Fullständigt förhandlingsreferat

Onsdagen den 22 juni 2011 - Bryssel

20. Anföranden på en minut (artikel 150 i arbetsordningen)

  Talmannen. – Nästa punkt är anföranden på en minut.

  Anna Záborská (PPE). – (SK) Fru talman! Lediga söndagar bör utgöra europeisk arbetsrättsstandard. Detta enades företrädare för fackförbunden, olika samhällsorganisationer och kristna grupper och samfund om när de tidigare i veckan i Bryssel grundade Europeiska söndagsalliansen (European Sunday Alliance). Lediga söndagar är en viktig del av anständiga anställningsvillkor, men gör det även möjligt att bygga upp familjerelationer, inte minst mellan föräldrar och barn. Jag är glad att jag fick vara med vid detta initiativs tillblivelse, tillsammans med de två slovakiska samhällsorganisationerna Stora familjers klubb och Söndagsalliansen. Vid översynen av arbetstidsdirektivet bör kommissionen ta hänsyn till inställningen hos de hundratals organisationer från hela EU som samlats i denna nyinrättade allians, med tanke på att en sådan stor sammanslutning inte kan ignoreras i samband med att lagar stiftas.

  László Tőkés (PPE). – (HU) Fru talman! Grundarna av Seklerlandets representationskontor i Bryssel och den ungerska minoriteten i Rumänien i allmänhet har de senaste veckorna utsatts för en rad attacker och en hätsk motståndskampanj från den rumänska politiska eliten. Samtidigt har det genomförts försök att tvinga fram en territoriell och administrativ omorganisationsplan i Rumänien i syfte att skapa åtta storregioner med rumänsk majoritet, vilket skulle innebära att de ungrare som i dag utgör majoritetsbefolkning i regionerna Seklerlandet och Partium skulle komma att utgöra en minoritet. Med hänvisning till de tydliga bestämmelserna i Europarådets stadga om lokalt självstyre och Europarådets stadga om regionala språk och minoritetsspråk har de transsylvansk-ungerska europaparlamentsledamöterna från Rumänien tagit starkt avstånd från denna antidemokratiska och diskriminerande regionala omorganisation i deras land. Utifrån de gemensamma demokratiska värden som de konservativa/liberala regeringspartierna i Rumänien och Ungern värnar om ber vi om konkret hjälp och om ett aktivt stöd från parlamentets sida för att skydda den transsylvansk-ungerska minoriteten.

  Alexander Mirsky (S&D). – (LV) Fru talman! Vad betyder ordet bedrägeri? I ordboken används bland annat svek som en definition. Politiskt bedrägeri är inget annat än lögner och ett cyniskt sätt att vilseleda väljarna. I Lettland har en grupp parlamentsledamöter visat sig vara skyldiga till politiskt bedrägeri. Det handlar om att medlemmar av partiet Harmonicentern (Saskaņas centrs) vid det senaste lettiska parlamentsvalet lovade sina ryskspråkiga väljare, som utgör drygt 40 procent av befolkningen, att de skulle skydda deras modersmål. Förra veckan röstade dock samma parti för strängare påföljder för dem som inte använder landets officiella språk inom den privata sektorn. De lovar således en sak men gör någonting helt annat. Jag tror ni instämmer i att detta är en form av bedrägeri. Kanske kommer Lettland att utgöra födelseplatsen för en ny politisk rörelse kallad Bedrägericentern. Tack för ordet.

  Nikolaos Salavrakos (EFD). – (EL) Fru talman! Ingen europé och således inte heller någon grek tycker om att tigga. Vi greker måste inse att vi har vridit tillbaka vår levnadsstandard åtminstone tio år i tiden. Tyvärr befarar jag att samma sak kommer att hända även i andra länder.

