Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2207(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0079/2011

Debatter :

Omröstningar :

PV 07/06/2011 - 8.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0251

Debatter
Tisdagen den 7 juni 2011 - Strasbourg EUT-utgåva

9. Röstförklaringar
PV
  

Skriftliga röstförklaringar (i enlighet med artikel 149 i arbetsordningen)

 
  
  

Betänkande: Inés Ayala Sender (A7-0190/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Den nominerade kandidaten har framför allt politisk erfarenhet. Dessutom har han erfarenhet av revision och finansiell verksamhet, även om erfarenheten av finansiell verksamhet kanske inte är så omfattande som man kunde ha hoppats. Jag röstar för denna kandidat, men jag anser att vi måste fundera mer över vilka kvalifikationer ledamöter av revisionsrätten bör ha.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Jag stödde nomineringen av Hans Gustaf Wessberg till ämbetet som ledamot av revisionsrätten eftersom han har över 30 års yrkeserfarenhet inom såväl offentlig förvaltning på hög nivå som privata företag i Sverige. En stor del av hans karriär har ägnats åt att förbättra villkoren för privata företag i Sverige, som direktör för organisationer som företräder industrins intressen. Han har även stor erfarenhet av offentliga uppdrag, både som politiker och som statstjänsteman. Han har varit generaldirektör för bolagsverket, som är en oberoende myndighet, och vid flera tillfällen arbetat som statssekreterare. Därför är jag övertygad om att han har de kvaliteter som krävs för detta ämbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig. (IT) Den meritförteckning som H. G. Wessberg har lämnat i samband med sin nominering till ämbetet som ledamot av revisionsrätten visar att han har den kompetens och erfarenhet som krävs för att uppfylla ämbetets tekniska och vetenskapliga krav. Framför allt H. G. Wessbergs engagemang för den privata sektorns förvärvslivsstruktur gör honom särskilt lämpad att upprätthålla balansen mellan EU-lagstiftningen och såväl marknadens som EU-medborgarnas specifika krav. Därför röstade jag för detta förslag till Europaparlamentets beslut.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för Sveriges nominering av H. G. Wessberg till ämbetet som ledamot av revisionsrätten, som ersättare för Lars Heikensten. När budgetkontrollutskottet frågade ut H. G. Wessberg den 24 maj 2011 berömde ledamöterna hans tidigare arbete inom såväl den privata som den offentliga sektorn. När H. G. Wessberg har tillträtt kommer han att inneha ämbetet till dess att Sveriges mandat löper ut i mars 2012. Han kan sedan väljas om för en ny mandatperiod på sex år. Jag önskar honom all lycka i hans nya roll.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Jag önskar H. G. Wessberg lycka till i det viktiga ämbete som han har nominerats till, och jag är övertygad om att han kommer att utföra sina uppgifter med total hängivenhet och kompetens.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Som förväntat var utfrågningen av den svenska kandidaten till ämbetet som ledamot av revisionsrätten oproblematisk. Resultatet av slutomröstningen gick senare marginellt i kandidatens favör. Han har ministererfarenhet, plus erfarenhet av att arbeta inom den privata sektorn. Han har även arbetat med försvarsfrågor, har hanterat finansfrågor och budgetar på hög nivå och stödde Sveriges EU-medlemskap.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för Sveriges nominering av H. G. Wessberg till ämbetet som ledamot av revisionsrätten. H. G. Wessberg kommer att ersätta Leif Heikensten, som avgick för att bli vd för Nobelstiftelsen. H. G. Wessberg kommer att tillträda sitt ämbete efter ministerrådets formella utnämning av honom, vilket planeras ske fredagen den 10 juni 2011.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Revisionsrätten är en institution som granskar EU:s inkomster och utgifter för att kontrollera deras laglighet, och för att kontrollera att den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Revisionsrätten är fullständigt oberoende. I denna anda måste nomineringen av personer till ämbetet som ledamot i revisionsrätten präglas av kriterier som kompetens och oberoende. H. G. Wessberg från Sverige har lämnat in sin meritförteckning, svarat på skriftliga frågor och frågats ut av budgetkontrollutskottet. Han har framfört tillräckligt bra argument för att hans utnämning till ledamot av revisionsrätten ska kunna motiveras, och för att han ska kunna utföra sina uppgifter på ett kompetent och oberoende sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Europaparlamentet utfärdar detta beslut med beaktande av artikel 286.2 i EUF-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0103/2011 med beaktande av att budgetkontrollutskottet vid sitt sammanträde den 24 maj 2011 höll en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit till ämbetet som ledamot av revisionsrätten, med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen och med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0190/2011), och av följande skäl:

H. G. Wessberg uppfyller villkoren i artikel 286.1 i EUF-fördraget.

Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämningen av H. G. Wessberg till ledamot av revisionsrätten. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

Jag röstade emot eftersom jag tror att det ur ett rent yrkesmässigt perspektiv går att hitta en bättre lämpad person för detta ämbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Jag röstade för betänkandet om nomineringen av H. G. Wessberg till ämbetet som ledamot av revisionsrätten. Mitt beslut grundas på alla tillgängliga uppgifter i samband med utnämningen, däribland hans svar på de skriftliga frågor till nominerade ledamöter av revisionsrätten som bifogas betänkandet, eftersom de tyder på att kriterierna i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och kravet på att revisionsrättens ledamöter ska vara fullständigt oberoende har efterlevts. Jag välkomnar därför nomineringen av H. G. Wessberg.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att revisionsrätten kan dra nytta av H. G. Wessbergs erfarenhet av institutioners ekonomiska förvaltning. Den nominerade kandidaten uppfyller villkoren i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och hans meritförteckning visar att han har innehaft en rad höga befattningar inom ekonomisk förvaltning och budgetkontroll i offentliga organ och privata företag. Den nominerade kandidatens svar på de skriftliga frågorna visar att han är seriös och mycket motiverad.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Jag stödde med glädje Sveriges kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

 
  
  

Betänkande: Diana Wallis (A7-0196/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Med tanke på att anklagelserna går tillbaka till 2004, vilket innebär att de framfördes innan Ágnes Hankiss blev ledamot av Europaparlamentet, röstar jag för att upphäva hennes parlamentariska immunitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig.(IT) Jag stöder föredragandens rekommendation om att upphäva Ágnes Hankiss immunitet i det aktuella ärendet. Den pågående rättsprocessen mot henne går tillbaka till en händelse som skedde i början av 2004, när hon ännu inte hade blivit ledamot av Europaparlamentet. Därför kan naturligtvis inte arbetsordningens regler om parlamentarisk immunitet och privilegier gälla. Upphävandet av hennes immunitet följer därför de regler som styr parlamentets institutionella och rättsliga verksamhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Den centrala distriktsdomstolen i Buda i Budapest har begärt att Europaparlamentet ska upphäva Ágnes Hankiss parlamentariska immunitet för att man ska kunna inleda ett förnyat straffrättsligt förfarande. Ágnes Hankiss anklagades av en privat kärande för att ha förtalat minnet av en död person, kärandens far. Mot bakgrund av de faktiska omständigheter som har framkommit och i enlighet med rättsutskottets arbetsordning anser jag att immuniteten bör upphävas i detta fall.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig.(FR) Diana Wallis hävdar att Europaparlamentet alltid tillämpar samma principer när det gäller att upphäva ledamöters immunitet. Detta är en cynisk lögn. När det gäller ett fall som rör mig personligen fastställde EU-domstolen 2010 att parlamentet hade kränkt mina rättigheter som parlamentsledamot – och det kränkte dem igen förra månaden, på exakt samma grunder!

Att hon säger att en parlamentsledamots immunitet ska upphävas för att de yttranden som han eller hon kritiseras för inte låg inom ramen för hans eller hennes parlamentariska verksamhet är juridiskt sett rent nonsens. Om det hade varit fallit så skulle rättsliga åtgärder inte ha varit möjliga! Det är grundvalen för den aktuella artikel 8. Per definition gäller artikel 9 för verksamhet utanför parlamentets verksamhetsområde! Parlamentet upprätthåller eller upphäver nu immunitet alltefter hur det känner: det upphäver den för politiska åsikters skull i ett fall men upprätthåller den för misstänkt skatteflykts skull i ett annat, eftersom den anser att det är frågan om fumus persecutionis. Eftersom jag fäster större vikt vid yttrandefriheten än pseudodemokraterna i denna kammare kommer jag systematiskt att vägra att upphäva immuniteten för någon av mina kolleger för att han eller hon framfört sina åsikter, oberoende av politisk grupp och oavsett hur mycket de skiljer sig från mina egna.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Det ansvariga utskottet rekommenderar (enhälligt) att upphäva den parlamentariska immuniteten eftersom den centrala distriktsdomstolen i Buda, Budapest, ber Europaparlamentet att upphäva immuniteten för ledamoten Ágnes Hankiss i samband med det förnyade straffrättsliga förfarandet i enlighet med domen från Republiken Ungerns högsta domstol den 12 november 2009. Ágnes Hankiss anklagas av en privat kärande för ett påstått brott, offentligt förtal av en persons heder (avsnitt 179 i Ungerns strafflag), närmare bestämt förtal av minnet efter en avliden person, kärandens far, i enlighet med avsnitt 181 i Ungerns strafflag, till följd av ett uttalande i programmet ”Péntek 8 mondatvadász” den 23 januari 2004. Den 12 november 2009 konstaterade högsta domstolen att det faktiskt förelåg ett brott mot de materiella straffrättsliga bestämmelserna och beslutade att ett förnyat förfarande skulle genomföras av centrala distriktsdomstolen i Buda. Domstolen ska genomföra detta förnyade förfarande i ljuset av övervägandena i beslutet från högsta domstolen. Centrala distriktsdomstolen i Buda inledde ett förnyat förfarande den 31 mars 2010. Samma dag sköts förfarandet tillfälligt upp, eftersom Ágnes Hankiss som ledamot av Europaparlamentet åtnjuter parlamentarisk immunitet. Den relevanta begäran om upphävande av denna immunitet ingavs av domstolen den 6 juli 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för att upphäva den parlamentariska immuniteten för Ágnes Hankiss som anklagas för förtal. Ágnes Hankiss immunitet upphävdes eftersom händelserna i fråga ägde rum innan hon valdes in i Europaparlamentet (i juli 2009), och eftersom fallet inte gäller hennes politiska verksamhet som ledamot av Europaparlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Parlamentarisk immunitet omfattar inte vanliga brottmål. Ágnes Hankiss kan ställas inför rätta utan att hennes parlamentariska verksamhet ifrågasätts. Jag röstade för att upphäva hennes immunitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Eftersom Ágnes Hankiss anklagas för påstått förtal enligt avsnitt 181 i Ungerns strafflag till följd av ett yttrande i ett program den 23 januari 2004, röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Vid sammanträdet den 6 september 2010 meddelade talmannen att han hade fått ett brev från den centrala distriktsdomstolen i Budapest av den 6 juli 2010 där det begärdes att den parlamentariska immuniteten för Ágnes Hankiss skulle upphävas i enlighet med artikel 6.2 i arbetsordningen. Talmannen överlämnade i enlighet med denna artikel begäran till utskottet för rättsliga frågor. I betänkandet från utskottet för rättsliga frågor, som antogs enhälligt, drogs slutsatsen att det nuvarande fallet inte rör Ágnes Hankiss politiska verksamhet som ledamot av parlamentet. Det rör i stället ett yttrande som gjordes 2004, långt innan hon valdes till ledamot av Europaparlamentet. Föredraganden har inte heller funnit några bevis för fumus persecutionis: det vill säga en tillräckligt allvarlig och exakt misstanke om att ärendet anhängiggjorts i avsikt att vålla ledamoten politisk skada. Jag stöder därför förslaget från utskottet för rättsliga frågor och röstade för att upphäva Ágnes Hankiss parlamentariska immunitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) Den 6 juli 2010 skickade den centrala distriktsdomstolen i Buda en begäran om att upphäva Ágnes Hankiss immunitet i samband med det förnyade straffrättsliga förfarandet i enlighet med domen från Republiken Ungerns högsta domstol den 12 november 2009. Den 23 januari 2004 anklagades Ágnes Hankiss till följd av ett yttrande i ett program för ett påstått brott, offentligt förtal av en persons heder, närmare bestämt förtal av minnet efter en avliden person.

I en överklagandeförhandling frikände stadsdomstolen i Budapest den 25 mars 2009 Ágnes Hankiss från anklagelserna, men den 12 november 2009 beslutade Ungerns högsta domstol att ett förnyat förfarande skulle genomföras av centrala distriktsdomstolen i Buda. Det förnyade förfarandet inleddes den 31 mars 2010 och sköts tillfälligt upp samma dag på grund av Ágnes Hankiss parlamentariska immunitet. Av dessa skäl och eftersom fallet inte rör Ágnes Hankiss politiska verksamhet som ledamot av Europaparlamentet, då det gäller ett yttrande som gjordes långt innan hon valdes till ledamot, röstar jag för att upphäva hennes parlamentariska immunitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag röstar för. Fallet gäller ett påstått brott, förtal, som inte ingår i Ágnes Hankiss politiska verksamhet som ledamot av Europaparlamentet, utan som i stället gäller ett yttrande från 2004, innan hon valdes till ledamot av Europaparlamentet. Föredraganden har inte heller funnit några bevis för fumus persecutionis.

 
  
  

Betänkande: Jan Zahradil (A7-0156/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta betänkande eftersom det stöder kommissionens mål att förenkla den gällande lagstiftningen för att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet, främst med avseende på en förenkling av tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig.(IT) Förordning (EG) nr 1541/98 och förordning (EEG) nr 3030/93, som ursprungligen antogs för att genomföra handelspolitiska åtgärder i textilsektorn, har nu blivit föråldrade instrument som begränsar den fria marknaden och som är dåligt anpassade till ändringar av den nya regleringsramen.

Tills nyligen gällde kvantitativa importbegränsningar för varor från länder som är medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO) jämte särskilda skyddsbestämmelser för import av textilprodukter från Kina. Dessa begränsningar avskaffades när WTO-avtalet om textil och konfektion löpte ut 2005 liksom även bestämmelserna för Kina 2008. Därför är den enda effektiva metoden att förebygga snedvridning av marknaden och fortsätta kontrollera import av textiler alltjämt att underkasta sådana importer kontrollförfaranden som kräver angivande av ursprungsland. Detta angivande ingår i det förslag om en förordning om ”ursprungsmärkning” som antogs här i parlamentet den 21 oktober 2010, där en kontrollmekanism införs och där målet är att förenkla gällande lagstiftning för att skapa en bättre och tydligare rättslig ram för företag och för konsumentskydd.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1541/98 av den 13 juli 1998 om ursprungsbevis för vissa textilprodukter enligt avdelning XI i Kombinerade nomenklaturen som övergått till fri omsättning i gemenskapen och om villkoren för godkännande av dessa ursprungsbevis, och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredjeland. Världshandelsorganisationen upphävde 2005 importbegränsningar för varor från medlemsstater och EU borde också förenkla gällande lagstiftning för att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet, främst med avseende på en förenkling av tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter som ska omsättas fritt i gemenskapen. Jag anser att de nämnda ändringarna kommer att säkerställa enhetligare importbestämmelser och anpassa reglerna för textilimport till reglerna för andra industrivaror, något som bör förbättra den allmänna konsekvensen i lagstiftningen på området.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Jag stödde Jan Zahradils betänkande eftersom jag anser att rådets förordning (EG) nr 1541/98 om ursprungsbevis för vissa textilprodukter har tjänat sitt syfte. Rådets förordning från 1998 införde instrument för att kontrollera importen av textilprodukter som gjorde det möjligt att tillämpa WTO-avtalet. När WTO-avtalet löpte ut 2005 och de särskilda skyddsbestämmelserna 2008 hade rådets förordning tjänat sitt syfte samtidigt som de importbegränsande åtgärder som infördes genom den kan upprätthållas med hjälp av andra instrument.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig.(IT) Även om upphävandet av dessa förordningar kan framstå som en positiv och välkommen åtgärd när det gäller förenkling av lagstiftningen så innebär det å andra sidan att vår textilindustri berövas alltjämt gällande möjligheter att försvara sig mot illojal konkurrens från länder som Kina.

Föredragandens argument att kommande lagstiftning om ursprungsmärkning och nya WTO-avtal snart kommer att innebära en god lösning på problemet att försvara vår industri tycks inte hålla: Vi väntar fortfarande på rådets svar när det gäller ursprungsmärkning, men det tycks inte ha för avsikt att stödja en förordning som parlamentet antog förra hösten med en överväldigande majoritet. Det verkar förvisso vara klokare att vänta tills det finns en tydlig rättslig ram som reglerar framtida import av textilprodukter från Fjärran Östern innan vi börjar upphäva de gamla lagarna. Därför röstade jag mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande eftersom det framför allt har som mål att upphäva den gällande EU-förordning som fastställer ytterligare krav för ursprungsbevis för textilprodukter som importeras till EU, och det således förenklar gällande lagstiftning och skapar en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet. Tills Världshandelsorganisationen (WTO) upphävde importbegränsningarna för textilprodukter från Kina 2008 behövde EU verkligen ett rättsligt instrument för att reglera handeln med tredjeländer och skydda EU:s inre marknad och dess producenter. Men så komplicerade administrativa förfaranden är nu inte längre rimliga, särskilt inte då en annan EU-förordning inför ett krav på att ange en produkts ursprungsland i tulldokumenten innan den får omsättas fritt på EU:s marknad. För närvarande förbättras också konsumentskyddet i EU genom att konsumenterna får mer information.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag är för att upphäva rådets förordning om ursprungsbevis för vissa textilprodukter, eftersom jag anser att insatser krävs för att förenkla nuvarande lagstiftning i syfte att skapa en tydligare lagstiftningsram för näringslivet. Men jag vill tillägga att jag anser att det är viktigt att behålla alternativa kontrollmekanismer för import av sådana produkter till EU i syfte att undvika snedvridning av marknaden som orsakas av ökad sådan import.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig.(PT) I grund och botten är jag för mindre byråkrati och administrativ förenkling. Jag är även positivt inställd till att upphäva anakronismer, vilket det är frågan om här. Onödiga administrativa bördor, som till exempel ursprungsmärkningen för vissa textilprodukter när det inte finns några kvantitativa begränsningar för att importera dessa produkter till Europa, eller krav på att visa upp ett importtillstånd, hindrar bara det enkla flöde för internationell handel som är vårt mål. Samtidigt vill jag, även om det inte har direkt samband med denna åtgärd, framhålla vikten av att upprätthålla status quo när det gäller rådande WTO-regler, särskilt avseende världsmarknaden för textil och konfektion, och alldeles särskilt förändringarna av reglerna för import av textil- och konfektionsprodukter till EU i en tid med allvarlig ekonomisk nedgång i åtskilliga medlemsstater.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att kommissionens förslag bidrar till att minska onödiga administrativa bördor och extra kostnader för företag genom att göra reglerna för att importera vissa textilprodukter mer enhetliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Upphävandet av rådets förordning (EG) nr 1541/98 avser att ta bort skyldigheten för importörer att visa upp ursprungsbevis för vissa produkter. Eftersom dessa produkter kan importeras fritt är ursprungsmärkningen för dem uppenbarligen onödig, men det råder fortfarande vissa tvivel rörande denna förenklingsåtgärd. Jag kan inte låta bli att framhålla behovet av att säkerställa kvaliteten på produkter som säljs i Europa och att garantera säkerheten för dem som använder dem. Förutom att bara känna till ursprunget för textilprodukter som inte kommer från unionen är det viktigt att se till att europeiska standarder uppfylls, och att inte tillåta att råmaterial och bearbetade produkter förs in i och säljs i unionen utan att uppfylla minimivillkoren. Jag anser också att det inte är lika viktigt att ta reda på vilket slag av produkter som använts vid tillverkningen av textilprodukter, som att fastställa om de är i överensstämmelse med konkurrensreglerna och respekten för arbetstagarnas värdighet och rättigheter, eftersom det allt oftare förekommer att de kränks. Detta får oacceptabla konsekvenser för arbetstagarna och för den europeiska textilsektorns livskraft, särskilt i Portugal, som har tvingats konkurrera med producenter som systematiskt underlåter att iaktta sådana regler och rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Detta betänkande gäller ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1541/98 om ursprungsbevis för vissa textilprodukter, och om villkoren för godkännande av dessa ursprungsbevis, och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredjeland. De ändringar som nu har införts i regleringsramen gör det möjligt att stärka de handelspolitiska åtgärderna genom att, särskilt som en följd av den kraftiga ökningen av importen från Kina, införa kontrollinstrument för import av textilprodukter från tredjeländer. Jag röstade för detta betänkande eftersom det genom att avsevärt förbättra informationen till konsumenterna kommer att göra det möjligt för alla medborgare i medlemsstaterna att göra välinformerade och ansvarsfulla val och att välja produkter som är tillverkade i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Kommissionens förslag, som antas i detta betänkande, syftar till att förenkla tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter som får omsättas fritt i unionen. Därför förespråkas ett upphävande av villkoren för godkännande av ursprungsbevis för vissa textilier och textilartiklar från tredjeländer. Listan över de produkter det gäller är omfattande och innehåller: silke, ull, bomull, andra vegetabiliska textilfibrer, konstfilament, filt och bondad duk, mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, speciella vävnader, spetsar, tapisserier, dukvaror av trikå, kläder och tillbehör till kläder och många andra. Konsekvenserna av att liberalisera den internationella textilhandeln är bara alltför välkända i länder som Portugal i samband med avskaffandet av kvantitativa begränsningar för import och särskilda skyddsbestämmelser.

Detta förslag, som ligger i linje med tidigare åtgärder, syftar till att göra livet för stora europeiska importörer ännu lättare. Det är de som har den största nyttan av åtgärderna eftersom de får tillgång till råmaterial och billiga färdiga varor samtidigt som den nationella industrin och tusentals arbetstillfällen offras. Det gamla kravet på att ursprungslandet ska anges och att information ska finnas om ursprunget för vissa varor har uppskjutits trots att det har varit föremål för resolutioner i parlamentet, senast 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) I detta betänkande antas kommissionens förslag om att förenkla tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter som får omsättas fritt i EU.

Således lägger det fram förslag om ett upphävande av villkoren för godkännande av ursprungsbevis för vissa textilier och textilartiklar från tredjeländer. Listan över de produkter det gäller är omfattande och innehåller: silke, ull, bomull, andra vegetabiliska textilfibrer, konstfilament, filt och bondad duk, mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, speciella vävnader, spetsar, tapisserier, dukvaror av trikå, kläder och tillbehör till kläder.

Konsekvenserna av att liberalisera den internationella textilhandeln är bara alltför välkända i länder som Portugal i samband med avskaffandet av kvantitativa begränsningar för import och särskilda skyddsbestämmelser.

Detta förslag, som ligger i linje med tidigare åtgärder, syftar till att göra livet för stora europeiska importörer ännu lättare. Det är de som har den största nyttan av åtgärderna eftersom de får tillgång till råmaterial och billiga färdiga varor samtidigt som den nationella industrin och tusentals arbetstillfällen offras.

Det gamla kravet på att ursprungslandet ska anges och att information ska finnas om ursprunget för vissa varor har tyvärr uppskjutits, trots att det har varit föremål för resolutioner i parlamentet, senast 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Kommissionen avser bland annat att stödja enhetligare importbestämmelser genom att samordna reglerna för textilimport med reglerna för import av andra industriprodukter. Detta borde förbättra den allmänna konsekvensen i lagstiftningen på området. Den rättsakt som ska upphävas rör villkoren för att godkänna ursprungsbevis för vissa textilier och textilartiklar från tredjeländer. Enligt min åsikt borde avsikten vara att genomföra handelspolitiska åtgärder som skulle bidra till att förhindra den snedvridning av marknaden som orsakas av den snabba tillväxten av importen från tredjeländer, som Kina till exempel.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag stödde detta dokument eftersom kommissionens förslag att upphäva rådets förordning (EG) nr 1541/98 och att ändra rådets förordning (EEG) nr 3030/93 är ett resultat av EU:s politiska åtagande att förenkla den gällande lagstiftningen för att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet, främst med avseende på en förenkling av tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter som ska omsättas fritt i gemenskapen och som omfattas av avdelning XI i Kombinerade nomenklaturen. Dessutom är också kommissionens mål enhetligare importregler genom att anpassa reglerna för textilimport till reglerna för andra industriprodukter, vilket borde förbättra den allmänna konsekvensen i lagstiftningen på området. Det är kommissionens åsikt att de mycket begränsade handelspolitiska åtgärderna på textilsektorn som tillämpas av EU kan hanteras utan att man behöver tillgripa det överdrivna och betungande kravet på ursprungsbevis för all import. Detta bidrar också till att förhindra problemet med en snedvridning av marknaden som skulle bli resultatet av en kraftigt ökad import av sådana textilprodukter till EU-marknaden om de tillåtna kvoterna inte respekterades.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande som är ett resultat av EU:s politiska åtagande att förenkla den gällande lagstiftningen för att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet, främst med avseende på en förenkling av tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter som ska omsättas fritt i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig.(IT) Vi stödde starkt detta betänkande med tanke på EU:s politiska åtagande att förenkla den gällande lagstiftningen. Vi avser att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet. Europeiska handelspolitiska åtgärder på textilsektorn kan hanteras utan att man behöver tillgripa det överdrivna och betungande kravet på ursprungsbevis för all import. För att fortsätta kontrollera import av textilprodukter som fortfarande omfattas av kvarvarande kvantitativa begränsningar och som kommer från länder som ännu inte är medlemmar av Världshandelsorganisationen kommer EU nu att använda sig av importtillstånd. När det gäller varukategorier som omfattas av avdelning XI i Kombinerade nomenklaturen och inte är föremål för kvantitativa importrestriktioner och ska omsättas fritt i EU tillämpas ett system med statistisk efterhandsgranskning för att kontrollera deras påverkan på EU-marknaden. Vi skulle vilja påpeka att förutom de ovan nämnda importkontrollmekanismerna har det varit obligatoriskt sedan 2010 att ange ursprungslandet för vissa tredjelandsprodukter för att bättre informera kunderna om deras ursprung. Vi borde nu försöka göra importreglerna enhetligare genom att anpassa reglerna för textilimport till reglerna för andra industriprodukter, något som borde förbättra den allmänna konsekvensen i lagstiftningen på området.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Resultatet av omröstningen är ett uttryck för meningen att ursprungsmärkningen är oumbärlig för en öppen marknad och för att klargöra för kunderna ursprunget på de produkter som de använder. Det är nödvändigt att stärka EU:s ekonomi genom att förbättra EU-industrins konkurrenskraft i den globala ekonomin. Vi kan bara få en rättvis konkurrens om världsekonomin fungerar enligt tydliga regler för producenter, exportörer och importörer samtidigt som man också tar hänsyn till gemensamma sociala och miljömässiga normer. Syftet med detta förslag är en kodifiering av de gällande lagstiftningstexterna om beteckningar eller märkningar som anger det varuparti som ett livsmedel tillhör. Det är emellertid beklagligt att det ännu inte är möjligt att kontrollera produktens väg från källan.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Eftersom betänkandet handlar om ett kommissionsförslag som syftar till att förenkla den gällande lagstiftningen för att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet, främst med avseende på förenkling av tullformaliteterna för importörer av textilprodukter, röstade jag för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig.(IT) Jag röstade emot detta betänkande eftersom det är baserat på ogrundade antaganden och vaga förutsättningar om framtiden.

