Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 6 april 2011 - Strasbourg

15. 2010 års framstegsrapport om Island

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om rådets och kommissionens uttalande om 2010 års framstegsrapport om Island.

  Enikő Győri, rådets ordförande. – (HU) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag uppskattar varmt Europaparlamentets aktiva engagemang i utvidgningsprocessen och parlamentets konstruktiva deltagande i de allmänna diskussionerna om utvidgningen, särskilt Islands anslutningsprocess i det här fallet. EU:s utvidgningspolitik är en av de mest framgångsrika politikområdena i EU:s historia, och EU:s utvidgning är naturligtvis också en av ordförandeskapets prioriteringar.

Den 17 juni 2010 enades Europeiska rådet enhälligt om att bevilja Island kandidatstatus. Det första mötet på ministernivå i anslutningskonferensen hölls den 27 juli 2010 och i november 2010 inleddes genomgången, som fortskrider enligt planerna. Nästa anslutningskonferens på ministernivå är planerad till den 27 juni, och då kommer vi att få tillfälle att bedöma de uppnådda resultaten och förhoppningsvis öppna så många kapitel som möjligt.

Jag vill ta upp ett antal särskilt viktiga områden, som även parlamentet har med i sin resolution. I sin framstegsrapport 2010 drar kommissionen slutsatsen att Island uppfyller de politiska kraven för medlemskap, och även om landet drabbades hårt av den ekonomiska och finansiella krisen är det lämpligt förberett för att vidta de nödvändiga åtgärderna för EU-medlemskap. I sina slutsatser av den 14 december 2010 påminde rådet om att Island är en sedan lång tid tillbaka fungerande demokrati med starka institutioner och nära band till EU. Rådet förklarade också att landets allmänna beredskap att uppfylla kraven i EU:s regelverk är fortsatt god, framför allt på grund av Islands medlemskap i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schengenavtalet. Island kan anses vara en fungerande marknadsekonomi, och skulle kunna återvinna sin förmåga att hantera konkurrenstryck och marknadskrafter inom den gemensamma marknaden på medellång sikt.

Rådet påminde också om att förhandlingarna kommer att inriktas på Islands fullständiga införlivande av EU:s regelverk. Islands uppfyllande av alla sina skyldigheter enligt EES-avtalet, med fullt beaktande av bl.a. Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010, samt Islands framsteg på andra svaga områden enligt kommissionens yttrande kommer att styra framstegen i förhandlingarna i linje med förhandlingsramen. Samtidigt påminde rådet å ena sidan om att samtidigt som anslutningsförhandlingarna fortskrider kommer EES-avtalet även i fortsättningen att utgöra den främsta fördragsgrunden mellan Island och EU, och påpekade å andra sidan att Island under de senaste två åren har varit en aktiv och konstruktiv partner inom denna ram och med avseende på Schengenområdet. Landet har också uppnått goda resultat i tillämpningen och utvecklingen av EU:s regelverk. Rådet uppmuntrade därför Island att fortsätta på den inslagna vägen.

Europaparlamentets förslag till resolution ger en heltäckande bild av de resultat som uppnåtts och de uppgifter som måste slutföras. När det gäller de saker som måste göras vill jag uppmärksamma vår gemensamma uppgift, dvs. en tillräcklig och djupgående kommunikation med allmänheten, både med Islands och EU:s medborgare. Mot bakgrund av detta vill jag upprepa att mycket fortfarande återstår att göra, även under det ungerska ordförandeskapet. Ordförandeskapet räknar med att samtliga medlemsstater, kommissionen och naturligtvis även Europaparlamentet stöder Island i detta arbete. Det är viktigt att vi behåller drivkraften i arbetet och att vi kommer så långt som möjligt i förhandlingarna under detta halvår.

Jag är övertygad om att Islands anslutning kan bli en framgångshistoria. Islands anslutning kan ge drivkraft åt hela utvidgningspolitiken och göra den mer framgångsrik. Det ungerska ordförandeskapets motto och mål är ett starkt Europa. Alla framsteg i Islands anslutningsprocess bidrar till att uppnå detta.

  Štefan Füle, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Tidpunkten för dagens debatt om Island och de kommande stegen i dess anslutningsprocess är mycket välvald.

Jag vill tacka parlamentet för dess stöd till Islands medlemskap och gratulera föredraganden Cristian Dan Preda till hans högkvalitativa betänkande. Den resolution vi behandlar är ett användbart bidrag till processen eftersom den sänder rätt budskap till Island i rätt ögonblick.

