människor med funktionshinder eller begränsad rörlighet och det kommande införandet av pilotprojekt för att förbättra sådana människors deltagande i turism.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) Europa har sjunde platsen bland toppdestinationerna i en statistisk översikt som täcker de 50 populäraste länderna i världen. Detta visar mycket tydligt att Europa har en stor potential när det gäller turism och kultur som fortfarande har möjligheter att utnyttjas, även av EU-medborgare. Jag anser att man genom en sådan möjlighet uppmuntrar deltagandet i de sociala turistprogram som har utvecklats av EU, inte bara av äldre personer utan också av ungdomar, familjer som lever under svåra förhållanden och människor med begränsad rörlighet. Emellertid krävs det för att göra detta adekvat statistik som har sammanställts med hjälp av gemensamma insamlingsmetoder som är avsedda att utveckla program inriktade på dessa grupper av turister i varje EU-medlemsstat.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. – (EN) Jag har i dag röstat för förslaget till en förordning om europeisk statistik om turism. Det är en positiv åtgärd att införa en förordning där man tar hänsyn till turiststatistik från alla medlemsstater. Turismens betydelse i EU-lagstiftningen var mycket stor när den gjordes till en behörighet genom Lissabonfördraget i december 2009. När medlemsstaterna går vidare måste de kunna garantera att de statistiska uppgifter som översänds är korrekta för att uppnå högkvalitativa resultat.

Samtidigt som samordningen på EU-nivå kommer att vara till mycket stor nytta för den europeiska turistsektorn bör man genom varje paneuropeiskt initiativ sträva efter att komplettera medlemsstaternas initiativ och turiststrategier. Genom att tillhandahålla statistiska uppgifter kommer EU att ha bättre förutsättningar att hjälpa turistindustrin, däribland små och stora företag, och att förbättra den övergripande marknadsföringen av Europa som ett mycket lockande turistmål.

I betänkandet skiljer man mellan turism inom landet och nationell turism. Turism inom landet omfattar tillgång till logianläggningar för turister och nationell turism omfattar deltagande i turism, däribland utflykter.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag har röstat för detta betänkande, eftersom jag anser att turiststatistik bidrar till att utveckla en effektivare politik och att den är ett användbart verktyg för att stödja företagens och den privata sektorns beslutsprocesser. Genom denna nya förordning kommer man otvivelaktigt att förbättra tillförlitligheten, jämförbarheten och fullständigheten av den statistik som översänds samt effektiviteten av behandlingen av data.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Enligt siffrorna i betänkandet är Europa fortfarande världens främsta turistmål och turismen är den tredje största socioekonomiska verksamheten i EU, med ca 1,8 miljoner företag, framför allt små och medelstora företag, 9,7 miljoner jobb och en produktion som uppgår till 5 procent av EU:s bruttonationalprodukt. Av denna anledning är turismen en verksamhet som bör övervakas på rätt sätt, regleras och stödjas, framför allt när det gäller den ekonomiska återhämtningen och behovet att öka produktionen av varor som kan säljas.

Samtidigt som detta gäller för hela EU är det särskilt viktigt för Portugal, ett land som under lång tid har investerat mycket i turism som en särskilt dynamisk verksamhet med stor potentiell tillväxt. I detta sammanhang och med tanke på vikten av en djup och realistisk kunskap om turismens verklighet för utvecklandet av lämpliga politiska strategier är kommissionens förslag om att uppdatera och optimera den rättsliga ramen för den europeiska statistiken om turism som vi röstade om i dag viktigt.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Detta betänkande gäller ett område som är av grundläggande betydelse för EU:s framtid, nämligen turismen. Trots krisen, som enligt Världsturistorganisationen 2010 har drabbat sektorn på global nivå, hade den en tillväxt på 2 procent, trots alla politiska omvälvningar i ett stort antal områden i världen. På europeisk nivå omfattar turismen, som fortfarande växer stadigt, 1,8 miljoner företag, varav största delen är små och medelstora företag med 9,7 miljoner arbetstillfällen, och räknas som den tredje största socioekonomiska verksamheten i EU med över 5 procent av EU:s bruttonationalprodukt. Dessutom är Europa världens främsta turistmål med 40 procent av alla turistankomster. Denna verksamhet är av avgörande betydelse för att nå de mål som är fastställda i Europa 2020-strategin. Denna förordning är en uppdatering av den som gäller för närvarande, framför allt i fråga om insamling och bearbetning av uppgifter om tillgång och tillgänglighet för människor med begränsad rörlighet, som är väsentliga för att förbereda den nya europeiska turiststrategin. Jag välkomnar antagandet av detta förslag där man samtidigt som man skapar ett program med pilotstudier som ska genomföras av medlemsstaterna kommer att innehålla uppgifter om landsbygdsturism och grön turism som omfattar mer än 50 000 logimöjligheter, varav den överväldigande majoriteten förvaltas av små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Nyttan av statistiska upplysningar beror på att de är jämförbara i tid och rum, vilket medför antagandet av en gemensam uppsättning definitioner och klassificeringar. Särskilt när det gäller turism inbegriper denna sektor begrepp och definitioner som länge har varit otydliga, vilket har gjort det svårt att få tillförlitlig och trovärdig information. Det är därför nödvändigt att klargöra och samordna kriterier och definitioner som gör att man kan få jämförbara uppgifter. Förekomsten av denna statistik är av stor betydelse för att bestämma den direkta och indirekta påverkan av turismen på ekonomin genom att stödja planeringen och utvecklandet av nya turistalternativ eller att anpassa de befintliga alternativen.

Syftet med förslaget i betänkandet är att förbättra tillförlitligheten, jämförbarheten och fullständigheten av den överförda statistiken samt effektiviteten av bearbetningen av uppgifterna, däribland förbättrad utvärdering av uppgifterna. Syftet är också att anpassa den rättsliga ramen så att den återspeglar de senaste förändringarna av sektorn med införande av nya variabler, till exempel turisternas rörlighet under en dag. Därför har vi röstat för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Vi vet att det är viktigt att få statistiska upplysningar, trots att nyttan av dem beror på att de är jämförbara i tid och rum, vilket medför antagandet av en gemensam uppsättning definitioner och klassificeringar.

Särskilt när det gäller turism inbegriper denna sektor begrepp och definitioner som länge har varit otydliga, vilket har gjort det svårt att få pålitlig och trovärdig information. Det är därför nödvändigt att klargöra och samordna kriterier och definitioner som gör det möjligt att få jämförbara uppgifter.

Förekomsten av denna statistik är av stor betydelse för att bestämma den direkta och indirekta påverkan av turismen på ekonomin genom att stödja planeringen och utvecklandet av nya turistalternativ eller anpassa de befintliga alternativen.

Syftet med förslaget i betänkandet är att förbättra jämförbarheten och fullständigheten av den överförda statistiken samt effektiviteten av bearbetningen av uppgifterna, däribland förbättrad utvärdering av uppgifterna. Syftet är också att anpassa den rättsliga ramen så att den återspeglar de senaste förändringarna av sektorn med införande av nya variabler, till exempel turisternas rörlighet under en dag.

Därför har vi röstat för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Jacqueline Foster (ECR), skriftlig. – (EN) Min grupp har stött betänkandet om statistik om turism där man uppdaterar och moderniserar metoden för insamling av europeisk statistik om turism, framför allt mot bakgrund av moderna tendenser som lågkostnadsflyg och korttidssemestrar.

Politikerna måste erkänna turistindustrins stora betydelse för Europa. Enskilda medlemsstater inser att mer måste göras för att bistå denna sektor, som i hög grad bidrar till den ekonomiska tillväxten.

Turismen är till exempel en av de största sektorerna i Storbritanniens ekonomi. Turismen stöder direkt 1,36 miljoner jobb – en siffra som väntas stiga till 1,5 miljoner 2020 – och nästan 3 miljoner om man inbegriper indirekt sysselsättning. Dessa siffror talar för sig själva!

Storbritannien vill gärna delta aktivt och positivt i diskussioner om turism på EU-nivå, genom att helt stödja behovet att förbättra konkurrensen för den europeiska turistindustrin och dess förmåga till hållbar tillväxt. Emellertid måste vi se till att åtgärder på EU-nivå inte gör att man inkräktar på subsidiaritetsprincipen.

Medlemsstaterna konkurrerar med varandra, trots att de kan dela bästa praxis och samarbeta i vissa frågor, t.ex. för att förbättra transportförbindelserna genom Europa och andra åtgärder som gör det lättare för konsumenterna att resa.

Låt mig sluta med ett enkelt budskap: Besök Storbritannien!

 
  
MPphoto
 
 

  Mathieu Grosch (PPE), skriftlig. – (DE) Genom Lissabonfördraget har EU:s ansvar för turismen ökat. Det säger sig självt att man får grundläggande information genom statistik och att intressanta slutsatser kan dras, inte bara på EU-nivå, utan också på nationell och regional nivå.

I min region, den tysktalande gemenskapen i Belgien, är turismen inte bara ett viktigt kompetensområde utan också en mycket viktig ekonomisk faktor. Av denna anledning är statistik en betydelsefull del av det politiska beslutsfattandet. Men det är också tydligt att man på de olika nivåerna – regionala, nationella och gränsöverskridande – måste samarbeta för att definiera regionerna i Europa som turistmål, framför allt i gränsområdena.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag har röstat för detta dokument eftersom det är nödvändigt att fastställa en ny, förbättrad politisk ram för turismen i Europa. Turismen är en viktig ekonomisk aktivitet i EU med en hög potential att bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt samt att spela en viktig roll för den socioekonomiska integrationen på landsbygden och i randområden och mindre utvecklade områden, t.ex. områden med ett rikt industriarv. Inom denna sektor används statistiken inte enbart för att övervaka de turistpolitiska strategierna utan den spelar också en roll i ett bredare sammanhang med regionalpolitik och hållbar utveckling. Vi måste ta itu med de stora utmaningar som sektorn står inför, t.ex. ökad global konkurrens, demografiska tendenser, klimatförändringar och miljömässiga hinder, den säsongsrelaterade fördelningen för rörlighet bland turister och den ökande användningen av ny informations- och kommunikationsteknik bland kunderna. Det är nödvändigt att stärka EU:s turistsektor genom samordnade åtgärder på EU-nivå som kompletterar medlemsstaternas initiativ. För att kunna genomföra den nya politiska ramen på ett framgångsrikt sätt bör de politiska aktörerna på alla nivåer i förvaltningen fatta välinformerade beslut mot bakgrund av tillförlitliga och jämförbara statistiska uppgifter. Turismen är en viktig ekonomisk verksamhet som har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i EU och därför är det nödvändigt att uppdatera och optimera den rättsliga ramen för den europeiska statistiken och därigenom stärka turistsektorn på EU-nivå. Därför kommer man genom att genomföra de ovan nämnda åtgärderna att öka den europeiska turismens konkurrenskraft och uppmuntra dess harmoniska tillväxt.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. – (IT) Jag anser att förslaget om en förordning om europeisk statistik om turism, som vi har röstat om i parlamentet, bör betraktas med särskilt intresse och att det också är mycket användbart. Turistindustrin är för EU en ledande sektor av stor betydelse inom gemenskapen eftersom den har en viktig roll i medlemsstaternas enskilda ekonomier. Turistindustrin har fortfarande en betydelsefull potential för sysselsättningen och det vore därför fördelaktigt att vidta åtgärder för att underlätta en bättre organisation med möjlighet att utveckla turismens fulla potential. En gemensam ram för insamling och sammanställning av jämförbar och heltäckande statistik om europeisk turism kan endast bidra till att förbättra situationen. Förståelse för konsumenternas efterfrågan kommer att göra det möjligt för privata och offentliga företag att hantera sektorns behov genom att förbättra resultatet och konkurrenskraften. Jag stöder förslaget till en förordning eftersom jag anser att en enhetlig europeisk statistik som är öppen, tillförlitlig och objektiv är ett effektivt sätt att stödja denna stora industri, som är av stor betydelse för mitt land.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. – (RO) Jag har röstat för detta betänkande, eftersom jag anser att vi måste göra allt vi kan för att fortsätta att vara det främsta turistmålet i världen. För att uppnå detta är det helt nödvändigt att vi i största utsträckning utnyttjar alla möjligheter till finansiering. För att utveckla en hållbar, ansvarig, högkvalitativ turistsektor är det nödvändigt att den rättsliga ramen för europeisk statistik inom detta område uppdateras och förbättras. Om vi förbättrar kvaliteten på statistiska upplysningar baserade på tillförlitliga, jämförbara uppgifter kommer vi att dra nytta av en solid grund när det gäller att fatta beslut om att utforma EU:s finanspolitik och instrument.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag har röstat för detta betänkande där man erkänner att statistik spelar en viktig roll för att utveckla effektivare turistpolitiska strategier på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. På samma sätt är turiststatistik ett användbart verktyg som stöd för beslutsfattande i företag och i den privata sektorn. Därför stöder föredraganden syftet med den föreslagna förordningen att fastställa en gemensam ram för systematisk framställning av europeisk statistik om turism genom insamling, sammanställning, bearbetning och översändande av samordnad europeisk statistik om tillgång till och efterfrågan på turism. När förslaget har antagits kommer man därigenom att förbättra tillförlitligheten, jämförbarheten och fullständigheten av den överförda statistiken samt effektiviteten av bearbetningen av uppgifterna, däribland förbättrad datavalidering. Dessutom är det nödvändigt att anpassa den rättsliga ramen för att den ska återspegla de senaste tendenserna i turistindustrin genom att införa nya variabler, t.ex. när det gäller besök samma dag.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Turismen är utan tvivel en av de ekonomiska sektorer som har den största utvecklingspotentialen. Under de senaste decennierna har turismen blivit allt viktigare för EU-företagen och för människor. Med omkring 1,8 miljoner företag, de flesta små och medelstora företag, som sysselsätter omkring 5,2 procent av den totala arbetsstyrkan, dvs. omkring 9,7 miljoner jobb, beräknar man att den europeiska turistindustrin står för över 5 procent av EU:s bruttonationalprodukt. Turismen är därför den tredje största socioekonomiska verksamheten i EU. Dessutom fortsätter EU att vara världens främsta turistmål, eftersom man uppskattar antalet turistankomster till 370 miljoner, eller 40 procent av världens turistankomster. Det finns emellertid fortfarande möjligheter till ytterligare tillväxt.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D ), skriftlig. – (EN) Det säger sig självt att turismen har en stor potential med möjlighet att öka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Turismen spelar en viktig roll för den socialekonomiska integrationen av landsbygden, i randområden samt i mindre utvecklade områden med ett rikt industriarv. Turiststatistik används inte bara för att övervaka turistpolitiken utan spelar också en viktig roll i det bredare sammanhanget med regionalpolitik och hållbar utveckling. Jag instämmer helt med föredraganden.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Meningsfull statistik som gör att man får svar på frågor om anledningen till framgång och tendenser inom turistindustrin kan bidra till att förhindra många felaktiga investeringar. I många städer har man i åratal undrat varför förväntningarna på turismen inte infriades när dessa städer hade valts till europeiska kulturhuvudstäder. Den begränsade tillgången och jämförbarheten av turistuppgifter är emellertid också ett problem från stadsplaneringssynpunkt. Om det finns en potential för en ökning av antalet besökare är det, när allt kommer omkring, viktigt att organisera allt så att detta inte får en negativ inverkan på lokalbefolkningen.

Alltför många osäkra faktorer, olika förväntningar och immateriella attraktioner, t.ex. specifika väderförhållanden, har förvandlat turistprognoser till ett hasardspel. Flexibla arbetstider och säkerhet inverkar på turismen på samma sätt som sociala förändringar. De avgörande faktorerna kommer troligen i slutändan att vara den globala ekonomin och oljepriset. Inte ens den bästa europeiska turiststatistik kan ändra detta och därför har jag avstått från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE), skriftlig. (LT) I dag antog Europaparlamentet ett viktigt dokument om den rättsliga ramen för europeisk statistik om turism. Medlemsstaterna måste tillhandahålla en regelbunden uppsättning med uppgifter om kapaciteten och innehavet av logiföretag och om efterfrågan på turism. Eftersom resvanorna förändras i Europa (t.ex. ökningen av kortdistansflyg), och turistsektorn går över till vissa innovationer (t.ex. bokningar på internet) är det nödvändigt att uppdatera den rättsliga ramen genom att reglera insamlandet av statistiska upplysningar på turistområdet. Jag anser emellertid att en synnerligen viktig bestämmelse, som stöds av Europaparlamentet, gäller insamlandet av uppgifter om människor med begränsad rörlighet och dess inverkan på dessa personers förmåga att få fullständiga turisttjänster. Vi diskuterar ständigt livskvaliteten för funktionshindrade och vi måste inbegripa turismen i detta område. Först då kommer vi att kunna genomföra turistpolitiken på ett effektivt sätt och skydda konsumenternas rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Brian Simpsons betänkande om europeisk statistik om turism är en text som kommer att ersätta direktivet om denna fråga, som nu är 15 år gammalt. Att anpassa sig efter tiden och omarbeta förordningarna är en rättighet som ingår i EU-systemet, framför allt med tanke på vikten och den fortlöpande utvecklingen av turistsektorn i EU under det senaste decenniet. Därför har jag röstat för betänkandet. Nya krav inom sektorn, där man behöver alltmer detaljerade, aktuella och jämförbara uppgifter, gör att det är nödvändigt att uppdatera turiststatistiken. Tillgång till resurser, tjänster för funktionshindrade och kostnader för viktiga varor är nyckeluppgifter som kräver en aktuell databas som användarna kan konsultera.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Turismen är av mycket stor betydelse i EU och mekanismer som bidrar till att främja den är önskvärda och bör uppmuntras. Statistik spelar en viktig roll för att utveckla en effektivare turistpolitik på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Det är mycket användbara instrument för att stödja beslutsprocessen i företagen och den privata sektorn. Genom denna förordning strävar men efter att fastställa en gemensam rättslig ram för systematisk framställning av europeisk statistik om turism genom medlemsstaternas insamling, sammanställning, bearbetning och överföring av samordnad europeisk statistik om tillgång till och efterfrågan på turism. Genom detta förslag bör man förbättra tillförlitligheten, jämförbarheten och fullständigheten av den överförda statistiken samt effektiviteten av bearbetningen av uppgifterna, inklusive en förbättrad utvärdering av dessa uppgifter. Enligt denna förordning anpassas den rättsliga ramen så att den återspeglar de senaste förändringarna inom turistindustrin genom införandet av nya variabler, t.ex. turisternas förflyttning under en dag. Av dessa anledningar har jag röstat för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Turismen är en viktig ekonomisk aktivitet i EU. Statistik är till hjälp för att övervaka särskilda politiska strategier för turism och är användbar för regionalpolitiken och en hållbar utveckling. Inom EU styrs statistiksystemet för turism genom direktiv 95/57/EG. Men sedan detta direktiv trädde i kraft har turistindustrin och den relativa efterfrågan ändrats betydligt. Kommissionen har därför lagt fram ett nytt förslag till förordning, där man syftar till att fastställa en rättslig ram för turism med utnyttjande av de befogenheter som infördes genom Lissabonfördraget. Målet är att uppdatera och effektivisera den rättsliga ram som tillämpas på den europeiska statistiken om turism för att ta hänsyn till de senaste tendenserna inom området. I detta avseende är det inte bara nödvändigt att stärka turistsektorn genom samordnade åtgärder på EU-nivå. Det är också nödvändigt att skapa en gemensam ram för systematisk framställning av statistik genom att medlemsstaterna samlar in, sammanställer, bearbetar och rapporterar samordnad europeisk statistik om tillgång och efterfrågan inom sektorn.

På grundval av det ovanstående röstar jag härmed för den föreslagna förordningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag har röstat för betänkandet. Turism är en viktig ekonomisk verksamhet i EU med en hög potential när det gäller att bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt samt för att spela en viktig roll för den socioekonomiska integrationen i landsbygdsområden och i avlägset belägna och mindre utvecklade områden, t.ex. områden med ett rikt industriarv. Statistik inom detta område används inte bara för att övervaka turistspecifik politik, utan den spelar också en roll i det vidare sammanhanget med regionalpolitik och hållbar utveckling.

Genom EU:s direktiv 95/57/EG om insamling av statistisk information rörande turism organiseras statistiksystemet för turism. Eurostat offentliggör denna statistik, som samlas in och sammanställs av de nationella statistiska myndigheterna. För att på ett framgångsrikt sätt genomföra den nya politiska ramen måste beslutsfattarna på alla förvaltningsnivåer fatta välinformerade beslut grundade på tillförlitliga och jämförbara statistiska uppgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Jag har röstat för detta betänkande, eftersom turismen är en viktig ekonomisk verksamhet i EU med en hög potential att bidra till skapandet av tillväxt och arbetstillfällen. Turismen spelar en viktig roll för den socioekonomiska utvecklingen av landsbygdsområden, som ofta är marginaliserade och underutvecklade.

I detta sammanhang används statistik inte bara för att övervaka specifik turistpolitik. Statistiken är också användbar i det vidare sammanhanget med regionalpolitik och hållbar utveckling. I dokumentet behandlas de stora utmaningar som denna sektor står inför, t.ex. ökad global konkurrens, demografiska tendenser, klimatförändringar och miljörestriktioner, den säsongsrelaterade fördelningen av rörlighet bland turisterna och konsumenternas ökande användning av ny informations- och kommunikationsteknik.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. (IT) Jag har röstat mot detta betänkande, eftersom det genom de föreslagna bestämmelserna skulle krävas en månatlig insamling av uppgifter för att mäta de säsongsrelaterade inverkningarna och de ekonomiska och sociala aspekterna hos sektorn, som huvudsakligen bedrivs av små och medelstora företag. Målet med denna strategi är att få en grundlig förståelse för dynamiken, särdragen och mängden av turism, men detta förefaller mig vara ytterst ohanterligt, byråkratiskt och kostsamt. Dessutom begär kommissionen delegerade befogenheter och därigenom möjlighet att ändra delar av förslaget. De tabeller som ska sammanställas varje månad enligt den föreslagna förordningen är komplicerade och kräver insamling av alltför mycket information.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilja Savisaar-Toomast (ALDE), skriftlig. (ET) Jag har i dag röstat för betänkandet som diskuteras om europeisk statistik om turism. Jag anser att detta betänkande är viktigt med tanke på turistsektorns inflytande på EU:s ekonomi och den andel av sysselsättningen som erbjuds genom denna sektor. De 1,8 miljoner företagen sysselsätter ca 10 miljoner människor, vilket motsvarar ca 5,2 procent av alla arbetstillfällen.

EU stöder i stor utsträckning utvecklandet av turismen i de olika regionerna för att öka tillgängligheten av olika former av turism. Det är därför nödvändigt att vi har korrekt och relevant statistik, både för den privata och den offentliga sektorn. EU besöks varje år av över 370 miljoner utländska turister, totalt 40 procent av turisterna i hela världen. Samtidigt är det därför ännu viktigare att vi har lägliga och opartiska statistiska uppgifter. Tack så mycket.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig.(PT) Turismen är den tredje viktigaste socioekonomiska verksamheten i EU, vilket innebär att dess ekonomiska dimension, som källa till arbetstillfällen, är av väsentlig betydelse för medlemsstaterna. Dessutom förstärks genom dess privata aspekt inte bara den bild som EU visar upp inför världen utan den främjar också EU-medlemsskapet. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har EU fått nya befogenheter när det gäller turismen, vilket bekräftas genom artikel 195 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Genom denna nya rättsliga ram får EU möjlighet att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder och minska den administrativa bördan. Jag har röstat för detta betänkande av dessa anledningar, eftersom jag anser att det är väsentligt att förse alla intressenter inom turistsektorn med pålitliga statistiska uppgifter så att de kan anpassa sig till de utmaningar som EU står inför.

EU-samordning med effektivt deltagande av medlemsstaterna är avgörande för att genomföra detta system och för konkret utvärdering av turistindustrins konkurrenskraft. Kunskap om volymen av denna sektor, dess särdrag, turistprofiler, utgifterna inom sektorn samt de fördelar och/eller problem som sektorn tillför de nationella ekonomierna bör vara en del av denna utvidgade undersökning.

 
  
  

- Betänkande: João Ferreira (A7-0017/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag har röstat för denna resolution, eftersom man där överväger att vidta viktiga åtgärder som gäller medfinansieringsnivåerna för åtgärder inom området för internationella förbindelser, styrning av fiskeripolitiken, uppgiftsinsamling, vetenskaplig rådgivning samt kontroll och tillsyn av att den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser följs. Eftersom vetenskapliga uppgifter är beroende av en hållbar utveckling av verksamheten, blir höjningen av medfinansieringsnivåer som gäller insamling till databaser, hantering och användning en tillgång. Det är också värt att belysa inriktningen på utvecklingen av vattenbruk med åtgärder för tillväxt tillsammans med spårning och övervakning från miljö- och hälsosynpunkt, så att man kan uppnå hållbarhet för vattenbruket. När det gäller åtgärder för att kontrollera medlemsstaternas vatten som utförs av medlemsstaternas kontrollmyndigheter, kommer de endast att vara framgångsrika om man investerar i teknik och kontrollsystem som är effektivare och mindre kostsamma. Åtgärder som gäller kontrollåtgärder för vatten bör också åtföljas av en högre medfinansieringsnivå som ett sätt att möjliggöra och genomföra större regelefterlevnad.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) I förordning (EG) nr 861/2006 framläggs gemenskapens finansiella åtgärder för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättskonventionen, eftersom detta är ett viktigt finansiellt EU-instrument inom fiskeriområdet. Flera delar av lagstiftningen har utvecklats sedan denna förordning antogs.