Å ena sidan påstår man att ursprungsbevis är meningslösa, eftersom man fastslår att EU kan skydda sig självt på basis av ett system med statistisk efterhandsgranskning. Emellertid talar man exempelvis inte om att ”gemenskapens uppdaterade tullkodex” långtifrån fungerar optimalt och fortfarande har några uppenbara luckor, särskilt när det gäller systemets fullständiga datorisering, en mycket välbehövlig åtgärd.

Samtidigt fastslår man uttryckligen att genomförandet av Cristiana Muscardinis betänkande om ursprungsmärkning – vilket vi förresten starkt stödde – kommer att tjäna till att skydda ursprungsmärkningen. Ja, jag är glad över att föredraganden är så säker på det, men för närvarande gäller ännu inte förordningen om ursprungsmärkning och vi vet egentligen inte om, när eller hur den kommer att antas.

I grund och botten tror jag därför att detta betänkande är ett riskabelt hopp ut i det okända med allvarliga konsekvenser som vanligt för textilindustrin, som EU fortsätter att misshandla till allas allmänna likgiltighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Cristiana Muscardini (PPE), skriftlig.(IT) Antagandet av Jan Zahradils förslag har på nytt startat debatten om betydelsen av ursprungsmärkning för produkter från tredjevärlden som en åtgärd för att genomföra en handelspolitik som kan förhindra marknadsstörningar till följd av en ökning av utländsk import och för att avveckla den komplicerade lagstiftningsram som i dag gör det svårt för små och medelstora företag att utvecklas.

Jag är därför för en förordning som gör den europeiska textilimportens regler enhetligare genom att anpassa dem till reglerna för andra industriprodukter. Vi bör emellertid komma ihåg att även om vi använder förhands- och efterhandskontrollmekanismer för att bedöma effekten av tredjelandsimporten på den europeiska marknaden, har EU ännu inte kunnat godkänna en kontrollmekanism som är baserad på den rättvisa och viktiga information till konsumenterna, som ursprungsmärkningen ger. Jag hoppas att rådet också snabbt kommer att fatta ett positivt beslut om de beslutsamma åtgärder som denna kammare vidtagit för att garantera spårbarhet och tillräcklig produktinformation. Dessa åtgärder kommer både att garantera att folk får lämpliga och tillförlitliga kunskaper om varorna på marknaden och att få dem att uppskatta den europeiska tillverkningsindustrins unika karaktär.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1541/98 om ursprungsbevis för vissa textilprodukter som omfattas av avdelning XI i Kombinerade nomenklaturen och ska omsättas fritt i gemenskapen och om villkoren för godkännande av dessa ursprungsbevis samt om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredjeland. Jag röstade för med förbehåll, men gjorde det eftersom när allt kommer omkring är det positivt och överensstämmer med EU:s politiska åtagande att förenkla den gällande lagstiftningen för att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet främst med avseende på en förenkling av tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter som ska omsättas fritt i gemenskapen och med målet att åstadkomma enhetligare importbestämmelser genom att anpassa reglerna för textilimporten med reglerna för andra industrivaror, något som bör förbättra den allmänna konsekvensen i lagstiftningen på området.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Syftet med kommissionens förslag att upphäva rådets förordning (EG) nr 1541/98 om ursprungsbevis för vissa textilprodukter och att ändra rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredjeland är att förenkla den gällande lagstiftningen för att skapa en bättre och tydligare lagstiftningsram för näringslivet främst med avseende på en förenkling av tullformaliteterna för importörer av vissa textilprodukter som ska omsättas fritt i gemenskapen.

Kraven på ursprungsbevis för textilprodukter infördes för att garantera ett riktigt genomförande av importbegränsningsåtgärder för att undvika marknadsstörningar på grund av import från Folkrepubliken Kina. Konsekvenserna och mängden av de åtgärder som tillämpas av EU för import av dessa produkter har gradvis minskat på senare år. I själva verket har särskilda kontrollbestämmelser skapats för textil- och klädimport från Folkrepubliken Kina och kvantitativa importbegränsningar från Världshandelsorganisationens medlemsländer har upphävts. Av de skäl som angetts ovan röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig. (EN) Jag har talat om denna fråga förut och jag röstar för detta betänkande eftersom jag anser att EU:s medborgare har rätt att veta beskaffenheten på de kläder som de köper. Denna förordning kommer att göra det möjligt för konsumenterna att undvika att köpa icke-textila delar av animaliskt ursprung, det må vara av hälsomässiga, etiska eller andra skäl. Enligt denna förordning kommer till exempel kragdekorationer att märkas tydligt och separat från resten av plagget vilket ger konsumenterna möjlighet att göra ett välgrundat val av de kläder som de köper. Särskilt allergiker har mycket att vinna på detta förslag, eftersom päls är potentiellt skadlig för deras hälsa och utan ordentlig märkning kan de eventuellt köpa en vara som innehåller dessa textilier utan att veta om det.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Förordning (EG) nr 1541/98 syftade till att införa krav på ursprungsbevis för vissa textilier från tredjeland på vilka de kvantitativa importbegränsningarna var tillämpliga. På grund av de förändringar som har ägt rum under tiden, särskilt som en följd av WTO-avtalet om textil och konfektion 2005, förefaller avlägsnandet av det första ursprungsbeviset för varor att vara berättigat och jag röstade därför för upphävandet av denna förordning. På det hela taget syftar man till att lätta på bördan för varor när de kommer in i EU utan att skada köparnas intressen och därför är det nödvändigt att bevara alternativa kontrollmekanismer för import av sådana varor till EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig.(IT) Jag vill gratulera Jan Zahradil till det utmärkta arbete som han utfört. De mycket begränsade handelspolitiska åtgärder som tillämpas av EU på textilsektorn kan hanteras utan att man behöver tillgripa det överdrivna och betungande kravet på ursprungsbevis för all import. Importkontrollsåtgärder på textilvaror måste emellertid bevaras. I själva verket måste EU nu använda sig av importtillstånd för att fortsätta kontrollera import av textilvaror som fortfarande omfattas av kvarvarande kvantitativa begränsningar och kommer från Vitryssland och Nordkorea, som ännu inte är medlemmar av Världshandelsorganisationen (WTO). Det bidrar till att förebygga det problem med snedvridning av marknaden som skulle bli följden av en kraftig ökning av importen av vissa textilvaror till EU-marknaden, om de tillåtna kvoterna inte respekterades.

När det gäller varukategorier som inte omfattas av kvantitativa importbegränsningar och ska omsättas fritt i EU tillämpas dessutom ett system av statistisk efterhandsgranskning för att kontrollera deras påverkan på EU-marknaden. Jag skulle också vilja påpeka att 2010 antog parlamentet vid första behandlingen Cristiana Muscardinis betänkande om angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (ursprungsmärkning), vilket även avser textilier och kläder.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag är för. I väntan på en bättre lag föreslår kommissionen att upphäva en förordning av rådet från 1998, enligt vilken importörer måste uppvisa ursprungsbevis för textilier och beklädnadsartiklar vid EU:s tullförfaranden. Förordningen var värdefull så länge som kvantitativa importbegränsningar på textilier och beklädnadsartiklar gällde genom WTO:s textilavtal. Detta avtal upphörde att gälla 2005. År 2008 hade avtalet om textilier och kläder mellan EU och Kina och alla andra kontrollsystem för import av textilier och kläder från Kina också upphört. Textilier och kläder från Vitryssland och Nordkorea, av vilka ingen är medlem i WTO, omfattas fortfarande av kvantitativa begränsningar. Systemet med importtillstånd gäller fortfarande för kontroll av dessa importer, som emellertid inte utgör ett problem för EU-marknadens funktion.

Detta system anses tillräckligt. På det hela taget förespråkar parlamentet ett nytt ursprungsmärkningssystem som man för närvarande avvaktar med sedan den första behandlingen avslutades 2010. Ett sådant system skulle erbjuda mycket bättre kontrollmöjligheter – och också bättre konsumentupplysning – än den gamla förordningen om ursprungsbevis.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för detta betänkande, eftersom jag instämmer i dess underliggande budskap: att förenkla och harmonisera EU-lagstiftningen om import av textilprodukter för att underlätta handeln med tredjeländer. Jag anser faktiskt att de begränsade handelspolitiska åtgärder som tillämpas av EU på textilområdet kan hanteras helt utan att man behöver tillgripa det överdrivna och betungande kravet på ursprungsbevis på all import. Dessutom garanterar redan importtillstånd, system med efterhandsgranskning och krav på gemensamma blanketter att importen kontrolleras effektivt i EU. Men för att göra bilden fullständig ser jag fram emot tidpunkten när Cristiana Muscardinis betänkande fullt ut träder i kraft eftersom det kommer att göra det möjligt för europeiska konsumenter att få bättre information om ursprunget på varorna, inklusive textilierna, från tredjeländer.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig.(IT) Den lagstiftning som upphävs i detta fall rör villkoren för att godkänna ursprungsbevis för vissa textilprodukter från tredjeländer som uppställde särskilda krav genom att tillämpa kvantitativa begränsningar. Föredraganden delar kommissionens åsikt att de handelspolitiska åtgärder som tillämpas av EU på textilområdet kan hanteras utan att man tillgriper det överdrivna och betungande kravet på ursprungsbevis på all import. Vår åsikt är att det ligger i både konsumenternas och näringslivets intresse att se till att alla krav på importörer av varor från tredjeländer tjänar till att kontrollera och begränsa sådana varor.

Framför allt är vi bekymrade över att vi vill upphäva förordningar som är bra för tullkontrollen utan att det för närvarande sker några framsteg beträffande förordningen om ursprungsmärkning som nu har kört fast i kommissionen på grund av rådets obstruktionism. Jag skulle också vilja påpeka att rådet har inlagt sitt veto mot ursprungsmärkning när det gäller den tillfälliga textilåtgärden och försöker göra detsamma vad beträffar det obligatoriska angivandet av ursprungsland på livsmedelsetiketter.

Vi röstade emot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Detta kommissionsförslag förenklar den gällande lagstiftningen om ursprungsbevis för vissa textilprodukter.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig.(PT) År 1998 fastställde EU krav för importörer på ursprungsbevis för produkter som omfattas av avdelning XI i Kombinerade nomenklaturen, enligt förteckningen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 3090/93 och som har tillverkats i tredjeländer. Det ska noteras att år 2005 gällde kvantitativa begränsningar på textil- och konfektionsimport från medlemsländer i Världshandelsorganisationen (WTO) samtidigt som bestämmelserna för samma slags produkter från Folkrepubliken Kina upphörde att gälla i slutet av 2008.

Med tanke på detta röstar jag för detta betänkande, eftersom jag anser att det är en positiv åtgärd för att fastställa en tydligare och enklare lagstiftningsram för europeiska företag som importerar textil- och fotbeklädnadsprodukter från tredjeländer som fortfarande omfattas av kvantitativa begränsningar, eftersom de inte är WTO-medlemmar. Jag anser också att tullmyndigheterna ger ett verkningsfullt bidrag till att effektivt kontrollera import av detta slags produkter, skickligt övervaka deras påverkan på EU:s ekonomiska klimat och på så sätt varje medlemsstats ekonomi.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Jag röstade för betänkandet om ursprungsbevis för vissa textilprodukter. Omarbetningen av lagstiftningen på detta område syftar till att förenkla och standardisera lagstiftningsramen, inklusive administrativa formaliteter, samtidigt som man också inbegriper lämpliga instrument för att hantera marknadsstörningar som uppkommer genom en kraftig ökning av importen från tredjeländer. Slutligen tar det nya systemet hänsyn till de krav som parlamentet hittills ställt på mer information för konsumenterna.

 
  
  

Rekommendation: Debora Serracchiani (A7-0186/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), eftersom ECNN är öppet för deltagande av alla tredjeländer och särskilt med tanke på att Kroatien är en transitväg för illegal narkotika som smugglas från produktionsländer till konsumentländer. Jag anser därför att dess omedelbara engagemang är mycket viktigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Genom att be att få delta i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) har Republiken Kroatien visat att det delar EU:s och dess medlemsstaters intresse för centrumets målsättningar och arbete, vars uppgift är att samla in data om narkotika och narkotikamissbruk i syfte att ta fram och sprida objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. Därför stödde jag betänkandet av vår ledamotskollega, Debora Serracchiani, om ingåendet av ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av ECNN.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument. Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk spelar en viktig roll i att samla in data om narkotika och narkotikamissbruk och ta fram objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. Informationen ska användas till att ge ett underlag för att analysera efterfrågan på narkotika och hur denna kan minskas samt narkotikahandeln i allmänhet. År 2005 bad Republiken Kroatien om att få delta i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Republiken Kroatien är en transitväg för illegal narkotika som smugglas från produktionsländer till konsumentländer. Storskaliga kokainbeslag har förekommit i Kroatien, för det mesta i samband med båttransporter. Jag stödde detta avtal och deltagandet av Republiken Kroatien i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, vilken kommer att möjliggöra att sakliga och objektiva uppgifter vad gäller narkotika och narkotikamissbruk och dess konsekvenser samlas in från Kroatien på europeisk nivå och att Republiken Kroatien får information om hur man bäst ska gå tillväga för att förstå vidden av sina narkotikaproblem och bättre åtgärda dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig.(PT) Narkotika är ett av vårt samhälles stora gissel i dag. Det är ett socialt och kulturellt komplicerat och expansivt problem som oupphörligt förändras och antar nya former med bruket av nya substanser och nya konsumentgrupper. Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) upprättades 1993 och dess huvudsakliga uppgift är att samla in data om narkotika och narkotikamissbruk och att ta fram och sprida objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. Denna information är mycket viktig eftersom den ger ett underlag för en analys av efterfrågan på narkotika och hur denna kan minskas och också för de företeelser som förknippas med narkotikahandeln i allmänhet.

Kroatien är en transitväg för illegal narkotika som smugglas från produktionsländer till konsumentländer. Det är därför absolut nödvändigt för EU att få uppgifter från Kroatien om narkotika och narkotikamissbruk och dess konsekvenser. Det är också absolut nödvändigt att Kroatien får uppgifter om hur man bäst kan gå tillväga. Därför röstar jag för denna rekommendation.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig.(BG) Jag stöder utkastet till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, eftersom antalet dödsfall har minskat för all narkotika utom heroin jämfört med förra året och generellt sett har det gjorts framsteg i kampen mot narkotikabruket. Republiken Kroatien kommer att kunna få uppgifter om hur man bäst kan gå tillväga för att förstå vidden av sina narkotikaproblem och bättre åtgärda dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig.(IT) Jag röstade för Debora Serracchianis betänkande om ingående av ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, eftersom jag anser att båda parter skulle ha ett mycket stort utbyte av det. Å ena sidan skulle Kroatiens deltagande i centrumet förse oss med avgörande saklig information som stöd för vårt åtagande att bekämpa den illegala narkotikahandeln, mot bakgrund av att Kroatien är en av de viktigaste transitvägarna för smuggling av narkotika till EU; å andra sidan skulle Kroatien kunna utnyttja hur man i EU bäst gått tillväga för att åtgärda och bekämpa problemet.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag håller med om att Kroatiens deltagande i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är mycket viktigt för att bekämpa illegalt narkotikamissbruk och olaglig handel både inom själva Kroatien och i hela EU. Som kuststat vid EU:s yttre gränser används Kroatien som ett transitland i internationell illegal narkotikahandel och det är därför särskilt viktigt att EU förser detta lands nationella institutioner med all den hjälp som är nödvändig för att bekämpa en företeelse som utgör ett särskilt hot mot hälsa och social stabilitet. Enligt avtalet ska Kroatien delta i centrumets arbetsprogram, fullgöra sina skyldigheter enligt EU-lagstiftningen och utbyta uppgifter med ECNN som omfattas av gemenskapens dataskyddskrav.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig.(RO) Republiken Kroatien är en viktig transitväg för olaglig narkotika som smugglas från produktionsländer till konsumentländer. Bevis på detta ger de betydande kokainbeslagen i Kroatien som för det mesta sker i samband med båttransporter. Enligt Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) har ingen allmän befolkningsundersökning om illegal narkotikaanvändning utförts i Kroatien. Emellertid anger de senaste uppgifterna om narkotikarelaterade dödsfall från 2008 att 87 fall registrerades. Det har varit en stadig ökning av kvantiteten beslagtagen narkotika. Utbildning av polispersonal och anskaffning av nödvändig utrustning har fortsatt. Resultaten av utredningar och åtal mot narkotikarelaterade brott behöver dock avsevärt förbättras.

Kroatien är fortfarande en av de viktigaste handelsvägarna för illegal narkotika till EU. Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av ECNN blir under dessa omständigheter en positiv utveckling för hela EU. Detta innebär att Kroatiens engagemang i ECNN:s arbetsprogram kräver ett tillträde till Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk och ett utbyte av uppgifter med ECNN.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Först vill jag graulera Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) till det viktiga arbete som det har utfört för att minska mängden narkotika och företeelser som relateras till den i Europa. Jag samtycker till Kroatiens deltagande i ECNN:s verksamhet, eftersom landet har blivit en del av en transitväg för smuggling av olaglig narkotika på grund av sitt strategiska läge, och jag tror att antagandet av det europeiska programmet kommer att leda till en förbättring av hälso- och sjukvård och social stabilitet både på europeisk och internationell nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig.(PT) Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) spelar en viktig roll i att samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk och utöka dataarkivet med objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter på europeisk nivå som ger ett underlag för att analysera efterfrågan på narkotika och hur denna kan minskas samt företeelser som förknippas med narkotikahandeln i allmänhet. Alla tredjeländer som delar gemenskapens och dess medlemsstaters intresse för ECNN:s målsättningar och verksamhet kan delta i det arbetet. Kroatien ansökte 2005 och förhandlingarna avslutades framgångsrikt 2009. Det är viktigt att detta avtal antas eftersom Kroatien är en av de viktigaste transitvägarna för olaglig narkotika som smugglas in i EU och därför är det absolut nödvändigt att detta land involveras i ECNN:s verksamhet så snart som möjligt, särskilt med tanke på att Kroatiens inträde i Europeiska unionen förutses bli under andra halvåret av 2012 eller i början av 2013. Kroatien kommer att ges tillträde till Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox) och utbyta uppgifter med ECNN i enlighet med de bestämmelser om dataskydd som anges i unionens lagstiftning och nationell lagstiftning.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Narkotikaberoende, särskilt inom narkotikahandeln, är ett globalt hot och ett fruktansvärt hinder som det är svårt att bekämpa på grund av dess ständiga förflyttningar och förändringar. Karaktären på den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är mycket viktig på detta område, eftersom det möjliggör att de olika medlemsstaterna kan skapa en internationell kunskaps- och informationsbas. Information är avgörande för att analysera och skapa strategier för att minska och bekämpa narkotikahandeln och narkotikaberoendet. Kroatien har uttryckt sin önskan att samarbeta med EU om denna centrala fråga sedan 2005 och nu ska detta ske genom dess deltagande i ECNN:s verksamhet som har sitt säte i Lissabon. Det förslag som framförs i betänkandet om Kroatiens fullgörande av sina skyldigheter mot ECNN och EU är mycket positivt. Jag röstar för detta betänkande eftersom jag anser att denna länk mellan Kroatien och EU kommer att bidra till inte bara en effektivare kamp mot narkotika och narkotikamissbruk utan också till skapandet av en större solidaritet mellan EU och Kroatien som är ett kandidatland och som – åtminstone hoppas jag det – inom kort blir en fullvärdig medlemsstat.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig.(FR) Den huvudsakliga uppgiften för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är att samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk för att ta fram och sprida objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. ECNN är i praktiken öppet för deltagande av alla tredjeländer som delar EU:s intressen. Kroatien har bett att få delta sedan 2005. Det kommer nu också att utgöra en del av Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk.

Enligt min åsikt belyser betänkandet också behovet av ett bättre informationsutbyte mellan medlemsstaterna och EU-institutioner och framför allt av att Kroatiens eventuella inträde bör förberedas på ett lugnare sätt än de ”stora” utvidgningarna 2004 och 2007 när länderna i Central- och Östeuropa gick med i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade för betänkandet om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) eftersom jag anser att detta är ett positivt steg med tanke på att Kroatien förväntas ansluta sig till EU inom kort men huvudsakligen eftersom konsumtionen och handeln med olaglig narkotika är en global företeelse med allvarliga socioekonomiska och hälsomässiga återverkningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) ska samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk för att kunna analysera förändringar i narkotikakonsumtionen bland befolkningen och undersöka hur man kan främja politiska åtgärder och verksamhet som syftar till att minska konsumtionen. Med tanke på att ECNN är öppet för deltagande av tredjeländer och att Kroatien har ansökt om att få delta sedan 2005 och mot bakgrund av att landet är en transitväg för olaglig narkotika som smugglas från produktionsländer till konsumentländer och att betydande beslag, särskilt av kokain, görs i detta land, anser jag att Kroatiens deltagande i ECNN är ett viktigt steg. Jag röstar därför för beslutet om ett ingående av ett avtal mellan EU och Republiken Kroatien för detta ändamål, å EU:s vägnar.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Denna rekommendation, som utarbetats av Debora Serracchiani och baserats på utkastet till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien, rör det intresse som Kroatien har visat för att delta i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). Mot bakgrund av att Kroatien är en av de viktigaste transitvägarna för införsel av olaglig narkotika till EU och ett land där betydande beslag av olagliga hallucinogena produkter – däribland cannabis, heroin, kokain, ecstasy och amfetamin – har gjorts; att den kroatiska regeringen har antagit ett nationellt handlingsprogram för förebyggande av narkotika bland ungdomar; att landet har sökt anslutning till EU; och att inträdet i Europeiska unionen förutses äga rum 2013 stöder jag ingåendet av ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien så att Kroatien kan delta i ECNN, som har sitt säte i Lissabon.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Förändringarna i den globala situationen beträffande produktion, handel och konsumtion av olaglig narkotika är oroande. 2009 års rapport av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) bekräftade att situationen har förvärrats med avseende på narkotika som kokain, heroin och nya syntetiska droger, och man har konstaterat ständigt höga konsumtionsnivåer med en tendens till att öka. En mängd faktorer samverkar till denna tillväxt som inte saknar samband med en fördjupning av kapitalismens kris och dess sociala effekter i många länder. I detta betänkande föreslås stöd för ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN).

Oavsett processen med landets anslutning till EU, dess utveckling och slutliga resultat, föreslås att Kroatien ska delta i ECNN under förutsättning att det anstränger sig när det gäller att undersöka och åtala narkotikarelaterade brott. Man låter emellertid förstå att dessa insatser bör förbättras avsevärt eftersom Kroatien fortsätter att vara en av de viktigaste transitvägarna för införsel av olaglig narkotika till EU. Det är viktigt att Kroatiens anslutning till ECNN, som vi stöder, skulle kunna bidra till att öka kampen mot olaglig narkotikahandel.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Genom att anta detta betänkande har parlamentet gett sitt stöd till ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN).

Även om, som föredraganden nämner, Kroatiens inträde i EU förutses äga rum under andra halvåret av 2012 eller i början av 2013 skulle dess deltagande i ECNN kunna accepteras under förutsättning att detta land anstränger sig för att undersöka och åtala narkotikarelaterade brott. Dessa insatser måste emellertid förbättras avsevärt eftersom Kroatien fortsätter att vara en av de viktigaste transitvägarna för införsel av olaglig narkotika till EU.

Vi är medvetna om att den globala situationens utveckling beträffande produktion, handel och konsumtion av olaglig narkotika är oroande. Enligt de uppgifter som ges i 2009 års rapport från ECNN kunde man konstatera att situationen har förvärrats, särskilt med avseende på narkotika som kokain och heroin och nya syntetiska droger, och man har märkt ständigt höga konsumtionsnivåer med en tendens att öka i detta avseende.

Vi hoppas att detta beslut bidrar till att öka kampen mot olaglig narkotikahandel.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Kroatien ingår i transitvägen för illegal narkotika som smugglas från producentländer till konsumentländer. Betydande och storskaliga kokainbeslag i Kroatien görs för det mesta i samband med båttransporter. Bruket och smugglingen av illegal narkotika är globala företeelser som utgör ett hot mot hälsa och social stabilitet. Jag välkomnar därför Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, huvudsakligen för utbildningsändamål på detta område och för förebyggande åtgärder mot bruket av narkotika och andra narkotiska substanser.