Bedömningen av Islands efterlevnad av EU:s regelverk – genomgången – pågår. Sedan november 2010 har 24 kapitel diskuterats och 23 bilaterala genomgångsmöten har hållits, som har omfattat fiske, jordbruk, miljö, regionalpolitik och finansiella tjänster.

Genomgången är en viktig teknisk process och vid mötena har man redan kartlagt känsliga frågor och problem inom centrala kapitel, t.ex. jordbruk, miljö och fiske. Detta skede i förhandlingarna kommer att slutföras till juni 2011.

Jag kan bekräfta att vi räknar med att de verkliga förhandlingarna kommer att inledas mot slutet av det ungerska ordförandeskapet i och med öppnandet av vissa kapitel vid den anslutningskonferens som planeras till den 27 juni 2011. Detta är en ambitiös men realistisk tidtabell, och alla sidor är fast beslutna att gå framåt.

Kommissionen är beredd att ta hänsyn till Islands särskilda förutsättningar och förväntningar inom ramen för den nuvarande strategin för anslutningsförhandlingarna och med fullständiga garantier för unionens principer och regler. Vi siktar därför på att arbeta i en öppen och konstruktiv anda för att finna lösningar som är godtagbara för båda sidor inom ramen för ett nära samarbete mellan EU och de isländska myndigheterna. Precis som vid alla anslutningar kan man inte förvänta sig att det alltid kommer att vara en lätt uppgift, men vi är övertygade om att vi har inlett en framgångsrik resa tillsammans med Island.

När det gäller Icesave skulle kommissionen, som även ni nämner i er resolution, välkomna en snabb lösning på den här frågan i alla berörda parters intresse.

På den ekonomiska sidan har Islands bank- och finanskonsolidering inom ramen för Internationella valutafondens (IMF) program varit imponerande. Anpassningsprogrammet fortskrider enligt planerna och regeringen har åtagit sig att genomföra ytterligare konsolideringar. En stärkt skuldsanering kommer att påskynda den ekonomiska återhämtningen. Regeringen arbetar även med en strategi för ett gradvis upphävande av kapitalkontrollen, vilket kommer att förbättra affärsklimatet.

Jag vill även kort nämna de stödåtgärder som vi inför inom ramen för Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA). Det finns ett sammanlagt indikativt belopp på 28 miljoner euro för de närmaste tre åren till stöd för den administrativa kapaciteten och för att förbereda Island för förvaltningen av strukturfonderna.

Arbetet med att slutföra det nationella IPA-programmet för 2011 går framåt i god takt och ett antal särskilda aktiviteter har inletts inom ramen för det program som Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) genomför.

Jag håller fullständigt med er om att det behövs en faktabaserad offentlig debatt om EU:s anslutningspolitik. Detta kan verkligen vara avgörande för att öka förståelsen för EU:s politik och åtgärder och kan bidra till att skingra myter. Jag välkomnar varmt att de isländska myndigheterna har inlett en intensiv kommunikationsstrategi.

Det är uppmuntrande att se att den allmänna opinionen på Island har blivit betydligt mer positivt inställd till EU under det senaste året – både när det gäller stödet för en fortsatt anslutningsprocess och inställningen till EU-medlemskap och bilden av detta.

Kommissionen utökar nu sin egen kommunikationsverksamhet så att den offentliga debatten blir väl underbyggd. EU:s delegation i Reykjavik arbetar för fullt och är aktivt engagerad i kommunikationsverksamheter, och ett EU-informationskontor planeras.

Nu när genomgången snart är över ser jag fram emot att börja öppna de olika kapitlen tillsammans med Island.

  Cristian Dan Preda, för PPE-gruppen. – (RO) Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att jag tycker att det är bra att företrädare för kommissionen och rådet finns med oss här i kammaren, och jag välkomnar även det givande samarbete som vi har haft hittills med kommissionen och rådet, även under utarbetandet av vår resolution.

Precis som för nio månader sedan, när vi meddelade att Island ansökt om EU-medlemskap, har vi även den här gången valt att ta upp fyra huvudfrågor i vårt betänkande.

1. Politiska kriterier. Island utmärker sig i det här avseendet, med en stark demokratisk tradition. Dessutom anser jag att vi måste välkomna de framsteg som gjorts de senaste månaderna med att öka rättsväsendets oberoende, åtgärda justitieministerns dominerande ställning vid tillsättningen av höga poster inom rättsväsendet och stärka dessa personers oberoende. Dessa åtgärder måste dock genomföras på ett grundligt sätt.

