Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 8 juni 2011 - Strasbourg

13. Toppmötet mellan EU och Ryssland (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är kommissionens förklaring, för kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om toppmötet mellan EU och Ryssland.

  Štefan Füle, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman, ärade ledamöter! Jag är tacksam för denna möjlighet att diskutera det kommande toppmöte mellan EU och Ryssland med er som inleds i Nizjnij Novgorod i morgon. EU kommer att företrädas av ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen. Kommissionens vice ordförande och unionens höga representant Catherine Ashton kommer att närvara, liksom kommissionsledamot Karel De Gucht.

Toppmötet har planerats noggrant av Europeiska utrikestjänsten i nära samarbete med kommissionen och de två ordförandena, och förberedelserna bygger på de debatter som förts i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd i slutet av 2010 och i januari 2011 om Ryssland som en strategisk partner, om resultaten av det förra toppmötet mellan EU och Ryssland och om den ryska regeringens besök hos kommissionen i februari.

På det stora hela har våra förbindelser förbättrats under de senaste två åren. Vi har fortsatt de bilaterala förhandlingarna om Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen, enats om en strategi för ett möjligt framtida viseringsundantag och enats om partnerskapet för modernisering, som i nuläget befinner sig i genomförandefasen.

Arbetet pågår också med den rättsliga ramen för fyra gemensamma områden och alla dess tekniska dialoger. Vår samverkan är ganska målmedveten. Jag vill påminna om att Ryssland är den enda externa partner som EU har två årliga toppmöten med. Det besök hos kommissionen den 24 februari som avlades av premiärminister Vladimir Putin och en rysk regeringsdelegation som storleksmässigt saknar motstycke var ett tydligt tecken på Rysslands beslutsamhet att försöka uppnå närmare förbindelser och samarbete.

Det är dock fortfarande många betydande bilaterala problem som måste lösas. Särskilt oroande är situationen när det gäller demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter i Ryssland. I samband med det kommande parlamentsvalet och presidentvalet i Ryssland kommer valförfarandets normer att uppmärksammas särskilt.

Nu vill jag uppmärksamma er på de främsta målen för toppmötet, vilka är följande:

För det första: EU kommer att försöka uppmuntra Ryssland att lösa de återstående framträdande multilaterala frågorna för att underlätta anslutning till WTO före 2011 års slut, utifrån det bilaterala avtal mellan EU och Ryssland som nåddes 2004 och i december förra året. Ryssland har fortfarande chansen att ansluta sig till WTO före årsslutet 2011 om man kan fatta de beslut som krävs för att lösa de få återstående problemen på multilateral nivå. Toppmötet kan inte ersätta förhandlingarna i Genève, men vi kan uppmana Ryssland att vidta konstruktiva åtgärder.

För det andra: EU kommer att pränta in i Ryssland att det måste göras fler framsteg i fråga om att enas om konkreta handels- och investeringsregler, bland annat om energi, i det nya avtalet mellan EU och Ryssland för att tillhandahålla en stabil grund för ett mer djupgående ekonomiskt samarbete under de kommande åren. Det är inte uteslutet att ta upp frågan om Rysslands omotiverade förbud mot import av grönsaker från EU under toppmötet, även om vi hoppas att vetenskapliga bevis möjliggör en snabb lösning på expertnivå.

För det tredje: Vi ska upprätthålla högsta stöd för partnerskapet för modernisering som ett viktigt medel för Rysslands åtaganden i fråga om reformer.

För det fjärde: Vi kommer att främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Ryssland.

För det femte: Vi kommer att uppmana Ryssland att fördjupa samarbetet i vårt gemensamma grannskap och fortsätta dialogen om andra aktuella internationella frågor, som Mellanöstern och Nordafrika. Framstegen i fråga om Moldavien/Transnistrien kommer i själva verket att tjäna som ett viktigt test för ett närmare utrikespolitiskt samarbete.

Slutligen bör vi också använda toppmötet till att bekräfta vårt politiska engagemang i att göra framsteg i fråga om krishanteringssamarbete – förutsatt att självständigheten i vårt beslutsfattande inte påverkas på något sätt.

Energifrågor är också något som figurerar i våra mellanhavanden med Moskva. Vi kommer att betona behovet av ytterligare reformer inom den ryska el- och gassektorn i syfte att upprätta lika villkor. Vi kommer också att betona behovet av ett samarbete för att bekämpa klimatförändringarna.

För att fortsätta eftersträva högsta standarder för kärnsäkerhet samverkar vi med Ryssland både på bilateral nivå och i multilaterala forum som Internationella atomenergiorganet och G8.

Vi kommer att upprepa vår inbjudan till Ryssland att delta i förhandlingar om ett heltäckande avtal mellan EU och Ryssland som bör främja högsta standarder för kärnsäkerhet. Vad gäller olyckan i Fukushima i Japan kommer EU att verka för överensstämmande åtgärder i fråga om stresstester för både befintliga och planerade kärnkraftverk.

Sist, men definitivt inte minst, har vi engagerat oss i ett tydligt förfarande om undantag från viseringskrav. EU har utarbetat och enades i mars om ett förslag till förteckning över gemensamma åtgärder för ett eventuellt inrättande av en viseringsfri reseordning, och vi inledde faktiskt förhandlingar i april. Sedan dess har ett möte med det ständiga partnerskapsrådet om rättsliga och inrikes frågor hållits, och det har gjorts påtagliga framsteg. Förhandlingarna om våra gemensamma åtgärder på expertnivå har dock inte avslutats än. Under toppmötet måste vi vara tydliga med att det inte finns några politiska genvägar.

Vad gäller Ryssland kan vi förvänta oss att dess främsta mål med toppmötet är att fokusera på visum, WTO, energi – inklusive kärnsäkerhet – och säkerhetssamarbete. Ryssland kanske återkommer till idén om en ny kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik på ministernivå. Vi anser att de nödvändiga samarbetsstrukturerna finns. Det som behövs är den politiska viljan att göra framsteg när det gäller innehållet.

Tack för er uppmärksamhet. Jag ser fram emot era kommentarer.

  Ria Oomen-Ruijten, för PPE-gruppen. – (NL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Tack för det goda samarbete som du har visat under utarbetandet av resolutionen. Jag ska inte säga något mer om de punkter som kommissionsledamoten nämnde, för de täcks i resolutionen. Enligt Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) måste slutförklaringen från toppmötet nästa vecka vara mer än fina ord. Ryssland är vår stora granne och en viktig partner. Vi är ömsesidigt beroende av varandra, och beroendenivån är mycket hög. Därför förväntar vi oss verkliga argument som leder till resultat.

Vilka är våra prioriteringar? Den första är partnerskapsavtalet. Förhandlingarna måste komma i gång. Jag förutsätter att EU kommer att övertala president Dmitrij Medvedev att bevilja sin förhandlingsgrupp fullständiga befogenheter att göra specifika åtaganden. Det är hög tid att få fart på saker och ting igen när det gäller handel och investering. Vi ligger också efter med förhandlingarna om energikapitlet. Vi behöver ett avtal om ett stabilt och öppet energipartnerskap som baseras på regler.

Jag skulle också vilja veta var vi står i fråga om mänskliga rättigheter. För oss i Europaparlamentet är detta en viktig del av partnerskapet. Jag betraktar moderniseringspakten som en kompletterande fråga, på samma sätt som de gemensamma områdena. Detta är en underordnad fråga, men det skulle hjälpa om vi fick igenom WTO-bestämmelserna. Det skulle bidra till att inrätta lika villkor och samtidigt förbättra investeringsklimatet.

President Medvedev är personligen delaktig i att förbättra rättsstatsprincipen, men detta är, som du själv precis sade, inte tillräckligt. Vi måste vara säkra på att Ryssland kommer att uppfylla de åtaganden man gjort inom ramen för Europarådet och OSSE vid det kommande valet. Valet kommer att bli eldprovet. Detta innebär också att nya partier måste få registrera sig. Ryssland borde känna sig hedrat över att valobservatörer har kallats in långt i förväg. Slutligen, vad gäller importförbudet för europeiska grönsaker (…)

(Talmannen avbröt talaren.)

  Hannes Swoboda, för S&D-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Ryssland är utan tvekan en mycket viktig partner för EU men – som kommissionsledamoten redan har sagt – en mycket svår sådan. Jag hoppas att förhandlingarna inte blir alltför utdragna. De kommer dock olyckligtvis inte att slutföras så snabbt som Ria Oomen-Ruijten föreställer sig. Under processen måste vi föra en dialog med både de offentligt utvalda företrädarna och företrädare för det civila samhället, som ofta står närmare oss i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

Idén om ett partnerskap för modernisering mellan EU och Ryssland är bra. Men Ryssland måste också göra sitt. Det behövs mer demokrati och mindre korruption. Det är fortfarande många investerare som klagar på rättssäkerheten, i synnerhet beträffande skatter. Framför allt – som kommissionsledamoten redan har nämnt – måste vi snabbt förbereda oss för Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) och medlemskap i WTO. På det energipolitiska området måste vi få Ryssland att tvingas erkänna principerna för en öppen och rättvis energipolitik. Det finns mycket som Ryssland kan göra på egen hand, i synnerhet i fråga om energieffektivitet, där det fortfarande återstår många brister.