Kommissionen föreslår att den ska ändras för att garantera överensstämmelse mellan alla delar av ramlagstiftningen och även för att klargöra räckvidden av vissa av de finansierade åtgärderna. Jag har röstat för detta betänkande, eftersom man där föreslår vissa ändringar i kommissionens förslag, som kommer att bidra till tydligare lagstiftning. Dessa ändringsförslag är grundade på den senaste utvecklingen inom fiskerisektorn och framtida planer, nämligen möjligheten att öka EU:s medfinansiering från 50 till 60 procent, vilket är en tillgång för utvecklingen av fiskerisektorn i Portugal, och att större vikt ska läggas vid vattenbruket, vilket motiverar införandet av möjligheten till insamling, hantering och användning av miljöuppgifter inom detta område utöver de socioekonomiska uppgifterna.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. – (RO) Jag har gett mitt stöd till detta betänkande eftersom förordning (EG) nr 861/2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete är ett viktigt finansiellt EU-instrument när det gäller fiske. Detta är ett av de två viktigaste sätt som används för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken. Det andra är den europeiska fiskerifonden. I likhet med föredraganden anser jag att det är allt tydligare att fiskeriförvaltningen måste baseras på aktuella vetenskapliga uppgifter om beståndens tillstånd. Detta är en förutsättning för en hållbar utveckling av fisket. Uppfattningen att kontrollen är viktig för att garantera fiskerinäringens hållbarhet och framtid samt för att utveckla en kultur som präglas av regelefterlevnad sprids utan tvekan alltmer. Medlemsstaternas kontrollmyndigheter spelar och bör fortsätta spela en central roll i samband med förvaltningen och genomförandet av kontrollåtgärder i sina territoriella vatten. Detta är viktigt för att säkerställa att fisket följer gällande bestämmelser, inklusive bestämmelser om bestånden.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. (IT) Jag har röstat för betänkandet om ändring av förordning (EG) nr 861/2006. I maj 2006 godkände rådet detta viktiga instrument för finansiering av fiskerinäringen. Nu behöver vi emellertid se över förordningen för att kunna garantera överensstämmelse mellan alla delar av lagstiftningen. Att anpassa sig till tiden innebär att man utnyttjar ny teknik som innebär en garanti för en bättre tjänst med mindre slöseri med ekonomiska resurser.

För att bättre motsvara de verkliga behoven anser vi att det är lämpligt att klargöra vissa artiklar i förordningen och att klargöra räckvidden av vissa finansiella åtgärder. Slutligen håller jag med föredraganden om behovet av en fiskeriförvaltning baserad på uppdaterade och noggranna vetenskapliga uppgifter om resurserna och på större kontroll för att skapa ett hållbarare fiske.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (RO) Jag anser att vattenbrukssektorns betydelse ökar stadigt. Detta betänkande är ett bevis på detta genom att man framhäver ”nya impulser för strategin för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket” och erbjuder realistiska utsikter för utvecklingen av denna sektor. Genom att göra det möjligt att övervaka och kontrollera miljö- och hälsofrågor bidrar man till att göra denna viktiga verksamhet hållbarare.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag har röstat för betänkandet om ”gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete”. Jag beklagar emellertid att man inte har antagit förslaget att öka medfinansieringsnivåerna inom området för insamling, hantering och användning av ytterligare uppgifter till 60 procent av de berättigade utgifterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Förordning (EG) nr 861/2006 av den 22 maj 2006, som kommissionen föreslår att man ska ändra, är den förordning där man fastställer gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete. Den innehåller bestämmelser om finansiering inom följande områden: internationella förbindelser, styrning av fiskeripolitiken, uppgiftsinsamling och vetenskaplig rådgivning samt kontroll och tillsyn av att den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser följs. Denna översyn medför ingen grundläggande förändring av målen, den verksamhetsform som finansieras eller den finansiella strukturen och budgeten. Föredraganden anser emellertid att det är viktigt att lägga fram förändringar som gör att lagstiftningen ligger i linje med de senaste tendenserna inom sektorn och dess framtidsutsikter, framför allt när det gäller fiskeriförvaltning som stöds av vetenskapliga uppgifter om tillståndet för fiskbestånden och investeringar i vattenbruk.

Därför har man lagt fram förslaget om att höja medfinansieringsnivån för insamling, hantering och användning av grundläggande uppgifter. Jag röstar för detta förslag ur ett rent nationellt perspektiv för att stödja fiskerinäringen i vårt land.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. – (PT) Detta betänkande gäller ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 861/2006 av den 22 maj 2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete. Sedan 2006 har flera aspekter av den ovan nämnda förordningen förändrats eller blivit föråldrade och därför är deras förslag till ändring berättigat. Detta förslag är baserat på den gällande förordningen och är avsett att skydda kustfisket genom att finansiera moderniseringen av sektorn, inte minst utrustning och datorisering. Jag röstar för detta förslag till förordning, eftersom man har tagit hänsyn till de ändringsförslag som har lagts fram av kommissionen tillsammans med andra förslag som avsevärt förbättrar den tidigare förordningen, framför allt när det gäller finansiering av investeringar – som är avgörande för att vi ska få noggranna och aktuella vetenskapliga uppgifter som gör det möjligt för oss att vidta alla de åtgärder som är nödvändiga i varje situation – och av höjda medfinansieringsnivåer.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Vi uppskattar att parlamentet har antagit de ändringar som finns i detta betänkande om kommissionens förslag till förordning. Dessa ändringar kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att finansiera utveckling av olika tekniker för fiskerinäringen tillsammans med utrustning och programvara eller IT-nät som gör det möjligt att samla, administrera, validera, analysera och utveckla provtagningsmetoder och förenkla utbytet av uppgifter rörande fisket. En ny möjlighet till finansiering gäller studier om beroendet av import av fiskeriprodukter. På vattenbruksområdet kommer det också att bli möjligt att finansiera insamling, hantering och användning av miljöuppgifter, vilket främjar övervakning och kontroll av miljö- och hälsofrågor inom denna sektor och bidrar till verksamhetens hållbarhet.

Men vi kan inte annat än beklaga att de ändringsförslag som syftade till att, om än måttligt, höja gränsen för medfinansieringsnivån för medlemsstaterna på området insamling, hantering och användning av vetenskapliga uppgifter om beståndens tillstånd samt på övervakningsområdet. Detta visar hur inkonsekvent EU är då man å ena sidan har inkräktat på medlemsstaternas befogenheter på det här området, men å andra sidan vägrar att stärka de finansiella resurserna för dessa åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Detta betänkande har ändrat förordning (EG) nr 861/2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete. Det utgör ett viktigt finansieringsinstrument för EU på fiskeriområdet. Tillsammans med Europeiska fiskerifonden (EFF) är dessa de två främsta instrumenten för tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitiken.

Kommissionen anser också att erfarenheten i vissa fall har visat på behovet av att bestämmelserna i förordningen anpassas en aning för att bättre motsvara behoven.

Den erbjuder oss därför begränsat utrymme för denna översyn eftersom i stort sett samma målsättningar och struktur som i den ursprungliga förordningen kvarstår. Men föredraganden João Ferreira, ledamot från det portugisiska kommunistpartiet (PCP), har ansett det lämpligt att föreslå ytterligare ett antal ändringar, som, trots att de är ganska specifika, kan bidra till att denna lagstiftning överensstämmer bättre med den senaste tidens förändringar inom sektorn och med dess framtidsutsikter.

Men jag beklagar att inte alla hans förslag har antagits, speciellt möjligheten att höja medfinansieringsnivåerna för insamling, hantering och användning av såväl grundläggande uppgifter som andra vetenskapliga uppgifter om fiskbeståndens tillstånd, inklusive förslaget att höja maxgränsen från 50 procent till 60 procent, samt kontrollverksamheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag kunde stödja João Ferreiras betänkande. Det är viktigt att det finns tillräckliga medel för att genomföra det havsrättsliga arbetet, och detta är ett av de få områden inom fisket där EU ger ett visst mervärde.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för detta dokument, eftersom det finns en allmän och ökande medvetenhet om vikten av att fiskeriförvaltningen bygger på noggranna och uppdaterade vetenskapliga uppgifter om beståndens tillstånd. Detta är en absolut förutsättning för en hållbar utveckling av fiskeriverksamheten. Jag anser därför att det är motiverat att öppna för möjligheten att höja medfinansieringsnivåerna för insamling, hantering och användning av grundläggande uppgifter, till den föreslagna högsta nivån på 75 procent. Med tanke på vattenbrukets ökande betydelse – nyligen utarbetades, diskuterades och antogs ett betänkande om nya impulser för strategin för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket – som skapar utsikter för tillväxt inom denna verksamhet, är det motiverat att på detta område införa en möjlighet att samla in, hantera och använda inte bara socioekonomiska uppgifter utan även miljöuppgifter. Genom att göra det möjligt att övervaka och kontrollera miljö- och hälsofrågor i denna sektor bidrar man till verksamhetens hållbarhet. I dag är fiskerisektorns hållbarhet extra viktig. Medlemsstater och deras kontrollmyndigheter spelar och bör fortsätta spela en central roll i samband med förvaltningen och genomförandet av kontrollåtgärder i sina vatten, vilket är viktigt för att säkerställa att fisket följer gällande bestämmelser, inklusive bestämmelser om bestånden. Om detta arbete ska kunna utföras på ett effektivt sätt måste medlemsstaterna skaffa sig eller utveckla och modernisera tillgänglig teknik. De investeringar som krävs kan göra kontrollsystem effektivare och billigare i drift.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig.(DE) Förordningen är ett viktigt instrument för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken. Kontrollåtgärderna spelar en allt större roll för hållbarhet och fiskenäringens fortsatta existens. Det är viktigt att medlemsstaterna och deras tillsynsmyndigheter genomför kontrollåtgärder i sina vatten för att säkerställa att fisket följer gällande bestämmelser och respekterar bestånden. Dessutom ökar vattenbrukets betydelse, vilket motiverar införandet av alternativ för insamling, hantering och användning av såväl miljöuppgifter som socioekonomiska uppgifter. Jag välkomnar översynen av förordningen, eftersom den garanterar att nämnda åtgärder kommer att genomföras.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Förslaget till ändring av rådets förordning (EG) nr 861/2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete är ett viktigt finansiellt instrument som syftar till att skydda fisket. Jag röstade för förslaget eftersom jag anser att vi måste ändra den gällande versionen av förordningen för att bestämmelserna ska överensstämma med Lissabonfördraget. Översynen har gett oss möjlighet att förbättra texten och agera adekvat och effektivt utifrån sektorns behov. Vattenbrukets ökande betydelse gör det befogat att införa bestämmelser om insamling, hantering och användning av miljö-, hälso- och socioekonomiska uppgifter för att bidra till hållbarheten. Enskilda stater får en grundläggande roll och de är skyldiga att se till att reglerna följs och att vattenanvändningen kontrolleras, samt att nya tekniker, mot bakgrund av dagens vetenskapliga utveckling, utnyttjas.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för detta betänkande. Ändringarna i denna lagstiftning bör göra det lättare att regionalisera den gemensamma fiskeripolitiken, vilket jag välkomnar.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Gällande förordning (EG) nr 861/2006 innehåller bestämmelser om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete och utgör ett viktigt finansieringsinstrument för Europeiska unionen på fiskeriområdet. Tillsammans med Europeiska fiskerifonden (EFF) är dessa de två främsta instrumenten för tillämpningen av den gemensamma fiskeripolitiken. Förordningen innehåller bestämmelser om finansiering på följande områden: internationella förbindelser, styrning av fiskeripolitiken, uppgiftsinsamling och vetenskaplig rådgivning samt kontroll och genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken. Men jag beklagar att förslaget om att höja den potentiella medfinansieringsnivån till 60 procent av bidragsberättigande utgifter, speciellt för åtgärder relaterade till kontroll av fiskeriverksamhet och för insamling, hantering och användning av uppgifter, inte har antagits, eftersom en sådan höjning skulle ha varit bra för fiskenäringen i mitt land.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Ändringen av förordning (EG) nr 861/2006 utgör det andra viktiga finansieringsinstrumentet för den gemensamma fiskeripolitiken efter Europeiska fiskerifonden. Detta så kallade andra instrument innehåller bestämmelser om finansiering av insamling av uppgifter samt om kontrollåtgärder, vetenskaplig rådgivning och gemensamma konstrollsystem för att den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser ska följas. Det är nödvändigt att förtydliga tillämpningsområdet för några av de finansierade åtgärderna och att bättre formulera vissa artiklar. Vidare anser kommissionen att erfarenheten i vissa fall har visat att bestämmelserna i förordningen behöver ändras något för att bättre motsvara behoven. Ändringarna i förordning (EG) nr 861/2006 bör bidra till att de angivna medfinansieringsnivåerna för tydligt definierad gemensam finansiering inom det havsrättsliga arbetet ska kunna höjas.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Unionens finansiella åtgärder för genomförande av EU:s gemensamma fiskeripolitik och havsrättsliga arbete ger oss ekonomiska verktyg för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken med medel som avsätts för de områden som behöver utvecklas och samordnas inom det havsrättsliga arbetet. Därför röstade jag för João Ferreiras betänkande. Ändringen av denna förordning kommer att bidra till att den gemensamma politiken följs och att medel används för insamling av uppgifter, internationella förbindelser samt vetenskapliga och tekniska områden inom fisket.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag röstade för betänkandet. Förordning (EG) nr 861/2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete är ett viktigt finansieringsverktyg för EU när det gäller fisket. Det är ett av de två främsta använda instrumenten – det andra är Europeiska fiskerifonden (EFF) – för praktisk tillämpning av den gemensamma fiskeripolitiken. Den innehåller bestämmelser om finansiering på följande områden: internationella förbindelser, styrning av fiskeripolitiken, uppgiftsinsamling och vetenskaplig rådgivning samt kontroll och tillsyn av att den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser följs. Inom varje åtgärdsområde kompletteras förordning (EG) nr 861/2006 av andra förordningar eller beslut. Vissa delar i denna anknytande lagstiftning har utvecklats sedan förordning (EG) nr 861/2006 antogs, och förordningen bör därför ändras så att överensstämmelse mellan alla delar i den rättsliga ramen kan garanteras. Kommissionens förslag syftar också till att förtydliga tillämpningsområdet för några av de finansierade åtgärderna och att bättre formulera vissa artiklar. Vidare anser kommissionen att erfarenheten i vissa fall har visat att bestämmelserna i förordningen behöver ändras något för att bättre motsvara behoven.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Förordning (EG) nr 861/2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete är ett viktigt instrument för EU:s finansiering av fisket.

Detta dokument är också ett av de två främsta hjälpmedel som används för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken. Det innehåller bestämmelser om finansiering på följande områden: internationella förbindelser, styrning av fiskeripolitiken, uppgiftsinsamling och vetenskaplig rådgivning samt kontroll och tillsyn av att den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser följs.

Den resolution som antogs i dag är ett erkännande av hur viktigt det är att fiskeriförvaltningen bygger på noggranna och uppdaterade vetenskapliga uppgifter om resurserna. Dokumentet erkänner vattenbrukets ökande betydelse, en verksamhet som skapar utsikter för denna verksamhets utveckling och även för andra som är knutna till denna. Det motiverar också införandet av möjligheten att tillämpa riktlinjer om insamling, hantering och användning av miljöuppgifter och socioekonomiska uppgifter, varigenom det blir möjligt att övervaka och kontrollera miljö- och hälsofrågor i denna sektor vilket bidrar till verksamhetens hållbarhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig.(PT) Det dokument som vi har röstat om i dag syftar till att anpassa finansieringsåtgärderna för genomförande av fiskeripolitiken till hur lagstiftningen har utvecklats, till förändringar i aktuella behov samt till att juridiskt klargöra vilka åtgärder som ska vidtas, speciellt de som ingår i beslut 2000/439/EG som ännu inte har tagits upp i förordning (EG) nr 861/2006. När det gäller insamling av uppgifter anser parlamentet i sitt förslag att det är viktigt att utöka omfattningen så att även hanteringen och användningsvillkoren ingår i genomförandet. Det är också viktigt att det blir lättare att teckna offentliga kontrakt med internationella organ, och detaljerad information måste ha inhämtats för att gemensamma projekt ska få genomföras.

Det är önskvärt att den potentiella medfinansieringsnivån höjs till 60 procent av bidragsberättigande utgifter, speciellt när det gäller åtgärder för kontroll av fiskeriverksamheten och insamling, hantering och användning av uppgifter. Vattenbruk är inte mindre viktigt, och uppgifter om detta bör betona såväl det socioekonomiska som det miljömässiga området. Dessutom blir det allt mer nödvändigt att utnyttja nya tekniker här, vilket kräver att befintliga tekniker kontinuerligt anpassas och moderniseras.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Jag vill gratulera min kollega i gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, João Ferreira (PCP), till hans betänkande, som Europaparlamentet i dag antog med mycket stor majoritet.

Detta betänkande bekräftar vikten av en fiskeriförvaltning baserad på uppdaterad och noggrann vetenskaplig kunskap om beståndens tillstånd. Detta är en absolut förutsättning för en hållbar utveckling av fiskeriverksamheten. Vissa av João Ferreiras ändringsförslag antogs tyvärr inte, till exempel de som möjliggör en ökning av medfinansieringsnivåerna (från 50 till 60 procent) vid insamling, hantering och användning av vetenskapliga uppgifter om fiskbestånden.

Detta betänkande visar vad GUE/NGL-gruppen trots detta kan tillföra debatten i parlamentet, och jag vet att vi kan räkna med att João Ferreira kommer att fortsätta kämpa för ett hållbart fiske där småskaliga fiskare prioriteras framför stora industrikoncerner inom sektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Iva Zanicchi (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för João Ferreiras betänkande för att förbättra hanteringen av finansieringsinstrument för fisket. Dessa styr finansieringen av flera åtgärder, bland annat kontroll av fisket. Jag anser därför att rådets och parlamentets generella enighet om texten är en bra kompromiss när det gäller den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete.

 
  
  

Betänkande: Estelle Grelier (A7-0024/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta betänkande. Jag anser att syftet med betänkandet är viktigt eftersom målet är att förlänga övergångsbestämmelserna i ytterligare 18 månader, till den 1 januari 2013, för att den nya uppsättningen tekniska bestämmelser ska kunna utformas i samband med den gemensamma fiskeripolitikens vidare utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig.(PT) Eftersom man år 2008 inte lyckades nå en överenskommelse om utkastet till en förordning för att förenkla och förtydliga unionslagstiftningen om bevarande av fiskeresurserna, antogs en förordning genom vilken en uppsättning övergångsbestämmelser infördes för perioden den 1 januari 2010 till den 30 juni 2011.

Detta betänkande, som förtjänade mitt stöd, syftar till att förlänga denna övergångsperiod till januari 2013, för att en ny uppsättning tekniska bestämmelser ska kunna utarbetas i samband med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Det uppmanar också kommissionen att ta initiativet under denna nya förlängning av den gällande förordningen och att tillsammans med berörda parter göra en utvärdering av hur gällande bestämmelser inverkar på de fartyg som tillämpar dem och på de berörda ekosystemen. Resultaten av denna utvärdering bör beaktas när det nya utkastet till förordning utarbetas. Det är lika viktigt att kommissionens framtida förslag om tekniska bestämmelser tydligt fastställer rådets och parlamentets behörighetsområden enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Jag röstade för förslaget, eftersom avsaknaden av en överenskommelse om bevarande av fiskeresurserna kan få oönskade konsekvenser. Förslaget att förlänga rådets förordning från 2009 om fastställandet av tekniska övergångsbestämmelser med 18 månader, det vill säga till den 31 december 2012, innebär att kommissionen kan utarbeta en ny uppsättning tekniska bestämmelser som ska ingå i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Jag anser att ändringsförslagen är acceptabla eftersom den gemensamma fiskeripolitiken dels måste bevara fiskeresurserna och dels vara till nytta för vanliga medborgare, i det här fallet Irlands småskaliga fiskare. Detta är skälet till varför jag anser att det måste bli balans mellan fångstkvoterna, tekniska bestämmelser och yrkesfiskarnas behov.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade för detta betänkande eftersom tekniska bestämmelser är väldigt viktiga. De är nämligen avgörande för yrkesfiskarnas verksamhet och inverkar på framtidens fiskeresurser. Vi har alla intresse av att en anständig inkomst för yrkesfiskarna förenas med förnybara och hållbara fiskbestånd så att sektorn är i jämvikt.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för detta betänkande för att stödja fiskeindustrin i Irland och Europa på lång sikt. Vår grundprincip måste vara ett hållbart fiske. Jag hittade många väldigt starka argument till stöd för ändringsförslagen från Pat the Cope Gallagher, men till slut röstade jag med min grupp för att behålla den politiska sammanhållningen inom gruppen.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade för betänkandet om fisket och att fastställa tekniska övergångsbestämmelser. Men jag beklagar att förslaget om att upphäva kommissionens beslut att förbjuda fiske av kummel eller marulk med grimgarn längs den portugisiska kusten, utan att några vetenskapliga studier stöder detta, har förkastats.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) 2008 lade kommissionen fram ett förslag till rådets förordning om att bevara fiskbestånden genom tekniska bestämmelser, vilket syftade till att ersätta en äldre förordning. Eftersom ett liknande förslag av rättssäkerhetsskäl inte antogs och för att havets resurser skulle bevaras och hanteras på ett bra sätt antogs förordning (EG) nr 1288/2009 om övergångsbestämmelser från den 1 januari till slutet av juni 2011.

Mot bakgrund av de skyldigheter som Lissabonfördraget medför drog kommissionen 2010 tillbaka sitt förslag om en rådets förordning om bevarande av fiskbestånden genom tekniska bestämmelser. Grundprinciperna för dessa tekniska bestämmelser bör nu föras in i en ny grundläggande förordning om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, och ett nytt förslag om detta förväntas komma under 2011. Eftersom det för närvarande inte finns någon gällande lagstiftning föreslås att denna förordning ska förlängas och fortsätta gälla ytterligare 18 månader till den 1 januari 2013. Med tanke på de argument som har framförts om rättssäkerhet och skydd anser jag att denna förlängning förtjänar att stödjas. Jag hoppas att denna förlängning ska räcka för att man ska hinna utvärdera effekten av de gällande bestämmelserna.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Fiskerinäringen är viktig för EU, inte bara i livsmedelshänseende utan också i miljöhänseende, eftersom det marina ekosystemet är i fara. Eftersom parlamentet är medvetet om hur betydelsefull denna sektor är har frågan diskuterats ofta. 2009 antogs betänkandet A6-0206/2009 om behovet av att bevara fiskbestånden i Atlanten och Nordsjön. Den gällande förordningen, som antogs 2008, fastställde en uppsättning övergångsbestämmelser som var avsedda att gälla till och med juni 2011, den provisoriska tidpunkt då en ny lagstiftning för den gemensamma fiskeripolitiken skulle träda i kraft. Men kommissionen lyckades inte lägga fram något utkast till en förordning. Kommissionen vill därför förlänga den nuvarande förordningen till den 1 januari 2013, då EU förväntas ha utformat en lagstiftning som rådet och parlamentet kan anta genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i enlighet med Lissabonfördraget. Denna lagstiftning ska bygga på uppdaterade vetenskapliga studier, så att den inte äventyrar planetens marina resurser. Mot denna bakgrund håller jag med om att den nuvarande förordningen ska fortsätta gälla till den 1 januari 2013.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) En lämplig förordning med tekniska bestämmelser är ett nödvändigt instrument för hållbar användning och lämpligt bevarande av fiskeresurserna. Denna förordning om tekniska övergångsbestämmelser är resultatet av att man år 2008 inte lyckades komma överens om utkastet till en förordning som syftade till att förenkla och förtydliga gemenskapens regler om hur fiskeresurserna skulle bevaras. Den var avsedd att gälla under perioden den 1 januari 2010 till den 30 juni 2011. Det föreslås nu att den ska fortsätta gälla i ytterligare 18 månader, eller till den 1 januari 2013, så att en ny uppsättning tekniska bestämmelser ska kunna fastställas i samband med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken i avvaktan på ett förslag från kommissionen under 2011.

Vi anser att denna förordning inte ska förlängas utan att man rättar till de brister och problem som den nuvarande lagstiftningen ger upphov till. Tyvärr har föredraganden och majoriteten i parlamentet följt kommissionens ståndpunkt och förhindrat detta. Det rör sig här, utan någon vetenskaplig motivering, om diskriminering av en del av den småskaliga portugisiska fiskeflottan som fiskar sjötunga och kummel med grimgarn, vilket är förbjudet enligt gällande regler. Detta kommer att få negativa ekonomiska och sociala konsekvenser som skulle kunna och bör undvikas.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Denna förordning om tekniska övergångsbestämmelser är resultatet av att man år 2008 inte lyckades komma överens om utkastet till en förordning som syftade till att förenkla och förtydliga gemenskapens regler om hur fiskeresurserna skulle bevaras. Den var avsedd att gälla under perioden den 1 januari 2010 till den 30 juni 2011. Det föreslås nu att den ska fortsätta gälla i ytterligare 18 månader, eller till den 1 januari 2013, så att en ny uppsättning tekniska bestämmelser ska kunna fastställas i samband med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken i avvaktan på ett förslag från kommissionen under 2011.

Vi anser att denna förordning inte ska förlängas utan att man rättar till de brister och problem som den nuvarande lagstiftningen ger upphov till. Tyvärr har föredraganden och majoriteten i parlamentet följt kommissionens ståndpunkt och förhindrat detta.