2. Ekonomiska kriterier. Som medlem av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) uppfyller Island redan många av medlemsstaternas skyldigheter. Jag välkomnar överenskommelsen om Icesavelagstiftningen. Jag hoppas att den isländska befolkningen, vilket opinionsundersökningarna tyder på, kommer att stödja den i den folkomröstning som ska hållas om tre dagar, vilket i så fall innebär att denna bilaterala tvist kan strykas i förhandlingarna om EU-medlemskap.

3. Regionalt samarbete är också en viktig faktor. Islands EU-anslutning utgör ett unikt tillfälle att öka landets närvaro i den arktiska regionen i allmänhet, och i Arktiska rådet i synnerhet.

Sist men inte minst är den allmänna opinionen avgörande för att se till att anslutningen blir en framgång. Med tanke på detta är det viktigt att uppmuntra de isländska myndigheternas initiativ att inleda en offentlig debatt och samråda med alla intressenter i detta projekt. Detta är ännu viktigare med tanke på att opinionsundersökningar visar att isländarna stöder fortsatta anslutningsförhandlingar.

  David-Maria Sassoli, för S&D-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Morgondagens omröstning är ett av de steg som snart kommer att leda till att Island ansluter sig till EU.

Island har gjort avsevärda framsteg, precis som Cristian Dan Preda sade. Jag kan nämna några exempel: åtgärder för att stärka rättsväsendets oberoende, en särskild undersökningskommission för att undersöka och analysera de processer som ledde till att det isländska banksystemet kollapsade, inrättandet av en gemensam parlamentarikerkommitté mellan EU och Island, situationen när det gäller Islands inträde i euroområdet samt ökade erfarenheter inom sektorn för förnybar energi.

Den mycket känsliga Icesavefrågan är fortfarande olöst, och på söndag går isländarna till folkomröstning. Även om resultatet av folkomröstningen återstår att se, anser jag att den har ett mycket starkt demokratiskt värde eftersom den inspirerar den isländska befolkningens ansvarskänsla och gör dem ännu mer delaktiga i detta känsliga skede i förhandlingarna. Även om den första folkomröstningen inte gav ett positivt resultat har den isländska regeringen arbetat hårt för att skapa en bred koalition som kan förklara skälen till Islands åtagande att ersätta Storbritannien och Nederländerna för den skada dessa länder har lidit.

EU bör i det här skedet visa tålamod och respekt, utan att utöva ett alltför starkt tryck, eftersom detta kan utlösa en känsla av självförsvar i det isländska samhället och få det att stänga sig.

När det gäller fiske och jordbruk anser jag att EU och Island måste finna bästa möjliga lösning för att uppfylla fördragskriterierna och bevara den isländska ekonomin, ekosystemen och landets särdrag.

Islands EU-anslutning kommer att innebära att EU utvidgas mot Nordpolen, vilket har viktiga positiva effekter i politiskt, ekonomiskt, miljömässigt och vetenskapligt avseende. Det står klart att det nu, 60 år senare, fortfarande är attraktivt att tillhöra EU.

  Pat the Cope Gallagher, för ALDE-gruppen. – (EN) Det var roligt att höra från kommissionsledamoten att genomgången av Islands anslutningskapitel, som inleddes i november förra året, förväntas slutföras inom kort.

Som EES-medlem har Island naturligtvis haft en stor fördel eftersom landet redan har infört stora delar av EU:s regelverk. Jag gläder mig också över att opinionsundersökningarna i Island visar att 65 procent av det isländska folket vill att förhandlingarna fortsätter. Jag kommer att utnyttja min ställning som ordförande för den gemensamma parlamentarikerkommittén för att övertyga det isländska folket om att det inte bör inta en fast ståndpunkt tills man vet exakt hur situationen ser ut senare i år.

Det andra mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Island kommer att hållas i Reykjavik den 26–27 april. Parlamentarikerkommittén inrättades förra året och jag anser verkligen att den är ett viktigt forum för dialog och samarbete mellan EU och det isländska parlamentet.

Jag måste säga att jag är besviken över att kuststaterna inte kunde enas i Oslo i början av mars. Det är absolut nödvändigt att nå en överenskommelse. Vi kan inte fiska 1 miljon ton makrill i de fyra kuststaterna samtidigt som vi får höra att endast hälften av den mängden ska fiskas enligt de vetenskapliga rekommendationerna.

