Fullständigt förhandlingsreferat

Torsdagen den 9 juni 2011 - Strasbourg

12.3. Ukraina: fallen Julia Tymosjenko och andra medlemmar av den före detta regeringen (debatt)

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om fem resolutionsförslag om Ukraina: fallen Julia Tymosjenko och andra medlemmar av den före detta regeringen⁽¹⁾.

  Kristian Vigenin, författare. – (BG) Herr talman! För gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet vill jag slå fast att en demokratisk utveckling i Ukraina är en prioritering för oss som vi inte kan kompromissa om. Inga tvivel bör kastas över vad den ukrainska befolkningen har åstadkommit, varken gällande yttre eller inre faktorer.

Den nuvarande regeringen försöker genom en rad initiativ förbättra både den rättsliga grunden och effektiviteten i kampen mot korruption. Därför måste detta uppmuntras. Att upplösa känslan av straffrihet hos den ukrainska eliten skulle kunna öppna upp för de gynnsamma reformer som kommer att föra landet närmare EU och ge dess medborgare utsikter inför framtiden.

För närvarande löper vi dock risk att anklagas för att skydda de ledande personerna från den föregående regeringen genom en europeisk politisk ”ridå”, bl.a. före detta premiärminister Julia Tymosjenko personligen. Om vi i grund och botten förväntar oss att den ukrainska regeringen inte ska ingripa i den oberoende domstolens och åklagarmyndighetens arbete, vilken rätt har då Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) att i dag kräva att Europaparlamentet självt ska delta i sådana politiska ingripanden? Jag kan inte godta att vi ursäktar alla beslut som den föregående regeringen har fattat i Ukraina. Men det är just det som den framlagda texten innebär, och man kräver praktiskt taget att enskilt maktmissbruk ska döljas bakom en kollektiv skuld.

En mer balanserad inställning har gjort det möjligt för oss att lägga fram ett gemensamt förslag till resolution i dag, som är konstruktivt och inriktat på möjligheterna till ett närmare samarbete mellan Ukraina och EU, samtidigt som den rättsliga reformen genomförs i landet och åtgärder för att motverka korruption införs. Detta bygger på en ideologisk, konfronterande inställning.

Jag kräver att det så kallade ”gemensamma förslaget till resolution” ska förkastas och att vi ska inhämta stöd till förslaget från S&D-gruppen.

(Talaren godtog att besvara en fråga (blått kort) i enlighet med artikel 149.8 i arbetsordningen.)

  Bernd Posselt (PPE). – (DE) Herr talman! Jag skulle bara vilja fråga min kollega vad dessa ständiga förklaringar om mänskliga rättigheters allmängiltighet betyder, när det hela plötsligt bara handlar om inrikes frågor, som i fallet med Ukraina. Att säga att ingen bör ingripa i inrikes frågor i ett land är Sovjetunionens gamla argument. I fall som rör mänskliga rättigheter kommer vi alltid att ingripa, särskilt när det gäller en partner som är så viktig som Ukraina.

  Kristian Vigenin, författare. – (BG) Herr talman! Jag vill säga att vi i det här fallet inte talar om att ingripa i Ukrainas inrikes frågor, utan om att inte ingripa i den oberoende domstolens och åklagarmyndighetens arbete i Ukraina. Jag anser att det är en klar skillnad. Vi vill inte ha ett politiskt ingripande, varken från regeringen i Ukraina eller från Europaparlamentet. Men det är just det vi åstadkommer med de texter som har lagts fram i detta så kallade ”gemensamma förslag till resolution”.

Om vi talar om allmängiltighet – herr talman, jag vet inte hur många minuter jag har – och om vi ser oss omkring så finns det EU-medlemsstater med mycket snarlika fall. Jag kommer att tro dig, Bernd Posselt, när du vidhåller dessa principer och vill få oss att upprätthålla mänskliga rättigheter överallt, både i EU och i Ukraina, om du lägger fram en sådan resolution även för Bulgarien, där fall med premiärministrar och före detta ministrar utreds på absurda grunder.

  Jaromír Kohlíček, författare. – (CS) Herr talman! Vid vissa tillfällen häpnar jag. Ett sådant ögonblick var det när jag fick möjlighet att läsa igenom förslaget till resolution om Ukraina. Fram tills dess hade jag ingen aning om att ministrarna och premiärministrarna i vissa länder har en särskild livslång immunitet.