Det som händer nu är emellertid att vi får skulden för omständigheter som faller utanför vårt ansvar. Sjutton olika befälhavare i Europa, plus lika många styrmän, sjutton olika budgetar, sjutton olika obligationsmarknader – och en gemensam valuta. Det kan inte fortsätta så här med den gemensamma valutan. Vi behöver en gemensam ekonomisk politik, en gemensam obligationsmarknad och samordning. En återhållsam budgetpolitik innebär ett radikalt förändrat konsumentklimat. Jag ser dock inte någon förändring i denna riktning. Vi måste med hjälp av ökad självdisciplin värna om de stora framsteg som gjorts under de senaste 65 åren och som kulminerade i den gemensamma valutan.

  Nicole Sinclaire (NI). - (EN) Fru talman! För mindre än ett år sedan lämnade jag in en partigränsöverskridande framställan om en folkomröstning om EU-medlemskapet i Storbritannien. Denna kampanj har fått högprofilerat stöd från ett brett politiskt spektrum.

Vad dessa människor vänder sig emot är EU:s fixering vid att i strid med människors önskan och demokratin skapa en federal europeisk stat. Det går inte att ignorera människors åsikter hur länge som helst. Mina väljare frågar mig ständigt: ”När ska vi få säga vad vi tycker om EU-medlemskapet?”. EU-medborgarnas åsikter har ignorerats, en gemensam valuta har införts mot deras vilja, och se vilka problem detta har skapat. Folkomröstningar har hållits i olika medlemsstater men resultatet av dessa har ignorerats.

Människor i mitt valdistrikt, i hela Storbritannien och inom hela EU kräver att få vara med och bestämma. Yrkespolitikerna har trasslat till saker och ting. Låt folket få bestämma.

  Mariya Nedelcheva (PPE). – (BG) Fru talman! Sedan januari har jag anordnat rundabordsdiskussioner i Bulgarien om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta har lett till att en tydlig ståndpunkt etablerats i Bulgarien, en ståndpunkt som bör ingå i debatten om Albert Dess betänkande. Jag välkomnar några av nyckelaspekterna i Bulgariens ståndpunkt i debatten om den gemensamma jordbrukspolitiken. Först och främst gäller det kravet på en stark, rättvis och välfinansierad jordbrukspolitik samt nya, neutrala, tydliga och rättvisa kriterier för beräkning av direktstöden som ger underlag för den framtida fördelningen mellan medlemsstaterna, mellan medlemsstaternas olika regioner och mellan olika sektorer. En annan av våra målsättningar är att direktstöd ska ges till aktiva små och medelstora jordbruksproducenter och till dem som faktiskt är ansvariga för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det finns ytterligare tre punkter som jag vill nämna: fler möjligheter för våra animalieproducenter, ökad flexibilitet inom andra pelaren och, slutligen, enkla och tydliga förfaranden så att vi kan se till att våra jordbrukare får en hygglig inkomst och att ungdomar vill satsa på jordbruket. Vi vill även att EU fortsätter att garantera försörjnings- och pristryggheten att på ett värdigt sätt försvara sin ställning internationellt.

  Czesław Adam Siekierski (PPE). - (PL) Fru talman! Redan den 11 juni 1991 undertecknade Polen och Tyskland ett avtal om goda grannförbindelser och vänskapligt samarbete som legat till grund för de nuvarande förbindelserna mellan de båda länderna. I går, på 20-årsdagen av denna minnesvärda händelse, hölls ett gemensamt samråd i Warszawa mellan den polska och den tyska regeringen med Polens premiärminister Donald Tusk och Tysklands förbundskansler Angela Merkel som ordförande. Över 20 ministrar och biträdande ministrar från olika ministerier i de båda staterna deltog i samrådet. Resultatet av detta gemensamma möte är ett uttalande från Polens och Tysklands regeringar med titeln ”Grannar och partner” och ett samarbetsprogram för de kommande åren.

Med anledning av detta jubileum skulle jag vilja påminna parlamentet om det åtagande som flera tyska regeringar i följd visat när det gäller att stödja Polens försök att bli EU-medlemsstat. Förbindelserna mellan Polen och Tyskland förbättras hela tiden. Ett exempel på detta är den ständigt ökande handeln mellan de båda länderna. Våra ekonomier hör till de mest dynamiska inom EU. Vi hoppas att förbindelserna mellan Polen och Tyskland fortsätter att utvecklas, till förmån för våra medborgare och för EU i stort.