  Indrek Tarand, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Ett litet land orsakar alltid EU mycket huvudvärk när det vill ansluta sig, och Islands problem är som vi vet fisket, miljön och alla andra saker som kommissionsledamoten nämnde. Vi har dock ett recept, och det är att parlamentet bör inta en mer välkomnande attityd, eftersom små länder måste behandlas varsamt.

Jag beundrar alltid Charles Tannocks principfasta politiska inställning till EU:s regelverk och vad Island gör eller inte gör. Den här gången håller dock min grupp och jag inte med om den radikala tonen i dessa ändringsförslag, och det är skälet till att vi så gärna vill nå en kompromiss med föredraganden i morgon. Jag ser redan sex extra säten här i parlamentet och ett extra bås för tolkarna.

  Charles Tannock, för ECR-gruppen. – (EN) Herr talman! ECR-gruppen stöder fullständigt Islands EU-anslutning, även om beslutet naturligtvis endast tillkommer isländarna i en folkomröstning.

Island är en liten, stabil och välmående demokrati och en av de grundande medlemmarna i Nato och Europarådet. Den isländska ekonomin är starkt beroende av fisket, men landet har dock gjort en förödande satsning på finansiella tjänster, och Island kommer därför troligen att kräva ett betydande medgivande för att skydda sin fiskeindustri om landet någonsin ansluter sig till EU. Detta skulle förhoppningsvis ge Storbritannien och andra EU-medlemmar ett idealiskt tillfälle att kräva en bredare och fortsatt reform av den kontroversiella gemensamma fiskeripolitiken.

När det gäller valfisket ber jag inte om ursäkt för det. Jag gillar varken tjurfäktning eller tuppfäktning, men detta är dock, tro det eller ej, tillåtet i vissa delar av EU på grund av den nationella kulturen, så om Island ansluter sig till EU måste valjakten tillåtas – enligt min personliga åsikt – för att skydda valfiskeindustrin om landet kräver detta.

Avslutningsvis måste Island åta sig att återbetala de pengar landet är skyldigt Storbritannien och Nederländerna efter Icesaves sammanbrott. Ett negativt beslut i den här frågan i den kommande folkomröstningen på Island skulle kunna bli ett allvarligt hinder när det gäller stödet från den brittiska regeringen.

  David Campbell Bannerman, för EFD-gruppen. – (EN) Herr talman! I Storbritannien kallas den 1 april för aprildagen och folk tycker att det är väldigt roligt att lura varandra. Så när det kommer rapporter om att Island är på väg att ansluta sig till EU nästa år, tänker jag ”april, april”! I verkligheten har en opinionsundersökning visat att 64 procent av isländarna vill förbli oberoende, och att endast 24 procent vill fortsätta förhandlingarna om EU-medlemskapet, och faktum är att 60 procent av de isländska företagen är emot det.

Det sägs också att Island vill ha eurons trygghet. April, april! Till och med Portugals egna banker vägrar för närvarande att köpa portugisiska obligationer.

Island kommer varken att ge upp sina rika fiskevatten – som står för 40 procent av landets export – för att ansluta sig till den katastrofala gemensamma fiskeripolitiken eller överge det isländska parlamentet som är över 1 000 år gammalt och har tilldelats Unescos demokratipris.

Även med en bankbaksmälla har Island, precis som Storbritannien, det bättre utanför EU. Det är inget aprilskämt!

  Talmannen. – David Campbell Bannerman, jag blir lite förvirrad av det här pratet om aprildagen. Det är den 6 april i dag, jag dubbelkontrollerade just det, men jag antar att man kan bestämma att vilken dag som helst är aprildagen!

  Nick Griffin (NI). – (EN) Herr talman! Precis som vanligt här i parlamentet har den här debatten ingen verklighetsanknytning och över huvud taget inget att göra med demokrati.

De flesta här talar som om det är klappat och klart att Island har sugits in i eurons svarta hål. Men det är inte budskapet från det isländska folket. Färska opinionsundersökningar visar att de som vill behålla sitt oberoende är nästan dubbelt så många som eurolandsförrädarna och eurofilerna. Sjuttiofem procent av isländarna litar klokt nog inte på EU. Det enda isländska parti som är för medlemskap har rasat från 30 till 18 procent i mätningarna.