Det är utan tvivel anmärkningsvärt att Europaparlamentet kräver konsekventa åtgärder mot korruption å ena sidan, men att å andra sidan, när före detta regeringsmedlemmen Danilisjin åtalas, så beviljas han politisk asyl, och detta i Tjeckien, mitt eget land, utan någon tidigare utredning av fallet. För övrigt har Danilisjin aldrig varit medlem i något politiskt parti, så anklagelserna mot honom har helt och hållet en ekonomisk bakgrund.

Låt oss sträva efter konsekventa sanktioner för korrupt beteende både inom och utanför EU. Det är helt rätt och riktigt, samtidigt som vi bör läsa igenom författningen i det land frågan gäller och försöka påvisa fakta. Inte förrän korruptionen verkligen har utrotats i de europeiska länderna bör vi försöka återgå till de övermodiga rekommendationer som vi har gett olika länder i de resolutioner som tyvärr har antagits av oss.

Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster samtycker till de allmänna delarna i resolutionen, men har allvarliga betänkligheter kring de punkter som särskilt har nämnts, vilket innebär att gruppen inte kommer att stödja resolutionen.

  Michael Gahler, författare. – (DE) Herr talman! Tyvärr har vi skäl att framföra skarp kritik mot den politiska situationen i Ukraina och framför allt mot de medel som har använts för att inskränka de rättigheter som oppositionspolitiker har enligt författningen.

Genom politiskt motiverade brottmålsförfaranden och en föråldrad processrätt har oppositionsledaren Julia Tymosjenkos och andra kända personers mänskliga rättigheter kränkts och dessa personer har hindrats från att utföra sitt politiska arbete. Den som vänder på en anklagad persons författningsenliga rätt att få tillgång till sina akter och gör denna rätt till raka motsatsen, det vill säga till ett tvång att få tillgång till akterna, i Jurij Lutsenkos fall genom häktning och i Julia Tymosjenkos fall genom 44 kallelser hittills, då visar detta tydligt vad för slags person detta är och att han eller hon missbrukar rättssystemet på ett föråldrat sätt för politiska tvister.

President Janukovitj och hans myndigheter måste sätta stopp för denna förföljelse. Han är personligt ansvarig för Julia Tymosjenkos, Jurij Lutsenkos och deras kollegers och anhängares välbefinnande.

President Janukovitj, hur du handlar i dessa fall är avgörande för din trovärdighet och din beslutsamhet att införa europeiska värderingar i Ukraina.

(Talaren godtog att besvara en fråga (blått kort) i enlighet med artikel 149.8 i arbetsordningen.)

  Paweł Robert Kowal (ECR). – (PL) Herr talman! Jag håller med mina kolleger på många punkter. Vi vet alla hur viktigt det var för konsolideringen av demokrati och mänskliga rättigheter i de central- och östeuropeiska länderna för att kunna ansluta sig till unionen, och dessförinnan för att ha utsikter till en anslutning. Jag vill fråga Michel Gahler om han är beredd att förklara att han stöder att man ger Ukraina och politiker med alla slags övertygelser sådana politiska utsikter och att vägen till EU ligger öppen för dem, samt om han kommer att stödja uttalanden av detta slag i Europaparlamentet.

  Michael Gahler, författare. – (DE) Herr talman! Såsom Ukrainas regering för närvarande beter sig kommer det definitivt inte göra det möjligt för landet att snabbare närma sig EU.

  Kristiina Ojuland, författare. – (EN) Herr talman! Vi har inte samlats här i dag för att avgöra om Julia Tymosjenko faktiskt är skyldig eller inte skyldig. Det handlar inte alls om det längre, eftersom de ukrainska myndigheterna inte har brytt sig om korrekta rättsprocesser utan i stället vidtagit åtgärder som innebär överträdelser av rättsstatsprinciperna.

Vi protesterar mot att politiska opponenter ska sättas ur spel i Ukraina med hjälp av rättssystemet. De svarande måste beviljas de rättigheter som de har enligt lagen och de åtgärder som vidtas mot dem måste vara proportionella mot karaktären på och allvarsgraden hos de brott som de har anklagats för.