På energiområdet vill jag också ta upp något som rör deras grannland – i själva verket vårt gemensamma grannland – Ukraina. Just nu försöker Ryssland återigen använda frågan om energi och energipriser som ett politiskt vapen. Detta måste vi absolut motsätta oss. Vi är angelägna om att Ukraina fritt ska kunna bestämma på vilka marknader man vill finnas och var man vill verka. Vi vill trots allt ha handelsförbindelser och ett handelsavtal med Ukraina. Ryssland bör inte utöva påtryckningar på Ukraina på detta område genom att ge landet valet att endera ansluta sig till tullunionen tillsammans med Kazakstan och Vitryssland eller betala ett högt energipris. Detta är något vi motsätter oss.

Och för att ta ännu ett exempel i fråga om grannländer förväntar vi oss att Ryssland ska iaktta överenskommelserna i fördragen när det gäller Georgien och dra tillbaka sina trupper till de områden där de fanns före konflikten. Vi hoppas också att Ryssland ska bidra på ett positivt sätt till att lösa Nagorno-Karabach-konflikten. Det är inte på någon av sidorna fråga om att tillhandahålla vapen, utan snarare fråga om en fredlig medling mellan de båda sidorna.

Kommissionsledamoten har redan nämnt den stora betydelsen av viseringsliberaliseringen. Det är särskilt viktigt för förbindelserna mellan enskilda individer att människor kan röra sig så fritt som möjligt mellan Ryssland och EU. Jag hoppas att vi snart kommer att göra framsteg på denna punkt.

En mycket viktig fråga är dock hur det kommande valet kommer att se ut. Ryssland måste vara medvetet om att världen, och framför allt den demokratiska världen i Europa, kommer att iaktta landet noggrant för att se hur detta val genomförs, om partierna registreras korrekt och rättvist och om vissa individer eller vissa partier utesluts från valet redan från början. Detta är något som bör framhållas tydligt för Ryssland vid toppmötet. Vi vill se riktiga och rättvisa val också i Ryssland.

Det återstår fortfarande mycket arbete för Ryssland när det gäller landets ekonomi. Men Ryssland är redo för demokrati. Vi vill se demokrati i Ryssland, i lika hög grad som Rysslands medborgare själva vill det. Detta är vår önskan och vision. Ryssland måste inse att demokrati är bra även för Ryssland.

  Kristiina Ojuland, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Vi hoppas att det kommer göras fler framsteg vid toppmötet i Nizjnij Novgorod i Ryssland med avseende på ett nytt och heltäckande partnerskaps- och samarbetsavtal.

Både EU och Ryssland måste ha i åtanke att ett verkligt partnerskap bara kan uppnås genom rättframma förbindelser. Jag vill på ALDE-gruppens vägnar uppmana företrädarna för EU att ta upp alla de problem som Europaparlamentet har belyst med sina ryska kolleger.

EU kommer att möta stora svårigheter i sina förbindelser med Ryssland om inte de två partnerna agerar utifrån samma värderingar och principer. Om Kreml rör sig ännu längre bort från demokrati och rättsstatsprincipen kommer Ryssland att förlora legitimitet som en partner till EU.

Kreml har till exempel av förfarandemässiga skäl hindrat en rad politiska partier från att registrera sig för parlamentsvalet i Ryssland, och listan kommer sannolikt att förlängas med Partiet för folkets frihet som leds av Michail Kasianov, Vladimir Milov, Boris Nemtsov och Vladimir Ryzjkov. Det växande förtrycket av oppositionen måste tas upp på toppmötet, och oppositionspartier måste tillåtas registrera sig.

Ryssland är inte Kina. Ryssland är medlem i Europarådet och OSSE, och därför måste man uppfylla sina internationella åtaganden och skyldigheter. Dessutom måste Ryssland efterleva sin egen konstitution.

Ryssland måste respektera sina grannländers suveränitet och territoriella integritet. Vi insisterar på att Ryssland slutar utöva påtryckningar på Ukraina – som min kollega precis sade –, som premiärminister Vladimir Putin till exempel gjorde i går när han träffade Ukrainas premiärminister och tryckte på för att få dem att ansluta sig till tullunionen med Ryssland, Vitryssland och Kazakstan. Detta kan vi inte tolerera. Vi förväntar oss att Ryssland omedelbart ska dra tillbaka sina trupper från Georgien till de positioner som rådde före konflikten.

Slutligen är ALDE-gruppen mycket besviken på att Ryssland, alldeles före toppmötet, har infört ett oproportionerligt importförbud mot grönsaker från EU.

  Charles Tannock, för ECR-gruppen. – (EN) Herr talman! Ryssland är en betydelsefull partner för EU i många avseenden. Som ständig medlem i FN:s säkerhetsråd har Ryssland ett potentiellt avgörande inflytande på internationella angelägenheter, alltifrån våra förbindelser med Nordkorea till dess engagemang i FN-kvartetten. Jag välkomnar också president Dmitrij Medvedevs uppmaning nyligen till Muammar Gaddafi att överlämna makten. Jag hoppas också att Kreml kommer att alliera sig med resten av världssamfundet för att stoppa den iranska spridningen av kärnvapen.

Jag accepterar att Ryssland har ekonomiska intressen i de tidigare Sovjetrepublikerna, varav vissa nu – tack och lov – drar sig bort från Moskva och mot EU. EU bör dock fortsätta att insistera på att stödja och engagera sig i dessa nya oberoende stater, t.ex. Ukraina, och se till att dörren lämnas öppen för dem i fråga om europeisk-atlantiska ambitioner. I detta avseende hoppas jag att kommissionens vice ordförande/unionens höga representant kommer att ta upp frågan om Georgien, vars territorium fortfarande delvis är annekterat och illegalt ockuperat av ryska soldater, och också hjälpa till att sätta press på Ryssland när det gäller att lösa Transnistrienfrågan i Moldavien. Jag accepterar också att kommissionen nu föreslår att toppmötet mellan EU och Ryssland ska ske varje år i stället för var sjätte månad, vilket är en bra idé och rätt utveckling.

Ryssland är ingen mogen liberaldemokrati. Det är inte heller ett land med ett oberoende rättsväsende. Men vare sig vi tycker om det eller inte måste vi samverka med björnen.

  Werner Schulz, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, kommissionsledamot Füle! Medan det vid första anblicken kan verka förståeligt att Ryssland skyddar sig självt mot en spridning av infektionen enterohemorragisk Escherichia coli (ehec) inom sitt territorium är inte ett fullständigt förbud mot import av europeiska grönsaker vad man förväntar sig av ett land som strävar efter att ansluta sig till Världshandelsorganisationen (WTO). Detta är också något som vi måste diskutera i Nizjnij Novgorod. Ännu viktigare är dock de politiska groddar, eller frön, som faktiskt existerar – den försiktiga upptakten till demokrati och rättsstatsprincipen. När det gäller dessa aspekter bör vi göra allt vi kan inom ramen för partnerskapet för modernisering för att hjälpa rötterna att spridas över Ryssland och växa.

President Dmitrij Medvedev har erkänt att ekonomisk och teknisk modernisering inte kan uppnås utan en grundläggande modernisering av samhället. Men än så länge har vi inte sett många åtgärder för ett förverkligande av dessa vackra ord. Därför bör EU:s företrädare göra mycket klart för president Medvedev att det kommande ryska parlamentsvalet är ett test av trovärdigheten hos hans reformpolitik.

Äkta och verkliga val utgör en del av grunden för demokrati. Alla som vill ha åsiktsmångfald och politisk konkurrens bör se till att de normer för val som fastställts av Europarådet efterlevs och bör tillåta en långsiktig valobservation av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) på tidigast möjliga stadium.

Rättvisa val inleds med att partier tillåts registrera sig för val. De första indikationerna tyder dock tyvärr på att det ryska ledarskapet inte har dragit några lärdomar av beslutet av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna om att det inte förelåg någon anledning att upplösa Republikanska folkpartiet, och vill uppenbarligen inte vill låta det nybildade Partiet för folkets frihet registrera sig.

Fler partier som stöds av Kreml och Allryska folkfronten, som upprättats av premiärminister Vladimir Putin, leder oss bara in i en politisk återvändsgränd. Detta sken av konkurrens har lett in landet i politisk apati och devalverat duman. President Medvedev skulle kunna få till stånd ett genombrott här och avsluta sin presidentperiod med åtminstone en påvisbar framgång.

I de specifika fallen Michail Chodorkovskij och Sergej Magnitskij borde det rättsliga godtycket få ett slut i stället för att ett beslut ska inväntas från Strasbourg. Att Fedotovkommissionen har sett över dessa fall är ett bra första steg. Resultaten och slutsatserna bör offentliggöras så snart som möjligt.

Möjligheten till framtida delaktighet för det forum för det civila samhället som nyligen upprättades i Prag bör vara ett viktigt diskussionsämne under samtalen och förhandlingarna mellan EU och Ryssland. Händelserna i Nordafrika visar när allt kommer omkring att en effektiv reform kräver ett aktivt civilsamhälle. Därför bör den ryska regeringen arbeta för att få detta till stånd i sitt eget land och eftersträva ett partnerskap för modernisering med civilsamhället.