Det är samma sak i hela Europa. Medan den politiska eliten vill ha en ännu närmare union och ett federalt imperium, vill folket ha frihet och oberoende. Sådana mesallianser är grogrunden för revolution. Ni kan gratulera er själva till framstegen med anslutningen så mycket ni vill, för den kommande finansiella härdsmältan i de länder som krossas av er eurotvångströja kommer att vara kostsam för oss alla, men dödlig för er utopi. Island, och de nationer som nu sitter fast i ert Raspberry Reich, kommer då äntligen att bli fria.

  Alf Svensson (PPE). - Herr talman! Island är en liten nation befolkningsmässigt sett, 300 000 invånare ungefär, but it is a great nation! Jag vill verkligen understryka det som sagts här. Island har demokratiska traditioner, man har en kultur som är imponerande, och man kan faktiskt också visa upp socialförsäkringar långt före andra länder kunde göra det. Det är klart att vi kan fastna i att tala om de ekonomiska excesser som ägde rum 2008, men det har ägt rum sådana excesser i fler länder än på lilla Island. Det är klart att när en liten nation med 300 000 drabbas av den otyglade marknadsekonomin så finns det inga tröghetseffekter i administrationen. Det får man inte glömma när man talar om ett land, ett örike, i den arktiska regionen.

Jag förstår också mycket väl att islänningarna är intresserade av fisket. Det är också den näringsgren som har gjort det möjligt för generation efter generation att leva på ön. Vi ska se upp när vi talar om en liten nation så vi inte hamnar i någon slags storebrorsperspektiv. Island utsätts för en självklar granskning av EU och jag vill säga att man klarar det bättre än många medlemsnationer idag hade gjort om man hade granskat dem lika hårt som vi gör nu med Island. Därmed inte sagt att det är fel. Jag tror också att det blir lättare för Norge att närma sig EU och bli medlem så småningom om Island kommer med. Island ska välkomnas. Island vitaliserar EU och är verkligen ingen uppoffring!

  Catherine Stihler (S&D). – (EN) Herr talman! Jag vill tacka föredraganden. Det är ett välavvägt resolutionsförslag som vi nu behandlar och det omfattar alla viktiga aspekter av framstegsrapporten. Med framstegsrapportens 33 kapitel avancerar Island mycket snabbt mot ett uppfyllande av anslutningskriterierna. Det är viktigt att den särskilda undersökningskommissionen om det isländska banksystemets sammanbrott nämns i resolutionsförslaget. Det är dessutom välkommet att de skyldiga kommer att ställas till svars. Kanske EU och medlemsstaterna bör lägga sig till med Islands vettiga syn på den här saken. Jag vill dock ta upp två frågor här i kväll, Icesave och makrillen. I och med folkomröstningen i slutet av veckan kommer vi förhoppningsvis att få slut på den här historien.

Jag är dock besviken över att det blev nödvändigt att hålla en andra folkomröstning efter den intensiva omförhandlingen och Alltingets, det isländska parlamentets, godkännande. När det gäller makrillen var den ensidiga kvothöjningen utan diskussioner och följderna för de angränsande flottorna kortsiktig. Det är absolut nödvändigt att lösa fiskefrågorna för att anslutningsförhandlingarna ska bli en framgång.

Avslutningsvis vill jag önska lycka till inför det andra mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén, som leds av Pat the Cope Gallagher, i Reykjavik den 26–27 april.

  Struan Stevenson (ECR). – (EN) Herr talman! Det gläder mig att höra att en majoritet av isländarna i de senaste opinionsundersökningarna säger att de inte vill ansluta sig till EU, för vem vill uppriktigt sagt att de ska ansluta sig? Vad exakt kommer de att tillföra vår europeiska klubb? Deras ekonomi har brutit samman, deras banker kan inte betala och deras vulkan stängde vårt luftrum i nio dagar – jag antar att det blir vi som får betala notan om det händer igen – och nu plundrar de våra makrillbestånd.

År 2005 landade Island 367 ton makrill i Nordöstatlanten. I år tänker de landa 150 000 ton. Kan man kalla det god förvaltning – en hållbar fiskeriförvaltning? De berömmer sig alltid av att ha ett hållbart fiske och de skrattar åt vår gemensamma fiskeripolitik. Det är nästan brottsligt. Det handlar nästan om olagligt fiske och vi kan absolut inte inbjuda Island att ansluta sig till EU.

  Alain Cadec (PPE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag börjar med min vanliga refräng: Parlamentet har bara ett säte, Strasbourg.