Det rör sig här, utan någon vetenskaplig motivering, om diskriminering av en del av den småskaliga portugisiska fiskeflottan som fiskar sjötunga och kummel med grimgarn, vilket är förbjudet enligt gällande regler. Detta kommer att få negativa ekonomiska och sociala konsekvenser som skulle kunna och bör undvikas.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig.(EN) ”Ingen mer fångst ska kastas överbord!”, ropar kommissionen. ”Lyssna på branschen”, är den paroll de låtsas ha. Sedan försöker kommissionen återinföra bestämmelser som är i grunden bristfälliga för en period av ytterligare 18 månader. Inte mindre än 42 procent av den kolja som fångas i västra Skottland kastas tillbaka i havet på grund av dessa regler. Dagens omröstning innebär att detta anstötliga förfarande kommer att fortsätta ytterligare 18 månader. Londons Labourparti stödde kommissionen: ännu ett skamligt förräderi mot våra kustsamhällen!

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för detta betänkande. Anledningen är avsaknaden av en överenskommelse om ett utkast till en förordning för att förenkla och förtydliga unionslagstiftningen om bevarande av fiskeresurserna, vilket ledde till att man 2008 antog en förordning genom vilken en uppsättning övergångsbestämmelser infördes. Dessa bestämmelser var ursprungligen tänkta att gälla för perioden den 1 januari 2010 till den 30 juni 2011. Detta lagstiftningsförslag syftar till att förlänga övergångsperioden med 18 månader, det vill säga till och med den 1 januari 2013, för att en ny uppsättning tekniska bestämmelser ska kunna fastställas i samband med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, för vilken kommissionen ska lägga fram ett förslag under 2011. Kommissionen måste utnyttja denna förlängning till att, tillsammans med berörda parter, göra en utvärdering av hur dessa bestämmelser inverkar på de fartyg som tillämpar dem och på de berörda ekosystemen. Kommissionen bör ta hänsyn till resultaten av denna utvärdering vid utarbetandet av det nya lagstiftningsförslaget för perioden efter den 1 januari 2013, vilket kommer att antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i enlighet med Lissabonfördraget.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig.(DE) Genom att förordningen om att bevara fiskeresurserna genom tekniska bestämmelser förlängs i ytterligare 18 månader kan dagens inverkan på de fartyg och ekosystem som berörs av förordningen analyseras och utvärderas. Förslaget är därför mycket välkommet eftersom de möjligheter till förbättringar som har fastställts kan utnyttjas på bästa sätt. Kommissionen kan sedan integrera resultaten av utvärderingen i processen med att utarbeta ett nytt förslag till förordning för bevarandet av fiskeresurserna genom tekniska bestämmelser.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för detta betänkande, men för att stödja den skotska fiskeindustrin vill jag att kolja ska undantas från förordningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Avsaknaden av en överenskommelse om ett utkast till en förordning för att förenkla och förtydliga unionslagstiftningen om bevarande av fiskbeståndet ledde till att man 2008 antog en förordning genom vilken en uppsättning övergångsbestämmelser infördes. Dessa bestämmelser var ursprungligen tänkta att gälla för perioden den 1 januari 2010 till den 30 juni 2011. Detta lagstiftningsförslag syftar till att förlänga övergångssystemet i ytterligare 18 månader fram till den 1 januari 2013, så att en ny uppsättning tekniska bestämmelser kan fastställas i samband med den pågående reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, i avvaktan på ett förslag från kommissionen under 2011. Kommissionen bör därför utnyttja den nya förlängningen av den nuvarande förordningen för att tillsammans med berörda parter göra en utvärdering av hur de gällande bestämmelserna inverkar på fartyg som tillämpar dem och på det berörda ekosystemet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag röstade för betänkandet. Avsaknaden av en överenskommelse om ett utkast till en förordning för att förenkla och förtydliga unionslagstiftningen om bevarande av fiskeresurserna ledde till att man 2008 antog en förordning genom vilken en uppsättning övergångsbestämmelser infördes. Dessa bestämmelser var ursprungligen tänkta att gälla för perioden den 1 januari 2010 till den 30 juni 2011. Detta lagstiftningsförslag syftar till att förlänga denna övergångsperiod med 18 månader, det vill säga till och med den 1 januari 2013, för att en ny uppsättning tekniska bestämmelser ska kunna fastställas i samband med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, för vilken kommissionen ska lägga fram ett förslag under 2011.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Bristen på samförstånd 2008 gällande lagförslag som syftade till att förenkla och förtydliga gemenskapens bestämmelser om bevarandet av fiskbestånd innebar att vi godkände en förordning som införde ett antal tillfälliga åtgärder som till en början avsågs gälla för perioden 1 januari 2010 till 30 juni 2011.

Det lagförslag som vi röstat om i dag avser en förlängning av övergångsreglerna till att gälla i ytterligare 18 månader, det vill säga fram till den 1 januari 2013, i syfte att införa nya tekniska lösningar inom ramverket för den pågående reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, för vilken kommissionen kommer att lägga fram ett förslag under 2011.

Parlamentet har även antagit betänkandet A6-0206/2009 om förslaget till rådets förordning om bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för Atlanten och Nordsjön. Texten betonar vikten av en lämplig maktfördelning mellan rådet, parlamentet och kommissionen.

Med dagens omröstning vill parlamentet att kommissionens kommande förslag om tekniska åtgärder för att fastslå bestämmelsernas viktigaste delar ska vara rådets och parlamentets ansvar i enlighet med medbestämmandeförfarandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Förslaget som förs fram i plenum i dag avser en förlängning av den övergångsperiod som infördes 2008 i syfte att bevara fiskbestånden. Givet att den aktuella lagstiftningen upphör att gälla den 30 juni 2011, bör denna åtgärdsserie förlängas till att gälla under ytterligare 18 månader fram till januari 2013. Kommissionen kommer därför att behöva nyttja den nya förlängda perioden till att ta fram en konsekvensanalys för de befintliga åtgärderna och för de åtgärder som bör tas med i beräkningen när man skapar det nya förslaget för perioden efter den 1 januari 2013, som beräknas läggas fram under 2011.

Med hänsyn till revideringen av de tekniska åtgärder som täcks av lagen är det nödvändigt att förlänga användningen av grimgarn utefter kusterna på djup mellan 200 och 600 meter fram till den 31 december 2012, vilket skulle göra att fiskare på ett hållbart sätt kan fortsätta fånga, till exempel marulk, till stora ekonomiska värden för Portugals nationella fiskerinäring.

 
  
  

Betänkande: José Manuel Fernandes (A7-0087/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för betänkandet med tanke på det man uppnått i förhandlingarna, i synnerhet när det gäller att öka parlamentets budget med 2,3 procent jämfört med 2011, att finansieringen av Konrad Adenauer-byggnaden i Luxemburg är snävt tilltagen och att enheten för bedömning togs bort när det gäller mervärdet, vilket möjliggjorde en ytterligare minskning med 13,7 miljoner euro. Finansiering av de utvidgningsrelaterade behov som uppstår genom anslutningen av Kroatien och anpassningen till Lissabonfördraget kommer att integreras genom en ändringsskrivelse eller ändringsbudget. Jag vill emellertid betona att parlamentet, med tanke på de ekonomiska och finansiella svårigheter som medlemsstaterna upplever, och de riktlinjer för 2012 års budget som parlamentet antagit, konstaterat att det är nödvändigt att disciplinera EU:s egen budget och hålla den under inflationsnivån för de 27 medlemsstaterna, med övertygelsen om att reella besparingar kommer att se till att den fungerar på ett riktigt och effektivt sätt. Jag anser emellertid att det i det allvarliga klimat som EU nu upplever även är viktigt för medlemsstaterna att begränsa sina utgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Vi är i början av omröstningsförfarandet för 2012 års budget. Det är upp till parlamentet att skapa ett förslag. Jag anser att förslaget vi röstade om i dag är balanserat och därför stödde jag det. För första gången har parlamentet föreslagit en budgetökning (2,3 procent) som är lägre än inflationen (2,8 procent). I dessa ekonomiskt svåra tider tycker jag att det verkar nödvändigt. Dessutom stöder jag helt behovet av att utforska nya finansieringsmöjligheter för att skapa en långsiktig budgetstrategi. Jag inväntar kommissionens förslag i frågan.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för betänkandet. Jag instämmer i att EU:s nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala läge tvingar parlamentet och andra EU-institutioner att agera med den kvalitet och effektivitet som är nödvändig och att tillämpa strikta förvaltningsrutiner så att inbesparingar kan göras. Parlamentets föreslagna budget för 2012 bör öka med 2,3 procent jämfört med 2011 års budget, vilket inte överskrider nuvarande inflationsnivå på 2,8 procent. I framtiden måste parlamentet spara mer och effektivisera när det gäller kostnader för förvaltnings- och kontrollrutiner.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för José Manuel Fernandes betänkande. Betänkandet låter oss objektivt undersöka parlamentets budget för 2012. Det är helt nödvändigt att det blir en strikt åtstramningsbudget. Det är viktigt att vi även tar inflationen med i beräkningen, vilket gör att 2012 års budget faktiskt innebär färre tillgängliga medel. Alla kostnader måste motiveras och godkännas. Rörliga utgiftsposter måste ses som en del av lönsamhetsanalysen för att undvika ytterligare kostnader i framtiden. Under 2012 måste vi förbättra villkoren för unga människor. De mål vi sätter upp måste i första hand handla om ungdomar. Jag vill poängtera att ungdomar behöver hjälp med att skaffa sig yrkesutbildning och med att tackla antalet skolavhopp. I dessa avseenden måste mer pengar göras tillgängliga för projekt som riktar sig till unga. De behöver stöd för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig. (EN) Jag stöder betänkandet eftersom det skapar en lämplig budgetram för det viktiga arbete som EU:s institutioner står inför i dessa för europeiska medborgare ekonomiska kristider. Jag stödde emellertid inte gruppens linje i frågor som att frysa parlamentsledamöters löner och de bestämmelser som finns angående parlamentsledamöters rätt att resa med businessklass. Jag ansåg detta vara lämpligt i dessa kristider, då vanliga arbetstagare får utstå enorma påfrestningar på grund av nedskärningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstar för José Manuel Fernandes betänkande om parlamentets budget, och jag vill gratulera honom till det enorma arbete han utfört. Jag vill understryka vilka insatser som gjorts i återhållsamhetens och åtstramningens namn, som lever upp till de prioriteringar han hade arbetat fram. Eftersom parlamentets makt har ökat genom Lissabonfördraget skulle det ha varit rimligt med högre driftskostnader. Parlamentets budget för 2012 visar emellertid ett minskat realvärde, med en ökning som ligger under EU:s inflation, och med en nedskärning på 49 miljoner euro jämfört med det ursprungliga förslaget. Den antagna budgeten har hållit sig under 20 procent i förhållande till rubrik 5 i den fleråriga budgetramen, vilket inte inträffat på flera år. Föredraganden har även varit tvungen att kämpa mot felunderrättelser och förledande tal. Vissa har medvetet velat insinuera att man ökar ledamöternas löner. Parlamentet har inte ansvar för denna fråga: ledamöternas löner, som motsvarar 38,5 procent av en domares lön, bestäms av rådet, och värdet av övriga ersättningar bestäms av presidiet och inte av parlamentet, och de kan inte överskrida den inflationsnivå som Eurostat anger. Dessutom ökar budgetposterna som handlar om ersättningar och utbetalningar, inklusive de medel som betalar ledamöternas löner, endast med 0,55 procent jämfört med 2011.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig.(PT) Jag röstade för betänkandet och vill understryka att den ökning med 2,3 procent som budgeten innehåller är lägre än den beräknade inflationsnivån för EU som ligger på 2,8 procent, vilket innebär en reell minskning av budgeten med 0,5 procent under 2012. Jag vill dock kritisera den osakliga argumentering som förekommit om de tre föreslagna ändringar som syftar till att modifiera bestämmelserna om ledamöternas resor mellan parlamentet och bosättningslandet, och jag röstade mot dem. Jag vill inte dra mig undan mitt ansvar, så jag använde min röst, trots att ändringarna var så vilseledande att jag antagligen inkluderas i de otaliga undantag som de innehöll. Jag beklagar också den hållning som vissa medledamöter intar som, då de i förväg vet att ett visst förslag inte kommer att antas, låter bördan att göra något ”politiskt inkorrekt” falla på andra, samt andra som ”föredrog” att inte delta i omröstningen om de tre ändringsförslagen trots att man deltagit i alla omröstningar både dessförinnan och därefter. Det bör hållas i minnet att enligt gällande stadga är ingen tvungen att åka businessklass. Trots det ser jag varje vecka att mina medledamöter, från alla partier, reser businessklass, också på planet till Portugal som följde på omröstningen. Det finns några sällsynta undantag, men inte på individplan, utan för några sporadiska resor.

 
  
MPphoto
 
 

  Proinsias De Rossa (S&D), skriftlig. (EN) Jag stöder betänkandet som presenterar parlamentets syn på de utgifter som krävs för att kunna administrera, genomföra och tillämpa politiken för budgetåret 2012. Med betänkandet vill man se till att finansieringen ökar åtminstone enligt inflationen för viktiga socialpolitiska utgifter i en tid med ökande arbetslöshet. I betänkandet föreslås en budgetökning med maximalt 2,3 procent, vilket är en ökning lägre än inflationsnivån. Det är mer än hälften av den ursprungliga anmodan för administrativa kostnader på 5,2 procent. Jag stöder även ett antal ändringsförslag till betänkandet som motsätter sig ökade löner och ersättningar för parlamentsledamöter.

 
  
MPphoto
 
 

  Martin Ehrenhauser (NI), skriftlig. (DE) Europaparlamentet är skyldigt att använda skattebetalarnas pengar på ett lämpligt och ansvarsfullt sätt. I ekonomiska orostider är det särskilt viktigt att använda skattebetalarnas pengar på ett ekonomiskt sätt. Därför är det högst beklagansvärt att parlamentet inte är berett att spara pengar, till exempel genom att ledamöter reser ekonomiklass vid resor som tar kortare tid än fyra timmar.

Då parlamentet återigen underlåtit att ta chansen att visa Europas medborgare att man har en tydlig avsikt att spara, att uppträda på ett ansvarsfullt sätt med skattebetalarnas pengar och att avstå från privilegier, har jag röstat mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Lena Ek, Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström (ALDE), skriftlig. − Vi delar självklart budgetutskottets uppfattning om att Europaparlamentet nu bör ”visa prov på sitt budgetansvar och sin återhållsamhet”, och välkomnar betänkandets krav på att de begränsade resurserna måste förvaltas på ett ”rigoröst och effektivt sätt”. Emellertid, eftersom ändringsförslagen om att frysa ledamöternas löner och ersättningar nästa år förkastades – och omröstningsresultatet dessutom innebar att man på nytt välkomnar byggandet av ett hus för Europaparlamentets administration i Luxemburg, vilket enligt vissa beräkningar kommer att kosta 549 miljoner euro – har vi inte kunnat ställa oss bakom resolutionen som sådan. Vi valde därför att lägga ned våra röster i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2012 – avsnitt I – parlamentet. Jag beklagar emellertid att parlamentet under den aktuella krisen inte har kunnat vara ett gott föredöme genom att beakta förslaget om att revidera det nuvarande lönesystemet för ledamöter, liksom förslaget om att frysa löner och ersättningar för 2012.

 
  
MPphoto
 
 

  Göran Färm, Anna Hedh, Olle Ludvigsson, Marita Ulvskog och Åsa Westlund (S&D), skriftlig. − I förhandlingarna om parlamentets budget 2012 har vi kämpat för att ursprungsförslaget på 5,7 procent skulle sänkas väsentligt. Slutresultatet blev 2,3 procent vilket innebär en real sänkning av budgeten jämfört med inflationen.

Även om detta är ett mycket stort steg i rätt riktning är vi ändå inte helt nöjda, utan anser att ytterligare besparingar borde ha kunnat identifierats. Av det skälet har vi i förhandlingarna även drivit ett förslag, som nu fått brett stöd av hela parlamentet, där vi ställer krav på en mer långsiktig översyn av parlamentets utgifter. Alltför länge har det funnits en tendens inom parlamentet att hela tiden fatta nya beslut, med långtgående ekonomiska konsekvenser, utan att se till helheten. Parlamentet kan inte varje år bara besluta om kostnadsökningar, utan att också försöka hitta sätt att finansiera dem genom att prioritera om och effektivisera.

Vi vill slutligen också understryka att vi är för en översyn av kostnaderna för parlamentarikernas reseersättningar och andra ersättningar. Emellertid är det inte möjligt att besluta om ändringar i dessa endast genom att sänka budgetanslagen. För detta krävs en ändring av ledamotsstadgan, något vi kommer att arbeta för och stödja i senare sammanhang.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Budgeten för 2012 diskuteras i en tid då många medlemsstater står inför extrema behov av budgetnedskärningar och återhållsamhet. Därför bör parlamentets driftsbudget, på det sätt föredraganden påpekar, ha ”den kvalitet och effektivitet som krävs, och … tillämpa strikta förvaltningsrutiner som bör leda till inbesparingar”. Den europeiska allmänheten skulle inte visa förståelse om EU inte visade återhållsamhet och effektivitet i sin egen förvaltning, när de själva anmodas göra uppoffringar i sina egna länder. Allmänheten ber oss därför att förvalta de resurser som tilldelats oss på ett riktigt sätt och spara överallt där det är möjligt. Betänkandet som min kollega, José Manuel Fernandes, lagt fram gör ansatser i den riktningen. Av etiska skäl, särskilt då vi anmodar Europas folk att göra uppoffringar, i synnerhet portugiserna, har jag beslutat att inte rösta för några förslag som påverkar min lönenivå eller hur jag hanterar mina förpliktelser som ledamot av parlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Trots att kapitalismens kris slår hårt mot arbetare och allmänhet och åtstramningsåtgärderna vänder sig mot dem som har minst, återspeglas det inte i EU:s budget att det behövs en kursändring för den politik som bär ansvar för EU:s kris. Betänkandet refererar inte till de riktlinjer som finns för EU:s allmänna budget. Det kan emellertid inte särskiljas från den aktuella situationen.

Förutom de skäl till oro som vi tagit upp till diskussion i kammaren bekymrar vi oss även över att den budgetram som avses kommer att öka osäkerheten på arbetsmarknaden och förvärra situationen för de arbetare som förlorar sina fasta jobb efter att ha arbetat i decennier, och öka ”överflyttningen” av många arbetare till bemanningsföretag. Av dessa skäl röstar vi mot de förslagna ändringarna, vilka öppnar för otrygghet genom att förorda besparingar i parlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Betänkandet om parlamentets budget återspeglar de inkonsekvenser som påverkar de flesta av de politiska krafter som representeras här. Även om det inte har samband med riktlinjerna för EU:s budget kan dessa inte behandlas avskilda från den grundläggande politik som styr deras öde.

Trots att justeringar av parlamentets utgifter gjorts genom att minska externa tjänster och andra mindre utgifter, samtidigt som man ökat posten för reseersättningar och andra ersättningar, innebär villkoren för parlamentet enligt avsnitt I för 2012 en ökning med 2,3 procent jämfört med samma avsnitt i 2011 års budget.

Vi oroar oss för att det föreslagna ramverket kommer att öka otryggheten på arbetsmarknaden, förvärra situationen för arbetare som plötsligt står utan fast arbete efter flera decennier i tjänst och öka ”överflyttningen” av många arbetare till bemanningsföretag. Vi röstar av det skälet mot ändringsförslagen som öppnar för ökad otrygghet genom att förespråka besparingar i parlamentet och som söker gynna finansiering av europeiska partier och europeiska politiska stiftelser, men vi anser att ledamöter bör föregå med gott exempel genom att förändra sin ekonomiska status, och vi röstade mot en ansenlig löneökning.

Av alla dessa skäl röstade vi mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Grech (S&D), skriftlig. (EN) Även om jag av princip skulle kunna ha röstat för ändringsförslagen 13 och 15 till José Manuel Fernandes betänkande avstod jag av formella skäl. Det handlar om att en parlamentsledamots lön i huvudsak regleras av Europaparlamentets ledamotsstadga varigenom en revidering eller uppdatering av ledamöters löner uppnås genom stadgeändring och inte genom att rösta i kammaren om EU:s årsbudget för något enskilt år.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Grèze (Verts/ALE), skriftlig. (FR) Jag röstade för ändringsförslag 15 om att inte öka ledamöternas löner och ersättningar eftersom vi befinner oss i en kris.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för betänkandet eftersom den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala situationen i EU förpliktigar institutionerna att agera med den kvalitet och effektivitet som krävs, och att tillämpa strikta förvaltningsrutiner så att inbesparingar kan göras. Det är begripligt att institutionerna bör ges tillräckliga resurser, men mot den aktuella ekonomiska bakgrunden bör dessa resurser förvaltas med stränghet och effektivitet. Jag anser också att parlamentet måste spara mer och begränsa förvaltnings- och kontrollrutinerna. Vi måste fortsätta modernisera och rationalisera administrationen, och minska beroendet av externa tjänster och tillämpa en effektiv förvaltning av personalresurser. Alla institutioner måste utnyttja varje möjlighet att minska sina utgifter när de gör sina egna kalkyler inför budgetförslaget för 2012, något som tveklöst skulle bidra till att spara skattebetalarnas pengar.

 
  
MPphoto
 
 

  Anneli Jäätteenmäki (ALDE), skriftlig. (FI) EU:s medlemsstater måste fatta tuffa beslut i dessa dagar när det gäller de egna nationella budgetarna. Utgifterna fingranskas och vi måste göra detsamma i EU.

Jag är inte för att öka unionens budget, tvärtom bör den minskas. I ett tufft ekonomiskt klimat är det inte riktigt att Europaparlamentet ska planera för en ökning av sina utgifter med 2,3 procent nästa år. Vi behöver hitta fler områden där vi kan spara i parlamentets generösa årsbudget som ligger på 1,7 miljarder euro. Planerna för den europeiska historiens hus bör nu läggas på is. Och när det gäller Strasbourg/Bryssel-karusellen kostar den de europeiska skattebetalarna 200 miljoner euro om året. Det är lika mycket som budgeten för hela Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa som representerar liberala partier och centerpartier i Europaparlamentet har hittills varit den enda politiska parlamentsgrupp som anser att man bör upphöra med att använda Strasbourg. Jag uppmanar de övriga grupperna, och framför allt EU:s medlemsstater, som är de som faktiskt beslutar i frågan, att kräva detsamma.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne E. Jensen (ALDE), skriftlig.(DA) Danmarks liberala parti röstade mot ändringsförslag 3 till José Manuel Fernandes betänkande om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2012. Danmarks liberala parti är för att parlamentet ska minska sina resekostnader, men det är viktigt för ledamöterna att kunna ändra sina biljetter på kort varsel. Förslaget beaktar inte denna aspekt.

 
  
MPphoto
 
 

  Constance Le Grip (PPE), skriftlig.(FR) Jag röstade för Europaparlamentets preliminära budget för 2012 och jag är mycket glad över att den kan hållas under inflationen och därigenom signalera ansvarsfullhet till EU:s medborgare. I dessa tider då man får se mycket nyktert på budgetfrågan är det viktigt att parlamentet föregår med gott exempel när det gäller den egna förvaltningen och lyckas spara där den kan. Jag vill särskilt uttrycka mina farhågor och min oro över hur projektet om den europeiska historiens hus har hanterats hittills. Även om jag delar målet att skapa ett ställe där allmänheten kan lära sig om den europeiska integrationens huvudfaser sedan andra världskriget, förvånas jag inte desto mindre av den relativa approximering med vilken nödvändiga investeringar och preliminära driftskostnader beräknas och oroar mig över vissa beslutsgångars brist på öppenhet. Därför avstod jag från att rösta om ett ändringsförslag som lades fram av gruppen Frihet och demokrati i Europa som anmodade till att förbehållslöst lägga ner detta projekt. Jag röstade emellertid för ett ändringsförslag som lades fram av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) som introducerade större öppenhet och ansvarstagande i hanteringen av frågan och som krävde vederbörlig parlamentarisk kontroll.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade emot denna resolution, eftersom jag inte kan stödja 2,3 procents ökning av parlamentets budget samtidigt som rådet har gjort nedskärningar på 4,4 procent och kommissionen ska begränsa sin administrativa utgiftsökning till 1 procent.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Den kris som har härjat i världen och de svåra ekonomiska och budgetmässiga villkoren i medlemsstaterna gör att parlamentet måste visa budgetansvar och återhållsamhet under budgetåret 2012, utan att riskera de ambitiösa mål som man har satt, inbegripet en hög kvalitet på lagstiftningen. Parlamentets budget för nästa år kommer att öka med mindre än inflationstakten. Budgeten ska uppgå till 1 725 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 2,3 procent under 2012. Det är mindre än inflationstakten på 2,8 procent i EU:s 27 medlemsstater. Denna bör alltid finnas med i beräkningen när man diskuterar EU:s budgetar, så att alla i medlemsstaterna ges utrymme i EU:s politik och kan se att deras bidrag tillämpas ordentligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Först skulle jag vilja gratulera föredraganden till det arbete som han har uträttat. Det rör ett ämne som alltid är angeläget, men som är särskilt angeläget i de oroliga tider vi upplever nu. Parlamentet känner väl till alla medlemsstaternas nuvarande ekonomiska och budgetmässiga villkor, och bör därför visa budgetansvar och återhållsamhet under budgetåret 2012 samtidigt som kvalitetsnivån på arbetet inte får sjunka. Budgeten har i praktiken skurits ner med 2,3 procent jämfört med 2011 års budget, och 48,9 miljoner euro har sparats in jämfört med föreslagna beräkningar. Detta är delvis ett resultat av nedskärningar i utgifterna som rör fastigheter. Jag skulle vilja belysa föredragandens oro, som också återspeglar den oro som hela hans grupp känner, för att inrikta oss på unga människor. I detta syfte föreslår föredraganden att vi sänker taket för rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för 2012 med 100 miljoner euro och ökar andra rubriker som inriktar sig på unga människor med samma summa. Detta är ett väl avvägt betänkande som tar vederbörlig hänsyn till de budgetbegränsningar som måste göras i dessa kristider och upprätthåller förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete av god kvalitet. Därför röstade jag för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att i detta krisläge bör parlamentet och resten av EU:s institutioner agera ansvarsfullt och med återhållsamhet, samt använda en strikt budgetförvaltning för att utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt och för att kunna spara pengar. Jag vill öppet uttrycka min uppskattning för det arbete som föredraganden, min kollega José Manuel Fernandes, har utfört.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag röstade mot betänkandet. Anledningen är att inga riktiga besparingar någonsin har gjorts på någon budgetpost, att utgifterna ofta bara har skjutits upp till år 2013, att den utgiftsminskning för resor som begärs sannolikt kommer att avslås, samt att förhandlingarna inför detta betänkande inte var öppna utan syftade till att utesluta mindre grupper med mer kritiska synpunkter på de föreslagna budgetökningarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Det betänkande som vi antar i dag syftar till att främja en strikt resurshantering, med en förhoppning om att begränsa unionens offentliga utgifter. Med tanke på de välkända ekonomiska svårigheter medlemsstaterna har, måste vi dra ner på kostnaderna och hålla tillväxten under nuvarande inflationstakt. Sänkningen av totalsumman bör därför tas emot med varm hand. De ytterligare resurser som krävs för att uppfylla Lissabonfördraget och en framtida utvidgning bör fastställas i en senare budgetavstämning.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Skinner (S&D), skriftlig. (EN) Jag lade ner min röst i slutomröstningen om detta betänkande eftersom det i dessa åtstramningstider inom unionen verkar löjligt att stödja projekt i stil med Europeiska historiens hus. Detta projekt må vara hedervärt i sig, men det skulle vara slarvigt av parlamentet, som ska representera folket, att bevilja denna utgift i det här läget.