 
  
MPphoto
 
 

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig. (IT) Eftersom Kroatien kommer att vara en viktig partner för EU:s kommande förbindelser med länderna i det forna Jugoslavien och eftersom det är en viktig transitväg för narkotikasmuggling, välkomnar vi detta kandidatlands deltagande i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Det är mycket viktigt för oss att kunna möta och arbeta med kroatiska experter på fältet för att kunna bekämpa detta sorgliga problem och därför är jag för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig.(FR) Som skuggföredragande för detta dokument röstade jag bestämt för denna resolution och detta avtal för att låta Kroatien delta i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk samt i Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox). Jag stöder därför helt och fullt Kroatiens deltagande, så att det kan spela en aktiv roll i att bekämpa detta problem, vars omfång och förödande effekter olycksbådande ökar i Europa. Enligt statistik från centrumet har 75 miljoner européer redan provat cannabis och 14 miljoner har redan provat kokain, åtminstone en gång. Det bör också påpekas att Kroatien fortfarande är en av de viktigaste transitvägarna för införsel av olaglig narkotika till EU. Detta avtal kommer därför inte bara att göra det möjligt att få saklig och objektiv information av Kroatien beträffande narkotika och narkotikamissbruk och dess konsekvenser utan det kommer också att göra det möjligt för Kroatien att genom dessa utbyten av information och hur man bäst går tillväga förstå vidden av detta och bättre åtgärda det.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag stödde det här betänkandet eftersom den huvudsakliga uppgiften för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) som vi vet är att samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk för att utarbeta och publicera objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. Syftet med informationen är att den ska skapa ett underlag för att analysera efterfrågan på narkotika och sätten att minska den samt sådant som har att göra med narkotikamarknaden i allmänhet. Enligt föreskrifterna ska ECNN vara öppet för deltagande av alla tredjeländer som har samma intresse som unionen och dess medlemsstater för dess mål och arbete. År 2005 bad Republiken Kroatien att få delta i arbetet i ECNN. Republiken Kroatien kommer att delta i centrumets arbete, uppfylla kraven i förordningen och vara kopplat till Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox) och kommer att dela uppgifter med ECNN, inom ramen för gemenskapens dataskyddskrav och nationella lagar. Republiken Kroatien kommer också att bidra ekonomiskt till gemenskapen för att täcka kostnaderna för sitt deltagande och kommer också att sitta i centrumets styrelse, utan rösträtt tills landet blir medlem i EU. ECNN kommer å sin sida att behandla Republiken Kroatien som en befintlig medlemsstat, genom likabehandling när det gäller kopplingen till Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox) och personaltilldelning.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) Narkotikamissbruk är ett socialt problem, både för utvecklade och mindre utvecklade länder. Kroatien måste liksom andra länder bekämpa narkotikamissbruket, och landet har en mycket hård lagstiftning på detta område. Det förebyggande arbetet sker främst i skolorna, eftersom det är den sociala grupp som är mest sårbar för narkotikamissbruk. Kroatien har som kandidatland för EU-medlemskap en plikt att anpassa sitt rättssystem till det system som är gällande i gemenskapens länder. Jag anser att Kroatiens deltagande i arbetet i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk är mycket viktigt, särskilt eftersom Kroatien är en transitväg. Olagliga ämnen smugglas genom Kroatien från producentländerna till konsumentländerna. Deltagandet i arbetet i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk kommer att bidra till att EU:s mycket viktiga narkotikapolitik införs i Kroatien.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade i dag till stöd för rekommendationen om Republiken Kroatiens deltagande i arbetet i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Republiken Kroatien kommer att delta i centrumets europeiska arbetsprogram om narkotika och narkotikamissbruk. Centrumets huvuduppgift är att samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk för att sammanställa och publicera objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. Arbetet är utan tvekan mycket viktigt, både med tanke på dess stora inverkan på hälsoskyddet och med tanke på kampen mot de brottsliga verksamheter som hör samman med narkotikamarknaden. Kroatien ligger dessutom vid en av de havstransitvägar som ofta används av de organiserade brottsorganisationerna för att frakta olagliga droger från producentländerna till konsumentländerna. För oss är detta faktum bara ännu mer oroande när vi inser att Kroatien kommer att bli nästa kandidatland för att bli medlem i EU. Jag hoppas därför att Kroatiens deltagande i arbetsprogrammet visar sig vara till stor nytta.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. (RO) Detta utkast till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens deltagande i den verksamhet som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är viktigt eftersom Kroatien är en av de huvudsakliga införselpunkterna för narkotika i Europa.

För att den narkotikahandel som utgör ett hot inte bara mot Kroatien utan också mot EU ska kunna bekämpas effektivt är det viktigt att Kroatien också är kopplat till Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox) och aktivt och direkt deltar i utbytet av uppgifter med ECNN. Detta utbyte av uppgifter bidrar till skapandet av en databas för analys av efterfrågan på narkotika och sekundär narkotikahandel, vilket är viktigt för att det ska gå att publicera korrekt och objektiv information som kan jämföras på europeisk nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag välkomnar detta avtal och Republiken Kroatiens deltagande i arbetet i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Narkotikamissbruk och narkotikahandel är världsomfattande företeelser som hotar hälsa och social stabilitet. Statistiken visar att en av tre unga européer har provat olaglig narkotika, och minst en av våra medborgare dör varje timme av en överdos narkotika. På europeisk nivå är det också viktigt att ha faktabaserad och objektiv information från Kroatien om narkotika och narkotikaberoende och deras konsekvenser, och på samma gång kan Republiken Kroatien få information om bästa praxis för att förstå sina narkotikaproblem och hantera dem bättre.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. (CS) Problemet med narkotika, som vi diskuterar nu, är i stor utsträckning också ett historiskt problem. Handeln med olaglig narkotika överskrider enskilda länders gränser, och det har den alltid gjort. Enligt min åsikt skulle inrättandet av ett högkvalitativt internationellt samarbete i kampen mot handeln med olaglig narkotika, inte bara på europeisk nivå utan i synnerhet på global nivå, kunna vara ett sätt att effektivisera kampen mot detta slags handel.

Som läkare skulle jag också vilja säga att narkotikamissbruk kan få mycket allvarliga och oåterkalleliga konsekvenser för en människas hälsa. Jag stöder därför ett effektivt internationellt samarbete i kampen mot den olagliga handeln med narkotika eller dess prekursorer, och samtidigt skulle jag vilja påpeka behovet av förebyggande arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig. (IT) Narkotikamissbruk och narkotikahandel är världsomfattande problem som hotar hälsa och social stabilitet. Republiken Kroatien är en transitväg där olaglig narkotika smugglas från producentländerna till konsumentländerna. Dessutom har de senaste tio åren antalet narkotikarelaterade dödsfall ökat gradvis. Trots den fortlöpande utbildningen av polistjänstemän och tillhandahållandet av den nödvändiga utrustningen måste resultaten av brottsutredningar och åtal gällande narkotikabrott förbättras betydligt. Kroatien befinner sig fortfarande vid en av de huvudsakliga införselvägarna för narkotika till EU. Vi ser absolut positivt på regeringens införande av ett nationellt program för förebyggande av narkotikaanvändning bland ungdomar, med målet att förnya de befintliga programmen. Vi välkomnar därför Republiken Kroatiens deltagande i arbetet i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Eftersom det rör sig om ett kandidatland som snart kommer att bli medlem i EU är det särskilt viktigt att landet ger medlemsstaterna uttömmande och objektiv information om narkotikahandeln och narkotikaberoendet och deras ekonomiska och sociala konsekvenser.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Narkotikaproblemet är ständigt närvarande inom hela EU. Ju fler länder som hjälper till att bekämpa det, desto större är möjligheten till framgång. Kroatiens deltagande i arbetet inom Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk är därför välkommet. Kroatien måste dock öka kampen mot narkotikahandeln inom sitt territorium, eftersom detta alltjämt är en av de huvudsakliga införselvägarna för narkotika till EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig.(FR) Huvuduppgiften för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är att samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk för att sammanställa och publicera objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå.

Republiken Kroatien kommer därför att delta i centrumets arbetsprogram, och landet kommer att vara kopplat till Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox) samt dela uppgifter med ECNN. Republiken Kroatien är en transitväg för narkotika som kommer från produktionsländer, och är fortfarande en av de största införselvägarna för narkotika till EU.

År 2010 införde man dock ett program för tillämpning av handlingsplanen för narkotikabekämpning och ett nationellt program för förebyggande av narkotikaanvändning bland ungdomar. Vidare har man fortsatt att utbilda polistjänstemän och tillhandahålla den utrustning som behövs.

Genom att delta i ECNN och utbyta information kommer Kroatien att kunna förstå problemet och hantera det bättre. Landets deltagande är också ett positivt tecken med tanke på dess kommande anslutning till EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Som bekant arbetar centrumet främst med beslutsfattare på gemenskapsnivå och med medlemsstaterna, vilka på så sätt bidrar till utvecklandet av en strategi för att bekämpa narkotika och förse allmänheten med information. För närvarande arbetar man främst med tillämpningen av EU:s handlingsplan för 2009–2012, som har syftet att stärka det europeiska samarbetet i kampen mot de oacceptabla konsekvenserna av narkotikamissbruk. Jag skulle vilja se att centrumet inte bara arbetade med konsekvenserna av narkotikamissbruk utan också med dess orsaker, för att lösa problemet på ett tidigt stadium. Jag röstade för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) Jag anser att vi måste vidta åtgärder, inte bara inom EU utan också utanför dess gränser, för att minska användningen av och efterfrågan på narkotika, och använda bestämda förebyggande åtgärder för att bekämpa företeelser som hör samman med narkotikamarknaden. Därför är det mycket viktigt att skaffa fram rättvisande uppgifter och information om narkotika och narkotikamissbruk, eftersom de är globala företeelser som utgör ett hot mot allas vår hälsa, säkerhet och sociala välfärd. Jag stöder Kroatiens deltagande i arbetet inom Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Kroatien vill bli fullvärdig medlem i EU. Det bör påpekas att Kroatien är en transitväg där stora mängder narkotika smugglas till andra länder. Jag är glad över att Kroatien gör mycket för att bekämpa transporterna och användningen av samt handeln med olaglig narkotika. Kroatien är och förblir dock en av de huvudsakliga införselvägarna för narkotikasmugglingen till EU. Därför är det viktigt att snabbt få fram faktabaserad och objektiv information om narkotika och narkotikaberoende och dess konsekvenser. Detta kommer dessutom att bli ett idealiskt sätt för Kroatien att få information om andra EU-medlemsstaters bästa praxis för att åtgärda problem med narkotika och narkotikamissbruk.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar Kroatiens deltagande i arbetet inom Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). ECNN:s huvuduppgift är att samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk och att sammanställa och publicera objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. Denna information utgör en grund för att analysera efterfrågan på narkotika och sätten att minska den, liksom företeelser som är allmänt kopplade till narkotikamarknaden. Kroatien är liksom vissa andra europeiska länder en transitväg där olaglig narkotika smugglas från producentländerna till konsumentländerna. De betydande och storskaliga kokainbeslagen i Kroatien är mestadels kopplade till sjötransporter. Genom antagandet av detta betänkande kommer Kroatien att börja delta i ECNN:s arbetsprogram och börja dela uppgifter med ECNN, inom ramen för gemenskapens dataskyddskrav och nationella lagar. I överenskommelsen fastställs ekonomiska bidrag till gemenskapen för att täcka kostnaden för landets deltagande.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) ECNN är Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, som inrättades 1993 med huvuduppgiften att samla in uppgifter om narkotika och narkotikamissbruk för att sammanställa och publicera objektiv, tillförlitlig och jämförbar information på europeisk nivå. Informationen från centrumet utgör en grund för att analysera efterfrågan på narkotika som kommer till EU och alla de företeelser som är kopplade till narkotikamarknaden, för att man ska kunna komma fram till bästa sättet att bekämpa dessa problem. Centrumet är öppet för deltagande av alla tredjeländer som har samma intressen som gemenskapen och dess medlemsstater i sina mål och sitt arbete. Kroatien bad att få delta i centrumets arbete 2005, och 2006 gav rådet kommissionen tillstånd att inleda förhandlingar med Republiken Kroatien. Dessa slutfördes positivt i juli 2009 med paraferingen av avtalet.

Avtalet reviderades sedan i december 2009 med hänsyn till Lissabonfördraget. Det bör påpekas att Kroatien redan är en del av Reitox, Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk. Av ovanstående skäl, och för att ytterligare förbättra samarbetet med länder utanför EU, röstade jag för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Fiorello Provera (EFD), skriftlig.(IT) Kroatien ansökte om att få gå med i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk 2005. Eftersom landet ligger längs en av de största narkotikasmugglingsvägarna in till EU anser jag att det är viktigt att ha faktabaserad och objektiv information från Kroatien om dessa problem. Därför finner jag föredragandens ståndpunkt helt godtagbar, och jag stöder denna rekommendation.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Republiken Kroatien har ansökt om medlemskap i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), som skapades 1993 och är baserat i Lissabon. Landet har utan tvekan ett särskilt stort intresse av att narkotikahandeln bekämpas: Utöver de inrikespolitiska problem landet har är det en införselväg för smugglingen av dessa produkter till EU. I kampen mot narkotikamissbruk och narkotikahandel har Kroatien redan vidtagit nationella åtgärder, både förebyggande sådana mot missbruk och åtgärder till stöd för utredning av narkotikarelaterad brottslighet. Därför finns det ett ömsesidigt intresse av att Kroatien blir medlem i ECNN. Eftersom landet ännu inte är en medlemsstat är det dock nödvändigt att definiera dess status – dess rätt till medverkan och ansvarsområden – när det gäller ECNN.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Vi stödde ECNN:s mandat 2006. När det gäller den specifika situationen i Kroatien, är landet en transitväg där olaglig narkotika smugglas från producentländerna till konsumentländerna. Betydande och storskaliga kokainbeslag i Kroatien är mestadels kopplade till sjötransporter. De senaste tio åren har dödstalen gradvis ökat i Kroatien. En majoritet (77,1 procent) av dödsfallen var relaterade till opiater. År 2008 var det totala antalet narkotikarelaterade brott 7 168. År 2009 behandlades sammanlagt 7 934 personer inom den nationella missbruksvården. Antalet beslag minskade för alla typer av narkotika utom heroin jämfört med året innan, och i allmänhet har man gjort framsteg i sin bekämpning av narkotikamissbruket. Kroatiens narkotikalagstiftning liknar i stort sett den i EU:s medlemsstater.

Föredraganden påpekar dock att alla behandlingshem från och med 2010 måste ge narkotikabyrån uppgifter om behandlade patienter. Det skulle vara bra att få mer information om omfattningen av denna skyldighet. Detta är dock en fråga för den nationella lagstiftningen och inte för avtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för den här rekommendationen, eftersom jag ser skyddet för de europeiska medborgarnas hälsa och sociala stabilitet som en prioritering som vi bör tänka på i kampen mot narkotikamissbruk och narkotikahandel. Kroatien befinner sig vid en av de huvudsakliga införselvägarna för narkotika till EU. Dess deltagande i arbetsprogrammet för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk kommer att ge EU faktabaserad information om narkotikamissbruk och narkotikahandel i Kroatien, och kommer att göra det möjligt för Kroatien att förstå vidden av landets narkotikarelaterade problem och börja tillämpa bästa praxis för att åtgärda dem. Dessutom finns en god rättslig grund för dess deltagande i artikel 21 i förordning (EG) nr 1920/2006 om inrättandet av centrumet, som öppnar centrumets dörrar för tredjeländer som delar dess mål och intressen.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Jag välkomnar det här betänkandet, som integrerar Kroatien i kampen mot narkotika inom EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Michèle Striffler (PPE), skriftlig.(FR) Målet för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk är att samla in uppgifter om narkotikaproblemet (försäljning, marknad, användning) och sprida dessa i medlemsstaterna så att de kan analysera problemet och åtgärda det bättre. Jag stöder därför fullt ut Kroatiens deltagande i arbetet i centrumet, så att landet kan spela en aktiv roll i bekämpandet av detta problem, vars omfattning och förödande effekter på ett farligt sätt ökar i Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) Överenskommelsen mellan EU och Republiken Kroatien är ett effektivt sätt för EU och Kroatien att minska och hindra handeln med och missbruket av narkotika på grundval av delning av uppgifter och kunskaper om narkotika och narkotikamissbruk, och mot bakgrund av det faktum att en EU-medborgare dör av en överdos varje timme. Hänsyn måste tas till att Kroatien kommer att anslutas till EU 2012 eller 2013, och till att landet genom sitt geografiska läge är ett bra omlastningsställe för narkotikahandlare.

 
  
  

Betänkande: Sophie Auconie (A7-0077/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig.(RO) Jag röstade för Sophie Auconies betänkande. Jag välkomnar detta förslag om att utvidga tillämpningsområdet till gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro. Territoriet för medlemsstater som ska införa den gemensamma valutan måste inkluderas i systemet för transport av kontanter. Det borde vara möjligt att inom euroområdet teckna ett kontrakt med det värdetransportföretag som erbjuder det bästa priset, även om det finns i en annan medlemsstat. Detta kommer att förbättra tillgången till de effektivaste kanalerna för att samla in och leverera kontanter och tillhandahålla kontanttjänster. I framtiden kommer det att behövas allt fler värdetransportföretag för euron, under upptakten till övergången till denna valuta. Dessutom har ett stort antal medlemsstater i euroområdet tecknat eller vill teckna avtal om produktion av sedlar och mynt utomlands.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. (BG) Jag stöder betänkandet om utkastet till rådets förordning om utvidgningen av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet. Skälet är att det är en bra idé att i förslaget till förordning om gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet också inkludera territoriet för medlemsstater som är på väg att införa euron, eftersom det normalt uppstår ett ökat behov av transporter av kontanter i euro under upptakten till övergången.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag instämmer i förslaget om en utvidgning av tillämpningsområdet för förslaget till förordning om gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstater i euroområdet till territoriet för medlemsstater som är på väg att införa euron.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig.(FR) Syftet med det aktuella förslaget är att utvidga tillämpningsområdet för förslaget till förordning om gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet (huvudförslaget) till territoriet för medlemsstater som är på väg att införa euron, eftersom det normalt uppstår ett ökat behov av transporter av kontanter i euro under upptakten till övergången. Jag välkomnar denna utvidgning av tillämpningsområdet (även om det bör sägas att den rättsliga grunden här är artikel 352 i Romfördraget, vilket betyder att parlamentet bara kan lämna samtycke).

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade för denna rekommendation eftersom jag anser att tillämpningsområdet för denna förordning ska kunna utökas till territoriet för alla medlemsstater som är på väg att införa euron. Beslutet kommer att bidra till en mer harmonisk övergång till euron, samtidigt som det är en lämplig respons på det ökade behovet av transporter av kontanter i euro under upptakten till övergången.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Jag håller med föredraganden när det gäller uppföljningen till hennes första betänkande om en utvidgning av förordningen om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro till territoriet för medlemsstater som är på väg att införa euron.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Syftet med denna bestämmelse är att förenkla reglerna så att eurosedlar och euromynt enklare ska kunna cirkulera mellan medlemsstaterna, och att säkra en hög nivå av professionalism och säkerhet inom euroområdet. Det är rätt att utvidga tillämpningsområdet för denna förordning, eftersom det finns ett större behov av transporter av eurovaluta under perioden innan införandet av euron i medlemsstaterna i euroområdet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. – (EN) Jag röstade för det här betänkandet, vars syfte är att utvidga tillämpningsområdet för förslaget till förordning om gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet (huvudförslaget) till territoriet för medlemsstater som är på väg att införa euron, eftersom det normalt uppstår ett ökat behov av transporter av kontanter i euro under upptakten till övergången.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) Jag anser att det är lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för förordningen om gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet, och att tillämpa dess bestämmelser på territoriet för medlemsstater som förbereder sig för att införa euron. Det bör påpekas att det i länder som förbereder sig för att byta valuta håller på att uppstå ett betydande behov av tjänster för transporter av kontanter i euro. Vi behöver därför höja kvaliteten på transporttjänsterna, och göra det lätt för värdetransportföretagen att tillhandahålla tjänster snabbt och effektivt. Vidare är det med tanke på det transporterade godsets beskaffenhet och värde mycket viktigt att kontanterna når den slutliga mottagaren på ett säkert sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) Eurosedlar och euromynt är i verklig mening ett paneuropeiskt betalningsmedel, då euroområdet för närvarande består av 16 medlemsstater. Eftersom nationella lagar kan skilja sig åt mellan olika länder är det vanligen mycket svårt för värdetransportföretag att transportera kontanter i euro mellan medlemsstater i euroområdet, vilket gör att sådana transporter för närvarande är mycket begränsade. Därför har efterfrågan på gränsöverskridande vägtransporter av kontanter i euro ökat markant.

Syftet med detta nya förslag till förordning är att utvidga tillämpningsområdet för förordningen om gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstater i euroområdet till territoriet för medlemsstater som är på väg att införa euron. Huvudförslaget är att utvidga tillämpningsområdet för förordningen om gränsöverskridande vägtransport mellan medlemsstater i euroområdet, med tanke på att det finns ett ökat behov av transport av kontanter i euro under upptakten till övergången till euron som nationell valuta för nya medlemsstater. Av dessa skäl, och för att se till att detta område blir tydligt reglerat, har jag röstat för den aktuella förordningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för denna rekommendation eftersom jag anser att tillämpningsområdet för förordningen om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna bör utvidgas till territoriet för länder som är på väg att införa den gemensamma valutan. Faktum är att sådana länder normalt har ett ökat behov av kontanter i euro under upptakten till införandet av den gemensamma valutan på sina territorier, för att de snabbt och fullständigt ska kunna ta del av EU-handeln.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar det här betänkandet, där det föreslås att en större volym kontanter i euro ska kunna transporteras till länder som är på väg att införa euron, så att efterfrågan kan tillgodoses. Jag stödde det här betänkandet eftersom det förbättrar säkerhet och utbildning för dem som yrkesmässigt transporterar kontanter i euro.

 
  
MPphoto
 
 

  Niki Tzavela (EFD), skriftlig.(EL) Jag röstade för utkastet till rådets förordning om utvidgningen av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet. Jag röstade för det eftersom jag anser att det är nödvändigt att utvidga förordningens tillämpningsområde och att detta kommer att lösa problem med säkerheten för den personal som arbetar med transporterna.

 
  
  

Betänkande: Silvia-Adriana Ţicău (A7-0084/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för det aktuella betänkandet, med tanke på att olika satellitnavigeringssystem bör vara kompatibla med varandra. Vad kommissionen bör göra är att säkerställa en lämplig nivå av finansiering. Jag vill också påpeka att av de 15 åtgärderna i kommissionens handlingsplan bör nio ha en omedelbar tillämpning.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Jag röstade för betänkandet av vår kollega Silvia-Adriana Ţicău om transporttillämpningar av de globala systemen för satellitnavigering. Jag är för användningen av GNSS-funktioner i olika slags transporter samt lämplig forskning och finansiering på området.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för det här betänkandet. Den 14 juni 2010 publicerade kommissionen sin handlingsplan för globala system för satellitnavigering (GNSS), som innehöll 24 specifika rekommenderade åtgärder. Handlingsplanen utarbetades med tanke på det generella införandet av globala system för satellitnavigering, och mer specifikt med tanke på införandet och användningen av Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service). EU inledde Egnos-projektet (och Galileo) för att ge tillgång till signaler garanterade för civil användning och se till att den europeiska industrin på alla nivåer har möjlighet att konkurrera på denna växande strategiska marknad. Europas nuvarande marknadsandel på 25 procent är under förväntningarna. Egnos kommer att ge fler möjligheter (Egnos är tio gånger exaktare än GPS) när Galileo tas i bruk 2013. Kommissionen har de största möjligheterna att samordna tillämpningen av handlingsplanen för att undvika dubbelarbete på medlemsstatsnivå och säkerställa allmänna framsteg på de av EU:s olika politiska områden som omfattas av GNSS-tillämpningar. Med tanke på de stora ekonomiska fördelar som Egnos kommer att innebära för hela Europas ekonomi om det utvecklas och används fullt ut bör kommissionen göra tydliga prioriteringar på detta område, för användningen av Egnos inom hela EU samt genom att säkerställa tillräckliga investeringar i relaterad forskning och teknisk utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Adam Bielan (ECR), skriftlig.(PL) Den dynamiska utvecklingen av system för satellitnavigering de senaste åren är ett resultat av både tekniska framsteg och marknadens behov. Dessa system används överallt i dag, i alla slags transporter. Den fortsatta expansionen i denna sektor betyder att värdet av europeiska system förväntas nå en nivå av 230 miljarder euro 2025. EU:s Egnos- och Galileo-projekt kan bidra till konkurrenskraften på alla områden i denna tjänstesektor, eftersom de är betydligt bättre och mer exakta än GPS-systemet samtidigt som de är kompatibla med det. Tyvärr täcks länderna i gemenskapens östra och södra delar ännu inte av Egnos-systemet. En utökning av systemets täckning framstår därför som mycket viktig i dess vidare utveckling. En annan sak som inte har klargjorts är hur underhållet av Galileo-systemet ska finansieras. Kostnaderna uppskattas bli 800 miljoner euro per år. Mot bakgrund av det ovanstående har jag avstått från att rösta om betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. – (BG) Jag stöder betänkandet om transporttillämpningar av globala system för satellitnavigering – EU-politiken på kort och medellång sikt, eftersom det finns en enorm marknad för navigationssystem. Förslaget kommer att bidra till att göra det möjligt att undvika dubbelarbete på medlemsstatsnivå och säkerställa allmänna framsteg på EU:s många olika politiska områden inom denna sektor. Totalt sett kommer det europeiska navigationssystemet (som är tio gånger exaktare än GPS) att lämna ett viktigt bidrag till säkerheten och miljömålen inom vägtransporterna och skapa ett friare trafikflöde genom att ge möjlighet till vägtullar.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig.(IT) Jag har valt att vara försiktig och bestämt mig för att avstå från att rösta om Silvia-Adriana Ţicăus betänkande. Även om en handlingsplan för globala system för satellitnavigering kan ses som strategisk för att ge tillgång till signaler garanterade för civil användning och se till att den europeiska industrin på alla nivåer har möjlighet att konkurrera om en växande marknadsandel finns det många viktiga frågor som inte har tagits upp. Bland dessa finns de möjliga datasäkerhetriskerna, och särskilt osäkerheten om hur det årliga underhållet av Galileo, som beräknas till 800 miljoner euro, ska finansieras. Bristen på tydlighet angående den finansiella hållbarheten i ett projekt som är så viktigt för Europas ekonomi, och dessutom så ambitiöst, kräver en försiktig och objektiv hållning.

 
  
MPphoto
 
 

  Philippe Boulland (PPE), skriftlig.(FR) Syftet med Europaparlamentets resolution av den 7 juni 2011 är att uppmuntra Europeiska kommissionen att vidta målinriktade åtgärder för att främja utvecklandet av globala system för satellitnavigering. Europas GNSS- (Global Navigation Satellite System) och Galileo-projekt konkurrerar direkt med USA:s GPS-system. Dessa projekt kommer att göra vardagen enklare från och med nu. De innebär ett mervärde inte bara för industrin utan också för transporterna inom Europa, och därför stöder jag dem helhjärtat. De kommer att få många effekter som sprider sig: Inom civilflyget kommer systemen för lufttrafikkontroll att bli säkrare, och inom vägtrafiken kommer systemet att underlätta uttaget av avgifter och förbättra säkerheten genom satellitspårning av nödsamtal och övervakning av vägtransporter. På alla dessa områden kommer förbättringar att ske genom införandet av denna europeiska tjänst. Jag röstade för denna resolution för att sätta press på de europeiska och nationella myndigheterna och förhindra en försening som varje dag berövar Europa oändliga möjligheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) I handlingsplanen om tillämpningar för globala system för satellitnavigering (GNSS) anges de åtgärder som är av avgörande betydelse för att GNSS ska nå en vändpunkt och bli ett framgångsrikt projekt. Det är viktigt att planen inte kör fast i ett alltför stort antal initiativ och fastnar i diskussioner, utan verkligen genomförs 2013. Egnos-systemet (European Geostationary Navigation Overlay Service) måste täcka hela EU, och bör utvidgas till norra, östra och sydöstra Europa. För att det ska vara fullständigt effektivt för transportändamål måste det omfatta inte bara hela gemenskapen, utan också våra närmaste grannar. Inom civilflyget bör utvecklingen av systemet och användningen av Egnos-tillämpningen för landningsmanövrar stödjas. Det är en strategisk förutsättning för inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum. Det finns också stora möjligheter till användning av Egnos och GNSS på säkerhets- och miljöområdena samt för att få vägtransporterna att fungera smidigt, eftersom systemen kan användas för uttag av vägtullavgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag röstar för politiken för transporttillämpningar av globala system för satellitnavigering, som jag tror kommer att förbättra transporter och logistik och dessutom användningen av övervakningssystem. Med tanke på det stora värdet av den globala marknaden i denna sektor, som kommer att fortsätta att växa under kommande år, vill jag också betona hur viktigt det är att ge den europeiska industrin förutsättningar att bli konkurrenskraftig.