  Elisabeth Köstinger (PPE). – (DE) Fru talman! För att uppfylla samhällets krav på höga standarder, men framför allt för att värna sin starka och oberoende ställning behöver EU en effektiv gemensam jordbrukspolitik.

Företagen inom EU måste vara konkurrenskraftiga. De står inför stora utmaningar, bl.a. fluktuerande råvarupriser, höga produktionskostnader och låga inkomstnivåer. Priserna pressas nedåt p.g.a. tredjeländers låga produktionskostnader och låga standarder när det gäller sociala villkor, miljö och kvalitet som inte går att jämföra med EU:s standarder. Vid upprättandet av nya handelsförbindelser är det viktigt att vi med hjälp av skyddsklausuler skyddar produktionsnivåerna i EU. Sådana klausuler tillämpas redan i industrisammanhang, t.ex. i handelsavtal med Sydkorea för bilindustrin, och måste nu även börja tillämpas inom jordbruket.

Det gäller att skapa lika konkurrensvillkor och lika möjligheter för alla. I syfte att främja ett hållbart jordbruk inom EU bör varje land ha rätt att värna de egna medborgarnas intressen, t.ex. när det gäller livsmedelssäkerhet, miljön, inställningen till genetiskt modifierade organismer samt landsbygdens behov.

  Ramon Tremosa i Balcells (ALDE). - (EN) Fru talman! Förra veckan gjorde några ledamöter som företräder Kataloniens största politiska partier ett gemensamt uttalande i det katalanska parlamentet till försvar för vårt språk – katalanska – inom EU och EU:s institutioner.

Vi kräver, i likhet med många andra katalanska Europaparlamentsledamöter de senaste 25 åren, återigen att katalanska erkänns som officiellt språk i Europaparlamentet.

Det har nu öppnats en ny möjlighet för det katalanska språket som den spanska staten förbjudit i hundratals år. Om några månader blir Kroatien medlem av EU. För att kroatiska ska få officiell status krävs det att fördraget ändras. När detta blir aktuellt kommer vi återigen att uppmana den spanska regeringen att ge status som officiellt språk i EU. Den spanska regeringen bör införa katalanskan i EU på samma sätt som den irländska regeringen gjorde med iriskan för några år sedan.

Vi ber om Europaparlamentets och kommissionens stöd för att katalanskan ska få status som officiellt gemenskapsspråk.

  Spyros Danellis (S&D) . – (EL) Fru talman! Problemet med sjöpirater i Adenviken, och nu i den gigantiska Indiska oceanen, blir allt värre, trots EU Navfors insatser. Området där sjöpiraterna verkar är så stort att det är svårt att hantera problemet enbart med militära insatser. Därför måste åtgärderna för att hantera problemet skärpas, om möjligt inom ramen för en ambitiös internationell strategi, samtidigt som man vidtar åtgärder för att ta itu med roten till problemet. Orsaken till sjöröveriet är den extrema fattigdom och bristfälliga styrning som Somalia levt med de senaste 20 åren.

EU har möjlighet att i större utsträckning använda Europeiska utvecklingsfonden till detta ändamål. Både EU och FN har erfarenhet av program som gett konkreta resultat i Somalia. Detta arbete måste fortsätta och utvidgas.

  Marek Henryk Migalski (ECR). – (PL) Fru talman! I går kväll avled Anatoly Bitkov i Magadan, huvudort i Kolyma-regionen i Ryssland. Han var chefredaktör för den lokala TV-kanalen Kolyma Plyus. Jag vill inte föregå utredningen av huruvida han mördades eller dog en naturlig död, eller om det var ett politiskt mord, men det är värt att påpeka att denna tragiska händelse tyvärr inte är ett undantag. I Ryssland dör journalister, och journalister som arbetar med politiska frågor dör i ännu större utsträckning. Många seriösa studier visar att ungefär 200 journalister har dött i Ryssland de senaste tio åren. I dag är journalistyrket det farligaste yrket i Ryssland. Så länge journalisterna inte åtnjuter frihet eller säkerhet finns ingen mediefrihet, och utan mediefrihet finns ingen demokrati. Det bör vi alltid ha i åtanke när vi samarbetar med Ryssland.

  Paul Murphy (GUE/NGL). - (EN) Fru talman! På lördag beger jag mig mot Gaza tillsammans med hundratals andra aktivister på Freedom Flotilla 2. Vi ska ta med oss läkemedel och återuppbyggnadsmaterial som man har akut behov av.

Till följd av Israels illegala blockad lever 300 000 människor på mindre än en dollar per dag och arbetslösheten är över 40 procent. Catherine Ashton har sagt att flottiljen inte är rätt sätt att hantera situationen i Gaza. EU:s lösning är i stället att genom forskningsstödfortsätta finansiera israeliska företag som tillverkar vapen avsedda att döda den palestinska civilbefolkningen. I stället för att kritisera flottiljen borde EU fördöma de våldshot som Israels försvarsmakt riktat mot oss. Med tanke på att de mördade nio aktivister på flottiljen förra året måste dessa hot tas på stort allvar. EU borde även upphöra med att vara delaktigt i förtrycket av den palestinska befolkningen.

  Monika Smolková (S&D). – (SK) Fru talman! För två veckor sedan fördes en livlig debatt i Strasbourg om Ungerns författning. I dag har vi även Venedigkommissionens uttalande. Jag skulle därför vilja upprepa min varning om den problematiska utformningen av Ungerns författning, i synnerhet formuleringarna i D-delen. Den handlar om Ungerns ansvar gentemot alla ungrare, den ungerska nationen, kollektiva rättigheter och inrättandet av kollektiva självstyrande myndigheter i andra länder, utifrån etnicitetsprincipen. Venedigkommissionen har betonat de mänskliga rättigheternas individuella karaktär, då ramavtalet för skydd av etniska minoriteter inte omfattar kollektiva rättigheter för minoriteter. Venedigkommissionen har ifrågasatt den demokratiska principen genom att godta en konstitutionell rätt för politik som rör kultur, religion, etik, sociala frågor, ekonomi och finans. Jag förväntar mig att EU-institutionerna snarast bemöter Venedigkommissionens uttalande om Ungerns författning.

  Michail Tremopoulos (Verts/ALE). – (EL) Fru talman! Jag undrar om den ekonomiska krisen kan avhjälpas med åtgärder som skadar klimatet. Tyvärr anser kommissionen att också är fallet eftersom den tillsammans med Portugal har godkänt villkor om lägre garantipriser för energi från förnybara källor som en lagenlig åtgärd i memorandumet om stödmekanismen. I Grekland är investeringar i förnybar energi en av få motvikter till den ekonomiska krisen och den avgående miljöministerns åtagande att säkra garantipriserna måste omedelbart förnyas av hennes efterföljare.

Debatten om att länder med ekonomiska problem ska undantas från EU:s klimatmål, 20-20-20-målen, som redan nu är otillfredsställande är helt absurd. Dessa val visar ett oacceptabelt förhållningssätt som godtagits av kommissionen. De skriver EU-politik i sten utan att någon får stå till svars. Det enda EU åstadkommer med detta är att sätta krokben för sig själv.

Klimatmålen måste anpassas till forskningens rön och specialprogram måste utformas för länder med ekonomiska problem. Det är vår uppgift att hitta vägar ut ur återvändsgränden och hantera den ekonomiska, sociala och miljömässiga krisen. I den slutliga analysen är finansiell omstrukturering en sak och undergrävande av den miljömässiga hållbarheten något annat.

  Katarína Neveďalová (S&D). – (SK) Fru talman! Europa och EU vill bli världens mest konkurrenskraftiga och bästa, mest avancerade ekonomi.

För att kunna uppnå det räcker det inte att bara fokusera på finansiering och liknande. EU måste investera mer i utbildning, vetenskap, forskning och innovation. Kommissionen offentliggjorde nyligen nya forskningsresultat om medlemsstaternas investeringar på detta område. Länderna delades in i fyra grupper, och mitt hemland, Slovakien fick tyvärr en föga smickrande placering i den tredje gruppen, med investeringar motsvarande 0,48 procent av de 2 procent man ursprungligen åtagit sig att investera i vetenskap, utbildning och forskning i Europa 2020.

Därför vill jag be EU, parlamentet, kommissionen och rådet att göra mer för att stödja medlemsstaterna, och sätta större press på dem för att förmå dem att investera inom detta område. För det är endast genom att investera i forskning, innovation och utbildning som vi kan nå målen i Europa 2020.

  Pat the Cope Gallagher (ALDE). – (GA) Fru talman! De senaste 20 åren har unionen haft en viktig roll i främjandet av fred och försoning i Irland. Unionen har gett över 1,3 miljarder euro till programmet för fred och försoning sedan 1994 och ungefär 349 miljoner euro till Internationella fonden för Irland.

Våldsamheterna i östra Belfast och mordet på Ronan Kerr visar hur viktigt det är att fortsätta med insatser som främjar ekonomisk och social utveckling på båda sidor av gränsen.

Denna vecka har representanter från Internationella fonden för Irland och Programmet för fred och försoning besökt parlamentet för att i utskottet för regional utveckling tala om hur viktigt parlamentets och unionens stöd är för programmet. Jag tycker verkligen att EU och dess internationella samarbetspartner bör överväga detta noga och ta beslutet att fortsätta med detta värdefulla och effektiva program.

  John Bufton (EFD). - (EN) Fru talman! Jordbruk är kärnan i Wales ekonomi, men den utökade EU-lagstiftningen innebär att walesiska jordbrukare förhindras från att konkurrera, trots att normerna är bland de högsta i Europa.

Lagstiftningen för elektronisk identifiering leder till att jordbrukare bötfälls för oriktiga uppgifter, trots att tekniken har stora brister. Jag har i likhet med representanter för många andra medlemsstater vid ett flertal tillfällen tagit upp detta med kommissionen. Walesiska jordbrukare upplever att det bristfälliga systemet för elektronisk identifiering fungerar som en dold skatt.

Ett annat problem är att walesisk boskap under 24 månader inte får märkas som walesisk enligt lagstiftningen för skyddad geografisk beteckning. Så är det inte i Skottland, där nötköttsindustrin kan märka kött med ursprungsland oavsett djurets ålder.

I Wales tillverkas fantastiskt nötkött som måste kunna märkas som walesiskt. Handeln på den globala marknaden är beroende av att marknadsföringen av nationella jordbruksprodukter. Detta är viktiga frågor för hundratals jordbrukare i Wales som bedriver en högkvalitativ verksamhet som i många fall har funnits i familjen i flera generationer. Jag kräver en förklaring.

  Oriol Junqueras Vies (Verts/ALE). – (ES) Fru talman! Jag vill uttrycka mitt stöd för åtgärdspaketet som ska stärka unionens ekonomiska styrning och åtgärderna för att förtydliga och effektivisera det disciplinära förfarandet för medlemsstater med alltför stort underskott.

Unionen bör dock vara medveten om att vissa medlemsstater försöker nå upp till EU:s budgetkrav och genom att destabilisera ekonomin för myndigheter på understatlig nivå.

Den spanska staten är ett praktexempel på detta: den försöker leva upp till kraven genom att överföra underskottet till självstyrande myndigheter och lokala församlingar.

Sådana strategier måste fördömas, eftersom de inte är förenliga med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt och framför allt eftersom de verkligen skadar den ekonomiska återhämtningen i ekonomiskt starka nationer som Katalonien.

  Csaba Sógor (PPE). – (HU) Fru talman! EU blandar sig inte i medlemsstaternas administration. Det är viktigt att understryka eftersom vissa rumänska politiker i dag förklarar hur viktigt det är med administrativ omorganisering och hävdar att detta är det enda sättet för Rumänien att få mer pengar från strukturfonderna. Den debatt som pågår i Rumänien handlar om en reform som skulle skapa åtta administrativa enheter på Nuts 2-nivå från de 41 län som nu är administrativa enheter på Nuts 2-nivå, och där man samtidigt bortser från geografiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Debatten rör framför allt rumänska ungrare, eftersom denna nationella folkgrupp trots bestämmelserna i Europarådets konvention inte skulle utgöra en majoritet i någon av de nya administrativa enheterna. Därmed mister de sina rättigheter att inrätta en lokal myndighet. EU måste se till att medlemsstaterna inte bara väntar sig att EU respekterar subsidiaritetsprincipen, utan även själva ser till att beslutsfattandet sker så nära medborgarna som möjligt.

  Cristian Silviu Buşoi (ALDE) . – (RO) Fru talman! Som ni säkert vet ägde den andra röstomgången rum denna helg i lokalvalet i Chişinău, Moldavien. Som observatörerna från Osse konstaterade genomfördes valet, precis som de andra lokalvalen i Moldavien, i stor utsträckning enligt EU-normer och internationella normer, vilket är ett stort framsteg jämfört med parlamentsvalet 2010.

Jag gläds över resultatet i lokalvalet i Moldavien genom vilket partierna i Alliansen för europeisk integration, som för närvarande innehar regeringsmakten, har befäst sin ställning. Valresultatet är även en tydlig signal att Moldaviens medborgare har en stark och äkta önskan att landet ska bli en välmående demokrati och att Moldavien ska integreras i EU. Detta bör även uppmuntra partierna i Alliansen för europeisk integration att fortsätta genomföra de reformer den åtagit sig att genomföra.

Personligen är jag glad över att Dorin Chirtoacă valdes till borgmästare i Chişinău.

  Zbigniew Ziobro (ECR). – (PL) Fru talman! Den polska allmänheten chockades nyligen av det som ägde rum klockan sex en morgon. Åtta beväpnade statstjänstemän, varav sex från en specialstyrka, stormade en av lägenheterna i ett höghus. Det var inget konstigt med detta eftersom det bland de boende fanns en person som var efterlyst för droghandel, en vapenhandlare och en person som misstänktes ha organiserat bankrån. Offret var emellertid inte någon av dessa. I huset bodde en internetanvändare, en student som varit modig nog att beskriva den nuvarande regeringens agerande på ett ironiskt sätt.

Det är mycket oroväckande om makthavare är så pass känsliga för kritik, satir och skratt att de skickar beväpnade tjänstemän klockan sex på morgonen till studenter som använder internet. Sådant agerande borde fördömas, i synnerhet här i parlamentet.

  Jacek Olgierd Kurski (ECR). – (PL) Fru talman! Om tio dagar tar Polen över ordförandeskapet och därför bör vi uppmärksamma det som händer i Polen. Demokratin i ett land kan mätas genom att se hur oppositionen behandlas. I Polen pågår tyvärr en häxjakt mot oppositionen, en häxjakt som även domstolarna har anslutit sig till. En domstol har beordrat att den tidigare premiärministern och oppositionsledaren Jarosław Kaczyński ska genomgå psykiatriska undersökningar. Detta är särskilt gement eftersom den enda anledningen till att han ska genomgå undersökningarna är att han medgivit att han tog lugnande medel efter tragedin i Smolensk, där hans bror, svägerska och flera av hans vänner omkom. Det var inget underligt med detta och det finns medicinsk dokumentation som styrker omständigheterna.

Dessa händelser är beklagliga då de har en koppling till EU, och kommer att kulminera den 6 juli. Då kommer Jarosław Kaczyński att genomgå de psykiatriska undersökningarna samtidigt som Donald Tusk håller sitt invigningstal i Strasbourg inför EU-ordförandeskapet. Jag hoppas att det internationella samfundet protesterar mot att psykiatriska undersökningar missbrukas i politiska strider på samma sätt som skett i Sovjetunionen och Vitryssland.

  Talmannen. Debatten är härmed avslutad.