 
  
MPphoto
 
 

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. (NL) Jag röstade emot beräkningen av Europaparlamentets inkomster och utgifter för 2011 eftersom resolutionen innehåller flera saker jag inte kan stödja. Jag motsätter mig ännu en ökning av parlamentets budget. Parlamentet argumenterar för att detta är en budgetsänkning, när det i verkligheten handlar om en minskning av den mängd resurser som används. När vi nu står inför kriser och nedskärningar tycker jag att det skulle vara lämpligare att frysa utgifterna. De ändringsförslag som vissa ledamöter har lagt fram och som kräver en viss sparsamhet (till exempel att inte flyga i ”business class” på resor under fyra timmar och att frysa anslagen till sekretariatsutgifter) har samtliga tyvärr röstats ner.

Dessutom röstade jag för att projektet med ett museum för europeisk historia skulle skrotas, inte för att jag tycker att ett sådant projekt skulle vara ointressant eller oviktigt, utan för att jag anser att ett sådant projekt borde skapas av parlamentet, med pengar från parlamentets egen budget. Dessutom har vi totalt förlorat kontrollen över kostnaderna för detta projekt som planeras i Bryssel. Av den anledningen röstade jag för det ändringsförslag där det uttryckligen står att vi måste hålla bättre kontroll på kostnadsstället.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Med tanke på de stränga åtstramningsåtgärder som för närvarande vidtas runt om i medlemsstaterna, anser jag att det är olämpligt att ge pengar till Europeiska historiens hus i det här läget, vilket är orsaken till att jag röstade mot detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Michèle Striffler (PPE), skriftlig. (FR) Det gick inte att bortse ifrån de rådande ekonomiska och budgetmässiga svårigheterna vid omröstningen om José Manuel Fernandes betänkande om beräkningen av parlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2012. Därför stod det ursprungliga förslaget, med avsättning till förverkligandet av Europeiska historiens hus med orimligt höga löpande kostnader, i rak motsats till min fasta tro på budgetåtstramning när det gäller offentliga medel. Det är alltså nödvändigt att tydligt fastställa alla finansiella garantier för detta projekt innan man påbörjar arbetet. EU-institutionerna måste respektera en riktig budgetordning, i synnerhet under rådande ekonomiska kris.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Medlemsstaternas svåra ekonomiska och budgetmässiga tillstånd gör att parlamentet måste visa budgetansvar och återhållsamhet under budgetåret 2012, utan att riskera den höga kvaliteten på lagstiftningen. Budgeten i fråga har i praktiken skurits ner med 2,3 procent jämfört med 2011 års budget, och 48,9 miljoner euro har sparats in jämfört med föreslagna beräkningar. Dessa siffror kommer främst från minskade utgifter för fastigheter, kostnaderna för de 18 nya ledamöterna och Kroatiens inträde. De två sistnämnda kostnaderna kommer att stå med i en senare budgetändring. För närvarande prioriterar Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) att satsa på unga människor.

I detta syfte föreslår föredraganden att vi sänker taket i rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för 2012 med 100 miljoner euro och ökar andra rubriker som inriktar sig på unga människor med samma summa. Slutligen skulle jag vilja betona att även om vi tar bort budgetposten för Europeiska historiens hus innebär det inte att vi riskerar dess genomförbarhet, eftersom summan kommer att flyttas över till någon annan rubrik, i linje med det öppna förfarande som har godkänts av budgetmyndigheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) José Manuel Fernandes betänkande om Europaparlamentets budget för budgetåret 2012 innefattar besparingar, försiktiga utgiftsplaner och en så stor öppenhet som möjligt i användningen av budgetmedel, samt ett stöd för pågående miljöpolitik och konstant tillhandahållande av information åt unionens medborgare. Å ena sidan är det svårt att förstå varför inte en majoritet röstade för att man fryser utgifterna för ”kontorskostnader” för år 2012, men å andra sidan är utgiftsnivåerna för Europeiska historiens hus alldeles för höga och bör snarast revideras mot bakgrund av den rådande strukturkrisen.

 
  
MPphoto
 
 

  Iva Zanicchi (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för José Manuel Fernandes initiativbetänkande om beräkningarna av inkomster och utgifter för 2012. Jag håller helt med om de målsättningar som står i den antagna texten: att föra en stram personalpolitik innan man inrättar nya tjänster, bättre säkerhet i Europaparlamentet, en digital strategi när det gäller sociala nätverk, att skapa en trådlös nätanslutningstjänst och en strategi för att bättre hantera utgifterna för fastighetsförvaltning som gäller de fastigheter som tillhör parlamentet.

 
  
  

Förslag till resolution (B7-0227/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för denna resolution som ska ändra Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel, och som bara har godkänts av kommissionen i linje med denna förordning. Jag röstar för denna resolution eftersom den berör ett hälsopåstående i förteckningen över tillåtna påståenden som gäller användning av bröstmjölksersättning för spädbarn som är minst sex månader gamla, eftersom en tillsats av dokosahexaensyra (DHA) har upptäckts i mjölkersättningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig. (IT) Jag stöder resolutionsförslaget om hälsopåståenden om livsmedel för barn. Barnens hälsa måste skyddas bättre från alla näringsrekommendationer som, ibland missvisande, står på livsmedel och som får folk att köpa dem just för att de påstås ha nyttiga näringsmässiga eller fysiologiska effekter. Vi måste ge konsumenterna en garanti för att produkter på marknaden är säkra och att märkningen är sanningsenlig och korrekt, så att konsumenterna får den information de behöver för att kunna välja utifrån heltäckande faktakunskaper och för att skapa jämställda konkurrensvillkor i livsmedelsindustrin.

För närvarande finns det i vissa medlemsstater väldigt många indikatorer som används för att märka och göra reklam för livsmedel och som hänför sig till ämnen vars positiva effekter inte har bevisats, eller som det inte finns tillräckligt stark vetenskaplig enighet kring. Därför måste vi se till att de ämnen som påstås vara hälsosamma utsätts för vetenskapliga prövningar och studier av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Denna resolution handlar om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser barns utveckling och hälsa. Jag röstade mot den resolution som föreslogs i plenum eftersom jag anser att man måste kunna göra påståenden när det gäller barn mellan sex och tolv månader, och dessa påståenden ska bevisas vetenskapligt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Jag röstade mot detta initiativ eftersom hälsopåståendet att intag av dokosahexaensyra (DHA) bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn mellan sex och tolv månaders ålder inte kunde beläggas av de expertutlåtanden som kommissionen fick ta del av enligt förordning (EG) nr 1924/2006.

Dessutom har en rapport som publicerades i juni 2010 i British Medical Journal konstaterat att de barn som hade fått mjölkersättning med tillsats av DHA var tjockare och hade högre blodtryck även tio år senare. Det finns ingen vetenskaplig enighet om effekterna av mjölkersättning som har berikats med DHA på spädbarn, vilket motsäger artiklarna 5 och 6 i förordningen i fråga.

Eftersom påståendet är oförenligt med förordningsförslagets syfte och innehåll, röstade jag emot att anta det.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Jag håller med om att påståendet att ”intag av dokosahexaensyra (DHA) bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn upp till 12 månaders ålder” bör läggas till på EU:s förteckning över godkända hälsopåståenden, enligt kommissionens förslag till förordning. Allmänt accepterad forskningskunskap visar att det inte bara är DHA i bröstmjölk, utan även syntetisk DHA som tillsätts mjölkprodukter och andra livsmedel för spädbarn, som bidrar till utvecklingen av spädbarnens syn. Om vi säger nej till att ha med DHA i EU:s förteckning över godkända hälsopåståenden, kan det innebära ett farligt prejudikat som gör att det arbete som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet utför går om intet, eftersom hälsopåståenden om något ämne som har genomgått den krävande och stränga utvärdering som denna myndighet utför då kan förbjudas av ideologiska skäl.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristian Silviu Buşoi (ALDE), skriftlig. (RO) Jag röstade för denna resolution eftersom jag anser att hälsopåståenden kan påverka konsumenternas val, och därför måste användas ansvarsfullt, baserat på vetenskapliga utvärderingar av högsta kvalitet. Det är sant att DHA i bröstmjölk har en positiv påverkan på synutvecklingen hos spädbarn upp till 12 månaders ålder. Hur som helst innebär detta inte automatiskt att syntetiserad DHA, som ingår i andra sorters mjölk för spädbarn, har samma effekt. I bröstmjölk finns DHA jämte andra koenzymer och kofaktorer, och gemensamt åstadkommer de denna påverkan på synutvecklingen. I dagsläget finns ingen enighet i forskningsvärlden om de positiva effekter som DHA-berikade mjölkersättningsprodukter har på spädbarn. Därför anser jag att det är för tidigt för att vi ska kunna godkänna ett sådant påstående; vi måste först ha faktiska vetenskapliga bevis för det. Denna sorts hälsopåstående kan vilseleda konsumenterna och påverka deras barns hälsa på ett oönskat sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig. (EN) Jag fördömer dagens omröstning, som med nöd avvisade invändningen mot ett vilseledande hälsopåstående som en stor tillverkare av mjölkersättning ville få godkänt. Detta är ett bakslag för familjer med spädbarn. Jag är besviken över att många konservativa parlamentsledamöter stod på storföretagens sida i denna fråga. Denna omröstning öppnar dörren för mer aggressiv marknadsföring av livsmedelsprodukter som inte har någon grund i fullgoda vetenskapliga bevis. DHA finns naturligt i bröstmjölk och bidrar till att utveckla barns syn. Den syntetiserade DHA som tillsätts i mjölkersättning är dock annorlunda. Eftersom de vetenskapliga bevisen fortfarande är ofullständiga, kan vi inte låta föräldrar vilseledas. Spädbarnens hälsa är för viktig för att lämnas över till multinationella företags marknadsavdelningar. Därför är det en stor besvikelse att parlamentet inte avvisade påståendet.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. (FR) Vi ville inte att påståendet att dokosahexaensyra (DHA) – en fettsyra som finns i bröstmjölk – bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn skulle stå på spädbarnsprodukter. Det finns inga vetenskapliga uppgifter som bekräftar det yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) som Europeiska kommissionen stödde sig på när man ville föreslå ett godkännande av att skriva detta påstående på livsmedel för spädbarn. Därför krävdes att vi tillämpade försiktighetsprincipen och således inte godkände detta påstående. Tyvärr beslöt parlamentet med bara åtta rösters övervikt att godkänna kommissionens förslag. Det gör att frågan om självständigheten och riktigheten hos EFSA:s bedömningar återigen blir aktuell.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionen om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser barns utveckling och hälsa, eftersom det inte finns någon erkänd vetenskaplig bevisning för att syntetiserad dokosahexaensyra (DHA) som tillsätts i mjölkersättning och övriga livsmedel för spädbarn, och som skiljer sig från den DHA som finns i bröstmjölk, bidrar till utvecklingen av spädbarns syn. Därför anser jag att detta näringspåstående inte bör godkännas innan det finns avgörande studier.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Frågan om potentiellt godtagbara påståenden på etiketter eller i marknadsföring av olika livsmedel är väldigt viktig, eftersom sådana påståenden kan leda till felaktiga förväntningar eller till antaganden om livsmedels påverkan som inte har vetenskaplig grund. Sett till detta bör alla påståenden som ska läggas till i förteckningen över tillåtna hälsopåståenden övervägas mot de allra senaste vetenskapliga rönen, så att påståendet kan anses välgrundat. Kommissionen hävdar att så är fallet i detta ärende, där man anser det bevisat att ”intag av dokosahexaensyra (DHA) bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn upp till 12 månaders ålder”.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Denna resolution från Europaparlamentet handlar om förslaget till förordning som kommissionen har lagt fram om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel, som antingen har att göra med att minska risker för sjukdomar eller barns hälsa och utveckling. Näring för allmänheten, och i synnerhet för barn, förtjänar bästa möjliga uppmärksamhet från alla europeiska organ, eftersom det gäller människors fysiska utveckling och livskvalitet. Marknadsföring av livsmedel med vissa påståenden kan vilseleda konsumenter och strida mot vetenskapliga rekommendationer. Därför och med hänsyn till de argument som föredraganden har lagt fram i denna fråga, som är såväl känslig som viktig, röstar jag mot detta förslag till förordning, eftersom jag inte anser att det på lämpligt sätt skyddar folkhälsan, i synnerhet inte för barn.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I detta dokument finns invändningar mot att anta kommissionens förslag till förordning ”om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser barns utveckling och hälsa”, eftersom det inte är förenligt med målen med och innehållet i förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

I huvudsak rör det sig här om problem på grund av att man på flera olika sätt har tillsatt dokosahexaensyra (DHA) i mjölkersättning, där det bidrar till att synen utvecklas på barn som är upp till 12 månader gamla.

Dock visar den allmänt godtagna vetenskapliga bevisningen att det är oklart vilken påverkan detta syntetiserade DHA har när det tillsätts i mjölkersättning och andra livsmedel för spädbarn. Detta innebär att det inte finns någon tydlig vetenskaplig samsyn om effekterna av DHA-tillsatser på spädbarn i en biologisk omgivning annan än bröstmjölk, oavsett om det tillsätts mjölkersättning eller andra livsmedel för spädbarn. Därför finns det invändningar mot kommissionens förslag till förordning.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabetta Gardini (PPE), skriftlig. (IT) I dag har vi tyvärr missat en viktig chans att upprepa att vi aldrig ska motverka amning, och inte minst med näringsprofiler som ska ge pålitlig information. I själva verket finns det ingen vetenskaplig bevisning för att tillsats av dokosahexaensyra (DHA) i mjölkersättningsprodukter hjälper till att förbättra synen. Jag stöder resolutionen eftersom jag anser att det ligger helt i linje med andemeningen i den internationella överenskommelsen om regler för modersmjölkersättningar som Världshälsoorganisationen har utfärdat. Denna överenskommelse syftar bland annat till att garantera att ingen reklam eller andra säljfrämjande åtgärder för bröstmjölksersättning tillåts. Det är allmänt erkänt att amning har positiva effekter på såväl barnets som moderns hälsa, och minskar risken för bröstcancer. Dessutom betonar forskning som nyligen publicerats av Unicef, liksom av den italienska organisationen för mödravård, att spädbarnsdöden skulle kunna minska med 22 procent om barnen ammades. Jag hade hellre sett att all den energi som har lagts på att främja konstgjord mjölk i stället lades på att stödja de mammor som skulle vara jätteglada för att amma sina barn om de bara fick det stöd de behöver.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Grossetête (PPE), skriftlig. (FR) Produkter för barn, som mjölkersättning, måste kunna dra nytta av påståenden som har bekräftats vetenskapligt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), till exempel dokosahexaensyra (DHA) som bidrar till en normal utveckling av spädbarns syn från sex till tolv månaders ålder. Ett förbud mot alla meddelanden, även om erkända vetenskapliga effekter, skulle hindra forskningen och nytänkandet i denna bransch väsentligt.

Vi ska också komma ihåg att efter det första halvåret vill inte alla kvinnor amma, eller så kan de inte, och de måste ju kunna dra nytta av sådana beredningar för spädbarn vars hälsopåståenden har utvärderats vetenskapligt. Det handlar inte om att hävda att ersättningar som berikats med DHA är bättre än bröstmjölk, inte alls.

I dag valde parlamentet en förståndig väg när man avvisade denna resolution i stället för att förbjuda detta påstående och dra vanära över EFSA:s arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian Harkin (ALDE), skriftlig. (EN) Jag röstar för denna resolution som vill avvisa hälsopåståendet att tillsats av den naturliga fettsyran DHA i barnmat bidrar till en normal utveckling av spädbarns syn, av flera olika anledningar. För det första är det skillnad på syntetisk DHA och den DHA som finns i bröstmjölk. Dessutom har auktoritativa studier visat att det inte finns någon bevisad fördel för synutvecklingen och därtill har vissa studier visat att DHA-berikade ersättningar har negativa effekter på vissa barns hälsa. Kort sagt behövs mer forskning.

 
  
MPphoto
 
 

  Lucas Hartong (NI), skriftlig. (NL) Nederländska Partij voor de Vrijheid (PVV) röstade för denna resolution, eftersom det finns tydliga tvivel kring hälsopåståendena om DHA. Vi skulle dock vilja att förfarandena för godkännande av hälsopåståenden revideras. Vi i PVV är varma anhängare av vetenskaplig forskning och just därför vill vi ha ett öppet förfarande utan tvivelaktiga resultat.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser barns utveckling och hälsa, eftersom varor på den gemensamma marknaden måste kunna konsumeras utan risk, följa normer och standarder samt vara lagliga. Hälsopåståenden som skrivs på livsmedelsförpackningar måste vara välgrundade och vetenskapligt bevisade, i synnerhet om det gäller barn och deras hälsa. Vi måste se till att de ämnen som ett påstående handlar om bevisligen har en välgörande näringsmässig eller fysiologisk påverkan. Påståendena bör beläggas vetenskapligt genom att ta hänsyn till de sammanlagda vetenskapliga uppgifter som finns tillgängliga och bedöma bevisningen. Hälsopåståenden bör bara godkännas för användning inom gemenskapen efter en vetenskaplig bedömning av så hög standard som möjligt, och påståenden om näringsvärde och hälsa får inte vara vilseledande.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag röstade för denna resolution, som utmanar ett godkänt påstående om barnmat. Det godkända påståendet handlar om DHA, en fettsyra som finns naturligt i bröstmjölk, och som i bröstmjölk har bekräftats vara viktigt för utvecklingen av synförmågan hos spädbarn. Den syntetiserade DHA som tillsätts i mjölkersättning är dock annorlunda. Mjölkersättningstillverkaren Mead Johnson har ansökt hos Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SCFCAH) om tillåtelse att få använda hälsopåståendet ”intag av dokosahexaensyra (DHA) bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn upp till 12 månaders ålder”. Påståendet har godkänts, baserat på bevisning som Mead Johnson har tillhandahållit. En oberoende prövning av all tillgänglig bevisning för DHA i mjölkersättning under 2008 kom fram till att tillsats av DHA i mjölkersättning ”inte hade några positiva effekter på syn, uppfattningsförmåga eller fysisk utveckling som kunde bevisas”. Vidare lämnades inga studier in till EFSA som påvisade effekten av att ge ett spädbarn tillskottsnäring, så kallad follow-on formula, som berikats med DHA efter att ha gett samma barn bröstmjölksersättning utan tillsats från födseln. Detta är avgörande eftersom påståendet i fråga bara skulle tillåtas på sådan tillskottsnäring.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristiana Muscardini (PPE), skriftlig. (IT) Folkhälsan och livsmedelssäkerheten anser jag är den grund som vårt mänskliga samhälle utvecklas ifrån. När dessa krav uppfylls och garanteras, minskar hälsoriskerna och befolkningen kan växa under kontrollerade och trygga former. Dessa kriterier låg bakom EU:s förordning av den 20 december 2006 om användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. De principer som fortfarande finns med i den aktuella förordningen garanterar ett nära samband mellan utprövade och verifierade vetenskapliga uppgifter å ena sidan och användningen av vissa livsmedel å andra sidan.

Kommissionens förslag till förordning, som vi diskuterar i dag, ger inte alla de garantier som krävs och dessutom saknas den försiktighetsprincip som vanligen tillämpas när nödvändiga vetenskapliga krav saknas och som ska garantera att näringspåståenden och hälsopåståenden inte är vilseledande. Detta bör få oss att luta åt ett avvisande.

DHA i bröstmjölk har den funktion som vetenskapligt har bevisats, men den syntetiska varianten är ännu inte förenlig med målsättningarna och det väsentliga i förordning (EG) nr 1924/2006. Vi kan inte leka med hälsofrågor, i synnerhet inte när barn är inblandade. Av den anledningen delar jag föredragandens åsikt.

 
  
MPphoto
 
 

  Mario Pirillo (S&D), skriftlig. (IT) Jag röstade mot resolutionen som avvisar angivande av DHA-tillsats i mjölkersättningsprodukter för spädbarn eftersom jag anser det vara lämpligt att man talar om varför DHA har tillsatts. Här vill jag nämna att DHA är en omega 3-fettsyra som finns i bröstmjölk och har en positiv effekt på barns syn. Jag skulle vilja påpeka att EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har sett positivt på att man i stor utsträckning tillkännager när detta ämne finns i ett livsmedel. Jag har inte uppskattat alla de e-brev som har kommit, där skribenterna har trott att vi vill gynna konstgjord mjölk framför bröstmjölk. Vi ska alltid tillhandahålla korrekt information om tillsatser i livsmedelsprodukter, i synnerhet livsmedel för barn.

 
  
MPphoto
 
 

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. (FR) Vid klockan 12 i dag skickade Europaparlamentet ut en signal om att man är outsägligt svaga, genom att parlamentet avvisade en resolution i vilken man vägrar lägga till ett hälsopåstående om livsmedel avsedda för spädbarn under 12 månaders ålder. Detta gjordes med 328 röster för och 323 mot, men med den absoluta majoritet som krävdes av de 369 rösterna.

Detta var ett skolexempel: syftet var att rösta emot Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). I det här fallet gav EFSA sitt godkännande till att tillverkare av livsmedel avsedda för nyfödda spädbarn fick hävda att den syntetiserade varianten av dokosahexaensyra (DHA), en fettsyra som finns naturligt i bröstmjölk, ”bidrar till att synen utvecklas normalt hos spädbarn upp till 12 månaders ålder”. Detta är inte vetenskapligt bevisat, vilket bekräftas av ett brev som i morse skickades till Europaparlamentets ledamöter från Världshälsoorganisationen.

Jag beklagar verkligen denna förolämpning av ett antal europeiska intressenter, den europeiska federationen för större familjer, europeiska konsumentorganisationen och ständiga kommittén för europeiska läkare, som helt enkelt har bett om att spädbarn inte ska ses som vanliga konsumenter. Jag beklagar att parlamentet helt enkelt glömde att prioritera sunt förnuft och etik i EU:s livsmedelssäkerhetspolitik.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) Jag röstade emot förslaget till förordning som syftade till att godkänna hälsopåståendet att intag av dokosahexaensyra (DHA) bidrar till en normal utveckling av spädbarns syn upp till 12 månaders ålder.

Samtidigt som en majoritet av ledamöterna röstade för att avvisa förslaget, saknades 40 röster för att få en kvalificerad majoritet, vilket krävs för att giltigförklara avvisandet. Men i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 står det att näringspåståenden och hälsopåståenden inte får vara vilseledande, och måste grundas på vetenskaplig bevisning. Jag vill tillägga att även om allmänt accepterad vetenskaplig bevisning visar att DHA i bröstmjölk bidrar till utvecklingen av synförmågan hos spädbarn, finns det i dagsläget ingen vetenskaplig samsyn om ett eventuellt kausalförhållande mellan intag av mjölkersättning med syntetiserad DHA och en bättre synutveckling hos spädbarn.

Eftersom en vetenskaplig samsyn saknas anser jag att det krävs mer forskning på möjliga effekter, både positiva och negativa, av DHA-tillsatser innan användning av DHA i tillskottsnäring och livsmedel för spädbarn kan påstås vara fördelaktigt i EU. Parlamentet misslyckades i dag med att dra nytta av möjligheten att förbjuda framtida användning av detta påstående, i väntan på mer övertygande vetenskaplig bevisning. Det beklagar jag.