 
  
MPphoto
 
 

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig.(FR) Enligt aktuella uppskattningar kommer de globala systemen för satellitnavigering att ge Europas ekonomi intäkter på mellan 55 och 63 miljarder euro de närmaste 20 åren. Dessa tillämpningar, som för närvarande är baserade på det amerikanska GPS-systemet, står för cirka 6 procent av EU:s totala BNP.

Mot bakgrund av detta röstade jag för Silvia-Adriana Ţicăus initiativbetänkande, där kommissionen uppmanas att ge lämplig finansiering till utvecklingen av tillämpningar baserade på Egnos- och Galileo-systemen. De små och medelstora företagens tillgång till denna finansiering bör särskilt uppmuntras, för att stimulera innovationer på grundval av dessa europeiska system.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade för det här betänkandet eftersom jag anser att en tillämpning av den föreslagna handlingsplanen för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) kommer att bidra till skapandet av ett effektivare transportnät genom säkrare, miljövänligare och mer ekonomiska transportsätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Globala navigationssystem är en del av vardagen i transportsektorn, och de kommer att bli allt viktigare i en värld som alltmer fungerar som en del av ett nätverk, och där handel och snabba kommunikationer är mycket viktiga. De affärsmässiga fördelarna och värdena hos sådana system är uppenbara, och det finns ett förståeligt europeiskt intresse för att ha så många av dessa lösningar som möjligt, och för att de fungerar utan att vara beroende av tredje part. Den handlingsplan som kommissionen lagt fram innehåller relevanta förslag om EU:s inställning till dessa frågor, och gör det möjligt att behandla ämnet på ett mer grundligt och konsekvent sätt. Sätten att finansiera dessa system kräver en noggrann hantering för undvikande av resursslöseri, och det behövs också ett kreativt arbetssätt för att få fram stöd och hitta partners. Jag hoppas att unionen ändå kommer att kunna skaffa sig oberoende globala navigationssystem och använda hela deras potential för att stärka ekonomin, öka sysselsättningen och höja transportsäkerheten.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Det här betänkandet, som utarbetats av Silvia-Adriana Ţicău, handlar om transporttillämpningar av satellitnavigeringssystem för EU, efter publiceringen av kommissionens handlingsplan för tillämpningar av det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) den 14 juni 2010. Denna sektor har vuxit exponentiellt sedan 2000, då GPS-tjänsterna (Global Positioning System) först började levereras, och kommer att växa från 124 miljarder euro 2008 till ett uppskattat globalt marknadsvärde på runt 230 miljarder euro 2025. EU hade inte råd att hamna på efterkälken inom satellitnavigeringstekniken, så man utvecklade sitt Egnos-system (European Geostationary Navigation Overlay Service), föregångaren till Galileo-systemet, som man hoppas kommer att vara i drift 2013 och som kommer att vara tio gånger exaktare än GPS. Man räknar med att en noggrannhet på 45 centimeter kommer att bli möjlig i en nära framtid. Jag vill gratulera föredraganden, och jag välkomnar antagandet av detta betänkande, som jag röstade för, eftersom det kommer att göra det möjligt för EU att öka sin marknadsandel och öka Europas konkurrenskraft på en strategisk och växande marknad.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Globala system för satellitnavigering (GNSS) kan ha viktiga och mycket nyttiga användningsområden för alla slags transporter. De kan bland annat göra dem säkrare, miljövänligare och mer ekonomiska. GNSS kan också spela en mycket viktig roll för att ge stöd för och främja användningen av så kallade intelligenta transportsystem. Föredraganden tar upp en del av dessa frågor. Liksom när det gäller andra tekniska lösningar går det inte att skilja de praktiska resultaten av GNSS-tillämpningar från de ekonomiska och sociala sammanhang där de uppstår eller från de syften de tjänar. Detta gäller allmänt, och särskilt i denna sektor. Därför är det ingen överraskning att man föreslår att detta system också ska bidra till etablerandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, till exempel: vi skulle vilja ta avstånd från denna aspekt av betänkandet. Vi står bakom ett GNSS som kan ge stöd för utvecklingen, moderniseringen och diversifieringen av offentliga tjänster, särskilt på transportområdet. GNSS-systemet måste analyseras utifrån alla de många sammanhang där det kan användas. Med tanke på detta ifrågasätter vi gränserna för den möjliga användningen av dessa program när det gäller den antagna konkurrensen mellan EU och Förenta staterna i fråga om funktionerna och effektiviteten i dessa system.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Globala system för satellitnavigering (GNSS) kan ha viktiga och mycket nyttiga användningsområden för alla slags transporter. De kan bland annat göra dem säkrare, miljövänligare och mer ekonomiska. Dessa system kan också spela en mycket viktig roll för att ge stöd för och främja användningen av så kallade intelligenta transportsystem. Liksom när det gäller andra tekniska lösningar går det inte att skilja de praktiska resultaten av tillämpningarna från de ekonomiska och sociala sammanhang där de uppstår eller från de syften de tjänar. Därför är det ingen överraskning att man föreslår att detta system också ska bidra till etablerandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, till exempel: vi skulle vilja ta avstånd från denna aspekt av betänkandet.

Vi står bakom ett globalt system för satellitnavigering som kan ge stöd för utvecklingen, moderniseringen och diversifieringen av offentliga tjänster, särskilt på transportområdet.

Systemet måste analyseras utifrån alla de många sammanhang där det kan användas. Med tanke på detta ifrågasätter vi gränserna för den möjliga användningen av dessa program när det gäller den antagna konkurrensen mellan EU och Förenta staterna i fråga om funktionerna och effektiviteten i dessa system.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) I juni 2010 publicerade kommissionen handlingsplanen för globala system för satellitnavigering (GNSS), som innehåller 24 specifika rekommendationer. Handlingsplanen utarbetades under en period då de globala systemen för satellitnavigering höll på att införas, särskilt Egnos-systemet (European Geostationary Navigation Overlay Service). Satellitnavigeringssystemen bör kunna fungera tillsammans med andra system och bör också kunna användas i passagerar- och godstransporter. Enligt min åsikt bör kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att samordna genomförandet av handlingsplanen och säkerställa framsteg på EU-politiska områden som är relaterade till GNSS-tillämpningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig. (IT) Även om vi håller med om vissa saker i Silvia-Adriana Ţicăus förslag är vi osäkra på många andra. Det handlar bland annat om klargörandet av hur den årliga underhållskostnaden för Galileo, som uppskattas till 800 miljoner euro, ska täckas när Galileo har tagits i drift, de möjliga datasäkerhetsrisker som finns i att använda tillämpningar och tjänster i globala system för satellitnavigering och det stora behovet av att hitta ytterligare finansiering för att se till att arbetet med Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) och Galileo snart ger resultat. Av dessa skäl bör förslaget inte kastas bort, men jag kan inte ge det mitt fulla stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Nathalie Griesbeck (ALDE), skriftlig.(FR) Antagandet av det här betänkandet är ett viktigt steg framåt, eftersom det lägger grunden för det generella införandet av globala system för satellitnavigering, och mer specifikt för utvecklingen av Egnos, vilket bör jämna vägen för införandet av Galileo-systemet. Jag gav det också min röst, eftersom det kommer att ge möjlighet att vidta konkreta åtgärder som kommer att underlätta utvecklingen av transporterna i Europa och kommer att få en stor inverkan på säkerheten och miljön och förbättra trafikflödet i vägtransporterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag gav mitt stöd till det här dokumentet eftersom kommissionen den 14 juni 2010 publicerade sin handlingsplan för tillämpningar av globala system för satellitnavigering (GNSS), som innehöll 24 specifika rekommenderade åtgärder. Handlingsplanen utarbetades med tanke på det generella införandet av globala system för satellitnavigering, och mer specifikt med tanke på införandet och användningen av Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service). Egnos är föregångaren till Galileo-systemet. GNSS är viktigt för utvecklandet av intelligenta transportsystem (ITS), eftersom ITS-system kan ge effektivare, renare och säkrare transportlösningar, och för att många ITS-tjänster ska kunna användas fullt ut krävs fullt fungerande GNSS-system. Egnos och Galileo kan bli mycket betydelsefulla för hanteringen av vägtrafiken, och det behövs en kunskapsökande kampanj på detta område för att öka utnyttjandet av de möjligheter som finns när det gäller avgiftsuttag, eCall, onlinebokning av säkra parkeringsplatser för lastbilar och realtidsspårning för att ge säkrare och miljövänligare vägtransporter.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. (RO) Detta förslag till resolution i Europaparlamentet är viktigt eftersom globala system för satellitnavigering (GNSS) kan användas för alla slags transporter (land, hav och luft), vilket effektiviserar trafiken, stöder den ekonomiska tillväxten och minskar utsläppen. På samma gång ingår GNSS i de viktiga innovationsmålen i EU:s 2020-strategi. Större årliga anslag än de nuvarande måste tilldelas så att detta globala navigationssystem införs på ett lämpligt och enhetligt sätt i alla EU:s medlemsstater.

I detta resolutionsförslag föreslås bland annat att anslag tilldelas till forskning om nya GNSS-tillämpningar som kan användas på områden som klimatförändring, jordbruk, civilförsvar, varningssystem för naturkatastrofer och så vidare. Sist men inte minst garanterar en utveckling av ett GNSS-system på EU-nivå EU:s oberoende av liknande navigationssystem utanför EU.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag välkomnar handlingsplanen om tillämpningar för globala system för satellitnavigering (GNSS) (KOM(2010)0308), som syftar till att utveckla nedströmstillämpningar genom certifiering, standardisering och samordning med industrin och andra länder, liksom genom spridning av information, kunskapsökande åtgärder, genomförande av regleringar och ökning av anslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig. (IT) Genom publiceringen av handlingsplanen om tillämpningar för globala system för satellitnavigering (GNSS) och utvecklingen och användningen av Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) har EU strävat efter att inrikta sig på den civila användningen och se till att den europeiska industrin på alla nivåer får möjlighet att konkurrera på denna snabbt växande strategiska marknad. Vi ställer oss bakom den målinriktade handlingsplan som kommissionen utarbetat, som innehåller 15 sektorsåtgärder, av vilka nio har en omedelbar och viktig transporttillämpning, särskilt när det gäller främjandet av Egnos i tredjeländer. Faktum är att detta system om det ska vara fullständigt effektivt i ett transportperspektiv måste sträcka sig utanför Europas gränser och omfatta våra närmaste grannar. Därför bör en prioritering göras av att utvidga det till norra, östra och sydöstra Europa. På civilflygets område uppmanar vi medlemsstaterna att prioritera Egnos-baserade procedurer och tjänster i syfte att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum. Det står också klart att Egnos och GNSS generellt kan bidra starkt till säkerhet och miljöskydd. För att kunna nå dessa mål kommer vi att behöva lämpliga investeringar i den europeiska forsknings- och utvecklingssektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Nu är det rätt tid för kommissionen att samordna tillämpningen av handlingsplanen för att undvika dubbelarbete på medlemsstatsnivå och säkerställa allmänna framsteg på de många olika EU-tillämpningsområdena för globala system för satellitnavigering (GNSS). Egnos-systemet (European Geostationary Navigation Overlay Service) bör täcka hela EU, och en prioritering bör göras av att utvidga det till södra, östra och sydöstra Europa. För att Egnos ska vara fullständigt effektivt i ett transportperspektiv måste det täcka hela unionen och mer därtill, så att det omfattar även våra närmaste grannar. Inom civilflyget måste medlemsstaterna främja utvecklingen och användningen av Egnos-baserade landningsprocedurer, och en prioritering måste göras för att certifiera både dessa och Egnos-baserade tjänster för civilflyget. Detta är ett strategiskt krav för ett gemensamt europeiskt luftrum. Det står också klart att Egnos- och GNSS-systemen generellt kan bidra starkt till trafiksäkerhet och miljöförbättringar, och till ett friare trafikflöde eftersom de kan användas för uttag av vägtullar. Vi måste hitta sätt att finansiera detta system.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig.(FR) Tillämpningar för globala system för satellitnavigering (GNSS) är en central och grundläggande affärskomponent i alla transportrelaterade sektorer, och deras effektiva funktioner gör transporterna säkrare, miljövänligare och mer kostnadseffektiva.

EU kan inte fortsätta förlita sig på system som från början utformats för användning av andra länder. Med tanke på det stora mervärde som GNSS- och Galileo-projekten skapar för EU:s industripolitik är det mycket viktigt att se till att de lyckas. En målinriktad handlingsplan är bästa sättet att skapa stimulans och i betydande grad bidra till att nå målen för säkerhet och miljö samt en förbättring av trafikflödet i vägtransporterna.

Vidare måste satellitnavigeringssystem fungera tillsammans med andra system, även traditionella sådana. En utvidgning av täckningen för Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) bör prioriteras. Detta system måste sedan utvidgas till hela den europeiska kontinenten samt till länderna i Europa–Medelhavspartnerskapet och dessutom till Mellanöstern och Afrika. Slutligen bör kommissionen föreslå åtgärder för att säkerställa en lämplig finansieringsnivå utan att minska den övriga finansieringen av transportpolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Satellitnavigeringssystemen bör kunna fungera tillsammans med andra system och bör också kunna användas intermodalt i passagerar- och godstransporttjänster. Därför röstade jag för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för denna resolution om EU-politiken på kort och medellång sikt om transporttillämpningar av globala system för satellitnavigering, framför allt eftersom man inom hela EU bör uppmärksamma GNSS- och Galileo-projekten i transportsektorn. Kommissionen har en särskild roll att spela här, genom att skapa en regleringsmekanism som skulle undanröja olika byråkratiska och andra hinder och underlätta ett smidigt och effektivt genomförande av dessa projekt. Vidare är det mycket viktigt att säkra en lämplig och tillräcklig finansiering av dessa projekt, i enlighet med kriterier för öppenhet och proportionalitet, med särskild hänsyn till små och medelstora företag. Vi måste främja användningen av Egnos och Galileo inom civilflyget och därmed bidra till att etablera forskningsprogrammet om flygledningstjänster för det gemensamma europeiska luftrummet och underlätta dess införande. Det är mycket viktigt att europeiska program för satellitradionavigering anpassas till multimodala tjänster och används över hela Europa, och inte bara i vissa länder, eftersom en effektiv användning av dessa program skulle förbättra effektiviteten i godstransporterna och bidra till att lösa många transportsäkerhets- och miljöproblem.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för Silvia-Adriana Ţicăus betänkande eftersom jag anser att ny teknik av typen system för satellitnavigering, vilka håller på att bli alltmer spridd och kommer hela samhället till nytta, bör användas i transportsektorn. I det globala system vi lever i måste EU anpassa sin politik till behoven inom olika sektorer och utveckla ett globalt system för satellitnavigering som integreras perfekt med det välkända GPS-systemet för att ge omedelbar information utan felmarginal. Med en blomstrande marknad och en uppskattad omsättning på mer än 200 miljarder euro de kommande tio åren behöver satellitnavigeringen lämplig finansiering som stöd för den praktiska utvecklingen.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Den 14 juni 2010 publicerade kommissionen sin handlingsplan för tillämpningar av globala system för satellitnavigering (GNSS), som innehöll 24 specifika rekommenderade åtgärder. Sektorn som helhet har expanderat enormt sedan GPS-tjänsterna (Global Positioning System) först började levereras av amerikanska satelliter 2000. Det uppskattade globala marknadsvärdet 2008 var 124 miljarder euro, och det förväntas öka till 230 miljarder euro 2025. Av detta står intelligenta transportsystem (ITS) för 20 procent och säkerhetstillämpningar för 5 procent, inklusive tillämpningar för transportsäkerhet. Syftet med projektet är att ge tillgång till signaler garanterade för civil användning och se till att den europeiska industrin på alla nivåer har möjlighet att konkurrera på denna växande strategiska marknad. Europas nuvarande marknadsandel på 25 procent är under förväntningarna. Egnos är GPS-kompatibelt men kommer att ge fler möjligheter när Galileo tas i bruk 2013. Egnos är tio gånger exaktare än GPS för närvarande. Dessa aspekter får omedelbara och viktiga konsekvenser för transportsektorn, bland annat för system för avancerad förarassistans, och därför röstar jag för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) Sektorn för globala system för satellitnavigering har haft stark tillväxt sedan år 2000, då systemen först användes i Förenta staterna. Det uppskattade globala marknadsvärdet väntas år 2025 vara 230 miljarder euro, varav 20 procent kommer från intelligenta transportsystem och 5 procent från säkerhetstillämpningar.

I juni 2010 publicerade kommissionen handlingsplanen för globala system för satellitnavigering (GNSS), särskilt om det europeiska Egnos-systemet. Denna handlingsplan innehåller också 24 specifika rekommenderade åtgärder. Om Egnos-systemet ska vidareutvecklas måste man prioritera de åtgärder som föreslås i handlingsplanen och utan undantag tillhandahålla lämpliga investeringar och finansiering av forskning och utveckling. En bristande europeisk finansiering av små och medelstora företags medverkan i detta forskningsprojekt under de sjunde och åttonde ramprogrammen skulle utan tvekan göra det mindre attraktivt för kommersiella aktörer. För att ge stöd för vidareutvecklingen av Egnos-systemet och säkerställa att systemet inte får en bristfällig europeisk finansiering röstade jag för det här förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig. (EN) Kommissionens handlingsplan för globala system för satellitnavigering visar att det finns en enorm efterfrågan på en marknad som väntas vara värd 230 miljarder euro år 2025. Europa lyckas dock inte konkurrera globalt på det här området, och vår nuvarande marknadsandel på 25 procent är mindre än förväntad. Vi måste vidta nödvändiga åtgärder för att se till att denna bransch realiserar sin fulla potential. Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) är tio gånger exaktare än GPS, och väntas ge en precision på 45 centimeter i en nära framtid. Systemet har uppenbara användningsområden inom sjö- och lufttransporter och kan också användas inom vägtransporter. Vi måste dock vara försiktiga med att inkräkta för mycket på de europeiska medborgarnas privatliv, för det finns uppenbara faror för den personliga integriteten med en sådan teknik. I stort sett välkomnar jag Egnos och GNSS eftersom de starkt kan komma att bidra till säkerheten och miljöskyddet, och jag tror att lämpliga investeringar i relaterad forskning och utveckling kommer att bli av grundläggande betydelse. Men finansieringen måste lösas för att det ska gå att dra nytta av fördelarna med dessa projekt.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Efter kommissionens publicering av handlingsplanen om tillämpningar för globala system för satellitnavigering (GNSS) den 14 juni 2010 för att utvidga Egnos-systemet (European Geostationary Navigation Overlay Service) bör man utvidga navigationssystemet så att det täcker hela EU. Utvidgningen av detta system kan utan tvekan ge mycket stora ekonomiska och säkerhetsmässiga fördelar. För detta krävs dock stora investeringar i nyskapande och utveckling. Detta är det enda sätt på vilket systemet för det första kommer att kunna nå sin fulla omfattning och för det andra nå den mognadsgrad som till slut ger en finansiell avkastning. Detta är dessutom ett område under stark utveckling. Exempelvis bedömer man att det i en nära framtid kommer att bli möjligt att ange geografiska positioner med en noggrannhet på 45 centimeter. Av dessa skäl röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig.(IT) I dag röstade vi under plenarmötet i Europaparlamentet i Strasbourg om betänkandet om transporttillämpningar av globala system för satellitnavigering. År 2010 publicerade kommissionen handlingsplanen för tillämpningar av globala system för satellitnavigering (GNSS). I handlingsplanen beskrivs de lösningar som behövs för att se till att satellitnavigeringen blir en framgång. Handlingsplanens allmänna bakgrund är det generella införandet av globala system för satellitnavigering, och mer specifikt införandet och användningen av Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service).

Egnos är föregångaren till Galileo-systemet. EU har inlett Egnos-projektet (och Galileo) för att ge tillgång till signaler garanterade för civil användning och se till att den europeiska industrin på alla nivåer har möjlighet att konkurrera på denna växande strategiska marknad. Jag anser att det är nödvändigt, som Silvia-Adriana Ţicău påpekar, att tilldela ytterligare finansiering till Galileo-programmet och därmed kanske skapa en Galileo-reservfond inom EU-budgeten för att täcka eventuella ytterligare kostnader, så att de andra programmen inte blir lidande.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för betänkandet. Den 14 juni 2010 lade kommissionen fram sin åtgärdsplan om globala satellitnavigeringssystem, som innehöll 24 specifika rekommendationer på åtgärder. Anledningen till åtgärdsplanen är det allmänna införandet av globala satellitnavigeringssystem och, specifikt, utvecklingen och införandet av Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) som är föregångaren till Galileosystemet. Sektorn som helhet har genomgått en enorm expansion sedan de första GPS-tjänsterna lanserades från amerikanska satelliter år 2000. Det beräknade globala marknadsvärdet var 124 miljarder euro 2008 och det beräknas nå 230 miljarder till 2025. Av detta utgör intelligenta transportsystem 20 procent och säkerhetstillämpningar 5 procent, inbegripet säkerhetslösningar för transportsektorn.

EU lanserade Egnos- och Galileoprojekten för att skapa signaler som garanteras för civil användning och för att alla nivåer av den europeiska industrin ska ha möjlighet att konkurrera på en växande strategisk marknad. Europas nuvarande marknadsandel på 25 procent ligger under förväntningarna. Egnos är GPS-kompatibelt men det kommer att ge större möjligheter när Galileo tas i drift 2013. Egnos är tio gånger mer exakt än GPS.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) I likhet med föredraganden stöder jag kommissionens åtgärdsplan för utveckling av Egnos och Galileo som bygger på nio övergripande åtgärder som omedelbart kan tillämpas på transporter. Införandet av Egnos maximalt i hela Europa och bortom våra närmaste grannar kommer att få stor gynnsam inverkan på den bredare europeiska ekonomin, liksom på säkerhet och miljömålsättningar. Det kommer också att uppmuntra till ett friare trafikflöde när det gäller vägtransporter. Om vi ska uppnå dessa mål behöver vi emellertid adekvat finansiering för forskning och utveckling, som hittills har varit knapp. EU är faktiskt det enda handelsområde som inte ger direkt finansiering till sitt GNSS-program.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilja Savisaar-Toomast (ALDE), skriftlig.(ET) Betänkandet om transporttillämpningar av de globala systemen för satellitnavigering stöder och belyser rollen och betydelsen av kommissionens åtgärdsplan för 2010–2013 inom detta område och dess påverkan på transporter. De nio åtgärderna i åtgärdsplanerna rör direkt och huvudsakligen transportsektorn. Den räknar med användning och utveckling av globala satellitnavigeringssystem inom alla transportslag. Detta kommer självfallet att spela en mycket stor roll inom väg- och lufttransport. Två av åtgärderna som definitivt är värda att belysa är underlättandet av skapandet av ett gemensamt europeiskt luftrum liksom skapandet av tillämpningar för intelligenta transportsystem.

Användningen av satelliter kommer dessutom att innebära en möjlighet att utveckla och använda en rad olika tillämpningar. Jag hoppas verkligen att utvecklingen och omsättningen i praktiken av systemen, tillämpningarna och lösningarna som tas upp i betänkandet fungerar som planerat och att de olika lösningarna redan inom några år kommer att kunna tillämpas så att företagens och medborgarnas liv blir enklare och att land-, luft- och sjösäkerheten förbättras.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig.(EN) Jag välkomnar betänkandet som tar upp utveckling och införande av de europeiska systemen för att utnyttja Galileo och andra satellitsystem och deras tillämpningar på transportområdet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig.(PT) Globala satellitnavigeringssystem (GNSS) påverkar för närvarande all EU-politik och deras utveckling och tillämpning kommer att ha en katalytisk inverkan på genomförandet av Europa 2020-strategin och på skapandet av en strategisk och konkurrenskraftig europeisk sektor. Transporttillämpningar står för 20 procent av alla GNSS-tillämpningar i volym och 44 procent i värde. Branschen utgör en växande global marknad där Europa bör ta ledningen och bli oberoende. GNSS-tillämpningar och tjänster på transportområdet har olika konsekvenser för säkerhet, effektivitet och de ekonomiska och miljömässiga kostnaderna för alla transportslag. Det är också viktigt att notera att för en rättvis utveckling bör programmet Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) omfatta alla medlemsstater och möjliggöra interoperabilitet och kompatibilitet med tredjeländer, så att marknaden blir konkurrenskraftig och dynamisk. Avslutningsvis vill jag betona föredragandens idé att den nya fleråriga budgetramen bör säkerställa tillräcklig finansiering för forskning och utveckling inom GNSS, samt för dess genomförande. Vi bör inrätta mekanismer för att hjälpa små och medelstora företag att enklare få tillgång till denna finansiering, och underlätta utvecklingen och marknadsföringen av GNSS-tillämpningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) Jag har röstat för betänkandet. Efter att Europas marknadsandel av den växande marknaden för satellitnavigeringssystem misslyckats med att leva upp till förväntningarna i juni förra året lade kommissionen fram en åtgärdsplan om tillämpningar av globala system för satellitnavigering (GNSS). Kommissionen valde klokt nog en riktad åtgärdsplan, vars rekommendationer inte enbart innefattar genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet – redan en prioritet som unionen har bekräftat många gånger – utan även inom vägransporter ska GNSS lämna ett viktigt bidrag till att uppnå våra mål när det gäller säkerhet och miljöskydd. Som helhet är åtgärdsplanen utformad för att trygga att även den europeiska marknaden kan konkurrera inom denna sektor, vars marknadsvärde över hela världen beräknas växa ytterligare till 230 miljarder euro till 2025.