Som ni vet är fiskeriutskottet oroat över situationen för makrillen. Personligen är jag särskilt oroad över att förhandlingarna mellan EU, Island och Färöarna nyligen bröt samman. I över tio år har makrillkvoten anslagits med hjälp av en fast fördelningsnyckel som grundas på varje kuststats historiska fångster.

Island har sedan 2010 krävt nya, mycket högre kvoter, och hänvisar till en hypotetisk geografisk omfördelning av makrillbeståndet till följd av klimatförändringen. Island höjde därför nyligen – vilket Struan Stevenson just nämnde – sin fångstkvot från 2 000 ton till 130 000 ton för 2010. Det, mina damer och herrar, är en ökning på över 6 500 procent.

Detta beslut är oacceptabelt eftersom det har fattats ensidigt och skadar EU:s fiskare. Det sänder dessutom ett mycket negativt budskap i samband med Islands anslutningsförhandlingar. Vi kan inte godta detta ensidiga beslut. Vi vill se en snabb lösning av tvisten mellan Island och EU. Island måste godta vår gemensamma fiskeripolitik; den ska inte ändras till Islands fördel. Enligt min åsikt spelar Island ett farligt spel genom att påtvinga oss dessa oacceptabla villkor. Island måste lägga fram ett mer realistiskt förslag. Trots allt så vill ingen att makrillbeståndet överfiskas eller att det kollapsar, vilket skulle vara negativt för alla parter. Jag uppmanar Island att agera mer ansvarsfullt och flexibelt i förhandlingarna och visa en öppnare inställning i diskussionerna.

  Jan Kozłowski (PPE). – (PL) Herr talman! Jag vill varmt gratulera Island till att landet har fått kandidatstatus. Enligt kommissionens uttalande är Islands förberedelser för att uppfylla EU:s krav i allmänhet goda och sker enligt tidtabellen. Vi får emellertid inte glömma att ett villkor för alla länders anslutning är ett tydligt åtagande från både regeringens och folkets sida. Därför anser jag att en effektiv informationsstrategi som riktas till samhället är avgörande för att vinna samhällets stöd för Islands EU-medlemskap. Polens erfarenhet visar att inte bara en bred satsning med åtgärder från regeringens sida kan spela en viktig roll, utan det krävs även insatser från de nationella medierna, lokala icke-statliga organisationer och internationellt samarbete på regional och lokal nivå.

  Petru Constantin Luhan (PPE). – (RO) Herr talman! Såsom jag själv kunde se under Europaparlamentets officiella delegationsbesök förra året, som jag ingick i, har Island gjort enorma investeringar i utbildning och forskning och utveckling. Jag vill berömma de isländska myndigheterna för deras stöd för och engagemang i Lissabonfördraget, bland annat genom antagandet av en 2020-strategi för Island, som lyfter fram vikten av dessa områden och innehåller mål för de kommande åren.

Enligt min mening kommer Islands EU-anslutning att medföra fördelar för alla berörda parter. Island kommer att vinna ekonomisk och monetär stabilitet, medan EU kommer att få ökat inflytande i den arktiska regionen och inom områden som förnybar energi och klimatfrågan.

Jag är fast övertygad om att det är oerhört viktigt att förbättra dialogen med det civila samhället, och även mellan EU och Island. Jag vill bara rekommendera det isländska folket att vänta in slutresultatet av förhandlingarna innan de intar en ståndpunkt.

  Mitro Repo (S&D). – (FI) Herr talman, mina damer och herrar! Vi borde gratulera oss själva. Isländarnas vilja att ansluta sig till oss visar att EU fortfarande är ett attraktivt framtidsperspektiv. Den stabilitet, det välstånd och den säkerhet som den europeiska integrationen ger är så grundmurad att ett land med så hög levnadsstandard som Island vill ansluta sig till oss. Den ekonomiska krisen i Island nyligen kan naturligtvis mycket väl ha spelat in i viss utsträckning.

Men Islands EU-medlemskap är inte självklart. Har vi verkligen funderat över vilket mervärde Island skulle medföra för EU? Island har i praktiken redan utlokaliserat sin lagstiftning till Bryssel och sitt försvar till Nato. Det skulle bli det minsta landet i EU befolkningsmässigt sett.

Å andra sidan är det kanske en ödets ironi jämfört med de tidigare utvidgningarna att Island, som är ett välmående och omhuldat ansökarland, faktiskt skulle uppfylla villkoren för EU-medlemskap. Jag hoppas på aktiva och fullständigt öppna diskussioner om Islands EU-medlemskap.