Syftet med resolutionen är att rikta de ukrainska myndigheternas uppmärksamhet mot några uppenbara överträdelser av rättsordningen som har skiljt Ukrainas och Europas värderingar åt och som, om de blir vardagliga företeelser, skulle minska landets utsikter till en framtida europeisk integration.

  Raül Romeva i Rueda, författare. – (EN) Herr talman! Anledningen till att vi, De Gröna, stöder denna gemensamma resolution är att vi anser att kampen mot korruption är en grundsten för att upprätta och konsolidera rättssäkerheten i Ukraina, i syfte att just stärka förbindelserna med EU och dess integration i EU:s politik.

Vi betonar därför att dessa insatser kräver rättvisa, opartiska och oberoende rättsprocesser. Vi noterar av denna anledning med oro den utbredda åsikten att det senaste målet mot Julia Tymosjenko och vissa regeringsmedlemmar är politiskt motiverat och vi varnar för en möjlig användning av straffrätten som ett medel för att nå politiska mål. Därför uppmanar vi Ukrainas myndigheter att se till att rättsliga åtgärder inte används selektivt, och att utredningar, åtal och rättegångar genomförs så öppet som möjligt.

Slutligen uppmanar vi även kommissionen att hjälpa till i samband med reformeringen av rättssystemet i Ukraina, genom att använda kapacitetsskapande EU-program, och överväga att inrätta en rådgivande EU-högnivågrupp för Ukraina, som bistår landet i dess arbete för att anpassa sig till EU:s lagstiftning, bl.a. på rättsområdet. Detta är också anledningen till varför vi uppmanar de ukrainska myndigheterna att undvika all slags selektiv användning av rättsliga åtgärder och insisterar på största möjliga öppenhet i utredningar, åtal och rättegångar.

  Elena Băsescu, för PPE-gruppen. – (RO) Herr talman! De restriktiva åtgärder som vidtagits mot Julia Tymosjenko är en fortsättning på den nuvarande regeringens många åtgärder mot medlemmar av den före detta regeringen som syftar till att skrämma och försvaga oppositionen. Vi är djupt oroade över att rättssystemet används för politiska ändamål genom selektiva åtgärder som enbart är riktade mot oppositionsmedlemmar. De äventyrar konsolideringen av rättsordningen och demokratin i Ukraina.

Vi uppmanar myndigheterna i Kiev att se till att rättssystemet fungerar opartiskt, oberoende och öppet, genom att de svarande får en rättvis rättegång. Samtidigt uppmanar vi dem att hålla sig till reglerna i en demokratisk stat och att garantera respekt för mänskliga rättigheter, vilket är skyldigheter som de antagit som en del av det östliga partnerskapet. Vi måste betona att respekt för dessa principer är en nödvändighet för att främja samarbetet mellan EU och Ukraina, bl.a. med tanke på undertecknandet av associeringsavtalet.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, för S&D-gruppen. – (PL) Herr talman! En av prioriteringarna för det kommande polska ordförandeskapet är att stärka det östliga partnerskapet. Ukraina, som är Polens närmaste granne, är en av de viktigaste partnerna och landet har möjlighet att vinna mer än de andra på den här situationen. Samtidigt som jag delar åsikten att Ukraina måste närma sig unionen anser jag att detta måste innebära att Ukraina antar europeiska standarder på rättsområdet och i fråga om öppenhet i det offentliga livet. Jag har med stor oro följt korruptionsskandalerna i Ukraina och rättegångarna för politiker som har anklagats på ett sätt som ibland är skrattretande. Unionen är mycket varsam när det gäller att kommentera händelser i Ukraina. Uttalandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Julia Tymosjenko var ytterst försiktigt.

Jag anser att det som en del av det framtida samarbetet mellan unionen och Ukraina bör skapas instrument som i det långa loppet bidrar till att stärka rättsordningen i Ukraina. Jag tänker här särskilt på att man exempelvis kan inrätta en rådgivande grupp som hjälper till att anpassa Ukrainas lagstiftning till europeiska standarder och bidrar inom flera rättsområden, bl.a. genom t.ex. utbilda domare. Jag anser att Ukrainas strävan mot Europa, som å ena sidan är förbunden med villkor, å andra sidan bör visa en beredskap att hjälpa till här. Jag hoppas att man i det polska rådsordförandeskapet för EU kommer att inta en sådan inställning.