  Vladimír Remek, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag har förgäves sökt svaret på frågan om varför vi debatterar en resolution om toppmötet med Ryssland dagen före själva toppmötet och röstar om den samma dag som toppmötet äger rum i Nizjnij Novgorod. Dessutom fanns frågan inte ens med på föredragningslistan för plenarsammanträdet i början av förra veckan. Allt detta luktar dålig planering, och det är nu bara en formalitet enligt min mening. Dessutom upprepar vi som alla vet proklamationer och krav som helt klart inte kan förväntas bli framgångsrika, i stället för att genom en process med fasta principer söka nå ett nytt avtal för förbindelserna med Ryssland, som vi erkänner som en viktig partner.

Vi bör först och främst bygga på de områden där vi kan nå framgång. Ett sådant exempel är framstegen när det gäller överenskommelser om de planerade lättnaderna och möjligheten att slutligen avskaffa det ömsesidiga viseringssystemet med Ryssland. I stället kritiserar vi Ryssland för dess ställningstagande när det gäller import av grönsaker från EU. Men vilket intryck ger vårt eget uppträdande, utifrån betraktat? När vi letar efter källan till den dödliga bakterien utan att finna några säkra bevis anklagar vi varandra, begränsar import och export av olika varor och kräver kompensation. Vi kan säkert dra våra egna slutsatser om hur förtroendeingivande detta är, och inte bara i Ryssland.

  Fiorello Provera, för EFD-gruppen. – (IT) Herr talman! Dialogen mellan EU och Ryssland måste breddas så mycket som möjligt på olika områden, från ekonomi till mänskliga rättigheter, för det finns inga alternativ till dialog. EU och Ryssland är i själva verket ömsesidigt beroende av varandra, både ekonomiskt och politiskt.

Jag tänker på olösta internationella frågor såsom energitrygghet, Maghreb, Irans kärnvapenkapacitet, terrorism, Kaukasus, Nagorno-Karabach, klimatförändringen med flera. Ryssland är en strategisk partner för Europa, inte minst på grund av de synergier som kan byggas i framtiden. Såsom redan sker i någon utsträckning kan Moskva förse oss med mineraler och energiresurser samt samarbeta om militär säkerhet och kampen mot terrorismen och den organiserade brottsligheten, medan EU kan bidra med finansiella resurser, vetenskaplig och teknisk kapacitet och vår långvariga erfarenhet på området för demokrati och mänskliga rättigheter.

Rysslands framtid är kopplad till EU:s och måste utvecklas med ihärdighet och utan självgodhet trots de många befintliga svårigheter. I det avseendet är det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Ryssland av stor betydelse för vår gemensamma framtid.

  Béla Kovács (NI). – (HU) Herr talman! I samband med det kommande toppmötet skulle jag vilja fästa den förhandlande delegationens uppmärksamhet på två saker. Jag skulle för vilja uppmana den att för det första ompröva betydelsen av import av energi från Ryssland och att för det andra utvidga partnerskapsavtalet så att EU:s företrädare kan delta som observatörer vid de val som ska hållas i december i år och det presidentval som ska hållas i mars 2013. Som vi kan förstå är det troligt att import av energi från Ryssland kommer att öka med tanke på att många europeiska kärnkraftverk kommer att stängas sedan stresstesterna har genomförts.

Vi börjar alltså än en gång bli oroliga för att vi åter ska bli mer beroende av Ryssland i framtiden. Men jag vill påminna er om att det finns en annan sida av myntet. Ryssland är precis lika beroende av EU, eftersom de säljer de flesta av sina produkter till oss. Om vi inte köper deras energiprodukter kommer den ryska ekonomin att drabbas av allvarliga stabilitetsproblem i framtiden.

  Elmar Brok (PPE). – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Ryssland och EU är partner på grund av sina gemensamma intressen och på grund av sitt geografiska läge. Så är det, vare sig vi gillar det eller inte. Vi måste göra något positivt och konstruktivt av detta partnerskap. Därför är det nödvändigt att vi gör framsteg med partnerskapsavtalet och viseringslättnaderna och att partnerskapet för modernisering verkligen får ett innehåll som leder i rätt riktning.

Vi måste emellertid inse att detta medför förpliktelser för båda sidor, även när det gäller medlemskapet i Världshandelsorganisationen, där man inte bara kan fortsätta att göra som man vill. De regler som man kommit överens om genom kontrakt eller internationella överenskommelser är tvärtom bindande för alla, och det finns inget utrymme för godtycke i ömsesidiga förbindelser. Detta utesluter till exempel även utnyttjande av energi som ett politiskt vapen.

Dessa gemensamma intressen måste hanteras positivt och konstruktivt; när det gäller utrikespolitiken innebär det naturligtvis också att Ryssland måste ta ett visst ansvar. Just nu har vi fallet med Syrien i FN:s säkerhetsråd. I sådana fall måste Ryssland bidra konstruktivt till skapandet av ett fredligt internationellt samfund. Detta innebär emellertid också att man accepterar grannstaters suveräna rätt och deras beslut att ansluta sig till de förbund som de vill. Dessutom måste Ryssland bidra positivt när det gäller ”frusna konflikter” och få ett slut på de olagliga förhållanden som råder i Abchazien och Sydossetien.

Vi har ett delat globalt ansvar. Det är klart att Ryssland och EU har starka gemensamma intressen i den globala ordningen, och när vi fastställer dessa intressen måste vi se till att Ryssland erkänner att demokrati och rättsstatsprincipen också är av avgörande betydelse för utvecklingen inom landet. Vissa villkor behöver uppfyllas, inte bara i förbindelser med oss. Ett land där inte rättsstatsprincipen råder är inget bra land att investera i, eftersom det inte finns någon rättssäkerhet. Ett land som saknar demokrati och en rättsstats principer kan inte göra verkliga långsiktiga framsteg till glädje för sina egna medborgare. Låt oss hoppas att partnerskapet för modernisering och andra frågor kommer att hjälpa oss att finna en gemensam positiv väg framåt.

  Knut Fleckenstein (S&D). – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Jag vill bara nämna två punkter, för Hannes Swoboda har redan tagit upp ett antal punkter för vår grupp. Ryssland står verkligen inför ett viktigt vägskäl. Dess inre politiska läge kommer att avgöras av valet till duman i december och frågan om vem som från och med 2012 i egenskap av president ska fortsätta den modernisering som har inletts.

Man kan också se detta ur en positiv synvinkel. Det kan inte finnas något bättre tillfälle att stärka det internationella förtroendet för Rysslands utveckling. En förutsättning för detta är rättvisa val, rättvisa möjligheter till registrering och kandidaternas tillträde till medierna, så att åtminstone en ansats till lika möjligheter kan säkerställas.

Min andra punkt gäller partnerskapet för modernisering mellan EU och Ryssland. Detta öppnar nya möjligheter för effektivt samarbete. Vi bör därför inte försitta chansen att kraftfullt stödja Ryssland i denna modernisering – dels genom att investera i en modernisering av ekonomin och dels av samhället. Regeringar sätter mycket på pränt, och som vi alla vet går det bra att skriva. Men medborgarna blir mycket otåliga, om det som skrivits ned inte genomförs.

Medborgarnas deltagande och civilsamhällets medverkan, entreprenörer, forskare, ungdomar och konstnärer är nödvändiga förutsättningar för ett självbestämmande och solidariskt samhälle. Men vi kan bara stödja en sådan modernisering med framgång om människor lätt kan träffas för att lära av varandra och byta erfarenheter. Därför bör EU och Ryssland äntligen komma överens om de gemensamma steg som måste tas på vägen mot visumfria resor och hur man ska gå till väga för att nå resultat så snabbt som möjligt.

Vi har talat om människorna i Kaliningradområdet och tänkt på lättnader. För en månad sedan beslutade parlamentet att viseringslättnader skulle tillåtas för kulturella ändamål. Vi har talat om att man kanske skulle ta särskild hänsyn till ungdomar. Allt detta är bra förslag för att sätta igång det hela, men kan inte ersätta en övergripande lösning. Jag ber därför kommissionen att öka farten. Ni kan i alla fall räkna med vårt stöd, även gentemot vissa tveksamma medlemsstater.

(Applåder)

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

  Alexander Graf Lambsdorff (ALDE). – (DE) Fru talman! Det är ofattbart att våra förbindelser med Ryssland bygger på ett avtal från 1994. Vi har inte lyckats lösa någonting sedan dess. Vi växlar mellan samarbete och konfrontation med Ryssland. När det gäller grannskapet beklagar vi kriget med Georgien, de påtryckningar som utövas mot Ukraina, erkännandet av president Alexander Lukasjenko i Vitryssland och sprickan i Republiken Moldavien till följd av konflikten i Transnistrien. Samtidigt är vårt samarbete med Ryssland i säkerhetsrådet om Libyen eller om Irans kärnenergiprogram glädjande.

När det gäller själva Ryssland är det nya paradigmet det som är känt som partnerskap för modernisering. Men vad är modernisering utan demokrati? I den förteckning över prioriteringar som du just har lämnat, kommissionsledamot Štefan Füle, kommer mänskliga rättigheter efter gurkor och rättsstatsprincipen efter tomater. Är detta det bästa vi kan vänta oss på det området? Väntar vi oss inget mer av Rysslands demokratisering? Jag anser att vi som parlament måste göra klart att vi väntar oss något, till exempel rättvisa val – och på det området måste framsteg göras.

Ett vill jag i alla fall säga tydligt: Sådana framsteg görs ofta på expertnivå. Två toppmöten om året är för mycket. Låt oss ha ett toppmöte, som vi har med USA. Vi har tillräckligt mycket utbyte med Ryssland på specialistområdena. Annars kommer vi att ha toppmöten utan verkligt innehåll, och det vore inte heller bra.