  Katarína Neveďalová (S&D). – (SK) Herr talman! Det är många aspekter som måste vägas in i bedömningen av framstegsrapporten om Island. Island är en fullt fungerande demokrati som uppfyller alla förväntade människorättsnormer. Landet ingår i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) och uppfyller därför EU:s regelverk på många av de områden som krävs. Jämfört med andra kandidatländer ger detta Island ett försprång i kapplöpningen.

Trots att Island har en fungerande marknadsekonomi är krisen inom finanssektorn ett av landets största problem. Den splittrade banksektorn och en offentlig skuld som uppgår till 90 procent av BNP är oroande. Situationen kanske förbättras, men det går mycket långsamt. Den minskade inflationen är en positiv signal enligt min åsikt, men samtidigt ökar arbetslösheten.

Jag välkomnar Islands beslut att förstärka rättsväsendets oberoende när det gäller ersättning av domare. Personligen anser jag att de framsteg som Island gjort på utbildnings- och kulturområdet är en enorm framgång. Standarden är mycket hög jämfört med EU, och tack vare detta deltar Island i programmen Unga på väg och Erasmus Mundus för livslångt lärande. Jag instämmer även i kommissionens slutsats att Island är en stabil demokrati med starka institutioner.

  Štefan Füle, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Dagens diskussion har varit produktiv när det gäller de åtgärder Island behöver ta för att garantera ett lyckat resultat av anslutningsförhandlingarna.

Såsom anges i det resolutionsförslag som vi har diskuterat i dag och i kommissionens framstegsrapport från november förra året, har Island kommit långt i arbetet med att uppfylla kraven för medlemskap och har åstadkommit en hel del, men det krävs ytterligare insatser på ett antal väldefinierade områden.

Några av er nämnde makrillen. Den här frågan handlar huvudsakligen om de berörda kuststaternas förvaltning av makrillbeståndet i Nordöstatlanten, men jag vill dock påpeka att vi är besvikna över bristen på framsteg under de senaste samråden. Parterna har fortfarande stora åsiktsskillnader – särskilt mellan EU och Norge å ena sidan och Färöarna och Island å den andra – om varje parts respektive andel av fisket. En hållbar makrillresurs är viktig för vår fiskeindustri, och kommissionen kommer i samarbete med kuststaterna att fortsätta att utforska alla möjliga vägar för att finna en lämplig lösning för makrillbeståndet.

Island går nu in i ett avgörande skede där takten i framstegen mot ett EU-medlemskap enbart beror på hur beslutsamt landet är. Jag är säker på att Island, med vårt gemensamma stöd och främst det isländska folkets engagemang och stöd, kan göra verkliga framsteg mot EU-medlemskap.

  Enikő Győri, rådets ordförande. – (HU) Herr talman, mina damer och herrar! Tack för debatten. Ni har nämnt många frågor, och jag är säker på att rådet kommer att behandla dem på lämpligt sätt under anslutningsförhandlingarna. Vi kommer att arbeta hårt för att lösa dessa frågor. Jag vill informera er om att jag planerar att delta i mötet i associeringsrådet för Island och EU i slutet av april, då jag kommer att få förstahandsinformation om dessa frågor från de isländska myndigheterna. Vi har aldrig tvivlat en sekund på att de svåraste frågorna är jordbruket, särskilt fisket, och Icesavefallet. Men jag är säker på att kommissionen kommer att hantera dessa frågor på ett mycket öppet sätt.

Ni ledamöter kommer också att hållas ständigt informerade om dessa frågor under anslutningsförhandlingarnas gång. Avslutningsvis vill jag säga att jag är mycket glad över att ingen under debatten ifrågasatte det faktum att Island har ett fullständigt fungerande demokratiskt institutionellt system och en politisk kultur – det har vi alla påpekat. Och jag är säker på att det isländska folket kommer att fatta ett mycket ansvarsfullt beslut när det gäller frågan om huruvida Island ska gå med i EU eller ej. Vi måste ge dem det förtroendet, det är deras sak. Vår uppgift är att möjliggöra Islands anslutning, och om Island vill gå med kommer vi att välkomna dem. Tack så mycket, herr talman.