  Leonidas Donskis, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Ukraina är en demokrati. Därför signalerar vi vår oro till en partner, en bundsförvant, en vän. Som vi alla vet är ingen perfekt i den här världen, men i enlighet med Europas politiska standarder och normer, och även i enlighet med demokratins logik och värderingar, förväntar vi oss att de ukrainska myndigheterna inte missbrukar sin makt genom att uppmuntra och genomföra politiskt motiverade rättegångar, utan ger de misstänkta en rättvis rättegång i stället för ett politiskt straff.

Julia Tymosjenko och andra medlemmar av den före detta regeringen i Ukraina, som länge har varit rivaler till president Janukovitj, bör inte betraktas som kollektivt skyldiga eller ansvariga för det som uppfattas som en politisk skuld. Först och främst är de alla medborgare i en demokratisk stat. Vi håller inte alls något försvarstal här, vi påminner bara våra vänner om hur en demokrati fungerar.

  Charles Tannock, för ECR-gruppen. – (EN) Herr talman! Sex år efter den orangea revolutionen karaktäriseras de ukrainska politikerna av rivalitet och motsättningar. Den före detta premiärministern Julia Tymosjenko och några andra medlemmar av den föregående regering som hon gick i spetsen för förföljs nu av domstolarna för brottsliga handlingar som man påstår har begåtts i ämbetet. Dessa anklagelser verkar vara politiskt motiverade för mig. Jag befarar att president Janukovitj försöker neutralisera den enda ukrainska politiska gestalten med tillräcklig status, djärvhet och popularitet för att göra anspråk på sin auktoritet. Vi får inte glömma att den orangea revolutionen var en direkt reaktion på Janukovitjs försök att genom bedrägeri lura till sig presidentposten 2004. Han åtalades aldrig för det brottet.

Julia Tymosjenko har mycket stort stöd hos folket i västra Ukraina och har förhoppningar från miljontals landsmän på sig. Det är mycket märkligt att de senaste anklagelserna om bedrägerier gällande läkemedelsbudgeten inte har riktats mot Zinovij Mytnyk, den dåvarande vice hälsoministern som godkände den handlingen, eftersom han nu besynnerligt nog har kommit tillbaka som ny hälsominister i Janukovitjs regering.

Om Janukovitj vill minska Julia Tymosjenkos politiska potential bör han försöka göra detta på ett öppet och demokratiskt idelologiskt slagfält, inte genom politisk manipulering av rättssystemet. Eftersom den socialdemokratiska gruppen har kopplingar till Janukovitjs Regionparti är min fråga till Kristian Vigenin: Har du förtroende för den politiska opartiskheten hos den allmänna åklagarmyndigheten i Ukraina? Kristian Vigenin, skulle du kunna svara på det?

  Jaroslav Paška, för EFD-gruppen. – (SK) Herr talman! Ukrainas politiska scen präglas av en guvernörsmässig ledarstil, djupt rotad i den gamla sovjettiden. Även de som ledde den orangea revolutionen, president Viktor Jusjtjenko och premiärminister Julia Tymosjenko, uppvisade ett politiskt beteende som var lite märkligt.

Det är faktiskt en öppen hemlighet i Ukraina och utomlands att den verkliga orsaken till den gaskris som drabbade oss i början av 2009 var en spricka mellan premiärminister Julia Tymosjenkos och president Viktor Jusjtjenkos klaner när de kämpade om kontrollen över vinsterna från gastransporterna. Jag håller med om att det är oacceptabelt att utan grund kriminalisera politiska motståndare för att kuva oppositionella krafter, men jag tycker samtidigt att det är ytterst förmätet att hävda att ingen i Julia Tymosjenkos grupp begick några som helst övertramp under deras kaotiska regeringstid.

Julia Tymosjenkos grupp förlorade valet just för att vanligt folk hade fått nog av den utbredda korruptionen och av att vissa offentliga tjänstemän stal offentlig egendom.

Om vi verkligen vill hjälpa Ukraina att utvecklas till ett öppet, demokratiskt samhälle bör vi därför koncentrera oss på systematiska rekommendationer och inte säga att dessa höga tjänstemän, som kanske ligger vissa av er varmt om hjärtat eller som ni eventuellt är vänner till, ska behandlas annorlunda än andra misstänkta brottslingar. Här i EU säger vi faktiskt också att alla är jämlika och det omfattar även likhet inför lagen.