 
  
MPphoto
 
 

  Artur Zasada (PPE), skriftlig.(PL) Jag är övertygad om att åtgärder för att främja användningen av Egnos och Galileo i civil luftfart är avgörande för att genomföra det gemensamma europeiska luftrummets ATM-forskningsprogram. Såsom föredraganden har betonat i sitt dokument fortsätter tyvärr införandet av Galileosystemet att kantas av nya problem. Jag instämmer i uppmaningen till kommissionen att trygga en snabb certifiering av Egnos för den civila luftfarten. Jag har redan ofta betonat att jag är positiv till det gemensamma europeiska luftrummet och det gemensamma europeiska luftrummets ATM-forskningsprogram.

Ett snabbt och fullständigt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet är ett mycket viktigt strategiskt steg för att verkligen integrera unionen och stärka den gemensamma marknaden. Utan Galileo kommer vi inte att ha Sesar och utan Sesar kommer vi inte att lyckas med det gemensamma europeiska luftrummet 2. Låt oss komma ihåg att inom detta område har vi framför allt att göra med ett system av farkoster som är förbundna med varandra – en svaghet hos någon av dem får fruktansvärda konsekvenser för övriga.

 
  
  

Betänkande: Brian Simpson (A7-0079/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D) , skriftlig.(PT) Jag röstar för betänkandet eftersom det behövs en ram för att bedöma enskilda luftfartsavtal, även om parlamentet behöver övervaka förhandlingarna noggrant, i stället för att hamna på efterkälken och endast besluta om huruvida man ska acceptera eller avvisa den slutliga texten.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, utvidgades de områden där parlamentets godkännande krävs för ingående av ett internationellt avtal. Luftfartsavtalen ingår nu i denna kategori. Jag röstar därför för betänkandet från min kollega Brian Simpson om genomförandet av ett antal kriterier för att utvärdera innehållet i dessa avtal. Jag anser också att man behöver främja ett balanserat marknadstillträde och investeringsmöjligheter liksom lojal konkurrens, särskilt vad gäller offentliga stödsubventioner, sociala normer och miljöstandarder.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft krävs parlamentets godkännande av avtal som täcker ett område där det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas. Jag röstade för betänkandet med ett antal allmänna principer för hur luftfartsavtal borde utvärderas. Principerna gäller såväl sakinnehållet som de förfaranden Europaparlamentets utskott för transport och turism kan tillämpa för att tillse att det varit välinformerat under hela förhandlingen och har haft en möjlighet att framföra sina prioriteringar i god tid innan det ställdes inför valet att godkänna eller inte godkänna avtalet. Heltäckande luftfartsavtal med grannländer eller viktiga globala partner kan ge betydande fördelar för passagerare, fraktoperatörer och flygbolag, såväl vad gäller marknadstillträde som enhetliga regelverk för att främja lojal konkurrens, bland annat vad gäller statliga stöd, sociala normer och miljöstandarder. Jag instämmer med föredraganden om att parlamentet måste följa förfarandet från första början och vara nära delaktigt i de frågor som diskuteras för att få en bild av det aktuella läget i förhandlingarna om luftfartsavtal. Kommissionen bör också vara medveten om vilka kriterier parlamentet kommer att tillämpa för att utvärdera ett avtal och dess beståndsdelar.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergio Berlato (PPE), skriftlig.(IT) Genom Lissabonfördragets ikraftträdande utvidgades de områden där parlamentets godkännande krävs för ingående av ett internationellt avtal. Luftfartsavtalen ingår nu i denna kategori. De nya parlamentariska befogenheter som fastställs genom fördraget medför ett nytt ansvar för att tillse att parlamentet och dess ansvariga utskott är väl informerade om förberedelserna inför de avtal som parlamentet så småningom ska godkänna. Mot bakgrund av den ändringen välkomnar jag motsvarande nya skyldighet för parlamentet för att noggrannare övervaka genomförandet av förhandlingarna. Jag vill ta tillfället i akt att påpeka här att för att ha goda förutsättningar för att avgöra om godkännande ska ges när väl förhandlingarna har slutförts, måste parlamentet följa förfarandet från start, snarare än efter att förhandlingarna har avslutats.

Avslutningsvis upprepar jag uppmaningen till kommissionen att kontinuerligt informera parlamentet och lämna rapporter som analyserar styrkor och svagheter i befintliga överenskommelser regelbundet. Jag anser att det skulle göra det möjligt för parlamentet att bedöma framtida överenskommelser effektivare.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig.(IT) Förslaget till resolution från Europaparlamentet om slutande av internationella luftfartsavtal innehåller många av de viktiga principer som Lega Nord står för. De innefattar behovet av att trygga lika rättigheter till marknaden för flygbolag från alla medlemsstater, förebygga dold dumpning som finansieras direkt av nationell politik, i strid med gemenskapens regler om statligt stöd. I förslaget uttrycks också oro över medborgarnas säkerhet och den grundläggande betydelsen av att inrätta en referensram för säkerhet betonas. En annan princip som försvaras av Lega Nord och framhålls i förslaget gäller öppenhet mellan EU-institutionernas verksamhet och EU:s medborgare, vars intressen parlamentet direkt företräder. I förslaget betonas därför egentligen behovet av att kommissionen tar sitt ansvar för att hålla parlamentet konstant informerat om framstegen i förhandlingarna med aktörer utanför EU. Av ovanstående skäl beslutade jag att rösta för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för betänkandet eftersom jag instämmer i att heltäckande luftfartsavtal mellan EU och grannländer endast kan ge fördelar för passagerare, fraktoperatörer och flygbolag på flera sätt: De kan upprätthålla säkerhets- och miljöstandarder och främja en gynnsam affärsmiljö. Målet med betänkandet är att underlätta och klargöra slutandet av luftfartsavtal och antagande av beslut om sådana avtal, där Europaparlamentet informerar kommissionen i förväg om de kriterier som parlamentet kommer att bygga sitt beslut på när det gäller att eventuellt samtycka till slutandet av ett särskilt avtal för EU:s räkning. I betänkandet fäster parlamentet även kommissionens och rådets uppmärksamhet på avtal som, om de sluts, kan gynna EU och dess medborgare, men som EU av det ena eller det andra skälet ännu inte har slutit med länder som Ryssland, Kina, Japan och Indien.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig.(RO) Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, utvidgades de områden där parlamentets godkännande krävs för ingående av ett internationellt avtal. Det innebär att det är ett naturligt steg för utskottet för transport och turism att utarbeta ett initiativbetänkande med ett antal allmänna principer för hur lufttransportavtal borde utvärderas. Heltäckande avtal med grannländer eller viktiga globala partner kan ge betydande fördelar genom att erbjuda passagerare och fraktoperatörer bättre service – såväl vad gäller variation som kostnader – samtidigt som flygbolagen får nya möjligheter och ett konkurrensförsprång.

Enhetliga regelverk kan definitivt i hög grad främja lojal konkurrens, framför allt vad gäller statligt stöd, sociala normer och miljöstandarder. Det är beklagligt att rådet ännu inte har gett kommissionen i uppdrag att inleda förhandlingar om ett luftfartsavtal för transporter med viktiga handelspartner, däribland Folkrepubliken Kina och Indien, trots förslaget från 2005. Den ekonomiska tillväxten i denna region gör värdet av sådana överenskommelser ännu större.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för detta initiativbetänkande eftersom det allt större bidraget från flygsektorn medför många fördelar för den europeiska ekonomin men också en hel del nackdelar. Jag anser att den institution jag tillhör, parlamentet, borde få större övervakande befogenheter så att den är fullständigt insatt i de typer av avtal som eventuellt ska godkännas. Vår omröstning skulle bli resultatet av en nära övervakning av resultatet av förhandlingarna, vilket måste främja överensstämmelse med internationell lagstiftning om sociala rättigheter, fullständigt erkännande av praxis och förfaranden när det gäller certifiering, utbyte av säkerhetsuppgifter och gemensamma inspektioner. Endast genom att godkänna ambitiösa avtal som respekterar EU:s principer kan vi lämna ett giltigt bidrag till unionens verksamhet och förbättring.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag anser att möjligheten med enhetliga regelverk som tagits upp i vissa internationella luftfartsavtal kan genomföras genom att vi skapar villkor för lojal konkurrens. Det är inte bara gynnsamt för branschen i de aktuella länderna utan också en möjlighet att standardisera och stärka sociala normer och miljöstandarder. De tjänster som erbjuds passagerare och fraktoperatörer kommer också att förbättras avsevärt, vilket inte skulle bli lika synligt genom andra sätt, exempelvis bilaterala avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig.(PT) Slutandet av heltäckande avtal om lufttransporter med grannländer eller viktiga globala partner är särskilt viktigt när det gäller tillträde till marknaden och enhetliga regelverk eftersom det främjar lojal konkurrens, lika nivå av sociala normer och miljöstandarder och så vidare. Det gynnar alla parter: Passagerare, fraktoperatörer och flygbolag. När det gäller övergripande avtal är det också viktigt att anpassa befintliga bilaterala avtal till EU:s lagstiftning för att säkerställa större rättssäkerhet, öka insynen och erbjuda ytterligare fördelar i form av förenkling, samtidigt som man ser till att alla flygbolag i unionen åtnjuter samma rättigheter. I och med Lissabonfördragets ikraftträdande spelar parlamentet en mer framträdande roll på detta område, och dess godkännande krävs för att ingå dessa internationella avtal. Jag röstar därför för betänkandet med ett antal allmänna principer och en konsekvent uppsättning standarder. I betänkandet betonas också betydelsen av att hålla parlamentet informerat, så att det kan övervaka förfarandet från början, eftersom detta ger parlamentet möjlighet att framföra sin oro och sina prioriteringar.

 
  
MPphoto
 
 

  Rachida Dati (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade för betänkandet av två skäl. För det första rekommenderas i betänkandet att Europaparlamentet ska få en större roll enligt de nya befogenheterna i Lissabonfördraget vad gäller att sluta internationella avtal med tredjeländer. I detta hänseende betonas i betänkandet behovet av att stärka dialogen med Europeiska kommissionen på de olika stadierna av förhandlingar och övervaka gällande avtal. För det andra betonas i betänkandet behovet av att sluta luftsäkerhetsavtal med tredjeländer som har en betydande flygplansindustri. Detta är ett avgörande krav med tanke på det berättigade behovet av att trygga ännu större flygsäkerhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig.(FR) Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har Europaparlamentet haft större befogenhet att delta i slutandet av internationella avtal mellan Europeiska unionen och tredjeländer. Brian Simpsons betänkande som antagits i dag kommer därmed att innebära att parlamentets roll i internationella luftfartsförhandlingar definieras bättre.

Jag välkomnar att parlamentet särskilt trycker på när det gäller avtal som Europeiska unionen har slutit för att inkludera ömsesidigt erkännande av flygsäkerhet och säkerhetsstandarder, liksom bättre garantier för att skydda passagerares rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade för betänkandet om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget eftersom man där betonar betydelsen av att parlamentet ska ”omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden” av förfarandet med att förhandla avtal mellan EU och tredjeländer eller internationella organisationer.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Genom Lissabonfördraget har parlamentet fått nya befogenheter när det gäller att godkänna internationella avtal. Av dessa är de internationella luftfartsavtalen särskilt viktiga, med tanke på de olika säkerhets- och samordningsbehov som ingår. Att bedöma ett avtal kräver kriterier baserade på strikt granskning och övervakning av förhandlingsvillkoren. Jag hoppas att kommissionen och parlamentet kan samarbeta aktivt för att kontinuerligt förbättra kvaliteten och stramheten i denna typ av avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Brian Simpsons betänkande handlar om internationella luftfartsavtal enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Sedan den 1 december 2009 när detta fördrag trädde i kraft har parlamentets befogenheter ökat och parlamentet har tagit ansvar för medbeslutande inom många områden, inklusive luftfartstjänster. Mot bakgrund av detta har utskottet för transport och turism lagt fram detta betänkande som förefaller vara extremt positivt och rätt i tiden och innehåller ett antal allmänna principer som vi till fullo instämmer i. Parlamentet kan därmed övervaka hela processen från början, via den information det får från kommissionen, särskilt via generaldirektoratet för transport och rörlighet, och noggrant bedöma de avtal parlamentet ombeds att rösta om, oavsett om de är övergripande avtal, heltäckande avtal eller säkerhetsavtal.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget är överstatliga avtal som är avsedda att sammanfalla med befintliga bilaterala avtal som medlemsstaterna genomför. Vi har upprepat vår ståndpunkt mot denna princip i flera avtal som parlamentet har uttalat sig om, tillsammans med kritik av omfattningen av dessa avtal, vilka utan undantag syftar till att avreglera och privatisera sektorn. Föredraganden – som signifikant nog är från gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet – slår fast att ”luftfartsavtal med grannländer eller viktiga globala partner kan ge betydande fördelar för passagerare, fraktoperatörer och flygbolag”.

Verkligheten i denna och andra sektorer som har upplevt ökad avreglering, exempelvis järnvägstransporter, motsäger emellertid dessa löften om fördelar. Om det verkligen finns någon vinnare i förfaranden med monopolistisk koncentration inom luftfartssektorn – vilket är vad som oundvikligen följer på avreglering och ”fri konkurrens” – är det inte passagerarna, eller arbetstagarna, och inte heller många av de ”flagg-bärande” flygbolag utan snarare de stora europeiska företagen i branschen. Av dessa skäl har vi röstat emot förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Detta betänkande handlar om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget. Dessa är internationella avtal avsedda att samordna och sammanfalla med befintliga bilaterala avtal som medlemsstaterna avgör.

Föredraganden slår fast att ”luftfartsavtal med grannländer eller viktiga globala partner kan ge betydande fördelar för passagerare, fraktoperatörer och flygbolag, vad gäller … marknadstillträde”.

Men omsättningen av dessa avtal i praktiken på EU-nivå har redan visat oss att sådana löften om fördelar ekar ihåligt för både arbetstagare och passagerare.

Flertalet av dessa avtal har det underförstådda syftet att öppna marknaden och avreglera sektorn, motiverat av fri konkurrens, eller att bortse från snedvridningar, fördelar som de starkaste företagen kan dra av det och den falska miljölösningen för att minska koldioxidutsläppen och införlivandet av flyget i systemet för handel med utsläppsrätter.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Efter att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 utvidgades de områden där parlamentets godkännande krävs för ingående av internationella avtal. Luftfartsavtalen ingår nu i denna kategori. Tidigare tillfrågades endast parlamentet om sådana avtal. De nya befogenheter som parlamentet fått i och med Lissabonfördraget medför emellertid också nytt ansvar.

Jag anser att parlamentet bör kunna följa utvecklingen av förhandlingarna innan det accepterar eller avvisar den slutliga lydelsen i enskilda internationella avtal. Relevanta kriterier för lufttrafiksavtal med tredjeländer bör dessutom innefatta möjligheten med ett balanserat synsätt på marknader och investeringsmöjligheter, liksom lojal ekonomisk konkurrens när det gäller statliga subventioner, sociala normer och miljöstandarder.

 
  
MPphoto
 
 

  Lorenzo Fontana (EFD), skriftlig.(IT) De nya befogenheterna som Lissabonfördraget medför innebär att även vi kan få uttala oss om frågor som rör flygtrafikområdet i luftfartsavtal. I betänkandet betonas lojal konkurrens och därmed behovet av att bland mycket annat övervaka statlig finansiering, och samtidigt beakta miljöfrågor och säkerställa en hög nivå av passagerarrättigheter. Vi är positiva till alla dessa åtgärder och jag röstar därför för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag instämmer i betänkandet eftersom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, utvidgade de områden där parlamentets godkännande krävs för att ingå ett internationellt avtal. Luftfartsavtal ingår nu i denna kategori eftersom de täcker ett område där det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas. Mot bakgrund av denna ändring beslutade utskottet för transport och turism att utarbeta ett initiativbetänkande med ett antal allmänna principer för hur luftfartsavtal borde utvärderas. Principerna gäller såväl sakinnehållet som de förfaranden utskottet kan tillämpa för att tillse att det varit väl informerat under hela förhandlingen, och har haft en möjlighet att framföra sina prioriteringar i god tid innan det ställdes inför valet att godkänna eller inte godkänna avtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Under dagens sammanträde röstade jag för Brian Simpsons betänkande om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget. Efter att fördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fick parlamentet rätt att godkänna avtal som täcker sektorer där det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas. Detta är ett betydande framsteg, särskilt mot bakgrund av EU:s förmodade demokratiska underskott, om vi beaktar att parlamentet, som är ett organ som väljs demokratiskt av människorna i EU, tidigare tillfrågades om sådana avtal först efter att de slutits. Vi förväntar oss därför att kommissionen besvarar vår uppmaning om att bibehålla informationsflödet och ge det ansvariga utskottet omfattande information om avsikten att föreslå förhandlingar för att sluta och ändra internationella luftfartsavtal, så att parlamentet som helhet kan uttrycka sin uppfattning med full kännedom om fakta.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig.(RO) Genom Lissabonfördraget har parlamentet fått nya behörigheter och större beslutsfattande befogenheter, jämte ansvar för att trygga ett smidigt flöde av verksamhet, som tillhandahåller information och garanterar medborgarnas säkerhet. Enhetliga regelverk bland Europaparlamentets relevanta utskott, ömsesidigt erkännande av säkerhets- och trygghetsstandarder och säkerställande av högsta möjliga standard för internationella luftfartsavtal ger fördelar för passagerare och fraktoperatörer, både när det gäller logistik och ekonomi, liksom för flygbolag.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för betänkandet där man anser att heltäckande luftfartsavtal med grannländer eller viktiga globala partner kan ge betydande fördelar för passagerare, fraktoperatörer och flygbolag såväl vad gäller marknadstillträde som enhetliga regelverk för att främja lojal konkurrens, bland annat vad gäller statliga stöd, sociala normer och miljöstandarder, under förutsättning att vissa normer och villkor uppfylls.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig.(IT) Enligt Lissabonfördraget krävs Europaparlamentets godkännande av luftfartsavtal eftersom de täcker ett område där det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas. Vi instämmer i förslaget från utskottet för transport och turism om ett antal allmänna principer för hur luftfartsavtal borde utvärderas när det gäller innehållet. Utskottet bör dessutom vara väl informerat under hela förhandlingen och ha haft möjlighet att framföra sina prioriteringar i god tid innan det ställs inför valet att godkänna eller inte godkänna avtalet. Parlamentet behöver därför följa förfarandet redan från början. Heltäckande avtal med grannländer eller viktigare globala partner kan ge betydande fördelar genom att erbjuda europeiska passagerare och fraktoperatörer bättre service – både vad gäller variation och kostnader – och samtidigt ge flygbolag nya möjligheter och konkurrensfördelar. Enhetliga regelverk kan göra mycket för att främja lojal konkurrens. Avslutningsvis vidhåller vi att det är viktigt att inleda förhandlingar med stora handelspartner i Asien, bland annat Folkrepubliken Kina och Indien, eftersom den ekonomiska tillväxten i hela regionen medför att dessa överenskommelser får ännu större betydelse för utvecklingen av världshandeln.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) I och med antagandet av Lissabonfördraget utvidgades de områden där parlamentets godkännande krävs för att ingå ett internationellt avtal. Luftfartsavtalen ingår nu i denna kategori, eftersom de täcker ett område där det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas. Utskottet för transport och turism har därför beslutat att utarbeta detta initiativbetänkande med ett antal allmänna principer för hur luftfartsavtal borde utvärderas. Principerna gäller såväl sakinnehållet som de förfaranden utskottet kan tillämpa för att tillse att det varit väl informerat under hela förhandlingen och har haft en möjlighet att framföra sina prioriteringar i god tid innan det ställdes inför valet att godkänna eller inte godkänna avtalet. Parlamentets nya befogenheter enligt Lissabonfördraget medför nytt ansvar för att tillse att parlamentet och dess ansvariga utskott är väl informerade om förberedelserna inför de avtal som parlamentet så småningom ska godkänna. Detta medför ett motsvarande ansvar för att noggrannare övervaka genomförandet av förhandlingarna. Man bör därför ha dessa förutsättningar i minnet när internationella avtal förhandlas i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig.(EN) Betänkandet täcker ramen för att utvärdera enskilda luftfartsavtal, med hänsyn till förändringarna enligt Lissabonfördraget, som ska användas vid alla framtida förhandlingar, slutande av avtal och parlamentets godkännande av dessa (genom medgivande). Relevanta kriterier för luftfartsavtal med tredjeländer innefattar balanserad tillgång till marknader och investeringsmöjligheter, liksom lojal konkurrens när det gäller statliga stöd, sociala normer och miljöstandarder. Jag röstade för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig.(LT) Heltäckande luftfartsavtal med grannländer eller viktiga globala partner kan ge fördelar inte enbart för fraktoperatörer och flygbolag utan även för passagerare. Framför allt garanterar dessa avtal samma rättigheter för alla flygbolag inom unionen. Stränga normer när det gäller flygsäkerhet och trygghet kommer dessutom att tillämpas och dessa är mycket viktiga för passagerare, besättning och hela flygsektorn i allmänhet. Med tanke på fördelarna med de nämnda avtalen anser jag det lämpligt att fastställa allmänna principer som kan användas för att utvärdera luftfartsavtal. Det är viktigt för alla avtal att mildra eller eliminera restriktioner för marknadstillträde och investeringsmöjligheter, att bibehålla och förbättra sociala normer och miljöstandarder, att erbjuda lämpliga garantier för uppgiftsskydd och integritet, att införliva ömsesidigt erkännande av säkerhetsstandarder och trygga en hög nivå av passagerarrättigheter. Kommissionen bör omedelbart vidta åtgärder för att ta upp frågan om överflygningar över Sibirien och inleda förhandlingar om internationella luftfartsavtal med Japan och Ryssland.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Genom Lissabonfördraget, som har varit i kraft sedan den 1 december 2009, utvidgades de områden där parlamentets godkännande krävs för att ingå internationella avtal. Luftfartsavtalen ingår nu i denna kategori, eftersom de täcker ett område där det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas. Tidigare tillfrågades endast parlamentet om sådana avtal. Mot bakgrund av denna ändring har utskottet för transport och turism beslutat att utarbeta ett initiativbetänkande med ett antal allmänna principer för hur parlamentet borde utvärdera luftfartsavtal när det gäller innehållet, snarare än att ställas inför det slutliga beslutet och endast godkänna eller inte godkänna avtalet. Parlamentets nya befogenheter som fastställs genom Lissabonfördraget medför nytt ansvar för att tillse att parlamentet och dess ansvariga utskott är väl informerade om förberedelserna inför de avtal som parlamentet så småningom ska godkänna. Detta medför ett motsvarande ansvar för att noggrannare övervaka genomförandet av förhandlingarna. De möjligheter som anges i betänkandet, som jag röstade för, kan betraktas som en förteckning över punkter som kan anpassas efter omständigheterna i varje enskilt avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) Efter Lissabonfördragets ikraftträdande har parlamentet stärkt sin roll när det gäller att sluta internationella luftfartsavtal. Utskottet för transport och turism beslutade att utarbeta ett initiativbetänkande med ett antal allmänna principer för hur luftfartsavtal borde utvärderas. Principerna gäller såväl sakinnehållet som de förfaranden utskottet kan tillämpa för att tillse att det varit väl informerat under hela förhandlingen, och har haft en möjlighet att framföra sina prioriteringar i god tid innan det ställdes inför valet att godkänna eller inte godkänna avtalet.

Dessa avtal kan delas upp i tre kategorier: Övergripande avtal, som anpassar befintliga bilaterala avtal, heltäckande avtal, som är avsedda att garantera en lojal konkurrens och slutligen säkerhetsavtal som är avsedda att garantera en god civil flygsäkerhet. Dessutom rekommenderas i betänkandet en rad kriterier för att utvärdera avtalens innehåll, bland annat balanserad tillgång till marknader och investeringsmöjligheter, och lojal konkurrens när det gäller statliga stöd samt socialt och miljömässigt stöd. Jag röstade för betänkandet så att ett kontinuerligt flöde av information kan bibehållas och styrkor och svagheter i dessa avtal analyseras bättre.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Eftersom Lissabonfördraget har ökat parlamentets befogenheter när det gäller att sluta internationella avtal är det nödvändigt att erbjuda nya former av rättsliga ramar för parlamentets verksamhet när dess ställning förändras. Det är i detta sammanhang som betänkandet återfinns. Eftersom parlamentet också fått befogenheter vad gäller luftfartsavtal är det viktigt att tillse att det har tillgång till information under hela förhandlingsprocessen. Parlamentet kan inte enbart vara involverat i slutet av förfarandet och enbart godkänna eller inte godkänna den slutliga lösningen, utan att ha en rad relevanta indikatorer till sitt förfogande för att fatta ett övervägt beslut. Med tanke på behovet av att involvera parlamentet i hela förfarandet är det också nödvändigt att, även om det bara sker i allmänna termer, uppmärksamma sådana aspekter som villkoren för hur information tillhandahålls eller på vilka stadier den bör göras tillgänglig.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Jag röstade för betänkandet. Genom Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009 utvidgades de områden där parlamentets godkännande krävs för att sluta ett internationellt avtal. Luftfartsavtalen ingår nu i denna kategori eftersom de täcker ett område där det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska tillämpas. Tidigare tillfrågades endast parlamentet om sådana avtal. Mot bakgrund av denna ändring beslutade utskottet för transport och turism att utarbeta ett initiativbetänkande med ett antal allmänna principer för hur luftfartsavtal borde utvärderas. Principerna gäller för såväl sakinnehållet som de förfaranden utskottet kan tillämpa för att tillse att det varit väl informerat under hela förhandlingen, och har haft en möjlighet att framföra sina prioriteringar i god tid innan det ställdes inför valet att godkänna eller inte godkänna avtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Betänkandet innehåller ett antal allmänna principer för goda kommunikationer mellan parlamentet och kommissionen när internationella luftfartsavtal antas och för att utarbeta gemensamma metoder för att utvärdera dessa avtal. Tack vare Lissabonfördraget har parlamentet fått utökade befogenheter och motsvarande skyldighet att nu noggrannare övervaka genomförandet av förhandlingarna och slutandet av luftfartsavtal. Med tanke på dessa avtals betydelse, särskilt för att garantera bättre service för passagerare och nya möjligheter för aktörer, är det bra om parlamentet informerar kommissionen om sin oro och sina bedömningskriterier redan från början, utan att vänta på att förhandlingarna har avslutats.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilja Savisaar-Toomast (ALDE), skriftlig.(ET) Genom Lissabonfördraget fick parlamentet större rättigheter, och en av dem är att parlamentets godkännande krävs för att ingå internationella avtal. Utskottet för transport och turism måste ganska ofta bedöma och hantera olika luftfartsavtal. Jag tror att detta betänkande avsevärt kommer att hjälpa och underlätta arbetet i utskottet för transport och turism eftersom det belyser de allmänna principerna för hur vi bör bedöma luftfartsavtal, både vad gäller sakinnehåll och åtgärder.

