Fullständigt förhandlingsreferat

Måndagen den 6 juni 2011 - Strasbourg

20. Anföranden på en minut (artikel 150 i arbetsordningen)

  Talmannen. – Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt.

  Georgios Koumoutsakos (PPE). – (EL) Fru talman! De senaste två veckorna har tusentals, om inte tiotusentals människor spontant samlats på gator och torg i Aten och andra städer. De förtvivlade grekerna har tagit över stafettpinnen från spanjorerna. De befinner sig mitt i en djup kris, med recession och arbetslöshet. På ett fredligt men kraftfullt sätt kräver de en chans att hoppas på en anständig tillvaro för sig själva, sina familjer och sina barn. Det rör sig om folkmassor och protester utan motstycke, till och med i ett land som Grekland, som historiskt präglas av starkt politiskt engagemang. Denna politiska utveckling är mycket allvarlig och har oförutsägbara dimensioner och följder.

I dag finns det inte längre några vattentäta skott mellan olika länder. När ljudnivån ökar till följd av vissa händelser behöver vi därför spetsa öronen. Vi behöver lyssna på Belgiens finansminister Didier Reynders när han säger att vi inte får gå längre i Grekland än vad samhället tål, eftersom det skulle utplåna tillväxten så att landet aldrig återhämtar sig. Ingen politik är hållbar om den inte är förankrad i samhället, eller åtminstone tolereras av det – i synnerhet inte en politik som i princip kan sammanfattas som det svåra valet mellan att föra en kompromisslös svångremspolitik eller att ställa in betalningarna. Det finns ett stort behov av att snarast ändra och korrigera denna politik avsevärt, så att den inte bara blir rättvisare, utan också ger bättre resultat. Det skulle gagna alla.

  Jarosław Leszek Wałęsa (PPE). – (PL) Fru talman! Europas kulturhuvudstäder hör till EU:s mest välkända kulturinitiativ. Enligt undersökningar som genomförts på kommissionens uppdrag är invånarna i de städer som nomineras stolta över sitt land, samtidigt som de känner egenansvar. Under 2016 blir Polen och Spanien tävlingens värdländer. En stad från vardera landet ska utses till Europas kulturhuvudstad 2016.

Min hemstad Gdańsk hör till de få städer som ligger bäst till i Polen, där tävlingen avgörs den här månaden. Jag är en varm anhängare av att Gdańsk ställer upp i tävlingen under parollen ”kulturell frihet är frihetskultur”. Historiskt sett är Gdańsk en av Hansans hamnar. Där växte rörelsen Solidaritet fram, själva sinnebilden för frihet. I dag vill vi skapa ett modernt program som utgår ifrån dessa rötter. Vi står för en fri tillgång till vårt kulturarv och för solidaritet mellan generationer och medmänniskor i vardagen. Jag anser att min stad har mycket att erbjuda det europeiska samhället, och att en seger i denna prestigefyllda tävling skulle öka vårt välstånd ännu mer.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D). – (RO) Fru talman! Torkan har just nu drabbat hela Europa. Tillsammans med väderprognosen för den närmaste framtiden har detta utlöst oro inte bara för nya prishöjningar på livsmedel, utan också för hur trygg livsmedelsförsörjningen är. Mot denna bakgrund anser jag att kommissionen ska betala ut EU-stödet till jordbrukarna i förskott, eftersom de behöver använda tillgängliga bevattningssystem om inte resultatet ska bli en missväxt som slår ut hela årets skörd. Förutom denna åtgärd behöver vi också hitta lösningar för att stödja uppbyggnaden av bevattningssystem där detta är nödvändigt. Trettio procent av Rumäniens yta är bevattnad areal. Vattenbrist och torka orsakar ungefär samma problem som i övriga medlemsstater, men utan att vi i det läget kan ge jordbruken denna överlevnadshjälp.

  Derek Vaughan (S&D). – (EN) Fru talman! Jag vill ta upp den roll som idrotten kan spela i regionerna för att öka det ekonomiska välståndet där. I Wales konstaterar jag hur rugby och andra större idrottsevenemang får hjulen att snurra i Cardiff. Ytterligare stimulans uppstår genom Swansea City Football Clubs fantastiska framgångar (jag riktar dessa ord särskilt till min kollega Richard Howitt). Laget har precis tagit sig till Premier Football League efter en enastående säsong – de förtjänar sina framgångar. Jag vill ge en eloge till lagets manager, spelare, klubbdirektörer, medarbetare och supportrar som har möjliggjort detta kliv uppåt i serien. Både Premier League och Wales kan vara stolta över laget, som också kommer att utgöra en välbehövlig vitamininjektion för den lokala ekonomin när supportrar, turister och förhoppningsvis också företag söker sig till regionen.