  Zuzana Roithová (PPE). – (CS) Herr talman! De metoder som används för att bedriva utredningar om påstådda lagöverträdelser begångna av Julia Tymosjenko och andra oppositionella politiker har kraftigt misskrediterat det ukrainska rättsväsendet, polisen och den sittande regeringen. Sådana trakasserier ingick i totalitära kommunistregimers arsenal under förra seklet, och de EU-medborgare som levde under dessa regimer är särskilt känsliga för dem. Vi ser detta som ännu ett exempel på offentligt maktmissbruk för att misskreditera politiska motståndare, vilket är fullständigt oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Jag vill påpeka att detta i grunden ruckar på omvärldens förtroende för det ukrainska rättsväsendets oberoende ställning.

Under dessa omständigheter vädjar jag till EU:s medlemsstater att likt Tjeckien vara beredda att ge politisk asyl till förföljda ukrainska oppositionspolitiker och överväga sanktioner mot Ukraina för brott mot internationell rätt, om situationen i Ukraina inte förändras.

  Paweł Robert Kowal (ECR). – (PL) Herr talman! Vi undrar vad som är kärnan i dagens diskussion, eftersom alla fakta trots allt är allmänt kända, och vi stöder dem som i dag har problem och dem som drabbas av myndighetsmissbruk. Men vi måste lära oss av den här situationen, och framför allt måste myndigheterna i Ukraina dra lärdomar av detta. En förutsättning för att kunna bygga upp ett normalt demokratiskt system i Ukraina är respekt för oppositionens rättigheter, och vi måste uttala oss väldigt tydligt om detta i vårt parlament i dag. Men vi måste också väldigt tydligt säga något till oss själva. Tjeckien, Slovakien och även Östtyskland har erfarenhet av detta. Ingen verklig modernisering kan komma till stånd i denna del av Europa om vi inte kan säga att det finns en plats i Europa, inte bara för den ena eller andra myndigheten, utan för alla Ukrainas invånare. Kanske inte i dag, kanske inte på flera år, men att perspektivet faktiskt finns. Utan att tala tydligt om det här perspektivet – och jag talar till alla vänner från alla delar av Europa – kommer vi faktiskt att tillsammans verka för att dåligt fungerande demokratiska system upprätthålls i öst. Gör er inga illusioner om detta. Det är mycket enkelt. Så samtidigt som vi håller den här debatten måste vi göra en sak till, nämligen tydligt säga: dörren är öppen, oroa er inte.

  Marek Henryk Migalski (ECR). – (PL) Herr talman! Jag vill börja med samma ord som Leonidas Donskis, som kallade det ukrainska folket våra vänner och allierade. Så är det faktiskt, och det är så vi bör behandla våra vänner i Kiev. Jag vill ställa en fråga till er alla. Jag har ungefär samma kommentarer och samma dilemma som de flesta av er som har talat i dag. Inte heller jag är nöjd med hur de mänskliga rättigheterna respekteras och med hur demokratin fungerar i Kiev, men vad har ni gjort – vad har detta parlament gjort, och vad har alla de som i dag med så höga principer har fördömt situationen med Julia Tymosjenko – vad har ni gjort för att skicka en tydlig signal till Kiev och andra städer i Ukraina om att vi är deras vänner och allierade, att vi väntar på dem och att parlamentet en dag ska utvidgas med ledamöter från Ukraina. Jag frågar detta eftersom respekt för de mänskliga rättigheterna och respekt för demokratin i Ukraina till stor del kommer an på oss. Jag måste be er försöka inse detta.

(Talaren godtog att besvara en fråga (blått kort) i enlighet med artikel 149.8 i arbetsordningen.)

  Bernd Posselt (PPE). – (DE) Herr talman! Jag vill bara fråga min kollega om han inte är medveten om att vi med bred majoritet har antagit en resolution i parlamentet – själv röstade jag för denna resolution – där vi tydligt betonade EU:s perspektiv på Ukraina. Detta har vi gjort inte bara en gång, utan flera gånger.

  Marek Henryk Migalski (ECR). – (PL) Herr talman! Bernd Posselt, för det första vet jag detta, och för det andra, tack för den resolutionen. Men jag frågar om det här var det enda vi kunde ha gjort? Är detta verkligen allt som kan skickas från denna kammare och EU-institutionerna till de ukrainska medborgarna, som i dag slåss för samma saker som polackerna och tjeckerna en gång gjorde. Slutligen, hur många sådana här positiva signaler om EU-medlemskap har skickats till ukrainarna från t.ex. den tyska regeringen?