  Talmannen. – Som avslutning på debatten har jag mottagit ett resolutionsförslag⁽¹⁾, som ingetts i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149 i arbetsordningen)

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. – (SK) Island har inte på allvar övervägt ett fullständigt EU-medlemskap sedan den europeiska integrationen inleddes, utan ansökte om anslutning 2009 efter det finansiella sammanbrottet i landet. Trots detta har Island lyckats uppnå EU-standarder och uppfyller på många områden de villkor som krävs för att gå med bland EU:s nuvarande 27 medlemsstater. Landets medlemskap i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schengenområdet har bidragit avsevärt till dessa framsteg. Även om Island har lyckats genomföra en betydande del av EU-lagstiftningen kan anslutningsförfarandet kompliceras, t.ex. av den ekonomiska politiken eller fiskeripolitiken. Fisket står för hälften av Islands export, och uppgår till 10 procent av landets BNP. Tvisten mellan Island och Nederländerna och Storbritannien, som fortfarande inte har lösts, kan vara ytterligare ett hinder för Islands medlemskap. De berörda parterna diskuterar fortfarande en lämplig lösning för att kompensera de nederländska och brittiska medborgare som förlorade sina besparingar till följd av de isländska bankernas sammanbrott. En avsevärd andel av de isländska medborgarna är inte speciellt positivt inställda till EU-medlemskap, och detta kan också anses vara en negativ faktor i viss utsträckning, trots att det finns ett betydande stöd för anslutningsförhandlingarna bland folket. Den isländska regeringen skulle därför göra klokt i att genomföra informationskampanjer om vad EU-medlemskapet kommer att innebära för landet, och vilka fördelar det ger för människorna i vardagen.

  Jolanta Emilia Hibner (PPE), skriftlig – (PL) Som vi vet inleddes Islands anslutningsförhandlingar i juli 2010. Island har ända från början haft en privilegierad ställning till följd av landets medlemskap i EES. Islands framsteg på vägen mot EU-medlemskap är uppenbara. Utsikterna till anslutning ser positiva ut, men det finns fortfarande några tvistefrågor som valjakten, som är förbjuden i EU, Islands önskan att skydda sina fiske- och jordbruksmarknader och tvisten om Icesave. Det krävs alltså ytterligare framsteg, främst när det gäller fiske, jordbruk och landsbygdutveckling. Det är viktigt att parterna kan enas i frågan om fiskekvoterna. Vi måste framhålla att Island måste bringa sin fiskerilagstiftning i överensstämmelse med EU:s inremarknadsprinciper. Vi får inte glömma att Islands ekonomi i stor utsträckning är beroende av fisket. Efter Islands anslutning till EU kommer landet därför att vilja behålla en viss kontroll över fiskeriförvaltningen i sin egen exklusiva ekonomiska zon. Vi måste också uppmärksamma de allvarliga meningsskiljaktigheterna om valfisket. Förbudet mot valfiske ingår i EU-lagstiftningen, som alla nya medlemsstater måste godta. Det är också värt att lyfta fram de senaste resultaten av opinionsundersökningarna, som visar på ett ökat samhällsstöd för fortsatta anslutningsförhandlingar och ökat förtroende för Europaparlamentet.

  Jarosław Leszek Wałęsa (PPE), skriftlig. – (PL) Islands anslutningsavsikter har fått ett positivt mottagande. Några tvistefrågor kvarstår dock, t.ex. valjakten, som är förbjuden i EU, och Islands vilja att skydda sina fiskemarknader. Jag menar att vi inte får göra några eftergifter i valfiskefrågan. Bortsett från historiska faktorer kan vi inte tillåta att ett land som ansöker om EU-medlemskap vill bedriva jakt på dessa sällsynta och skyddade djur.

Man kan inte ”töja” på normer som har godkänts och trätt i kraft i EU efter många års arbete så att de ska passa en brutal tradition. En annan fråga är tvisten om storleken på makrillfångsterna. Som ni vet införde regeringen i Reykjavik 2010, trots uppmaningar om att respektera principerna om ansvarsfullt fiske, ensidiga totala tillåtna fångstmängder för denna art som var mycket högre än de gränser som angetts i de vetenskapliga rekommendationerna. Island har inte visat prov på den nödvändiga öppna och flexibla inställningen för att nå en kompromiss i den här frågan. Landet har dessutom meddelat att man kommer att införa fångstgränser på 146 000 ton för 2011. En sådan inställning gör att jag blir rädd när jag tänker på det framtida samarbetet med Island på fiskeriområdet. Vi inser alla att den här konflikten äventyrar anslutningsförhandlingarna med Island. Personligen anser jag emellertid att vi inte bör göra några eftergifter i något av fallen, utan att vi i stället bör kräva att Island uppfyller EU:s normer för fiskerisektorn.

(1) Se protokollet.