Avslutningsvis hoppas jag att EU inser hur mycket idrotten betyder såväl ekonomiskt som socialt, och stöttar den ekonomiskt på alla nivåer. I och med Lissabonfördraget får ju EU för första gången behörighet att hantera idrottsfrågor.

  Theodoros Skylakakis (ALDE). – (EL) Fru talman! Eftersom jag alltid har ställt upp på omstruktureringsprogrammet för mitt land har jag rätt att påpeka de brister som finns. För det första är programmet alltför inriktat på skattehöjningar, snarare än på nedskärningar i de offentliga utgifterna. Därigenom stryper programmet det privata näringslivet i Grekland, som är den enda sektor som förmår att betala tillbaka de gigantiska skulderna. För det andra saknas det än så länge en rationell plan för vad som ska hända med de offentligägda grekiska tillgångarna. För det tredje går programmet framåt i mycket långsam takt, vilket tillsammans med de konkreta budskap som den grekiska allmänheten får höra ifrån EU:s sida undergräver det politiska stödet för reformerna. Detta händer dag efter dag. Därför behövs det ett djärvare program med krav på snabbare anpassning, som också tillhandahåller ett reellt utvecklingsstöd i form av en europeisk Marshallplan. Ett sådant program skulle ha bättre chanser att lyckas, och det är en framgång som vi alla behöver.

  Cristian Silviu Buşoi (ALDE) . – (RO) Fru talman! Jag vill att vi diskuterar den senaste utvecklingen i fotbollsvärlden, och då i synnerhet att Sepp Blatter utsetts till Fifa-ordförande. Hans omval är bedrövligt med tanke på de anklagelser om grov korruption som riktats mot Fifa, särskilt i samband med valet av Qatar som värd för VM 2022. Jag anser att medlemsstaternas regeringar ska kräva reformer i Fifa och att förbundets verksamhet regleras i lag. Det skulle öka insynen och bidra till att förhindra att dessa tråkiga händelser upprepas. På så vis kan förtroendet för Fifa återupprättas.

Fotbollen har i allt större utsträckning blivit ren kommers. Bristen på insyn och anklagelserna om korruption har också berört fotbollen i Rumänien. Politehnica Timişoara tog sig till final i den rumänska fotbollsligan och skulle spela i Champions League, men flyttades ned till division 3 genom ett helt godtyckligt beslut. Detta orättvisa beslut drabbar hundratusentals Timişoara-supportrar.

Härifrån Europaparlamentet vädjar jag också till Rumäniens fotbollsförbund att häva sitt beslut och låta Politehnica Timişoara stanna kvar i den rumänska toppdivisionen och därmed i EU:s elitfotboll.

  Kristiina Ojuland (ALDE). – (EN) Fru talman! Den 2 juni 2011 inleddes det historiska elbilsrallyt Tallinn–Monte Carlo Electric Car Marathon, och bilarna når Köpenhamn under dagen.

Som liberala ledamöter i Europaparlamentet vill Gesine Meissner och jag uppmuntra hållbarhet i transportsektorn genom vårt stöd till elbilsrallyt. Förbrukningen av fossila bränslen ökar, vilket gör att dessa bränslen ofrånkomligt kommer att ta slut. Vi bör därför öka investeringarna i ytterligare forskning och utveckling av hållbara transportlösningar. I takt med att människor blir mer rörliga, orsakar de också större koldioxidutsläpp. Det kan öka tempot i den globala klimatförändringen.

EU och medlemsstaterna har en chans att bli pionjärer inom miljövänliga transporter genom att skapa incitament för användningen av hållbara transportmedel, och uppmuntra övergången till ett koldioxidneutralt EU.

  Oriol Junqueras Vies (Verts/ALE). – (ES) Fru talman! Man vet ännu inte varifrån den infektion kommer som krävde 21 människors liv i Tyskland i förra veckan. Det understryker ytterligare hur förhastat de tyska myndigheterna agerade.