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Herr talman! Vägen mot demokrati är ofta lång och krokig. Vissa länder går snabbare framåt än andra och det ser vi hos de länder i f.d. Sovjetunionen, som nu är våra kolleger här i Europaparlamentet.

För andra länder går det långsammare – Ukraina är kanske ett exempel på detta. Det är trots allt viktigt att erkänna att landet har gjort framsteg men måste gå ännu längre. För att upprätta en sann demokrati krävs först och främst att det civila samhället främjas, och för det andra att statlig kontroll upphör, speciellt över icke-statliga organisationer, och för det tredje att ha ett helt oberoende rättsväsende samt, för det fjärde, att ha en fri och stark opposition.

Man kan inte få riktig demokrati utan att ha en fri, stark och livskraftig opposition. Vi inom EU måste utnyttja varje till buds stående medel för att uppmuntra Ukraina till att sluta cirkeln och införa sann demokrati. Den har gjort framsteg, men den behöver gå lite längre.

  Sari Essayah (PPE). - (FI) Herr talman! De anklagelser som har riktats mot Julia Tymosjenko är, precis som hon själv har sagt, av rent politisk karaktär. Vi måste också påminna oss om att flera andra före detta medlemmar av hennes regering också har anklagats eller misstänkts för korruption.

Som jag tror att Kristiina Ojuland tidigare nämnde sitter vi inte i någon domstol. Vi är inte här för att avgöra om dessa människor är skyldiga eller oskyldiga. Istället vill vi påminna alla om hur viktigt det är att dessa utfrågningar inte på något sätt blir selektiva och att det juridiska förfarandet måste vara öppet och inte diskriminerande.

Jag vill tacka Catherine Ashton för att hon redan i maj uttryckte sin oro för de anklagelser som framfördes mot Ukrainas oppositionsledare och deras eventuella politiska syften. Vi måste fortsätta längs den inslagna vägen, och se till att dessa utfrågningar i Ukraina inte blir selektiva eller präglas av motstånd mot oppositionen.

  Sergio Paolo Francesco Silvestris (PPE). – (IT) Herr talman! Ukraina är en demokrati, ett vänskapligt land, en samarbetspartner till EU. Men Ukraina måste acceptera europeiska normer även när det gäller handhavandet av den rättsliga makten. Den kännetecknas av politiserade rättegångar där den anklagade inte har alla rättigheter och hjälpmedel som behövs inför en rättegång som, i vissa fall, är en rent politisk rättegång. Detta är att behandla politiska motståndare till den sittande regeringen som kriminella, enbart i syfte att eliminera och tysta oppositionen. Julia Tymosjenko, den före detta premiärministern, och hennes ministrar angrips genom rättegångar som mest är ett spel för galleriet, istället för genom politisk konfrontation, där det visserligen kan gå hett till men som ändå är seriös och öppen. Ukrainas regering måste respektera oppositionen, utan att skramla med den rättsliga maktens vapen, samt respektera reglerna i en demokratisk stat och de mänskliga rättigheterna, vilket man har förbundit sig till genom att underteckna det östliga partnerskapsavtalet.

  Eija-Riitta Korhola (PPE). – (FI) Herr talman! Ukrainas förre premiärminister, Julia Tymosjenko, har fått stå till svars för flera anklagelser om korruption under våren, och ett reseförbud i februari hindrade henne från att komma till Bryssel och träffa oss. Om Julia Tymosjenko till slut befinns vara skyldig kan hon dömas till upp till tio års fängelse.

Bakgrunden och sammanhanget ger dock upphov till obekväma frågor och väcker oro när det gäller de delvis politiskt motiverade anklagelserna. Vår resolution tar helt motiverat upp problemet med anklagelserna mot ledarna av den politiska oppositionen, anklagelser som ter sig ytterst selektiva, och insisterar på att öppenhet ska garanteras i utredningarna och den juridiska processen.