  Adam Bielan (ECR). – (PL) Fru talman! Enligt min uppfattning är de viktigaste aspekterna på förbindelserna med Ryssland energipolitiken och de mänskliga rättigheterna. Ryssland har ett strategiskt mål som går ut på att få kontroll över enskilda länder genom att utnyttja frågan om gas i sin utrikespolitik. Bara under de senaste dagarna har de ryska myndigheterna utövat utpressning för att sätta press på Ukraina genom att göra förändringar i priset på gas beroende av att landet går med i den ryska tullunionen eller en sammanslagning mellan Gazprom och Naftogaz. Det är uppenbart att dessa handlingar sätter stopp för diskussionerna om skapandet av ett frihandelsområde mellan EU och Ukraina. Långsiktiga avtal om gasleveranser är också ett sätt att påverka EU-medlemsstaters politik. Vi bör därför lovorda kommissionens ställningstagande, när den hävdar att det avtal som den polska regeringen har slutit inte är förenligt med EU:s lagstiftning. Priserna på rysk gas i Centraleuropa är redan nästan dubbelt så höga som de priser som erbjuds västeuropeiska länder. Rysslands misskreditering av projekt för utvinning av skiffergas ger upphov till ytterligare oro.

Problemet med de mänskliga rättigheterna är mest uppenbart i fallet med Michail Chodorkovskij. Det får inte råda någon tvekan om att denna fråga måste tas upp under toppmötet med tanke på att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har fastslagit att den ryske affärsmannens häktning och frihetsberövande är olagligt.

  Heidi Hautala (Verts/ALE). – (EN) Fru talman! Jag skulle vilja påminna kommissionsledamot Štefan Füle om hans mycket uppskattade meddelande om EU:s grannskapspolitik. Jag har förstått att du i grunden medger att vi bör tillämpa samma princip även när det gäller Ryssland, även om Ryssland inte är en del av vårt östra grannskap.

Men vi bör verkligen kräva det som du har betecknat som djupgående demokrati, och vi måste arbeta hårt för att stödja det civila samhället i Ryssland. Jag skulle vilja belysa några punkter i den gemensamma resolution som parlamentet kommer att anta i morgon. Vi poängterar behovet av att upprätthålla nära kontakter och att underhålla stödprogram för utveckling av det civila samhället i Ryssland. Jag vill informera dig om att det kommer mycket oroväckande nyheter från Nizjnij Novgorod, där toppmötet just ska börja.

Jag har blivit informerad av organisationer för det civila samhället på plats om att förebyggande åtgärder har vidtagits för upprätthållande av ordningen. Man har försökt att förhöra personer som skulle kunna kommunicera med EU:s företrädare, och detta är fullständigt oacceptabelt. Även personer som arbetar med barns rättigheter har blivit varnade för att resa till Nizjnij Novgorod. Kreditkorten som tillhör den person som leder det civila samhällets lokala evenemang – för övrigt det första någonsin med anknytning till ett toppmöte mellan EU och Ryssland – har spärrats (av tekniska skäl, naturligtvis) och nummerskyltarna till hennes bil har försvunnit på ett mystiskt sätt.

Jag ber dig, Štefan Füle, att se till att EU:s företrädare vid toppmötet i Nizjnij Novgorod visar att de erkänner och stöder det civila samhällets organisationer. I detta syfte har jag tillsammans med min kollega Werner Schulz, vice ordförande för delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland, skickat en skrivelse till kommissionens ordförande José Manuel Barroso, kommissionens vice ordförande/EU:s höga representant Catherine Ashton och rådets ordförande Herman Van Rompuy.

  Nikolaos Salavrakos (EFD). – (EL) Fru talman! Låt mig för det första önska dig lycka till vid morgondagens toppmöte, där global styrning, den globala ekonomin, Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen och internationella frågor, däribland utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern, står på dagordningen.

Ryssland är EU:s tredje största handelspartner. EU:s export till Ryssland uppgår till 65,6 miljarder euro. Enligt officiell statistik växer den ryska ekonomin med 4 procent trots det ekonomiska klimatet, och detta förväntas fortsätta under lång tid. Landets anslutning till Världshandelsorganisationen kommer att skapa talrika möjligheter till ekonomiska förbindelser mellan EU och Ryssland. Samtidigt kommer det också att åstadkomma nyskapande förändringar i fråga om energi, kärnenergi och internationell säkerhet.

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Fru talman, herr kommissionsledamot! Vi är medvetna om att Ryssland är av betydelse för EU, inte bara när det gäller ekonomiska frågor utan även som en strategisk partner. Det Förbud mot importer av grönsaker från EU som Moskva har infört är onekligen problematiskt inför förhandlingarna om Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen, och vi måste se till att Ryssland inte råkar hamna i konflikt med Världshandelsorganisationens regler i framtiden.

Det finns emellertid också problem när det gäller det avtal om EU:s flyglinjer från 2006, som ännu inte har genomförts i praktiken. Förbindelserna mellan EU och Ryssland ansträngs ytterligare på grund av USA:s planerade robotförsvar i Rumänien. Om EU menar allvar med sina strategier för att förbättra förbindelserna med Ryssland måste det för det första lösa dessa problem och för det andra ta hänsyn till Rysslands känsliga förhållande till en historisk intressesfär som onekligen finns, åtminstone enligt rysk uppfattning. Det är det enda sätt för oss att göra framsteg.

  Paweł Zalewski (PPE). – (PL) Fru talman! Partnerskapet mellan EU och Ryssland är förenat med ett ansvar som även omfattar tredjeländer. Jag skulle vilja fästa kommissionens uppmärksamhet på den punkt i resolutionen där Ryssland uppmanas att inte använda sina energitillgångar som ett verktyg för att påverka sina grannars politik. Det är just vad som har hänt i fråga om Ukraina, då Vladimir Putin, den ryske premiärministern, vid sitt senaste möte med Mykola Azarov, den ukrainske premiärministern, helt öppet sade, att lägre priser endast skulle erbjudas och gaskontraktet omförhandlas om Ukraina anslöt till en tullunion med Ryssland, Vitryssland och Kazakstan, något som skulle innebära att Ukraina måste överge sina europeiska planer och strävanden. Detta är inget mindre än utpressning. Om kontraktet inte omförhandlas kan priserna på gas vid den rysk-ukrainska gränsen nå 500 euro per 1 000 kubikmeter. Ukraina betalar redan det högsta priset i Europa för rysk gas, trots att landet ligger närmast gaskällorna.

Denna situation kan resultera i en mycket allvarlig ekonomisk och social kris i Ukraina. Jag vill göra klart att EU har förpliktelser mot Ukraina, med tanke på att vi för närvarande med framgång förhandlar om att landet ska ansluta till ett frihandelsområde eller skapandet av ett sådant område och att EU i en nära framtid kommer att ha förbindelser med landet som en allierad till EU. Jag vill uppmana kommissionen att helt öppet kräva att Ryssland ska sluta med och sätta stopp för sådana metoder.

  Kristian Vigenin (S&D). – (EN) Fru talman! Ännu ett toppmöte mellan EU och Ryssland äger rum denna vecka. Stora förändringar har inträffat i världen sedan det senaste. Låt mig till att börja med att nämna den arabiska revolutionen, som berör praktiskt taget hela arabvärlden. Katastrofen vid kärnkraftverket i Fukushima förändrade kärnkraftens framtid, särskilt med avseende på säkerheten. Klimatförändringen har fått allt farligare konsekvenser. Usama bin Ladin är död, men terrorismen lever och har riktats mot oskyldiga människor i hela världen.

Listan över händelser är lång, och alla berör både EU och Ryssland, två grannar och globala aktörer med intressen som till övervägande del liknar eller kompletterar varandra på lång sikt. Deras förbindelser kan bara utvecklas ytterligare om de bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och insyn. Varje dold agenda riskerar att förvränga, för att inte säga förstöra, dessa förbindelser.

EU och parlamentet har alltid varit tydliga med EU-medborgarnas förväntningar. Nu vill jag inför det kommande toppmötet belysa fyra frågor. Först och främst bör man med toppmötet åstadkomma avgörande framsteg när det gäller alla kvarvarande hinder i samband med Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen. Detta viktiga steg kommer att skapa bättre möjligheter för näringslivet på båda sidor och ytterligare liberalisera handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser i hela världen. I detta sammanhang är protektionistiska åtgärder kontraproduktiva, och vi hoppas att de inte ska döljas bakom överdrivna faror för hälsan, vilket det nyligen inträffade fallet med förbud mot import av grönsaker från EU enligt vår uppfattning utgör ett exempel på.

Vi hoppas att den färdplan för viseringsfria resor som kungjordes i maj ska påskynda ytterligare viseringslättnader och göra att den tid kommer närmare, då viseringsordningen mellan EU och Ryssland är helt och hållet liberaliserad. Det är parlamentets förhoppning att de ryska myndigheterna för att åstadkomma detta på ett förnuftigt sätt ska ta itu med några politiskt känsliga frågor, särskilt genom att sätta stopp för utfärdandet av ryska pass till invånare i Sydossetien och Abchazien.