Dessa anklagelser är särskilt allvarliga eftersom den tyska marknaden hör till de viktigaste konsumenterna av jordbruksprodukter. Det är just därför som avsevärda investeringar gjorts för att marknadsföra sådana produkter där.

EU:s myndigheter behöver således vidta åtgärder i två avseenden. På kort sikt måste vi inrätta en mekanism som kan ge EU:s hårdast drabbade jordbrukare ersättning. På medellång sikt behöver vi reformera det tidiga varningssystemet för farliga livsmedel, så att vi slipper fler falsklarm i framtiden. Dessa åtgärder måste anpassas till den stora variationen inom EU:s jordbrukssektor.

Kommissionens förslag om att finansiera en mekanism för återkallande med budgetanslag som går till odlarnas organisationer är därför oacceptabelt. I Katalonien och många andra EU-regioner finns det inga sådana organisationer, och därför fungerar det inte att ge jordbrukarna ersättning via ett sådant system.

  João Ferreira (GUE/NGL). – (PT) Fru talman! De omstruktureringar som godkänts av Internationella valutafonden får förödande följder för ekonomin och samhället i länder som Grekland, men det struntar EU:s ledare i. Nu trappar de upp sitt fälttåg och attackerar Portugal på samma sätt, med kolonialmaktens ohämmade arrogans. I utbyte mot ett lån på 78 miljarder euro ska löner och pensioner sänkas och allmänna tjänster avvecklas, samtidigt som landet tvingas att göra sig av med statsägda företag och resurser – och det när minimilönen inte ens uppgår till 500 euro. Priserna på basvaror och grundläggande tjänster i landet kommer också att behöva höjas och en ränta på 30 miljarder euro ska erläggas, vilket motsvarar runt 40 procent av hela lånet. Över två tredjedelar av räntan tillfaller EU. Man yvs ju så gärna över den europeiska solidariteten, men så här ser den ut i praktiken.

Om man håller fast vid detta vägval leder det oundvikligen till en upptrappning av den sociala konflikt som skakar hela EU, bland annat Portugal. Vi är och förblir här för att stödja och uppmuntra kampen. Vi är förvissade om att det krävs en sådan kamp för att åstadkomma förändring och införa ett annat system i EU, något som blir alltmer angeläget.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL). – (PT) Fru talman! Trots alla vackra ord under Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning fortsätter kommissionen att visa hur totalt likgiltig den är inför en allt svårare fattigdom (inte minst bland barn), arbetslöshet och en enorm ökning av antalet fattiga arbetstagare på grund av att arbetet är farligt och lågavlönat. I dag stannar det inte längre vid nyliberala tendenser. Det är ett dråpslag mot ekonomiskt svaga länder, där det är av största vikt att föra en mer expansiv politik till stöd för de allmänna tjänsterna, för att skapa arbetstillfällen med rättigheter och utrota fattigdomen.

I diverse promemorior – exempelvis den som upprättades av trion Internationella valutafonden, Europeiska centralbanken och kommissionen tillsammans med tjänstemän från Portugal – kräver man en antisocial politik med bland annat ändringar i anställningsskyddet och privatiseringslagstiftningen. Man attackerar samhällets allmänna sociala trygghetsnät på ett sätt som bara kan utlösa en social kräftgång, när arbetstagare och allmänhet döms till arbetslöshet, fattigdom, underutveckling och ett extremt beroende. Portugal förvandlas rätt och slätt till ett protektorat för EU:s stormakter. Allt detta i utbyte mot ett lån som portugiserna får återbetala med rundlig ränta för att öka de internationella finanskapitalisternas vinster. Ändå vet vi mycket väl att sådana åtgärder inte löser någonting, vilket fallet Grekland så tydligt visar.

Jag protesterar därför här mot dessa åtgärder, och protesterna kommer att fortsätta, såväl i Portugal som i EU.

  Willy Meyer (GUE/NGL). – (ES) Fru talman! Först och främst vill jag framföra mitt deltagande med anledning av de dödsfall som orsakats av bakterien E. coli. Men jag vill också tala om hur upprörd jag blir över de tyska myndigheternas oerhört klantiga hantering av frågan. Det har skadat hela den spanska jordbruksproduktionen på ett sätt som aldrig går att reparera.