Kampen mot korruption och att rättsstaten stärks är inte bara förutsättningar för fördjupade förbindelser mellan EU och Ukraina, de är också viktiga för att stärka Ukrainas demokratiska utveckling. Ukrainas nya politiska ledare måste också visa ansvarskänsla och börja genomföra de reformer som har lämnats halvfärdiga sedan den orangea revolutionen.

  Iosif Matula (PPE). – (RO) Herr talman! Resolutionsförslaget om fallet med medlemmarna av den före detta regeringen i Ukraina behövs för att EU:s grundprinciper ska respekteras, och detta börjar med respekten för de mänskliga rättigheterna. Det är inte Ukrainas rättssystem som är det största problemet, utan att politiken eventuellt blandar sig i hur rättssystemet administreras. Som samfund präglat av rättvisa och värderingar måste EU stödja medlemmarna i Ukrainas förra regering för att se till att principen om oskuldspresumtion och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna respekteras.

Jag vill lyfta fram behovet av att det reformarbete som håller på att genomföras i Ukraina fortsätter och att takten ökas, samt att landets lagstiftning anpassas till EU:s regler och bestämmelser, vilket är viktigt för att föra landet närmare EU. Framstegen i den reformprocess som Ukraina har inlett kommer att bero på hur demokratiska rättigheter, rättsväsende och öppenhet främjas och respekteras. Vad gäller de anklagelser som riktas mot Julia Tymosjenko och medlemmarna av den tidigare regeringen får maktmissbruk inte användas för att hantera en anklagelse om maktmissbruk. Demokratin måste utvecklas i Ukraina och vi kan stödja den processen.

  Günther Oettinger, ledamot av kommissionen. – (DE) Herr talman, ärade ledamöter! Kommissionen följer utvecklingen i Ukraina väldigt noga när det gäller Ukrainas före detta regeringsmedlemmar, Julia Tymosjenko, Jurij Lutsenko och övriga, precis som Europaparlamentet och grupperna i parlamentet gör. Sedan årets början har vi förklarat vad vi tycker om de eventuella politiska motiv som ligger bakom dessa fall. EU har en delegation i landet och övervakar utvecklingen noga.

Framstegsrapporten om Ukraina, som vi offentliggjorde för några dagar sedan, ger en övergripande bild av den situation som rådde i landet ifjol. Vår utvärdering av situationen, vilken inte har förändrats, visar att det behövs omfattande reformer av rättssystemet samt åtgärder för att bekämpa korruption. Rapporten betonar att respekt för rättsstaten i brottsutredningar och vid lagföring samt korrekta, opartiska och oberoende rättegångar måste garanteras för att se till att strafflagen inte missbrukas för politiska ändamål.

I fall som berör tidigare regeringsmedlemmar måste en tydlig skiljelinje dras mellan brottsligt och politiskt ansvar. Oron för att arresteringar, häktningar och reserestriktioner utnyttjas för mycket ger också ett intryck av en godtycklig inställning till rättvisan.

Samtidigt är en stor del av det ukrainska civila samhället, experter i hela världen och utländska affärsmän som arbetar i Ukraina starkt övertygade om att domstolarna i Ukraina utsätts för starkt tryck från olika håll. Vi hoppas att framtida lagändringar för reformen av det juridiska systemet kommer att beakta uttalandet från Europarådets Venedigkommission och undanröja denna oro.

Jag vill understryka att vi fäster stor vikt vid att skydda rättsstaten i Ukraina, som är ett land som vi vill ha ett närmare avtalsmässigt förhållande till, baserat på associering och ekonomisk integration. Ett väl fungerande, oberoende och öppet rättssystem är viktigt för att detta ska kunna ske.

Vi vill inte välja sida i enskilda fall utan förväntar oss att Ukraina ska genomföra grundläggande förändringar i sitt system så att ett opartiskt, korrekt och öppet domstolsförfarande garanteras. Vi är övertygade om att stabiliteten i Ukraina och medborgarnas förtroende för landets offentliga institutioner kommer att bero på vilka framsteg som görs på det här området.

Hastigheten och omfattningen av vår integration med Ukraina, och vice versa, kommer att bero på om Ukraina till fullo kan garantera landets respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratins och rättsstatens principer. Dessa principer får inte på något sätt ifrågasättas. Denna slutsats är i linje med resultaten av granskningen av den europeiska grannskapspolitiken.