Jag skulle vilja se ett mer konstruktivt engagemang från Rysslands sida när det gäller våra ansträngningar att stödja demokratisering, ekonomiska och sociala framsteg samt stabilitet i de sex länderna i vårt östra partnerskap. De två senaste åren har tydligt visat att detta EU-initiativ inte syftar till konkurrens utan snarare till samarbete med Ryssland, eftersom gemensamma grannländer som är stabila och har självförtroende är av intresse för både EU och Ryssland. Med tanke på detta uppmanar vi eftertryckligt Ryssland att intensifiera sina ansträngningar för att underlätta en fredlig lösning av konflikterna i Transnistrien och i regionen Nagorno-Karabach, som väcker alltmer oro.

Slutligen vill jag nämna att EU och Ryssland som en följd av händelserna i Japan fullt ut bör samarbeta i fråga om översynen och utarbetandet av högre normer för kärnkraftssäkerhet. Vi förväntar oss att högre normer iakttas, inte bara i de nybyggda kärnkraftverken utan även i de som redan är i drift. Jag hoppas att denna fråga kommer att tillhöra diskussionsämnena i Nizjnij Novgorod.

  Graham Watson (ALDE). – (EN) Fru talman! Kanadas premiärminister Pierre Trudeau har använt liknelsen att dela gräns med USA med att dela säng med en elefant. EU måste dela säng med en björn.

Vi måste fortsätta att försöka att utveckla förbindelserna utifrån de fyra gemensamma områdena och med partnerskapet för modernisering från förra året som grund. Som kommissionsledamoten sade har förbättringar åstadkommits de två senaste åren. Överenskommelsen om ett rådgivningsforum för gas och en förbättrad mekanism för tidig varning tillhör dessa. Framgångar denna månad för att lösa konflikten i Transnistrien skulle vara ytterligare ett positivt steg.

Men som Catherine Ashton sade förra månaden efter domen mot Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev, och som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har yttrat vid många tillfällen, så kräver verkliga framsteg respekt för demokratin och de mänskliga rättigheterna samt en stabil och rättvis rättslig ram för näringslivet, något som alltför ofta saknas i Ryssland. En strukturerad dialog med civilsamhället skulle vara till hjälp; gemensamma ansträngningar för att bekämpa klimatförändringen skulle bidra till att skapa tillit. Men den ryska björnen är fortfarande stingslig, och jag råder kommissionen att inte bara ta med en burk honung till Nizjnij Novgorod utan även ett stort nät.

  Edvard Kožušník (ECR). – (CS) Fru talman, herr kommissionsledamot! Som ni säkerligen känner till är Ryssland ett självsäkert land och ryssarna ett självsäkert folk. EU:s förbindelser med Ryssland måste vara i form av ett äkta partnerskap och inte bara ett låtsaspartnerskap. Eftersom vi har utmärkta förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet bör förbindelserna mellan EU och Ryssland ligga på minst samma nivå. Jag är därför mycket glad över att du, i ditt tal, inte glömde nämna vikten av att avskaffa viseringskravet för Ryssland, eftersom förbindelserna mellan partnerna måste bygga på tillit och öppenhet. Vi bör tydligt och ärligt berätta för Ryssland vilken tidsplan som gäller för avskaffandet av viseringskravet och vilka villkor som måste uppfyllas för detta.

Herr kommissionsledamot! Tack för att du har tänkt på alla punkter som är viktiga för partnerskapet mellan EU och Ryssland inför av det gemensamma toppmötet mellan EU och Ryssland.

  Bastiaan Belder (EFD). – (NL) Fru talman! Till att börja med vill jag ta upp en brådskande fråga. Jag litar på att man under toppmötet mellan EU och Ryssland bestämt kommer att ta itu med det ytterst skadliga och fullkomligt oproportionerliga importförbudet mot våra europeiska grönsaker. Trädgårdsodlingsbranschen förväntar sig och förtjänar att förbudet lyfts. Kan du, herr Füle, bekräfta att EU-delegationen till fullo kommer att åta sig att lösa denna fråga i Nizjnij Novgorod? Det är en mycket viktig fråga som jag för tillfället ofta får i mitt hemland när jag talar om toppmötet mellan EU och Ryssland.

Jag vill säga ett par ord om Rysslands problematiska anslutning till WTO. Bara en kort fråga till. Georgien har egentligen spelat en nyckelroll i detta. Georgien har faktiskt vetorätt. President Micheil Saakasjvili höjer ribban. Han kräver tydliga gränser – han vill i själva verket ha tillbaka Abchazien och Sydossetien – och han har förstås även satt förbudet mot import av georgiska viner och mineralvatten på dagordningen. Ryssland verkar dock inte vika sig en tum. Kort sagt undrar jag om vi inte har hamnat i ett dödläge. Det verkar så. Rysslands ekonomi drivs dessutom av olja och gas, och landet behöver egentligen inte ansluta sig till WTO.

  Laima Liucija Andrikienė (PPE). – (LT) Fru talman! Jag uppmanar samtliga ledare för EU:s institutioner att inte glömma bort de mänskliga rättigheterna vid det toppmöte mellan EU och Ryssland som börjar imorgon. Respekt för de mänskliga rättigheterna är uppenbarligen en värdefull utgångspunkt som krävs för att uppnå ett strategiskt partnerskap och en modernisering av förbindelserna mellan EU och Ryssland.

Ett specifikt fall som vi måste diskutera är Moskvas stadsdomstols beslut den 24 maj att avslå Michail Chodorkovskijs och Platon Lebedevs överklagande av det nya sjuåriga straffet. En skamlig rättegång pågår framför våra ögon på 2000-talet och straffen bestäms inte i rättssalen. Detta sker i ett land som är kopplat till EU genom ett s.k. strategiskt partnerskap. Domen från Moskvas stadsdomstol har ännu en gång avslöjat allvarliga brister i det ryska rättsväsendet och stärkt åsikten att rättssystemet straffar de som har politiska ambitioner i Ryssland, men vars åsikter inte sammanfaller med Kremls uppfattning.

Europadomstolens dom av den 31 maj och Rysslands kränkningar av Europakonventionen bör också diskuteras.

Vi i Europaparlamentet bör tydligt förklara att om Rysslands president, Dmitrij Medvedev, vill komma till Europaparlamentet, bör han komma tillsammans med samvetsfången, Michail Chodorkovskij, och detta skulle vara den mest effektiva strategin och taktiken för att modernisera Ryssland. President Medvedev och samvetsfången Michail Chodorkovskij tillsammans i Europaparlamentet – det vore en syn värd de globala mediernas uppmärksamhet och det demokratiska samhällets innerliga stöd.

  Justas Vincas Paleckis (S&D). – (LT) Fru talman! Det här toppmötet är speciellt eftersom det äger rum med de kommande ryska valen i bakgrunden. Vi räknar med att Bryssel skickar en tydlig signal till Ryssland om att dessa val måste respektera de demokratiska normerna, något som skulle säkra en åsiktsmångfald i duman. Kärnsäkerhetsfrågan är särskilt viktig efter Fukushima. Jag är glad över att kommissionsledamoten berättade att frågan kommer att tas upp under toppmötet och att krav kommer att ställas på att de högsta internationella säkerhetsnormerna följs vid de kärnkraftverk som redan är i drift och de som man planerar att bygga både i Ryssland och i EU förstås.

Jag anser att vi även borde diskutera EU:s och Rysslands förbindelser med Vitryssland. Större samstämmighet i våra ståndpunkter kan bidra till att öppna fängelseportarna för dem som nyss kandiderade i de vitryska valen och samtidigt stoppa uppenbara brott mot de mänskliga rättigheterna. Jag instämmer verkligen med de av mina kollegor som säger att vi måste gå från ord till handling när det gäller viseringslättnader, inte bara i fallet Ryssland utan för samtliga EU:s grannländer i öst.

Polen, som snart övertar ordförandeskapet i EU, har redan funnit vägar till en mer givande dialog med Ryssland, varför vi kan förvänta oss konkreta åtgärder i förbindelserna mellan EU och Ryssland under de kommande sex månaderna.

  Jacek Olgierd Kurski (ECR). – (PL) Våra mest allvarliga brister i förbindelserna mellan EU och Ryssland är inkonsekvens, svaghet och bristande medvetenhet om vår egen makt. Frågan om Nord Stream-ledningen är betecknande i detta avseende. Först såg vi till att göra solidaritet på energiområdet till en av EU:s viktigaste principer i Lissabonfördraget och sedan gick EU med på Nord Stream-projektet, som är skadlig för Polen och andra nya medlemsstater från geopolitisk synpunkt. Därför bör vi stå fast vid vår ståndpunkt när vi diskuterar var och en av de frågor som står på den kommande dagordningen, som kommissionsledamoten har beskrivit.

Ryssland måste följa vissa regler när det gäller WTO. De måste först släppa in georgiskt vin på sin marknad, innan de kan drömma om ett WTO-medlemskap.

När det gäller viseringsfrågan måste man berätta för Ryssland att viseringslättnader kommer att införas först för de länder som ingår i det östliga partnerskapet och sedan för Ryssland. Kaliningradområdet kan komma att undantas från denna regel.

På energiområdet måste vi tala om för Ryssland att vi är emot de upprepade utpressningarna mot Ukraina, och att vi är emot de åtgärder som inflytelserika instanser i Ryssland vidtar för att förringa utvinningen av skiffergas i Polen och Europa. Det är ett ypperligt tillfälle att göra sig oberoende av Ryssland.