Jag hoppas för det första att EU:s jordbruksministrar vid extramötet i morgon kommer att besluta att Spaniens jordbrukare ska få ersättning för de skador de lidit, utan några undantag. För det andra hoppas jag att man har lärt sig läxan, nämligen hur man inte ska agera i en situation som inte bara har krävt dödsoffer, utan också haft skadliga följder för många länders produkter, däribland mitt hemland Spaniens. Vi måste lära oss en läxa av denna kris.

Jag hoppas självfallet också att morgondagens extrainsatta möte utmynnar i att ersättning utgår till alla utan undantag, och att vi kan återgå till det normala, så att felfria produkter kan distribueras i EU och i alla andra delar av världen.

  Jaroslav Paška (EFD) – (SK) Fru talman! Marknaderna välkomnade meddelandet från EU:s företrädare i fredags att Internationella valutafonden ska tillhandahålla ytterligare krediter på 12 miljarder euro till Grekland.

I dag rapporterar emellertid den spanska tidningen El País att pengarna har tagit slut i den självstyrande regionen Kastilien-La Mancha. Regionens myndigheter kan inte betala ut lönerna för sina 76 000 anställda, och inte nog med det, de har också obetalda leverantörsskulder på 2 miljarder euro. Det kommer således ännu fler dystra besked, denna gång från Spanien, ett land som länge har kämpat för att behålla investerarnas förtroende.

Men att låta Europeiska centralbanken (ECB) hjälpa regeringar genom att köpa upp deras statsobligationer är inte en politik med framtiden för sig. Här har vi snart nått vägs ände. Till ECB:s tillgångar hör redan i dag 360 miljarder euro i icke marknadsnoterade finansiella instrument, och banken har ytterligare 480 miljarder euro i värdepapper med bristfälliga säkerheter. Alla som äger nödlidande finansiella tillgångar sneglar på ECB. Fortsätter det så här så får euroområdet snart ila till ECB:s hjälp, om det inte helt enkelt ska falla sönder.

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Fru talman! Jag har några synpunkter på integrationen av Serbien i EU. Jag anser att staterna i det före detta Jugoslavien har behandlats på olika sätt alldeles för länge nu. Det mötte exempelvis inga hinder att Slovenien anslöt sig till EU 2004, trots att kritik än i dag förekommer mot bestående kommunistiska maktstrukturer i politiken, medierna och industrin. Bulgarien och Rumänien skulle inte heller ha varit EU-medlemmar om vi hade tillämpat samma stränga villkor på dem som vi i dag tillämpar på Kroatien.

Även när det gäller krigsförbrytelser och restitution används dubbla måttstockar. Turkiets folkmord på armenierna rör inte Bryssel i ryggen. Kroatien och Serbien ska däremot leverera sina krigsförbrytare till Internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien i Haag innan det blir tal om några Köpenhamnskriterier. De lagstridiga dekret som utfärdades av Jugoslaviens antifascistiska folkliga befrielseråd och av Edvard Beneš anses inte hindra en EU-anslutning, medan Serbiens restitutionspolitik definitivt ska uppfylla EU:s krav.

Serbien präglas av en kristen tradition och har gång på gång visat prov på sin goda vilja. Utlämningen av Ratko Mladič undanröjer ett hinder, men låt inte Kosovo bli nästa hinder. Så snart återstående reformer har genomförts får det inte finnas några ytterligare hinder för Serbiens EU-inträde, anser jag.

  Juan Fernando López Aguilar (S&D). – (ES) Fru talman! Jag ansluter mig till de kolleger som uttryckt sitt deltagande med anledning av de 21 dödsoffren för bakterien E. coli. Men reaktionerna har också på sina håll präglats av en brist på samordning som gör mig inte bara orolig, utan upprörd. Detta har orsakat ett avsevärt ekonomiskt avbräck för producenter och arbetstagare i sektorer som är avgörande för jordbruket i EU:s medlemsstater. Hit hör inte minst gurkodlarna i Spanien. Dessa händelser är ännu ett slag mot själva idén med EU, idén att såväl EU-länderna som unionens invånare ska hålla ihop. Än en gång har fördomar eller obekräftade rykten allvarligt skadat den sammanhållning som krävs för att vi i god tid ska kunna besluta om fullgoda och ändamålsenliga motåtgärder.

Det är ofrånkomligt att vi kommer att kunna dra vissa lärdomar. Förhoppningsvis gör vi också det. Jag hoppas att rådet (jordbruksfrågor) inte bara kommer att ersätta alla som drabbats, utan också kan fastställa ett protokoll för hur vi ska reagera, som beaktar de lärdomar vi kan dra av dessa tråkiga erfarenheter.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Fru talman! För att återgå till idrotten: Vi har talat om Fifa, och det vill jag också göra – i synnerhet om Fifas olämpliga styrning och den bristfälliga öppenheten på högre organisationsnivåer.

Sjuttiofemåringen Sepp Blatter har omvalts som ordförande för en av världens främsta idrottsorganisationer. I dag har han suttit vid makten sedan 1998. Detta är en bisarr händelse, särskilt med tanke på att de allra flesta spelare – sannolikt 99 procent – ännu inte är 30 år fyllda. Det finns ingen generationsklyfta i singularis, utan en hel serie generationsklyftor mellan honom och spelarna.

För det andra var det inte så konstigt att Storbritannien i fjol trots sin utmärkta infrastruktur fick ett så avslaget mottagande när landet försökte bli värdland för VM. Qatar fick VM och i efterdyningarna av detta avsattes vissa personer från sina uppdrag sedan de försökt sälja sina röster. Jag undrar om inte detta bara är toppen på isberget. Fifa har ju också valt att inte införa målkameror, trots att andra idrotter har gjort detta. Det är uppenbart att det behövs verkliga reformer och att detta ligger i såväl idrottens som Fifas intresse.

  Krišjānis Kariņš (PPE). – (LV) Fru talman, mina damer och herrar! Vi vet alla att dopning är förbjudet inom idrotten. Dopning är förbjudet därför att det ger vissa idrottsutövare en orättvis fördel i förhållande till medtävlarna. Icke desto mindre används i dagens EU ett dopningsmedel som inte är avsett för idrottsutövare, utan för jordbrukare. Jag talar om att vissa får mer stöd än andra. Lettlands jordbrukare får till exempel en tredjedel av det stöd som utgår till Tysklands jordbrukare, och så lite som en sjättedel av det stöd som Greklands jordbrukare åtnjuter. Ett så orättvist stöd skapar orättvis konkurrens. När ni dryftar och planerar EU:s kommande budgetplan och budgetperiod uppmanar jag er att stoppa denna dopning, att avskaffa detta orättvisa jordbruksstöd, så att alla jordbrukare i hela EU får samma möjlighet att hävda sig i konkurrensen. Tack för ordet.

  Georgios Papanikolaou (PPE). – (EL) Fru talman! De senaste två veckorna har hundratusentals greker i alla åldrar och socialgrupper genomfört fredliga protester – låt mig understryka: fredliga! – på torgen överallt i landet.

Jag vill påpeka två saker. För det första måste vi lyssna på dem och ta till oss deras oro. Det behöver vi göra inte bara på nationell nivå, utan också på EU-nivå. Överallt i Greklands städer skallar ropen från våra medborgare att man ska lyssna på dem i Bryssel, Strasbourg och på alla andra håll.

För det andra måste vi komma ihåg en sak, och höja blicken bortom diskussionen om den grekiska regeringens fel och missbedömningar. När våra medborgare utvärderar de politiska förslag som EU lägger fram och tillämpar för att hantera krisen, så sänder de följande budskap till oss: ”Vi finner oss inte i vad som helst. Gå inte för långt.” Vi behöver hitta tydliga och konkreta svar på dessa budskap. Först då kan EU:s bidrag till krishanteringen skapa en hoppfull framtidsvision hos våra medborgare.

  Csaba Sógor (PPE). – (HU) Fru talman! Mångkultur förutsätter att nationer som lever sida vid sida känner till varandras historia, kultur och ibland till och med språk. Men uppståndelsen i Rumänien för några dagar sedan kan bara förklaras med att det inte finns någon sådan ömsesidighet. Två rumänska län öppnade ett representationskontor i Bryssel, men enligt en journalist i huvudstaden är problemet med detta att majoriteten av invånarna i dessa län inte tillhör samma etniska grupp som majoriteten av alla rumäner. Är detta ett problem i EU i dag? En precis lika morbid inställning vore att förbjuda grannen att högtidlighålla den dag då han förlorade sin förmögenhet, sin mark eller kanske till och med sin familj. Även detta har vi sett exempel på nyligen, vid minneshögtiden den 4 juni för fredsfördraget i Trianon, som utgjorde slutpunkten för första världskriget. När en filosofi går ut på att utesluta och stänga in människor, förneka historien och förhindra utvecklingen i en region, eller hela dess existens, då finns det ett botemedel: Ett starkt och öppet EU som är till för alla, som sätter värde på kulturarvet och respekterar minoriteternas rättigheter.

  Ivailo Kalfin (S&D). – (BG) Fru talman! Samtliga medlemsstater är just nu i ekonomisk kris, och även om de drabbas olika hårt av svårigheterna, så har detta gett nationalistiska och populistiska grupper vind i seglen. De strävar inte bara efter att mobilisera stöd hos den allmänna opinionen, utan försöker också ständigt att testa EU-medborgarnas toleransnivå genom att öppet vända sig emot en ökad integration i EU.

Händelserna den 20 maj i Bulgarien är ett färskt exempel. Då hamnade företrädare för nationalistpartiet Attack i slagsmål med muslimska troende utanför Sofias enda moské. Sammanstötningarna åtföljdes av våld och mordbränder. Ett antal människor skadades, bland annat flera poliser. Det finns filminspelningar av våldsamheterna, och därför återstår det nu att se i vilken utsträckning Bulgariens polis- och rättsväsende klarar av att ge incidentens uppviglare och deltagare rättvisa straff.

Låt mig ta bladet från munnen här i kammaren och säga att spridning av etnisk eller religiös intolerans strider grovt mot EU:s värderingar och mot de grundläggande mänskliga rättigheterna, liksom mot det bulgariska samhällets traditioner.

Vi måste kraftfullt stå emot alla sådana försök i EU och tydligt markera att vi tar avstånd från de politiska krafter i EU som ligger bakom sådana aktioner.

  George Sabin Cutaş (S&D). – (RO) Fru talman! I samband med att Reportrar utan gränser offentliggjorde 2010 års pressfrihetsindex uppmärksammade organisationen att pressfriheten i EU minskar. Rumänien har plats 52 i indexet, tio placeringar sämre än 2007. Situationen är oroväckande. Man undrar hur det egentligen står till med den yttrande- och informationsfrihet som garanteras genom EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Rumäniens president anser att pressen är ett hot mot nationens säkerhet. Dessutom fäller politikerna oavbrutet föraktfulla kommentarer om medierna. De som på detta sätt fjärmar sig från demokratins principer solkar hela EU:s anseende. När det finns sådana brister hos oss riskerar vi att tappa all trovärdighet som förkämpar för de mänskliga rättigheterna utanför EU. Därför efterlyser jag ett äkta skydd på EU-nivå för yttrandefrihet och mediemångfald.

  Claudiu Ciprian Tănăsescu (S&D). – (RO) Fru talman! Det är nu andra gången som jag inför Europaparlamentet skildrar det rumänska sjukförsäkringssystemets katastrofala situation. För närvarande är tyvärr förhandlingarna mellan läkarförbunden, hälsoministeriet och den nationella sjukförsäkringsbyrån helt låsta. Det gör att hela sjukvården blockeras. Patienter som alltjämt betalar sina sjukförsäkringspremier förvägras de rättigheter som de åtnjuter enligt lag och kan inte längre använda sig av de inrättningar de behöver. Detta läge har uppkommit till följd av att den nationella sjukförsäkringsbyrån konsekvent har vägrat att genomföra realistiska förhandlingar med läkarna för att utforma ett avtal om rambestämmelser som gagnar alla berörda parter. Rumäniens sjukvårdssystem har redan försvagats avsevärt, och om denna situation består finns det risk för att det faller sönder helt.

Jag hoppas att relevanta EU-organ får upp ögonen för situationen, följer upp den och vidtar åtgärder för att lösa den snarast.

  Cătălin Sorin Ivan (S&D). – (RO) Fru talman! Från morgon till kväll dag efter dag talar vi här i Europaparlamentet om europeisk integration, solidaritet och en gemensam kultur – om allt som förenar oss och som borde fortsätta att motivera oss att bygga upp en gemensam framtid för alla EU:s 27 medlemsstater.

Medan vi debatterar om diverse EU-projekt överlägger en av Europaparlamentets vice talmän på samma sätt om olika frågor, från morgon till kväll varje dag. Men här handlar det om etnisk segregering, om att undergräva en stats inflytande och auktoritet på dess eget territorium till förmån för en grannstats, om att bryta ut territorier som tillhör en av EU:s medlemsstater och ansluta dem till en annan medlemsstat i samma Europeiska union. Jag kräver inte bara för egen räkning, utan på alla rumänska socialdemokratiska parlamentsledamöters vägnar, att László Tőkés sparkas från befattningen som vice talman.

  Marian Harkin (ALDE). – (EN) Fru talman! Låt mig säga hur orolig jag är för den sjukvårdspersonal som har gripits i Bahrain. Många i sjukvårdspersonalen har anklagats för att försöka störta monarkin. Nu ska de åtalas av militäråklagare och riskerar att dömas till döden. Men det enda dessa läkare och sjuksköterskor har gjort är att behandla demonstranter som förts till deras sjukhus. Amnesty International och Läkare utan gränser har uttryckt stor oro över de berörda personernas säkerhet och över motiven till gripandena. Det irländska fackförbundet för sjuksköterskor och barnmorskor, Internationella sjuksköterskeorganisationen och även ett antal irländska läkare har anslutit sig dem som fördömer dessa fruktansvärda händelser, och de har mitt fulla stöd.

De senaste dagarna har jag fått uppgifter från en rad källor som tyder på att det förekommer tortyr och omänsklig behandling. Vissa ur sjukvårdspersonalen har misshandlats grovt och har inte fått träffa sina familjer eller advokater. Detta tillvägagångssätt är helt oacceptabelt.

Jag vädjar härmed öppet till den höga representanten Catherine Ashton. Jag har redan skrivit till henne och uppmanat henne att ingripa och göra allt som står i hennes makt för sjukvårdspersonalen, som bara gjorde sitt jobb – att försöka rädda liv.

  Paul Murphy (GUE/NGL). – (EN) Fru talman! Det nya grekiska besparingspaketet omfattar nedskärningar och skattehöjningar på 28 miljarder euro och privatisering av statliga tillgångar värda ofattbara 50 miljarder euro. Det bekräftar än en gång att EU och Internationella valutafonden bara försöker att driva igenom en löntagarfientlig svångremspolitik.

Ungdomar som har varit måltavlor för dessa hätska aggressioner sätter sig nu till motvärn. I hundratusental tågar de ut på torgen överallt i EU, och konfronterar modigt ett brutalt förtryck. De gör helt rätt i att kräva äkta demokrati. Jag anser att detta endast kan uppnås genom att knäcka marknadens tyranni och bygga upp ett demokratiskt, socialistiskt samhälle där folkets behov går före vinstintresset.

Den 15 juni ser ut att bli en viktig dag för striden i hela EU. I Grekland ska en generalstrejk genomföras och en stor demonstration planeras i Barcelona. Denna dag borde massprotester mot åtstramningarna organiseras i hela EU. Arbetarklassen måste uppbåda hela sin styrka för att besegra dessa attacker mot EU:s arbetstagare och ungdomar. En dygnslång generalstrejk i hela EU vore en mycket tydlig motståndssignal till EU:s etablissemang.

  Kyriacos Triantaphyllides (GUE/NGL). – (EL) Fru talman! För en vecka sedan genomfördes ett möte om demokratiska fri- och rättigheter med Europaparlamentets talman Jerzy Buzek, kommissionens ordförande José Manuel Barroso, EU:s ständige ordförande Herman Van Rompuy och religiösa ledare. Jag gratulerar José Manuel Barroso till att han 2005 tog initiativ till att inleda denna dialog med religiösa ledare, och jag gratulerar även parlamentets talman och rådsordföranden till att de har fortsatt med denna årliga dialog.

Samtidigt vill jag ansluta mig till de religiösa ledare som uppmanat EU att utöva påtryckningar för att stoppa förföljelsen av kristna i länder som Egypten och Irak. Det gäller även inom EU: I EU-medlemsstaten Cypern hindrar ockupationsmakten kristna från att komma in i ockuperade kyrkor och präster och biskopar från att hålla högmässa. Fru talman, markera att kristna flyktingar på Cypern har rätt att hålla mässor i sina egna kyrkor.