Det sammanträde som samarbetsrådet EU–Ukraina ska hålla under de kommande veckorna ger oss möjlighet att diskutera många olika frågor som är viktiga för våra förbindelser, och kommer också att skicka tydliga signaler till Ukraina av samma art som dem ni skickar ut om vikten av reformer på det här området.

Vi är glada över Ukrainas fasta föresats att avsluta förhandlingarna om ett associeringsavtal före årets utgång. Så här långt är allt väl. Men Ukraina måste genomföra de långtgående reformer som är nödvändiga, särskilt när det gäller rättssystemet, valsystemet och författningen, för att kunna åtnjuta de möjligheter som detta avtal kan erbjuda när det gäller associering och ekonomisk integration med EU. Dessutom måste landet bekämpa korruption på ett mer resolut sätt.

Detta gäller inte bara Ukraina, men landet måste visa sin ovillkorliga vilja att införa mer genomgripande och omfattande reformer om man vill närma sig EU. Vi kommer att fortsätta ge Ukraina stort stöd i deras arbete med att genomföra interna reformer.

Till sist vill jag säga att vi kommer att klargöra att vi enbart kan respektera korrekta domstolsförfaranden utan att på annat sätt kommentera processens gång. Vi räknar med att vi ska kunna fortsätta vår öppna dialog i Kiev och i Bryssel om interna reformer i Ukraina och om landets närmande till EU, både med ukrainska myndigheter och med oppositionen. Tack så mycket.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum inom kort.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Alexander Mirsky (S&D) , skriftlig. – (EN) Jag blev förvånad över att vissa politiska krafter i parlamentet ville stödja tidigare ledare i Ukraina, både moraliskt och politiskt. Som bekant har Europeiska folkpartiet ett samarbetsavtal med Julia Tymosjenkos block. Det skulle vara intressant att få veta om det i avtalet finns en punkt som gäller rättsligt skydd och rättshjälp.

Dagens resolution ser mer ut som en vädjan och inte som ett parlamentsdokument. Jag anser att vi måste klargöra att ingen har rätt att blanda sig i rättsliga åtgärder eller lagföring. Genom att i förväg utvärdera åklagarens arbete, innan utredningen är avslutad, förhindrar vi att rättvisa skipas.

Parlamentet är inte någon advokatbyrå. Då bör vi vänta tills utredningen är klar. Vi bör rekommendera de anklagade att samarbeta med utredande myndigheter. Vi har däremot inte rätt att sätta press på rättssystemet i Ukraina, eftersom det kan betecknas som att lägga sig i interna angelägenheter.

Jag är kategoriskt emot resolution P7_TA-PROV(2011)0272 eftersom jag anser att den sätter alltför hård press på Ukrainas regering.

  Bogusław Sonik (PPE), skriftlig. – (PL) Prioriteringarna för det ukrainska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté är bland annat att förebygga brott mot de mänskliga rättigheterna och att upprätthålla rättsstatsprincipen. Ukraina har också åtagit sig att bygga upp demokrati på lokal nivå och att stärka lokalt självstyre. Samtidigt varnar Helsingforskommittén för att Ukraina bryter mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. De förebyggande kvarhållandena och förbudet mot att lämna landet som har påförts de viktigaste oppositionsledamöterna och tidigare regeringsledamöter gör att man kan betvivla det ukrainska åklagarväsendets objektivitet. Enligt Europaparlamentet råder det brist på insyn i utredningen och metoderna är oproportionerliga. Europaparlamentet bör be den ukrainska riksåklagaren att häva detta förbud.

Det verkliga problemet är dock att man fortfarande inte har någon demokratisk reform i Ukraina. Under Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter i mars 2011 förklarade de ukrainska företrädarna att man behöver mer tid på sig för att skaka av sig sitt kommunistiska förflutna. Jag anser också att det är svårt att uppnå demokrati, men det kräver att man har viljan att införa förändring och vidta kraftfulla åtgärder. Det har gått tillräckligt lång tid sedan Sovjetunionens sönderfall, och andra postkommunistiska länder har gjort stora framsteg. För att skapa ett pluralistiskt system enligt rättstatsprincipen måste Ukraina börja genom att effektivt förändra sin vallag och straffrätt. EU måste dock insistera på att kraven uppfylls, huvudsakligen för att EU självt erbjuder mycket i den östliga dimensionen av partnerskaps- och grannskapspolitiken.

(1) Se protokollet.