  Tunne Kelam (PPE). – (EN) Fru talman! Ryssland har förkunnat ett moderniseringsprogram, och vissa observatörer talar om en ny perestrojka. Hittills har dessvärre inga verkliga framsteg gjorts. Analytiker har dragit slutsatsen att den nuvarande ryska elitens prioritering är att bevara det rådande systemet och inte låta yttre förbindelser påverka den inhemska situationen.

Därför är det upp till EU att göra en sak mycket klar. Framgång i partnerskapet för modernisering kommer att vara beroende av viljan och förmågan hos den ryska regeringen att skapa ett oberoende rättsväsende och att genomföra de grundläggande principerna för rättsstaten, öppenhet och ömsesidighet. Om inte EU tar itu med denna viktiga fråga på ett principfast sätt kan man inte vänta sig någon framgång.

International Herald Tribune skriver i dag att Ryssland inte kan ha en modern ekonomi förrän man har en verklig rättsstat. Toppmötet kommer att hållas i Nizjnij Novgorod, som under Sovjettiden hette Gorkij, dit Andrej Sacharov, en nyckelfigur i det sovjetiska samvetet, var förvisad under många år. Jag uppmanar kommissionen och våra förhandlare att följa Andrej Sacharovs anda och att minnas det budskap som Sacharovpristagaren Sergej Kovalev framförde här i kammaren två år sedan.

Till sist bör EU stimulera och hjälpa Ryssland att acceptera sitt totalitära arv. Efter 20 år måste till och med president Dmitrij Medvedev erkänna att man inte kan bortse från den ryska maktens hemska och brottsliga arv. Jag påminns om vår kollega Hannes Swobodas ord, när han i går bad om ett fullständigt uppklarande av Rysslands historia, framför allt grymheterna under Stalintiden. Vi kan hjälpa Ryssland acceptera sitt förflutna.

  Boris Zala (S&D). – (SK) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Vi behöver fortfarande ett dubbelt förhållningssätt gentemot Ryssland: å ena sidan behöver vi fasta krav på genomförandet av demokratiska principer, men samtidigt måste vi avvisa George Bushs välslipade antiryska politik.

Ryssland har givetvis ingen rätt till en inflytandesfär. Alla f.d. sovjetrepubliker har rätt att bestämma fritt vart de vill höra. Men Ryssland har förstås rätt till trygghet och internationell säkerhet. En sådan känsla av säkerhet skulle definitivt lösa den interna situationen i Ryssland.

Det är viktigt att föra in Ryssland i den globala politiken vid Europas sida, så att landet kan känna sig delaktigt i skapandet av en internationell och demokratisk ordning. Partnerskapet för modernisering måste inte bara uppfylla den ryska regeringens idéer om statliga monopoler, utan också skapa ett område för obehindrad industriell och vetenskaplig verksamhet, som Knut Fleckenstein berättade om i sin analys här.

Om vi antog ett annat förhållningssätt gentemot Ryssland i linje med detta, skulle vi kanske hysa ett inre hopp om att de demokratiska processerna befrias i större utsträckning i Ryssland, med en säkerhet och ett förtroende som sedan kan matas in i europeisk politik. Jag håller tummarna att de kommande samtalen leder fram till detta.

  Mirosław Piotrowski (ECR). – (PL) Fru talman! Dagen före toppmötet mellan EU och Ryssland, och i samband med förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal, är det viktigt att EU inte bara står enat, utan också i praktiken visar Ryssland sin enighet och solidaritet. Energisolidaritet är förankrad i Lissabonfördraget, men Ryssland accepterar inte denna princip, och ett tydligt exempel på denna inställning är Nord Stream-projektet. Vi får inte acceptera att energifrågan används i splittrande syfte för att isolera vissa av EU:s nya medlemsstater, och detta bör man tydligt påpeka under toppmötet. Vi bör också räkna med att erkänna Georgiens, Moldaviens och Ukrainas europeiska ambitioner och uppmana Ryssland att sluta utöva politiska påtryckningar på dessa länder. Dessutom bör vi komma ihåg att Ryssland är en unik demokrati med mycket hög korruption.

  Inese Vaidere (PPE). – (LV) Fru talman! Det nya partnerskapsavtalet mellan EU och Ryssland måste vara konkret och rättsligt bindande på alla samarbetsområden. Det är ett berättigat krav, eftersom vi inte kan låta avtalet bestå av en samling generella fraser. EU och Ryssland är ömsesidigt beroende av varandra. EU:s marknad är lika viktig för Ryssland som rysk gas är för oss, och Rysslands planer för en ekonomisk modernisering är direkt beroende av vår teknik och expertis. Just därför bör vårt samarbete gå hand i hand med förbättringar på området för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. EU är Rysslands största handelspartner och viktigaste investerare, varför det nya avtalet måste innehålla rättsligt bindande villkor för investeringar. Det är viktigt att stå fast vid att ensidiga och orimliga handelshinder avskaffas. Det gäller tullunionen mellan Ryssland, Kazakstan och Vitryssland samt det rådande embargot mot grönsaker från EU. Ryssland kan inte tillåtas fortsätta använda energipolitiken för att uppfylla sina geopolitiska intressen, genom att diskriminera vissa medlemsstater, exempelvis när det gäller gastaxor.

Samtidigt som vi fortsätter vårt arbete för en viseringsfri zon med Ryssland måste vi också verka för att få till stånd en viseringsfri zon med övriga länder inom det östliga partnerskapet. På toppmötet måste vi upprepa att sexpunktsavtalet om Georgien fortfarande inte har genomförts. När det gäller de kommande parlaments- och presidentvalen måste restriktioner avseende oppositionsmedlemmars möjlighet att registrera sig inför valet och att uppträda i media hävas. Vi har redan bekräftat vår vilja att närvara i alla skeden av valprocessen, men Ryssland måste visa sin vilja att acceptera långvariga observatörer och att faktiskt genomföra rättvisa val. Avslutningsvis vill jag betona att dessa kritiska anmärkningar inte på något sätt är riktade mot Ryssland och dess folk, utan tvärtom - de är riktade mot den sittande regeringen, i syfte att förbättra situationen i Ryssland och göra vårt samarbete mer givande.

  George Sabin Cutaş (S&D). – (RO) Fru talman! Den globala uppvärmningen, narkotikahandeln, förhindrandet av spridningen av vapen och energitryggheten är gemensamma utmaningar som kräver globala lösningar. Därför behöver vi bygga ett stabilt partnerskap med Ryssland som grundar sig på ömsesidigt förtroende.

Jag välkomnar att förhandlingarna om ett ambitiöst nytt partnerskapsavtal återupptas i ett försök att lösa tidigare spänningar. Jag anser att EU måste stödja Rysslands ansträngningar att ansluta sig till WTO, eftersom detta kommer att förbättra de handelsmässiga och ekonomiska förbindelserna mellan de båda parterna och uppmuntra investeringar.

Samtidigt, under morgondagens toppmöte, måste den höga representanten uppmana Ryssland att ratificera energistadgan eftersom EU och Ryssland inte kan ha ett ordentligt energisamarbete om inte principerna för öppenhet, ömsesidighet, konkurrens och icke-diskriminering iakttas.

  Paweł Robert Kowal (ECR). – (PL) Fru talman, herr kommissionsledamot! Jag räknar med att modernisering är en av de frågor som kommer att diskuteras under toppmötet. Jag vill bara påminna er om att en modernisering av Ryssland inte enbart handlar om ekonomiska frågor och energifrågor, utan också om en politisk modernisering och förhållandet mellan myndigheterna och samhället. Jag vill be er ta upp den här frågan. Detta gäller också Rysslands förbindelser med grannländerna och Rysslands inflytandesfär. Eftersom ni hanterar förbindelserna med Ukraina på ett så framgångsrikt sätt vill jag uppmana er att förtydliga att ett associeringsavtal mellan EU och Ukraina även kommer att vara till fördel för Ryssland, och att vi är djupt oroade över de mycket starka politiska påtryckningar som utövats på Ukraina strax innan slutförandet av förhandlingarna, när dessa befinner sig i slutfasen. Jag ber er göra klart detta för Ryssland från vår sida. Dessa är mycket viktiga faktorer som bidrar till ömsesidigt förtroende mellan å ena sidan EU:s institutioner och medlemsstater och å andra sidan Ryssland.

  Bernd Posselt (PPE). – (DE) Fru talman! Jag är förvånad över att höra en så historiskt bildad person som Andreas Mölzer säga att det finns historiska zoner av ryskt inflytande i Europa som även omfattar delar av EU som t.ex. Rumänien. Hitler-Stalin-paktens tid är sedan länge förbi och i en demokratisk värld borde vi företräda en sorts europeisk Monroedoktrin, det vill säga att Europas öde och politik beslutas av européerna. Det innebär inte att vi inte vill ha en politik för goda grannförbindelser och dialog. Men Nizjnij Novgorod – platsen där vårt möte kommer att hållas – bör också tjäna som en varning, eftersom den för tankarna till den berömda historien om köpmännen i Nizjnij Novgorod som trodde sig kunna köpa sin frihet och sin säkerhet och som sedan blev hängda.

Vi måste inse att vi inte kan köpa säkerhet med pengar eller genom att skönmåla verkligheten. Säkerhet kan enbart uppnås genom ett ärligt partnerskap. Vi behöver en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Vi behöver energioberoende och energitrygghet samt mindre beroende av rysk energipolitik, som fortfarande utnyttjas för utrikespolitiska ändamål. Vi behöver också tala tydligt om de mänskliga rättigheterna. Vi kan inte kosta på oss några kompromisser på detta område. När det gäller Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev vill jag säga att dessa individer till slut måste släppas - annars kommer den ryska presidentens statsbesök till Europaparlamentet att skuggas av ett enormt moln.

Vi vill ha ett partnerskap med ett Ryssland som är på väg att demokratiseras, men för att uppnå detta måste Ryssland bli demokratiskt – i verkligheten och inte bara i vårt önsketänkande. Just därför anser jag att Hannes Swoboda har rätt: det kommande valet är avgörande. Då kommer vi att se om vårt partnerskap med det ryska folket – som vi så mycket tycker om – kan utvidgas till ett äkta partnerskap med den ryska staten.

  Mitro Repo (S&D). – (FI) Fru talman! Som Bernd Posselt också nämnde behöver EU Ryssland och Ryssland behöver EU. Samarbetet mellan EU och Ryssland är viktigt för att främja politisk, social och ekonomisk stabilitet, inte bara i Europa utan i hela världen.

Det är beklagligt att partnerskaps- och samarbetsavtalet inte uppfyller de nuvarande samarbetsbehoven. Det strategiska partnerskapet måste bli närmare, djupare och bredare. I framtiden måste dock alla förbindelser mellan EU och Ryssland bygga på främjandet av fred och säkerhet och stödet för demokratiska värden och politisk och ekonomisk frihet.

Partnerskapet för modernisering bör fördjupas och göras mer fokuserat, men det räcker inte bara med den politiska dialogen mellan diplomater. Vi måste göra allt vi kan för att underlätta mötet mellan människor och öka samarbetet inom vetenskap, konst, kultur, utbildning och företagande.

  Konrad Szymański (ECR). – (PL) Fru talman! Utan tvekan kommer många frågor att behandlas under toppmötet mellan EU och Ryssland, men en av de viktigaste frågorna väntas bli frågan om energitrygghet. I flera månader har Ryssland lett en mycket intensiv kampanj för att landets gasinfrastruktur ska undantas från bestämmelserna i det tredje energipaketet, det vill säga vår antimonopollagstiftning som förbjuder samtidig och parallell kontroll av energiresurser och överföringsnät. Rysslands energiminister Sergej Shmatko, South Stream-projektetets vd Marcel Kramer och Gazproms vd Aleksej Miller har besökt Bryssel i detta ärende. Det är en mycket stor kampanj. EU måste tydliggöra sin ståndpunkt för Ryssland, nämligen att vi inte har för avsikt att sänka tullarna gentemot Ryssland. Det som däremot är viktigt för oss är att gasmarknaden i Centraleuropa blir mer konkurrenskraftig och mindre monopoliserad. Herr kommissionsledamot! Jag vill be dig att i klartext berätta för oss huruvida kommissionen är beredd att uttala sig om detta under toppmötet.

  Tomasz Piotr Poręba (ECR). – (PL) Fru talman! Under upptakten till nästa toppmöte kan vi verkligen konstatera att EU saknar en gemensam konsekvent strategi för Ryssland. Den nuvarande principen om pragmatiskt samarbete som grundar sig på en strategi av små steg skulle dessutom mycket väl kunna falla sönder under vilken kommande kris som helst, såsom var fallet 2008 under kriget mot Georgien eller 2009 efter att gasleveranserna hade avbrutits.

När det gäller de avbrutna gasleveranserna är det mycket viktigt att framhålla definitionen av ordet ”diversifiering” som i EU ofta är synonymt med anläggandet av ett stort antal olika gasledningar från Ryssland. Diversifiering antas till exempel betyda anläggandet av de sydeuropeiska (South Stream) och nordeuropeiska (North Stream) gasledningarna. EU bör under mellantiden koncentrera sig på att garantera gasleveranser från andra länder än Ryssland. Unionen bör göra mer för att främja Nabuccoledningen från Azerbajdzjan, och den bör också investera i gasterminaler och främja forskning om utvinning av skiffergas.

Det är också mycket viktigt att påtryckningar fortsätter att utövas på de ryska myndigheterna på olika nivåer för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Bortsett från diskussionen inom ramen för toppmötena mellan EU och Ryssland bör vi se till att de överläggningar som äger rum två gånger per år med företrädare från EU och diplomater från det ryska utrikesministeriet verkligen påskyndas.

  Krzysztof Lisek (PPE). – (PL) Fru talman! Jag anser att de ryska myndigheterna bör få veta att vi förväntar oss att de beter sig ansvarsfullt. Ryssland är en potentiellt mycket viktig partner till EU, till exempel när det gäller att hitta en lösning på vissa fastlåsta konflikter i Europa som ännu är olösta. Jag anser att de ryska myndigheterna bör få veta att även om grönsaker och gas är viktigt, måste stödet till de transnistriska separatisterna upphöra. Vi bör också informera dem om att vi förväntar oss att de slutar leverera vapen till Azerbajdzjan och Armenien, eftersom dessa vapen utgör en stor risk för regionens framtid, samt förväntar oss att Ryssland ska uppfylla sina skyldigheter i enlighet med den överenskommelse om Georgien som slöts 2008. Vi förväntar oss att de ryska styrkorna ska dras tillbaka från Abchazien och Sydossetien, och att Ryssland ska respektera Georgiens rätt att överväga och besluta om sin egen framtid.

  Sławomir Witold Nitras (PPE). – (PL) Fru talman! Även om jag instämmer i Krzysztof Liseks uttalanden om Georgien, och inte förglömmer det som flera ledamöter har sagt om Ukraina, anser jag att vi inför morgondagens toppmöte bör reserverar några ord – eller rätt många ord – för Vitryssland. Jag vill påminna alla om att vi under flera månaders tid har behandlat en mycket långtgående politisk kris där, och att vi under åtminstone några månader har varit tvungna att hantera en långtgående finanskris. Vi diskuterar också en situation där Ryssland utövar påtryckningar på Vitryssland, som antagligen är mycket mer kraftfulla och effektiva än de påtryckningar som landet för närvarande utövar på Ukraina. Ryssland försöker i själva verket ta över hela ekonomin, eller snarare strategiska sektorer av ekonomin, genom att dra fördel av den dramatiska situation som den vitryska ekonomin befinner sig i. Jag har en begäran. Om Ryssland beslutar att bevilja bistånd, och vi vet att landet har beslutat att bevilja bistånd till Vitryssland, bör EU se till att Ryssland knyter biståndet till iakttagande av de mänskliga rättigheterna. Dessa är gemensamma värderingar som vi uppenbarligen delar med Ryssland, något som ofta upprepas av ryssarna. De bör således hjälpa oss att införa dessa värderingar i Vitryssland. I annat fall kommer vi att bli ansvariga för att ha finansierat Aleksandr Lukasjenkos regim.

  Jaroslav Paška (EFD). – (SK) Fru talman! Vi har alltid ett antal problematiska frågor till hands att förhandla med Ryssland om, som till exempel standarden för de medborgerliga rättigheterna, det meningslösa förbudet mot import av grönsaker från EU, den antirobotsköld som installerats i EU eller Rysslands problematiska relation till flera tidigare Sovjetstater.

Jag vill inte påstå att vi bör undvika att tala om dessa svåra frågor, men jag tror fullt och fast att vi bör begränsa den tid vi lägger ner på dem.

Vi bör också föra fram nya idéer för ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete. Europeiska producenter behöver nya möjligheter att sälja sina produkter. Ryssland är ett väldigt stort handelsområde, med en ständigt ökande köpkraft. Därför är det nödvändigt att arbeta mer intensivt för att avskaffa de hinder som hejdar handelssamarbetet, och gemensamt stödja projekt som till exempel utbyggnaden av den bredspåriga järnvägslinjen som går från Stilla havet till EU:s centrala delar.

Projekt som detta kan ge nya impulser till samarbete, och dess genomförande kommer att ge fördelar till inte bara EU, utan också till Ukraina, Ryssland och flera asiatiska länder.

  Lena Kolarska-Bobińska (PPE). – (PL) Fru talman! Samtal pågår mellan EU och Ryssland om energisektorns framtid, men enligt vad jag har förstått håller en ny grupp på att inrättas som ska diskutera det tredje energipaketet inom ramen för en tryggad gasförsörjning. Jag vill uppmana kommissionsledamot Štefan Füle och kommissionsledamot Günther Oettinger att tillhandahålla parlamentet information om hur dessa samtal utvecklas och resultaten av gruppens förhandlingar. Vi skulle också vilja ha en förteckning över förhandlingsgruppens medlemmar. Jag har hört från en företrädare för ett ryskt energibolag att företaget skulle delta i dessa förhandlingar. Jag vill veta om detta är sant, och huruvida företrädare för stora företag kommer att ta del i förhandlingarna på den ryska sidan.

Att konkurrenslagstiftningen på energiområdet efterlevs utan undantag är också en mycket viktig fråga för parlamentet. Under den senaste presentationen i Bryssel av investeringsplanerna för South Stream var det uppenbart att Ryssland och Gazprom vill ha privilegier och en särskild ställning. Vi kan inte gå med på detta.

  Vytautas Landsbergis (PPE). – (EN) Fru talman! Jag betraktar parlamentets resolution som en EU:s utsträckta hand till dagens Ryssland som, trots en ogrundad stolthet och ärvd arrogans, är i behov av ett verkligt välvilligt råd och en handlingsplan. I likhet med de samråd om mänskliga rättigheter med president Dmitrij Medvedev i vilka man efterlyst en fullständig förnyelse av nationalförsamlingen, är det ingen tom eftergiftspolitik som parlamentet föreslagit utan konstruktiva åtgärder för ett samarbete.

De största möjligheterna skapas om Ryssland är öppet och strävar efter att bygga ett öppet samhälle, och inte ett slutet samhälle präglat av reaktionär stalinism.

Rysslands påtryckningar på övriga G8-länder, för att inom ramen för WTO-systemet acceptera de ockuperade områdena i Georgien som ryska, är beklagligt nog inte ett tecken på Rysslands goda vilja.

Om det stämmer att västländerna har gått med på detta är det olyckligt, eftersom det visar på en svaghet just före toppmötet i Nizjnij Novgorod.

  Angelika Werthmann (NI). – (DE) Fru talman! Ryssland är utan tvekan en viktig partner till EU, men en mycket svår sådan. Anslutningen till Världshandelsorganisationen (WTO) är otvivelaktigt av stor betydelse för Ryssland. Jag vill dock tydligt efterlysa en demokratisk process både inom politiken och i det civila samhället. Det är absolut nödvändigt att de mänskliga rättigheterna respekteras och följs.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Fru talman! Toppmötet mellan EU och Ryssland äger rum mot bakgrund av en regional utveckling som påverkar detta partnerskap. En reform av den europeiska grannskapspolitiken skulle kunna bidra till att lösa konflikten i Transnistrien. Ryssland har i själva verket visat intresse för att inrätta en gemensam politisk kommitté. Hur ett sådant organ skulle utformas, och inom vilken tidsfrist, behöver emellertid diskuteras.

Den livsmedelskris som för närvarande drabbat EU har gjort att handeln med Ryssland stoppats. Nya förhandlingar om rådande hygienbestämmelser skulle kunna förbättra denna situation. Rysslands medlemskap i WTO kommer att få en långsiktig inverkan på de ekonomiska förbindelserna med EU. Därför bör alla relevanta avtal ses över.

Energifrågan är ett annat ämne av intresse till följd av AGRI-projektets inledande. Detta kommer att innebära ett alternativ till den källa som Nabuccoprojektet utgör.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Fru talman! Det är positivt att EU eftersträvar bästa möjliga förbindelser med alla sina grannländer, och förvisso med världens alla länder. Ibland kan detta vara svårt att uppnå, i synnerhet – antar jag – när det gäller Ryssland, eftersom landet har en mycket brokig historia. Rysslands uppträdande gentemot vissa länder, särskilt grannländer såsom Georgien, sedan järnridåns fall för mer än 20 år kan definitivt inte kallas beundransvärt.

Varje förhandling med Ryssland måste uppenbarligen bygga på ett erkännande av viktiga värden som till exempel respekt för de mänskliga rättigheterna och respekt för grannländer. Inte desto mindre innebär de stora möjligheter att ta itu med globala frågor som till exempel klimatförändringen. De medför också stora möjligheter att utveckla våra båda ekonomier. Ryssland är ett tillväxtland som håller på att utveckla sitt välstånd. Om grundförutsättningarna är de rätta finns det definitivt stora möjligheter för både EU och Ryssland på lång sikt.

  Štefan Füle, ledamot av kommissionen. – (EN) Fru talman! Dagens diskussion har definitivt varit till stor nytta när det gällt att lägga sista handen vid våra förberedelser inför toppmötet, och ni kan vara övertygade om att jag kommer att vidarebefordra huvudbudskapet till vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton som kommer att rapportera till ordförandena och kommissionsledamot Karel De Gucht.

Jag har hört flera av er efterlysa fortsatta förbindelser med Ryssland, och att förbindelserna och samordningen med den ryska federationen ska vidareutvecklas, men jag har också hört er efterlysa mer demokrati och mindre korruption. Jag har också hört krav på att trakasserier inte får förekomma, något som det har rapporterats om från Nizjnij Novgorod, även om jag respekterar den ryska federationens roll när det gäller att garantera säkerheten vid toppmötet.

Vi har sett att vi har likartade åsikter i flera frågor. Vi instämmer i den viktiga betydelsen av våra förbindelser med Ryssland, både bilateralt och i ett multilateralt sammanhang, oavsett om det är regionalt eller globalt. Vi håller med om att förbindelserna är mångfasetterade, och att de ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågorna samt frågor om mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, säkerhetsaspekter och politiskt samarbete är av yttersta betydelse.

Vi bör inte förvänta oss en resolution om alla överhängande problem vid detta toppmöte – och ja, vi kommer att ta upp frågan om grönsaker. Vi bör dock sträva efter att göra väsentliga framsteg på ett antal områden.

Låt mig kommentera några av dessa områden. För det första: allmänna val. De ryska myndigheterna är väl medvetna om att EU kommer att följa valprocesserna under 2011 och 2012 mycket noggrant. Om det skulle förekomma oegentligheter under de kommande valen måste dessa frågor tas upp. Vi har uppmanat Ryssland att uppfylla de skyldigheter som landet åtagit sig inom ramen för Europarådet, FN och OSSE avseende fria och rättvisa val, och att samarbeta nära ODIHR för att säkerställa en ordentlig övervakning. Vi kommer att lägga särskild tonvikt på frågan om registrering av nya partier och tillträdet till valprocessen.

För det andra har jag noterat parlamentets farhågor angående situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Vi delar de flesta av dessa farhågor, och de kommer att tas upp med den ryska presidenten vid toppmötet. Det viktigaste forumet för frågor som gäller mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen är människorättsdialogen mellan EU och Ryssland. Detta är ett viktigt instrument, och dess potential bör utnyttjas till fullo. Så är tyvärr ännu inte fallet, och EU kommer därför att framhålla behovet av en ärlig och användbar dialog. Här krävs också en översyn av formerna för samråd.

För det tredje: partnerskapet för modernisering. Jag håller helt och hållet med ledamöterna om att partnerskapet för modernisering bör få en bredare förankring. I Nizjnij Novgorod kommer samordnarna att presentera den andra programrapporten om genomförandet av partnerskapet. Som ni kommer att se är rättsstatsprincipen central i detta initiativ, och vi har konkreta projekt på området.

Punkt fyra: Ryssland är granne med våra grannländer, och jag anser att mötet i Nizjnij Novgorod skulle vara ett utmärkt tillfälle att hänvisa till det nyligen antagna dokumentet om översynen av den europeiska grannskapspolitiken. På så sätt kan vi se till att vi är öppna i vår politik gentemot våra och Rysslands gemensamma grannländer. Detta innebär en möjlighet – som bland annat grundar sig på denna öppenhet – att klargöra att omsorgen om våra gemensamma grannländers välmående är en process som gynnar alla parter. Jag anser att detta också är ett bra tillfälle att, på grundval av vissa nya idéer i översynen av den europeiska grannskapspolitiken, tala om ett förstärkt samarbete för att ta itu med de utdragna konflikterna i vårt grannskap.

Punkt fem: frågan om energisamarbete kommer att tas upp under toppmötet. Vi behöver öppna, rättvisa och konkurrenskraftiga energiförbindelser, och vi kommer att ta upp våra farhågor med den ryske presidenten. Vi kommer att framhålla behovet av ytterligare reformer, vilket jag betonade i mitt inledande anförande, inom den ryska el- och gassektorn i syfte att åstadkomma rättvisa konkurrensvillkor.

EU och Ryssland är partnerländer. Partnerländer bör samtala med varandra ofta, och de bör försöka nå samförstånd där så är möjligt. De bör också öppet kunna ta itu med mer problematiska aspekter. Vi har i dag berört några av dessa problematiska aspekter. De bör tas upp på toppmötet, och vi bör i den utsträckning som det är möjligt söka efter lösningar eller åtminstone förbättringar.

Jag har redan nämnt översynen av den europeiska grannskapspolitiken. Jag är övertygad om att ett av mervärdena med den granskade grannskapspolitiken är att de allmänt tillämpade värderingar och principer som den återspeglar inte bara gäller för små och medelstora grannländer.

  Talmannen. – Jag har mottagit sex resolutionsförslag som ingivits i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen.

Debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon (den 9 juni 2011).

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Cristian Dan Preda (PPE), skriftlig. – (RO) Det gläder mig att vara en av de som undertecknar denna resolution, vilket på nytt bekräftar betydelsen av att demokratin och de mänskliga rättigheterna respekteras i förbindelserna mellan EU och Ryssland. Med utgångspunkt i dialogen om mänskliga rättigheter mellan Ryssland och EU, och när det sedan gäller toppmötena, anser jag att det krävs en systematisk och ärlig strategi för de situationer där kraven för en rättvis rättegång inte respekteras eller där människorättsaktivister eller journalister förföljs och hindras från att utföra sitt jobb.

Det krävs dessutom att tydliga referenskriterier införs avseende Rysslands uppfyllande av demokratiska standarder, som kommer att bidra till att fördjupa förbindelserna med EU. Slutligen får vi inte glömma det stöd som bör beviljas för att utveckla det civila samhället som garant för en demokrati som inte bara innebär att förfaranden följs utan som också är genuint inkluderande.