Betänkandet kommer dessutom att bidra till att klargöra olika luftfartsavtal och hantera dem på det enklaste sättet, och där slås också fast vilka kriterier vi bör uppmärksamma och vilka aspekter vi bör hålla reda på. Dessutom kommer betänkandet att bidra till att tillämpa processen med hur man kan gå vidare med dessa luftfartsavtal och vilka stadier som krävs när de olika institutionerna hanterar dem. Jag anser att detta betänkande är nödvändigt och jag stöder därför antagandet av det.

 
  
MPphoto
 
 

  Brian Simpson (S&D), skriftlig.(EN) Betänkandet erbjuder en ram för att parlamentet ska kunna ta sig an sina åtaganden enligt Lissabonfördraget vad gäller internationella luftfartsavtal. Utskottet för transport och turism ville gärna tillse att parlamentet vid hantering av enskilda avtal med enskilda suveräna stater använder samma förfaranden och riktlinjer för föredraganden att arbeta med, för att ge oss ett konsekvent synsätt och möjlighet att överväga viktiga aspekter, bland annat relevanta säkerhetsvillkor och sociala villkor. Jag kommer att rösta för betänkandet och hoppas att parlamentet kan stödja mitt betänkande så att den föreslagna ramen kan omsättas i praktiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig.(PT) Lissabonfördragets ikraftträdande har institutionaliserat nya områden där parlamentets godkännande krävs för att sluta internationella avtal. Luftfartsavtalen ingår nu i denna kategori eftersom de ingår i det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det innebär att parlamentet regelbundet ska informeras så att en samlad utvärdering av hela förhandlingsprocessen kan göras, och så att parlamentet samtidigt kan framföra sina uppfattningar och prioriteringar.

Betänkandet innehåller riktlinjer för hur luftfartsavtal bör analyseras såväl när det gäller sakinnehåll som förfaranden som ska antas. Tre kategorier avtal läggs fram med olika målsättningar, nämligen övergripande avtal, heltäckande avtal och säkerhetsavtal.

Jag röstar för detta avtal eftersom jag anser att det är grundläggande att Europeiska kommissionens ståndpunkt, som betonas i betänkandet, uttrycker att parlamentet regelbundet bör övervaka hela förfarandet genom att dela med sig av information, och att kommissionen bör lämna en rapport som analyserar styrkor och svagheter i befintliga avtal åtminstone vart tredje år. Avtalen bör antas genom ett fördelaktigt interinstitutionellt avtal som gör det möjligt för EU-institutionerna att delta aktivt i dem.

 
  
MPphoto
 
 

  Niki Tzavela (EFD), skriftlig.(EL) Jag röstade för Brian Simpsons betänkande om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget, med tanke på att parlamentet nu har större ansvar när det handlar om att förhandla om internationella avtal. Dessutom bidrar luftfartsavtal med tredjeländer till att utveckla internationell luftfart och garantera rättssäkerheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Resultatet av de nya befogenheter som parlamentet fått enligt Lissabonfördraget är att kammaren i framtiden kommer att uppmanas att utvärdera och godkänna internationella luftfartsavtal oftare. Föredraganden föreslår därför att vissa allmänna principer bör utarbetas för att göra sådana utvärderingar enklare men också bättre. Även om föredraganden i princip inser fördelarna med sådana avtal förespråkar han ändå inte ett differentierat synsätt och uppmanar vid flera tillfällen till en konstruktiv dialog mellan kommissionen och parlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Artur Zasada (PPE), skriftlig.(PL) Jag välkomnar resultaten av dagens omröstning, särskilt mot bakgrund av att jag var föredragande för dokumentet om luftfartsavtalet mellan Europeiska unionen och Förenta staterna, vilket var ett mycket viktigt dokument. Tillsammans står luftfartsmarknaden i Europeiska unionen och Förenta staterna för cirka 60 procent av världens luftfart. Det framtida öppnandet av marknaden för flygföretag från EU och Förenta staterna på icke-diskriminerande basis kommer att erbjuda bättre tjänster för passagerare och fraktoperatörer, medföra betydande ekonomiska fördelar och skapa arbetstillfällen. Europeiska unionen deltog tyvärr inte i förhandlingarna om avtalet mellan EU och Förenta staterna och kunde därför inte påverka innehållet i dokumentet. Detta är en oacceptabel situation. Jag instämmer därför i huvudtesen i Brian Simpsons betänkande om internationella luftfartsavtal som har antagits i dag. Europaparlamentet borde ha varit delaktigt i förhandlingarna från första början, eller borde åtminstone ha hållits informerat om framstegen.

 
  
  

Andrabehandlingsrekommendation: Saïd El Khadraoui (A7-0171/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D) , skriftlig.(PT) Jag stöder betänkandet mot bakgrund av de nya beståndsdelar som rådet har infört, särskilt vad gäller öronmärkning, större öppenhet och incitament för att förnya fordonsparken, fordonskapacitet och möjligheten till effektivare variationer i infrastrukturen. Eurovinjett III kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att, om de vill, låta dem som använder vägarna betala för externa kostnader, det vill säga luftföroreningar och buller så att principen om att förorenaren betalar införs när det gäller vägtransporter. Före vitboken kräver den lagstiftning som nu planeras att medlemsstaterna och kommissionen tar nästa steg i riktning mot ett mer hållbart och driftskompatibelt transportsystem, med samordnade avgiftssystem som internaliserar mer externa kostnader.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) I och med förslaget till direktiv om att ta betalt av tunga godsfordon när de utnyttjar viss infrastruktur (Eurovinjettdirektivet) kommer medlemsstaterna nu att kunna införa avgifter för luftföroreningar och buller från vägtransporter. Åtgärden som bygger på principen om att förorenaren betalar syftar till att uppmuntra ett successivt förnyande av de lastbilar som trafikerar våra vägar. Det kan också utgöra en ny källa till finansiering av renare transportformer såsom järnväg och vattenvägar. Jag röstade därför för Saïd El Khadraouis betänkande. Jag uppmanar emellertid medlemsstaterna att vara återhållsamma när de genomför Eurovinjett: Det får inte äventyra den kommersiella och finansiella soliditeten hos transportföretag eller företag som använder transporter.

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward (ALDE), skriftlig.(GA) Merparten av de varor som säljs på EU:s marknad transporteras på vägnätet och jag röstade därför emot de åtgärder som rekommenderas i betänkandet eftersom de skulle medföra alltför stora kostnader för irländska transportörer, exportörer och tillverkare. Eurovinjettdirektivet innefattar redan avgifter men medlemsstaterna är inte skyldiga att införa dessa. Eurovinjett gäller för närvarande på 15 000 km europeisk motorväg, inklusive hälften av EU:s motorvägar med tullar. Jag är positiv till att ta sig an luftföroreningar och buller och uppmuntra människor att använda renare fordon, men om direktivet skulle utvidgas till att omfatta tullar för buller och luftföroreningar skulle irländska åkare som kör irländsk export till Europa drabbas hårt.

Många irländska varor exporteras internationellt och de extra kostnader som föreslås i betänkandet kan medföra stora skador för irländska export- och transportföretag, och det kan bli ödesdigert för de mindre företag som för närvarande endast har en liten vinstmarginal.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för denna gemensamma ståndpunkt om Eurovinjettdirektivet som rådet och parlamentet lagt fram i den andra behandlingen. Direktivets huvudmålsättningar är att göra det möjligt för medlemsstaterna att låta dem som utnyttjar vägarna betala vissa externa kostnader, med andra ord att tillämpa principen om att förorenaren betalar, och även att ge medlemsstaterna ytterligare möjligheter att göra sina nationella system för vägavgifter effektivare. Jag välkomnar målen för att minska föroreningarna och genomföra principen om att förorenaren betalar på vägtransportområdet. Jag stödde även förslaget att inkomster från Eurovinjettavgiften skulle öronmärkas för investeringar i väginfrastruktur och användas för att göra transporter grönare. Att främja hållbara transporter är en viktig beståndsdel i den gemensamma transportpolitiken. Vi bör därför minska transportsektorns del i klimatförändringarna och den negativa inverkan från transporter, framför allt trafikstockningar, vilket hindrar rörligheten, samt luftföroreningar och buller, som skadar hälsan och miljön.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig.(FR) Även om jag välkomnar överenskommelsen om Eurovinjettdirektivet är jag långtifrån helt nöjd. Genom att godkänna kompromissen mellan parlamentet och rådet får vi ett slut på långa år av förhandlingar. Detta är definitivt ett steg i rätt riktning men det är ett minimalistiskt och tandlöst avtal! Medlemsstaterna får möjlighet, men blir inte på något sätt skyldiga, att kräva att tunga fordon ska betala för de externa kostnader de åstadkommer. Faktum kvarstår att idén nu finns och att det är den verkligt positiva punkten som gör att jag kan rösta för kompromissen. Genom att införa principen om att ”förorenaren betalar” för tunga godsfordon bereder direktivet vägen för att i vår offentliga politik medge internaliseringen av de externa kostnader som transporter orsakar. Principen om öppenhet när det gäller intäkter och investeringar noteras också och vi hoppas att den blir en föregångare när det gäller att bedöma offentlig politik: Medlemsstaterna kommer verkligen att bli tvungna att rapportera till kommissionen regelbundet. Den låga gränsen för intäkter till de transeuropeiska näten (TEN) (15 procent) är beklaglig. Vi kommer dessutom att tvingas se till att medlemsstaterna har uppfyllt sitt åtagande att investera intäkterna i hållbara projekt.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergio Berlato (PPE), skriftlig.(IT) Det betänkande vi diskuterar i dag är särskilt viktigt eftersom det innebär en ändring av direktiv 1999/62/EG om att ta ut avgifter för tunga godsfordon. Jag anser att detta förslag till nytt direktiv, resultatet av den kompromiss som uppnåtts mellan det ungerska ordförandeskapet, kommissionen och parlamentet, är mycket skadligt för den italienska ekonomin eftersom Italien transporterar cirka en tredjedel – eller till ett ungefärligt värde av 200 miljarder euro per år – av alla varor som transporteras på europeiska vägar.

När väl direktivet har införlivats i de europeiska transitländerna kommer varor som importeras till och exporteras från Italien att vara mer exponerade för ytterligare avgifter. Jag instämmer i den italienska regeringens högst kritiska syn: Den anser att i en tid av stora ekonomiska svårigheter, såsom den vi nu upplever, är det politiska beslutet att slå mot en ekonomisk sektor som stöder vår marknad långtifrån klokt. Enligt min uppfattning har de små genombrott som kompromissen innebär ingen faktisk inverkan på en text som är högst skadlig för både det italienska systemet och transportindustrin. Dessutom har det inte bevisats att åtgärden är effektiv: Vägtransporter och de kostnader för föroreningar de medför kommer att fortsätta att öka till dess att intermodala infrastrukturnätverk har utvecklats.

 
  
MPphoto
 
 

  John Bufton (EFD), skriftlig. – (EN) Jag röstade emot ändringsförslaget eftersom det är absolut nödvändigt att kommissionen inte får tillåtelse att inrätta intäktshöjande möjligheter, även via en indirekt avgift, särskilt utan enhälligt samtycke från rådet. I Storbritannien är vi för närvarande inte anslutna till Eurovinjettsystemet. Westminsterregeringen tittar emellertid på att införa avgifter för tunga godsfordon i enlighet med europeisk lag före 2015. Kommissionen har emellertid förbehållit sig rätten att göra koldioxidavgiften obligatorisk senast 2013. Som brittisk medborgare vill jag inte på något sätt bidra till någon form av EU-skatt.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) En avgift för tunga godsfordon är en åtgärd som straffar de avsides belägna länderna i EU, exempelvis Grekland, Italien, Spanien och Portugal. Generellt är det dessa länder som drabbats hårdast av finanskrisen, vilket har lett till en finansiell och ekonomisk kris. Jag röstar därför emot betänkandet eftersom jag anser att en ojämn tillämpning av sådana avgifter är orättvis med tanke på att de avlägset belägna länderna skulle bidra till det mesta av intäkterna vilket skulle gynna länderna i centrala Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  George Sabin Cutaş (S&D), skriftlig.(RO) Jag röstade emot Saïd El Khadraouis betänkande om att ta ut avgifter för tunga godsfordon eftersom förslaget möjliggör avgiftsgränser, vilket kommer att öka kostnaderna för fraktoperatörer i de yttersta medlemsstaterna. Direktivet kommer också att göra det möjligt för medlemsstaterna att erbjuda kompensation i utbyte mot dessa avgifter, vilket skulle kunna leda till en snedvriden konkurrens mellan operatörer från olika medlemsstater.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig.(FR) Parlamentet har nyss gett grönt ljus till nya regler för avgifter för vägtransporter och på så sätt gjort det möjligt att säkerställa utvecklingen och finansieringen av en mer lämplig transportpolitik vad gäller miljökrav rörande föroreningar och buller. Vägtransportföretag kommer nu att tvingas betala kostnaden för luftföroreningar och buller som orsakas av lastbilar medan medlemsstaterna blir skyldiga att återinvestera intäkterna från dessa avgifter i alleuropeiska transportnät och, framför allt, i mer effektiva och mindre förorenande transportsystem. Dessa avgifter är ett steg framåt men de räcker inte. Det är på tiden att medlemsstaterna åtar sig att genomföra en verklig utvecklingspolitik när det gäller frakt och på så sätt bidrar till en konsekvent användning av all järnvägs- och vägtransportinfrastruktur.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig.(FR) Europaparlamentet har i dag med stor majoritet godkänt revideringen av Eurovinjettdirektivet. Enligt texten ska tunga godsfordon betala kostnaderna för luftföroreningar och buller. Den överenskommelse som i dag godkänts tillåter medlemsstaterna att ta ut en avgift från vägtransportföretag för kostnaden för luftföroreningar och buller, utöver kostnaderna för att använda motorväginfrastrukturen.

Även om detta är en betydande revidering utgör det bara ett litet steg i rätt riktning eftersom förordningarna inte är bindande. Jag ser därför fortfarande fram emot att se nya förslag som skulle göra dessa nya åtgärder obligatoriska, som skulle innefatta kostnaden för alla miljöskador som uppstår och som skulle utvidga principen om att förorenaren betalar till alla transportformer.

I texten yrkas också på att intäkterna från tullar ska användas. Här har parlamentet tvingat medlemsstaterna att investera delar av sina inkomster från tullar i förbättringar av trafikflödet och infrastruktur för rörlighet. Det borde också vara möjligt att använda behållningen från dessa avgifter till projekt som minskar luftföroreningar eller till och med buller.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. – (PT) Jag röstade emot betänkandet om att ta ut en avgift från tunga godsfordon eftersom jag anser att det kan få negativa återverkningar på den europeiska ekonomin, framför allt i de avsides belägna länderna. Med tanke på att flera skatter och avgifter redan tas ut i vägtransportsektorn, särskilt accisavgifter på bränsle, och mot bakgrund av det nuvarande ekonomiska klimatet, anser jag att internaliseringen av sektorns kostnader borde övervägas så att dessa åtgärder kan omfattas av ökat samförstånd mellan de olika berörda aktörerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) I revideringen av Eurovinjettdirektivet krävs att tunga godsfordon som utnyttjar europeiska motorvägar ska omfattas av principen om att förorenaren betalar, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att inkludera kostnaden för buller och luftföroreningar i nationella tullar. Den extra kostnaden blir sannolikt mellan 3 och 4 cent per fordon och kilometer. När nu den europeiska ekonomin är svag och konkurrenskraften viktigare än någonsin kan den här principen bidra till att göra frakttransporter ännu dyrare, särskilt för de avsides belägna länderna, där priset för transporter läggs till kostnaden för varorna. Dessa länder är inte bara tvungna att påta sig kostnaden för bränsle utan blir nu också tvungna att göra samma sak med ytterligare kostnader för tullar, och därmed förlora i konkurrenskraft. Utan att försöka underskatta miljöaspekten förefaller mig detta inte vara rätt tidpunkt att belasta de europeiska företagen med ytterligare en avgift.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Uttag av en avgift för tunga godsfordon är en åtgärd som straffar de avsides belägna länderna i EU samtidigt som det ger länderna i Centraleuropa ytterligare intäkter. Texten som är resultatet av trepartsmötet är mindre negativ för Portugal än förslaget från utskottet för transport och turism, eftersom det minskar variationen till 175 procent och rusningstrafikperioden för avgiften till fem timmar, utvidgar undantaget för mindre förorenande fordon ytterligare ett år, det vill säga till fyra år. Uttaget av denna avgift kommer emellertid att förbli en realitet och kommer att medföra att de befintliga kostnaderna ökar för de avsides belägna länderna i EU. Dessa nya bestämmelser i Eurovinjettdirektivet kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att ta ut en avgift för tunga godsfordon som motsvarar kostnaden för buller och luftföroreningar som trafiken orsakar, utöver infrastrukturkostnaden vid tullarna. Denna extra kostnad blir sannolikt i genomsnitt 3 eller 4 cent per fordon och kilometer. Mindre förorenande fordon kommer även fortsättningsvis att vara undantagna. Jag röstade emot betänkandets förslag, eftersom jag anser att det kommer att skada de avsides belägna medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Det mycket stora beroendet av vägtransporter är ett verkligt problem. Portugal är ännu mer beroende av detta transportsätt än genomsnittet i EU. Detta gäller av skäl som rör miljö och folkhälsa, på grund av de höga nivåerna av föroreningar som är förbundna med det, och av energiskäl kopplade till minskande oljereserver och ökande svårigheter att få tillgång till denna vara. Det är därför grundläggande att främja diversifieringen av frakttransportslagen, och särskilt satsa starkt på järnvägen. Inte nog med att denna investering tyvärr inte har gjorts men i vissa länder, bland annat Portugal, har vi också sett att detta slag av transport avvecklas. Avvecklingarna tenderar att öka efter avregleringar och privatiseringar. I betänkandet tas några av dessa frågor upp, men det går inte längre än att försöka ta ut en ny avgift på tunga fordon, utöver befintliga avgifter, varav vissa nyligen har ökats i Portugal. Det är tveksamt om dessa har någon effekt när det gäller att uppfylla de fastslagna målsättningarna, eftersom de utgör en extra börda och kan resultera i att många företag läggs ned, med tanke på den nuvarande ekonomiska och sociala krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi är medvetna om att det mycket stora beroendet av vägtransporter är ett verkligt problem. I Portugal är beroendet av detta transportsätt ännu större än genomsnittet i EU. Situationen behöver förändras oavsett om det gäller skäl som rör miljö och folkhälsa, på grund av de höga nivåerna av föroreningar som är förbundna med det eller av energiskäl kopplade till minskande oljereserver och ökande svårigheter att få tillgång till denna vara.

Det är därför grundläggande att främja diversifieringen av frakttransportslagen, och framför allt satsa stort på järnvägen. Inte nog med att några länder inte har gjort detta åtagande. I vissa länder, exempelvis Portugal, har vi dessutom sett avvecklingar inom detta transportslag, vilket tenderar att öka efter avregleringar och privatiseringar.

I betänkandet tas några av dessa frågor upp, men det begränsas till att försöka ta ut en ny skatt på tunga godsfordon, utöver de befintliga, varav vissa nyligen har ökats i Portugal, exempelvis ”skuggtullarna”. Det är tveksamt hur effektiva dessa är när det gäller att uppfylla de fastslagna målsättningarna, eftersom de utgör en extra börda och kan resultera i att många företag läggs ned, med tanke på den nuvarande ekonomiska och sociala krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Det har gått lite tid sedan Europaparlamentets yttrande om Eurovinjett III-direktivet antogs vid den första behandlingen. Direktivet bör göra det möjligt för de medlemsstater som så önskar att ta upp avgifter från väganvändare för vissa (begränsade) externa kostnader så att principen om att förorenaren betalar äntligen kan införas på vägtransportområdet.

Det ger även medlemsstaterna ytterligare möjligheter att effektivisera nationella system för uppbörd av vägtullar, vilket är ett bättre instrument för att hantera efterfrågan inom transportsektorn. Rådets yttrande bekräftade dessa målsättningar och det är nu också önskvärt att kommissionen vidtar steg som leder till varaktigt hållbar utveckling av transporter, samarbete, ett samordnat tullsystem och ytterligare internalisering av externa kostnader.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig.(EN) Verkligheten är den att detta förslag kommer att få en oproportionerlig inverkan på de avlägset belägna medlemsstaterna i Europeiska unionen, såsom Irland, eftersom centralt belägna medlemsstater har möjligheten att övergå till järnväg. Den irländska transportföreningen har uppskattat att en lastbil som körs från Irland till fastlandet i Europa via Holyhead och Dover kommer att få betala en vägavgift på 120 euro och en extern kostnad på 30 euro. En tur och retur-resa kommer därför att medföra en avgift på 300 euro som ett resultat av denna lagstiftning. De största exportsektorerna som kommer att påverkas innefattar läkemedel, informations- och kommunikationsteknik, medicinsk utrustning, mejeri- och andra livsmedelsprodukter. Vägtransportsektorn har dessutom över 30 000 anstälda i Irland. Slutsatsen blir att dessa nya avgifter kommer att öka kostnaderna för att transportera irländsk export till europeiska marknader. Jag röstade emot betänkandet eftersom EU bör sträva efter sätt att öka vår konkurrenskraft i linje med Europa 2020-strategin i stället för att införa lagstiftning som hotar vår konkurrenskraft.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberto Gualtieri (S&D), skriftlig.(IT) Parlamentets godkännande av direktivet om att ta ut avgifter för tunga godsfordon är ett steg framåt när det gäller att skydda EU-medborgarnas hälsa, och en satsning på att minska de skadliga effekterna av föroreningar som orsakas av dessa fordon. Principen om att förorenaren betalar har för första gången införts i denna sektor för att uppmuntra säkrare och mer hållbara transporter och därmed främja alternativ som järnvägstransport. Enligt den kompromiss som uppnåtts måste emellertid transportindustrin skyddas på lämpligt sätt, och får inte straffas alltför mycket. Medlemsstaterna måste därför sträva efter att använda intäkter från Eurovinjett effektivare, exempelvis genom att investera i infrastrukturförbättringar och uppmuntra användningen av mindre förorenande transportfordon, så att alla berörda sektorer kan åtnjuta fördelarna med direktivet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade för betänkandet från min kollega Saïd El Khadraoui om översynen av EU:s Eurovinjettlagstiftning, som gör det möjligt att ta ut en avgift för tunga godsfordon. För första gången kommer principen om att förorenaren betalar att tillämpas på vägtransporter och det blir möjligt att ta ut en avgift för tunga godsfordon för buller och luftföroreningar när de använder EU:s motorvägar. Det är ett innovativt initiativ som jag välkomnar eftersom det gör det möjligt att ta hänsyn till miljömässiga och sociala kostnader och inte begränsa sig till infrastrukturkostnader. Det är ändå beklagligt att Europaparlamentets ambitiösa planer för stringenta miljökrav har hindrats av ministerrådet, under förevändningen av alltför höga extra kostnader. Trots allt detta är betänkandet ett verkligt framsteg på miljöområdet.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag instämde i betänkandet eftersom dess målsättning är att ta ut en avgift för tunga godsfordon beroende på när på dagen de körs, under eller utanför rusningstid, och baserat på det buller de orsakar samt cylindervolym. Minst 15 procent av de pengar som tas in genom avgifter investeras i andra projekt för att minska koldioxidutsläppen. Det är bra att vi i dag är beredda att minska klimatförändringarna, och på vägtransportområdet eftersträvar vi äntligen att tillämpa principen om att förorenaren betalar. Detta kommer utan tvekan att ge medlemsstaterna ytterligare möjligheter att göra sitt nationella vägavgiftssystem effektivare, vilket innebär att en bättre hantering av transportefterfrågan kan utvecklas. Jag anser emellertid fortfarande att dessa instrument endast är ekonomiskt gynnsamma och bra för ett fåtal centralt belägna transitländer i Europeiska unionen och därför fullständigt ogynnsamma eller mycket mindre gynnsamma för ett stort antal medlemsstater i Europeiska unionen som är belägna nära Europeiska unionens gränser, både i öst, söder, väster och norr. Jag anser därför att det skulle vara värt att fullt ut utvärdera denna aspekt, överväga den igen och först då anta den.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) Jag ger mitt fulla stöd till direktivet om avgifter på tunga godsfordon, i synnerhet till en av bestämmelserna som är mycket viktig för EU:s miljö – det faktum att fordon som är mindre förorenande får lägre avgifter kommer förhoppningsvis att motivera ägare av transportföretag som ännu inte har förnyat sina fordonsparker att göra detta. I och med de nya bestämmelserna blir dessutom grödor som växer i närheten av tungt trafikerade vägar betydligt mindre exponerade för föroreningar från avgaser. Jag anser också att det är positivt med ökade avgifter för körning vid rusningstid. Tack vare dessa restriktioner kommer vi att uppnå större säkerhet på vägarna och bättre trafikförhållanden för alla trafikanter. Det kommer också att bli möjligt att förbättra infrastrukturen, vilken är hårdast drabbad under rusningstrafik.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade emot den föreslagna kompromisstexten, i enlighet med den italienska regeringens ståndpunkt. Denna har redan uttryckt sitt motstånd till förslaget i rådet. Att ålägga ytterligare skatter på åkerier kommer att hårt drabba den sektor som underbygger Italiens handel. Ökade kostnader för denna sektor betyder en ökad börda på samhället som helhet. Det innebär också att våra varor drabbas, något som i sin tur leder till en motsvarande minskad efterfrågan. Jag anser inte att denna kompromiss är bra, särskilt inte för ett land som Italien som är en utgångspunkt för transportflöden som skapar rikedom för vårt nationella system. Detta är något som behöver värnas genom att vi identifierar lämpliga verktyg som kan bekämpa luft- och ljudföroreningar, men som samtidigt tar vederbörlig hänsyn till landets särskilda strukturella och logistiska karaktär.