  Nikolaos Salavrakos (EFD). – (EL) Fru talman! Omedelbart efter det möte i Luxemburg den 6 maj som Der Spiegel skrev om i en artikel fick Grekland ta emot en ny serie rekommendationer som gick ut på att landet borde lämna euroområdet och återinföra drachmen. Kommissionsledamot Olli Rehn förde givetvis fram EU:s officiella ståndpunkt, förnekade ryktena och avvisade rekommendationerna.

Men det måste poängteras att Grekland av rättsliga skäl inte kan överge euron – stick i stäv mot vad vissa ekonomer hävdat, och mot den syn som många av mina kolleger har uttryckt här i kammaren. För det första finns det inga bestämmelser i fördragen som ger utrymme för att lämna valutaunionen, oavsett om det sker frivilligt eller ofrivilligt. För det andra: Om drachmen återinfördes utan att euroområdet och euron avskaffades skulle det inte finnas någon rättslig mekanism för att automatiskt omvandla tillgodohavanden i euro i grekiska banker till drachmer utan kontohavarens medgivande – vare sig i Grekland eller i andra länder. När Grekland anslöt sig till valutaunionen gick det att omvandla tillgodohavanden i drachmer, eftersom drachmen avskaffades som valuta och inte har existerat sedan dess. Men i dag kommer euron att finnas kvar, den avskaffas ju inte. Alla sådana spekulationer och rekommendationer är därför inte rättsligt hållbara.

  Martin Ehrenhauser (NI). – (DE) Fru talman! Människor som anmäler missförhållanden kan inte längre tiga om olagliga handlingar och grava olägenheter, utan vill att de ska bli kända. I regel ligger detta i allmänhetens intresse. För det mesta tillför dessutom de som anmäler missförhållanden ett mervärde. Tack vare dem återbetalades exempelvis 10 miljarder USA-dollar till den amerikanska statskassan 2005.

Vid korruptionsbekämpning är det avgörande att ha en tydlig lagstiftning om hur det ska gå till att anmäla missförhållanden. I EU är det artikel 22 a och b i tjänsteföreskrifterna som utgör den rättsliga grunden vid anmälan av missförhållanden, men tyvärr på ett väldigt splittrat sätt, med många luckor. Det saknas vissa grundläggande komponenter. Vi behöver bland annat en tydlig definition av begreppet ”anmälan av missförhållanden”, sådana personer måste ha rätt att yttra sig, och vi behöver oberoende kontaktpunkter som kan informera om rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Sist men inte minst måste vi också fastställa tydliga tidsfrister för de behöriga EU-institutionernas handläggning. En positiv aspekt är den reform av EU:s tjänsteföreskrifter som ska göras. Kommissionen ska lägga fram sitt första förslag om detta inför parlamentet nu i höst. Jag anser att det ger oss en unik chans att åstadkomma förbättringar på området. Jag uppmanar mina kolleger att stödja detta och att verka för att vi får en reform.

  Corneliu Vadim Tudor (NI). – (RO) Fru talman! Fotboll är verkligen ett slags religion, men en religion där djävulen har mer än ett finger med i spelet. Hur kommer det sig? Det beror på att det står stora penningsummor på spel, som härrör från de miljarder människor här på jorden som har tråkigt och känner sig ensamma. Nu under sommaren uppslukas Rumänien av dramat kring det mycket populära fotbollslaget Politehnica Timişoara. Genom eget, hederligt slit har laget kvalificerat sig för Uefa Europa League, men nu kan vi konstatera att segern på planen har vänts i förlust genom ett godtyckligt beslut. Mer konkret är det den rumänska fotbollsmaffian som i bästa samförstånd med den internationella fotbollsmaffian har bestämt sig för att utdöma en drastisk dubbel straffspark: Dels får laget inte spela i Uefa Europa League, dels förflyttas det till en lägre amatördivision. Oavsett vilka finansiella och rättsliga svepskäl man anför så är detta ett fruktansvärt hårt straff som inte bara slår mot ett utmärkt lag, utan också mot en vacker stad med mer än 300 000 invånare, som inte har så värst mycket annat att glädja sig åt.

Som ledamot av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning vill jag slå larm och stoppa det här enormt orättvisa beslutet, som kan få omfattande sociala följder.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.