 
  
MPphoto
 
 

  Zuzana Roithová (PPE) , skriftlig. (CS) Övervakningen av hälsopåståenden infördes för att konsumenterna inte skulle vilseledas av felaktig information. Men det skulle också göra konsumenterna mer medvetna. Därför röstade jag för kommissionens förslag om att få med hälsopåståendet om DHA på pulvermjölk för barn, eftersom detta ger bra information till mammor som inte kan amma sina barn av allvarliga hälsoskäl. Dessa kvinnor måste få bra information på mjölkpulverförpackningarna när de ska bestämma sig för vilken produkt de ska köpa. Vi kommer med detta inte att undergräva vikten av att amma för barnets utveckling, eftersom varje mamma får fullständig information om detta av sin barnläkare.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag röstade för, eftersom det i samförståndsresolutionen beaktas att förslaget till förordning som kommissionen föreslår om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser barns utveckling och hälsa inte är förenligt med målen med och innehållet i förordning (EG) nr 1924/2006, och står i motsättning till att anta kommissionens förordningsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Dokosahexaensyra, även kallat DHA, är ett ämne som finns i bröstmjölk, och ett stort antal vetenskapliga studier visar att den spelar en positiv roll i utvecklingen av synförmågan hos nyfödda barn. Jag anser att specifik information på produkter som har berikats med denna ingrediens, som konstgjord mjölk, kommer att låta konsumenterna att göra ett mer informerat val när de handlar.

De som argumenterar att reklam för denna berikning skulle göra att mammor slutade amma och i stället började köpa denna sorts produkt är rädda i onödan. Bröstmjölk innehåller ämnen och aktiva ingredienser som är grundläggande och oersättliga för spädbarn, men tyvärr klarar inte alla kvinnor att amma.

Så jag röstade mot denna resolution, för om vi förhindrar att folk får tillgång till korrekt information tar vi bort ännu ett stöd för de kvinnor som inte kan amma och därför behöver använda denna sorts produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. – (EN) Jag stödde denna resolution eftersom jag anser att hälsopåståendena om DHA inte har vetenskapligt stöd och jag anser att konsumenterna inte ska vara felunderrättade.

 
  
MPphoto
 
 

  Hannu Takkula (ALDE), skriftlig. (FI) Det är självklart att bröstmjölk är det bästa nyfödda barn kan äta. Men alla mammor klarar inte att amma sina barn, till exempel av hälsoskäl. Därför behövs mjölkersättning. I sådana fall är det förstås förhoppningsvis så att ersättningen liknar bröstmjölk så mycket som möjligt vad gäller sammansättningen.

Detta förslag om en resolution ifrågasatte hur viktig en ingrediens som kallas DHA är för barn och deras utveckling. DHA ska ersätta de fettsyror i bröstmjölk som har visat sig hjälpa barns ögon att utvecklas, och som åtminstone vissa tillverkare har tillsatt i sina produkter. Detta förslag syftade specifikt till att förneka det faktum att konsumenten skulle få information om DHA, till exempel på produktetiketten.

Även om jag i allmänhet vill mana till försiktighet vid användning av olika marknadsföringsmaterial, känner jag att efter alla de vetenskapliga prövningar som har gjorts, måste det nu gå att informera konsumenterna om vad man kommit fram till. Politiker behöver också ha förtroende för säkerhetsmyndigheternas beslut. I det här fallet har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) konstaterat, med hänvisning till vetenskaplig bevisning, att produkten är säker att använda. Av dessa orsaker röstade jag mot detta förslag om en resolution med titeln ”Godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser barns utveckling och hälsa”.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Vaughan (S&D), skriftlig. (EN) Mot bakgrund av det faktum att Världshälsoorganisationen vidhåller att ”det inte finns någon ordentlig bevisning som gör att vi kan säga att tillsats av DHA i spädbarns mjölkersättning har viktiga objektiva fördelar”, så valde jag att rösta mot att låta företag få påstå obevisade saker om DHA:s hälsofördelar. Det finns en risk i att dessa potentiellt vilseledande påståenden kan leda till en ökning av att man ger bröstmjölksersättning till barn som då missar flera viktiga näringsämnen, bland annat DHA som finns naturligt i bröstmjölk.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Europaparlamentet avvisade i dag förslaget till resolution som lagts fram av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet där man manar till att genomföra mer forskning innan det går att hävda att dokosahexaensyra (DHA) är ett ämne som har fördelaktiga egenskaper för spädbarn.

Jag beklagar att inte resolutionen antogs innan alla nödvändiga vetenskapliga kontroller har utförts, även om den systematiska prövning av bevis för DHA och spädbarns neurologiska utveckling som publicerades av Cochrane Library år 2008 bevisade att matning av normalt födda spädbarn med mjölkersättning som berikats med DHA och andra, liknande långkedjiga fettsyror inte hade några positiva effekter på syn, uppfattningsförmåga eller fysisk utveckling som kunde bevisas.

Trots de tvivel som ledamöter i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har uttryckt, har majoriteten i parlamentet faktiskt godkänt att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet får tillkännage att ”dokosahexaensyra (DHA) bidrar till en normal utveckling av spädbarns syn upp till 12 månaders ålder”. Däremot bör det specifika fallet med det kontroversiella läkemedlet Mediator leda till att europeiska organ utövar viss försiktighet.

 
  
  

Betänkande: Kader Arif (A7-0070/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för detta betänkande eftersom jag anser att i den alltmer globaliserade världen måste EU som helhet välja att göra produktiva investeringar, och jag håller med om betänkandets konstaterande att kommissionen och rådet bör starta förhandlingar om att investera i tredjeländer som Kanada, Indien och Kina. Mot denna bakgrund anser jag det vara mycket viktigt att parlamentet kan garantera att europeiska investerare utomlands uppför sig ansvarsfullt, samtidigt som man skyddar EU:s rättigheter att skapa regler enligt vårt gemensamma samhällsintresse.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) EU:s framtida politik måste främja hållbara investeringar som respekterar miljön, i synnerhet i gruvindustrin, och uppmuntra lämpliga arbetsvillkor inom de affärsområden som internationella investeringar inriktas på. Jag anser att varje investeringsavtal bör åtföljas av en uppsättning sociala normer och miljönormer, oavsett om EU förhandlar om ett investeringskapitel som en del av ett frihandelsavtal eller om ett fristående investeringsavtal.

EU:s politik måste skydda den biologiska mångfalden samt främja tekniköverföring och bättre infrastrukturer. Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att unionen behöver en sammanhängande investeringspolitik som kan bidra positivt till ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och sysselsättning.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) I Lissabonfördraget föreskrivs att utländska direktinvesteringar ska ingå i EU:s exklusiva befogenheter. Denna utveckling, som har påtagliga konsekvenser, innebär en dubbel utmaning, å ena sidan för hanteringen av de över 1 200 bilaterala investeringsavtal som redan har ingåtts av medlemsstaterna och å andra sidan för definitionen av en framtida investeringspolitik för EU som uppfyller investerarnas och de mottagande ländernas förväntningar samtidigt som målen med EU:s utrikesåtgärder respekteras. När bilaterala investeringsavtal ingås är målet att se till att investerare från industriländerna har rättsligt och ekonomiskt skydd. Jag instämmer i att investeringsskydd måste fortsätta att ha högsta prioritet för investeringsavtalen. EU måste i sin framtida politik även främja investeringar som är hållbara, respekterar miljön (särskilt i råämnesförbrukande industri) och främjar arbetsförhållanden av god kvalitet i de företag som investeringen avser. Därmed bör den senaste omarbetningen av OECD:s riktlinjer, som innebär att ansvarsfullt agerande av multinationella företag ska främjas, stödjas av EU.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet. Vi känner alla till att utländska investeringar enligt Lissabonfördraget ingår i EU:s exklusiva befogenheter. Genom dessa nya befogenheter kan både kommissionen och medlemsstaterna tillsammans med parlamentet utforma en politik för att främja investeringar av hög kvalitet som har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Krisen har som väntat lett till en minskning av mängden utländska direktinvesteringar. År 2007 uppgick dessa till 1 500 miljarder euro. Jag välkomnar även förslaget att införa begreppet ”EU-investerare” och jag anser att skyddet av alla EU-investerare bör vara den viktigaste prioriteringen i investeringsavtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. (BG) Jag delar föredragandens åsikt att alla investeringar inte kräver samma höga skyddsnivå och att exempelvis kortsiktiga spekulativa investeringar inte förtjänar samma skyddsnivå som varaktiga investeringar. Därför måste tillämpningsområdet för EU:s framtida avtal begränsas till enbart utländska direktinvesteringar. Av detta skäl stöder jag betänkandet som rör en av Europaparlamentets exklusiva befogenheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. (FR) Parlamentet ville förtydliga de bestämmelser som EU måste införa vid förhandlingar om framtida investeringsavtal. Utöver investerarskydd måste kommissionen även i alla framtida avtal inkludera särskilda klausuler om tredjeparts rätt och EU:s regleringsrätt på de tekniska områden som är förknippade med skyddet av nationell säkerhet, miljön, folkhälsan, arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter samt industripolitik. Det är en kraftfull signal som har sänts till rådet och kommissionen kort före inledandet av investeringsförhandlingar med länder som Kanada, Indien och, inom en mycket snar framtid, Kina. De europeiska investerarna måste agera på ett ansvarsfullt sätt utomlands samtidigt som de skyddar EU:s rätt att reglera investeringar i allmänhetens intresse.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att den föreslagna investeringspolitiken kommer att uppfylla både investerarnas och de berörda staternas förväntningar och därmed bidra till att göra EU och dess företag mer konkurrenskraftiga. En samordnad EU-politik för internationella investeringar skulle kunna ha en viktig inverkan på skapandet av sysselsättning, inte bara inom EU, utan även i utvecklingsländerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Enligt artiklarna 206 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är utländska direktinvesteringar ett område där EU har exklusiva befogenheter. Förutom hanteringen av de bilaterala investeringsavtal som redan har ingåtts har unionen även i uppgift att upprätta en framtida investeringspolitik som uppfyller förväntningarna hos investerare och mottagande stater samtidigt som målen med EU:s utrikesåtgärder respekteras. Skyddet av investerarna bör förbli den viktigaste prioriteringen i investeringsavtalen. Kommissionen uppmanas emellertid att lägga fram en tydlig definition av de investeringar som ska skyddas. De framtida avtalen bör baseras på medlemsstaternas bästa praxis och dessa bör beakta små och medelstora företags behov.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) I betänkandet hanteras problemen med EU:s framtida investeringspolitik. Sedan EU grundades har många bilaterala investeringsavtal undertecknats av medlemsstaterna: omkring 3 000 sedan 1959. I och med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har denna fråga blivit en av EU:s exklusiva befogenheter, och för närvarande utgör den en del av förberedelserna inför EU:s framtida investeringspolitik, som måste debatteras ingående. Denna fråga är av yttersta vikt eftersom vi befinner oss vid en vändpunkt och står inför två utmaningar: att förse EU med de verktyg som krävs för att företag utomlands ska kunna genomföra sina investeringsprogram och samtidigt se till att Europa bibehåller sin ledande position när det gäller globala investeringar. Vi lever i en tid när affärer är mycket aggressiva och därför måste våra kriterier för val av handelspartner vara mycket väl genomtänkta. Därför instämmer jag med föredraganden när det gäller respekten för parlamentets privilegier, och anser att förhandlingshandlingarna bör skickas in i tid för att undvika onödiga fördröjningar och allvarliga störningar i EU:s förbindelser med dessa länder.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Utländska direktinvesteringar definieras som ”en varaktig investering, som representerar minst 10 procent av det anknutna företagets eget kaptial/aktier och ger investeraren den administrativa kontrollen över det anknutna företagets verksamhet”. I och med Lissabonfördragets ikraftträdande blev utländska direktinvesteringar en av EU:s exklusiva befogenheter. De viktigaste uppgifterna är att hantera de befintliga bilaterala investeringsavtalen och att definiera en investeringspolitik för EU ”som uppfyller investerarnas och de mottagande ländernas förväntningar”. Genomförandet av en gemensam investeringspolitik förespråkas utifrån dessa nya ansvarsområden. Påståendet att utländska direktinvesteringar medför dessa omtalade fördelar för de mottagande länderna kan verkligen diskuteras. Detta gäller i synnerhet om det sker under EU:s jurisdiktion, för att värna om de intressen som man vanligtvis värnar om.

Portugals exempel är särskilt talande. Det är visserligen sant att ett av de allvarligaste problemen som den portugisiska ekonomin står inför är den fortsatta minskningen av investeringar, vilket visar sig i en låg ekonomisk tillväxt och ökad arbetslöshet. Samtidigt har det skett ett stort antal utländska direktinvesteringar inom den portugisiska ekonomin under åren. Trots detta är sanningen den att en ökad andel av de tillgångar som skapas i Portugal överförs till andra länder.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Enligt EU-domstolens definition är utländska direktinvesteringar ”en varaktig investering, som representerar minst 10 procent av det anknutna företagets eget kaptial/aktier och ger investeraren den administrativa kontrollen över det anknutna företagets verksamhet”.

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande blev utländska direktinvesteringar en av EU:s exklusiva befogenheter. De viktigaste uppgifterna är att hantera de befintliga bilaterala investeringsavtalen och att definiera en investeringspolitik för EU ”som uppfyller investerarnas och de mottagande ländernas förväntningar”. På grund av dessa nya ansvarsområden förespråkar föredraganden genomförandet av en gemensam investeringspolitik.

Vår ståndpunkt ser emellertid annorlunda ut. I de flesta fall löser inte utländska direktinvesteringar utvecklingsproblemet i de länder där de görs. Vi är alla väl medvetna om vad multinationella företag gör. De stannar så länge som de mottar enorma vinster och bidrag. Därefter, vid minsta tecken på problem, söker de sig någon annanstans och tar ingen hänsyn till arbetslöshet eller de hinder mot utvecklingen som de skapar. Dessvärre känner Portugal till denna situation alltför väl.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har kommissionen haft exklusiv behörighet att underteckna och förhandla fram avtal om utländska direktinvesteringar. Kader Arifs betänkande är fullt av goda avsikter, men detsamma kan faktiskt sägas om vägen till helvetet. Han är särskilt oroad över statliga investeringsfonders förmåga att åsamka skada, spekulativa investeringsformer som inte får uppmuntras, uteslutandet av känsliga sektorer, sociala och miljörelaterade klausuler, överensstämmelse med principen om ömsesidighet och medlemsstaternas regleringsbefogenheter. Han vill att samtliga dessa frågor ska vara centrala i en framtida EU-politik. Jag anser att han har rätt, särskilt när det gäller det senare. Utländska investerares ekonomiska intressen får absolut inte ges företräde före medlemsstaternas befogenhet att anta bindande sociala, miljörelaterade och skatterelaterade normer. Trots detta var det just det som föreslogs i det multilaterala avtalet om investeringar som lyckligtvis aldrig antogs av Världshandelsorganisationen.

Och ändå stödde kommissionen denna ondskefullhet! Därför är det en underdrift att påstå att jag absolut inte har någon tilltro till att denna institution ska kunna försvara, efterleva eller upprätthålla de principer som anges i betänkandet. Att i dag ge den exklusiv befogenhet att förhandla fram ”bilaterala investeringsavtal” i de 27 medlemsstaternas namn, eller på deras vägnar, vore brottsligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för betänkandet eftersom det är nödvändigt att bygga upp en integrerad och sammanhängande investeringspolitik som främjar investeringar av hög kvalitet och på ett positivt sätt bidrar till ekonomiska framsteg och hållbar utveckling i världen. Jag anser att en gemensam investeringspolitik kan infria både investerarnas och de berörda ländernas förväntningar och bidra till att öka EU:s och dess företags konkurrenskraft samt öka sysselsättningen. Ett starkt och effektivt investerarskydd i form av investeringsavtal är därför en central faktor för att skydda de europeiska investeringarna och kan förbättra styrningen och garantera stabilitet. För att investeringsavtalen ytterligare ska komma dessa länder till godo bör de även grundas på investerarnas skyldigheter att respektera standarder för mänskliga rättigheter och korruptionsbekämpning som en del av ett bredare partnerskap mellan EU och utvecklingsländerna i syfte att minska fattigdomen.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att vi måste kunna garantera extern konkurrenskraft och lika behandling för alla investerare i EU. Vi måste även ha största möjliga inflytande vid internationella investeringsförhandlingar. De måste omfatta alla typer av investeringar. EU måste se till att ingen investerare inom EU behandlas sämre än i de bilaterala investeringsavtal som undertecknats mellan medlemsstaterna. Liberaliseringen av investeringar och skydd är på väg att bli grundläggande instrument för en gemensam internationell investeringspolitik. Medlemsstaterna kommer emellertid fortsätta att bedriva en politik som främjar investeringar som kompletterar och är förenlig med den gemensamma internationella investeringspolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet där följande efterlyses: bättre definitioner av normer för investerarskydd och ökad insyn i skiljedomssystemet, rätten att överklaga beslut av internationell skiljedom samt möjligheten att rådfråga fackföreningar och organisationer som representerar det civila samhället. Hittills har investeringsavtalen varit så inriktade på investerarskydd att det förekommit att företag bedrivit verksamhet i utvecklingsländer utan att ta hänsyn till miljöaspekter eller sociala aspekter. Ett sådant beteende kommer inte längre att accepteras. Därför efterlyses nya regler och att företagens sociala ansvar blir en central aspekt i framtida avtal. Världen har förändrats. EU kommer i allt högre grad att ta emot utländska investeringar och vi kan inte arbeta för investerarskydd på ett sätt som skadar det allmänna bästa. I betänkandet efterlyses en tydlig balans mellan offentliga och privata intressen. Målet är att skapa ett effektivt skydd för europeiska investerare mot olaglig expropriation eller dold lagstiftning vars syfte är att stänga dem ute från vissa marknader. Dessutom innebär skyddet en garanti för att de offentliga myndigheterna alltid kommer att kunna reglera på ett sätt som gynnar det allmänna bästa. Jag efterlyser en omfattande omarbetning av tvistlösningsmekanismen, som fram till nu har inneburit att det har varit möjligt för privata företag att vidta rättsliga åtgärder mot länder och angripa deras sociala lagstiftning och miljölagstiftning.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Samtidigt som medlemsstaterna och deras medborgare ombes att dra åt svångremmen uppmanas de senare i denna text att se till att de utländska privata investerarnas intressen skyddas. Betänkandet innehåller inte ens något krav på att skydda samhällsservice från alla privata investeringar. Ingen hänsyn tas till de varor som tillhör hela mänskligheten, såsom vatten. Jag röstar mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Utländska direktinvesteringar är ett område där EU har exklusiva befogenheter i enlighet med artiklarna 206 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De bilaterala investeringsavtal som har ingåtts måste hanteras och unionen bör upprätta en EU-politik för framtida investeringar som uppfyller investerarnas och de mottagande ländernas förväntningar. Det är viktigt att skydda investerarna, men kommissionen uppmanas att ange en tydlig definition av de investeringar som ska skyddas. Framtida avtal bör baseras på bästa praxis från tidigare och de bör även ta hänsyn till behoven hos små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Om jag har uppfattat det hela rätt hanteras internationella investeringsavtal i detta betänkande. Huvudmålen med dessa avtal är att öka utländska investerares tillgång till marknaderna och att skapa en hög skyddsnivå för investeringar och investerare mot skiljedomsförfaranden av regeringar i de länder som mottar investeringarna. Innan Lissabonfördraget trädde i kraft fördelades uppgifter på ett sådant sätt att kommissionen förhandlade om marknadstillträde för utländska direktinvesteringar medan medlemsstaterna undertecknade avtal om investeringsskydd med tredjeländer. I och med Lissabonfördraget har utländska direktinvesteringar blivit en av EU:s exklusiva befogenheter och en mycket viktig del av EU:s externa handelspolitik. Det är bra att detta betänkande sänder en tydlig signal till kommissionen och rådet som är i färd med att inleda investeringsförhandlingar med tredjeländer som Kanada, Indien och snart även Kina. Därför är det nödvändigt att parlamentet garanterar att europeiska investerare agerar på ett ansvarsfullt sätt utomlands samtidigt som EU:s rätt att reglera i allmänhetens intresse skyddas.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för denna resolution om internationell investeringspolitik. Eftersom utländska direktinvesteringar har blivit ett område där EU har exklusiva befogenheter måste alla insatser som krävs genomföras för att skapa en sammanhängande och integrerad investeringspolitik där mänskliga rättigheter och rättssäkerhet respekteras. En gemensam investeringspolitik kommer att främja investeringar av hög kvalitet, hållbar ekonomisk, social och miljövänlig utveckling, och ha en positiv inverkan på ekonomiska framsteg världen över. Jag anser att en sådan investeringspolitik kommer att hjälpa Europa att förbli den viktigaste aktören på området utländska direktinvesteringar och att detta kommer att bidra till att tillföra ny kraft till den ekonomiska tillväxten, öka företagens konkurrenskraft och främja skapandet av sysselsättning. Enligt min uppfattning måste kommissionen skyndsamt upprätta en investeringsstrategi för EU eftersom både utländska investeringar inom EU och EU-investeringar utomlands har en positiv inverkan på tillväxt och sysselsättning inom EU och i andra länder, däribland utvecklingsländerna. Allt som kan måste göras för att garantera ett högt investerarskydd som främjar stabilitet och goda styrelseformer. Vidare måste rättssäkerheten garanteras för små och medelstora företag och gynnsamma villkor skapas för att dessa ska kunna investera på utländska marknader. Investeringsavtal bör ingås i enlighet med standarder för korruptionsbekämpning samtidigt som ett åtagande görs om att respektera mänskliga rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Genom artiklarna 206 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt blev utländska direktinvesteringar en av EU:s exklusiva befogenheter. Denna utveckling, som har allvarliga konsekvenser, innebär en dubbel utmaning, å ena sidan för hanteringen av över 1 200 bilaterala investeringsavtal och å andra sidan för definitionen av en framtida investeringspolitik för EU som uppfyller investerarnas och de mottagande ländernas förväntningar samtidigt som målen med EU:s utrikesåtgärder respekteras. Konsekvent, förnuftig och effektiv investeringspolitik innebär att det krävs en tydlig definition av utländska direktinvesteringar, och en tydlig definition av dess räckvidd och tillämpning. Jag röstade för betänkandet och vill betona parlamentets uppmaning till kommissionen om att denna tydligt ska definiera de investeringar som ska skyddas, inbegripet både utländska direktinvesteringar och portföljinvesteringar. Vidare ska spekulativa investeringsformer, i enlighet med kommissionens definition, inte skyddas.

 
  
MPphoto
 
 

  Vincent Peillon (S&D), skriftlig. (FR) Jag röstade för det utmärkta betänkandet om EU:s politik för utländska direktinvesteringar av min kollega och vän Kader Arif. Genom denna handling och definitionen av hur framtida internationella avtal för investeringsskydd som är bindande för Europa ska utformas formulerar parlamentet, enligt min mening, två huvudsakliga krav. Det första kravet är att alla dessa avtal ska innehålla klausuler som innebär att europeiska investerare måste agera ansvarsfullt när det gäller ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. Det andra kravet är att alla dessa avtal ska lämna utrymme för regeringarna i de länder som mottar investeringarna att reglera för det allmänna bästa. Tidigare möjliggjorde vissa klausuler om skydd av privata investeringar att ett tredjelands antagande av social lagstiftning eller miljölagstiftning betraktades som indirekt expropriation, vilket ledde till kompensation. Vi måste få ett slut på dessa missförhållanden. Eftersom det är första gången som parlamentet får ha ett ord med i laget när det gäller dessa frågor innebär Arifbetänkandet en varning gentemot rådet och kommissionen i deras förberedelser inför inledandet av förhandlingar med Indien, Kanada och, inom kort, även Kina.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt blir utländska direktinvesteringar en del av unionens exklusiva befogenheter. Detta innebär en utmaning när det gäller att hantera kostnader, framför allt i fråga om upprättandet av en investeringspolitik för EU som uppfyller förväntningarna hos europeiska investerare och mottagande länder samtidigt som målen för EU:s utrikesåtgärder respekteras.

I de många investeringsavtal som undertecknats av EU, oavsett om de är bilaterala eller multilaterala, måste investerarskydd i alla lämpliga sektorer garanteras. EU:s framtida politik bör främja hållbara och miljövänliga investeringar som gynnar goda arbetsförhållanden i företag som påverkas av utländska investeringar. Alla investeringsavtal måste åtföljas av en uppsättning lämpliga miljöbestämmelser och sociala bestämmelser som en form av ytterligare garanti.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag lade ned min röst. Enligt artiklarna 206 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är utländska direktinvesteringar ett område där EU har exklusiva befogenheter. Denna utveckling, som har påtagliga konsekvenser, innebär en dubbel utmaning, å ena sidan för hanteringen av de över 1 200 bilaterala investeringsavtal som redan har ingåtts av medlemsstaterna och å andra sidan för definitionen av en framtida investeringspolitik för EU som uppfyller investerarnas och de mottagande ländernas förväntningar samtidigt som målen med EU:s utrikesåtgärder respekteras. Fastställandet av denna framtida politik, som kommer att integreras i den gemensamma handelspolitiken, innebär först och främst en analys av den investeringspolitik som utövats hittills.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Salavrakos (EFD), skriftlig. (EL) Detta är en kritisk tidpunkt då EU måste ta itu med en ekonomisk och social kris. I detta skede måste EU koncentrera sin energi på tillväxt och på att skapa investeringar och arbetstillfällen. Den utökning av EU:s befogenheter till att även omfatta utländska direktinvesteringar som Lissabonfördraget innebär kommer att göra det möjligt för oss att lägga grunden för en gemensam EU-politik i denna sektor. Vi måste ge europeiska företag de verktyg som behövs för att genomföra säkra investeringar av hög kvalitet utomlands. Skydd för våra företag utomlands måste vara vår prioritering. Eftersom EU är den mest ”öppna” marknaden i världen måste vi anta en ram för att skydda våra företag och de relevanta villkor som kommer att leda till att en balans skapas med våra huvudsakliga handelspartner, så att europeiska företag gynnas av samma konkurrensvillkor. Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att det är ett steg i rätt riktning när det gäller att uppnå detta slutgiltiga mål.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE), skriftlig.(PL) Lissabonfördraget har inneburit långtgående förändringar på området gemensam handelspolitik. För det första har den gemensamma handelspolitiken genom fördragets bestämmelser utökats med bland annat frågor som är kopplade till utländska direktinvesteringar. För det andra har beslutsfattandeförfarandet förändrats – rådet fattar nu beslut med kvalificerad majoritet samtidigt som parlamentet har fått medbeslutanderätt. Detta innebär att parlamentets medgivande kommer att vara nödvändigt, både när det gäller ratificeringen av handelsavtal och frågor som rör investeringar (beträffande utländska direktinvesteringar).

EU måste som en del av dess gemensamma handelspolitik skapa en investeringspolitik för EU som uppfyller förväntningarna hos investerare och mottagande stater. Inom investeringspolitiken måste även prioriteringarna för EU:s utrikespolitik beaktas. Här ingår även frågan om reglering på internationell nivå, med särskild hänvisning till förhandlingarna i Världshandelsorganisationen. De nya befogenheter som unionen fått genom Lissabonfördraget påverkar även Europaparlamentets befogenheter indirekt genom att de innebär att parlamentet blir jämbördigt med rådet i beslutsfattandeprocessen på området utländska direktinvesteringar.

EU:s nya konsekventa och integrerade investeringspolitik bör ha en gynnsam effekt på de globala ekonomiska framstegen och utvecklingen. Som ett av de viktigaste ekonomiska blocken har EU en stark förhandlingsposition som, tack vare en gemensam politik på området direktinvesteringar, kan bidra till en ökad konkurrenskraft för EU och dess företag, och öka sysselsättningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Jag anser att EU:s rätt att reglera i allmänhetens intresse måste skyddas och att vi måste garantera att europeiska investerare agerar på ett ansvarsfullt sätt utanför EU. Därför stöder jag detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Genom Lissabonfördraget blev utländska direktinvesteringar en av EU:s exklusiva befogenheter. Det innebär en dubbel utmaning: för det första när det gäller hanteringen av medlemsstaternas befintliga bilaterala investeringsavtal och för det andra i fråga om definitionen av en investeringspolitik för EU som uppfyller investerarnas och de mottagande ländernas förväntningar samt EU:s intressen. En integrerad och sammanhängande politik som främjar investeringar av hög kvalitet och på ett positivt sätt bidrar till ekonomiska framsteg och hållbar utveckling i världen är nödvändig. Därför bör vi röra oss mot en tydlig definition av de investeringar som ska skyddas, förutom dem som är av spekulativ karaktär som inte bör skyddas. Det vore lämpligt att införa begreppet ”EU-investerare” och klokt att noggrant definiera ”utländsk investerare”. Genom att fastställa bästa praxis utifrån medlemsstaternas erfarenheter och respektera grundläggande standarder såsom icke-diskriminering, rättvis och lika behandling samt skydd från direkt och indirekt expropriation kommer vi att ha en grund till en sammanhängande EU-politik i denna fråga. Dessa åtgärder och en definition av delandet av ansvarsområden mellan EU och medlemsstaterna kommer att bidra till att skapa de villkor som behövs för att små och medelstora företag ska kunna investera utomlands.

 
  
MPphoto
 
 

  Niki Tzavela (EFD), skriftlig. (EL) I betänkandet prioriteras skydd för alla EU:s investerare. Dessutom framhålls det faktum att nya investeringar som främjas av EU måste vara genomförbara och miljövänliga och uppmuntra till en hög standard i fråga om arbetsvillkor. Slutligen upprättas en förteckning över länder som kommer att vara privilegierade partner. Jag anser att allt detta kommer att bidra till att skapa en stabil internationell investeringspolitik inom EU. Därför röstade jag ja till Kader Arifs betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig. (FR) Genom Lissabonfördraget blev utländska direktinvesteringar en av EU:s exklusiva befogenheter. Det var viktigt för mig att stödja betänkandet där den nya internationella investeringspolitiken beskrivs och där EU:s ställning som den största mottagaren av utländska direktinvesteringar stärks. Betänkandet innehåller ett tydligt budskap: EU måste vara en huvudaktör i morgondagens investeringar. Uppkomsten av nya ekonomier har rubbat balansen mellan länderna och deras kapacitet att investera. Europeiska företag måste positionera sig på de nya marknaderna och EU måste hjälpa dem att växa genom att erbjuda dem rättssäkerhet och förstärka deras integrering i den globala ekonomin. Utländska direktinvesteringar är en nödvändig del av verksamheten i europeiska länder, men är de alltid en drivkraft till tillväxt? Jag tror inte det. Utländska direktinvesteringar är endast effektiva om de regleras av en lämplig och tydlig politik. Genom betänkandet garanteras således en ekonomisk och rättslig miljö för företag, framför allt våra små och medelstora företag, som i egenskap av att vara en drivkraft för tillväxt och arbetstillfällen, är grundläggande för vårt ekonomiska system. Vi måste vara vaksamma så att de inte drabbas av utländska investerares aggressiva beteende.

 
  
  

Betänkande: Cătălin Sorin Ivan (A7-0050/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för detta betänkande på grund av förslagen från gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet om bättre övervakning av föranslutningsstöd, med tanke på erfarenheterna från 2009, på grund av EU:s åtgärder mot tobak som en del av ett globalt partnerskap och på grund av rörligheten för andra varor som är på väg in i eller ut ur EU, något som kostar skattebetalarna pengar och som det krävs EU-medel och EU-åtgärder för att hantera. Slutligen kommer det att vara viktigt att övervaka det arbete som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) under året och inte endast i debatten om årsrapporten.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag stödde detta betänkande där man efterlyser åtgärder och resurser för att se till att EU:s medel inte blir föremål för korruption, och att öppenheten i fråga om mottagarna av EU:s medel ökar. EU-skattebetalarnas pengar måste användas på ett lämpligt och effektivt sätt. Medlemsstaterna måste ha effektiva kontrollmekanismer och tillräcklig kapacitet för bedrägerispårning. Alla pengar som betalas ut som ett resultat av oegentligheter måste återbetalas till EU:s budget.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag stödde helhjärtat betänkandet och de förslag som vår parlamentskollega har utarbetat. Förutom kritiken och tvetydigheten i kommissionens bedömning stöder jag föredragandens uppfattning att vi endast kan dra slutsatser när det gäller situationen för unionens ekonomiska intressen och resultatet av kampen mot bedrägerier om vi inkluderar uppgifterna i revisionsrättens rapport för 2009 och Olafs rapport.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergio Berlato (PPE), skriftlig. (IT) I artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt åläggs Europeiska kommissionen och medlemsstaterna skyldigheten att skydda EU:s finansiella intressen och bekämpa bedrägerier på de områden där ansvaret är uppdelat mellan unionen och medlemsstaterna.

Jag anser inte att kommissionens rapport ”Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Kampen mot bedrägerier – Årsrapport 2009” ger information om den beräknade nivån av bedrägerier och oegentligheter i enskilda medlemsstater, utan att den snarare betonar nivån av rapportering. Resultatet kan enligt min mening inte betraktas som empiriska bevis på nivån av bedrägerier och oegentligheter, eftersom det inte ger en heltäckande bild av den faktiska situationen när det gäller bedrägerier och oegentligheter i medlemsstaterna.

Därför instämmer jag med föredraganden, som anser att den mest lämpliga strategin är att basera slutsatserna om situationen för skyddet av EU:s finansiella intressen och bedrägeribekämpning på revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten, som är den mest tillförlitliga källan till information, medan rapporterna från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) främst tillhandahåller information om specifika fall.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig.(ES) I artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt åläggs Europeiska kommissionen och medlemsstaterna skyldigheten att skydda EU:s finansiella intressen och bekämpa bedrägerier. Kommissionen bör fortsätta sitt arbete för att se till att medlemsstaterna uppfyller sina rapporteringskrav med målet att tillhandahålla tillförlitliga och jämförbara uppgifter och att det görs en åtskillnad mellan oegentligheter och bedrägerier.

Detta kommer att göra det möjligt för EU:s institutioner att vidta åtgärder. Det kommer emellertid endast vara möjligt om informationen är öppen. Om den är det kommer vi att kunna använda EU:s medel på lämpligt sätt och därmed framstå som trovärdiga och vinna EU-medborgarnas tillit.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. (RO) Med tanke på nivån i fråga om bedrägerier jämfört med antalet oegentligheter i sektorn för egna medel för medlemsstaterna Österrike, Spanien, Italien, Rumänien och Slovakien, där bedrägerierna utgör mer än halva beloppet för oegentligheter i varje medlemsstat, för att inte tala om bristerna i den nationella tullövervakningen, anser jag att systemen för tullövervakning måste stärkas.

Samtidigt måste kommissionen ta sitt ansvar när det gäller att se till att medlemsstaterna uppfyller sina rapporteringskrav med målet att tillhandahålla tillförlitliga och jämförbara uppgifter om oegentligheter och bedrägerier.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Enligt föredragandens mycket lämpliga definition är bedrägeri ”ett avsiktligt beteende som utgör en brottslig handling” medan en oegentlighet ”innebär att inte respektera en regel”. Detta är den definieringsram enligt vilken vi ska ha nolltolerans när det gäller bedrägerier och göra det till vårt mål att, som han sade när det gällde 2008 års rapport, uppnå noll oegentligheter på det finansiella området inom EU. Såsom jag påpekade i en fråga i slutet av förra året, efter en utredning som genomförts av Financial Times, råder det allvarliga tvivel när det gäller Sammanhållningsfondens mål och effektivitet. Det bör inte endast vara dagstidningarna som uppmärksammar detta tvivel.

Samtidigt beklagar Europaparlamentet i detta betänkande även ”att stora belopp av EU-medel fortfarande spenderas felaktigt och uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att se till att dessa medel omgående återvinns”. Detta missbruk av EU-medel gör det nödvändigt att införa bättre administration och övervakning av hur medlen spenderas. Det måste även finnas möjligheter att effektivt bestraffa medlemsstater som inte använder de medel de mottagit på lämpligt sätt. Det är det enda sättet för oss att närma oss målet att uppnå noll bedrägerier i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) I detta förslag till resolution hänvisas till kommissionens rapport till parlamentet och rådet, ”Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Kampen mot bedrägerier – Årsrapport 2009” (KOM(2010)0382). Förslaget överensstämmer med artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där kommissionen och medlemsstaterna åläggs skyldigheten att skydda EU:s finansiella intressen och punkt 2 där kommissionen åläggs att lägga fram en detaljerad årsrapport för parlamentet och rådet. Även om det skett förbättringar de senaste åren är det nödvändigt att arbetet med att förhindra alla slags bedrägerier fortsätter trots att detta även bekämpas av organ i medlemsstaterna. Jag instämmer i de förslag som föredraganden har ingett och anser att dessa bör kompletteras av de rekommendationer som föreslagits under debatten, framför allt behovet av att förtydliga begreppen ”bedrägeri” och ”oegentlighet”, eftersom de utgör exempel på medvetet beteende som skadar EU:s intressen. Det bör även finnas ett bättre system för att hantera oegentligheter. Jag hoppas att 2010 års rapport genom införlivandet av de förslag som lämnats kommer att bli bättre än 2009 års rapport.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I betänkandet presenteras en sammanfattning av den statistik som finns tillgänglig över oegentligheter som rapporterats av medlemsstaterna på olika områden, däribland jordbrukspolitik, sammanhållningspolitik, föranslutningsstöd och uppbärandet av EU:s traditionella egna medel. Ett oräkneligt antal oegentligheter konstaterades på nämnda områden i olika medlemsstater under 2009. Många av dessa oegentligheter upptäcks och/eller rapporteras för sent, vilket innebär att skydd och lämpligt användande av offentliga medel äventyras. Vi stöder föredragandens kritik och iakttagelser när det gäller behovet av att genomföra ett effektivt system för återvinning.

Uppriktigt sagt är den övergripande återvinningsgraden för närvarande låg. Vi vill emellertid betona att kampen mot bedrägerier och korruption bör bedrivas på en nivå som är så nära de platser där detta förekommer som möjligt. Det finns flera orsaker till detta, framför allt orsaker som är kopplade till effektivitet. Därför är det nödvändigt att utöka kampen mot bedrägerier och korruption i alla medlemsstater eftersom gemensam lagstiftning på EU-nivå inte i sig är en patentlösning på detta problem.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Detta är ett betänkande om EU:s finansiella intressen som innehåller en sammanfattning av den tillgängliga statistiken över oegentligheter som anmälts av medlemsstaterna på olika områden, däribland jordbruk, sammanhållningspolitik, föranslutningsstöd samt uppbärande av gemenskapens traditionella egna medel.

Ett oräkneligt antal oegentligheter konstaterades på dessa områden i olika medlemsstater under 2009. Många av dessa oegentligheter konstateras och/eller rapporteras försent, vilket leder till att skyddet och den lämpliga användningen av skattebetalarnas pengar äventyras.

Vi stöder föredragandens kritik när det gäller behovet av att genomföra ett effektivt system för återvinning av medel. För närvarande är den övergripande återvinningsgraden långt ifrån önskvärd nivå.

Vi vill emellertid betona att det är ännu viktigare att varje medlemsstat genomför kampen mot bedrägeri och korruption än att det finns en gemensam lagstiftning på EU-nivå.

Samtidigt vill vi varna mot att förväxla kontroll med överdriven byråkrati som undergräver rätten för dem som söker stöd, framför allt små sociala organisationer och små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig. (IT) Jag vill berömma föredragandens arbete. I arbetet beskrivs oegentligheter inom EU, bl.a. genom en översikt av Olaf. Såsom föredraganden understryker är kommissionens rapport emellertid inte uttömmande eftersom den inte ger någon information om omfattningen av bedrägerier i de enskilda medlemsstaterna. Av detta skäl godkänner jag förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Bedrägerier inom EU skadar systemets integritet. EU och dess medlemsstater måste fortsätta med det viktiga arbetet på detta område och jag stödde därför detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för betänkandet, eftersom medlemsstaterna i första hand måste skydda skattebetalarnas pengar i insatserna för att bekämpa bedrägerier. Vi måste stärka de rapporteringsmetoder som tillämpas och kapaciteten för bedrägerispårning i medlemsstaterna. Kommissionens ”Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Kampen mot bedrägerier – Årsrapport 2009” ger inte någon information om den uppskattade omfattningen av oegentligheter och bedrägerier i de enskilda medlemsstaterna. Därför är det inte möjligt att få en överblick över den faktiska omfattningen av oegentligheter och bedrägerier i medlemsstaterna och kartlägga och bestraffa de länder där det förekommer mest oegentligheter och bedrägerier. Kommissionens rapport innehåller inte någon detaljerad beskrivning av bedrägerier, och ger endast en generell överblick över oegentligheter. Dessvärre spenderas stora mängder EU-medel fortfarande felaktigt och därför måste kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att se till att dessa medel omgående återvinns. Fel bör inte accepteras och kommissionen måste i samarbete med medlemsstaterna, genom en rapport som överensstämmer med fördragen, ge parlamentet en rimlig försäkran om att detta mål uppnåtts och att åtgärder för att bekämpa bedrägerier genomförs i vederbörlig ordning.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. (RO) Denna rapport innehåller en sammanfattning av statistiken över oegentligheter som anmälts av medlemsstaterna på de områden där dessa har ansvaret för att genomföra budgeten (jordbrukspolitik, sammanhållningspolitik och föranslutningsstöd, dvs. områden som står för omkring 80 procent av budgeten) och för att uppbära EU:s traditionella egna medel. Jag anser att skyddet av EU:s finansiella intressen och kampen mot bedrägerier är särskilt viktiga områden och EU och medlemsstaterna delar ansvaret för dessa. Rapporten innehåller även en uppskattning av oegentligheter på områden där utgifterna förvaltas direkt av kommissionen, tillsammans med en översikt av den operativa verksamheten vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet som innehåller skarp kritik mot kommissionen för att denna tillhandahåller för lite information om bedrägerier och oegentligheter. Detta anses vara resultatet av bristfällig rapportering från medlemsstaterna. Bedrägerinivåerna i Frankrike och Spanien betraktas t.ex. som ”misstänkt låga”. I framtiden vill vi se en tydlig åtskillnad mellan oegentligheter och bedrägerier, med tanke på att bedrägerier är en brottslig handling medan en oegentlighet innebär underlåtenhet att följa en regel. I betänkandet efterfrågas även en beskrivning av den uppskattade omfattningen av bedrägerier och oegentligheter i varje medlemsstat så att disciplinära åtgärder kan vidtas mot enskilda länder. Enligt resolutionen spenderas stora belopp av EU-medel fortfarande felaktigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att dessa medel omgående återvinns, framför allt i Italien. Inom jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken är återvinningsgraden för de utestående beloppen särskilt ”katastrofal”.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. (CS) Jag delar föredragandens uppfattning om att kommissionen misslyckats med att ge viktig information i dess rapport om skydd av gemenskapens finansiella intressen och kampen mot bedrägerier, även när det gäller den uppskattade omfattningen av bedrägerier och oegentligheter i de enskilda medlemsstaterna i fråga om hanteringen av EU-medel. Med tanke på det som utan överdrift kan kallas den gigantiska omfattningen av korruption i vissa medlemsstater, däribland Tjeckien, är detta en mycket allvarlig brist. Om vi betraktar bedrägerier och s.k. oegentligheter på EU-nivå finns det i allmänhet ”endast” ett särskilt segment av korruption och bedrägerier på medlemsstatsnivå, men det är ett mycket ansenligt segment. Enligt min mening måste en bedömning snarast genomföras av huruvida det arbete som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning för närvarande utför är tillräckligt effektivt, och huruvida detta arbete bör genomgå strukturella och metodrelaterade förändringar, bland annat i form av en mer aggressiv strategi.

 
  
MPphoto
 
 

  Véronique Mathieu (PPE), skriftlig. (FR) I rapporten ”Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen” klumpas bedrägerier och oegentligheter ihop. Det är viktigt att det görs en åtskillnad mellan oegentligheter, dvs. underlåtenhet att följa en regel, och bedrägerier, dvs. avsiktligt felaktigt agerande, som är en brottslig handling. Denna åtskillnad görs således inte i kommissionens rapport utan där behandlas i stället oegentligheter utförligt utan att bedrägerier utforskas i närmare detalj. Tre områden som motsvarar omkring 80 procent av EU:s budget framhålls: jordbrukspolitik, sammanhållningspolitik och föranslutningsstöd. Genomförandet av denna politik och av utgifterna är beroende av medlemsstaterna som ansvarar för de nationella verktygen för kampen mot oegentligheter och bedrägerier.

De olika administrationernas engagemang varierar kraftigt och den höga nivån av oegentligheter i vissa medlemsstater är inte godtagbar. Förbättringar förväntas även i fråga om förfaranden för offentlig upphandling, framför allt när det gäller att garantera insyn och bekämpa bedrägerier.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) I detta betänkande framhävs antalet oegentligheter och bedrägerier i fråga om spenderandet av EU-medel i varje medlemsstat. Ökningen av antalet rapporterade fall orsakades av införandet av ny kommunikationsteknik. Jag anser att alla nödvändiga åtgärder bör vidtas för att lägga ansvaret på och bestraffa medlemsstaterna för bedrägerier och oegentligheter. Nödvändig information om varje medlemsstat måste göras tillgänglig för att öka effektiviteten i kontroll- och övervakningssystemen, och se till att vi har en sann bild av situationen. Medlemsstaterna bör införa systemet för hantering av oegentligheter för att förbättra sina rapporteringsskyldigheter till EU:s institutioner. Jordbruk, sammanhållningspolitik och föranslutningsstöd är områden där andelen oegentligheter och bedrägerier är särskilt hög. Därför är det nödvändigt att vidta åtgärder för att öka övervakning, kartläggning och korrigering. Vi måste arbeta för att skapa ett öppet och effektivt system för att hantera och spendera EU-medel.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Jag vet att årsrapporten innehåller en väl genomförd undersökning av hur väl EU-medel skyddas mot bedrägerier av kommissionen och medlemsstaterna, i enlighet med kraven i artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det finns områden där medlemsstaterna ansvarar för att genomföra budgeten (jordbruk, sammanhållning, föranslutningsstöd) och för att uppbära EU:s egna medel genom tullar och avgifter. Det är viktigt att avtal om bekämpning av tobakssmuggling ingås mellan EU och tobaksproducenterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Den som ägnar sig åt snatteri grips och bestraffas. Samtidigt är det möjligt att förskingra EU-medel för miljontals euro utan att i stort sett löpa någon risk alls. Inte nog med att sannolikheten för att man ska upptäckas är liten. Inte ens när det är möjligt att bevisa att ett bedrägeri har begåtts är medlemsstaterna intresserade av att inleda rättsliga förfaranden och återkräva pengarna. Det generösa bidragssystemet fortsätter att vara sårbart för bedrägerier och oegentligheter. Det finns många fall av bedrägerier, framför allt i de östra och södra medlemsstaterna. Föranslutningsstöd har visat sig vara särskilt mottagligt när det gäller detta. I fallet Turkiet gynnar föranslutningsstödet inte bara ett icke-europeiskt land, utan försvinner även i vissa fall i korrupta tjänstemäns fickor.

För att förhindra att skattebetalarna drabbas ytterligare måste vi se till att vi är redo. Betänkandet utgör bara ett steg i denna riktning. I slutändan räcker det sannolikt inte med det för att kunna garantera att de europeiska skattebetalarnas pengar inte överförs till ett annat EU-land eller till och med till regioner utanför EU. Jag har röstat i enlighet med detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig. (IT) Detta betänkande om kampen mot gemenskapsbedrägerier är ett steg i rätt riktning. I betänkandet krävs ökad tydlighet, och den absoluta nödvändigheten av att aldrig sänka vår gard upprepas.

Italien är dessvärre ett av de länder som är mest drabbat. Den stora majoriteten av dessa företeelser sker i södra Italien och är kopplade till stöld eller missbruk av stöd som är avsett för utveckling av dessa områden. Syftet med stödet är att främja tillväxt och utveckling i missgynnade områden. Om bedrägerierna sker just där det finns ett stort behov av investeringar är det emellertid tydligt att skadorna blir dubbelt så stora.

Därför krävs ökad uppmärksamhet på detta område i form av ständig övervakning och information i rätt tid, för att vi omedelbart ska kunna uppmärksamma potentiellt missbruk. I detta betänkande framhålls dessa frågor och jag har därför bestämt mig för att rösta för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Wojciech Michał Olejniczak (S&D), skriftlig.(PL) Den 5 april antog Europaparlamentet en resolution om skydd av gemenskapens ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier. Det är kommissionens och medlemsstaternas skyldighet att skydda EU:s finansiella intressen genom att bekämpa bedrägerier och korruption. Det dokument som har antagits innehåller statistik om detta problem, och en stor del av statistiken är oroande. Lämpliga uppgifter om problemet saknas, övervakningssystemen fungerar inte alltid som de ska och många regeringar förefaller sakna samarbetsvilja. Bedrägerier och korruption skadar främst skattebetalarnas intressen och jag anser att alla nödvändiga insatser måste genomföras för att se till att de utrotas helt och hållet. Jag stöder Europaparlamentets åsikter och dess krav på att medlemsstaterna ska utöva verklig kontroll över spenderandet av medel från EU:s budget samt tillhandahålla fullständig och tillförlitlig information på detta område. Lika viktigt är emellertid införandet av öppna och insynsvänliga system för offentlig upphandling och förbättrad övervakning av förenklade tullförfaranden inom unionen. Dessa åtgärder kommer inte bara att vara till hjälp när det gäller att upptäcka och bekämpa korruption i nuläget, utan kommer även leda till att detta kraftigt minskar i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för betänkandet om skydd av EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier eftersom det är en fråga som ligger i alla medlemsstaters intresse och som vi alla måste ta itu med för att på ett bättre sätt samordna våra insatser mot spekulation eller olämplig hantering av nationella resurser och EU-resurser. I texten anges statistik över bedrägerier, oegentligheter och bristande överensstämmelse som konstaterats i olika medlemsstater och inom EU:s institutioner. Uppgifterna är en varning gentemot dem som skyddar unionens finansiella intressen och som försöker att ge detaljerad och tillförlitlig information för att kunna ge en heltäckande bild av den internationella situationen i fråga om oegentligheter och bedrägerier i syfte att skydda allmänhetens intressen.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Kommissionens rapport ”Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Kampen mot bedrägerier – Årsrapport 2009”, som lagts fram i enlighet med artikel 325.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), ger inte någon allmän information om den uppskattade omfattningen av oegentligheter och bedrägerier i de enskilda medlemsstaterna, utan betonar i stället rapporteringsnivån. Därför är det inte möjligt att få en tydlig uppfattning om den faktiska omfattningen av oegentligheter och bedrägerier i medlemsstaterna eller att kartlägga och bestraffa de länder där det förekommer mest oegentligheter och bedrägerier. Jag instämmer med föredraganden i att den lämpligaste strategin är att basera slutsatserna om situationen för skyddet av EU:s finansiella intressen och kampen mot bedrägerier på revisionsrättens årsrapport för 2009, som han anser vara den mest tillförlitliga källan till information. Kommissionens och Olafs rapporter bör i första hand fungera som kompletterande källor till information om rapporteringstendenser och fallstudier. Av dessa skäl röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag röstade för. I artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt åläggs Europeiska kommissionen och medlemsstaterna skyldigheten att skydda EU:s finansiella intressen och bekämpa bedrägerier på de områden där ansvaret är uppdelat mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna. I enlighet med artikel 325.5 ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna varje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om de åtgärder som vidtagits för att genomföra denna artikel. Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet, ”Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Kampen mot bedrägerier – Årsrapport 2009” (KOM(2010)0382), innehåller en sammanfattning av statistiken över oegentligheter som anmälts av medlemsstaterna på de områden där medlemsstaterna har ansvaret för att genomföra budgeten (jordbrukspolitik, sammanhållningspolitik och föranslutningsstöd, dvs. områden som står för omkring 80 procent av budgeten) och för att uppbära EU:s traditionella egna medel. Den ger även en uppskattning av oegentligheter på områden där utgifterna förvaltas direkt av kommissionen, tillsammans med en översikt av den operativa verksamheten vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet eftersom vi alltför ofta saknar tillförlitlig information om oegentligheter och bedrägerier när det gäller EU:s utgifter i medlemsstaterna. Alltför ofta finns det ingen riktig kontroll av uppbörd av tullar och återvinning av pengar som spenderats felaktigt. Nu är det viktigt att vidta konkreta åtgärder för att tydligt göra åtskillnad mellan oegentligheter och bedrägerier, eftersom bedrägerier är en brottslig handling medan oegentligheter innebär att inte respektera en regel och är något som kan vara oavsiktligt. Vi måste ha uppgifter om dessa för varje medlemsstat, så att disciplinära åtgärder kan vidtas mot enskilda länder.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE), skriftlig.(PL) Europeiska byrån för bedrägeribekämpning genomför flera hundra utredningar varje år i frågor som rör undanhållande av betalning till EU och missbruk av EU:s finansiella resurser. Att dölja bedrägeriernas omfattning kommer inte att leda till något positivt. Tvärtom kommer det leda till att vi inte är medvetna om riskerna, och därmed inte skyddar oss mot dem.

Jag är oroad över den aktuella situationen med den låga återvinningsgraden för pengar som har spenderats felaktigt. De pengar som återvunnits från stödmottagarna under åren 2007–2009 utgör endast 10 procent av de sammanlagda återvunna medlen. Detta är inte acceptabelt. Vi måste införa ett effektivt system för återvinning av medel och noggrant övervaka de framsteg som görs på detta område. Kontrollen av bedrägerier får inte begränsas till EU:s institutioner, utan måste även garanteras i enskilda medlemsstater. Det är de som bör utforma och regelbundet utvärdera systemen för offentlig upphandling för att förebygga korruption.

Vidare bör medlemsstaterna bibehålla öppenhet och ansvarsskyldighet på området offentlig upphandling. Mycket bör även göras i både unionen och medlemsstaterna för att säkerställa att förfarandena är enkla och förhindrar onödig byråkrati.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet eftersom kampen mot bedrägerier inte bara är viktig med hänsyn till EU:s finansiella intressen utan även är nödvändig för att skydda konsumenterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) I detta betänkande, som har godkänts av alla politiska grupper, beskrivs den uppskattade omfattningen av oegentligheter och bedrägerier kopplade till spenderingen av EU-medel i varje medlemsstat. Enligt kommissionen beror ökningen av antalet rapporterade fall på införandet av ny kommunikationsteknik. Jag röstar för betänkandet och anser att kommissionen bör göra mer för att lägga ansvaret på och bestraffa medlemsstaterna när det gäller bedrägerier och oegentligheter. Den nödvändiga informationen om varje medlemsstat måste göras tillgänglig för att öka effektiviteten i kontroll- och övervakningssystemen och för att se till att vi får en sann bild av situationen. Samtidigt bör medlemsstaterna införa systemet för hantering av oegentligheter (IMS) för att kunna förbättra rapporteringsskyldigheterna gentemot EU:s institutioner.

Jordbruk, sammanhållningspolitik och föranslutningsstöd är områden där antalet oegentligheter och bedrägerier är särskilt högt och det är därför nödvändigt att vidta åtgärder för att öka övervakning, upptäckande och korrigerande. Alla EU-enheter, men framför allt dem i medlemsstaterna, måste samarbeta för att skapa ett klimat som präglas av öppenhet och stränga villkor när det gäller spenderandet av EU-medel.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Jag röstade för betänkandet om bedrägerier kopplade till EU:s utgifter i medlemsstaterna. I betänkandet kritiseras ökningen av misstänkta fall av bedrägerier, både i antal och volym, jämfört med det totala antalet oegentligheter som konstaterats i vissa medlemsstater (Polen, Rumänien och Bulgarien). Kommissionen, unionens berörda organ och medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att se till att EU-medel inte blir föremål för korruption och tillämpa avskräckande sanktioner om korruption och bedrägerier konstateras. Detta förefaller vara ett minimikrav.

Genom detta betänkande riktar parlamentet även uppmärksamheten på Frankrike och Spanien. Parlamentet uppger att det är ”bekymrat” över det misstänkt låga bedrägeriantalet i dessa länder och uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om kapaciteten för bedrägerispårning i dessa länder. Kampen mot korruption är grundläggande. Den får emellertid inte dölja hur komplexa förfarandena är. En verklig förenkling bör möjliggöra ökad tillgång till medel för såväl lokala samhällen som små organisationer som har behov av dessa. Detta skulle utan tvekan underlätta hanteringen av medel och garantera en bättre parlamentskontroll.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) En effektiv lösning på problemet med det stora antalet fel vid tilldelningen av EU-medel måste hittas så snart som möjligt. Vi måste omedelbart inrätta stränga åtgärder för att förhindra att offentliga medel tillhandahålls på ett bedrägligt sätt. EU och medlemsstaterna måste samarbeta för att se till att EU-medel ger Europas medborgare största möjliga fördelar eftersom detta i slutändan ligger i båda parters intresse.

I betänkandet anges att det integrerade systemet för administration och kontroll undergrävs av oriktiga uppgifter, ofullständiga korskontroller och en ofullständig uppföljning. Dessa problem måste lösas. Tydliga bestämmelser och total öppenhet när det gäller deltagande och tilldelning av medel i kombination med stränga regler som styr kontroller är det bästa sättet att kväva bedrägligt beteende i dess linda.

 
  
MPphoto
 
 

  Iva Zanicchi (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för Cătălin Sorin Ivans text om skydd av EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägeri på områden där ansvaret är uppdelat mellan unionen och medlemsstaterna. Jag anser att det särskilt mot bakgrund av den senaste tidens händelser är viktigt att uppmärksamma detta problem och garantera ett fortsatt engagemang för att möjliggöra ett homogent och enhetligt motstånd mot bedrägerier inom hela EU.

 
  
  

Betänkande: Marietta Giannakou (A7-0062/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  William (The Earl of) Dartmouth (EFD), skriftlig. (EN) Vi i UKIP är av princip emot politiska partier på europeisk nivå. Det enda riktiga sättet att representera väljarna i medlemsstaterna och deras åsikter är genom ett nationellt politiskt parti. Samtidigt vore det fel om endast partierna i den europeiska superstaten gynnas av skattebetalarnas pengar, om det är det som erbjuds. Därför förbehåller sig UKIP rätten att delta i ett politiskt parti på europeisk nivå. Det vore mycket allvarligt om det politiska etablissemanget hindrar miljontals britter och andra medborgare i kontinentens nationsstater som motsätter sig det europeiska projektet från att göra sina röster hörda.

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för betänkandet eftersom det är ett stort steg mot skapandet av en gemensam rättslig grund för regleringen av medel. Betänkandet är ett steg i rätt riktning eftersom en europeisk stadga för partiernas personal inte erkänns och eftersom det görs åtskillnad mellan villkoren för att etablera ett parti och dess finansiering. Inkluderandet av hänvisningarna till politiska stiftelser är också positivt.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE), skriftlig. (LT) Jag röstade för denna resolution om tillämpningen av förordningen om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå. Detta är ett viktigt dokument som bidrar till utvecklingen av europeiska politiska partier för att öka allmänhetens intresse för EU-frågor. För att EU:s medborgare ska kunna stödja och lita på dessa partier måste den gemensamma ramen för öppen finansiering av politiska partier på europeisk nivå stärkas. Genom att anta denna resolution ger Europaparlamentet uttryck för sitt stöd för öppen finansiering som är grundläggande för demokratiska värderingar och goda styrelseformer. Det är mycket viktigt att de europeiska politiska partier som främjar demokrati i unionen får en gemensam och enhetlig rättslig status. Antagandet av en europeisk stadga som grundar sig på EU-lagstiftning, vilket skulle bidra till att samordna de skattemässiga aspekterna hos EU:s politiska partier, förefaller nu vara viktigare än någonsin för att partierna ska kunna uppnå sina respektive mål. Jag instämmer i föredragandens uppfattning att detta dokument kommer att bidra till att EU:s system för politiska partier kan fungera mer effektivt.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) EU består av olika nationer, kulturer, åsikter och övertygelser som med tanke på det aktuella sociala och politiska klimatet måste representeras enhetligt och stödjas i rättsliga fora, oavsett om dessa är nationella eller på EU-nivå. Begreppet ”representativ” utgör underlaget för uppbyggnaden av Europa och kommer att behöva underhållas och stödjas eftersom det är det enda sättet för projektet för ett enat Europa att få någon betydelse.

Jag anser att principen om representativ demokrati och därmed alla europeiska medborgares intressen skulle kunna stärkas och främjas om man lättade på stödsystemet för politiska partier på europeisk nivå. Dessa medborgare bidrar till unionens budget. I processen med att övergå från begreppet med ett europeiskt ”samfund” till en europeisk politisk identitet måste vi sträva mot att förenkla direktkontakten mellan de europeiska medborgarna och de politiska partierna. Marietta Giannakou betonar i sitt betänkande att detta inte kan uppnås utan en översyn av de europeiska partiernas status och finansiering. I betänkandet anges tydligt att fokus måste ligga på att minska byråkratin i samband med förfarandena för att bevilja finansiering och att införa stränga straff vid oegentligheter eller underlåtenhet att följa befintlig lagstiftning. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Jag stödde Marietta Giannakous betänkande, där det framför allt föreslås att de europeiska politiska partierna och stiftelserna ska få status som juridiska personer genom inrättandet av en gemensam rättslig och skattemässig status i EU-lagstiftningen. I betänkandet uppmanas kommissionen utforma särskilda förslag när det gäller detta. Dessutom fastställs att ett politiskt parti på EU-nivå endast får ta emot finansiering om det företräds av minst en ledamot av Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta viktiga betänkande. I Lissabonfördraget ges de politiska partierna en viktig roll när det gäller att skapa ett gemensamt europeiskt offentligt rum och därför är det mycket viktigt att de har en gemensam rättslig status och att se till att finansieringen sker på ett så öppet och ansvarsfullt sätt som möjligt. För närvarande är många av de politiska partier som är aktiva i Europa relativt slutna och det sker relativt få förändringar när det gäller deras ledarskap, vilket leder till att den roll som dessa politiska organisationer har när det gäller att engagera medborgarna i antagandet av politiska beslut försvagas. Genom att omarbeta lagstiftningen för partiernas verksamhet kan EU använda denna möjlighet till att främja vitaliseringen av europeiska politiska partier. Jag anser att vi vid upprättandet av nya enhetliga bestämmelser om partiernas verksamhet och finansiering bör inkludera kriterier för demokrati när det gäller utformningen av partiernas inre strukturer och specifika demokratiska skydd. Om politiska organisationer underlåter att genomföra dessa bör de fråntas vissa av sina möjligheter, t.ex. möjligheten att tilldelas offentlig finansiering.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag instämmer i att europeiska politiska partier är mycket viktiga instrument i en parlamentarisk demokrati, även om de i detta skede endast är paraplyorganisationer för de nationella partierna. Jag stöder även förslaget om att endast de partier som företräds av minst en ledamot av Europaparlamentet ska kunna få finansiering. Jag anser att förslaget om att kommissionen ska lägga fram ett förslag till stadga för europeiska politiska partier, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är korrekt. Jag anser precis som föredraganden att det behövs ändringar av den finansiella lagstiftning som styr finansieringen av europeiska partier och politiska stiftelser, och att hela finansieringen måste anslås i början av året.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig. (FR) Det är en uppfattning som delas av alla europeiska medborgare och på denna nivå har det ingen betydelse om man är Europavänlig eller mot integreringen av Europa. Det är angeläget att vi återigen ägnar oss åt europeiska frågor. Politiska partier på europeisk nivå har ett mycket stort handlingsutrymme. De måste presentera nya perspektiv och tillföra ny kraft till de instrument som ett demokratiskt Europa vilar på. Därför måste vi lätta på villkoren för politiska partier på europeisk nivå för att frigöra energi. Vi måste ge dessa nya debattutrymmen en tydlig status och tillföra ett perspektiv på den verksamhet som politiska partier på europeisk nivå kommer att bedriva i samband med kommande val.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. (BG) Jag förkastade detta betänkande av flera skäl. Många av förslagen om direkt finansiering av och status för europeiska politiska partier strider mot de nationella partiernas förslag. Parlamentsledamöterna väljs av de olika länderna via nationella partier. Efter valen kan de tack vare sina nationella partier bilda europeiska grupper samtidigt som de arbetar i sitt partis intresse på nationell nivå. Betänkandet stöder inte denna tanke.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Utvecklingen av europeiska politiska partier är avgörande för att allmänheten ska intressera sig för EU-frågor. Hanteringen av frågan om att reglera europeiska partier är en djupare fråga som är kopplad till hur man skapar ett gränsöverskridande offentligt rum bestående av fria och jämlika medborgare och vad grundandet av en gemensam grund i form av ett ”medborgaravtal” bland olika befolkningar skulle kunna innebära för integrationen i framtiden. Det är ingen enkel uppgift att utforma ett reformpaket för europeiska politiska partier i syfte att mobilisera enskilda och organiserade medborgares demokratiska kraft, inte minst på grund av komplexiteten i EU:s system.

Att stärka de europeiska politiska partierna är ett sätt att göra styrningen av EU öppnare för medverkan och i slutändan stärka demokratin. EU:s framtid vilar på de europeiska politiska partierna, hur komplicerat det än må låta. Att skapa en säker och öppen miljö för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering är det första steget. Vi behöver ett europeiskt rum där politiska partier sätter medborgarna i centrum för unionen och hjälper dem i vardagen i ett skede då det är uppenbart att det finns ett avstånd mellan de europeiska medborgarna och unionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Europeiska politiska partier, som spelar en viktig roll i utformandet av demokrati inom EU, bör få en gemensam och enhetlig rättslig stadga. För att komma tillrätta med skillnaden mellan europeiska politiska partier och europeiska myndigheter, när det gäller skatteförfaranden, bör europeiska politiska partier få status som juridiska personer. I fråga om etableringen av europeiska partier är det rätt och riktigt att stadgan för europeiska partier anger att europeiska, nationella och regionala folkvalda representanter är likställda så länge som de regionala företrädarna är folkvalda ledamöter av regionala parlament. Utöver detta bör varje europeiskt politiskt parti ha minst en företrädare som är ledamot av Europaparlamentet. I slutändan är detta även ett villkor för att ett europeiskt politiskt parti ska kunna beviljas finansiering från Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  John Bufton, David Campbell Bannerman, Derek Roland Clark och Nigel Farage (EFD), skriftlig. (EN) UKIP är av princip emot politiska partier på europeisk nivå. De utgör ett slöseri med hårt prövade skattebetalares pengar. Det finns inget behov av dem och det enda riktiga sättet att representera väljarna i medlemsstaterna och deras åsikter är och förblir genom ett nationellt politiskt parti. Trots detta måste det klargöras att UKIP förbehåller sig rätten att delta i ett politiskt parti på europeisk nivå så att även det kan gynnas av skattebetalarnas pengar, och på så sätt företräda de miljontals britter och andra medborgare över kontinenten som är emot EU och allt dess arbete och de vars röster undertrycks av den styrande politiska klassen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig. (EN) Jag stöder helhjärtat detta betänkande som utgör ytterligare ett steg mot skapandet av verkliga europeiska politiska partier som kan agera på alleuropeisk basis. Det enda sättet att komma tillrätta med det demokratiska underskottet, som innebär att medborgarna i Europa inte känner sig delaktiga i det europeiska projektet, är att bygga upp en verkligt europeisk politik. Alleuropeiska partier är avgörande för detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Jag lade ned min röst, trots att det i betänkandet föreslås en lösning på det problem som orsakats av det faktum att europeiska politiska partier bedriver verksamhet som icke-statliga organisationer baserade i Belgien. De europeiska partierna måste med sina egna ideologiska och politiska egenskaper få status som juridiska personer. Under vissa villkor kan de bidra till att entusiasmera medborgarna till att agera och sträva efter beslut som gynnar medborgarna, och inte de ekonomiskt starka. Jag har emellertid förbehåll när det gäller vissa delar av betänkandet genom att de kan användas till att inskränka europeiska partiers fria och oberoende organisation och agerande. Deras interna verksamhet, organisation och politiska agerande måste styras av deras egna politiska val, utan yttre inskränkningar. De regler som styr partiers politiska och juridiska godkännande och deras nödvändiga finansiering måste främja deras agerande så att de fritt kan skapa alternativ politik som är det centrala i demokratin. De måste även se till att de agerar utan att låta sig påverkas av restriktiva politiska ramar och starka ekonomiska intressen, som talespersoner för Europas medborgare.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) EU fungerar som en representativ demokrati, i enlighet med Lissabonfördraget. På europeisk nivå har de politiska partierna en viktig roll när det gäller att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och uttrycka unionsmedborgarnas vilja. De europeiska politiska partierna är dock bara paraplyorganisationer för de nationella partierna och står inte i direktkontakt med väljarna i medlemsstaterna. Stärkandet av de europeiska politiska partierna innebär emellertid även att en politisk, rättslig och skattemässig stadga ska antas, något som bland annat medför att de får status som självständiga juridiska personer, med direkt stöd i EU-lagstiftningen. Bättre reglering av de europeiska politiska partierna och deras politiska stiftelser kommer även att leda till fördelar kopplade till öppenhet. Öppen finansiering är avgörande för att stödja demokratiska värderingar och främja god styrning, och det finns även förväntningar om att detta kan bidra till att stärka allmänhetens förtroende för politiska partier.

 
  
MPphoto
 
 

  Philippe de Villiers (EFD), skriftlig. (FR) Politiska partier på europeisk nivå är nonsens. Det finns inte något ”politiskt rum på EU-nivå” som så många talar sig varma för. Det går endast att uttrycka tankar och hålla riktiga politiska debatter inom en enhet där medborgarna delar samma värderingar, språk och kultur, nämligen i en nation.

I betänkandet hävdas att politiska partier på europeisk nivå måste vara en plats för att ”uttrycka unionsmedborgarnas vilja”. Detta är ett orealistiskt mål. Det rekordhöga antalet nedlagda röster vid varje europeiskt val bör tjäna som påminnelse om att den överstatliga nivån inte handlar om en rättvis och effektiv demokrati. Det är en skandal att dessa partier beviljas så stora EU-stöd. Den växande känslan av utanförskap och bristande intresse från medborgarnas sida är uppenbar, men Europaparlamentet och generellt även EU:s institutioner är fast beslutna att skapa ett politiskt rum på EU-nivå från scratch.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet eftersom det förespråkar säkra och öppna standarder för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering inom EU. Den kommande EU-stadgan för politiska partier kommer att utgöra ett viktigt steg mot ökad delaktighet från allmänhetens sida, en mer representativ demokrati och ett Europa som är närmare dess folk.

 
  
MPphoto
 
 

  Göran Färm, Anna Hedh och Marita Ulvskog (S&D), skriftlig. − I betänkandet om regler för finansiering av politiska partier på europeisk nivå valde vi att rösta nej till den paragraf i texten som föreslår att de europeiska politiska partierna ska tillåtas få kampanja i de folkomröstningar i medlemsstaterna som har EU-relevans. I dagsläget får de europeiska politiska partierna, som till stora delar finansieras av EU-medel, endast kampanja i Europaparlamentsvalet. Vi anser att dagens regler är rimliga. Nationella val eller folkomröstningar bör avgöras utan inblanding av partier som finansieras över EU:s budget eller annan extern finansiering.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Vår demokrati bygger på att den är representativ, vilket tar sig uttryck genom de politiska partierna. Just därför representerar dessa demokratiska instrument allmänhetens lagliga rättigheter, både på nära håll genom exempelvis lokalt styre, och på en mer avlägsen nivå genom deras representation inom EU:s institutioner. Det är ingen tillfällighet att medlemmarna i Europaparlamentet är organiserade i politiska partier, och att de därmed vill företräda allmänhetens intressen utifrån en dagordning över prioriteringar som fastställts utifrån deras politiska inriktning. Eller, som föredraganden uttrycker det: ”Att skapa en säker och öppen miljö för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering är en djupt demokratisk process.” Därför anser jag att initiativet att upprätta en tydlig regleringsram för deras erkännande och finansiering är ett positivt steg.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Politiska partier och deras politiska stiftelser är viktiga instrument i en parlamentarisk demokrati. De bidrar till att forma folkets politiska vilja. Dessutom är de nödvändiga när det gäller att utbilda och välja kandidater. Lissabonfördraget ger de politiska partierna och deras stiftelser möjligheten att genom denna roll skapa ett europeiskt samfund, ett politiskt rum på EU-nivå och en europeisk demokrati, där det europeiska medborgarinitiativet utgör en central del. De europeiska politiska partierna och politiska stiftelserna har blivit oumbärliga aktörer i EU:s politiska liv, särskilt genom att de ger form och röst åt de olika politiska grupperingarnas respektive ståndpunkter. Jag stöder kriterierna för tillgång till finansiering, framför allt när det gäller intäkterna i procent och respektive politiska partis företrädare.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det finns några aspekter av betänkandet som har fått oss att motsätta oss det. Europeiska politiska partiers deltagande i kampanjer inför folkomröstningar i medlemsstaterna är en sådan aspekt, även om den fråga som folkomröstningen avser är direkt kopplad till EU.

Vi motsätter oss även förslaget om att de europeiska politiska partierna ska påbörja en process för att behandla villkoren för direkt enskilt medlemskap. Sammantaget leder dessa aspekter till en ståndpunkt som är emot skapandet av politiska partier med europeisk räckvidd. Denna process går inte att särskilja från den nyliberala, federalistiska och militaristiska karaktären i och målsättningen med den nuvarande integrationsprocessen där den dessutom har en viktig roll.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi röstade mot detta betänkande på grund av vårt motstånd mot skapandet av Europatäckande politiska partier och vår ståndpunkt beträffande den kapitalistiska integrationen av EU. Samma sak gäller förslagen om respektive politiska stiftelse.

När det gäller just detta betänkande finns det emellertid även andra orsaker till att vi röstat mot. Vi anser t.ex. att det är fel att politiska parter på europeisk nivå ska delta i kampanjer inför folkomröstningar i medlemsstaterna, även om den fråga som folkomröstningen avser är direkt kopplad till EU.

Vi motsätter oss även förslaget om att europeiska politiska partier ska påbörja en process för att behandla villkoren för direkt enskilt medlemskap.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Att enbart baserat på EU-lagstiftningen ge politiska partier på europeisk nivå status som juridiska personer innebär att förvandla dem till en överstatlig enhet som är överordnad de nationella lagar som styr de politiska partier de består av. Det innebär ett artificiellt och dogmatiskt skapande av ett tjugoåttonde politiskt rum som endast är virtuellt. Jag är också mot skärpandet av de regler som styr inrättandet av dessa partier, lättnaden av de finansiella villkor som de omfattas av och alla kopplingar mellan erkännandet av ett partis ”europeiska” status och dess tillgång till offentliga medel. De försöker med alla medel som står till buds att begränsa klubben så att det fåtal privilegierade som är medlemmar enklare ska kunna dra nytta av dess finansiella och politiska fördelar. Slutligen anser jag att europeiska politiska partiers rätt att delta i kampanjer inför folkomröstningar i EU-frågor är problematisk.

När vissa av mina parlamentskolleger godkände förslaget hade de förmodligen folkomröstningar om Turkiets inträde i EU i åtanke, något som ändå inte kommer att arrangeras. Personligen föreställer jag mig oacceptabla störningar i folkomröstningar om anslutning eller om ett lands antagande av euron, folkomröstningar som är kopplade till varje nations suveräna rätt till självbeslutande. Jag röstade mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. (FR) Jag stödde detta betänkande helhjärtat eftersom det i viss mån främjar uppkomsten av en europeisk demokrati baserad på partier med en tydlig rättslig status som juridiska personer. Detta har den obestridliga fördelen av att förstärka deras legitimitet hos de medborgare som fortfarande upplever att avståndet till EU är för stort. Det handlar också om att främja öppenhet i verksamheten, vilket jag betraktar som en nödvändig förutsättning för en demokrati. Slutligen kommer deras finansiering att vara öppnare, vilket kommer att leda till att deras legitimitet ökar ytterligare. Jag välkomnar detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag stödde betänkandet eftersom skapandet av en säker och öppen miljö för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering är en djupt demokratisk process. Vi behöver ett rum, ett europeiskt rum, för verksamma politiska partier som sätter medborgarna i centrum och hjälper dem i vardagen. Antagandet av särskilda regler möjliggör detta tvåfaldiga mål. För det första ger det aktuell och offentlig information genom bildandet av europeiska politiska partier och deras gemensamma situation i Europa. Medborgarna är medvetna om att deltagandet i ett europeiskt politiskt parti omfattas av EU-lagstiftningen och att politiska partier har rättigheter och skyldigheter. För det andra banar EU-stadgan för europeiska politiska partier väg för skapandet av ett gränsöverskridande partisystem. Detta är det första avgörande steget mot mer delaktighet, mer demokrati och slutligen mer Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Anneli Jäätteenmäki (ALDE), skriftlig. (FI) Det är viktigt att utveckla de europeiska politiska partierna. Europaparlamentet har under lång tid oroat sig över det faktum att allmänheten har visat så lite intresse för EU-frågor. Detta har blivit tydligt genom den dåliga uppslutningen vid parlamentsval. I det senaste valet till Europaparlamentet röstade endast 40,3 procent av de röstberättigade finnarna.

Det har skett en kraftig ökning av finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser under de senaste åren. I år kommer partierna att ta emot ekonomiskt stöd till ett värde av sammanlagt 17,4 miljoner euro, och stiftelserna kommer att ta emot 11,4 miljoner euro. Nu måste vi verkligen se till att dessa pengar, som kommer från de europeiska skattebetalarna, spenderas på ett så öppet och förnuftigt sätt som möjligt. I framtiden bör det inte heller ske någon ökning av det ekonomiska stödet.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) ”De politiska partierna på europeisk nivå skall bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.” På så sätt beskrivs den roll som europeiska politiska partier måste ha i artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Även om de tilldelas denna roll genom Lissabonfördraget kan de inte alltid uppfylla den på ett optimalt sätt. Jag anser att de europeiska politiska partierna på ett mer effektivt sätt kan och bör bidra till Europas politiska och sociala liv för att öka allmänhetens intresse av unionens interna frågor. Mot bakgrund av dessa överväganden är det nödvändigt att europeiska politiska partier får en erkänd rättslig status, och att gemensamma och enhetliga skatteregler som möjliggör sann konvergens för organisationer införs. Jag anser att stadgan om politiska partier på europeisk nivå kan bana väg för såväl engagemang hos befolkningen som för skapandet av ett verkligt gränsöverskridande partisystem, vilket är nödvändigt för att garantera ökad demokrati i Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Agnès Le Brun (PPE), skriftlig. (FR) Under sju år har de största europeiska politiska grupperna etablerat sig som europeiska partier, i och med att de samlats i de grupper som finns representerade i parlamentet. Dessa Europatäckande partiers synlighet och verksamhet inskränks emellertid allvarligt av genomslagskraften hos nationella lojaliteter. Utan att ifrågasätta de senare, som är nödvändiga för unionens demokratiska strävan, måste vi anstränga oss för att främja uppkomsten av en överstatlig europeisk debatt eftersom det är det enda sättet att få Europa att röra sig framåt. I Marietta Giannakous betänkande främjas framför allt etableringen av politiska partier på europeisk nivå, och därför stöder jag det. Kommissionen uppmanas att genomföra lagstiftning som leder till att en status för sådana organ inrättas, att deras finansiering underlättas och de får möjlighet att på ett bättre sätt integreras i medborgarnas dagliga politiska liv. Genom denna lagstiftning skapas ett privilegierat område för att säkerställa att alleuropeiska intressen ser dagens ljus samtidigt som kloka regler för att garantera en öppen debatt införs.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet som jag betraktar som ett viktigt steg på vägen mot skapandet av en rättslig stadga som styr politiska partier på europeisk nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Véronique Mathieu (PPE), skriftlig. (FR) Eftersom de politiska partierna representeras på europeisk nivå förväntar sig institutionerna att de ska informera allmänheten om EU-frågor. Jag röstade för betänkandet om inrättandet av en gemensam rättslig och skattemässig status för de europeiska politiska partierna. Detta har möjliggjorts genom Lissabonfördraget som ger EU status som juridisk person. Denna status är nödvändig för konvergensen när det gäller budgeten och organisationen av de politiska partierna på europeisk nivå och deras stiftelser.

Politiska partiers stiftelser bidrar till debatter om politiska frågor av allmänt intresse. De ekonomiska reglerna tydliggörs för att vi ska få tillförlitlig och öppen information om deras finansiering och funktionssätt. En viktig regel är villkoret för finansiering som innebär att partiet måste företrädas av minst en ledamot av Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet. Om det inte råder någon demokrati i våra länder utan politiska partier så råder det inte heller någon sann demokrati inom EU utan europeiska politiska partier. Eftersom jag anser att företags och deras påtryckningsgruppers finansiering av nationella partier bör förbjudas helt och hållet, och att offentlig finansiering ska garanteras av staten, anser jag också att europeiska partier bör finansieras av EU:s budget och hindras från att motta ”donationer” från juridiska personer.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Det är mycket viktigt att förespråka säkra och öppna normer för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering. Den framtida EU-stadgan för politiska partier kommer att ha en viktig roll när det gäller att göra detta till verklighet, eftersom den kommer att leda till ökat offentligt deltagande, en mer representativ demokrati och ett Europa som är närmare medborgarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Jag är övertygad om att skapandet av en säker och öppen miljö för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering är en djupt demokratisk process. Vi behöver ett rum, ett europeiskt rum, för verksamma politiska partier som sätter medborgarna i centrum och hjälper dem i vardagen. Antagandet av särskilda regler möjliggör detta tvåfaldiga mål. För det första ger det aktuell och offentlig information genom bildandet av europeiska politiska partier och deras gemensamma situation i Europa. Medborgarna är medvetna om att deltagandet i ett europeiskt politiskt parti omfattas av EU-lagstiftningen och att politiska partier har rättigheter och skyldigheter. För det andra banar EU-stadgan för europeiska politiska partier väg för skapandet av ett gränsöverskridande partisystem. Jag röstade för.

 
  
MPphoto
 
 

  Wojciech Michał Olejniczak (S&D), skriftlig.(PL) Vid onsdagens sammanträde antog Europaparlamentet Giannakoubetänkandet om status och regler för finansieringen av politiska partier på europeisk nivå. Enligt min mening är utvecklingen av europeiska politiska partier ett mycket viktigt verktyg genom vilket vi kan öka allmänhetens intresse för EU-frågor. Detta kommer att leda till ökat valdeltagande vid valen till Europaparlamentet. Dessutom fungerar politiska partier som en plattform för en dialog med medborgarna genom ett oräkneligt antal seminarier och politiska diskussioner. Genom att introducera möjligheten att finansiera europeiska politiska partier gav Maastrichtfördraget och Nicefördraget dessa partier möjlighet att agera oberoende av parlamentsgrupperna. Trots detta steg mot en obestridlig förbättring av statusen för europeiska partier är deras huvudsakliga finansieringskällor fortfarande medlemsavgifter och, i en blygsam utsträckning, donationer. Jag vill uttrycka en förhoppning om att det dokument som har antagits kommer att leda till en avsevärd förbättring av den ställning som politiska partier på europeisk nivå har.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för denna viktiga resolution eftersom politiska partier på europeisk nivå är en viktig faktor för integration inom unionen när det gäller att skapa ett europeiskt samfund, ett politiskt rum på EU-nivå och en europeisk demokrati. Europeiska politiska partier måste ha ett nära samarbete med sina medlemmar i nationella och regionala partier och därför bör de omfattas av gynnsamma arbetsförhållanden och tilldelas finansiering. Det är nödvändigt att garantera maximal öppenhet och finansiella kontroller av europeiska politiska partier som finansieras av EU:s allmänna budget. Framför allt måste budgetförordningen kompletteras med bestämmelser vars enda syfte är att reglera finansieringen av europeiska partier och stiftelser. Vidare vore det klokt att göra ett undantag genom vilket hela finansieringen, och inte bara 80 procent, blir tillgänglig för dessa partier i början av budgetåret, och de oberoende resurser som partierna måste uppvisa minskar till 10 procent. För att se till att den finansiering som tilldelas används öppet och för det som den är avsedd för måste förordningen föreskriva böter vid kränkningar av finansieringsförfaranden. Med tanke på att europeiska politiska partier har en politisk roll på EU-nivå stöder jag förslaget om att ge dem rätt att delta i kampanjer inför folkomröstningar som är direkt knuta till EU-frågor, och att låta dem använda de pengar de tilldelas till att finansiera dessa kampanjer. Starka och effektivt fungerande europeiska politiska partier kan bidra till en starkare koppling mellan EU-institutionerna och medborgarna, och därför bör kommissionen snarast utarbeta ett utkast till en stadga för europeiska politiska partier.

 
  
MPphoto
 
 

  Justas Vincas Paleckis (S&D), skriftlig. (LT) Europaparlamentet bör bli mer demokratiskt. EU-medborgarna bör ges möjlighet att inte bara rösta på nationella, utan på europeiska listor. Europeiska politiska partier och politiska stiftelser får ökad betydelse i EU:s politiska liv. Det är emellertid fortfarande svårt för dem att öka i popularitet och stöd eftersom de bara är paraplyorganisationer för de nationella partierna och inte står i direktkontakt med väljarna i medlemsstaterna. Vi måste förbättra villkoren för europeiska politiska partiers funktionssätt eftersom detta skulle leda till en förbättring av EU:s representativa styre och stärkandet av demokratin. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att det är ett viktigt steg – förmodligen det första – mot stärkandet av politiska partier på EU-nivå. Liksom föredraganden anser jag att vi skyndsamt måste inrätta en rättslig ram för den verksamhet som europeiska politiska partier bedriver. Finansieringen av europeiska politiska partiers arbete måste vara öppen. För att säkerställa detta bör det bli möjligt att genomföra kontroller av finansiering.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) I det demokratiska system som EU bygger på står medborgaren i centrum och alla beslut fattas med hänsyn till denne. Medborgaren företräds av de politiska partierna som för att representera väljarnas vilja måste anta gemensamma regler i fråga om öppenhet och enhetlighet. Därför röstade jag för genomförandet av bestämmelser om stadgan för och finansieringen av politiska partier på EU-nivå. EU-lagstiftning i denna omfattning ger möjlighet att få omfattande information om europeiska politiska partier samtidigt som den skyddar mot intern korruption, stimulerar medborgarnas intresse och på så sätt främjar deras delaktighet i EU-politik.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Betänkandet bygger på antagandet att utvecklingen av europeiska politiska partier är avgörande för att allmänheten ska intressera sig för EU-frågor. Bakom diskussionen om de europeiska partiernas stadga ligger en djupare fråga om hur man tillsammans ska bilda ett gränsöverskridande offentligt rum bestående av fria och jämlika medborgare och vad grundandet av en gemensam grund i form av ett ”medborgaravtal” bland olika befolkningar skulle kunna innebära för integrationen i framtiden. Det är ingen enkel uppgift att utforma ett reformpaket för europeiska politiska partier i syfte att mobilisera enskilda och organiserade medborgares demokratiska kraft, inte minst på grund av komplexiteten i EU:s system. Det är emellertid en viktig uppgift som kan vändas till något positivt om man klargör vad de europeiska politiska partiernas ”konstitutiva bidrag” består i och hur man genom en tydlig och seriös dialog om deras politiska utveckling kan bidra till en mer pluralistisk demokrati. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att skapandet av en säker och öppen miljö för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering främjar den europeiska demokratin.

 
  
MPphoto
 
 

  Miguel Portas (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet. Om det inte finns någon demokrati i våra länder utan politiska partier, så finns det inte heller någon sann demokrati inom EU utan europeiska politiska partier. Jag anser att företags och deras påtryckningsgruppers finansiering av nationella partier bör förbjudas helt och hållet och att offentlig finansiering ska garanteras av staten. Jag anser även att europeiska partier bör finansieras av EU:s budget och hindras från att motta ”donationer” från juridiska personer.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Fördjupandet av den representativa demokratin och skapandet av ett politiskt rum på EU-nivå stärker utan tvekan den roll som de europeiska politiska partierna och deras respektive stiftelser har. Antagandet av en gemensam och enhetlig rättslig status för alla europeiska politiska partier och deras stiftelser som grundar sig direkt på EU-lagstiftningen är ett mycket viktigt steg mot att uppnå detta. Därför välkomnar jag antagandet av detta betänkande eftersom den betydelse som de europeiska politiska partierna har i egenskap av nödvändiga aktörer i EU:s politiska liv framhävs samtidigt som konkreta förslag läggs fram i syfte att skapa en säker och öppen miljö för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) De europeiska politiska partierna bidrar till att öka det europeiska politiska medvetandet och till att uttrycka medborgarnas vilja. I ett skede då vi strävar efter att öka medborgarnas delaktighet i EU:s verksamhet och stärka dess demokratiska karaktär bör vi vidta åtgärder för att förbättra regelverket för de europeiska politiska partierna. Jag stöder min parlamentskollega Marietta Giannakous betänkande. De europeiska politiska partierna måste tillåtas – till och med uppmuntras – att delta i kampanjer inför folkomröstningar i EU-frågor. Jag anser även att det är nödvändigt att de låter de medborgare som vill delta individuellt och direkt göra det. Vidare måste de finansiella bestämmelser som gäller de politiska partierna ändras. Vi måste uppmuntra självfinansiering genom att öka den nuvarande donationsgränsen per år och person. Vi måste även lätta på andra regler – jag tänker framför allt på överföringen av medel till nästkommande budgetår. Samtidigt som vi genomför dessa ändringar måste vi emellertid bibehålla alla de nuvarande kraven på öppenhet och införa påföljder – framför allt ekonomiska – eftersom detta är något som för närvarande saknas i budgetförordningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag röstade för. Utvecklingen av europeiska politiska partier är avgörande för att allmänheten ska intressera sig för EU-frågor. Om man ser längre än till kärnan i de vanliga frågorna ”Vem styr och hur?” kommer man till frågan ”Vem styrs?”. Bakom diskussionen om europeiska partibestämmelser ligger en djupare fråga om hur man tillsammans ska bilda ett gränsöverskridande offentligt rum bestående av fria och jämlika medborgare och vad grundandet av en gemensam grund i form av ett ”medborgaravtal” bland olika befolkningar skulle kunna innebära för integrationen i framtiden. Det är ingen enkel uppgift att utforma ett reformpaket för europeiska politiska partier i syfte att mobilisera enskilda och organiserade medborgares demokratiska kraft, inte minst på grund av komplexiteten i EU:s system. Detta kan emellertid vändas till något positivt om man klargör vad de europeiska politiska partiernas ”konstitutiva uppdrag” består i och hur man genom en väl underbyggd och principfast dialog om deras politiska utveckling kan underlätta för ett mångfaldigt demos, vars medlemmar kan rikta sina demokratiska önskemål till och genom de centrala institutionerna. Att stärka de europeiska politiska partierna är ett sätt att göra styrningen av EU öppnare för medverkan och i slutändan stärka demokratin.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Det är ingen enkel uppgift att utforma ett reformpaket för europeiska politiska partier i syfte att mobilisera enskilda och organiserade medborgares demokratiska kraft. Att skapa en säker och öppen miljö för de europeiska politiska partiernas funktionssätt och finansiering är en djupt demokratisk handling. Vi måste främja inrättandet av ett europeiskt rum för verksamma politiska partier som sätter medborgarna i centrum för EU och hjälper dem i vardagen.

Antagandet av särskilda regler möjliggör detta tvåfaldiga mål. För det första ger det aktuell, snabb och offentlig information genom bildandet av europeiska politiska partier och deras gemensamma europeiska status. Medborgarna är medvetna om att deltagandet i ett europeiskt politiskt parti omfattas av EU-lagstiftningen och att politiska partier har rättigheter och skyldigheter. För det andra banar EU-stadgan för europeiska politiska partier väg för skapandet av ett gränsöverskridande partisystem.

Godkännandet av denna resolution är det första och oumbärliga steget mot ökad delaktighet för medborgarna i Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. (NL) Naturligtvis instämmer jag i att de politiska partierna och deras politiska stiftelser är mycket viktiga verktyg i en parlamentarisk demokrati. De leder till att parlamentsledamöterna hålls ansvariga och är viktiga för formandet av medborgarnas politiska vilja, utarbetandet av politiska program, utbildning och val av kandidater, upprätthållande av dialogen med medborgarna och medborgarnas möjlighet att uttrycka sina åsikter. Dessutom ger Lissabonfördraget de politiska partierna och deras stiftelser möjlighet att genom denna roll skapa ett politiskt rum på EU-nivå och en europeisk demokrati, där det europeiska medborgarinitiativet utgör en central del.

Jag röstade emellertid mot betänkandet i slutomröstningen för att visa att jag motsätter mig förkastningen av ändringsförslag 10. I detta ändringsförslag fråntas juridiska personer och företag rätten att ge årliga donationer på upp till 25 000 euro. Det faktum att Europaparlamentet tillåter denna olyckliga företeelse att fortsätta kommer att ge företag och påtryckningsgrupper möjlighet att utöva ett starkt inflytande över politiska partier och europeiska stiftelser genom att bevilja dem ekonomiskt stöd. Jag vill inte att detta ska ske och protesterade därför genom att rösta som jag gjorde.

 
  
  

Betänkande: Sandra Kalniete (A7-0083/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för detta betänkande eftersom det främjar bättre villkor för styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden. Det är emellertid viktigt att medborgarna sätts i centrum för denna politik och att parlamentet får ökad politisk betydelse i frågor som rör den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Jag stödde vår kollega Sandra Kalnietes betänkande samt de två betänkandena av Cristian Silviu Busoi och Antonio Fernando Correia de Campos. Dessa tre betänkanden utarbetades efter kommissionens förslag till en inremarknadsakt. Målet för Michel Barnier, kommissionsledamoten för den inre marknaden, är att ge den inre marknaden en nystart, men framför allt att föra den närmare medborgarna. Jag stöder detta mål helhjärtat. Inremarknadsakten måste betraktas som en möjlighet att visa medborgarna att den europeiska integreringen, framför allt när det gäller den inre marknaden, är något som genomförs i deras intresse och inte för att motarbeta dem. Att garantera dem tillgång till en grundläggande banktjänst – eller att mer allmänt skydda kvaliteten och tillgången på tjänster som är nödvändiga för medborgarna – är ett led i detta arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) En av de centrala utmaningarna vid nystarten för den inre marknaden består i att säkra ett effektivt ledarskap, engagemang och samordning från politiskt håll. Därför är omfattande riktlinjer från högsta politiska nivå helt avgörande för nystarten. Kommissionen måste få en större roll när det gäller samordning och kommissionens ordförande bör ges mandat att i nära samarbete med Europeiska rådets ordförande och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna samordna och övervaka nystarten för den inre marknaden. Jag stödde betänkandet eftersom jag anser att det är nödvändigt att förbättra den politiska samordningen på alla nivåer för att se till att de inremarknadsprioriteringar som är avsedda att stimulera den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften, den sociala marknadsekonomin och hållbarheten i unionen genomförs på ett korrekt sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  George Becali (NI), skriftlig. (RO) Jag stödde föredragandens förslag och den strategi som antas i kommissionens meddelande ”På väg mot en inremarknadsakt”. Jag instämmer även i att det behövs ett årligt forum för den inre marknaden. Lokala och regionala myndigheter bör i högre grad involveras i uppbyggnaden av den inre marknaden, och dialogen med arbetsmarknadens parter och det civila samhället kommer att bidra till att förtroendet för den inre marknaden återställs.

Vidare anser jag att användningen av förordningar i stället för direktiv skulle bidra till tydligare lagstiftning och minska de kostnader som införlivandet medför. Jag menar också att det vore bra att genomföra en utvärdering av situationen på den inre marknaden varje vår vid Europeiska rådets möte. Vi behöver dessutom ett lagstiftningsförslag från kommissionen om alternativ tvistlösning före årets slut.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att det för att ge EU:s inre marknad en nystart är särskilt viktigt att fastställa och strategiskt planera inte bara särskilda åtgärder för att uppnå detta mål, utan även effektiva sätt att använda dessa åtgärder. En av de åtgärder som har betonats gång på gång av många företrädare för medborgare och intressegrupper, samt av professor Monti själv, och som är särskilt viktig för hela EU är att säkra politiskt ledarskap i detta projekt. På så sätt skulle vikten av att den inre marknaden förverkligas betonas inom hela EU. En annan åtgärd som enligt min mening är lika viktig är stärkandet av dialogen med arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Vid upprättandet av lagstiftningen för den inre marknaden, som även kan påverka arbetsmarknaden, bör arbetsmarknadens parter alltid vara aktivt engagerade i det förberedande arbetet. Det är dessutom särskilt viktigt att samarbetet med lokala och regionala myndigheter stärks i processen med upprättandet av den inre marknaden eftersom det i praktiken är just på den här nivån som den större delen av lagstiftningen måste tillämpas.

Slutligen instämmer jag fullständigt i att det inte räcker med att vidta åtgärder för att minska avståndet mellan EU och dess medborgare. Det är väldigt viktigt att ständigt informera de europeiska medborgarna om de resultat som uppnås på den inre marknaden och de fördelar den medför så att de vet vilka rättigheter och möjligheter som EU och en av dess hörnstenar – den gemensamma inre marknaden – erbjuder.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet. Styrelseformer och partnerskap är två viktiga frågor när det gäller att ge den inre marknaden nytt liv. Parlamentets roll, framför allt i upprättandet av lagstiftning om den inre marknaden, kan stärkas ytterligare. Lissabonfördraget har redan gett ett viktigt bidrag när det gäller detta, men det räcker inte. Jag tänker framför allt på de frågor där parlamentet har uttryckt en stark och tydlig ståndpunkt som skiljer sig från rådets och medlemsstaternas regeringars ståndpunkt. Ta till exempel den segdragna frågan om ursprungsmärkning av produkter, etiketten där det anges var produkten är tillverkad, framför allt när det gäller lagstiftningen för textilsektorn som jag personligen har följt. Parlamentet har visserligen makten att blockera antagandet av en lag om det inte är enigt med rådet, men detta är inte alltid tillräckligt. Det krävs en förändring av mentalitet och attityder hos alla berörda parter.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Stärkandet av den europeiska ekonomiska styrningen, samordningen av genomförandet av Europa 2020-strategin och nystarten för den inre marknaden är avgörande när det gäller att blåsa nytt liv i den europeiska ekonomin. Den inre marknaden bör vara konkurrenskraftig och ge arbetstagare, studenter, pensionärer och övriga medborgare samt företag, i synnerhet små och medelstora företag, fördelar i vardagen. En av de största utmaningarna med nystarten för den inre marknaden är att säkra ledarskap, engagemang och samordning från politiskt håll. Jag anser att goda styrelseformer på den inre marknaden endast kan bli verklighet om det finns högkvalitativ och aktuell information om hur denna marknad fungerar. Detta innebär att det krävs lämpliga instrument för kontroll och utvärdering av politik som rör den inre marknaden för att man ska kunna skapa en koppling mellan de olika faserna i den politiska cykeln, från utformning till genomförande. Det är också viktigt att medlemsstaterna blir delaktiga i utvärderingen och kontrollen av bestämmelserna för den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Kommissionens rapport om inremarknadsakten är en uppföljning av Mario Montis rapport ”En ny strategi för den inre marknaden”. Det är sammanhanget för denna rapport. Målen är tydliga: att stärka den fria konkurrensen och påskynda den liberaliserings- och privatiseringsprocess som pågår i olika sektorer av den ekonomiska verksamheten och samhällslivet. Rapportens retorik, där man försöker dölja de egentliga avsikterna och hävdar att dess syfte är att verka för ”en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt … en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö”, är symptomatisk. Den är full av motsägelser och demagogi, och innehåller påståendet att ”företag”, framför allt små och medelstora företag, och människor ska sättas ”i centrum för den inre marknaden”.

De kommer säkert att befinna sig i centrum för de negativa konsekvenser som har blivit så tydliga under den inre marknadens senaste decennier. Slutsatserna av rådets möte den 25 mars och Euro Plus-pakten, som antogs här, är belysande för det krig som öppet utkämpas mot arbetstagare, ungdomar och pensionärer, och i slutändan mot allmänheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Rapporten är en del av det paket som är kopplat till kommissionens meddelande om inremarknadsakten, förslaget som är en uppföljning av Mario Montis rapport ”En ny strategi för den inre marknaden”.

Den är alltså inriktad på att stärka den fria konkurrensen och påskynda liberaliserings- och privatiseringsprocessen, men samtidigt är hela dokumentet formulerat som om man vill dölja de egentliga avsikterna. Exempelvis anges att syftet är att verka för ”en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt … en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö” och man tillägger att man därför tänker sätta företag, framför allt små och medelstora företag, och människor i centrum för den inre marknaden.

Man behöver emellertid bara läsa slutsatserna från rådets möte den 25 mars, och framför allt Euro Plus-pakten för att tydligt se vad det egentliga syftet är: krig mot arbetsvärlden, kollektiva förhandlingar, fackförbund, pensionärer och deras rätt till pension. De huvudsakliga målen är att påskynda kapitalkoncentrationen och kapitaltillväxten för att gynna monopolen samt upphöra med alla försök att skydda de små och medelstora företagen, arbetstagarna och samhällsservice. Därför röstade vi mot.

 
  
MPphoto
 
 

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig. (IT) Det betänkande som presenterats av vår parlamentskollega från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (PPE) innehåller några slutsatser som vår grupp verkligen stöder, exempelvis behovet av att i större mån involvera regionerna och öka öppenheten. Detta är emellertid inte tillräckligt för att jag ska rösta för, eftersom jag inte instämmer i de flesta punkter som tas upp. Jag stöder t.ex. inte uppfattningen att kommissionen bör spela en ännu viktigare roll och inte heller de alltför vanligt förekommande hänvisningarna till överträdelseförfaranden eller förslaget att kommissionens ordförande ska ges mandat att samordna nystarten för den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Av alla de betänkanden om den inre marknaden som har antagits i dag, och som jag har röstat mot, är det endast Kalnietebetänkandet som i någon mån står ut från mängden. S