 
  
MPphoto
 
 

  Agnès Le Brun (PPE), skriftlig.(FR) Jag röstade för resolutionen om avgifter på tunga godsfordon eftersom den ratificerar överenskommelsen som var svår att nå, om en översyn av Eurovinjettdirektivet. Syftet med detta direktiv från 1999, som sågs över 2006, var att samordna avgifter på tunga godsfordon. Den antagna översynen är ett första steg att internalisera externa kostnader för tung godstrafik och därigenom ett steg mot att sätta principen om att den som förorenar ska betala i verket. Avgifter för luftföroreningar och buller från trafiken kommer därigenom att uttas elektroniskt, med en avgift på 3 till 4 cent per kilometer beroende på fordonets euroklass, typ av väg och trängselnivå. Genom denna översyn kommer hädanefter trafiken att hanteras bättre genom ökade avgifter vid perioder av trängsel (inte överskrida 175 procent på fem timmar), men också genom en proportionerlig minskning av avgifterna vid perioder som är lågt belastade, för att undvika att bestraffa åkerierna ekonomiskt. Slutligen uppmuntras medlemsstaterna enligt resolutionen att använda intäkterna från detta till att finansiera projekt som syftar till en hållbar utveckling av transporter.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz (PPE), skriftlig.(PL) Jag röstade för Eurovinjettdirektivet eftersom jag anser att lösningar av detta slag kan säkerställa full samordning av det europeiska systemet för avgifter för tunga godsfordon och därigenom underlätta för ett effektivt resande genom medlemsstaterna utan onödiga förseningar. Jag anser att ett införlivande av principen om att den som förorenar ska betala kommer att säkerställa en minskning av föroreningar och buller orsakade av tunga godsfordon som inte har motorer som är i enlighet med standarderna för Euro V och VI, eftersom sådana är undantagna vägavgifter. Dessutom har en princip upprättats enligt vilken medlemsstaterna får specificera hur man ska använda intäkterna från vägtullar och enligt vilken åtminstone 15 procent ska användas för ekonomiskt stöd till TEN-T-projekt. Detta kommer att säkerställa en större transporthållbarhet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande om en översyn av Eurovinjettdirektivets avgiftsregler för godstransporter på väg, vilket kommer att möjliggöra för medlemsstaterna att ta ut avgifter från åkarna för kostnader för luftföroreningar och buller i tillägg till motorvägsavgifter. Enligt direktivet säkerställs att intäkterna från dessa avgifter används för att förbättra transportsystemens funktion och till att minska föroreningarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig.(IT) I enlighet med direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer får medlemsstaterna om de så önskar även ta ut avgifter från trafikanter för vissa externa kostnader. Detta erbjuder dem ytterligare möjligheter att effektivisera sina nationella system för vägavgifter, vilket innebär ett bättre instrument för att hantera efterfrågan på transporter. Vi anser inte att det politiska beslutet att, endast för att tjäna pengar, slå emot den ekonomiska sektorn som underbygger vår marknad är särskilt klokt i en tid med stora ekonomiska svårigheter. Det är oacceptabelt att detta drabbar EU:s perifera länder, som kan vara ursprungsländer och innefatta avgångs- eller destinationsorterna för varorna, samtidigt som det gynnar centrala länder och transitländer. Slutligen har man när man införde denna princip inte skänkt något tanke på hur denna åtgärd påverkar trafikflöden och befintliga koncessioner, vilket betyder att man riskerar att trafiken kommer att flyttas till något annat ställe. Åtgärdens effektivitet har inte bevisats – vägtransporter och de kostnader för föroreningar som är förknippade med dessa kommer att fortsätta öka, vilket är varför vi, den italienska delegationen i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) motsätter oss denna åtgärd.

 
  
MPphoto
 
 

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Enligt detta direktiv möjliggörs för medlemsstaterna att i de vägtullar som tas ut för tunga godsfordon integrera ett belopp som motsvarar de luftförorenings- och bullerkostnader som uppstår till följd av ökad trafik, i tillägg till infrastrukturavgifter. Jag anser inte att principen om att förorenaren ska betala är någon lösning, eftersom den inskränker sig till att det är upp till marknaden att besluta om detta. Att godkänna och legitimera föroreningar om detta är ekonomiskt lönsamt för företaget är inte någon väg mot hållbarhet. Jag anser att EU bör prioritera ett införande av striktare åtgärder mot föroreningar som är orsakade av tunga godsfordon och på ett avgörande sätt betona järnvägstransporter. Snarare än att lösa problemet med föroreningar förvärras enligt detta direktiv orättvisorna mellan medlemsstaterna, genom att en större börda läggs på perifera länder som Portugal, vilka är exportörer som inte korsas av några större transportleder. Jag röstade därför emot.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Betänkandet förtjänar en eloge för att det enligt detta utkrävs ansvar från medlemsstaterna. För det första utkrävs redovisningsskyldighet när det gäller de lättnader som medlemsstaterna beviljar till små lastbilstillverkare. Detta är något bra eftersom sådan ansvarslös praxis måste upphöra. För det andra krävs enligt betänkandet ansvarskyldighet när det gäller de intäkter som genererats genom Eurovinjettdirektivet. Även i detta fall måste det finnas insyn. Dessa intäkter måste vara uteslutande avsedda för miljöpolitiska åtgärder. Det är dock att beklaga att texten inte går ännu längre. Den innefattar nästan ingenting när det gäller lättnader som beviljats till tillverkare av Euro VI-fordon. Och vad som är ännu värre är att det främjar att Eurovinjettdirektivet faller under EU:s system för handel med utsläppsrätter av koldioxid. Jag röstar för denna text för att uppmuntra till ytterligare arbete och för att ge mitt godkännande till konceptet Eurovinjett, samtidigt som jag beklagar dessa två allvarliga brister.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Miljöhänsyn får aldrig äventyras, men samtidigt kan en sådan inte frikopplas från ekonomiska frågor, särskilt inte i de kristider som vi fortfarande befinner oss i och som fortsätter att slå till mot länderna i Sydeuropa, särskilt mitt land Portugal. Mot bakgrund av detta ställer jag mig inte bakom principen om att den som förorenar betalar, eftersom detta i stor utsträckning kommer att påverka dem som arbetar inom godstransportsektorn, särskilt i Portugal, men inte dem som är verksamma i de rikare länderna i Central- och Östeuropa.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. – I enlighet med Eurovinjett III kommer medlemsstaterna, om de så önskar, att kunna ta ut avgifter för väganvändare för externa kostnader (luft, buller, föroreningar), så att slutligen principen om den som förorenar betalar införs när det gäller vägtransporter. Med beaktande av att avgiftssystemet saknar insyn och är irrationellt röstade jag emot.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) I tider av ökande globalisering när också trafikvolymen ökar enormt är det exakt de medlemsstater som innefattar känsliga regioner, såsom området över Alperna, som har intresse av att uppbära avgifter från väganvändare för vissa externa kostnader í enlighet med principen att den som förorenar betalar. Samtidigt bör detta också ge upphov till ett instrument för att bättre hantera trafikefterfrågan. I betänkandet intas ett pragmatiskt förhållningssätt för att förena de flertaliga och varierande önskningarna. I detta sammanhang får vi icke desto mindre inte förbise de olika initiativen att bana väg för ”giga- eller megaliners”, vilka är förbundna med höga kostnader för infrastruktur. Dessutom har hittills talet om att flytta frakttrafiken från vägarna till järnvägen bara varit tomma ord. Vi får inte heller glömma sådant som idén att öronmärka intäkterna från infrastrukturavgifterna. När det gäller initiativen att förnya fordonsparken måste vi också beakta att vi inte ensidigt får lägga bördor på våra lokala åkeriägare med stränga miljö- och säkerhetsföreskrifter för att sedan riskera att lågpriskonkurrenter ska komma ilande över gränsen med olagliga skrotbilar. Eftersom man i betänkandet argumenterar på ett mycket förnuftigt sätt när det gäller detta röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig.(IT) Jag beslutade mig för att rösta emot detta förslag eftersom det skulle få mycket negativa konsekvenser, särskilt för de minsta åkerierna. Ja, det är rätt att bekämpa föroreningar och att försöka minska trafikstockningar, men att införa ytterligare en skatteökning är definitivt inte den bästa lösningen anser jag. Genom att tillämpa detta Eurovinjettdirektiv är risken att bara de största åkerierna – det vill säga dem som har stora resurser till sitt förfogande – kommer att lyckas överleva.

Många små företag, särskilt i Italien, riskerar att tvingas lämna marknaden på grund av de omfattande avgifter som de skulle tvingas betala. Och detta skulle verkligen få allvarliga konsekvenser också för sysselsättningen. Min förhoppning är därför att andra EU-länder kommer att anta samma ståndpunkt som den italienska regeringen, vilken redan har bekräftat att den inte kommer att tillämpa denna åtgärd. Krisen har orsakat stor skada på åkerisektorn och denna nya skatt kommer, enligt min uppfattning, verkligen inte att bidra mycket till dess återhämtning.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) Jag ställer mig inte bakom förslaget om avgifter på tunga godsfordon för luftföroreningar och buller. Jag anser att det skulle vara olämpligt att införa ännu en skattebörda för åkare som redan har blivit negativt påverkade av finanskrisen. Avgiften kommer att fastställas inte bara utifrån kostnader för väginfrastruktur, fordonets föroreningskategori och resans längd, utan också graden av förorening, buller och trängsel. Dessutom kommer avgiften inte bara att tillämpas på motorvägar i det transeuropeiska vägnätet, utan även på andra motorvägar och viktiga vägar. Man bör även beakta att sådan lagstiftning kommer att få negativa effekter på de europeiska lastbilschaufförernas intäkter och öka leveranstiderna. Med anledning av ovanstående orsaker kommer kostnaderna för transport och frakt att öka. Dessutom kan en avgift komma att betydligt minska efterfrågan på vägtransport.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig.(IT) Det nya Eurovinjettdirektivet, som är avsett att uppmuntra till ett genomförande av ett samordnat avgiftssystem i medlemsstaterna för att förbättra effektiviteten och den miljömässiga prestandan för tunga godsfordon, kommer att leda till att vissa perifera medlemsstater, som är avgångs- och bestämmelseländer för varor, exempelvis Italien, drabbas. Därför röstade jag emot betänkandet enligt vilket 1999 års direktiv ändras. I stället för att öka konkurrenskraften och upprätta gemensamma regler för den inre marknaden snedvrider det nya direktivet konkurrensen och gynnar ett fåtal medlemsstater som ligger i centrum för Europas frakttrafik. Under förevändning av att minska koldioxidutsläppen införs en skatt i syfte att avskräcka vägtransport och gynna räls och intermodala transporter. Som direktivet är utformat är det mycket skadligt för hela åkeriverksamheten vid en tid när vi har ekonomisk stagnation och i stället behöver genomföra åtgärder för att återuppliva sektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) I betänkandet framträder ett pragmatiskt förhållningssätt som innebär att inte ödsla mer tid på att anta Eurovinjett III-direktivet om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer. Man vill uppnå bästa möjliga kompromiss mellan parlamentet och rådet. De föreslagna ändringarna är en följd av samråd med de politiska grupperna. Mot bakgrund av detta röstade jag för betänkandet eftersom medlemsstaterna, om de så önskar, därigenom också kommer att få ta ut avgifter från väganvändare för vissa begränsade externa kostnader i syfte att för vägtransporterna införa principen om att den som förorenar betalar. Detta kommer också att skapa fler möjligheter för medlemsstaterna att effektivisera sina respektive nationella system för vägavgifter, något som innebär ett bättre instrument för att hantera transportefterfrågan. Dessa mål bekräftades av rådets ståndpunkt. Det är värt att lyfta fram förslaget att öronmärka intäkterna från avgifterna för externa kostnader och infrastruktur för att användas till hållbar transport och särskilt till transeuropeiska vägnät. Effektiv öronmärkning av denna avkastning, vilket ökar redovisningsskyldigheten och insynen, kommer inte bara att öka allmänhetens acceptans utan även säkerställa en minskning av de externa kostnaderna för vägtransporter.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) I enlighet med det ändrade direktivet 1999/62/EG kommer medlemsstaterna också att kunna ta ut avgifter för väganvändare för vissa (begränsade) externa kostnader så att principen om att den som förorenar betalar till slut kan införas när det gäller vägtransporter. Detta innebär ytterligare möjligheter för medlemsstaterna att effektivisera sina nationella system för vägavgifter vilket betyder ett bättre instrument för att hantera transportefterfrågan. Vägtullavgifterna för transportsektorn kommer därför att även omfatta kostnaden för buller och luftföroreningar utöver infrastrukturkostnaderna.

Dessa kostnader kommer dock fortfarande att omfattas av några undantag, förutsatt att den medlemsstat som begär att få tillämpa dessa har en god anledning till att göra detta. Det kommer att finnas incitament för att främja förnyelse av fordonsparken när det gäller tunga godsfordon, undantag för tunga godsfordon som har mindre förorenande motorer och slutligen kan vägtullsavgiften variera i enlighet med resans tid för att säkerställa att tunga godsfordon ska kunna undvika vissa vägavsnitt under rusningstid. De intäkter som genereras från dessa ökade vägtullar kommer att behöva återinvesteras i transportinfrastrukturen och åtminstone 15 procent kommer inledningsvis att öronmärkas för transeuropeiska transportprojekt. Av dessa anledningar, och för att vi ska få ett bättre vägsystem i Europa, röstade jag för.

 
  
MPphoto
 
 

  Miguel Portas (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Enligt detta direktiv görs det möjligt för medlemsstaterna att, utöver infrastrukturkostnaden, i de vägtullar som tas ut för tunga godsfordon integrera ett belopp som motsvarar de luftförorenings- och bullerkostnader som uppstår till följd av ökad trafik. Jag anser inte att principen förorenaren betalar är någon bra lösning eftersom beslutet i och med detta blir upp till marknaden. Att godkänna och legitimera föroreningar om de är ekonomiskt lönsamma för företagen är inte någon väg till hållbarhet. Jag anser att EU bör prioritera att införa mer stringenta åtgärder för föroreningar som är orsakade av tunga godsfordon och på ett avgörande sätt rikta in sig mot järnvägstransporter. Snarare än att lösa problemet med föroreningar förvärras enligt detta direktiv ojämlikheten mellan medlemsstater genom att en större börda läggs på perifera länder som Portugal, vilka är exportörer men inte korsas av några större transportleder. Jag röstade därför emot.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Förslaget om en översyn av Eurovinjettdirektivet som vi diskuterar här syftar till att införa principen förorenaren betalar när det gäller vägtransport. I enlighet med detta får medlemsstaterna integrera kostnaden för buller och luftföroreningar i de nationella vägtullarna, vilket innebär ännu en avgift på tunga fordon. Enligt denna åtgärd bestraffas EU:s perifera länder, något som är särskilt betungande eftersom vi för närvarande går igenom en finansiell kris. Jag röstade därför emot detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. (FR) Jag röstade för denna kompromiss om en översyn av Eurovinjettdirektivet, vilken syftar till att införa avgifter enligt principen förorenaren betalar på tunga godsfordon.

Medlemsstaterna kommer sedan att kunna integrera de faktiska kostnaderna som har uppstått av trafikrelaterade luftföroreningar och buller – fram till nu har man endast kunnat uppta avgifter kopplade till infrastrukturen. Kompromissavtalet uppfyller inte Europaparlamentets ambitioner och detta i sig kommer inte att revolutionera vägtransporten för vilken industrin och medlemsstaterna tydligen ännu inte är redo att axla de faktiska kostnaderna för sina ekologiska fotavtryck.

Åkarnas genomsnittliga kostnad bör inte överskrida 4 cent per fordon och kilometer, och de minst förorenande fordonen som kör under lågtrafik är undantagna. Denna reform har dock utformats för att falla i glömska innan det belgiska ordförandeskapet har lagt tillbaka det på rådets bord. Jag välkomnar dock det framsteg som gjorts som ett första positivt steg gentemot ett mer hållbart vägtransportsystem.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (ES) Anledningen till att vi har röstat för är att vi vägrar att acceptera de vilseledande argument som lagts fram av Spanska socialistiska arbetarpartiet (PSOE) och Partido Popular (PP) när det gäller industrins konkurrenskraft. All slags ökad konkurrenskraft kräver också att det genereras investeringsincitament för effektivare transportmedel, rättvisa konkurrensregler och att de sociala och miljömässiga kostnaderna innefattas i den allmänna ekonomiska verksamheten. Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen har alltid arbetat för en integrering av kostnaderna och för att alla varor ska ha en kostnad som är rättvis utifrån sociala och miljömässiga aspekter.

Vi är medvetna om att det minimala förslaget inte motsvarar våra förväntningar på långt när, men vår röst innebär också ett uttryck för vårt förtroende för att processen inte kommer att stanna här, och för att ett viktigt steg har tagits genom att erkänna behovet av att internalisera transportkostnaderna. Vi påminner också medlemsstaterna om att de måste gå ännu längre och lagstifta om att införa ett rättvisare och effektivare skattesystem som innefattar alla de nämnda externa kostnaderna. Vi uppmanar dessutom kommissionen att fortsätta arbeta för att dess framtida förslag när det gäller denna fråga ska uppvisa större ambitioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Rekommendationen utgör det sista steget i förfarandet om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (Eurovinjettdirektivet). Det är resultatet av ett långvarigt samråd och kompromisser med olika politiska grupper. Genom att uppta avgifter från väganvändarna för vissa externa kostnader kan medlemsstaterna effektivisera sina nationella avgiftssystem för vägar, vilket innebär att de på ett bättre sätt kan hantera transportefterfrågan. Dessutom bidrar principen förorenaren betalar till att göra väganvändarna i denna sektor mer medvetna om sina skyldigheter. Sammanfattningsvis kommer allmänheten att bli mer stödjande om de ytterligare intäkter som genereras från infrastruktur och externa kostnader används på ett öppet och effektivt sätt, något som också skulle tjäna till att minska de externa kostnaderna för vägtransporter snabbare.

 
  
MPphoto
 
 

  Vilja Savisaar-Toomast (ALDE), skriftlig. (ET) Avgifter på tunga godsfordon, vilket i dag har debatterats omedelbart före omröstningen, är ytterligare ett exempel på hur det som ursprungligen var en mycket bra princip i slutändan har visat sig vara en förhållandevis svag sådan. Dess effekter har i hög grad gått förlorade. Jag anser att de skatter som upptagits i betydligt högre grad skulle ha riktats mot att utveckla transportinfrastrukturen. Tyvärr, vilket ofta händer, har dock rådet inte några goda idéer när det gäller detta.

Många länder ser i allt detta en möjlighet att tjäna extra skatteintäkter som kan gå till många andra användningsområden. Det är en mycket positiv utveckling att antagandet av detta direktiv kommer att få ett slut på situationen i Estland enligt vilken fordon från andra länder inte betalar skatt i Estland medan våra fordon betalar skatt i andra länder. Även om detta betänkande genom de olika förfarandena i många avseenden har blivit svagare och trots att parlamentet har tvingats ge efter när det gäller flera bestämmelser, är detta fortfarande ett stort steg framåt. Därför vill jag stödja detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Olga Sehnalová (S&D), skriftlig. (CS) Jag röstade för. Det är en kompromiss grundad på principen förorenaren betalar, med andra ord principen om att göra det möjligt att ta ut avgifter för vissa externa transportkostnader, exempelvis föroreningar, buller och trängsel. Att genomföra de externa transportkostnaderna är ett steg i rätt riktning.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Saïd El Khadraoui har gjort ett utmärkt arbete med detta betänkande. Det enda sätt på vilket vi kan nå framsteg när det gäller att bekämpa klimatförändringarna är genom ansvarsfulla betänkanden som detta, vilket håller dem som orsakar mest föroreningar ansvariga. Det är därför som jag har gett mitt stöd till detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Att uppta avgift på tunga godsfordon för användning av viss infrastruktur, i enlighet med de villkor som fastställts i Europaparlamentets dokument som röstades om i plenum i dag, innebär en ökning av kostnaderna som är förknippade med denna typ av transport. Enligt Eurovinjettdirektivet drabbas EU:s perifera länder vid en tidpunkt när dessa länder genomgår en period med ekonomiska och finansiella svårigheter, medan länderna i Centraleuropa samtidigt tillhandahålls ytterligare intäkter.

Översynen av direktivet i enlighet med parlamentets ståndpunkt kommer att få betydande negativa följder för konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen för flera medlemsstater, exempelvis Portugal. Genom att erkänna att den slutliga texten som antagits i dag i Strasbourg är mindre negativ än den text som man tidigare enades om i parlamentarikerkommittén kommer införandet av denna avgift fortfarande att realiseras, och det kommer att betyda en ökning av de befintliga kostnaderna för EU:s perifera länder.

Av dessa anledningar, som en fråga om nationellt intresse och i egenskap av medlem i Europaparlamentets utskott för transport och turism, röstade jag emot dokumentet som lagts fram i plenum.

 
  
MPphoto
 
 

  Ramon Tremosa i Balcells (ALDE), skriftlig. (EN) Jag avstod från att rösta om Eurovinjettdirektivet i dag. Anledningen till detta är att det som föreslås drabbar Katalonien negativt – det skulle drabba många små och medelstora företag som inte har möjlighet att skicka gods och produkter via tåg, inte minst på grund av skillnaden i spårvidd. Detta utgör en fysisk barriär för fullbordandet av den inre marknaden, och det skulle i stor utsträckning kunna skada sådana företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. (LT) I alla nya EU-regler om att uppta avgifter på tunga godsfordon måste en balans upprätthållas mellan de nya medlemsstaternas miljömässiga behov och de ekonomiska intressena. Litauen är ett värdefullt transitland för Europa. Frakttransport och hårt arbetande lastbilsförare har blivit synonymt med vårt land. I enlighet med uppgifter från Litauens vägförvaltning har antalet tunga godsfordon på huvudvägar tredubblats det sista decenniet och dessa bidrar till att skapa ryggraden i vår ekonomi. Litauen har redan drabbats av finanskrisen och en ökning av transportkostnaderna skulle vara ett hårt slag. Jag är enig med föredraganden om att medlemsstaterna bör ges möjlighet att effektivisera sina nationella system för vägavgifter.

Jag känner till frågorna om föroreningar som nämndes i detta betänkande och ser allvarligt på dessa. Men lösningen är inte ytterligare avgifter för luftföroreningar och buller. Problemet är mycket mer omfattande än vad som anges i betänkandet. I många av EU:s medlemsstater är väginfrastrukturen i behov av ytterligare utveckling. Samtidigt, i Litauen, har medlen som öronmärkts för förvaltning och utveckling av vägar minskat med mer än 20 procent på bara några få år.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Leszek Wałęsa (PPE), skriftlig.(PL) Jag har gett mitt stöd till ett antagande av direktivet. Jag anser att beslutet att utöka finansieringen av Eurovinjetterna genom externa kostnader, med andra ord genom kostnaderna för miljöföroreningar och buller, är mer tillrådligt än den tidigare versionen, vilken begränsades till att bara omfatta kostnader för väginfrastruktur. Direktivet gynnar transitländer, så parlamentsledamöter från Polen bör vara särskilt angelägna om att anta detta.

Värt att betona är också det faktum att avgifterna ska vara lägre ju högre ekologisk kategori som de tunga godsfordonen tillhör. Lyckligtvis kommer fordon med en maximalt tillåten totalvikt på 3,5–12 ton och bilförare att undantas från avgifterna. Strukturen för vägtullar kommer att vara avhängig tidpunkten på dagen vilket, enligt min uppfattning, kommer att bidra till att minska trafikanterna på vägavsnitt där det är risk för trängselbildning under rusningsperioder.

Ytterligare en viktig bestämmelse i direktivet är den som rör det sätt på vilket intäkterna från vägtullarna spenderas. Pengarna ska återinvesteras i transportinfrastruktur av något slag, samtidigt som minst 15 procent av intäkterna ska öronmärkas för TEN-T-projekt. Jag anser också att vi behöver åtgärder på lång sikt, eftersom det skulle medföra konvergenta metoder för de avgiftssystem som alla medlemsstaterna använder för att kalkylera externa kostnader. Detta skulle även kunna garantera öppenhet i de signaler som man ger till de europeiska åkarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna från Schweiz ända sedan införandet av prestandabaserade avgifter för tunga godsfordon 2001 finns det inga invändningar mot det nya direktivet. Antalet resor har gått ned med 10 procent i Schweiz sedan 2001, medan kvantiteten av transporterad last har ökat med 60 procent. Det har visat sig möjligt att minska utsläppen – ett scenario som alla parter vinner på. Att öronmärka intäkterna syftar till att öka acceptansen från allmänheten och minska de externa kostnaderna för vägtransporter.

 
  
MPphoto
 
 

  Iva Zanicchi (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade emot texten som lades fram av föredraganden, Saïd El Khadraoui, enligt vilken en tilläggsavgift får tas ut för luftföroreningar och buller som orsakas av tunga godsfordon. Samtidigt som jag håller med om principen förorenaren betalar är uttag av ytterligare motorvägsavgifter på internationell vägtrafik, särskilt utan skyldighet att använda intäkterna för investeringar till förbättringar av infrastrukturen, betänkligt vid en tid av ekonomisk kris. Dessutom hjälper inte den antagna texten de medlemsstater, som Italien, som lider av geografiska barriärer, eftersom det blir mer kostsamt för dem att transportera varor för import och export.

 
  
  

Betänkande: Jo Leinen (A7-0330/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Detta betänkande har antagits med beaktande av det faktum att föredraganden under de nödvändiga förhandlingarna hade möjlighet att säkerställa att en översynsklausul beträffande möjligheten att införa nya modeller som omfattar en mängd miljörelaterade varor skulle infogas i förordningen efter att kommissionen lagt fram en lägesrapport. Denna översyn bör äga rum senast 2013. Dessutom inkluderades möjligheten att lämna in uppskattningar, något som gör det möjligt att fylla i de uppgifter som saknas i de fall medlemsstaterna inte har skickat in detta i tid.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Ett vetenskapligt sunt tillvägagångssätt när det gäller bristen på resurser och till ekosystemet är viktigt för att få till stånd en hållbar utveckling i Europeiska unionen. Genom miljöräkenskaperna tillhandahålls en viktig databas för beslut som rör miljöpolitiken. Behovet av dessa räkenskaper uppstår på grund av miljöns nödvändiga funktioner när det gäller ekonomisk prestanda och för att säkerställa EU-medborgarnas välfärd. Dessa funktioner innefattar att tillhandahålla naturresurser för produktions- och konsumtionsverksamhet, miljövänligt avfallsupptag och livsuppehållande miljötjänster. Det är mycket viktigt att dessa miljöräkenskaper används aktivt i all relevant EU-politik. De kan tjäna som en viktig ingång för att påverka utvärderingar, handlingsplaner, lagstiftningsförslag och andra viktiga produkter i den politiska processen.

Jag röstade för detta betänkande. Miljöräkenskaperna visar kopplingen mellan företagen, hushållen och miljömässiga faktorer. Därför bör de bidra till utvärderingen av politiken, eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Politik handlar om att hitta de bästa möjliga lösningarna på alla problem som uppstår. Hur kan detta uppnås om man inte helt och hållet förstår problemen och vilka möjligheter som det finns att lösa dem? Detta är en särskilt viktig fråga, men inte bara för miljöpolitiken. Politiska beslutsfattare måste därför ha uppgifter till sitt förfogande om dagens värld och om miljösituationen som är så tillförlitliga och uttömmande som möjligt. Detta var en slutsats som drogs av Europeiska rådet i juni 2006, när det uppmanade Europeiska unionen och dess medlemsstater att utsträcka nationalräkenskaperna till att också omfatta centrala aspekter på hållbar utveckling. Jag välkomnar detta initiativ och kommissionens förslag, eftersom det kommer att bidra till att förbättra vår kunskap om luftutsläpp, miljöskatter osv.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande. En korrekt utvärdering av EU:s miljöpolitik kan göras endast om det finns tillförlitliga uppgifter. Hittills på EU-nivå innefattar viktiga politiska initiativ för miljöräkenskaper det sjätte miljöhandlingsprogrammet, EU:s hållbarhetsstrategi och olika policyinitiativ för olika sektorer kopplade till Cardiff-processen och som omfattar områden som klimatförändringarna, hållbara transporter, natur och biologisk mångfald, hälsa och miljö, användning av naturresurser och avfallshantering samt den internationella dimensionen av hållbar utveckling. I sina slutsatser från juni 2006 uppmanade Europeiska rådet unionen och medlemsstaterna att utsträcka nationalräkenskaperna till att också omfatta centrala aspekter på hållbar utveckling. Nationalräkenskaperna bör därför kompletteras med integrerade miljöräkenskaper som tillhandahåller uppgifter som är helt och hållet konsekventa. För att systemet ska vara helt och hållet samordnat på EU-nivå är det därför viktigt för alla medlemsstater att samla in samordnade och omfattande uppgifter.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) En korrekt utvärdering av EU:s miljöpolitik kan endast göras om det finns tillförlitliga uppgifter. Därför måste medlemsstaterna åläggas att samla in dessa uppgifter. De miljöuppgifter som i dag finns att tillgå på europeisk nivå bör på medellång sikt byggas ut med ytterligare information för att det ska bli lättare att utvärdera politiken. Materialåtervinning av avfall, avfallsförebyggande, utsläpp i luften och klimatförändringar samt hållbar konsumtion och produktion skulle nämligen kunna övervakas bättre om det fanns uppgifter av god kvalitet där en koppling mellan miljö och ekonomi görs. Dessa uppgifter kan insamlas inom ramen för miljöräkenskaper, men samtliga medlemsstater måste dock delta och det krävs en fullständig samordning på EU-nivå.

De önskvärda målen bör därför utformas mer enhetligt och den framtida riktningen bör fastställas med hänsyn till utvecklingen av miljöräkenskaper. Dessa bör bidra till utvärderingen av politiken eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig.(IT) Jag välkomnar Jo Leinens förslag och röstade för detta. EU:s miljöpolitik blir allt viktigare mot bakgrund av den ekonomiska krisen och Europa 2020-strategin, och en korrekt utvärdering av denna är bara möjlig om tillförlitliga uppgifter finns tillgängliga. Miljöuppgifter är det enda sättet att utvärdera miljöpolitiken på, och dessa bör, på medellång sikt, kompletteras med ytterligare tillförlitliga uppgifter.

Utvärderingen skulle dessutom underlättas om det fanns uppgifter av god kvalitet där en koppling mellan miljö och ekonomi görs. Miljöräkenskaper bör bidra till utvärderingen av politiken, eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande. Medlemsstaterna kommer att behöva använda gemensamma metoder, klassificering och regler som upprättats i ett bindande gemensamt ramverk. I detta avseende är det att hoppas på för mycket att tro att detta inte kommer att medföra några ytterligare kostnader eller mer byråkrati. Som föredraganden hävdar är detta förslag till förordning ett steg mot mer omfattande miljöräkenskaper.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) För att få till stånd en hållbar utveckling är det viktigt att fatta de rätta besluten när det gäller miljöpolitik, nämligen sådana som är grundade på tillförlitliga uppgifter. Jag stöder därför och välkomnar parlamentets och rådets förslag till förordning om europeiska miljöräkenskaper. Jag tror att detta kommer att bidra till en utveckling av politiken, eftersom uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet ställs till förfogande.

 
  
MPphoto
 
 

  Lara Comi (PPE), skriftlig.(IT) Att mäta luftkvaliteten i våra städer och genomföra en fördjupad analys av denna mätning skulle vara ett steg mot en mer öppen politik. Även om detta är kopplat till kemiska och fysiska faktorer vilka, vid en första anblick är av liten nytta i kommunikationen mellan politiker och väljare, är denna indikator faktiskt resultatet av många ekonomiska beslut: den anger koncentration av förorenande ekonomisk aktivitet, sammansättningen av den energimix som används för produktiv verksamhet och för att värma upp hus och kontor, användning av motorfordon och hanteringen av väginfrastrukturen och trafiken, isolering av byggnader och kvaliteten på de material som används samt förekomsten eller avsaknaden av grönområden, för att nämna ett fåtal exempel. Luftkvaliteten har också en viktig påverkan på sjukvårdskostnader, särskilt på kostnader för vård som avser sjukdomar i andningsvägarna samt onkologisk vård. Det är därmed mycket tydligt att en miljöindikator kan omvandlas till en ekonomisk och politisk indikator. Dessutom kan det peka mot nya mekanismer för att få ett slut på oansvarigt beteende och för att finansiera lämpliga projekt. Dessa kopplingar hjälper politiker att fatta bättre beslut i allmänhetens intresse. Det första steget är att upprätta de korrekta metoderna, och det är bra att detta görs.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig. (FR) Den föreslagna förordningen går tillbaka till ett beslut av Europeiska rådet i juni 2006. Vid den tiden beslutade EU att utsträcka nationalräkenskaperna till att också omfatta centrala aspekter på hållbar utveckling. Som ett komplement till nationalräkenskaperna och uppgifterna föreslog kommissionen en förordning för att upprätta europeiska miljöräkenskaper.

I enlighet med kommissionens förslag bör medlemsstaterna därför tillhandahållas en metodik, gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler, vilka bör sättas samman inom ett bindande ramverk för var och en av dessa. Medan jag anser att man först bör prioritera uppgifter som redan är tillgängliga (det vill säga insamlade på regional, nationell och EU-nivå), anser jag att Eurostat, om behovet uppstår för ytterligare moduler som inte medför onödig byråkrati och ytterligare kostnader, i detta fall bör tillåtas att samla in uppgifter från medlemsstaterna i syfte att upprätta europeiska miljöräkenskaper.

Det är därför som jag även välkomnade införandet av dessa nya europeiska miljöräkenskaper och föreslog att deras tillämpningsområde skulle utökas till andra moduler.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om europeiska miljöräkenskaper eftersom jag anser att det behöver finnas indikatorer för hållbar utveckling och den offentliga välfärden som går bortom bruttonationalprodukten (BNP) och som möjliggör en utvärdering av den europeiska miljöpolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Enligt föredraganden bör miljöräkenskaper ”bidra till utvärderingen av politiken eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet”. Detta är viktigt och är verkligen det enda sättet att erhålla konkreta uppgifter om miljöpolitikens verkliga effekter. Om, å andra sidan, den ekonomiska tillväxten inte kan försumma miljön, är det också sant att miljöpolitiken inte kan försumma eller tappa den ekonomiska aktiviteten och europeiska företags och industrins konkurrenskraft i sikte. Jag ser alltid problemet med hållbar utveckling utifrån detta prisma, genom vilket ekonomisk tillväxt och respekt för miljön nödvändigtvis är två sidor av samma mynt. EU kan inte och får inte glömma detta, särskilt inte i dessa tider.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Den 28 september 2009 offentliggjorde kommissionen meddelandet ”Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld”, enligt vilket åtgärder föreslås för upprättande av en databas för europeiska miljöräkenskaper i syfte att få en bättre offentlig debatt och ett bättre stöd för beslutsfattandet. I slutet av 2013 bör kommissionen lägga fram en rapport angående frågor som situationen för våra skogar och hur utarmade våra fiskeresurser är. Därför behöver en trovärdig och uppdaterad statistisk grund upprättas i enlighet med denna förordning. Det rättsliga ramverk som upprättats kommer att göra det möjligt för EU att utvärdera miljöräkenskaperna och beakta hållbar utveckling. Det har aldrig varit så viktigt att fästa uppmärksamhet vid dikotomin miljö – ekonomi. Jag röstade för detta betänkande eftersom det, förutom att det möjliggör att det fattas politiska beslut som är mer omfattande och motiverade, sänder ett budskap likt följande ordspråk: ”Vi ärver inte jorden av våra förfäder, vi lånar den från våra barn.” Det är viktigt att vi testamenterar en hälsosam miljö till de framtida generationerna.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Att definiera och tillhandahålla deskriptiva indikatorer och statistik som gör det möjligt att övervaka utvecklingen av ekonomiska och miljömässiga faktorer och kopplingen mellan dessa, är otvivelaktigt ett användbart redskap för att stödja strategisk planering, definiera den offentliga politiken och dra upp riktlinjer för en hållbar utveckling. Dessutom kan och bör, vilket föredragaren fastslår, de uppgifter som erhålls bidra till utvärdering av politiken och möjliggöra för en utvärdering av miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Denna information skulle kunna vara mycket värdefull för miljöpolitiken. I förslaget till förordning föreskrivs insamling av uppgifter endast inom områdena luftutsläpp, miljörelaterade skatter, fördelat efter ekonomisk aktivitet, samt materialflödesräkenskaper för hela ekonomin. Mer uppgifter kan samlas in från andra områden. Föredraganden berör även detta och föreslår samtidigt att pilotstudier om deras praktiska tillämpning bör genomföras. Man bör dock erinra sig om att de nationella statistiksystemen och kostnaderna för dessa kommer att behöva anpassas. Kommissionen verkar beakta detta i sitt förslag, även om det bara är delvis, genom att tillhandahålla undantag för medlemsstater för att, om det är nödvändigt, göra större anpassningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I förslaget till förordning föreskrivs insamling av uppgifter endast inom områdena luftutsläpp, miljörelaterade skatter, fördelat efter ekonomisk aktivitet, samt materialflödesräkenskaper för hela ekonomin. Mer uppgifter kan samlas in från andra områden. Föredraganden berör också detta och föreslår samtidigt att pilotstudier om deras praktiska tillämpning bör genomföras.

Icke desto mindre är tillhandahållandet av beskrivande uppgifter och statistik så att utvecklingen av ekonomiska och miljömässiga faktorer kan bevakas, och även kopplingen mellan dessa faktorer, otvivelaktigt ett användbart verktyg för att stödja strategisk planering, definiera den offentliga politiken och dra upp riktlinjer för en hållbar utveckling.

Dessutom kan och bör, vilket föredraganden fastslår, de uppgifter som erhålls bidra till utvärderingen av politiken eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande.

Man bör dock erinra sig om att de nationella statistiksystemen och kostnaderna för dessa kommer att behöva anpassas. Kommissionen verkar beakta detta i sitt förslag, även om det bara är delvis, genom att tillhandahålla undantag för medlemsstater för att, om det är nödvändigt, göra större anpassningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Miljöräkenskaper bör bidra till utvärderingen av politiken, eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Materialåtervinning av avfall, avfallsförebyggande, utsläpp i luften och klimatförändringar samt hållbar konsumtion och produktion skulle nämligen kunna övervakas bättre om det fanns uppgifter av god kvalitet där en koppling mellan miljö och ekonomi görs.

Enligt min mening bör insamlingen av relevanta uppgifter, vilken än så länge varit frivillig, bli obligatorisk. Dessutom skulle införandet av ett gemensamt ramverk inom detta område, om insamling, bearbetning, överföring och utvärdering av europeiska miljöberäkningar, underlätta för den politiska utvärderingen av EU:s miljöpolitik.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabetta Gardini (PPE), skriftlig.(IT) I enlighet med Amsterdamfördraget fästes en hel del uppmärksamhet vid kopplingen mellan ekonomipolitik och miljöpolitik. Det är därför som faktorer som hållbara transport- och energiresurser har blivit huvudelement också i politiken för andra sektorer. År 2006 uppmanade Europeiska rådet unionen och medlemsstaterna att utsträcka nationalräkenskaperna till att också omfatta centrala aspekter på hållbar utveckling för att tillhandahålla så konstanta uppgifter som möjligt. Jag röstade för detta förslag till förordning eftersom jag tror att det kan underlätta de nationella statistikbyråernas arbete genom att det görs möjligt för dem att sammanställa samordnade och lämpliga uppgifter om miljöräkenskaper. När det gäller detta kommer antagandet av en europeisk rättslig grund för insamling av uppgifter om miljöräkenskaper betyda att uppskattningar kan tillhandahållas på EU-nivå när det gäller den befintliga kopplingen mellan miljö och ekonomi. Till sist hoppas jag att detta instrument kommer att ses som ytterligare en bekräftelse på den ledande roll som Europeiska unionen har spelat internationellt när det gäller miljöräkenskaper.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Goebbels (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade emot Jo Leinens betänkande som, förklätt i så kallad miljöstatistik, släpper loss en lavin av information som kräver en enorm byråkrati. Och allt detta i det ”gröna evangeliets” namn.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Miljöräkenskaper bör bidra till utvärderingen av politiken eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande. I sina slutsatser från juni 2006 uppmanade Europeiska rådet unionen och dess medlemsstater att utvidga nationalräkenskaperna, så att de även omfattar centrala aspekter av hållbar utveckling. Detta förslag från kommissionen om europeiska miljöberäkningar utgör ett värdefullt bidrag till denna politik. En korrekt utvärdering av EU:s miljöpolitik kan göras endast om det finns tillförlitliga uppgifter. Därför måste medlemsstaterna åläggas att samla in dessa uppgifter. De miljöuppgifter som i dag finns att tillgå på europeisk nivå bör på medellång sikt byggas ut med ytterligare information för att det ska bli lättare att utvärdera politiken. Materialåtervinning av avfall, avfallsförebyggande, utsläpp i luften och klimatförändringar samt hållbar konsumtion och produktion skulle nämligen kunna övervakas bättre om det fanns uppgifter av god kvalitet där en koppling mellan miljö och ekonomi görs. Jag avstod från att rösta om detta dokument, eftersom jag inte anser att sådana uppgifter kan insamlas endast genom miljöräkenskaper. Det är viktigt att säkerställa samarbetet mellan alla medlemsstater och en full samordning på EU-nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande. Miljöräkenskaper bör bidra till utvärderingen av politiken, eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande.

 
  
MPphoto
 
 

  Clemente Mastella (PPE), skriftlig.(IT) En korrekt utvärdering av EU:s miljöpolitik kan göras endast om det finns tillförlitliga uppgifter. Därför måste medlemsstaterna åläggas att samla in dessa uppgifter. Vi hänvisar särskilt till insamling av uppgifter endast inom områdena luftutsläpp, miljörelaterade skatter, fördelat efter ekonomisk aktivitet, samt materialflödesräkenskaper för hela ekonomin. Vi anser att miljöräkenskaperna bör bidra till utvärderingen av politiken, eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande. Vi håller med om att förslaget bör innehålla en klausul om översyn och att kommissionen regelbundet bör rapportera om genomförandet av förordningen i praktiken. Vi anser att det är viktigt att uppgifternas kvalitet och jämförbarhet kontrolleras, för att man ska kunna få till stånd förbättringar och garantera att miljöräkenskaperna håller hög kvalitet. Dessutom bör det tas lämplig hänsyn till utvecklingen av nya moduler samt till erfarenheterna från pilotstudier. Rapporten om kontrollerna bör leda till en anpassning av förordningen till ny utveckling och nya erfarenheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Jag anser att en mer omfattande statistik om medlemsstaternas och EU-politikens inverkan på miljön behövs likväl som redovisning av vissa skatter som stöder miljöpolitiken. Det är olyckligt att statistik och skatter har klumpats ihop under ”miljöräkenskaper”. Syftet med denna sammanslagning är att genomföra en klimatmarknad med utsläppsrättigheter. Delegeringen av befogenheter till kommissionen går också i riktning mot detta. Jag röstade för, eftersom jag stöder tanken på ett nödvändigt statistiskt instrument, även om jag förkastar den politik som förs.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Vi måste nå en överenskommelse om hur vi ska förbereda statistikmodeller för att utvärdera miljöeffekterna av medlemsstaternas och unionens politik samt redovisningen av skatter som stöder viss miljöpolitik. Så mycket står klart.

Det är dock beklagansvärt att statistik och skatter urskillningslöst ingår i miljöräkenskaperna. Anledningen till en sådan brist på urskiljning är genomförandet av klimatpaketet och dess handel med utsläppsrätter. Delegeringen av befogenheter till kommissionen är också ett steg i samma riktning.

Och ändå röstar jag för detta. Jag vill validera begreppet nödvändiga statistikinstrument, även om jag motsätter mig den politik som dessa kan tjäna.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Miljöräkenskaper bör bidra till utvärderingen av politiken, eftersom det framför allt ställs till förfogande uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande. Syftet och ändamålen, liksom också det bidrag detta förslag till förordning ger till den överordnade strategin ”Bortom BNP”, bör få framgå tydligare av förslaget. I förslaget till förordning föreskrivs insamling av uppgifter endast inom områdena luftutsläpp, miljörelaterade skatter, fördelat efter ekonomisk aktivitet, samt materialflödesräkenskaper för hela ekonomin. Detta är ett första steg på väg mot att det sammanställs omfattande miljöräkenskaper, eftersom det enligt uppgifter från de behöriga europeiska och nationella statistikverken för närvarande finns att tillgå motsvarande uppgifter på EU-nivå endast för dessa områden. Det är därför nödvändigt att gå vidare och se till att statistiska uppgifter om miljön blir alltmer tillförlitliga och tillgängliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (EN) Materialåtervinning av avfall, avfallsförebyggande, utsläpp i luften och klimatförändringar samt hållbar konsumtion och produktion skulle kunna övervakas bättre om det fanns uppgifter av god kvalitet där en koppling mellan miljö och ekonomi görs. Insamlingen av uppgifter, som hittills på europeisk nivå har skett på frivillig basis, bör därför bli obligatorisk. De miljöuppgifter som i dag finns tillgängliga på europeisk nivå bör på medellång sikt byggas ut med ytterligare information för att det ska gå bättre att utvärdera politiken. Jag ställer mig bakom föredraganden och röstade för detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Rolandas Paksas (EFD), skriftlig. (LT) En korrekt utvärdering av EU:s miljöpolitik kan göras endast om det finns tillförlitliga uppgifter. Materialåtervinning av avfall, avfallsförebyggande, utsläpp i luften och klimatförändringar samt hållbar konsumtion och produktion måste ständigt övervakas för att vi ska kunna uppnå framsteg inom dessa områden i hela EU. Ett system för förberedelse av miljöräkenskaper är en av åtgärderna som skulle kunna underlätta insamling av uppgifter endast inom områdena luftutsläpp, miljörelaterade skatter, fördelat efter ekonomisk aktivitet, samt materialflödesräkenskaper för hela ekonomin. Den bindande karaktären av detta system skapar dock ytterligare administrativa bördor. Det är därför, när man inför ett sådant system, nödvändigt att korrekt utvärdera konsekvenserna av detta, specifikt upprätta de mål man eftersträvar och tydligt staka ut den framtida inriktning som ska tas när det gäller miljöberäkningar. Man bör fästa avsikt vid att Eurostat kommer att bevilja de viktigaste övervaknings- och ansvarsfunktionerna inom dessa områden. Genomförandet av dessa kräver tillräckligt med personella och ekonomiska resurser. Vi måste dock beakta om Europeiska unionens budget räcker till för att tilldela ytterligare finansiella resurser för att öka och upprätthålla den byråkratiska apparaten.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig.(IT) Syftet med förslaget om en förordning om europeiska miljöräkenskaper är att tillhandahålla instrument att använda för att uppnå vissa viktiga mål, som utveckling av en europeisk strategi för miljöräkenskaper och ett utökande av arbetet för statistikbyråerna, vilka tillhandahåller uppgifter om miljöräkenskaper till administrativa organ. Jag röstade för texten eftersom jag anser att det är viktigt för den hållbara utvecklingen att integrera miljöfrågor i EU-politiken och att ha nationalräkenskaper och ett europeiskt program med integrerade ekonomiska och miljöräkenskaper inom områdena transport, återvinning och avfallsförebyggande, luftutsläpp, klimatförändringar samt hållbar produktion och konsumtion.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) År 2006 uppmanade Europeiska rådet unionen och medlemsstaterna att utsträcka nationalräkenskaperna till att också omfatta centrala aspekter på hållbar utveckling och föreslog metoder på kort och medellång sikt att utveckla globala indikatorer som skulle kunna leda till en bättre offentlig debatt och bidra till beslutsfattande grundat på uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Jag röstade för detta betänkande eftersom jag håller med om detta första steg mot att utveckla miljöräkenskaper som är mer omfattande, eftersom det enligt uppgifter från de behöriga europeiska och nationella statistikverken för närvarande finns att tillgå motsvarande uppgifter på EU-nivå endast för dessa områden. Man bör i en arbetsplan kartlägga ytterligare prioriterade moduler, som det redan arbetas med och för vilka man troligtvis inom kort också kommer att kunna lägga fram motsvarande uppgifter, särskilt uppgifter om miljöeffekterna av ekonomisk aktivitet. Materialåtervinning av avfall, avfallsförebyggande, utsläpp i luften och klimatförändringar samt hållbar konsumtion och produktion skulle nämligen kunna övervakas bättre om det fanns uppgifter av god kvalitet där en koppling mellan miljö och ekonomi görs. Uppgifter av detta slag kan ge en viktig grund för miljöpolitiskt beslutsfattande.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig.(IT) 2006 uppmanade Europeiska rådet EU och dess medlemsstater att utvidga de statistiska uppgifterna till att omfatta hållbar utveckling och befintliga nationella redovisningsuppgifter. I sitt meddelande ”Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld” från 2009 föreslog kommissionen själv olika åtgärder på kort och medellång sikt för att utveckla generella indikatorer som ger en tillförlitligare kunskapsbas för att möjliggöra framsteg i den offentliga debattens och beslutsfattandets kvalitet. Man tog också upp frågor som har med EU:s miljöredovisning att göra.

En noggrann granskning av EU:s miljöräkenskaper kan bara göras på grundval av tillförlitliga uppgifter, och därför bör medlemsstaterna ha gemensamma metoder och standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler, vilka bör utvecklas inom ett ramverk som är bindande för alla medlemsstaterna. Jag röstar för förslaget eftersom målen och miljöräkenskapernas framtida inriktning måste vara tydliga, och så att dessa räkenskaper kan utgöra en oundgänglig bas för beslutsfattandet på miljöredovisningsområdet.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig.(EN) För att vi ska få en hållbar utveckling och en bra miljöpolitik på EU-nivå är det viktigt att beslutsfattarna har tillförlitliga uppgifter om hur ekonomisk verksamhet påverkar miljön. Jag stöder den här resolutionen, eftersom den innehåller ett antal ändamålsenliga åtgärder för insamling av mer heltäckande uppgifter. Om EU menar allvar med att öka återvinningen, minska avfallsmängderna och begränsa utsläppen till luft samt klimatförändringarna måste EU vidta åtgärder. Det effektivaste sättet att nå europeiska mål som har med hållbar utveckling och miljö att göra är att alla medlemsstaterna samarbetar fullt ut. Därför behöver vi en obligatorisk insamling av data om hur ekonomisk verksamhet påverkar miljön i medlemsstaterna. Ju mer korrekt och tillförlitlig den information som lämnas är, ju bättre blir vår miljöpolitik.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Om en hållbar utvecklingspolitik ska få önskad effekt måste det finnas tillräckligt med information, så att beslutsprocessen leder till genomtänkta lösningar. Därför måste medlemsstaterna sätta samman ett stort antal indikatorer som tillsammans ger en övergripande bild av EU i miljötermer. Det är det som kommissionens förslag till parlamentet och rådet, som parlamentet nu behandlar, syftar till. Därför röstade jag för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Vi röstade för. Förslaget tillhandahåller metoder, gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ska användas för att sammanställa miljöräkenskaperna som satelliträkenskaper till ENS 95. Inledningsvis ska de miljöräkenskaper som ska sammanställas inom den gemensamma ramen grupperas i följande moduler: en modul för räkenskaper över utsläpp till luft, en modul för miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet och en modul för materialflödesräkenskaper för ekonomin. Den kompromiss som har förhandlats fram med rådet, på grundval av de ändringsförslag som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet antog, innehåller förutom de räkenskaper som ursprungligen föreslogs också ett krav på att kommissionen senast i slutet av 2013 ska lämna en rapport och överväga om även räkenskaper för mängder av upplagrat material i ekonomin (och inte bara flöden) liksom ekosystemtjänster ska medtas. Överenskommelsen om att medlemsstaterna ska åläggas att tillhandahålla miljöekonomiska uppgifter på ett samordnat sätt är ett positivt och konkret bidrag till ”Bortom BNP”-processen.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. – (DE) De nationella räkenskaperna omfattar miljöaspekter på den ekonomiska utvecklingen och skapandet av välstånd. Enligt kommissionens förslag ska de tillhandahålla uppgifter om utsläpp till luft och miljöavgifter. Miljöräkenskaperna ska bara visa interaktioner. En förutsättning för ett vi ska få en hållbar utveckling i EU är att vi har ett rimligt förhållande till ekosystemet och den ökande resursbristen. Medborgarna måste informeras om vilken miljöpåverkan den ekonomiska verksamheten har.

 
  
MPphoto
 
 

  Iva Zanicchi (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för Jo Leinens betänkande. Miljöpolitiken och hållbarhetstänkandet har hamnat i förgrunden under den senaste tiden, och människor bryr sig mer om integrationen mellan den ekonomiska politiken och miljöpolitiken. Frågor som klimatförändringar, hållbara transporter, natur, biologisk mångfald, användning och utnyttjande av råmaterial och naturtillgångar samt avfallshantering har fått en mycket större tyngd i medlemsstaternas politik. Vi kan bara utvärdera EU:s miljöpolitik och våra strategier på miljöområdet på ett seriöst och rigoröst sätt om vi har tillförlitliga uppgifter från medlemsstaterna.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy